Förebyggande hembesök i Tomelilla kommun 2008

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förebyggande hembesök i Tomelilla kommun 2008"

Transkript

1 Förebyggande hembesök i Tomelilla kommun 2008 Sätt på kaffet! så tar jag med fikabröd. Rapport Tomelilla december 2008 Christel Nilsson Tel: Mobil

2 Innehåll SAMMANFATTNING 3 1 INLEDNING Åldrad befolkning Andel med äldreomsorg Systematiskt säkerhetsarbete Hälsofrämjande perspektiv Hälsorelaterad livskvalitet Livskvalitetsmätning Samverkan SYFTE OCH MÅL. 2.1 Projektorganisation Projektbudget METOD Målgrupp Tillvägagångasätt Motiverande samtal Första besöket Uppföljningsbesöket Registrering av uppgifter 11 4 RESULTAT Boendet Närstöd Daglig livsföring och fysisk aktivitet BFallskaderisk och fallförebyggande åtgärder Goda matvanor Social gemenskap/socialt nätverk och ekonomi Minnesförmåga och Sömn/Sinnesstämning/Humör Självupplevd hälsa Nyttan 19 DISKUSSION

3 3 1BSammanfattning Det är av värde för kommuner, inte minst ekonomiskt att skaffa sig bättre kunskap om hur man främjar hälsa och förebygger ohälsa samt skapar trygghet hos äldre. Det finns en oro över befolkningsutvecklingen och forskning visar att det går att påverka äldres hälsa genom hälsofrämjande och förebyggande insatser. I Tomelilla kommun startade vi projektet med uppsökande verksamhet i början av Arbetet handlar i stora delar om att ta reda på hur de äldre ser på sin livsstil, att informera samt till viss del påverka den enskilde mot en hälsosammare livsstil och bättre säkerhetstänk. Projektet syftar också till att även i fortsättningen kunna erbjuda kommunens äldre förebyggande hembesök. Genom projektet har 75 personer av kommunens pigga 80 åringar erbjudits hembesök. Det första hembesöket har sedan genomförts hos 64 personer fördelat på 27 kvinnor och 37 män. Av dem är det fyra som är födda i ett annat land än Sverige. Mer än hälften av seniorerna är ensamstående. Av kvinnorna lever 77 procent ensamma och motsvarande siffra hos männen är 32 procent. De allra flesta besökta 80 åringar i Tomelilla kommun upplever att de har en bra eller mycket bra livskvalitet, är fysiskt aktiva och har en god hälsa. De känner sig också mycket trygga i sin bostad och sitt närområde. När det gäller social gemenskap var de flesta deltagare tillfredsställda med tillvaron. De som levde i parrelation kände sig trygga och fann stöd hos varandra. Besöken har bland annat bidragit till att olika risker för fall har upptäckts. De vanligaste fallförebyggande åtgärderna är halkskydd, handtag i dusch och bättre belysning. Även risker för brand har upptäckts, till exempel saknade 20 procent fungerande brandvarnare. Under besöken har vi resonerat kring strategier som den enskilde gör eller kan göra själv för att kompensera normala åldersförändringar som nedsatt syn och hörsel och långsammare reaktionstider och därmed minska risker för fall. En strategi kan vara att be om hjälp för att byta gardiner eller hämta ner saker från vinden för att undvika klättra upp på stolar. En annan strategi är att använda en bärbar telefon för att slippa skynda sig iväg och svara när telefonen ringer. Vid åtta hembesök fanns ett behov av hjälp som kunde förmedlas vidare till äldreomsorgen. Totalt har drygt ett 60 tal åtgärder uppmärksammats som följs upp under andra hembesöket Hembesöken har varit mycket uppskattade och många uttryckte vid besökstillfället att de kände sig sedda, hörda och delaktiga. Den personliga kontakten uppskattades också och de allra flesta har haft nytta av eller tror de kommer att få nytta av besöken framöver. 80 åringarna känner sig trygga när de känner till vad samhället erbjuder äldre och vet var man vänder sig vid behov av hjälp för att klara sin vardag.

4 4 2BInledning Vi har idag stor kunskap om hur vår hälsa påverkas av olika faktorer och om hur hälsan kan förbättras. Befolkningsutvecklingen väcker oro för hur resurserna i framtiden ska räcka till för vård och omsorg när allt fler blir äldre. Med det perspektivet blir det angeläget att fundera över vad som kan göras, både av den enskilde själv och av samhället för att man som äldre ska kunna bibehålla hälsa och funktionsförmåga, känna trygghet och leva ett så självständigt liv som möjligt. Genomsnittsålder för äldre har ökat avsevärt under de senaste 20 åren, för män från 71,6 år till 78,9 år och för kvinnor från 78,3 till 83 år. Som ett resultat av den ökade livslängden har de äldres andel av befolkningen ökat. Redan idag är 17 procent av Sveriges befolkning 65 år och äldre och 6 procent tillhör gruppen 80 år och äldre. (källa :Statistiska Centralbyrån). Bättre levnadsförhållande och medicinska insatser och en mer hälsosam livsstil gör att många klarar sig utan hjälpinsatser Med syfte att bygga upp kunskaper om hur man kan förebygga ohälsa och vårdbehov bland äldre avsatte regeringen inom ramen för den Nationella handlingsplanen (Prop. 1997/19998:113) stimulansmedel för uppsökande verksamhet till äldre. 21 kommuner och landsting fick statliga medel för att under åren bedriva försök med förebyggande hembesök. I samtliga projekt har man informerat om hur kommunens äldreomsorg fungerar, goda råd om kost och motion och hur man undviker olyckor i hemmet. Resultatet finns presenterat i en rapport från Socialstyrelsen. Socialtjänstlagen anger att det är socialnämndens uppgift att göra sig väl förtrogen med levnadsförhållanden i kommunen och... att informera om socialtjänsten... ( 3 kap 15 ) och att genom uppsökande verksamhet och på annat sätt främja goda levnadsförhållande ( 5 kap 6 ). Hälso- och sjukvården ska förebygga ohälsa genom att ge upplysningar om metoder för att förebygga sjukdom eller skada ( 2 b HSL). Det lagliga stödet för uppsökande och förebyggande arbete finns alltså redan. Under de senaste årtionden har många kommuner koncentrerat sina resurser på de mest sjuka och hjälpbehövande och saknar ett systematiskt uppsökande och förebyggande arbete bland äldre. Då försöksverksamhet med besöksmodellen slagit väl ut har regeringen avsatt nya stimulansmedel. Tomelilla ansökte och beviljades statliga medel för uppsökande verksamhet 2007 och Målet är att metoden med uppsökande hembesök ska bli en del av den ordinarie verksamheten inom äldreomsorgen. I Tomelillas grannkommuner pågår liknande projekt och parallellt deltar vi tillsammans i ett samverkansprojekt Förebyggande livsstils- och hälsoinsatser som sjukhuset i Ystad och primärvården i sydöstra Skåne driver, också med hjälp av stimulansmedel.

5 5 3B1.1 Åldrad befolkning Tomelilla kommun har drygt invånare. Andelen 65 år och äldre är 21,7 procent jämfört med 17 procent i genomsnitt i landet. Andelen över 80 år är 6,4 % procent jämfört med sex procent i övriga landet (SCB Befolkningsstatistik 2007). Kommunen är långsträckt och i norra området, i Brösarp med omnejd, återfinns ca 37 procent av personer 75 år och äldre. Många som har fritidshus i området väljer att bosätta sig där permanent efter sin pensionering vilket till viss del har förändrat åldersfördelningen mellan olika kommundelar. Antalet äldre 75 år respektive 83 år och äldre i Tomelilla kommun fördelat på landsbygd och centralt (Tomelilla tätort) Centralt Landsbygd > 83> Statistik hämtad från Postens hushållsräkning och fördelad utifrån ålder 4B1.2 Andel med äldreomsorg Enligt senaste uppgiften till SCB (oktober 2008 ) har drygt 375 personer som bor ordinärt boende I Tomelilla kommun insatser från hemtjänsten. Av dessa är det 255 personer som har insatser i hemmet, övriga har matdistribution och/eller trygghetslarm. Av 80 åringarna var det 14 personer som hade insats från hemtjänsten den förste januari 2008 och sju personer som bodde i särskilt boende. Dessa personer ingår inte i målgruppen för projektet. 5B1.3 Systematiskt säkerhetsarbete Skador till följd av olyckor hos människor från 65 år och uppåt är ett stort problem. Nästan två tredjedelar av alla dödsolyckor drabbar äldre och varje år söker ca äldre personer vård efter att ha fallit. För den som drabbas handlar en fraktur ofta om skillnaden mellan att kunna klara sig själv och att behöva regelbunden vård och omsorg. Höftfrakturer är den vanligaste fallrelaterade skadan där vårdkostnaden per person beräknas till en kvarts miljon kronor. Hos äldre är det vanligast med fallolyckor inomhus. Miljön både inomhus och utomhus påverkar fallrisken. Hala golv, olämpligt placerade

6 6 sladdar, dålig belysning, lösa mattor och låga möbler är några exempel på miljöfaktorer. Nedsatt syn och hörsel, minskad muskelmassa i lår, höfter och vader, biverkningar från läkemedel samt en försämrad balans bidrar också till att öka risken för fall. Även om inte fallet leder till skada innebär det ofta att man rör sig mindre och begränsar sina dagliga aktiviteter av rädsla för att falla på nytt. En vanlig anledning till att man söker till särskilt boende är att man inte längre känner sig trygg i sin bostad efter ett eller flera fall. Då de flesta fallen sker i hemmet är det också i bostaden som förändringar och förbättringar behöver göras små förändringar som får stor effekt på livskvalitet och kostnader. Detta är ett starkt argument för besök hemma hos den enskilde. Tillsammans med senioren kan risker upptäckas, diskuteras och eventuellt åtgärdas på plats. Äldre är överrepresenterade även i andra olyckstyper som till exempel bränder och trafikolyckor. 6B1.4 Hälsofrämjande perspektiv Hälsofrämjande arbete är den process som gör det möjligt för människor att öka kontrollen över sin hälsa och förbättra den. Statens folkhälsoinstitut har i sin rapport Var med och bestäm identifierat fyra hörnpelare eller område som främjar hälsan; 1. Social gemenskap, 2. Meningsfull sysselsättning, 3. Fysisk aktivitet 4. Goda matvanor Dessa område är betydelsefulla framförallt för friska äldre som har hälsa, funktionsförmåga och oberoende i behåll men även för de äldsta är de viktiga. I denna studie har vi valt att prioritera och kartlägga både daglig livsföring, fysisk aktivitet, social gemenskap och goda matvanor. Utöver dessa område har vi också med frågor kring framtida boende och närstöd. Frågor om framtida boendet är viktigt att kartlägga för kommunens framtida bostadsförsörjningsprogram. Att tidigt upptäcka behov av närstöd är också ett prioriterat område. 7B1.5 Hälsorelaterad livskvalitet Termen livskvalitet används ibland, felaktigt, som synonym till hälsa. Livskvalitet är ett vidare begrepp och innefattar en upplevelse av välmående och tillfredsställelse med livet, som inte alltid har någon relation till sjukdom eller funktionsförmåga. För att avgränsa mot sjukdoms- eller hälsorelaterade dimensioner brukar man använda termen hälsorelaterad livskvalitet. I en hälsorelaterad livskvalitet ingår faktorer som påverkar en individs hälsa av fysiska, psykiska och sociala faktorer såväl som generellt välbefinnande. En person kan ha en sjukdom men ändå uppleva sig ha en god hälsa, medan en annan person kan uppleva en hög grad av ohälsa trots att det inte går att diagnostisera någon sjukdom.

7 7 8B1.6 Livskvalitetsmätning livskvalitet i våra olika kommuner. I detta projekt är vi intresserade av hur de äldre skattar sin hälsa vid första hembesöket och vid ett återbesök sex månader senare för att ta reda på om vi då kan se effekter på den självupplevda hälsan. Ett av instrumenten som idag används för att mäta livskvalitet är frågeinstrumentet EQ-5D som består av två delar. Den första delen är ett beskrivande klassifikationssystem i fem dimensioner ( Rörlighet, Hygien, Huvudsakliga aktiviteter, Smärtor/besvär och Rädsla/nedstämdhet ) där respondenten tar ställning till vilket av tre olika påståenden som för dagen bäst överensstämmer med dennes hälsotillstånd. I grova drag representerar de tre svarsalternativen inga problem, vissa problem och svåra problem. Den andra delen utgörs av en Visuell Analog Skala, VAS-skalan, med hjälp av vilken respondenten skattar sin hälsa genom markera med en linje hur bra eller dåligt dennes nuvarande hälsotillstånd är. VAS-skalan är 20 cm lång och kan liknas vid en termometer som löper från 0 (sämsta tänkbara tillstånd) till 100 (bästa tänkbara tillstånd). EQ5D syftar också till att generera indexvärde men det används inte i denna studie. Från Simrishamns kommun finns det intresse för att kommunerna som ingår i samverkansprojektet med Ystad sjukhus och primärvården ska kunna jämföra resultaten med varandra för att se om det finns skillnader i hur äldre upplever sin hälsorelaterade livskvalitet i våra olika kommuner. EQ5D användes av Folkhälsoinstitutet vid en studie av hur åringar i Stockholms län 2002 värderade sin hälsa. Även det resultatet kan vara intressant att jämföra med. 9B1.7 Samverkan Ystad sjukhus och primärvården i sydöstra Skåne har beviljats stimulansmedel till samverkansprojektet Förebyggande livsstils och hälsoinsatser. Ett krav är att samverkan sker tillsammans med kommunerna i Ystad Österlenregionen. Syftet är att hitta samverkansformer och synergieffekter av varandras projekt. Tomelilla kommun är vid dessa möten representerat av projektledaren och vid några tillfällen av medlemmar från projektgruppen. Vi har samverkat kring utbildning, studiebesök, utformning av frågeguide och utvärderingsmetod samt regionens hälsosamtal. 75 åringar i Tomelilla kommuns norra delar är inbjudna till hälsosamtal i en pilotstudie. Kommunerna har sedan egna självständiga projekt som har många likheter till exempel att målgruppen är 80 år. Samverkan sker också internt med närstödscenter och fixartjänsten. 10B2. SYFTE OCH MÅL Genom uppsökande verksamhet främja förutsättningarna för fysisk, social och psykisk hälsa Förebygga fallskador för målgruppen Skapa ökad trygghet för målgruppen Öka förutsättningar för ett fortsatt självständigt liv.

8 8 Erbjuda hembesök till 80 åringar i ordinärt boende som inte har hemtjänst Bygga in metoden förebyggande hembesök i ordinarie äldreomsorgsverksamheten Ett annat syfte är att i genomförandet av hembesöken lära av varandras kompetenser till nytta för våra äldre i det förebyggande arbetet. 1B2.1 Projektorganisation Projektgruppen som har utfört hembesöken består av 7 medarbetare med olika specialistkompetens inom vård och omsorg; projektledare för närstöd, sjukgymnast, arbetsterapeut, biståndshandläggare samt utvecklingledare. Projektgruppen har stöd av vård och omsorgsgruppen som består av teamledare, handikappkonsulent- /tillgänglighetsrådgivare, kvalitetssamordnare och medicinskt ansvarig sjuksköterska. 2.2 Projektbudget Projektet finansieras med statliga stimulansmedel, sammanlagt 430 tusen kronor för 2007 och Budgeten under projekttiden har beräknats till följande Löner Bilkostnader Utbildningskostnader Materialkostnad 5000 Hittills har förbukats varav lönekostnader för utbildning, möte, konferens och hembesök uppgår till Bil- och leasingkostnader och bullkostnader uppgår till 4336 kronor. 3. METOD Den röda tråden i projektet har varit att skapa en personlig kontakt mellan besökare och senior och vi har använt både brev och telefonsamtal inför besöken. För att säkerställa kvaliteten på hembesöken har vi utgått från en frågeguide, se bilaga 1. Guiden är uppbyggd med olika tema för att få kunskap om de tillfrågade 80 åringarnas boende och livsstil. För att kunna kartlägga och delvis påverka den enskilde till ett högre säkerhetstänk och en hälsosammare livsstil har vi prioriterat vissa område framför andra. Frågorna om framtida boende är viktigt för bostadsplaneringen i kommunen. Vi har med frågor för att kartlägga och fånga upp behov av närstöd. Därefter kommer frågor om rörelsefunktion och vad man gör för att hålla sig igång. I samband med frågor om färdmedel informerar vi om närtrafik, sjuk- och färdtjänstresor. Frågor kring fallskade- och frakturrisk för fallolyckor fångar också upp benskörhet. Vi informerar om kommunens satsning på fallförebyggande åtgärder genom Fixartjänsten och erbjuder en riskinventering i bostaden med hjälp av Räddningsverkets material om Tips och råd på äldre dar. Besöket kartlägger också hur man klarar sin dagliga livsföring. Med åldern minskar ofta äldre människors sociala nätverk och det finns frågor om hur ofta man får besök eller besöker någon och om man är med i nätverk eller föreningar. Här informerar vi om träffpunkter och frivilligaktiviteter. Syn och

9 9 hörsel, kostvanor, läkarkontakt och om man någon gång avstått från hjälp på grund av ekonomin finns också med i frågeguiden. Även frågor om den äldre upplever problem med minnet eller sömn berörs. Med hjälp av Räddningsverkets Tips och råd på äldre dar samt tillhörande checklista erbjuder vi en riskinventering i bostaden. Vi överlämnar också en telefonlista med viktiga telefonnummer. Besöken har skett i hemmet och samtal har varit det främsta verktyget för att kunna genomföra de hälsofrämjande besöken. Även om samtalet är strukturerat med hjälp av frågeguiden bygger samtalet på ett ömsesidigt informationsutbyte och en dialog, anpassat för just den man möter. Syftet är dels att få information om den enskildes livsstil och dels att inspirera den enskilde till att själv påverka sin hälsa och livskvalitet. Uppsökaren ska inte leverera en färdig lösning utan samtalet ska leda fram till att det finns valmöjligheter. Beslutet ligger hos deltagaren medan den professionelle hjälper till att påvisa samband. Genom samtalen får vi kännedom om målgruppens hälsoläge, vardag och behov. Vid uppföljningen sex månader senare följer vi upp våra råd och senioren gör en ny bedömning av hur man upplever sin hälsa och livskvalitet efter våra båda besök. Hembesöken har utförts av sju anställda med specialistkompetens inom äldreomsorgen; biståndshandläggare, arbetsterapeut, sjukgymnast och projektledare för närstöd. 12B3.1 Målgrupp Försöksverksamheten har riktats till personer födda 1928 i Tomelilla kommun. Valet av målgrupp grundar sig på tidigare erfarenheter runt om i Sverige, som bland annat visat att bland målgruppen år är det många som tackat nej då de inte anser sig vara i behov av ett besök. Från urvalet på 96 personer gallrade vi bort de som redan var kända av projektgruppen. 14 personer hade hemtjänstinsatser och 7 personer bor i särskilt boende. 13B3.2 Tillvägagångasätt Hembesöken genomförs av biståndshandläggare, sjukgymnast, projektledare för närstöd, arbetsterapeut och utvecklingsledare, totalt 7 personer. Alla med lång erfarenhet av äldreomsorg och olika specialistkunskap för att tillföra projektet en mångfald av kunskap och erfarenhet. Besöken fördelades på projektdeltagarna utifrån biståndshandläggarnas geografiska områdesindelning. I grannkommunerna med liknande projekt genomförs besöken av en eller två personer så i det avseende skiljer sig våra projekt åt. Ett studiebesök gjordes till Limhamn/Bunkeflo som permanentat sin hembesöksverksamhet sedan flera år för att få mer information och kunskap om hembesök. Projektgruppen har också tagit del av rapporter om förebyggande arbete och olycksrisker bland äldre från Folkhälsoinstitutet, Socialstyrelsen och Räddningsverket. En inventering av kommunens aktiviter och träffpunkter för äldre och allmänna kommunikationer i både tätort och i byarna gjordes för att vid behov kunna informera om utbudet i kommunen. Ett studiebesök gick till den lokala Röda korsföreningen för att få information om den lokala verksamheten och personlig kontakt. Projektgruppen har gemensamma möte både inför och under genomförandet för att bli samstämmiga och delge varandra erfarenheter. Några möte har varit nätverksträffar med projektdeltagare från Simrishamn och Skurups kommuner.

10 10 En del av planeringsarbetet inom projektgruppen var att ta fram en folder med viktiga telefonnummer samt en broschyr där syftet med Förebyggande hembesök beskrivs. Broschyren används även som inbjudan. På vård och omsorgsutskottets sammanträde kom förslag på hur första sidan kunde bli mer attraktiv så att inte broschyren hamnade bland reklamposten. Texten på första sidan blev därför både en uppmaning och ett erbjudande; Sätt på kaffet så tar vi med bullar. De som tackar ja till hembesöket erbjuds även gratisbiljetter till kommunens värdens minsta museum och världens största Hasse & Tage museum. Information har spridits via lokalpress och hemsida samt via representanter för pensionärsråd och politiker samt inåt i organisationen genom deltagarna i projektet. 3.3 Motiverande samtal Projektgruppen erbjöds utbildning i Motiverande samtal genom samverkansprojektet Förebyggande Livsstils- och Hälsoinsatser. Motiverande samtal är en vetenskapligt utvärderad metod som lämpar sig väl för att hjälpa en person vid livsstilsförändringar. Samtalet ger personen större förståelse för ett problem och möjliga lösningar blir synliga. Samtalsledarens förhållningssätt och samtalsteknik minskar risken för irritation och motargument. Tyngdpunkten i samtalet ligger istället på vilka förändringar ur personens perspektiv som är möjliga att åstadkomma. Samtalsledaren ska känna av hur förändringsbenägen personen är och anpassa information efter det. Har personen själv funderat på att till exempel ändra sina kostvanor kan fokus ligga på hur och på vilket sätt det ska göras. Har inte personen själv haft några tankar på att förändra sin kost är det lämpligt att erbjuda en broschyr om goda kostvanor. 14B3.4 Första besöket Information ges inledningsvis vid hembesöken om projektet och att det är frivilligt att svara på frågorna. Senioren avgör om någon anhörig ska delta vid besöket. Besökaren inleder med att berätta om syfte med projektet och lite om sin egen bakgrund och yrkeserfarenhet. Som samtalsmall används en frågeguide med olika tema. Under besöket erbjuder vi oss även att göra en riskbedömning i hemmet. En mapp med informationsmaterial från Tomelilla kommun och telefonfoldern överlämnas. Som avslutning på besöket får personen själv fylla i svaret på frågor om sin hälsa och markera sitt upplevda hälsotillstånd på en barometerskala. Hembesöket avslutas med en summering av samtalet samt vilka förslag till åtgärder som överenskommits och vilka kontakter som eventuellt ska tas och erbjudande om ett uppföljningsbesök. Tiden för besöket beräknas till mellan 60 och 90 minuter. Vid återbesöket 6 månader senare tar vi reda på om det första besöket har gett någon effekt på den självupplevda hälsan

11 Uppföljningsbesöket Vid det andra besöket, uppföljningsbesöket, planeras en uppföljning av givna råd och förslag till åtgärder som noterades under första besöket. Nytillkomna frågeställningar uppmärksammas och senioren gör en ny skattning av sin hälsorelaterade livskvalitet. Efter besöket skickas en enkät med frankerat kuvert hem till den enskilde. Enkäten innehåller frågor om vad han/hon tyckte om besöken och vilken nytta besöken senioren haft av besöken. 15B3.6 Registrering av uppgifter Allmänna uppgifter som kön, civilstånd samt boendeområde registreras. Från samtalsmallen hämtade vi svar om de teman som var prioriterade och förde in i en databas; boende, ekonomi, daglig livsföring och behov av närstöd. Uppgifterna sammanställs i en tabell. Övriga frågeställningar har räknats manuellt utifrån frågeguiden. Inga personuppgifter registreras och redovisningen sker på gruppnivå. 4. RESULTAT Ett första förebyggande hembesök erbjöds till 75 personer födda Av dessa tackade 85 procent (64 personer) ja till hembesöket och 8 procent ( 11 personer ) tackade nej. Tre av dem som tackat nej var på väg att flytta från kommunen, en har vi inte lyckats få kontakt med, tre hade svårt att medverka på grund av sitt arbete. Övriga hade inget behov av stöd och tackade därför nej till hembesöket. Vid 23 hembesök var även make eller maka närvarande så totalt har nästan hundra seniorer medverkat vid hembesöken. Antal erbjudna hembesök: 75 Antal som tackat nej till första besöket 11 Antal genomförda hembesök: 64

12 12 Diagram 1. Antal 80 åringar som tackat ja respektive tackat nej per fördelat på kön och hemtjänstområde Kvinna Man Tackat nej Öster Söder Väster Centrum Norr Totalt Hembesöken har genomförts hos 37 män och 27 kvinnor Civilstånd: 78 procent av kvinnorna (21) respektive 32 procent av männen (12) är ensamstående. 4 personer är födda i ett annat land. Diagram 2. Fördelning av gifta män och kvinnor respektive ensamstående av de besökta 80 åringarna Män Kvinnor Gif ta Ensamhushåll Hembesök totalt

13 13 16B4.1 Boende 64 procent av 80 åringarna bor i småhus och 36 procent i lägenhet. Trygghet - De intervjuade uppger att de känner sig både trygga och tillfreds i sin bostad och bostadsområde. En person som har erfarenhet av inbrott känner sig dock lite orolig och en annan person tycker inte om när det är bråk i trapphuset. Tillgänglighet - 5 personer saknar möjlighet till dusch eller bad på bottenplanet och två bor på andra våningen i en flerfamiljsfastighet utan hiss. Av de som bor i småhus; villa eller gård har 39 procent (16 personer) funderat på eller önskar flytta till en lägenhet i Tomelilla tätort. Lägenheten ska då vara tillgänglig; marklägenhet eller lägenhet med hiss, gärna någon form av senior eller trygghetsboende. Tre personer vill flytta från kommunen för att komma närmare anhöriga. Bara två personer ville i framtiden bo i ett särskilt boende. Reflektion: De intervjuade har goda erfarenhet som gör att de känner sig trygga, både i bostad och närområdet. Det är mycket positivt att möta personer med en sådan grundtrygghet och samtidigt en det utmaning för besökarna att informera om risker och åtgärder på ett sådant sätt att personen inte blir oroad utan bara mer medveten om vad som kan göras för att förebygga eventuella risker. Generellt är seniorerna nöjda med sin bostad och tycker därför att frågorna kring boendet är svåra att ta ställning till. Några hade redan flyttat efter sin pensionering, antingen från gården till villa, eller från villan till lägenhet. Det första spontana svaret var att man inte tänkt så mycket på framtiden när det gäller boendet. När väl frågan var väckt så födde den frågan också nya frågor som vi inte hade alla svar på; - Var ska jag flytta det finns ju inga såna lägenheter lediga - Hur blir hyran i nybyggda lägenheter? - Är det inte långt till bussen även om man bor så centralt som på torget? Diagram 3. Andel fördelat på småhus och flerfamiljshus. Antal som funderat på att flytta och önskemål om ny bostadsort Bor i småhus Bor i flerfam.hus Funderat på att flytta Till tätorten Till Brösarp Övrigt Till särskilt boende Serie1

14 14 17B4.2 Närstöd 4 personer stödjer och hjälpen en nära anhörig och en person är i ingångsläge till att bli närstödjare. 5 personer hjälper andra med praktisk hjälp till exempel barn, barnbarn eller grannar. 4 personer av de intervjuade får stöd och hjälp av sin make eller maka. En av dessa har hjälp från kommunen med avlastning. Ingen utöver det par som redan hade avlastning ville i nuläget ha någon hjälp eller ersättning för arbetet men tycker det känns tryggt att veta att man kan få stöd från kommunen. Reflektion: För de allra flesta är det naturligt att hjälpa sin livskamrat när dennes hälsa sviktar. Ofta sker det successivt och man smygs in i rollen som hjälpare. För flera av paren finns det också av tradition en fördelning av hushållsarbetet där kvinnan utför det mesta av arbetet i hemmet. Andra har efter pensioneringen fördelat hushållsarbete mellan sig. 18B4.3. Fysisk aktivitet och daglig livsföring 67 procent (43 personer) uppgav att de utövar någon form av motion flera gånger i veckan. Den vanligaste aktiviteten är trädgårdsarbete eller promenerad, några med hund eller med stavar. Andra motionsformer är gymnastik, golf, och olika dansformer. Två joggade någon gång i veckan. 33 procent är aktiva med hushållsarbete och andra sysslor i hemmet. Samtliga besökta uppgav att de förflyttar sig obehindrat i bostaden, 9 procent (6 personer) använde hjälpmedel i form av käpp eller rollator som stöd utomhus. 60 procent (38 personer) uppgav att de fortfarande kör bil när de ska göra ärende eller hälsa på hos andra. 11 personer åkte tåg/buss eller med anhöriga. 8 procent använde färdtjänst. 76 procent (49 personer) uppgav att de helt klarade den dagliga livsföringen själva. Övriga uppgav att de till viss del klarade den dagliga livsföringen själva men fick hjälp av make/maka, av barnen vid matinköp, tvätt, matlagning och städning. Några anlitade privat städhjälp. Diagram 4. Daglig livsföring och fysisk aktivitet Serie Självständig daglig livsföring Motion minst 1/ggr vecka Förflyttar sig helt utan hjälpmedel Kör bil

15 15 Reflektion: Det gemensamma intrycket hos projektgruppen som utfört hembesöken är att de allra flesta 80 åringar har varit vid god eller mycket god fysisk kondition och att det finns en hög medvetenhet om vikten av att vara aktiv och hålla sig igång. Det första besöket gjordes under försommaren och av naturliga skäl är man mer utomhus och rör sig då mer. Om vi ställt samma fråga under uppföljningsbesöket som gjordes under senhöst/vinter hade resultatet kanske blivit annorlunda. Fysiska utomhusaktiviter som att cykla eller arbeta i trädgården är delvis årstids- och väderberoende och detta är mer påtagligt för de äldre. Flera går inte ut alls när det är eller är risk för halka och snö och här rekommenderar vi att använda broddar på vinterskorna Några uppger också att de undviker att köra bil när det är halt. Värk och smärta i leder blir också svårare på vintern och man rör sig då inte lika mycket. Det är vanligt att makar hjälps åt med hushållsarbete men förmågan till självständighet påverkas till stor del av den traditionella fördelningen av hushållssysslor. Männen utför generellt mindre av servicetjänster och matlagning än kvinnorna. En man hade gått på matlagningskurs för att bli mer självständig. De som i denna studie uppgav att de anlitade privat städhjälp var ensamstående män. Frågeställningar som dök upp under hembesöken: - Kan man få hemsänt varor när man är sjuk? -När jag inte längre kan köra bil hur ska jag då ta mig läkare eller för att handla? 19B4.4 Fallskaderisk och fallförebyggande åtgärder 22 procent känner en oro för att falla och uppger att detta beror yrsel och problem med balansen. Flera av de som känner oro uppger att de är mer vaksamma och undviker att utsätta sig för risker. De personer som så önskade fick ett enkelt rörelseprogram som kan utföras innan man reser sig från sängen. ( Svenska gymnastikförbundets Vakna upp gympa ) 13 personer uppgav att de har haft en fraktur efter 50 års ålder. De personer som uppgav mer än en fraktur efter 50 års ålder fick överlämnat ett testprogram för att mäta om man är i riskzonen för benskörhet. Testet är utarbetat av doktor Sölveborn på Ystad sjukhus. Totalt noteras drygt 100 åtgärder och rekommendationer. Förslag till åtgärder var framförallt förebyggande som att skaffa halkskydd till mattor eller ta undan mattor, att sätta upp handtag vid dusch eller badkar, bättre belysning och trappräcke som saknades. Andra råd var mer avsedda att uppmärksamma behov av att förbättra vanor som till exempel att tända lampan innan man går på toaletten på natten, att sitta en stund på sängkanten innan man stiger upp, att använda bra skor inomhus och isbroddar på vinterskorna, att använda en bra stege med handtag eller be om hjälp istället för att kliva upp på köksstolen eller pallar. Information gavs om kommunens fixartjänst. Kontakt togs med posten angående flyttning av en brevlåda och rekommendation att kontakta arbetsterapeut gavs till 4 personer och att kontakta läkare vid 7 hembesök. Under besöket noterade vi också att 20 procent saknade fungerande brandvarnare. Ingen hade mer än en brandvarnare.

16 16 Vid samtliga hembesök har vi informerat om Räddningsverkets Säkerhet på äldre dar och Släpp inte in någon obekant samt kommunens egen fallförebyggande verksamhet FixarMalte. Reflektion: Så här i efterhand kan vi konstatera att projektgruppen har varit olika aktiv i denna del av frågeguiden. Några har erbjudit sig att göra en fysisk riskrond i bostaden andra har inväntat tillfällen när personerna själva valt att visa runt i bostaden. Det kan också variera för en och samma intervjuare vilken metod man valt vid de olika hembesöken. Checklistan har varit central och överlämnats vid samtliga hembesök - Det är jättebra att kommunen kommer hem och berättar om riskerna för oss äldre och ger tips på vad man kan göra själv. - Jag ska kanske inte känna mig fullt så trygg härhemma? 4.5 Goda matvanor Nästan samtliga 80 åringar åt regelbundet frukost och kvällsmat och minst ett mål lagad mat om dagen. Inom kommunens äldreomsorg har vi arbetat med goda kostvanor för äldre och då bland annat mätt nattfastan. Vi hade därför med en fråga om hur lång tid som gruppen vanligtvis hade mellan sista målet på kvället och frukosten på morgonen. 72 procent ( 46 personer) hade mindre än 11 timmar mellan senaste målet på kvällen och frukosten på morgonen. Reflektion: De allra flesta var nöjda med sina matvanor, och uppgav att de mådde väl av dem. Någon enstaka ville minska på sött och kakor och lägga till lite mer grönsaker. Projektgruppens samlade erfarenhet var att denna åldersgrupp är medvetna om kostens betydelse för hälsan, äter mest husmanskost och nästan inte alls onyttigheter som chips, läsk, godis. 4.6 Social gemenskap/nätverk. 92 procent av de intervjuade 80 åringarna har ett väl fungerande socialt nätverk och uppgav att man får besök eller besöker någon flera gånger i veckan till minst en gång i månaden. 17 procent ( 11 personer) uppgav att de får besök mer sällan. 60 procent var med i någon förening som pensionärsföreningar, kyrkan eller någon intresse- eller idrottsklubb. Kontakt förmedlades till kommunens väntjänst och Röda korset. En person hade ett system som kändes tryggt för just henne: jag har en god vän som ringer varje dag svarar jag inte så efterlyser hon nästan mig! 20B4.7 Minnesförmåga och Sömn/Sinnesstämning/Humör 89 procent av de intervjuade hade inga minnesproblem. Mindre än 2 procent uppgav att det går mindre bra än tidigare att komma ihåg nya händelser och dagliga göromål. Samtliga tillfrågade uppgav att det går bra att komma ihåg händelser från tidigare i livet.

17 17 Reflektion: Flera skrev upp tider i en almanacka för att inte glömma bort läkar - och andra viktiga besök. Någon tyckte att det var lite genant att berätta att man behövde använda kalendern för att komma ihåg. - Om man glömmer ett möte eller en inbokad läkartid börjar man nästan tro man är senildement Samtliga tillfrågade 80 åringar uppgav att de ofta eller ständigt kände sig utvilade. 96 procent uppgav att de aldrig kände sig nedstämda eller oroliga. Reflektion: Några av de intervjuade påpekade att ordet nedstämd inte var något bra ord och en person satte nog ord på den känslan - Man känner en insikt om att horisonten närmar sig. 4.8 Självupplevd hälsa I samband med första hembesöket fick seniorerna svara på fem frågor om, rörlighet, hygien, huvudsakliga aktiviteter, smärtor/besvär och rädsla/nedstämdhet och ta ställning till vilket av tre olika påståenden som för dagen bäst överensstämmer med dennes hälsotillstånd. I grova drag representerar de tre svarsalternativen inga problem, vissa problem och svåra problem. Frågan om smärta var den fråga där flest rapporterade måttliga eller svåra besvär. Frågorna om daglig hygien eller andra huvudsakliga aktiviteter hade minst antal som rapporterade måttliga eller svåra besvär. Diagram 5. Antal 80 åringar i Tomelilla kommun som svarat måttliga eller svåra besvär Kvinnor Män 0 Rörlighet Hygien Huv.aktiviteter Smärtor Oro

18 18 Den procentuella andelen av 80 åringarna som anger måttliga eller svåra problem per dimension och kön redovisas nedan. Generellt kan sägas att 80 åringarna i Tomelilla kommun upplever en bättre hälsa vid en jämförelse mellan Tomelilla och Simrishamns kommuner. Tomelillas 80 åringar skattar också sin självupplevda hälsa högre än de åringar som tillfrågades vid en befolkningsundersökning som genomfördes i Stockholms län Den bygger på resultatet av en Folkhälsoenkät Uppföljningen vid andra hembesöket visar så små skillnader i självupplevd hälsa att den inte redovisas här. Tabell 6. Resultat från hälsoenkät EQ-5D och EQ Vas Tomelilla Simrishamn Skurup Stockholms län Summa Procent Procent Procent år n=64 n=64 n=112 n=50 procent M=37 M=37 M=47 M=24 n=122 K=27 K=27 K=65 K=26 Rörlighet Totalt 18 28,1 39,3 32,0 44,3 Män 12 32,4 36,2 29,2 48,8 Kvinnor 6 22,2 41,5 34,6 42 Hygien Totalt 6 9,4 3,6 4,0 12,3 Män 5 13,5 4,3 4,0 19,5 Kvinnor 1 3,7 3,1 4,0 22,2 *Aktiviteter Totalt 8 12,5 15,2 14,0 21,3 Män 5 13,5 14,9 20,8 19,5 Kvinnor 3 11,1 15,4 7,7 22,2 Smärtor/besvär Totalt 36 56,2 70,6 60,0 69,7 Män ,8 50,0 65,9 Kvinnor 16 59,2 75,4 69,2 71,6 Rädsla/nedstämdhet Totalt 11 17,2 27,7 18,0 36,9 Män 7 18,9 23,4 12,5 36,6 Kvinnor 4 14,8 30,8 23,1 37 EQ VAS medelvärde Livskvalitetsvikter Män ,69 Kvinnor ,66 0,7 Medelvärdet för att beskriva sitt hälsotillstånd genom EQ VAS, är lika för kvinnor och män än för män och högre än resultatet från både Simrishamns kommun och Stockholmsstudien. Här har vi valt att ange resultatet i skala 0-100, medan Stockholmsstudien har använt sig av livskvalitetsvikter mellan 0-1, genom att dividera det markerade numret på VAS- skalan med 100.

19 Nyttan av hembesöken 63 procent har svarat på enkäten som skickades hem efter andra besöket. Samtliga upplevde att dom blev bra bemötta och instämmer också helt eller till stor del i att de fick värdefull information vid besöken. Vad var särskilt värdefullt? med 80 åringarnas egna ord -Att jag vet var jag ska vända mig vid eventuella problem - Bra för mig som ensamstående - Eftersom vi blir äldre för varje år så är det tryggt att ha fått information som kan bli vår räddning en gång - Att få reda på vad det finns för hjälpmedel - Rådet att lägga halkskydd under mattorna - Känns skönt att veta att kommunen vet om mig och är intresserad av hur jag mår - en stor upplevelse - att jag kan ringa och prata med någon -att jag kan få hjälp - att få veta om risker i hemmet -besökarens positiva sätt -småsaker som kan förbättra säkerheten i mitt hem -själva den personliga kontakten - Fixar Malte - Mappen med informationsmaterial Några konkreta råd till projektgruppen och kommunen - En mycket bra metod för att göra äldre delaktiga- fortsätt på den vägen - Vill ha en uppföljning på detta - Ett hembesök gärna tidigare än 80 år - Hoppas på fortsättning - Uppföljning av stapeldiagrammet förändringar kan komma snabbt i vår ålder

20 20 DISKUSSION Många 80 åringar i Tomelilla kommun mår bra, är aktiva, orädda och klarar sig själva till största delen. Vi har för första gången en kartläggning av hur en viss del av kommuninvånarna mår. Vi har också deras syn på framtida boendefrågor. Har hembesöken haft någon hälsofrämjande och förebyggande effekt? Tittar vi på antalet samordnade vårdplaneringar som inkommit under sista halvåret 2008 så är gruppen födda 1928 underrepresenterade både i förhållande till födda tidigare och födda senare. Ingen har inkommit på grund av fall. Noggrannare studier behöver göras för att kunna dra några slutsatser av det, men det är helt klart ett intressant mått. Något som också skulle vara intressant att följa upp är om de individuellla insatserna i äldreomsorgen minskar som en effekt av hembesöken. Kanske ökar vissa insatser som till exempel lån av hjälpmedel och bostadsanpassning till följd av besöken. I rapporten En kostnadsanalys av förebyggande hembesök i NordMalung räknar man fram en vinst på kronor per vunnet kvalitetsjusterat år. Socialstyrelsen har i en rapport räknat på kronor per vunnet kvalitetsjusterat år. Genom att utgå från att de flesta äldre har hälsoproblem har man beräknat en genomsnittlig hälsorelaterad livskvalitet på 0,7 där 1,0 är fri från sjukdom och 0,0 är avliden. Så att varje vunnet år innebär en besparing för kommunen. Att personliga möte är värdefulla vet vi sedan tidigare arbete, eget och andras, och lägg sen på möjligheten att lära nytt eller lära om, då har vi bra förutsättningar att nå resultat. Vår röda tråd är att skapa ett personligt möte, i bostaden, där de flesta riskerna för fallskador inträffar. Samverkan med grannkommuner och inte minst primärvården behövs i det fortsatta arbetet, både för att dela varandras erfarenheter och för att påverka hälsooch sjukvården. Att 80 åringarna skattar sin hälsa högt innebär inte att de saknar sjukdomar, en hög andel har till exempel rapporterat smärta Samtliga i denna studie vill rekommendera andra att ta emot besök och de synpunkterna tar vi till oss. Besöken tar mellan en till två timmar och det behövs för att bygga en relation. Vi behöver vara uppmärksamma på att kraven på att vara effektiva ska ligga på innehållet, inte på att göra besöken kortare. Inför nästa omgång av hembesök kan vi lägga ännu mer fokus på det motiverande samtalet och lite mindre på kartläggning för att skapa den trygghet som är målet med förebyggandeverksamheten. Projektgruppen är eniga om att det varit berikande att ha tillgång varandras olika specialistkompetenser för att kunna byta fokus från vardagsarbetet till hälsofrämjande och förebyggande i ett brett perspektiv.. Alla möten med dessa aktiva och tillmötesgående seniorer är guldkorn som vi bär med oss i det övriga arbetet;. alla kloka och roliga ord vi hört, och många livsberättelser som vi fått tilloss. Det bär vi med oss. Det har varit mycket arbete med att frigöra alla från ordinarie arbetsuppgifter och svårt att ersätta med vikarier. Samtliga inklusive arbetsledning har ställt upp utan knot. Tack för det! Två från gruppen är redan på väg bort, till nytt jobb och till barnledighet. I det fortsatta arbetet kommer vi därför att vara en mindre grupp. Erfarenheter från andra kommuner visar att två eller tre personer fungerar bra. Förslaget är att bygga vidare på hembesöksmodellen, erbjuda de nu besökta 80 åringarna en uppföljning samt att successivt erbjuda alla över 80 år förebyggande verksamhet.

Manual hembesök 1 Löpnummer 2008- Datum: 2008- - 1. Bakgrund 1.1. Område 1. Norr 2. Söder 3. Öster 4. Centrum 5 Väster

Manual hembesök 1 Löpnummer 2008- Datum: 2008- - 1. Bakgrund 1.1. Område 1. Norr 2. Söder 3. Öster 4. Centrum 5 Väster Frågeguide vid förebyggande verksamhet 2008 Tomelilla kommun Sidan 1 av 7 Manual hembesök 1 Löpnummer 2008- Datum: 2008- - 1. Bakgrund 1.1. Område 1. Norr 2. Söder 3. Öster 4. Centrum 5 Väster 1.2. Kön

Läs mer

Förebyggande hembesök i Simrishamns kommun 2009

Förebyggande hembesök i Simrishamns kommun 2009 Förebyggande hembesök i Simrishamns kommun 2009 februari 2010 Birgitta Halses Christina L Olsson Registrering av hembesök 1.Tackat Ja till hembesök 107 3.Vill endast ha skriftlig information 2 4.Uppföljning

Läs mer

Förebyggande hembesök i Simrishamns kommun 2008

Förebyggande hembesök i Simrishamns kommun 2008 www.simrishamn.se Socialförvaltningen Förebyggande hembesök i Simrishamns kommun 2008 Delrapport Simrishamn augusti 2008 Birgitta Halses Christina L Olsson Arbetsterapeut/Projektledare Omsorgshandläggare

Läs mer

Projektrapport UPPSÖKANDE VERKSAMHET FÖREBYGGANDE HEMBESÖK SKURUP 2008-2010. Boel Granat Projektledare

Projektrapport UPPSÖKANDE VERKSAMHET FÖREBYGGANDE HEMBESÖK SKURUP 2008-2010. Boel Granat Projektledare Projektrapport UPPSÖKANDE VERKSAMHET FÖREBYGGANDE HEMBESÖK SKURUP 8-1 Boel Granat Projektledare 1 Innehåll Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Syfte och mål 5 Metod 5 Resultat 7 Boende 7 Rörelsefunktion 8 Fallprevention

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING AV ENKÄT FÖR FALLPREVENTION OCH HÄLSA HOS ÄLDRE

SAMMANSTÄLLNING AV ENKÄT FÖR FALLPREVENTION OCH HÄLSA HOS ÄLDRE Social verksamhet SAMMANSTÄLLNING AV ENKÄT FÖR FALLPREVENTION OCH HÄLSA HOS ÄLDRE SEPTEMBER DECEMBER 2014 Maria Toll Samordnare anhörigstöd/volontärarbete/förebygga Postadress: Besöksadress: socialverksamhet@grastorp.se

Läs mer

Förebyggande Hembesök I Lunds kommun

Förebyggande Hembesök I Lunds kommun Förebyggande Hembesök I Lunds kommun Årsrapport 2015 Personer födda 1935 Elisabeth Bennet Bakgrund Det förebyggande hembesöket har varit en permanent verksamhet i Lunds kommun sedan 2011. Syftet med hembesöken

Läs mer

Information om uppsökande verksamhet för 80-åringar

Information om uppsökande verksamhet för 80-åringar 1 (7) Datum 2016-12-05 Diarienummer SN 2016-129 Handläggare Christina Nilsson Direkttelefon 0380-51 85 07 E-postadress Christina.nilsson@nassjo.se Socialnämnden Information om uppsökande verksamhet för

Läs mer

40,4 31,9 25,5 2,1 5,7 60,0-34,4 76,6 23,4 2,1 68,1 6,4 23,4 54,3 13,0 10,9 8,7 4,3 4,3 4,3

40,4 31,9 25,5 2,1 5,7 60,0-34,4 76,6 23,4 2,1 68,1 6,4 23,4 54,3 13,0 10,9 8,7 4,3 4,3 4,3 Boendesituation (N=82) Tabell 1 Alla Kvinna Man Eslöv Utanför Eslöv Sammanboende, ja (%) 63,4 55,3 74,3+2,9 61,1 70,8+4,2 Trappor i bostaden, ja (%) 64,6 61,7 68,6 55,4 84,6 Boendesituation (%) Lägenhet

Läs mer

ANNAS OCH LARS HÄLSA

ANNAS OCH LARS HÄLSA ANNAS OCH LARS HÄLSA FÖR EN GOD FÖREBYGGANDE VÅRD I HALLAND Modell för hälsofrämjande och förebyggande hembesök Fastställd av Strategisk grupp 2012-11-30 HÄLSOFRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE ARBETE Hembesök

Läs mer

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök?

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Förebyggande hembesök Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Några överväganden Hemmet, vårdcentralen, kommunkontoret? Rikta sig till alla äldre? Viss ålder? Vissa målgrupper? Professionell eller volontär?

Läs mer

Förebyggande Hembesök I Lunds kommun

Förebyggande Hembesök I Lunds kommun Förebyggande Hembesök I Lunds kommun Årsrapport 2014 Personer födda 1934 Elisabeth Bennet Bakgrund Det förebyggande hembesöket har varit en permanent verksamhet i Lunds kommun sedan 2011. Syftet med hembesöken

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från

Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från BILAGA 1 2009-10-19 Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från uppsökaren Helen Westergren Tyresö kommun har genomfört en uppsökande verksamhet bland personer 80 år och äldre i Tyresö, personer

Läs mer

Grästorps kommun Socialförvaltningen

Grästorps kommun Socialförvaltningen SAMMANSTÄLLNING AV FRÅGEFORMULÄRET I PROJEKTET FALLFÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER 75-80 år MARS SEPTEMBER 2011 Marianne Henström Maria Toll Resursenheten. Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Inledning..4 Syfte.

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

Sammanställning av förebyggande hembesök, personer födda 1935

Sammanställning av förebyggande hembesök, personer födda 1935 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (14) Dnr: ON 16/172 ÄO Omsorgsnämnden Sammanställning av förebyggande hembesök, personer födda 1935 Enkätundersökningen Inför de förebyggande hembesöken till de personer som är födda

Läs mer

Uppsökande verksamhet 2011, enkät riktad till dig som är född 1931 och inte sedan tidigare har insatser från Vård och äldreomsorgen

Uppsökande verksamhet 2011, enkät riktad till dig som är född 1931 och inte sedan tidigare har insatser från Vård och äldreomsorgen Uppsökande verksamhet 2011, enkät riktad till dig som är född 1931 och inte sedan tidigare har insatser från Vård och äldreomsorgen 28 1. Kön: Kvinna Man 2. Område: Område Norr Område Söder BOENDE 3. Bor

Läs mer

Förebyggande hembesök i Simrishamns kommun 2010

Förebyggande hembesök i Simrishamns kommun 2010 Förebyggande hembesök i Simrishamns kommun 2010 februari 2011 Birgitta Halses Christina L Olsson Registrering av hembesök 1.Tackat Ja till hembesök 1 2.Tackat Nej till hembesök 1 3.Vill endast ha skriftlig

Läs mer

Förebyggande hembesök i Simrishamns kommun 2008

Förebyggande hembesök i Simrishamns kommun 2008 www.simrishamn.se Socialförvaltningen Förebyggande hembesök i Simrishamns kommun 2008 Birgitta Halses Christina L Olsson Simrishamn februari 2009 Birgitta Halses Christina L Olsson Arbetsterapeut/Projektledare

Läs mer

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej?

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Anita Karp, utredare Förebyggande hembesök kan ha många syften Ge information om samhällets service till äldre tidig

Läs mer

Förebyggande hembesök hos. äldre i Hässleholm

Förebyggande hembesök hos. äldre i Hässleholm Förebyggande hembesök hos äldre i Hässleholm 50 000 invånare Hässleholms kommun Primärvården Nordöstra Skåne Hässleholms sjukhusorganisation Förebyggande hembesök hos äldre -för bättre hälsa och välbefinnande

Läs mer

Håll dig på benen Tips och råd för att förebygga fall

Håll dig på benen Tips och råd för att förebygga fall Håll dig på benen Tips och råd för att förebygga fall De flesta fallskador som drabbar äldre personer sker i det egna hemmet och i närmiljön. Kanske har du själv eller någon du känner ramlat den senaste

Läs mer

Korttidsplats vårdform som söker sitt innehåll. Seminarium den 31 augusti 2011

Korttidsplats vårdform som söker sitt innehåll. Seminarium den 31 augusti 2011 Korttidsplats vårdform som söker sitt innehåll Seminarium den 31 augusti 2011 Begreppen Korttidsplats Korttidsvård Korttidsboende Kameleont Ädelreformen Kommunerna får över resurser för såväl långvarig

Läs mer

HÄLSOPROMOTION FÖR LANDETS ÄLDRE BEFOLKNING

HÄLSOPROMOTION FÖR LANDETS ÄLDRE BEFOLKNING HÄLSOPROMOTION FÖR LANDETS ÄLDRE BEFOLKNING En genomgång av litteratur och projekterfarenheter Uppdrag och syfte Det förekommer i dagens samhällsdiskussion idéer och förslag kring förebyggande och uppsökande

Läs mer

SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE

SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE Varför blir äldre ensamma? Ensamhet kan komma plötsligt eller långsamt. Att råka ut för en förlust på äldre dagar som att förlora vänner, make/maka, husdjur eller

Läs mer

stöd och hjälp i det egna boendet.

stöd och hjälp i det egna boendet. Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Korttidsplats Övriga insatser stöd och hjälp i det egna boendet. Välkommen! Vi Vill ge äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda

Läs mer

Råd och tips på hur du kan förebygga fallolyckor

Råd och tips på hur du kan förebygga fallolyckor Råd och tips på hur du kan förebygga fallolyckor Fall och fallskador kan förebyggas Risken att ramla och drabbas av skador ökar med stigande ålder. Det finns en hel del du kan göra själv eller tillsammans

Läs mer

ÄLDREOMSORGEN Vård och omsorg i Ängelholms kommun

ÄLDREOMSORGEN Vård och omsorg i Ängelholms kommun ÄLDREOMSORGEN Vård och omsorg i Ängelholms kommun Äldreomsorgen i Ängelholm I Ängelholms kommun är vi cirka 700 medarbetare som jobbar med att ge stöd genom kommuens vård- och omsorgstjänster. För att

Läs mer

Hälsosamtal 75 år frågeformulär

Hälsosamtal 75 år frågeformulär Uppdaterad 2014 01 16 Hälsosamtal 75 år frågeformulär Kommun: Besökarens namn: Besöksdatum: 1. Kön 1 Man 2 Kvinna 2. Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? 1 Mycket bra 2 Bra 3 Någorlunda 4 Dåligt

Läs mer

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning HJÄLP OCH STÖD för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning 1 Lomma kommun har ansvar för att du som bor eller vistas i kommunen, får det stöd och den hjälp du behöver, allt enligt Socialtjänstlagen

Läs mer

KS-projekt. Förebyggande hembesök till personer 65 år och äldre. Verksamhetsår: Upprättad

KS-projekt. Förebyggande hembesök till personer 65 år och äldre. Verksamhetsår: Upprättad Förebyggande hembesök till personer 65 år och äldre Upprättad Datum: 2007-06-04. Reviderad 2007-10-30 Ansvarig: Karin S. Boijertz Susanna Ramberg Förvaltning: Oxie Stadsdelsförvaltningen Enhet: Vård och

Läs mer

Hemstöd. För dig med en psykisk funktionsnedsättning

Hemstöd. För dig med en psykisk funktionsnedsättning Hemstöd För dig med en psykisk funktionsnedsättning 1 INNEHÅLL HEMSTÖD...3 Ansökan Beslut Kontaktman Avgift SYSSELSÄTTNING...5 Avgift TRYGGHETSLARM... 6 Ansökan, beslut och avgift SÄRSKILT BOENDE... 7

Läs mer

HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN

HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN Hemtjänst i Kristianstads kommun I den här broschyren kan Du läsa om vilket stöd Du kan söka från hemtjänsten i Kristianstads kommun. Målsättningen med hemtjänst är att

Läs mer

Välkommen till äldreomsorgen i Karlskrona kommun

Välkommen till äldreomsorgen i Karlskrona kommun Välkommen till äldreomsorgen i Karlskrona kommun 1 Denna broschyr har arbetats fram av Birgitta Håkansson, Margareta Olsson, Eleonore Steenari och Ewa Axén Gustavsson, Äldreförvaltningen våren 2004 Layout,

Läs mer

Äldreplan för Härjedalens kommun. år

Äldreplan för Härjedalens kommun. år Äldreplan för Härjedalens kommun år 2011-2018 Fastställd av kommunfullmäktige 2010-11-24 Dnr 709-189-10 Sn 2 (7) Äldreplan för Härjedalens kommun år 2011-2018 Syfte och användning Enligt 3 kap 1 i socialtjänstlagen

Läs mer

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst PLAN Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Lättläst Innehåll Inledning... 3 1. Du ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över din vardag... 5 2. Du

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR. Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län. Meddelande 2005:17

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR. Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län. Meddelande 2005:17 LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län Meddelande 2005:17 Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län Utgiven av: Meddelande

Läs mer

Trygga seniorer. - Enkla råd för att förebygga olyckor och missöden

Trygga seniorer. - Enkla råd för att förebygga olyckor och missöden Trygga seniorer - Enkla råd för att förebygga olyckor och missöden Några enkla tips som får dig att må bättre! Rör dig regelbundet, det stärker benstomme och muskler, motverkar yrsel och ger bra allmän

Läs mer

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Höörs Kommuns Socialtjänst Vision Vi är den naturliga kunskapsparten inom samhällsplaneringen. Vi säkerställer en god kvalitet genom en aktiv medborgardialog och

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Goda vanor för att förebygga fallskador

Goda vanor för att förebygga fallskador Goda vanor för att förebygga fallskador För de allra flesta är det viktigt att kunna göra det man vill. Att tänka efter före och förebygga olyckor kan ge ett mer självständigt liv. Fallolyckor är tyvärr

Läs mer

Välkommen till särskilt boende

Välkommen till särskilt boende Välkommen till särskilt boende Välkommen till: Eget boende i särskilt boende Med eget boende innebär till stora delar att det är som vilken lägenhet som helst. Du har egen nyckel till din lägenhet men

Läs mer

Anhörigvård är frivilligt

Anhörigvård är frivilligt Stöd till anhöriga Anhörigomsorg I vårt samhälle finns det många människor som på olika sätt hjälper andra i deras vardag. Anledningen till detta kan vara att personen på grund av fysiska eller psykiska

Läs mer

EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL

EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL Institutet för kvalitetsindikatorer AB I Box 9129, SE-400 93 Göteborg I Tel: 031-730 31 00 I E-mail: info@indikator.org I www.indikator.org

Läs mer

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder Stöd till anhöriga hällefors, lindesberg, l jusnarsberg och nor a 1 I vårt samhälle

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Hemtjänst. i Kristianstads kommun

Hemtjänst. i Kristianstads kommun Hemtjänst i Kristianstads kommun Hemtjänst i Kristianstads kommun I den här broschyren kan du läsa om hur det går till att ansöka om stöd och hjälp. Hemtjänst ska ge det stöd som just du behöver för att

Läs mer

Hemtjänst i Kristianstads kommun. Ditt behov av hjälp avgör. I den här broschyren kan du läsa om hur det går till att ansöka om stöd och hjälp.

Hemtjänst i Kristianstads kommun. Ditt behov av hjälp avgör. I den här broschyren kan du läsa om hur det går till att ansöka om stöd och hjälp. Hemtjänst i Kristianstads kommun Hemtjänst i Kristianstads kommun I den här broschyren kan du läsa om hur det går till att ansöka om stöd och hjälp. Hemtjänst ska ge det stöd som just du behöver för att

Läs mer

Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006

Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006 Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006 Bakgrund I ett av de mål som formulerades i Socialplanen framhölls vikten av att undersöka vad äldreomsorgens brukare tycker om de insatser som ges.

Läs mer

Stå på dig goda vanor för att inte ramla

Stå på dig goda vanor för att inte ramla Stå på dig goda vanor för att inte ramla Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor Motion den bästa medicinen Vi människor är gjorda för rörelse. Undersökningar har visat att muskelstyrkan och balansen,

Läs mer

Information om hjälp i hemmet och valfrihet

Information om hjälp i hemmet och valfrihet Information om hjälp i hemmet och valfrihet Version 9.0 20150203 Vård- och omsorg Information om hemtjänst Vad är hemtjänst? Hemtjänst är ett samlat begrepp för olika former av stöd, service och omvårdnad

Läs mer

o rto p e d i s k a k li n i k e n häs s le h o lm - k r i stian stad Så här minskar du risken att falla

o rto p e d i s k a k li n i k e n häs s le h o lm - k r i stian stad Så här minskar du risken att falla o rto p e d i s k a k li n i k e n häs s le h o lm - k r i stian stad Så här minskar du risken att falla Inledning En tredjedel av Sveriges äldre befolkning faller varje år. Eftersom det är så vanligt

Läs mer

Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds

Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds 1 (7) Typ: Plan Giltighetstid: 2015 Version: 1.0 Fastställd: SN 2013-02-21 Uppdateras: 1:a kvartalet 2014 Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2. Bestämmelser

Läs mer

Anhörigvård är frivilligt

Anhörigvård är frivilligt Stöd till anhöriga Anhörigomsorg I vårt samhälle finns det många människor som på olika sätt hjälper andra i deras vardag. Det kan bero på att dessa personer på grund av fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar,

Läs mer

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Gruppbostad - VAD ÄR DET? Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter som

Läs mer

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) 4 KAPITLET RÄTTEN TILL BISTÅND 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Stöd & service. För dig som är äldre eller har en funktionsnedsättning

Stöd & service. För dig som är äldre eller har en funktionsnedsättning Stöd & service För dig som är äldre eller har en funktionsnedsättning 1 INNEHÅLL HEMTJÄNST HEMTJÄNST...3 Ansökan, beslut Eget val av utförare... 4 Kontaktperson Avgift DAGVERKSAMHET...5 Ansökan, beslut

Läs mer

Med hopp om ett tryggt och positivt åldrande

Med hopp om ett tryggt och positivt åldrande Välkommen senior! Med hopp om ett tryggt och positivt åldrande Kanske har vi alla någon gång i livet tittat oss i spegeln och mötts av ett ansikte vars ålderstecken inte riktigt stämmer överrens med känslan

Läs mer

Goda råd för att undvika fall. För dig som är äldre, anhörig eller arbetar hemma hos äldre

Goda råd för att undvika fall. För dig som är äldre, anhörig eller arbetar hemma hos äldre Goda råd för att undvika fall För dig som är äldre, anhörig eller arbetar hemma hos äldre Goda råd En daglig promenad gör nytta. Den stärker muskler, ledband och skelett, motverkar yrsel och bidrar till

Läs mer

Anhöriga som ger omsorg till närstående omfattning och konsekvenser

Anhöriga som ger omsorg till närstående omfattning och konsekvenser Anhöriga som ger omsorg till närstående omfattning och konsekvenser en befolkningsstudie 2012 Susanna Dellans Lennarth Johansson Dagens presentation Bakgrund Omsorgens omfattning Omsorgens riktningar Omsorgens

Läs mer

SERVICE TILL DIG SOM ÄR ÄLDRE I NACKA KOMMUN

SERVICE TILL DIG SOM ÄR ÄLDRE I NACKA KOMMUN 20 5 SERVICE TILL DIG SOM ÄR ÄLDRE I NACKA KOMMUN Äldreenheten Förtroende och respekt för människors kunskap och egen förmåga samt för deras vilja att ta ansvar. Innehåll Service till dig som är äldre

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-04-10 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Direkt stöd till anhöriga i Arboga kommun 6 2.1 Information...

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon.

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon. Redovisning av 2008 års projekt Hembesök av distriktssköterska till sjuka äldre över 65 år som inte är inskrivna i hemsjukvården, för Primärvårdsområdena, och Bakgrund För beviljade medel från stimulansbidrag

Läs mer

Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun

Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun När du behöver hjälp När du behöver hjälp eller stöd vänder du dig till den behovsbedömare som ansvarar för det område där du bor. För det mesta gör behovsbedömaren

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Var rädd om dig. Så förebygger du fallskador

Var rädd om dig. Så förebygger du fallskador Var rädd om dig Så förebygger du fallskador 2009, www.bild-reklam.se Denna folder har utarbetats i samarbete mellan Socialförvaltningen, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen samt ett antal frivilligorganisationer

Läs mer

Vilka söker upp äldre?

Vilka söker upp äldre? RAPPORT 2005 : 31 Vilka söker upp äldre? En sammanfattning av verksamhetstillsyn avseende uppsökande verksamhet för äldre i Västmanlands län år 2005 SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN LÄNSSTYRELSEN RAPPORT Västmanlands

Läs mer

Kompetenscenter för hälsa. "Dä bar å åk!" Så undviker Du att falla och skadas. - Olycksfallsprevention bland äldre -

Kompetenscenter för hälsa. Dä bar å åk! Så undviker Du att falla och skadas. - Olycksfallsprevention bland äldre - Kompetenscenter för hälsa "Dä bar å åk!" Så undviker Du att falla och skadas - Olycksfallsprevention bland äldre - V i har under de senaste decennierna blivit både friskare och äldre. Det är väl härligt

Läs mer

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare inom ramen för socialtjänstlagen Sammanställd

Läs mer

Guide. Information om äldreomsorg i Timrå kommun

Guide. Information om äldreomsorg i Timrå kommun Guide Information om äldreomsorg i Timrå kommun Socialnämnden ska verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro

Läs mer

Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden

Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Den 1 oktober 2013 inför omsorgsnämnden i Karlshamns kommun

Läs mer

Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre Kommunresultat för

Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre Kommunresultat för Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre Kommunresultat för Kramfors Syftet med presentationen Er kommun har fått den här presentationen som ett komplement till öppna jämförelser vård och omsorg om äldre.

Läs mer

Äldreomsorg för dig som bor i Stockholms stad

Äldreomsorg för dig som bor i Stockholms stad Äldre Direkt Äldreomsorg för dig som bor i Stockholms stad Telefon: 08-80 65 65 E-postadress: aldredirekt.service@stockholm.se Stockholms Trygghetsjour Om du har ett akut behov av vård och omsorg. Telefon

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun RAPPORT Vård och omsorg, Staffanstorps kommun Datum: 2014-09-15 Susanne Bäckström, enhetschef Alexandra Emanuelsson, kvalitetsutvecklare Gustav Blohm, kvalitetsutvecklare 2(13) Intervjuer med boende Genomförande

Läs mer

Gruppbostad. - VAD ÄR DET? - Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Gruppbostad. - VAD ÄR DET? - Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Gruppbostad - VAD ÄR DET? - Lättläst Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Bo hemma. i Kinda kommun

Bo hemma. i Kinda kommun Bo hemma i Kinda kommun Bo hemma i Kinda kommun I den här broschyren kan du läsa om vilket stöd du kan söka från Kinda kommun om du behöver hjälp för att du ska kunna bo hemma vid sjukdom eller hög ålder.

Läs mer

Stå på dig. goda vanor för att inte ramla. Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor

Stå på dig. goda vanor för att inte ramla. Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor Stå på dig goda vanor för att inte ramla Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor Motion den bästa medicinen Vi människor är gjorda för rörelse. Undersökningar har visat att muskelstyrkan och balansen,

Läs mer

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37.

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37. Hemtjänst i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden erbjuder stöd, omsorg och omvårdnad i livets olika skeden. I vård-

Läs mer

KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson

KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson Denna enkät är ett referensexemplar. För mer information - se enkätens sista sida KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson 1. Ålder 2.

Läs mer

Välkommen till ditt nya boende!

Välkommen till ditt nya boende! Välkommen till ditt nya boende! Innehåll Inför flytt 4 Viktiga telefonnummer inför din flytt 4 Egen möblering 4 Checklista inför flytt 4 Att ta med till din nya lägenhet 5 Din lägenhet 6 Trygghet i din

Läs mer

Uppsökande hembesök Hos personer 80 år och äldre Slutrapport

Uppsökande hembesök Hos personer 80 år och äldre Slutrapport SLUTRAPPORT 2010-08-31 Uppsökande hembesök Hos personer 80 år och äldre Slutrapport Marita Nilsson September 2010 2(23) Uppsökande hembesök hos personer 80 år och äldre 3 Sammanfattning 3 Inledning 4 Bakgrund

Läs mer

Metodstöd utredning av fall, brukare som inte är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård

Metodstöd utredning av fall, brukare som inte är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård 2015-02-25 Vård- och omsorgsförvaltningen Lena Jadefeldt Slattery MAS, Johanna Ottosson SAS Metodstöd utredning av fall, brukare som inte är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård Fall Baspersonal arbetar

Läs mer

Kvalitetsdeklarationer för. Hemtjänst. i Varbergs kommun

Kvalitetsdeklarationer för. Hemtjänst. i Varbergs kommun Kvalitetsdeklarationer för Hemtjänst i Varbergs kommun Kort om kvalitetsdeklarationer Varbergs kommun ska vara en bra kommun att leva i. Ett av kommunens prioriterade mål är Bättre hälsa genom att inspirera

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Håll dig på benen Tips och råd för att förebygga fall

Håll dig på benen Tips och råd för att förebygga fall Håll dig på benen Tips och råd för att förebygga fall De flesta fallskador som drabbar äldre personer sker i det egna hemmet och i närmiljön. Kanske har du själv eller någon du känner ramlat den senaste

Läs mer

GODA VANOR FÖR EN FRISKARE OCH SÄKRARE VARDAG. Det är aldrig för sent att börja träna!

GODA VANOR FÖR EN FRISKARE OCH SÄKRARE VARDAG. Det är aldrig för sent att börja träna! GODA VANOR FÖR EN FRISKARE OCH SÄKRARE VARDAG. Det är aldrig för sent att börja träna! Broschyr_A5_generell.indd 1 2015-10-23 16:10 n o i t o M ÄR DEN BÄSTA MEDICINEN Vi människor är gjorda för rörelse.

Läs mer

Service- och värdighetsgarantier

Service- och värdighetsgarantier 1(6) Service- och värdighetsgarantier Antagna av socialnämnden 2016-11-23 160 Vårt gemensamma mål Du som har kontakt med oss som arbetar inom Socialtjänsten i Mullsjö kommun ska möta en kunnig och vänlig

Läs mer

Vård- och omsorgsnämnden Uppföljning juni månad Bilaga Von 86

Vård- och omsorgsnämnden Uppföljning juni månad Bilaga Von 86 Vård- och omsorgsnämnden Uppföljning juni månad Bilaga Von 86 Vård- och omsorgsnämndens sammanfattning till kommunstyrelsen för perioden jan-juni samt prognos Liksom under tidigare prognoser under året

Läs mer

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman Att arbeta med våld i nära relationer Ingrid Hjalmarson Eva Norman Utvärderingar om Våld i nära relationer Kommunernas och hälso- och sjukvårdens ansvar för insatser mot våld SoL 5 kap reglerar insatserna

Läs mer

Bilaga 1 Enkät till/intervju med boende

Bilaga 1 Enkät till/intervju med boende Kvalitetsuppföljning, Pilegården (juli 2010) Bilaga 1. 1(5) Bilaga 1 Enkät till/intervju med boende NKI (Nöjd-Kund-Index) NKI (Nöjd-Kund-Index) är ett sammanfattande mått på hur nöjda kunderna är med en

Läs mer