Förebyggande hembesök i Tomelilla kommun 2008

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förebyggande hembesök i Tomelilla kommun 2008"

Transkript

1 Förebyggande hembesök i Tomelilla kommun 2008 Sätt på kaffet! så tar jag med fikabröd. Rapport Tomelilla december 2008 Christel Nilsson Tel: Mobil

2 Innehåll SAMMANFATTNING 3 1 INLEDNING Åldrad befolkning Andel med äldreomsorg Systematiskt säkerhetsarbete Hälsofrämjande perspektiv Hälsorelaterad livskvalitet Livskvalitetsmätning Samverkan SYFTE OCH MÅL. 2.1 Projektorganisation Projektbudget METOD Målgrupp Tillvägagångasätt Motiverande samtal Första besöket Uppföljningsbesöket Registrering av uppgifter 11 4 RESULTAT Boendet Närstöd Daglig livsföring och fysisk aktivitet BFallskaderisk och fallförebyggande åtgärder Goda matvanor Social gemenskap/socialt nätverk och ekonomi Minnesförmåga och Sömn/Sinnesstämning/Humör Självupplevd hälsa Nyttan 19 DISKUSSION

3 3 1BSammanfattning Det är av värde för kommuner, inte minst ekonomiskt att skaffa sig bättre kunskap om hur man främjar hälsa och förebygger ohälsa samt skapar trygghet hos äldre. Det finns en oro över befolkningsutvecklingen och forskning visar att det går att påverka äldres hälsa genom hälsofrämjande och förebyggande insatser. I Tomelilla kommun startade vi projektet med uppsökande verksamhet i början av Arbetet handlar i stora delar om att ta reda på hur de äldre ser på sin livsstil, att informera samt till viss del påverka den enskilde mot en hälsosammare livsstil och bättre säkerhetstänk. Projektet syftar också till att även i fortsättningen kunna erbjuda kommunens äldre förebyggande hembesök. Genom projektet har 75 personer av kommunens pigga 80 åringar erbjudits hembesök. Det första hembesöket har sedan genomförts hos 64 personer fördelat på 27 kvinnor och 37 män. Av dem är det fyra som är födda i ett annat land än Sverige. Mer än hälften av seniorerna är ensamstående. Av kvinnorna lever 77 procent ensamma och motsvarande siffra hos männen är 32 procent. De allra flesta besökta 80 åringar i Tomelilla kommun upplever att de har en bra eller mycket bra livskvalitet, är fysiskt aktiva och har en god hälsa. De känner sig också mycket trygga i sin bostad och sitt närområde. När det gäller social gemenskap var de flesta deltagare tillfredsställda med tillvaron. De som levde i parrelation kände sig trygga och fann stöd hos varandra. Besöken har bland annat bidragit till att olika risker för fall har upptäckts. De vanligaste fallförebyggande åtgärderna är halkskydd, handtag i dusch och bättre belysning. Även risker för brand har upptäckts, till exempel saknade 20 procent fungerande brandvarnare. Under besöken har vi resonerat kring strategier som den enskilde gör eller kan göra själv för att kompensera normala åldersförändringar som nedsatt syn och hörsel och långsammare reaktionstider och därmed minska risker för fall. En strategi kan vara att be om hjälp för att byta gardiner eller hämta ner saker från vinden för att undvika klättra upp på stolar. En annan strategi är att använda en bärbar telefon för att slippa skynda sig iväg och svara när telefonen ringer. Vid åtta hembesök fanns ett behov av hjälp som kunde förmedlas vidare till äldreomsorgen. Totalt har drygt ett 60 tal åtgärder uppmärksammats som följs upp under andra hembesöket Hembesöken har varit mycket uppskattade och många uttryckte vid besökstillfället att de kände sig sedda, hörda och delaktiga. Den personliga kontakten uppskattades också och de allra flesta har haft nytta av eller tror de kommer att få nytta av besöken framöver. 80 åringarna känner sig trygga när de känner till vad samhället erbjuder äldre och vet var man vänder sig vid behov av hjälp för att klara sin vardag.

4 4 2BInledning Vi har idag stor kunskap om hur vår hälsa påverkas av olika faktorer och om hur hälsan kan förbättras. Befolkningsutvecklingen väcker oro för hur resurserna i framtiden ska räcka till för vård och omsorg när allt fler blir äldre. Med det perspektivet blir det angeläget att fundera över vad som kan göras, både av den enskilde själv och av samhället för att man som äldre ska kunna bibehålla hälsa och funktionsförmåga, känna trygghet och leva ett så självständigt liv som möjligt. Genomsnittsålder för äldre har ökat avsevärt under de senaste 20 åren, för män från 71,6 år till 78,9 år och för kvinnor från 78,3 till 83 år. Som ett resultat av den ökade livslängden har de äldres andel av befolkningen ökat. Redan idag är 17 procent av Sveriges befolkning 65 år och äldre och 6 procent tillhör gruppen 80 år och äldre. (källa :Statistiska Centralbyrån). Bättre levnadsförhållande och medicinska insatser och en mer hälsosam livsstil gör att många klarar sig utan hjälpinsatser Med syfte att bygga upp kunskaper om hur man kan förebygga ohälsa och vårdbehov bland äldre avsatte regeringen inom ramen för den Nationella handlingsplanen (Prop. 1997/19998:113) stimulansmedel för uppsökande verksamhet till äldre. 21 kommuner och landsting fick statliga medel för att under åren bedriva försök med förebyggande hembesök. I samtliga projekt har man informerat om hur kommunens äldreomsorg fungerar, goda råd om kost och motion och hur man undviker olyckor i hemmet. Resultatet finns presenterat i en rapport från Socialstyrelsen. Socialtjänstlagen anger att det är socialnämndens uppgift att göra sig väl förtrogen med levnadsförhållanden i kommunen och... att informera om socialtjänsten... ( 3 kap 15 ) och att genom uppsökande verksamhet och på annat sätt främja goda levnadsförhållande ( 5 kap 6 ). Hälso- och sjukvården ska förebygga ohälsa genom att ge upplysningar om metoder för att förebygga sjukdom eller skada ( 2 b HSL). Det lagliga stödet för uppsökande och förebyggande arbete finns alltså redan. Under de senaste årtionden har många kommuner koncentrerat sina resurser på de mest sjuka och hjälpbehövande och saknar ett systematiskt uppsökande och förebyggande arbete bland äldre. Då försöksverksamhet med besöksmodellen slagit väl ut har regeringen avsatt nya stimulansmedel. Tomelilla ansökte och beviljades statliga medel för uppsökande verksamhet 2007 och Målet är att metoden med uppsökande hembesök ska bli en del av den ordinarie verksamheten inom äldreomsorgen. I Tomelillas grannkommuner pågår liknande projekt och parallellt deltar vi tillsammans i ett samverkansprojekt Förebyggande livsstils- och hälsoinsatser som sjukhuset i Ystad och primärvården i sydöstra Skåne driver, också med hjälp av stimulansmedel.

5 5 3B1.1 Åldrad befolkning Tomelilla kommun har drygt invånare. Andelen 65 år och äldre är 21,7 procent jämfört med 17 procent i genomsnitt i landet. Andelen över 80 år är 6,4 % procent jämfört med sex procent i övriga landet (SCB Befolkningsstatistik 2007). Kommunen är långsträckt och i norra området, i Brösarp med omnejd, återfinns ca 37 procent av personer 75 år och äldre. Många som har fritidshus i området väljer att bosätta sig där permanent efter sin pensionering vilket till viss del har förändrat åldersfördelningen mellan olika kommundelar. Antalet äldre 75 år respektive 83 år och äldre i Tomelilla kommun fördelat på landsbygd och centralt (Tomelilla tätort) Centralt Landsbygd > 83> Statistik hämtad från Postens hushållsräkning och fördelad utifrån ålder 4B1.2 Andel med äldreomsorg Enligt senaste uppgiften till SCB (oktober 2008 ) har drygt 375 personer som bor ordinärt boende I Tomelilla kommun insatser från hemtjänsten. Av dessa är det 255 personer som har insatser i hemmet, övriga har matdistribution och/eller trygghetslarm. Av 80 åringarna var det 14 personer som hade insats från hemtjänsten den förste januari 2008 och sju personer som bodde i särskilt boende. Dessa personer ingår inte i målgruppen för projektet. 5B1.3 Systematiskt säkerhetsarbete Skador till följd av olyckor hos människor från 65 år och uppåt är ett stort problem. Nästan två tredjedelar av alla dödsolyckor drabbar äldre och varje år söker ca äldre personer vård efter att ha fallit. För den som drabbas handlar en fraktur ofta om skillnaden mellan att kunna klara sig själv och att behöva regelbunden vård och omsorg. Höftfrakturer är den vanligaste fallrelaterade skadan där vårdkostnaden per person beräknas till en kvarts miljon kronor. Hos äldre är det vanligast med fallolyckor inomhus. Miljön både inomhus och utomhus påverkar fallrisken. Hala golv, olämpligt placerade

6 6 sladdar, dålig belysning, lösa mattor och låga möbler är några exempel på miljöfaktorer. Nedsatt syn och hörsel, minskad muskelmassa i lår, höfter och vader, biverkningar från läkemedel samt en försämrad balans bidrar också till att öka risken för fall. Även om inte fallet leder till skada innebär det ofta att man rör sig mindre och begränsar sina dagliga aktiviteter av rädsla för att falla på nytt. En vanlig anledning till att man söker till särskilt boende är att man inte längre känner sig trygg i sin bostad efter ett eller flera fall. Då de flesta fallen sker i hemmet är det också i bostaden som förändringar och förbättringar behöver göras små förändringar som får stor effekt på livskvalitet och kostnader. Detta är ett starkt argument för besök hemma hos den enskilde. Tillsammans med senioren kan risker upptäckas, diskuteras och eventuellt åtgärdas på plats. Äldre är överrepresenterade även i andra olyckstyper som till exempel bränder och trafikolyckor. 6B1.4 Hälsofrämjande perspektiv Hälsofrämjande arbete är den process som gör det möjligt för människor att öka kontrollen över sin hälsa och förbättra den. Statens folkhälsoinstitut har i sin rapport Var med och bestäm identifierat fyra hörnpelare eller område som främjar hälsan; 1. Social gemenskap, 2. Meningsfull sysselsättning, 3. Fysisk aktivitet 4. Goda matvanor Dessa område är betydelsefulla framförallt för friska äldre som har hälsa, funktionsförmåga och oberoende i behåll men även för de äldsta är de viktiga. I denna studie har vi valt att prioritera och kartlägga både daglig livsföring, fysisk aktivitet, social gemenskap och goda matvanor. Utöver dessa område har vi också med frågor kring framtida boende och närstöd. Frågor om framtida boendet är viktigt att kartlägga för kommunens framtida bostadsförsörjningsprogram. Att tidigt upptäcka behov av närstöd är också ett prioriterat område. 7B1.5 Hälsorelaterad livskvalitet Termen livskvalitet används ibland, felaktigt, som synonym till hälsa. Livskvalitet är ett vidare begrepp och innefattar en upplevelse av välmående och tillfredsställelse med livet, som inte alltid har någon relation till sjukdom eller funktionsförmåga. För att avgränsa mot sjukdoms- eller hälsorelaterade dimensioner brukar man använda termen hälsorelaterad livskvalitet. I en hälsorelaterad livskvalitet ingår faktorer som påverkar en individs hälsa av fysiska, psykiska och sociala faktorer såväl som generellt välbefinnande. En person kan ha en sjukdom men ändå uppleva sig ha en god hälsa, medan en annan person kan uppleva en hög grad av ohälsa trots att det inte går att diagnostisera någon sjukdom.

7 7 8B1.6 Livskvalitetsmätning livskvalitet i våra olika kommuner. I detta projekt är vi intresserade av hur de äldre skattar sin hälsa vid första hembesöket och vid ett återbesök sex månader senare för att ta reda på om vi då kan se effekter på den självupplevda hälsan. Ett av instrumenten som idag används för att mäta livskvalitet är frågeinstrumentet EQ-5D som består av två delar. Den första delen är ett beskrivande klassifikationssystem i fem dimensioner ( Rörlighet, Hygien, Huvudsakliga aktiviteter, Smärtor/besvär och Rädsla/nedstämdhet ) där respondenten tar ställning till vilket av tre olika påståenden som för dagen bäst överensstämmer med dennes hälsotillstånd. I grova drag representerar de tre svarsalternativen inga problem, vissa problem och svåra problem. Den andra delen utgörs av en Visuell Analog Skala, VAS-skalan, med hjälp av vilken respondenten skattar sin hälsa genom markera med en linje hur bra eller dåligt dennes nuvarande hälsotillstånd är. VAS-skalan är 20 cm lång och kan liknas vid en termometer som löper från 0 (sämsta tänkbara tillstånd) till 100 (bästa tänkbara tillstånd). EQ5D syftar också till att generera indexvärde men det används inte i denna studie. Från Simrishamns kommun finns det intresse för att kommunerna som ingår i samverkansprojektet med Ystad sjukhus och primärvården ska kunna jämföra resultaten med varandra för att se om det finns skillnader i hur äldre upplever sin hälsorelaterade livskvalitet i våra olika kommuner. EQ5D användes av Folkhälsoinstitutet vid en studie av hur åringar i Stockholms län 2002 värderade sin hälsa. Även det resultatet kan vara intressant att jämföra med. 9B1.7 Samverkan Ystad sjukhus och primärvården i sydöstra Skåne har beviljats stimulansmedel till samverkansprojektet Förebyggande livsstils och hälsoinsatser. Ett krav är att samverkan sker tillsammans med kommunerna i Ystad Österlenregionen. Syftet är att hitta samverkansformer och synergieffekter av varandras projekt. Tomelilla kommun är vid dessa möten representerat av projektledaren och vid några tillfällen av medlemmar från projektgruppen. Vi har samverkat kring utbildning, studiebesök, utformning av frågeguide och utvärderingsmetod samt regionens hälsosamtal. 75 åringar i Tomelilla kommuns norra delar är inbjudna till hälsosamtal i en pilotstudie. Kommunerna har sedan egna självständiga projekt som har många likheter till exempel att målgruppen är 80 år. Samverkan sker också internt med närstödscenter och fixartjänsten. 10B2. SYFTE OCH MÅL Genom uppsökande verksamhet främja förutsättningarna för fysisk, social och psykisk hälsa Förebygga fallskador för målgruppen Skapa ökad trygghet för målgruppen Öka förutsättningar för ett fortsatt självständigt liv.

8 8 Erbjuda hembesök till 80 åringar i ordinärt boende som inte har hemtjänst Bygga in metoden förebyggande hembesök i ordinarie äldreomsorgsverksamheten Ett annat syfte är att i genomförandet av hembesöken lära av varandras kompetenser till nytta för våra äldre i det förebyggande arbetet. 1B2.1 Projektorganisation Projektgruppen som har utfört hembesöken består av 7 medarbetare med olika specialistkompetens inom vård och omsorg; projektledare för närstöd, sjukgymnast, arbetsterapeut, biståndshandläggare samt utvecklingledare. Projektgruppen har stöd av vård och omsorgsgruppen som består av teamledare, handikappkonsulent- /tillgänglighetsrådgivare, kvalitetssamordnare och medicinskt ansvarig sjuksköterska. 2.2 Projektbudget Projektet finansieras med statliga stimulansmedel, sammanlagt 430 tusen kronor för 2007 och Budgeten under projekttiden har beräknats till följande Löner Bilkostnader Utbildningskostnader Materialkostnad 5000 Hittills har förbukats varav lönekostnader för utbildning, möte, konferens och hembesök uppgår till Bil- och leasingkostnader och bullkostnader uppgår till 4336 kronor. 3. METOD Den röda tråden i projektet har varit att skapa en personlig kontakt mellan besökare och senior och vi har använt både brev och telefonsamtal inför besöken. För att säkerställa kvaliteten på hembesöken har vi utgått från en frågeguide, se bilaga 1. Guiden är uppbyggd med olika tema för att få kunskap om de tillfrågade 80 åringarnas boende och livsstil. För att kunna kartlägga och delvis påverka den enskilde till ett högre säkerhetstänk och en hälsosammare livsstil har vi prioriterat vissa område framför andra. Frågorna om framtida boende är viktigt för bostadsplaneringen i kommunen. Vi har med frågor för att kartlägga och fånga upp behov av närstöd. Därefter kommer frågor om rörelsefunktion och vad man gör för att hålla sig igång. I samband med frågor om färdmedel informerar vi om närtrafik, sjuk- och färdtjänstresor. Frågor kring fallskade- och frakturrisk för fallolyckor fångar också upp benskörhet. Vi informerar om kommunens satsning på fallförebyggande åtgärder genom Fixartjänsten och erbjuder en riskinventering i bostaden med hjälp av Räddningsverkets material om Tips och råd på äldre dar. Besöket kartlägger också hur man klarar sin dagliga livsföring. Med åldern minskar ofta äldre människors sociala nätverk och det finns frågor om hur ofta man får besök eller besöker någon och om man är med i nätverk eller föreningar. Här informerar vi om träffpunkter och frivilligaktiviteter. Syn och

9 9 hörsel, kostvanor, läkarkontakt och om man någon gång avstått från hjälp på grund av ekonomin finns också med i frågeguiden. Även frågor om den äldre upplever problem med minnet eller sömn berörs. Med hjälp av Räddningsverkets Tips och råd på äldre dar samt tillhörande checklista erbjuder vi en riskinventering i bostaden. Vi överlämnar också en telefonlista med viktiga telefonnummer. Besöken har skett i hemmet och samtal har varit det främsta verktyget för att kunna genomföra de hälsofrämjande besöken. Även om samtalet är strukturerat med hjälp av frågeguiden bygger samtalet på ett ömsesidigt informationsutbyte och en dialog, anpassat för just den man möter. Syftet är dels att få information om den enskildes livsstil och dels att inspirera den enskilde till att själv påverka sin hälsa och livskvalitet. Uppsökaren ska inte leverera en färdig lösning utan samtalet ska leda fram till att det finns valmöjligheter. Beslutet ligger hos deltagaren medan den professionelle hjälper till att påvisa samband. Genom samtalen får vi kännedom om målgruppens hälsoläge, vardag och behov. Vid uppföljningen sex månader senare följer vi upp våra råd och senioren gör en ny bedömning av hur man upplever sin hälsa och livskvalitet efter våra båda besök. Hembesöken har utförts av sju anställda med specialistkompetens inom äldreomsorgen; biståndshandläggare, arbetsterapeut, sjukgymnast och projektledare för närstöd. 12B3.1 Målgrupp Försöksverksamheten har riktats till personer födda 1928 i Tomelilla kommun. Valet av målgrupp grundar sig på tidigare erfarenheter runt om i Sverige, som bland annat visat att bland målgruppen år är det många som tackat nej då de inte anser sig vara i behov av ett besök. Från urvalet på 96 personer gallrade vi bort de som redan var kända av projektgruppen. 14 personer hade hemtjänstinsatser och 7 personer bor i särskilt boende. 13B3.2 Tillvägagångasätt Hembesöken genomförs av biståndshandläggare, sjukgymnast, projektledare för närstöd, arbetsterapeut och utvecklingsledare, totalt 7 personer. Alla med lång erfarenhet av äldreomsorg och olika specialistkunskap för att tillföra projektet en mångfald av kunskap och erfarenhet. Besöken fördelades på projektdeltagarna utifrån biståndshandläggarnas geografiska områdesindelning. I grannkommunerna med liknande projekt genomförs besöken av en eller två personer så i det avseende skiljer sig våra projekt åt. Ett studiebesök gjordes till Limhamn/Bunkeflo som permanentat sin hembesöksverksamhet sedan flera år för att få mer information och kunskap om hembesök. Projektgruppen har också tagit del av rapporter om förebyggande arbete och olycksrisker bland äldre från Folkhälsoinstitutet, Socialstyrelsen och Räddningsverket. En inventering av kommunens aktiviter och träffpunkter för äldre och allmänna kommunikationer i både tätort och i byarna gjordes för att vid behov kunna informera om utbudet i kommunen. Ett studiebesök gick till den lokala Röda korsföreningen för att få information om den lokala verksamheten och personlig kontakt. Projektgruppen har gemensamma möte både inför och under genomförandet för att bli samstämmiga och delge varandra erfarenheter. Några möte har varit nätverksträffar med projektdeltagare från Simrishamn och Skurups kommuner.

10 10 En del av planeringsarbetet inom projektgruppen var att ta fram en folder med viktiga telefonnummer samt en broschyr där syftet med Förebyggande hembesök beskrivs. Broschyren används även som inbjudan. På vård och omsorgsutskottets sammanträde kom förslag på hur första sidan kunde bli mer attraktiv så att inte broschyren hamnade bland reklamposten. Texten på första sidan blev därför både en uppmaning och ett erbjudande; Sätt på kaffet så tar vi med bullar. De som tackar ja till hembesöket erbjuds även gratisbiljetter till kommunens värdens minsta museum och världens största Hasse & Tage museum. Information har spridits via lokalpress och hemsida samt via representanter för pensionärsråd och politiker samt inåt i organisationen genom deltagarna i projektet. 3.3 Motiverande samtal Projektgruppen erbjöds utbildning i Motiverande samtal genom samverkansprojektet Förebyggande Livsstils- och Hälsoinsatser. Motiverande samtal är en vetenskapligt utvärderad metod som lämpar sig väl för att hjälpa en person vid livsstilsförändringar. Samtalet ger personen större förståelse för ett problem och möjliga lösningar blir synliga. Samtalsledarens förhållningssätt och samtalsteknik minskar risken för irritation och motargument. Tyngdpunkten i samtalet ligger istället på vilka förändringar ur personens perspektiv som är möjliga att åstadkomma. Samtalsledaren ska känna av hur förändringsbenägen personen är och anpassa information efter det. Har personen själv funderat på att till exempel ändra sina kostvanor kan fokus ligga på hur och på vilket sätt det ska göras. Har inte personen själv haft några tankar på att förändra sin kost är det lämpligt att erbjuda en broschyr om goda kostvanor. 14B3.4 Första besöket Information ges inledningsvis vid hembesöken om projektet och att det är frivilligt att svara på frågorna. Senioren avgör om någon anhörig ska delta vid besöket. Besökaren inleder med att berätta om syfte med projektet och lite om sin egen bakgrund och yrkeserfarenhet. Som samtalsmall används en frågeguide med olika tema. Under besöket erbjuder vi oss även att göra en riskbedömning i hemmet. En mapp med informationsmaterial från Tomelilla kommun och telefonfoldern överlämnas. Som avslutning på besöket får personen själv fylla i svaret på frågor om sin hälsa och markera sitt upplevda hälsotillstånd på en barometerskala. Hembesöket avslutas med en summering av samtalet samt vilka förslag till åtgärder som överenskommits och vilka kontakter som eventuellt ska tas och erbjudande om ett uppföljningsbesök. Tiden för besöket beräknas till mellan 60 och 90 minuter. Vid återbesöket 6 månader senare tar vi reda på om det första besöket har gett någon effekt på den självupplevda hälsan

11 Uppföljningsbesöket Vid det andra besöket, uppföljningsbesöket, planeras en uppföljning av givna råd och förslag till åtgärder som noterades under första besöket. Nytillkomna frågeställningar uppmärksammas och senioren gör en ny skattning av sin hälsorelaterade livskvalitet. Efter besöket skickas en enkät med frankerat kuvert hem till den enskilde. Enkäten innehåller frågor om vad han/hon tyckte om besöken och vilken nytta besöken senioren haft av besöken. 15B3.6 Registrering av uppgifter Allmänna uppgifter som kön, civilstånd samt boendeområde registreras. Från samtalsmallen hämtade vi svar om de teman som var prioriterade och förde in i en databas; boende, ekonomi, daglig livsföring och behov av närstöd. Uppgifterna sammanställs i en tabell. Övriga frågeställningar har räknats manuellt utifrån frågeguiden. Inga personuppgifter registreras och redovisningen sker på gruppnivå. 4. RESULTAT Ett första förebyggande hembesök erbjöds till 75 personer födda Av dessa tackade 85 procent (64 personer) ja till hembesöket och 8 procent ( 11 personer ) tackade nej. Tre av dem som tackat nej var på väg att flytta från kommunen, en har vi inte lyckats få kontakt med, tre hade svårt att medverka på grund av sitt arbete. Övriga hade inget behov av stöd och tackade därför nej till hembesöket. Vid 23 hembesök var även make eller maka närvarande så totalt har nästan hundra seniorer medverkat vid hembesöken. Antal erbjudna hembesök: 75 Antal som tackat nej till första besöket 11 Antal genomförda hembesök: 64

12 12 Diagram 1. Antal 80 åringar som tackat ja respektive tackat nej per fördelat på kön och hemtjänstområde Kvinna Man Tackat nej Öster Söder Väster Centrum Norr Totalt Hembesöken har genomförts hos 37 män och 27 kvinnor Civilstånd: 78 procent av kvinnorna (21) respektive 32 procent av männen (12) är ensamstående. 4 personer är födda i ett annat land. Diagram 2. Fördelning av gifta män och kvinnor respektive ensamstående av de besökta 80 åringarna Män Kvinnor Gif ta Ensamhushåll Hembesök totalt

13 13 16B4.1 Boende 64 procent av 80 åringarna bor i småhus och 36 procent i lägenhet. Trygghet - De intervjuade uppger att de känner sig både trygga och tillfreds i sin bostad och bostadsområde. En person som har erfarenhet av inbrott känner sig dock lite orolig och en annan person tycker inte om när det är bråk i trapphuset. Tillgänglighet - 5 personer saknar möjlighet till dusch eller bad på bottenplanet och två bor på andra våningen i en flerfamiljsfastighet utan hiss. Av de som bor i småhus; villa eller gård har 39 procent (16 personer) funderat på eller önskar flytta till en lägenhet i Tomelilla tätort. Lägenheten ska då vara tillgänglig; marklägenhet eller lägenhet med hiss, gärna någon form av senior eller trygghetsboende. Tre personer vill flytta från kommunen för att komma närmare anhöriga. Bara två personer ville i framtiden bo i ett särskilt boende. Reflektion: De intervjuade har goda erfarenhet som gör att de känner sig trygga, både i bostad och närområdet. Det är mycket positivt att möta personer med en sådan grundtrygghet och samtidigt en det utmaning för besökarna att informera om risker och åtgärder på ett sådant sätt att personen inte blir oroad utan bara mer medveten om vad som kan göras för att förebygga eventuella risker. Generellt är seniorerna nöjda med sin bostad och tycker därför att frågorna kring boendet är svåra att ta ställning till. Några hade redan flyttat efter sin pensionering, antingen från gården till villa, eller från villan till lägenhet. Det första spontana svaret var att man inte tänkt så mycket på framtiden när det gäller boendet. När väl frågan var väckt så födde den frågan också nya frågor som vi inte hade alla svar på; - Var ska jag flytta det finns ju inga såna lägenheter lediga - Hur blir hyran i nybyggda lägenheter? - Är det inte långt till bussen även om man bor så centralt som på torget? Diagram 3. Andel fördelat på småhus och flerfamiljshus. Antal som funderat på att flytta och önskemål om ny bostadsort Bor i småhus Bor i flerfam.hus Funderat på att flytta Till tätorten Till Brösarp Övrigt Till särskilt boende Serie1

14 14 17B4.2 Närstöd 4 personer stödjer och hjälpen en nära anhörig och en person är i ingångsläge till att bli närstödjare. 5 personer hjälper andra med praktisk hjälp till exempel barn, barnbarn eller grannar. 4 personer av de intervjuade får stöd och hjälp av sin make eller maka. En av dessa har hjälp från kommunen med avlastning. Ingen utöver det par som redan hade avlastning ville i nuläget ha någon hjälp eller ersättning för arbetet men tycker det känns tryggt att veta att man kan få stöd från kommunen. Reflektion: För de allra flesta är det naturligt att hjälpa sin livskamrat när dennes hälsa sviktar. Ofta sker det successivt och man smygs in i rollen som hjälpare. För flera av paren finns det också av tradition en fördelning av hushållsarbetet där kvinnan utför det mesta av arbetet i hemmet. Andra har efter pensioneringen fördelat hushållsarbete mellan sig. 18B4.3. Fysisk aktivitet och daglig livsföring 67 procent (43 personer) uppgav att de utövar någon form av motion flera gånger i veckan. Den vanligaste aktiviteten är trädgårdsarbete eller promenerad, några med hund eller med stavar. Andra motionsformer är gymnastik, golf, och olika dansformer. Två joggade någon gång i veckan. 33 procent är aktiva med hushållsarbete och andra sysslor i hemmet. Samtliga besökta uppgav att de förflyttar sig obehindrat i bostaden, 9 procent (6 personer) använde hjälpmedel i form av käpp eller rollator som stöd utomhus. 60 procent (38 personer) uppgav att de fortfarande kör bil när de ska göra ärende eller hälsa på hos andra. 11 personer åkte tåg/buss eller med anhöriga. 8 procent använde färdtjänst. 76 procent (49 personer) uppgav att de helt klarade den dagliga livsföringen själva. Övriga uppgav att de till viss del klarade den dagliga livsföringen själva men fick hjälp av make/maka, av barnen vid matinköp, tvätt, matlagning och städning. Några anlitade privat städhjälp. Diagram 4. Daglig livsföring och fysisk aktivitet Serie Självständig daglig livsföring Motion minst 1/ggr vecka Förflyttar sig helt utan hjälpmedel Kör bil

15 15 Reflektion: Det gemensamma intrycket hos projektgruppen som utfört hembesöken är att de allra flesta 80 åringar har varit vid god eller mycket god fysisk kondition och att det finns en hög medvetenhet om vikten av att vara aktiv och hålla sig igång. Det första besöket gjordes under försommaren och av naturliga skäl är man mer utomhus och rör sig då mer. Om vi ställt samma fråga under uppföljningsbesöket som gjordes under senhöst/vinter hade resultatet kanske blivit annorlunda. Fysiska utomhusaktiviter som att cykla eller arbeta i trädgården är delvis årstids- och väderberoende och detta är mer påtagligt för de äldre. Flera går inte ut alls när det är eller är risk för halka och snö och här rekommenderar vi att använda broddar på vinterskorna Några uppger också att de undviker att köra bil när det är halt. Värk och smärta i leder blir också svårare på vintern och man rör sig då inte lika mycket. Det är vanligt att makar hjälps åt med hushållsarbete men förmågan till självständighet påverkas till stor del av den traditionella fördelningen av hushållssysslor. Männen utför generellt mindre av servicetjänster och matlagning än kvinnorna. En man hade gått på matlagningskurs för att bli mer självständig. De som i denna studie uppgav att de anlitade privat städhjälp var ensamstående män. Frågeställningar som dök upp under hembesöken: - Kan man få hemsänt varor när man är sjuk? -När jag inte längre kan köra bil hur ska jag då ta mig läkare eller för att handla? 19B4.4 Fallskaderisk och fallförebyggande åtgärder 22 procent känner en oro för att falla och uppger att detta beror yrsel och problem med balansen. Flera av de som känner oro uppger att de är mer vaksamma och undviker att utsätta sig för risker. De personer som så önskade fick ett enkelt rörelseprogram som kan utföras innan man reser sig från sängen. ( Svenska gymnastikförbundets Vakna upp gympa ) 13 personer uppgav att de har haft en fraktur efter 50 års ålder. De personer som uppgav mer än en fraktur efter 50 års ålder fick överlämnat ett testprogram för att mäta om man är i riskzonen för benskörhet. Testet är utarbetat av doktor Sölveborn på Ystad sjukhus. Totalt noteras drygt 100 åtgärder och rekommendationer. Förslag till åtgärder var framförallt förebyggande som att skaffa halkskydd till mattor eller ta undan mattor, att sätta upp handtag vid dusch eller badkar, bättre belysning och trappräcke som saknades. Andra råd var mer avsedda att uppmärksamma behov av att förbättra vanor som till exempel att tända lampan innan man går på toaletten på natten, att sitta en stund på sängkanten innan man stiger upp, att använda bra skor inomhus och isbroddar på vinterskorna, att använda en bra stege med handtag eller be om hjälp istället för att kliva upp på köksstolen eller pallar. Information gavs om kommunens fixartjänst. Kontakt togs med posten angående flyttning av en brevlåda och rekommendation att kontakta arbetsterapeut gavs till 4 personer och att kontakta läkare vid 7 hembesök. Under besöket noterade vi också att 20 procent saknade fungerande brandvarnare. Ingen hade mer än en brandvarnare.

16 16 Vid samtliga hembesök har vi informerat om Räddningsverkets Säkerhet på äldre dar och Släpp inte in någon obekant samt kommunens egen fallförebyggande verksamhet FixarMalte. Reflektion: Så här i efterhand kan vi konstatera att projektgruppen har varit olika aktiv i denna del av frågeguiden. Några har erbjudit sig att göra en fysisk riskrond i bostaden andra har inväntat tillfällen när personerna själva valt att visa runt i bostaden. Det kan också variera för en och samma intervjuare vilken metod man valt vid de olika hembesöken. Checklistan har varit central och överlämnats vid samtliga hembesök - Det är jättebra att kommunen kommer hem och berättar om riskerna för oss äldre och ger tips på vad man kan göra själv. - Jag ska kanske inte känna mig fullt så trygg härhemma? 4.5 Goda matvanor Nästan samtliga 80 åringar åt regelbundet frukost och kvällsmat och minst ett mål lagad mat om dagen. Inom kommunens äldreomsorg har vi arbetat med goda kostvanor för äldre och då bland annat mätt nattfastan. Vi hade därför med en fråga om hur lång tid som gruppen vanligtvis hade mellan sista målet på kvället och frukosten på morgonen. 72 procent ( 46 personer) hade mindre än 11 timmar mellan senaste målet på kvällen och frukosten på morgonen. Reflektion: De allra flesta var nöjda med sina matvanor, och uppgav att de mådde väl av dem. Någon enstaka ville minska på sött och kakor och lägga till lite mer grönsaker. Projektgruppens samlade erfarenhet var att denna åldersgrupp är medvetna om kostens betydelse för hälsan, äter mest husmanskost och nästan inte alls onyttigheter som chips, läsk, godis. 4.6 Social gemenskap/nätverk. 92 procent av de intervjuade 80 åringarna har ett väl fungerande socialt nätverk och uppgav att man får besök eller besöker någon flera gånger i veckan till minst en gång i månaden. 17 procent ( 11 personer) uppgav att de får besök mer sällan. 60 procent var med i någon förening som pensionärsföreningar, kyrkan eller någon intresse- eller idrottsklubb. Kontakt förmedlades till kommunens väntjänst och Röda korset. En person hade ett system som kändes tryggt för just henne: jag har en god vän som ringer varje dag svarar jag inte så efterlyser hon nästan mig! 20B4.7 Minnesförmåga och Sömn/Sinnesstämning/Humör 89 procent av de intervjuade hade inga minnesproblem. Mindre än 2 procent uppgav att det går mindre bra än tidigare att komma ihåg nya händelser och dagliga göromål. Samtliga tillfrågade uppgav att det går bra att komma ihåg händelser från tidigare i livet.

17 17 Reflektion: Flera skrev upp tider i en almanacka för att inte glömma bort läkar - och andra viktiga besök. Någon tyckte att det var lite genant att berätta att man behövde använda kalendern för att komma ihåg. - Om man glömmer ett möte eller en inbokad läkartid börjar man nästan tro man är senildement Samtliga tillfrågade 80 åringar uppgav att de ofta eller ständigt kände sig utvilade. 96 procent uppgav att de aldrig kände sig nedstämda eller oroliga. Reflektion: Några av de intervjuade påpekade att ordet nedstämd inte var något bra ord och en person satte nog ord på den känslan - Man känner en insikt om att horisonten närmar sig. 4.8 Självupplevd hälsa I samband med första hembesöket fick seniorerna svara på fem frågor om, rörlighet, hygien, huvudsakliga aktiviteter, smärtor/besvär och rädsla/nedstämdhet och ta ställning till vilket av tre olika påståenden som för dagen bäst överensstämmer med dennes hälsotillstånd. I grova drag representerar de tre svarsalternativen inga problem, vissa problem och svåra problem. Frågan om smärta var den fråga där flest rapporterade måttliga eller svåra besvär. Frågorna om daglig hygien eller andra huvudsakliga aktiviteter hade minst antal som rapporterade måttliga eller svåra besvär. Diagram 5. Antal 80 åringar i Tomelilla kommun som svarat måttliga eller svåra besvär Kvinnor Män 0 Rörlighet Hygien Huv.aktiviteter Smärtor Oro

18 18 Den procentuella andelen av 80 åringarna som anger måttliga eller svåra problem per dimension och kön redovisas nedan. Generellt kan sägas att 80 åringarna i Tomelilla kommun upplever en bättre hälsa vid en jämförelse mellan Tomelilla och Simrishamns kommuner. Tomelillas 80 åringar skattar också sin självupplevda hälsa högre än de åringar som tillfrågades vid en befolkningsundersökning som genomfördes i Stockholms län Den bygger på resultatet av en Folkhälsoenkät Uppföljningen vid andra hembesöket visar så små skillnader i självupplevd hälsa att den inte redovisas här. Tabell 6. Resultat från hälsoenkät EQ-5D och EQ Vas Tomelilla Simrishamn Skurup Stockholms län Summa Procent Procent Procent år n=64 n=64 n=112 n=50 procent M=37 M=37 M=47 M=24 n=122 K=27 K=27 K=65 K=26 Rörlighet Totalt 18 28,1 39,3 32,0 44,3 Män 12 32,4 36,2 29,2 48,8 Kvinnor 6 22,2 41,5 34,6 42 Hygien Totalt 6 9,4 3,6 4,0 12,3 Män 5 13,5 4,3 4,0 19,5 Kvinnor 1 3,7 3,1 4,0 22,2 *Aktiviteter Totalt 8 12,5 15,2 14,0 21,3 Män 5 13,5 14,9 20,8 19,5 Kvinnor 3 11,1 15,4 7,7 22,2 Smärtor/besvär Totalt 36 56,2 70,6 60,0 69,7 Män ,8 50,0 65,9 Kvinnor 16 59,2 75,4 69,2 71,6 Rädsla/nedstämdhet Totalt 11 17,2 27,7 18,0 36,9 Män 7 18,9 23,4 12,5 36,6 Kvinnor 4 14,8 30,8 23,1 37 EQ VAS medelvärde Livskvalitetsvikter Män ,69 Kvinnor ,66 0,7 Medelvärdet för att beskriva sitt hälsotillstånd genom EQ VAS, är lika för kvinnor och män än för män och högre än resultatet från både Simrishamns kommun och Stockholmsstudien. Här har vi valt att ange resultatet i skala 0-100, medan Stockholmsstudien har använt sig av livskvalitetsvikter mellan 0-1, genom att dividera det markerade numret på VAS- skalan med 100.

19 Nyttan av hembesöken 63 procent har svarat på enkäten som skickades hem efter andra besöket. Samtliga upplevde att dom blev bra bemötta och instämmer också helt eller till stor del i att de fick värdefull information vid besöken. Vad var särskilt värdefullt? med 80 åringarnas egna ord -Att jag vet var jag ska vända mig vid eventuella problem - Bra för mig som ensamstående - Eftersom vi blir äldre för varje år så är det tryggt att ha fått information som kan bli vår räddning en gång - Att få reda på vad det finns för hjälpmedel - Rådet att lägga halkskydd under mattorna - Känns skönt att veta att kommunen vet om mig och är intresserad av hur jag mår - en stor upplevelse - att jag kan ringa och prata med någon -att jag kan få hjälp - att få veta om risker i hemmet -besökarens positiva sätt -småsaker som kan förbättra säkerheten i mitt hem -själva den personliga kontakten - Fixar Malte - Mappen med informationsmaterial Några konkreta råd till projektgruppen och kommunen - En mycket bra metod för att göra äldre delaktiga- fortsätt på den vägen - Vill ha en uppföljning på detta - Ett hembesök gärna tidigare än 80 år - Hoppas på fortsättning - Uppföljning av stapeldiagrammet förändringar kan komma snabbt i vår ålder

20 20 DISKUSSION Många 80 åringar i Tomelilla kommun mår bra, är aktiva, orädda och klarar sig själva till största delen. Vi har för första gången en kartläggning av hur en viss del av kommuninvånarna mår. Vi har också deras syn på framtida boendefrågor. Har hembesöken haft någon hälsofrämjande och förebyggande effekt? Tittar vi på antalet samordnade vårdplaneringar som inkommit under sista halvåret 2008 så är gruppen födda 1928 underrepresenterade både i förhållande till födda tidigare och födda senare. Ingen har inkommit på grund av fall. Noggrannare studier behöver göras för att kunna dra några slutsatser av det, men det är helt klart ett intressant mått. Något som också skulle vara intressant att följa upp är om de individuellla insatserna i äldreomsorgen minskar som en effekt av hembesöken. Kanske ökar vissa insatser som till exempel lån av hjälpmedel och bostadsanpassning till följd av besöken. I rapporten En kostnadsanalys av förebyggande hembesök i NordMalung räknar man fram en vinst på kronor per vunnet kvalitetsjusterat år. Socialstyrelsen har i en rapport räknat på kronor per vunnet kvalitetsjusterat år. Genom att utgå från att de flesta äldre har hälsoproblem har man beräknat en genomsnittlig hälsorelaterad livskvalitet på 0,7 där 1,0 är fri från sjukdom och 0,0 är avliden. Så att varje vunnet år innebär en besparing för kommunen. Att personliga möte är värdefulla vet vi sedan tidigare arbete, eget och andras, och lägg sen på möjligheten att lära nytt eller lära om, då har vi bra förutsättningar att nå resultat. Vår röda tråd är att skapa ett personligt möte, i bostaden, där de flesta riskerna för fallskador inträffar. Samverkan med grannkommuner och inte minst primärvården behövs i det fortsatta arbetet, både för att dela varandras erfarenheter och för att påverka hälsooch sjukvården. Att 80 åringarna skattar sin hälsa högt innebär inte att de saknar sjukdomar, en hög andel har till exempel rapporterat smärta Samtliga i denna studie vill rekommendera andra att ta emot besök och de synpunkterna tar vi till oss. Besöken tar mellan en till två timmar och det behövs för att bygga en relation. Vi behöver vara uppmärksamma på att kraven på att vara effektiva ska ligga på innehållet, inte på att göra besöken kortare. Inför nästa omgång av hembesök kan vi lägga ännu mer fokus på det motiverande samtalet och lite mindre på kartläggning för att skapa den trygghet som är målet med förebyggandeverksamheten. Projektgruppen är eniga om att det varit berikande att ha tillgång varandras olika specialistkompetenser för att kunna byta fokus från vardagsarbetet till hälsofrämjande och förebyggande i ett brett perspektiv.. Alla möten med dessa aktiva och tillmötesgående seniorer är guldkorn som vi bär med oss i det övriga arbetet;. alla kloka och roliga ord vi hört, och många livsberättelser som vi fått tilloss. Det bär vi med oss. Det har varit mycket arbete med att frigöra alla från ordinarie arbetsuppgifter och svårt att ersätta med vikarier. Samtliga inklusive arbetsledning har ställt upp utan knot. Tack för det! Två från gruppen är redan på väg bort, till nytt jobb och till barnledighet. I det fortsatta arbetet kommer vi därför att vara en mindre grupp. Erfarenheter från andra kommuner visar att två eller tre personer fungerar bra. Förslaget är att bygga vidare på hembesöksmodellen, erbjuda de nu besökta 80 åringarna en uppföljning samt att successivt erbjuda alla över 80 år förebyggande verksamhet.

Manual hembesök 1 Löpnummer 2008- Datum: 2008- - 1. Bakgrund 1.1. Område 1. Norr 2. Söder 3. Öster 4. Centrum 5 Väster

Manual hembesök 1 Löpnummer 2008- Datum: 2008- - 1. Bakgrund 1.1. Område 1. Norr 2. Söder 3. Öster 4. Centrum 5 Väster Frågeguide vid förebyggande verksamhet 2008 Tomelilla kommun Sidan 1 av 7 Manual hembesök 1 Löpnummer 2008- Datum: 2008- - 1. Bakgrund 1.1. Område 1. Norr 2. Söder 3. Öster 4. Centrum 5 Väster 1.2. Kön

Läs mer

Förebyggande hembesök i Simrishamns kommun 2008

Förebyggande hembesök i Simrishamns kommun 2008 www.simrishamn.se Socialförvaltningen Förebyggande hembesök i Simrishamns kommun 2008 Delrapport Simrishamn augusti 2008 Birgitta Halses Christina L Olsson Arbetsterapeut/Projektledare Omsorgshandläggare

Läs mer

Förebyggande Hembesök I Lunds kommun

Förebyggande Hembesök I Lunds kommun Förebyggande Hembesök I Lunds kommun Årsrapport 2014 Personer födda 1934 Elisabeth Bennet Bakgrund Det förebyggande hembesöket har varit en permanent verksamhet i Lunds kommun sedan 2011. Syftet med hembesöken

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Grästorps kommun Socialförvaltningen

Grästorps kommun Socialförvaltningen SAMMANSTÄLLNING AV FRÅGEFORMULÄRET I PROJEKTET FALLFÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER 75-80 år MARS SEPTEMBER 2011 Marianne Henström Maria Toll Resursenheten. Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Inledning..4 Syfte.

Läs mer

stöd och hjälp i det egna boendet.

stöd och hjälp i det egna boendet. Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Korttidsplats Övriga insatser stöd och hjälp i det egna boendet. Välkommen! Vi Vill ge äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda

Läs mer

Råd och tips på hur du kan förebygga fallolyckor

Råd och tips på hur du kan förebygga fallolyckor Råd och tips på hur du kan förebygga fallolyckor Fall och fallskador kan förebyggas Risken att ramla och drabbas av skador ökar med stigande ålder. Det finns en hel del du kan göra själv eller tillsammans

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning HJÄLP OCH STÖD för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning 1 Lomma kommun har ansvar för att du som bor eller vistas i kommunen, får det stöd och den hjälp du behöver, allt enligt Socialtjänstlagen

Läs mer

Håll dig på benen Tips och råd för att förebygga fall

Håll dig på benen Tips och råd för att förebygga fall Håll dig på benen Tips och råd för att förebygga fall De flesta fallskador som drabbar äldre personer sker i det egna hemmet och i närmiljön. Kanske har du själv eller någon du känner ramlat den senaste

Läs mer

o rto p e d i s k a k li n i k e n häs s le h o lm - k r i stian stad Så här minskar du risken att falla

o rto p e d i s k a k li n i k e n häs s le h o lm - k r i stian stad Så här minskar du risken att falla o rto p e d i s k a k li n i k e n häs s le h o lm - k r i stian stad Så här minskar du risken att falla Inledning En tredjedel av Sveriges äldre befolkning faller varje år. Eftersom det är så vanligt

Läs mer

Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden

Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Den 1 oktober 2013 inför omsorgsnämnden i Karlshamns kommun

Läs mer

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Gruppbostad - VAD ÄR DET? Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter som

Läs mer

Trygga seniorer. - Enkla råd för att förebygga olyckor och missöden

Trygga seniorer. - Enkla råd för att förebygga olyckor och missöden Trygga seniorer - Enkla råd för att förebygga olyckor och missöden Några enkla tips som får dig att må bättre! Rör dig regelbundet, det stärker benstomme och muskler, motverkar yrsel och ger bra allmän

Läs mer

Uppsökande hembesök Hos personer 80 år och äldre Slutrapport

Uppsökande hembesök Hos personer 80 år och äldre Slutrapport SLUTRAPPORT 2010-08-31 Uppsökande hembesök Hos personer 80 år och äldre Slutrapport Marita Nilsson September 2010 2(23) Uppsökande hembesök hos personer 80 år och äldre 3 Sammanfattning 3 Inledning 4 Bakgrund

Läs mer

Kompetenscenter för hälsa. "Dä bar å åk!" Så undviker Du att falla och skadas. - Olycksfallsprevention bland äldre -

Kompetenscenter för hälsa. Dä bar å åk! Så undviker Du att falla och skadas. - Olycksfallsprevention bland äldre - Kompetenscenter för hälsa "Dä bar å åk!" Så undviker Du att falla och skadas - Olycksfallsprevention bland äldre - V i har under de senaste decennierna blivit både friskare och äldre. Det är väl härligt

Läs mer

Trygghet och glädje hela livet. Äldreomsorg i Karlskrona kommun

Trygghet och glädje hela livet. Äldreomsorg i Karlskrona kommun Trygghet och glädje hela livet Äldreomsorg i Karlskrona kommun Hej senior! I den här broschyren berättar vi om de olika insatser som Karlskrona kommun erbjuder dig som fyllt 65 år. Sveriges pensionärer

Läs mer

Information om hjälp, stöd och omsorg i Karlshamns kommun

Information om hjälp, stöd och omsorg i Karlshamns kommun Information om hjälp, stöd och omsorg i Karlshamns kommun Omsorgsförvaltningen ansvarar för äldreomsorg, LSS stöd och service, social psykiatri samt individ- och familjeomsorg. I den här broschyren hittar

Läs mer

HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN

HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN Hemtjänst i Kristianstads kommun I den här broschyren kan Du läsa om vilket stöd Du kan söka från hemtjänsten i Kristianstads kommun. Målsättningen med hemtjänst är att

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL

EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL Institutet för kvalitetsindikatorer AB I Box 9129, SE-400 93 Göteborg I Tel: 031-730 31 00 I E-mail: info@indikator.org I www.indikator.org

Läs mer

Gruppbostad. - VAD ÄR DET? - Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Gruppbostad. - VAD ÄR DET? - Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Gruppbostad - VAD ÄR DET? - Lättläst Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Vård och omsorg i Bengtsfors kommun. En skrift för dig som är äldre eller av annan anledning är i behov av vård och omsorg.

Vård och omsorg i Bengtsfors kommun. En skrift för dig som är äldre eller av annan anledning är i behov av vård och omsorg. Vård och omsorg i Bengtsfors kommun En skrift för dig som är äldre eller av annan anledning är i behov av vård och omsorg. Vad säger socialtjänstlagen? 5 kap 4 Socialnämnden skall verka för att äldre människor

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Socialförvaltningen Äldreomsorgen Våra lokala värdighetsgarantier Delaktighet och inflytande Klippans Kommuns Äldreomsorg garanterar dig regelbundna samtal med

Läs mer

Information om hjälp i hemmet och valfrihet

Information om hjälp i hemmet och valfrihet Information om hjälp i hemmet och valfrihet Version 9.0 20150203 Vård- och omsorg Information om hemtjänst Vad är hemtjänst? Hemtjänst är ett samlat begrepp för olika former av stöd, service och omvårdnad

Läs mer

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar..

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar.. Stöd och service för äldre I Torsås Kommun vi informerar.. Innehållsförteckning Sida Värdegrund 3 Stöd och service till äldre i Torsås kommun 3 Ansökan om insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) 3 Taxor

Läs mer

Stå på dig goda vanor för att inte ramla

Stå på dig goda vanor för att inte ramla Stå på dig goda vanor för att inte ramla Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor Motion den bästa medicinen Vi människor är gjorda för rörelse. Undersökningar har visat att muskelstyrkan och balansen,

Läs mer

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder Stöd till anhöriga hällefors, lindesberg, l jusnarsberg och nor a 1 I vårt samhälle

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-04-10 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Direkt stöd till anhöriga i Arboga kommun 6 2.1 Information...

Läs mer

Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012

Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Vård- och omsorgsförvaltningen Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Slutrapport Mölndals stad December 2012 Lotta Malm Projektledare Projekt BRA-grupper

Läs mer

Landstingshuset, Smedjan, Kalmar

Landstingshuset, Smedjan, Kalmar KALMAR KOMMUN Pensionärsrådet PROTOKOLL Sammanträdesdag 2012-10-03 Tid Kl 13:00 16:00 Plats Landstingshuset, Smedjan, Kalmar Omfattning 30-41 ande Anette Lingmerth (S) ordf. (kommunstyrelsen) Gunilla Johansson

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Anhörigvård är frivilligt

Anhörigvård är frivilligt Stöd till anhöriga Anhörigomsorg I vårt samhälle finns det många människor som på olika sätt hjälper andra i deras vardag. Det kan bero på att dessa personer på grund av fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar,

Läs mer

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Förebyggande hembesök i Simrishamns kommun 2013

Förebyggande hembesök i Simrishamns kommun 2013 Förebyggande hembesök i Simrishamns kommun 2013 En sammanställning av resultat Birgitta Halses Lena Larsson Förebyggande hembesök visar att De som är 80 år känner att någon bryr sig Resultaten ska ses

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Servicebostad - VAD ÄR DET? Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Äldreomsorg. i Täby kommun

Äldreomsorg. i Täby kommun Äldreomsorg i Täby kommun I denna broschyr beskrivs de tjänster som du kan ansöka om och ta del av som Täbybo. De flesta tjänster tilldelas efter bedömning av den individuella förmågan. Hur den bedöm ningen

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller?

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? FALLFÖREBYGGANDE STUDIE I ÖREBRO LÄN, SVERIGE - en randomiserad kontrollerad studie Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? Jenny Forsberg, sjukgymnast Örebro läns landsting

Läs mer

Uppföljning av deltagare i projekt SAM

Uppföljning av deltagare i projekt SAM Uppföljning av deltagare i projekt SAM Anna Holmgren Kompetenscentrum för hälsa, Landstinget Västmanland Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3 Hur gjordes uppföljningen? 4

Läs mer

Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun

Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun När du behöver hjälp När du behöver hjälp eller stöd vänder du dig till den behovsbedömare som ansvarar för det område där du bor. För det mesta gör behovsbedömaren

Läs mer

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare inom ramen för socialtjänstlagen Sammanställd

Läs mer

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning HÄRNÖSANDS KOMMUN Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning RÄTTIGHETSFÖRKLARING Socialtjänstlagen Socialtjänstlagen anger att socialnämnden skall verka för att äldre

Läs mer

Äldreomsorg i NYNÄSHAMN. En guide till vad du kan få hjälp med

Äldreomsorg i NYNÄSHAMN. En guide till vad du kan få hjälp med Äldreomsorg i NYNÄSHAMN En guide till vad du kan få hjälp med Nynäshamns kommun Innehållsförteckning Att ansöka om hjälp och stöd 3 Hemtjänst 4 Stöd 5 Färdtjänst 6 Särskilt boende 7 I hemmet 8 Tryggt

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Hemtjänst i Ljungby kommun

Hemtjänst i Ljungby kommun Hemtjänst i Ljungby kommun Information Hemtjänst i Ljungby kommun Människors förutsättningar förändras när vi blir äldre. För att du ska kunna bo kvar i det egna hemmet med en väl fungerande vardag stöttar

Läs mer

Hemtjänst i. Strängnäs kommun. Dnr SN/2015:251-707

Hemtjänst i. Strängnäs kommun. Dnr SN/2015:251-707 Hemtjänst i Strängnäs kommun Dnr SN/2015:251-707 Förord I den här broschyren har vi samlat information för dig som vill veta mer om hemtjänst i Strängnäs kommun. Vi beskriver hur en ansökan om hemtjänst

Läs mer

Metodstöd utredning av fall, brukare som inte är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård

Metodstöd utredning av fall, brukare som inte är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård 2015-02-25 Vård- och omsorgsförvaltningen Lena Jadefeldt Slattery MAS, Johanna Ottosson SAS Metodstöd utredning av fall, brukare som inte är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård Fall Baspersonal arbetar

Läs mer

PROJEKT HÄLSOSAMT ÅLDRANDE

PROJEKT HÄLSOSAMT ÅLDRANDE Äldreomsorgskontoret PROJEKT HÄLSOSAMT ÅLDRANDE Delrapport 060915 Projektledare Ann-Christine Mohlin 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan 1. INLEDNING 3 2. PROJEKTORGANISATION 3 3. SYFTE 3 4. MÅL 3 5. METOD

Läs mer

Omvårdnads- och serviceinsatser. inom äldreomsorgen

Omvårdnads- och serviceinsatser. inom äldreomsorgen Omsorgsnämnden Omvårdnads- och serviceinsatser inom äldreomsorgen Antaget av Omsorgsnämnden 090526 Så här går en ansökan om bistånd till: Alla insatser inom kommunens äldreomsorg inleds med att du gör

Läs mer

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) 4 KAPITLET RÄTTEN TILL BISTÅND 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda

Läs mer

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättighet

Läs mer

Stå på dig. goda vanor för att inte ramla. Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor

Stå på dig. goda vanor för att inte ramla. Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor Stå på dig goda vanor för att inte ramla Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor Motion den bästa medicinen Vi människor är gjorda för rörelse. Undersökningar har visat att muskelstyrkan och balansen,

Läs mer

Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006

Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006 Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006 Bakgrund I ett av de mål som formulerades i Socialplanen framhölls vikten av att undersöka vad äldreomsorgens brukare tycker om de insatser som ges.

Läs mer

Älvgården. Information till den enskilde och anhöriga

Älvgården. Information till den enskilde och anhöriga Älvgården särskilt boende Information till den enskilde och anhöriga Varmt välkommen till Älvgården I denna broschyr har vi samlat information till dig som flyttar till oss samt till dina anhöriga. Tveka

Läs mer

STÅ OCH GÅ SÄKERT ENKLA TIPS FÖR ATT UNDVIKA ATT FALLA HEMMA

STÅ OCH GÅ SÄKERT ENKLA TIPS FÖR ATT UNDVIKA ATT FALLA HEMMA STÅ OCH GÅ SÄKERT ENKLA TIPS FÖR ATT UNDVIKA ATT FALLA HEMMA MINSKA FALLRISKEN Fallolyckor i hemmet är vanliga och de flesta har någon gång ramlat. När man blir äldre blir man också skörare och får lättare

Läs mer

Riks-Stroke 1 års-uppföljning

Riks-Stroke 1 års-uppföljning RIKS-STROKE The Swedish Stroke Register Riks-Stroke 1 års-uppföljning Årligen insjuknar cirka 30 000 personer i stroke i Sverige. Det är mycket betydelsefullt att de som drabbas av stroke får en så bra

Läs mer

Stå och gå säkert. Enkla tips för att undvika att falla hemma H A G F O R S K O M M U N

Stå och gå säkert. Enkla tips för att undvika att falla hemma H A G F O R S K O M M U N Stå och gå säkert Enkla tips för att undvika att falla hemma H A G F O R S K O M M U N Minska fallrisken Fallolyckor i hemmet är vanliga och de flesta har någon gång ramlat. När man blir äldre blir man

Läs mer

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge Servicebostad -VAD ÄR DET? -Lättläst Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och

Läs mer

Hela ben hela livet om hur du undviker fallolyckor i hemmet

Hela ben hela livet om hur du undviker fallolyckor i hemmet Hela ben hela livet om hur du undviker fallolyckor i hemmet Partille kommun, folkhälsorådet och vård- och omsorgsförvaltningen i samarbete med Västra Götalandsregionen. Håll dig på benen Personer i dagens

Läs mer

Service och om- vårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58

Service och om- vårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58 Service och omvårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58 Kommunens verksamhet inom Vård och omsorg ska ge äldre och funktionshindrade möjlighet att leva

Läs mer

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad Projektplan Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende 071128 förstärkt läkartillgång i ordinärt boende.doc Upprättad Ansvarig: Projektledare Bertil Siöström Förvaltning: Malmö stad, Kirsebergs stadsdelsförvaltning

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Förebyggande Hembesök i Lunds Kommun 2009-2010 Genomförande av hälsosamtal hos 80-åringar inom ramen för stimulansbidrag

Förebyggande Hembesök i Lunds Kommun 2009-2010 Genomförande av hälsosamtal hos 80-åringar inom ramen för stimulansbidrag Förebyggande Hembesök i Lunds Kommun 2009-2010 Genomförande av hälsosamtal hos 80-åringar inom ramen för stimulansbidrag Slutrapport Elisabeth Bennet, Arbetsterapeut Cecilia Larsson Glowacki, Biståndshandläggare

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson

KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson Denna enkät är ett referensexemplar. För mer information - se enkätens sista sida KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson 1. Ålder 2.

Läs mer

Krokoms kommun, socialnämnden. Information om vård och omsorg i Krokoms kommun

Krokoms kommun, socialnämnden. Information om vård och omsorg i Krokoms kommun Krokoms kommun, socialnämnden Information om vård och omsorg i Krokoms kommun Vad är hemtjänst? Med hemtjänst avses den sociala service och omvårdnad som utförs i din bostad eller i särskilt boende, utifrån

Läs mer

ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND VÄRDIGHETSGARANTIER

ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND VÄRDIGHETSGARANTIER ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND VÄRDIGHETSGARANTIER ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND 1 januari 2011 infördes äldreomsorgens nationella värdegrund i Socialtjänstlagen (SoL). Socialtjänstens omsorg

Läs mer

Kap 1.5 Lars har hemtjänst (a)

Kap 1.5 Lars har hemtjänst (a) BERÄTTELSESERIE Kap 1.5 Lars har hemtjänst (a) Hemtjänst - samverkan Senior alert Vid vårdplaneringen på sjukhuset, där även Lars son Anders deltar, kommer Lars överens med kommunens biståndshandläggare

Läs mer

Hjälp och stöd till äldre i Västerås

Hjälp och stöd till äldre i Västerås Hjälp och stöd till äldre i Västerås Hjälp och stöd till äldre i Västerås Du som är äldre och bor i Västerås kan få hjälp och stöd. I den här broschyren kan du läsa om olika former av stöd och insatser

Läs mer

Pensionärer om sin munhälsa och tandvård

Pensionärer om sin munhälsa och tandvård 2012-06-18 Resultat av enkät till äldre våren 2012 Pensionärer om sin munhälsa och tandvård Sammanfattning Det är vanligt eller ganska vanligt att äldre har problem med mun och tänder. Det upplever 4 av

Läs mer

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37.

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37. Hemtjänst i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden erbjuder stöd, omsorg och omvårdnad i livets olika skeden. I vård-

Läs mer

Till dig som stödjer någon i din omgivning

Till dig som stödjer någon i din omgivning Till dig som stödjer någon i din omgivning En presentation av stödinsatser som kan underlätta både för dig som är anhörig och för den du stödjer Köpings kommun, Vård & Omsorg Vi ger stöd när det behövs

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Omvårdnads- och serviceinsatser inom hemtjänsten

Omvårdnads- och serviceinsatser inom hemtjänsten Omvårdnads- och serviceinsatser inom hemtjänsten 2012-01-16 Reviderad 2012-03-12 2012-05-30 Så här går en ansökan om bistånd till: Alla insatser inom kommunens äldreomsorg inleds med att du gör en ansökan

Läs mer

TID. efter behov. » kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor. Beställd tid i äldreomsorgen 1

TID. efter behov. » kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor. Beställd tid i äldreomsorgen 1 TID efter behov» kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor Beställd tid i äldreomsorgen 1 Sammanfattning 3 Förutsättningar 4 Bakgrund 4 Problemformulering 5 Syfte 5 Avgränsningar 5 Kartläggning

Läs mer

Tåsjögården. Här kan du nå oss! Information till den enskilde och anhöriga. Tåsjögården Hemvägen 6 830 80 Hoting

Tåsjögården. Här kan du nå oss! Information till den enskilde och anhöriga. Tåsjögården Hemvägen 6 830 80 Hoting Här kan du nå oss! Vårdpersonal......... 0671-202 18 Enhetschef Verksamhets- och personalansvarig... 0671-71 66 02 Distriktssköterska/sjuksköterska... 0671-71 66 07 Frågor angående avgifter och faktura:

Läs mer

(Antagen av socialnämnden den 21 november 2006) (Antagen av Kommunfullmäktige den 11 januari 2007)

(Antagen av socialnämnden den 21 november 2006) (Antagen av Kommunfullmäktige den 11 januari 2007) (Antagen av socialnämnden den 21 november 2006) (Antagen av Kommunfullmäktige den 11 januari 2007) INNEHÅLL Sida Inledning 3 Mål 3 Beskrivning av verksamheten 3 Befolkningsutveckling 4 Nationell handlingsplan

Läs mer

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC INSTRUKTION Sid: 1 (7) Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Utförarenheten 3 2015-04-27 Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Områdeschef område 3 (arbetsgrupp social dokumentation) 2 2014-12-02 Beslutande

Läs mer

Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre Kommunresultat för

Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre Kommunresultat för Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre Kommunresultat för Kramfors Syftet med presentationen Er kommun har fått den här presentationen som ett komplement till öppna jämförelser vård och omsorg om äldre.

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid inskrivning för rehabilitering

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid inskrivning för rehabilitering Patientenkät Det här formuläret avser Din situation vid inskrivning för rehabilitering Vi följer upp vården för att vara säkra på att Du får en vård med hög kvalitet. För att kunna göra det på bästa sätt

Läs mer

Nätverksgruppsmöte i Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm 2011-05-06

Nätverksgruppsmöte i Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm 2011-05-06 Nätverksgruppsmöte i Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm 2011-05-06 Socioekonomins betydelse för hälsa på lika villkor Krister Järbrink, hälsoekonomisk rådgivare Hälso- och sjukvårdslag 1982:763 Mål för

Läs mer

Presentation: Margareta Jansson ersättare för Guy Lööv, deltagit i framtagandet av Äldrevårdsprogrammet

Presentation: Margareta Jansson ersättare för Guy Lööv, deltagit i framtagandet av Äldrevårdsprogrammet Råd för råden Presentation: Margareta Jansson ersättare för Guy Lööv, deltagit i framtagandet av Äldrevårdsprogrammet Sjuksköterska Barnmorska Vårdlärare Utvecklingschef Närsjukvårdschef Presentation Förväntningar

Läs mer

Granbacken. Information till den enskilde och anhöriga

Granbacken. Information till den enskilde och anhöriga Granbacken särskilt boende Information till den enskilde och anhöriga Varmt välkommen till Granbacken I denna broschyr har vi samlat information till dig som flyttar till oss samt till dina anhöriga. Tveka

Läs mer

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS)

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Ann-Kristin Granberg Elizabeth Åhsberg 2014-06-02 och 03 ÄBIC och BAS? Gemensamt Stöd för biståndshandläggare Behovsinriktat arbetssätt Gemensamt språk

Läs mer

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten Äldreguiden 2013 Totalt har 97 procent (312 av 321) av kommunerna och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö deltagit i kommun- och enhetsundersökningen som levererar uppgifter till Äldreguiden.

Läs mer

2. På grund av smärta kan jag inte lyfta tunga saker från golvet, det går bra om de är bra placerade t ex på ett bord

2. På grund av smärta kan jag inte lyfta tunga saker från golvet, det går bra om de är bra placerade t ex på ett bord Oswestry score Följande frågor är utformade för att ge oss information om hur din rygg påverkar det dagliga livet. Besvara varje avsnitt och markera bara den enda ruta som passar dig. Vi är medvetna om

Läs mer

Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Fysisk aktivitet lönar sig!

Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Fysisk aktivitet lönar sig! Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Fysisk aktivitet lönar sig! 1 Vår kropp är gjord för att vara i rörelse. Kroppen behöver användas för att hållas i form! Den fysiskt inaktiva livsstil som

Läs mer

KS-2014/665. Äldreombudsmannens årsrapport

KS-2014/665. Äldreombudsmannens årsrapport KS-2014/665 Äldreombudsmannens årsrapport 2014 SAMMANFATTNING... 4 ÄLDREOMBUDSMANNENS UPPDRAG... 4 ANTAL ÄRENDEN... 4 MÖTEN MED ÄLDRE... 4 INKOMNA FRÅGOR 2014... 5 INKOMNA SYNPUNKTER 2014... 5 Huddinge

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

Värdegrund- förslag till lagändring

Värdegrund- förslag till lagändring Värdegrund- förslag till lagändring 5 kap. 4 Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund) Socialnämnden ska verka för

Läs mer