Förebyggande Hembesök I Lunds kommun

Transkript

1 Förebyggande Hembesök I Lunds kommun Årsrapport 2014 Personer födda 1934 Elisabeth Bennet

2 Bakgrund Det förebyggande hembesöket har varit en permanent verksamhet i Lunds kommun sedan Syftet med hembesöken är Att öka individens trygghet genom information om samhällets tjänster och övriga kontakter eller tips som kan ha betydelse för den enskilde Vid eventuellt behov av hjälp och stöd eller ytterligare information hänvisa vidare/förmedla kontakt med rätt person. Att försöka motivera individen till en bättre säkerhet i vardagen för att förebygga olycksfall. För den som vill görs en mindre översyn av bostaden, i syfte att upptäcka fallrisker och förebygga fallolyckor Att öka kunskapen om målgruppens levnadsförhållanden, synpunkter och framtida behov. Metod Förebyggande hembesök alternativt informationsmöte erbjöds personer som under 2014 blev 80 år, födda 1934, och inte hade pågående hemtjänst eller hemsjukvårdsinsatser. De som enbart hade trygghetslarm eller haft tillfälliga Hsl-insatser har också erbjudits ovanstående. Erbjudande om förebyggande hembesök skickades ut områdesvis tillsammans med informationsbroschyren "Senior i Lunds Kommun", och svarsbrev med förfrankerat kuvert. De som tackar ja till hembesök blir uppringa för tidsbokning. Hembesöket tar ca 1-1½ timme. De som inte skickade in något svar på erbjudandet fick efter några veckor en påminnelse Hembesöken har genomförts av en person, arbetsterapeut. Samtalet bygger på ca 45 frågor och kretsar kring ADL, fysisk aktivitet, hälsa, boende, sociala aktiviteter och trygghet. En del av samtalet handlar om fallprevention och i de fall man önskat en genomgång av bostaden avseende fallrisker har detta gjorts. Broschyrer och relevant information lämnas, beroende på personens behov och önskemål. Vid behov hänvisas vidare, alt. förmedlas kontakter med med olika yrkesgrupper, oftast till arbetsterapeut och/eller biståndshandläggare men också sjukgymnast i kommunens hemsjukvård samt demenssjuksköterska. Nytt för året har varit att svar på frågor som ställs och annan information som framkommit under hembesöken, har registrerats och sammanställts med hjälp av ett statistikprogram. Programmet har också underlättat möjligheten att göra korsjämförelser t.ex man/kvinna. Utskick och hembesök I januari 2014 fanns 479 personer i Lunds kommun som var födda Totalt 369 tillhörde målgruppen och erbjöds ett förebyggande hembesök/informationsmöte, 106 tackade ja till hembesök, efter påminnelse, och 100 hembesök genomfördes. 81 personer tackade ja till att komma till informationsmöte. Tre informationsmöten hölls vid olika tidpunkter och ca 95 personer deltog i dessa.

3 47 % har tackat ja till antingen hembesök eller informationsmöte, några personer var intresserade av både hembesök och att komma till informationsmöte. En liten minskning av antalet ja-svar har skett sedan föregående år. Andelen personer som inte svarat trots påminnelse har också ökat något sedan föregående år. Fördelning av genomförda hembesök kvinnor män totalt antal ensamstående gift/sambo övrigt Av de som besöktes var, liksom tidigare år, en stor andel kvinnor. 65 kvinnor och 35 män. Boende Nästan alla svarar att den nuvarande bostaden fungerar bra i nuläget och knappt 20 % har funderingar på att flytta. Över hälften, 56 %, uppger att de har flyttat till en mer funktionell bostad under de senaste 20 åren. Andelen villaboende i byarna är hög och inne i Lund dominerar bostadsrätterna. Flera av de som bor i bostadsrätter inne i staden har flyttat från villaboende i Lund, byarna eller kranskommunerna. Fördelningen hyresrätt/bostadsrätt/småhus har genom åren varit relativt konstant inne i staden medan det i byarna varierat kraftigt, troligtvis beroende på ett för litet statistiskt underlag.

4 Av de som besöktes hade 29 % enbart tillgång till badkar och måste stå eller stå på knä i detta för att duscha. Många hade inte gjort någon åtgärd för att öka säkerheten i samband med dusch i badkar. Trösklar och trappor, i någon form, i bostaden är också faktorer som kan komma att orsaka problem. De som har några få trappsteg till ytterdörren upplever inte detta som ett större problem i nuläget medan i stort sett alla som bor på tredje eller fjärde våningen utan hiss upplever detta om ett stort problem. Brandvarnare i bostaden hade de allra flesta, 4 % uppgav att de antingen saknade brandvarnare helt, hade en icke fungerande eller förvarade brandvarnaren på hatthylla, hallbord eller dyl. Vardagsaktiviteter Två procent av de tillfrågade bedömde att de var i behov av hjälp med sin personliga ADL. 29 % var i behov av hjälp med någon eller några vardagsaktiviteter typ städning, fönsterputs, inköp eller trädgårdsarbete. Av dessa utnyttjade ca 60 % hushållsnära tjänster (rut-avdrag) till en eller flera aktiviteter, eller som komplement till eget arbete. Några ansåg att de egentligen behövde hjälp men utförde trots detta sysslorna själva. Övriga hade hjälp av make/maka, barn eller barn-barn. Andelen personer i hela gruppen som utnyttjar Rut-avdrag var 33 %. Hälsa o livsstil Nästan 60 % uppger att de har en god eller mycket god hälsa. Detta är i stort sett samma resultat som tidigare år, dock har något fler än tidigare uppgett att de har dålig hälsa. Om man till dessa lägger alla som tackat nej med motivering att man är pigg, frisk och aktiv så blir det ganska många 80-åringar i Lunds kommun som upplever att de har en god hälsa.

5 87 % av de tillfrågade tar receptbelagda läkemedel regelbundet. Det allra flesta har också primärvårdskontakt minst en gång om året. 14 % vårdar eller hjälper någon annan, oftast make eller maka men det kan också vara barn, en bekant eller granne. Nästan två tredjedelar vistas ute dagligen, bortsett från perioder med snö o halka. De flesta uppger att de är medvetna om vikten av att vistas utomhus. Motion kan se väldigt olika ut, trädgårdsarbete, promenader och stavgång är de vanligaste motionsformerna. Styrketräning, gruppgymnastik, golf och tennis är också relativt vanligt förekommande, ca 60 % uppger att de motionerar minst en gång i veckan. En del motionsformer har också ett stort värde som social aktivitet, några har varit aktiva i sin tennis eller gymnastikgrupp under många år. Lund har ett stort utbud av Sociala aktiviteter för äldre och de flesta besökta deltar i varierande grad. Drygt en tredjedel deltar sällan eller aldrig i sociala aktiviteter utanför hemmet/familjen. De flesta som uppger att de inte deltar i sociala aktiviteter är gifta/sambo och en något större andel män, 46 % män och 31 % kvinnor. Kommunikation Man har tidigare sett en snabb förändring vad gäller tillgången till datorer och användande av mail och internet. Jämfört med projektet (f.1929) har antalet personer som har tillgång till dator mer än fördubblats. Flera använder också surfplattor och smartphones. Jämfört med föregående år (f.1933) har dock något färre svarat att de har tillgång till eller använder dator/internet. Många av de som är 80 år idag har använt datorer i arbetslivet och känner sig inte främmande för detta. Datorsupporten kan liksom tidigare vara ett problem, särskilt för de som inte har barn och barnbarn eller har dessa på långt avstånd.

6 Runt en tredjedel av de besökta cyklar, något fler män än kvinnor, många uppger dock att man slutat att cykla på grund av den anarki som råder bland cyklister i Lund. Andelen män som kör bil har minskat jämfört med tidigare år, 88 % f.1929, samtidigt har andelen kvinnor som kör bil har ökat från 35 % (f.1929), och ligger nu på runt 50 %. Gratis bussresor för personer över 75 år är mycket uppskattat och används av många. Fall och fallrisker Mer än två tredjedelar av de tillfrågade upplevde att balansen hade försämrats, och cirka hälften var rädda för att falla. 25 % av de som besöktes hade fallit någon gång under det senaste året. De flesta hade fallit utomhus på grund av halka, ojämna stenar på gator och

7 trottoarer eller i samband med trädgårdsarbete. Någon enstaka hade fallit upprepade gånger inomhus. Många känner till Fixar-Malte och 8 % har använt sig av tjänsten. De allra flesta önskade en översyn av bostaden avseende fallrisker. Fallrisker i någon form noterades hos ca 80 % av dessa. Den absolut vanligaste noterade fallrisken var mattor av olika slag. Småmattor i badrum och innanför balkong/terassdörr är en fallrisk om de saknar halkskydd liksom trasmattor i kök och hall. Halkrisker i samband med dusch/bad i badkar är liksom tidigare år ett stort problem. Som tidigare nämnts har ca 30 % av de besökta endast möjlighet att duscha/bada i ett badkar, många av dessa saknar halkmatta eller något stabilt att hålla i. Även duschplatser kan innebära fallrisker med hala golv och höga insteg eller trösklar. Höga trösklar till badrum är vanligt i lite äldre lägenheter, branta och hala trappor kan vara ett problem i äldre villor. Information och förmedlade kontakter Vid hembesöken lämnas allmän information om äldreomsorg i Lunds kommun, men mycket information är också riktad utifrån den enskildes behov och funderingar.. Information om Fixar-Malte, träffpunkter och volontärförmedling lämnas ofta. Många vill ha information om enklare hjälpmedel att köpa själv, enkla tips i vardagen, eller anhörigstöd, några är intresserade av avgifter inom äldreomsorgen. Säkerhet i vardagen, en broschyr utarbetad av MSB, myndigheten för samhällsskydd och beredskap, lämnas ut till alla i övrigt lämnas broschyrer efter behov och intresse Flera personer hänvisades till andra yrkeskategorier för mer information eller bedömning. Någon gång förmedlades kontakten direkt när personen så önskade. De flesta hänvisningarna görs till arbetsterapeuter i Lunds kommuns Rehabenhet, oftast kopplat till behov av översyn av boendemiljön med tanke på fallrisker framför allt i badrum. Personer med gångsvårigheter och funderingar på gånghjälpmedel har hänvisats till Rehabenhetens fysioterapeuter/sjukgymnaster för bedömning. De som har önskemål om trygghetslarm, hemtjänstinsatser eller behöver hjälp då man vårdar en anhörig, har hänvisats vidare till biståndshandläggare och ibland demenssjuksköterska.

8 Informationsträffar Från och med 2013 erbjuds möjligheten att komma till en informationsträff, som ett alternativ till hembesök, för de som vill ha mer information men av olika anledningar inte vill ha något hembesök. Tre informationsmöten har anordnats, i maj, september och november, två har varit förlagda i Lund och en i Dalby. Vid dessa möten var det förutom arbetsterapeut även biståndshandläggare och avgiftshandläggare som informerade. Boendesamordnare fanns också på plats för att svara på eventuella frågor rörande särskilt boende.träffarna har varit välbesökta då de inbjudna har haft möjlighet att ta med sig ytterligare en eller flera personer. Sammanlagt ca 95 personer besökte dessa informationsträffar, en ökning sedan Hemsidan Information om Förebyggande hembesök finns på Lunds kommuns hemsida under rubriken äldreomsorg, seniorer. Seniorer som inte tillhör målgruppen, 80 år, har nu också möjlighet att själva ta kontakt för ett förebyggande hembesök. Ett tjugotal hembesök/telefonkontakter har genomförts efter att anhöriga eller senioren själv hittat information på Kommunens hemsida. En del av dessa hänvisas direkt vidare till framförallt biståndshandläggare.

9 Synpunkter från Seniorer I samband med hembesöket ges möjlighet att tycka till om olika saker i kommunen nedan följer en sammanställning av de vanligaste synpunkterna. Fallrisker i Lunds centrum, det finns många ojämna stenläggningar på gator och trottoarer. Svårt både för de som går och de som cyklar och särskilt svårt om man har en funktionsnedsättning. Bra äldreomsorg i Sverige. Positivt att bli erbjuden ett förebyggande hembesök. Dålig kollektivförbindelse till Vallkärra. Dåliga bussförbindelser till och från Genarp. Försämrade bussförbindelser i vissa delar av Lund sedan servicebussarna drogs in. Svårt att byta boende, höga priser på bostadsrätter. Svårt att få lägenhet via LKF om man har kort kötid, svårt att bevaka lägenhetsutbud på LKF om man inte har tillgång till egen dator. Svårt att åka buss med rollator om man har balanssvårigheter. Alla chaufförer väntar inte tills man satt sig. Reflektioner Förebyggande hembesök ger möjligheter att i ett tidigt skede uppmärksamma risker för fall, behov av larm, hemtjänst, hjälpmedel, bostadsanpassning samt anhörigstöd mm. Hembesöken upplevs också som ett bra sätt för kommunen att ge riktad information om sin verksamhet. Att ha kunskap om den hjälp och de insatser som finns att få ger trygghet även om man inte är i behov av det just för stunden. För många känns det tryggt att ha träffat någon från kommunens Vård o Omsorg, det gör det lättare att ta kontakt när man undrar över något. Flera personer som haft förebyggande hembesök tidigare har hört av sig när frågor eller behov av hjälp har uppstått. Informationsguiden Senior i Lund 2014, som skickas ut med erbjudandet om förebyggande hembesök, uppskattas även av de som tackade nej till hembesök. Guiden trycks också upp och finns tillgänglig på kommunens träffpunkter den kommer framöver även att finnas på en del de vårdcentraler som startat äldrevårdsmottagningar. Broschyren uppdateras kontinuerligt och förses med årtal. De informationsträffar som anordnats under året har varit välbesökta. Antalet träffar kommer därför att utökas till fyra under Tre kommer att vara förlagda inne i Lund och en, liksom tidigare, i Dalby.

10 Övrigt En nationell nätverksträff brukar anordnas årligen under hösten, 2014 blev det tyvärr inte så. En nationell nätverksträff är en stor sammankomst och kräver samarbete mellan flera kommuner och/eller kommun o Landsting/Region. Det lokala nätverk för sydvästra Skåne som startades under 2012 har under 2014 haft två sammankomster i Trelleborg resp Burlöv.