Förebyggande hembesök i Simrishamns kommun 2008

Transkript

1 Socialförvaltningen Förebyggande hembesök i Simrishamns kommun 2008 Delrapport Simrishamn augusti 2008 Birgitta Halses Christina L Olsson Arbetsterapeut/Projektledare Omsorgshandläggare Tel: Tel: Mobil: Mobil: Birgitta.Halses@simrishamn.se Christina.Lundqvist.Olsson@simrishamn.se ADRESS: Simrishamn BESÖK: Stenbocksgatan 24 TELEFON: FAX: E-POST: social@simrishamn.se Dokument: W:\doc_Halses\Delrapport augusti 2008.doc

2 Innehåll REFLEKTIONER INLEDNING Simrishamns kommun De äldres levnadsförhållanden Systematiskt arbete för äldres säkerhet Äldreomsorg i Simrishamn Innehåll i ett förebyggande hembesök Livskvalitetsmätning Syfte och mål Projektorganisation Samverkan Budget METOD Informationsspridning Tillvägagångssätt Det andra hembesöket Motiverande samtal Registrering av hembesök RESULTAT Boende Daglig livsföring, familjenätverk och ekonomi Fallförebyggande åtgärder Behov av kontakt som uppmärksammats vid det första hembesöket Synpunkter Utvärdering av det första hembesöket Självupplevdhälsa DISKUSSION REFERENSER.. 18 Bilaga 1 Manual vid hembesöken 2

3 Reflektioner Arbetet med projektet Förebyggande hembesök i Simrishamns kommun startade i januari Idén är att med hjälp av hembesök informera de äldre, i vårt fall 80 åringar om vad Simrishamns kommun har att erbjuda när det gäller frågor som berör de sociala och hälsovårdande insatserna. Samtidigt ville vi ge de äldre en bedömning av eventuella risker i bostaden, till exempel att bedöma risk för att falla, risker för brand och inbrott. Vi ville också få kunskap om de äldres syn på sin livssituation. Det handlar om 153 pensionärer som erbjudits hembesök och en första hembesöksomgång har genomförts hos 117 av dem. Hembesöken är fördelade på 52 män och 65 kvinnor. Det är 54 pensionärer, eller 46 procent som är ensamstående. Av dem är det sju eller 6 procent som är födda i ett annat land än Sverige. Flera har sitt ursprung från Danmark. De allra flesta har varit nöjda eller mycket nöjda med hembesöken. Generellt kan sägas att 80 åringarna i Simrishamn upplever en god hälsa. Vi har uppmärksammat att det är många som behöver se över riskerna för att falla. Hela 85 procent av de deltagande pensionärerna har behov av någon form av förebyggande åtgärd. Hos 30 procent av pensionärerna kunde ett behov av hjälp förmedlas till omsorgshandläggare och hemsjukvård, samt färdtjänsthandläggare och närståendecentret vid det första hembesöket. En betydande del av arbetet har varit att skapa en personlig kontakt med pensionärerna genom både brev och telefonkontakt. Information av vitt skilda slag har i broschyrform getts till pensionärerna, till exempel vart man vänder sig om man behöver hjälp att klara sin vardag; hemtjänst, fixartjänst, färdtjänst osv. En genomgång av Räddningsverkets material om vilka risker som finns för de äldre har gjorts. Pensionärerna har skattat sin självupplevda hälsa och livskvalitet vid det första hembesöket och kommer också att göra en ny bedömning vid det andra besöket. Ett uppföljningsbesök till var och en är inplanerat cirka sex månader efter det första hembesöket. Där vill vi följa upp de råd som getts och försöka mäta om deras livskvalitet har förändrats. Projektet syftar till att kommunens pensionärer även i fortsättningen ska kunna erbjudas minst ett förebyggande hembesök. 3

4 1. Inledning Inom ramen för den Nationella handlingsplanen för äldrepolitiken (Prop. 1997/98:113) avsattes stimulansmedel för ett treårigt försök med uppsökande verksamhet bland äldre. Tjugoen försöksverksamheter inom kommuner och landsting beviljades statliga medel under åren Syftet med försöksverksamheten var att samla kunskap om hur man förebygger ohälsa, skapar trygghet och minskar vårdbehov bland äldre. I samtliga projekt har information givits om hur kommunens äldreomsorg fungerar, goda råd om kost och motion samt demonstration av enklare hjälpmedel för att undvika olyckor i hemmet. Broschyrer om hur man förebygger fallskador och benskörhet har också delats ut. Det är av värde för kommuner och landsting att skaffa sig bättre kunskaper om de äldres levnadsförhållanden. Vid hembesöken insamlas kunskaper om seniorernas egen syn på fysisk hälsa, funktionsförmåga, psykiskt välbefinnande och möjligheter att upprätthålla sociala nätverk. Försöksverksamheten med förebyggande hembesök har fallit väl ut och intresset att starta fler projekt och utveckla metoderna har därför kommit igång i flera kommuner. Enligt hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen ska kommunerna arbeta för att förebygga ohälsa och socialnämnden skall göra sig välförtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för äldre, samt genom uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet inom detta område. Flertalet kommuner och landsting saknar ett systematiskt uppsökande arbete bland äldre. Det är något som framkommit i ansökningarna till 2006, 2007 och 2008 års stimulansmedel riktade till vård och omsorg om äldre personer. Simrishamns kommun ansökte och beviljades 2007 och 2008, statliga stimulansmedel för uppsökande verksamhet. Intentionen är att lägga grunden till en besöksmodell så att den uppsökande verksamheten blir en del av äldreomsorgen. Flera grannkommuner i sydöstra Skåne har också beviljats bidrag till motsvarande projekt. Lasarettet i Ystad och primärvården i sydöstra Skåne har beviljats bidrag för ett samverkansprojekt med kommunerna angående förebyggande livsstils- och hälsoinsatser. 1.1 Simrishamns kommun Simrishamns kommun är en del av Öresundsregionen. Kommunen består till hälften av odlad åkermark och resten av skogs- och ängsmarker. Den 60 km långa kuststräckan består omväxlande av milslånga sandstränder och klippig kust. I kommunen finns flera små och medelstora orter, sju hamnar och flera genuina fiskelägen. Invånarantalet i Simrishamn är drygt , varav cirka bor i staden Simrishamn. Näringslivet utgörs av många småföretagare, framför allt inom jordbruk, fruktodling, fiske och besöksnäring/turism. De attraktiva omgivningarna, det rika kulturlivet och de många fritidshusen bidrar till att många fritidsboende väljer att bosätta sig här när pensionsåldern närmar sig. 4

5 1.2 De äldres levnadsförhållanden I undersökning av levnadsförhållanden (ULF) 1988/89 och 2002 beskrivs hur de äldres levnadsförhållanden påverkas av boendeformer, hälsa och funktionsförmåga. Detta har betydelse för vilka behov av vård och omsorg de äldre har eller kan komma att få framöver. Generellt sett har de äldre ett större socialt nätverk än tidigare. Ensamhetsupplevelser förekommer men är inte allmänt. Under observationsperioden har andelen ensamboende varit relativt konstant. Den subjektiva hälsoupplevelsen är i stort oförändrad eller något bättre 2002 än 1988/89. Under perioden kan man se att männens hälsa har förbättrats något. Samtidigt har genomsnittsåldern bland alla äldre ökat. Under observationsperioden har medellivslängden förlängts med 3,5 år för kvinnor och 5,1 år för män. Längre medellivslängd innebär att fler överlever allvarliga sjukdomar. Detta kan innebära att folkhälsan skenbart försämras, när medellivslängden ökar. Det kan också innebära att förbättrade levnadsförhållanden och medicinsk teknologi inte bara förlänger livet, utan även förkortar sjukdomsförloppet. Förmågan att klara dagliga aktiviteter som personlig ADL( bad, stiga upp, klä på sig) var oförändrad, medan IADL (städning, matinköp, matlagning och tvätt) förbättrats för alla äldre, även för de som är 80 år och äldre. Trots ett ökat antal mycket gamla i befolkningen är antalet hjälpbehövande ungefär oförändrat eller till och med något mindre 2002 än tidigare. Förbättringen av hälsan tycks inte ha skett i samma takt som före 1988/ Systematiskt arbete för äldres säkerhet Äldre personer är ofta inblandade i olika slags olyckor, bland annat fall- trafik- och brandolyckor. Mer än personer, över 65 år avlider varje år av skador orsakade av fall. Varje år söker cirka äldre personer vård efter att ha fallit. Den vanligaste fallrelaterade skadan är höftfraktur, där vårdkostnaden per person beräknas till en kvarts miljon kronor. 1.4 Äldreomsorg i Simrishamn Andelen äldre är bland de högsta i landet, omkring 26 procent är över 65 år jämfört med 17 procent i riket. Medan andelen över 80 år är åtta procent jämfört med sex procent i övriga landet (SCB, befolkningsstatistik 2007). Andelen ensamboende bland 80 åringarna är 52 procent och 48 procent är gifta. Endast sju personer är födda utomlands. Det är cirka 530 personer i ordinärt boende som har insatser från hemtjänsten, utöver det har 28 personer enbart matdistribution och 146 personer enbart trygghetslarm. Andelen 80 åringar med hemtjänstinsatser är 36, varav nio personer med enbart trygghetslarm. Totalt bor 260 personer i särskilt boende, varav nio av 80 åringarna bor där. 1.5 Innehåll i ett förebyggande hembesök Till hjälp vid hembesöket har en frågeguide utformats, se bilaga 1. Ett antal frågor behandlar boendet samt önskemål om framtida boende. Detta för att få kännedom om pensionären känner sig trygg i sitt nuvarande boende. Frågorna är också av samhällspolitiskt intresse för att kunna planera det framtida bostadsbyggandet för de 5

6 äldre i kommunen. Därefter kommer frågor om rörelsefunktionen, vilka friskfaktorerna är, hur man gör för att hålla sig igång och vilka färdmedel som används när man gör ärenden. Frågor kring fallskade- och frakturrisk fångar även upp risker för benskörhet. Vid hembesöket erbjuds pensionären att en riskrond i bostaden genomförs. Med hjälp av checklista går man igenom fall- och brandprevention. Information ges om säkerhet i vardagen, tips och råd på äldre dar som Räddningsverket har sammanställt. Information om Fixartjänsten ges, som är en del av kommunens satsning på fallförebyggande åtgärder. Besöket ger kännedom om pensionären kan klara sig själv utan hjälp när det gäller daglig livsföring. Får pensionären hjälp av någon, finns behov av åtgärder från kommunens sida. Även kännedom om pensionären hjälper andra noteras. Information ges om rätten till vård och omsorg, vad kommunen ansvarar för men även om primärvårdens ansvar. Närståendes situation uppmärksammas också vid hembesöken, där information om Närståendecentret lämnas. En aktuell telefonlista är framtagen för att underlätta pensionärens kontakt med andra verksamheter. Frågor kring hälsa, läkemedel, inkontinens, familj/nätverk ställs och om man på grund av ekonomin någon gång avstått från hemtjänst, läkarbesök eller läkemedel. Syn och hörsel berörs såväl som mat och dryck. Information om vart man vänder sig för att ansöka om bostadstillägg. Frågor ställs också för att få kunskap om pensionärernas aktiviteter och intressen, för att vid behov informera om aktiviteters betydelse för att hålla sig frisk. Information ges om dagcentraler och frivilligorganisationer för social gemenskap med andra. Även frågor kring minnesförmåga ställs och om pensionären upplever problem med minnet. Sömn, sinnesstämning och humör uppmärksammas vid hembesöket liksom hur nöjd pensionären är med sin tillvaro idag. 1.6 Livskvalitetsmätning Det finns många anledningar till att mäta hälsorelaterad livskvalitet. Förutom att befolkningen blir äldre och fler blir kroniskt sjuka leder behandlingen inom sjukvården till ökad överlevnad. Det finns ett ökat krav på att visa resultat av interventioner på såväl individ- som befolkningsnivå. I hälsorelaterad livskvalitet ingår faktorer som påverkar en individs hälsa av fysiska, psykiska och sociala faktorer såväl som generellt välbefinnande. Ett antal, både generella och sjukdomsspecifika instrument har utvecklats för att mäta hälsorelaterad livskvalitet. Ett av de vanligaste generella instrumenten är EQ 5D. EuroQol består av två delar, EQ-5D som innebär att respondenten markera sitt hälsotillstånd i fem dimensioner och EQ VAS (Visual Analog Scale) som är en termometerliknande visuell analogskala. Respondenten skattar sin hälsa med hjälp av denna skala. Ändpunkterna har beteckningen bästa tänkbara tillstånd med det numeriska värdet 100 och sämsta tänkbara tillstånd med det numeriska värdet 0. De fem dimensionerna i EQ-5D är rörlighet, hygien, huvudsakliga aktiviteter (t.ex. arbete, studier, hushållssysslor, familje- och fritidsaktiviteter), smärtor/besvär och rädsla/nedstämdhet. Varje dimension har tre svarsalternativ. De fem dimensionerna med tre svarsalternativ bildar tillsammans 243 olika hälsotillstånd. Dessa fem dimensioner kan sammanställas till ett index mellan 0 och 1. För att bestämma indexvärden som motsvarar preferenser för hälsotillstånden i EQ-5D måste de 243 tillstånden värderas. EuroQol-gruppen genomförde studier baserade på 6

7 normalpopulationer för att fastställa preferenser för de aktuella hälsotillstånden. EQ VAS uttrycker egna värderingar, dvs. de individer som befinner sig i de värderade tillstånden. I denna studie har intresset varit inriktat på att undersöka den självupplevda hälsan bland 80-åringar vid ett hembesök och ett återbesök för att ta reda på om ett förebyggande arbete kan ge effekt på den självupplevda hälsan efter sex månader. Pensionären har värderat sitt hälsotillstånd genom att svara på de fem påståenden med hjälp av svarsalternativen, samt besvarat hur bra eller dåligt deras hälsotillstånd är på en skala från Något indexvärde har inte använts i denna studie. Även genom samverkan med närliggande kommuner finns intresse att mäta och kunna jämföra hälsotillstånd. Instrumentet EQ-5 D har använts för att värdera hälsa vid en befolkningsundersökning som genomfördes i Stockholms län Den bygger på resultatet av en Folkhälsoenkät En jämförelse från den studien, målgruppen år, skulle kunna göras med 80 åringarna i Simrishamns kommun. En jämförelse mellan den procentuella andelen av dessa grupper, som rapporterar måttliga eller svåra problem inom dimensionerna rörlighet, hygien, huvudsakliga aktiviteter, smärtor/besvär och rädsla/nedstämdhet. 1.7 Syfte och mål Genom uppsökande verksamhet förebygga fysisk, social och psykisk ohälsa Förebygga fallskador i ordinärt boende Skapa ökad trygghet Öka förutsättningarna för störst möjliga självständighet Att erbjuda hembesök till alla som under 2008 fyller 80 år i Simrishamns kommun, med undantag för dem som har beviljats insats enligt SoL eller HSL. Personer som har beviljats trygghetslarm och enstaka hjälpmedelsinsatser kommer att ingå. Att förebyggande arbete genom hembesök ska komma att implementeras i den ordinarie hemtjänstverksamheten. 1.8 Projektorganisation Projektansvarig är socialchef Roland Persson som i samråd med socialnämnden har beslutat att projektet Förebyggande hembesök i Simrishamns kommun 2008 ska genomföras. En projektledningsgrupp har bildats, bestående av verksamhetscheferna för omsorgshandläggarna och kommunal hemsjukvård, samt projektledare 0,5 tjänst och omsorgshandläggare 0,8 tjänst. Genom regelbundna kontakter med projektledningsgruppen har avstämning av arbetet gjorts. Därtill kommer resurser för IT-stöd. 1.9 Samverkan En representant från projektledningsgruppen och projektledaren har deltagit i möten med samverkansprojektet Förebyggande livsstils- och hälsoinsatser som Lasarettet i Ystad och primärvården i sydöstra Skåne driver tillsammans med kommunerna i sydöstra Skåne. Kommunerna har även själva träffats i gemensamma nätverksträffar. Varje kommuns enskilda projektutformning har vissa gemensamma drag. Till exempel 7

8 att målgruppen är 80 år. Innehåll i frågemanual bygger på samma struktur, som information om kommunens äldreomsorg, samt frågor kring boendet. Hur äldre ser på sitt behov av framtida boende, förmågan att utföra dagliga aktiviteter, fallförebyggande åtgärder och upplevelsen av hälsa och livskvalitet. Även Centrum för livsstilsfrågor Region Skåne i Simrishamn, har erbjudits att komplettera med frågor av intresse för deras verksamhet, bland annat frågor kring boendet. De har fortlöpande informerats om projektet. Socialnämnden och det kommunala pensionärsrådet har informerats om projektet. Projektet samarbetar med Närståendecenter, för dem som vårdar äldre i hemmet. Centret förmedlar även kontakt till de många frivilligorganisationerna, handikapp- och pensionärsrörelser och Svenska kyrkan. Samarbete finns med Fixartjänsten, dit äldre personer kan vända sig för att få hjälp med sådant som innebär risk för fallskador Budget Projektet finansieras genom statliga stimulansmedel för 2007 och 2008, sammanlagt en miljon kronor. Budgeten under projekttiden ( ) har beräknats enligt följande: Löner för; Projektledaren/ arbetsterapeut 50 % kr Omsorgshandläggare 80 % kr Bilkostnader kr Materialanskaffning kr Utbildningskostnader kr IT-kostnader kr Totalt kr De medel som hittills utnyttjats, januari- augusti 2008, är kr. Den största kostnaden är löner. 2. Metod Ett första hembesök genomförs under våren och sommaren Ett uppföljande hembesök erbjuds sex månader efter det första. Uppgifter om vilka personer som är födda 1928 har tagits fram genom befolkningsregistret. Totalt handlar det om 205 personer i Simrishamns kommun. Efter genomgång i Sofia Omfale, hemtjänstens dataprogram, utgår 27 personer som redan beviljats insatser enligt SoL och HSL. 25 personer är skrivna i Simrishamns kommun, men har sitt huvudsakliga boende i annan kommun och kommer inte heller att ingå i projektet. Sammanlagt har 153 personer erbjudits hembesök. Själva erbjudandet samt tid för hembesök skickades till pensionärerna via post, ett par veckor före det planerade hembesöket. Därefter har telefonkontakt tagits för att stämma av tiden med pensionären inför hembesöket. Den uppsökande verksamheten genomfördes utifrån de befintliga 8

9 hemtjänstområdena i kommunen. Enhetschefer inom hemtjänsten och hemsjukvården har kontinuerligt informerats via e-post om aktuellt område för att kunna svara på eventuella frågor från pensionärerna. 2.1 Informationsspridning En del av informationsspridningen om projektet har varit att ta fram en broschyr. där syftet med Förebyggande hembesök samt vilka projektet vänder sig till framgår. Denna broschyr har alla som fyller 80 år under 2008 fått. Den har även delats ut vid de informationsträffar som hållits samt till övriga samarbetspartners. Information till pensionärerna och allmänheten har spridits via pressen, lokalradion och vid ett annonserat möte för allmänheten på Närståendecenter. Socialnämnden, det kommunala pensionärsrådet, enhetschefer, omsorgshandläggare, distriktssköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster har informerats om projektet. Även Primärvården har informerats via verksamhetsansvarig. 2.2 Tillvägagångssätt Själva tillvägagångssättet i det förebyggande hembesöket har inspirerats av erfarenheter från andra projekt, bland andra från Limhamn/Bunkeflo Stadsförvaltning i Malmö. För att få mer information och kunskap om Limhamn/Bunkeflos erfarenheter gjordes ett studiebesök där, tillsammans med de kommuner i sydöstra Skåne som genomför motsvarande projekt. Förslag till pensionären om tidpunkt för hembesök skickades i god tid, som därefter stäms av inför besöket per telefon. Hembesöken genomfördes av projektledare och omsorgshandläggare. När det är två 80-åringar vid samma besök gör de dessa tillsammans. Inledningsvis gjordes gemensamma hembesök, för att bli samstämmiga. Materialet provades först ut vid hembesök hos två pensionärer. Vid hembesöket tas uppgifter om civilstånd, född i Sverige samt om närstående är med vid själva hembesöket. Information ges att det är frivilligt att svara på de frågor som ställs samt erbjudandet om att tillsammans gå runt i bostaden och göra en riskrond i förebyggande syfte. Hembesöket sammanfattas med vad man har gått igenom och vilka förslag till åtgärder eller information som givits. Även tydliggörande om vem som tar kontakt vid förslag till åtgärd, samt om pensionären är intresserad av ett uppföljande hembesök efter ca sex månader. 2.3 Det andra hembesöket Vid det andra hembesöket planeras en uppföljning av de givna råd och förslag till åtgärder som uppmärksammades under det första hembesöket samt nytillkomna händelser. I anslutning till de båda hembesöken får pensionären ett frågeformulär om vad han/ hon tyckte om hembesöket samt att besvara frågor om livskvalitet genom EQ- 5D och EQ VAS. Ett frisvarskuvert lämnas så att svaren kan skickas åter några dagar efter hembesöket. 9

10 2.4 Motiverande samtal Utifrån individens egen förmåga och egenvård, förebygga de risker som äldre människor utsätts för. Det förutsätts att intervjuarna som medverkar i uppsökande hembesök vägleder med utgångspunkt från sina yrkesmässiga kunskaper och erfarenheter. En viktig del i mötet med pensionären har varit att skapa förtroende, där hembesöket har fått ta den tid som behövs. Intervjuarna har inför uppdraget dessutom genomgått en endagsutbildning i motiverande samtalsteknik. Intervjuarna förväntas, om det finns behov, att förmedla kontakt till relevanta yrkesgrupper. Intentionen är att man i den uppsökande verksamheten på ett strukturerat sätt studerar möjligheterna att förebygga ohälsa, genom att bland annat avvärja eller uppskjuta behov av sjukhusvård, läkarbesök och behov av äldreboende. 2.5 Registrering av hembesök En databas har skapats med hjälp av IT-tekniker i kommunen. Frågor som projektet vill systematisera är allmänna uppgifter, boende, ekonomi, daglig livsföring, uppgifter om vem som är den huvudsaklige hjälparen och hjälper du själv andra. Vilka förslag till åtgärder som ges vid hembesöken och hur följsamheten vid det andra hembesöket var. Sammanställning ska göras om vad pensionärerna tycker om hembesöken samt en mätning av den självupplevda hälsan. Uppgifterna som registreras är avidentifierade och redovisningen sker på gruppnivå. 3. Resultat Förebyggande hembesök erbjöds till 153 åttioåringar. Av dessa tackade nästan 20 procent nej till det första hembesöket. Tre av dem som tackat nej har flyttat eller är på väg att flytta till annan kommun. En pensionär har vi inte lyckats få kontakt med. En orsak till att man tackar nej är att man inte har något hjälpbehov och har den uppfattningen att informationen som kommunen erbjuder inte skulle ge dem något, eller att de inte vill ha något hembesök av en för dem främmande person eftersom de i nuläget inte har något behov av stöd. Under sommarmånaderna märks att pensionärerna är mer aktiva. De har svårigheter att ta emot hembesök på grund av att de har besök av barn och barnbarn eller har hyresgäster. Flera håller på att renovera eller flytta och är därför upptagna. De gör också resor. 10

11 Intresset för att ta emot hembesök i respektive hemtjänstområde Ja Nej Skillinge Borrby St Olof Kivik Centrala Hembesöken är fördelade på 52 män och 65 kvinnor. Av de 117 gjorda hembesöken är det 54 pensionärer, eller 46 procent som är ensamstående. Av dem är det sju eller 6 procent som är födda i ett annat land än Sverige. Flera har sitt ursprung från Danmark. 3.1 Boende På frågan om pensionären känner sig trygg och tillfreds i sin bostad och bostadsområde svarade tre att de inte känner sig trygga. I ett av fallen handlade det om att pensionären hade haft inbrott nyligen och blivit bestulen på en hel del värdefulla föremål. Tio personer svarade att bostaden inte var helt ändamålsenlig för dem. Det kan vara att tvättmaskin eller pannrum är placerad i källarvåningen. På frågan om kök, dusch, toalett och ett rum är på bottenplanet var det nästan 20 procent som inte har dessa funktioner på bottenplanet. Det kan innebära att det finns flera trappsteg vid entrén till bottenvåningen. Cirka 55 procent av 80 åringarna bor i småhus och 45 procent i flerbostadshus. Drygt hälften av dessa svarar att de vill bo kvar i sin bostad även i framtiden. Femton procent önskar flytta till en marklägenhet och lika många vill i framtiden bo i ett trygghets boende. En femtedel har svårt för att bestämma hur deras framtida boende skulle vara. Bara en person ville i framtiden bo i ett särskilt boende. När det gäller boendemiljön vill hälften av 80 åringarna bo i Simrishamns centralort. Vi har i det här projektet presenterat de båda hemtjänstområdena i Simrishamn som centralort och övriga delområden såsom Hammenhög och Kivik som glesbygd, det vill säga boende utanför centralorten Simrishamn. Cirka 45 procent vill bo kvar på den nuvarande platsen de bor. Sju personer kan tänka sig att bo någon annanstans. Flera tycker att frågorna kring boendet är svåra att ta ställning till. De har inte tänkt så mycket på hur de vill bo i framtiden. Något som intresserar Centrum för livsstilsfrågor, Region Skåne, är den befolkningsstruktur som finns i Simrishamn gällande inflyttade kontra de som har fast förankring i 11

12 kommunen. Därför lades det till frågor om hur länge pensionärerna bott i nuvarande bostad, hur länge de bott i kommunen och var de bodde tidigare. Hur länge har de deltagande pensionärerna bott i sin nuvarande bostad? Mellan år Mer än 20 år Högst i 10 år Saknar svar Av bilden framgår att nästan en tredjedel av de deltagande pensionärerna har bott i sin nuvarande bostad i upptill tio år. Knappt två tredjedelar har bott i bostaden i mer än 11 år eller före 70 års ålder. Hur länge har de deltagande pensionärerna bott i kommunen? Saknar svar Högst 10 år Mellan år Mer än 20 år Av bilden framgår att två tredjedelar av 80 åringarna har bott i Simrishamns kommun mer än 20 år. En tiondel har bott här mellan år och sex procent har bott här i mindre än 10 år. 12

13 Drygt sextio procent av pensionärerna har bott i sydöstra Skåne. En femtedel har bott på annan plats i Skåne och en tiondel har tidigare bott utanför Skåne. 3.2 Daglig livsföring, familjenätverk och ekonomi Hälften av åttioåringarna klarar den dagliga livsföringen helt själva. Det är vanligt att makarna hjälps åt med hushållsuppgifterna, men det finns också familjer med traditionella uppdelningen. Det förekommer att man anlitar privat städhjälp eller att barnen hjälper till vid inköp av mat, tvätt eller städning. Sjuttio procent säger att de hjälper andra, till exempel make/maka, passa barnbarn, gå ut med barnens hund eller kör och handlar för någon äldre i bekantskapskretsen. Resultatet visar att ingen av 80 åringarna har avstått någon gång från läkarbesök, hemtjänst eller ta ut läkemedel på grund av ekonomiska svårigheter. 3.3 Fallförebyggande åtgärder 117 riskronder har genomförts, av dessa har fem genomförts till viss del, vilket innebär en muntlig genomgång av hur bostaden ser ut beträffande fallrisker i boendemiljön. 100 pensionärer har i sin boendemiljö behov av någon fallförebyggande åtgärd. Förslag till åtgärder var framför allt fallförebyggande åtgärder som att ta kontakt med Fixartjänsten, att inte kliva upp på pallar, skaffa halkskydd under mattor eller ta undan mattor. Skaffa antiglidmatta till badkar eller dusch. När det gäller trappor kan det behövas antihalkremsor eller en tydligare markering var trappsteget slutar, det vill säga en avvikande färgmarkering. Räcken/ledstång eller stödhandtag kan saknas eller vara för korta. Rekommendationer har givits att använda inneskor istället för att gå i strumpor eller barfota. Det är mycket vanligt att handtag saknas vid badkar och dusch. En säkerhetsåtgärd som inte endast ska relateras till funktionsnedsättning. Med det menas att behovet av åtgärden inte endast ska ses som en bostadsanpassningsåtgärd, utan kan mycket väl vara befogat ur säkerhetssynpunkt. 13

14 3.4 Behov av kontakt som uppmärksammats vid det första hembesöket Redovisning av antalet förmedlade kontakter vid det första hembesöket Arbetsterapeut Sjukgymnast Omsorgshandläggare Färdtjänsthandläggare Distriktsköterska 1 1 Närståendecentret Diagrammet redovisar att vid det första hembesöket förekom behov av hjälp med kontakt med hemtjänst och hemsjukvården, samt färdtjänsthandläggaren och närståendecentret. Kontakt som förmedlats till arbetsterapeuten handlar framför allt om bedömning av behov av hjälpmedel eller bostadsanpassning. Kontakt med omsorgshandläggare handlar framför allt om behov av larm och hemtjänstinsatser. 3.5 Synpunkter Önskemål framfördes från pensionärerna om det fanns möjlighet att äta lunch på äldreboendet i Skillinge. Det har framkommit missnöje med underhåll av gator och trottoarer där ojämnheter och skador inte åtgärdats, vilket innebär risker för att falla. Flera av 80 åringarna som bor i flerbostadshus har framfört önskemål om det skulle gå att installera hiss i huset. Många, både yngre och äldre har hört av sig angående önskemål om att få ett förebyggande hembesök. 3.6 Utvärdering av det första hembesöket Så gott som alla tyckte att de fick bra kontakt vid hembesöket. Hälften av åttioåringarna ansåg att informationen var värdefull och 40 procent ansåg att informationen var mycket värdefull. Hälften ansåg att de skulle få stor eller mycket stor nytta av informationen. Informationen om vart man ska vända sig om man skulle behöva hjälp, var något som framfördes som speciellt värdefullt. Annat som framfördes var informationen och förslag om att kontakta arbetsterapeut/sjukgymnast/ fixartjänst/- syninstruktör/ närståendecentret och färdtjänsthandläggare. 3.7 Självupplevd hälsa Den procentuella andelen av 80 åringarna som anger måttliga eller svåra problem per dimension och kön redovisas nedan. En jämförelse mellan det första och andra hembesöket, samt Tomelilla och Skurups kommuner och den värdering av hälsa som gjordes vid en befolkningsundersökning som genomfördes i Stockholms län Den 14

15 bygger på resultatet av en Folkhälsoenkät En jämförelse med åldersgruppen år har gjorts. Generellt kan sägas att 80 åringarna i Simrishamn upplever en bättre hälsa än resultatet av studien bland åringar i Stockholm. Det är något fler män i Simrishamn som upplever att hälsan påverkas av smärtor och besvär, jämfört med de äldre i Stockholmsstudien. Medelvärdet för att beskriva sitt hälsotillstånd genom EQ VAS, var något högre för kvinnor än för män och högre än resultatet från Stockholmsstudien. Här har vi valt att ange resultatet i skala 0-100, medan Stockholmsstudien har använt sig av livskvalitetsvikter mellan 0-1, genom att dividera det markerade numret på VAS- skalan med 100. Tabell 1: Procentuell andel av 80 åringarna som rapporterar måttliga eller svåra problem per hembesök och kön samt jämförelse med Tomelilla och Skurups kommuner och en studie av hälsan bland åringar i Stockholms län från 2002 Första hembesöket Andra hembesöket Summa Procent Bortfall Summa Procent Bortfall år n=103 n=103 n=117 n= n= procent M=45 M=45 M=52 M= M= M= n=122 K=58 K=58 K=65 K= K= K= Rörlighet Totalt 38 36,9 44,3 Män 17 37,7 48,8 Kvinnor 21 36,2 42 Hygien Totalt 3 2,9 12,3 Män 2 4,4 19,5 Kvinnor 1 1,7 8,6 Huvudsakliga aktiviteter Totalt 14 13,6 21,3 Män 8 17,8 19,5 Kvinnor 6 10,3 22,2 Smärtor/besvär Totalt ,7 Män 31 68,9 65,9 Kvinnor 38 65,5 71,6 Rädsla/nedstämdhet Totalt 27 26,2 36,9 Män 12 26,7 36,6 Kvinnor 15 25,9 37 Stockholms län 2002 TomelillaSkurup EQ VAS medelvärde Livskvalitetsvikter 0,69 Män ,66 Kvinnor ,7 15

16 4. Diskussion Resultatet av värdena i delrapporten har räknats fram manuellt och kan komma att justeras vid slutrapporten, där värdena enligt planerna kommer att beräknas genom dataanalys. Det är av stor betydelse att ha tillgång till databearbetning av uppgifterna som samlas in, då volymen av uppgifterna snabbt blir stor och för att kunna göra bra uppföljningar. Även kommer några hembesök från den första hembesöksomgången som gjorts nu i slutet av sommaren, att tillkomma vid slutrapporten. Känslan finns att många åttioåringar i Simrishamn mår bra, är aktiva och klarar sig själva till största delen. Var det då rätt åldersgrupp för de förebyggande hembesöken? Om man ser till de samordnade vårdplaneringar som gjorts under perioden till är det 5 personer som är födda 1928, som vårdplanerats, som har haft förebyggande hembesök. En av dem har inkommit till sjukhus på grund av att de fallit. Av dem är det tre personer som nu har beviljats insatser från hemtjänsten av åttioåringarna. Hur ser det ut för dem som är yngre och äldre än den aktuella åldersgruppen? Det vore intressant att se hur de förebyggande hembesöken påverkar nyttjandet av kommunal service såsom hemtjänst, hemsjukvård och färdtjänst. Om antalet fall minskar i kommunen och om den självupplevda hälsan påverkas. När det gäller hälsorelaterad livskvalitet har vi tagit del av projektet En kostnadsnyttoanalys av förebyggande hembesök i Nordmaling, där man utgår ifrån att de flesta äldre har hälsoproblem och en genomsnittlig hälsorelaterad livskvalitet beräknat till 0,7 på en skala med ändpunkterna 1,0( fri från sjukdom) och 0,0 (avliden). Man har därefter beräknat antalet kvalitetsjusterade levnadsår. Att kunna ta fram effekterna av ett förebyggande arbete och kostnaderna för densamma och beräkna detta i kvalitetsjusterade levnadsår vore något att arbeta vidare med. I Nordmalingsprojektet kom man fram till en sådan kostnad är kr per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår. Socialstyrelsen har i en rapport bedömt att upp till kronor per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår är en måttlig kostnadsnivå och hembesök hos äldre faller i god marginal under det gränsvärdet. Redan efter utvärderingen av det första hembesöket kan man se en positiv respons bland pensionärerna. Vid en fortsättning av förebyggande hembesök i den ordinarie verksamheten finns flera aspekter att ta hänsyn till för ett positivt resultat. Vår uppfattning är att det har stor betydelse att vara tydlig i det budskap man vill framföra, att det finns en personlig relation som byggs mellan pensionären och hembesökaren, vilket gör att hembesöken tar tid, mellan en till två timmar, samt att hembesökaren är professionell i sin roll. Det ger förutsättning för att skapa den trygghet som besöksverksamheten kan innebära. Man skulle kunna föreslå en modell för uppsökande hembesök kontinuerligt för åttioåringarna, som efter det första året erbjöds ytterligare en kontakt för uppföljning. En successiv ökning av uppsökande verksamhet som byggs upp efter hand för alla över åttio år.(se förslag i Nordmalingsstudien) 16

17 En reflektion som vi gjort vid mätningen av livskvalitet är att man kunde använt sig av Euroqols databearbetning och index för att framöver kunna göra jämförelser med andra studier. Vi valde att själva skapa en databas för bearbetningen av informationen. 17

18 Referenser Burström, K. Hälsorelaterad livskvalitet mätt med EQ-5D, Elmståhl,S. Forsström, K. Uppsökande verksamhet bland äldre genom hembesök- Vi SES Lindholm, L. Löfgren, C. Sahlén, K-G. En kostnadsnyttoanalys av förebyggande hembesök i Nordmaling. nr A2005: arbete för äldres säkerhet, levnadsförhållanden , 2007 och 2008 års stimulansmedel riktade till vård och omsorg om äldre personer SCB. Äldres levnadförhållanden Rapport 112 Räddningsverket. Säkerhet i vardagen. Tips och råd på äldre dar!