Kvalitetsredovisning för 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsredovisning för 2013"

Transkript

1 Kvalitetsredovisning för 2013 Ortho Center Stockholm AB Väg för kvalitet steg för steg

2 Innehåll Kort fakta om Ortho Center Stockholm... 2 Ledningssystem... 3 Miljöcertifiering... 3 Patientsäkerhet... 3 Patientsäkerhetsberättelse... 3 Anmälningar och avvikelser... 3 Värdegrund... 3 Vision... 4 Indikator (Institutet för kvalitetsindikatorer)... 4 Kvalitetsregister... 7 Vårdprocess för ledplastiker, kontrollpunkter Vårdprocess för poliklinisk kirurgi, kontrollpunkter Kvalitetsgratifikation Processmått Reflektioner/ Analys Per Gedin

3 Kort fakta om Ortho Center Stockholm Fem år med vårdavtal enligt lag om valfrihetssystem Höft- och knäprotesoperationer i SLL 2009 Uppdragsgivare SLL: 80,5 % av patientbesöken. Andra landsting: 13,5 % av besöken. Försäkringsbolag: 3,5 % av våra patientbesök. Marknadsandelar av Fritt vårdval i SLL: 18 % Förutsättningar 28 sängplatser(varav 5 postop) 2 operationssalar 47 anställda/konsulter varav: 5 ortopedläkare, 3 anestesiläkare 24 sjuksköterskor 6 undersköterskor 4 sjukgymnaster 5 andra medarbetare Produktion Mottagningsbesök: drygt 7000 Operationsingrepp: Varav dagkirurgi: 694 Varav slutenvård: 881 Varav ledplastik: 845 Varav fritt vårdval : 608 Medelvårdtid: 3,4 vårddygn Uppdragsgivare SLL: 72 % av patientbesöken Andra landsting: 6 % av besöken Försäkringsbolag/ Privatpatienter: 22 % Marknadsandelar Fritt vårdval i SLL: 22 % Förutsättningar 28 sängplatser(varav 5 postop) 2 operationssalar 52 anställda/konsulter varav: 7 ortopedläkare, 2 anestesiläkare, Konsult: 1 handkirurg, 1 anestesi 22 sjuksköterskor 9 undersköterskor 7 sjukgymnaster 2 administration 2 sekreterare Produktion Mottagningsbesök: drygt 7800 Operationsingrepp: Varav dagkirurgi: 723 Varav slutenvård: 945 Varav ledplastik: 885 Varav Fritt vårdval : 663 Korsband: 29 Medelvårdtid: 3,2 vårddygn 2013 Uppdragsgivare SLL: 66 % av patientbesöken Andra landsting: 6 % av besöken Försäkringsbolag/ privatpatienter: 28 % Marknadsandelar Fritt vårdval i SLL: 22 % Förutsättningar 28 sängplatser(varav 5 postop) 3 operationssalar 47 anställda/ konsulter varav: 6 ortopedläkare, 1 anestesiläkare Konsult: 1 handkirurg, 1 anestesi 21 sjuksköterskor 10 undersköterskor 5 sjukgymnaster 2 administration 2 sekreterare Produktion Mottagningsbesök: drygt 7500 Operationsingrepp: 1768 Varav dagkirurgi: 827 Varav slutenvård: 941 Varav ledplastik: 841 Varav fritt vårdval : 685 Korsband: 16 Medelvårdtid: 3,4 vårddygn Operationsverksamhet fortsätter att öka under 2013 trots att operationsavdelningen var stängd för kirurgi under nio veckor mot normalt fem under sommaren. På mottagningssidan har vår medvetna satsning mot försäkringsbolagen fortsatt att öka. Antalet anställda var lite färre under Medelvårdtider på inneliggande patienter blev under 2013 lite längre än Vi är fortsatt den enhet som utför mest kirurgi inom ramen för Fritt vårdval för höft- och knäprotesoperationer i Stockholms läns landsting (SLL). Det har vi varit varje år sedan avtalet infördes

4 Ledningssystem Ledningssystemet på Ortho Center Stockholm omfattar rutiner, vårdprogram, handböcker, mallar och kopplingar till externa riktlinjer som till exempel nationella vårdprogram och bygger på de krav som ställs i Socialstyrelsens författning om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälsooch sjukvården (SOSFS 2005:12). Under 2014 ska vi formalisera och tydliggöra vårt system enligt de mallar man tagit fram inom GHP. Miljöcertifiering Ortho Center Stockholm AB Har granskats av Intertek och uppfyller kraven i SS-EN ISO 14001:2004 med certifikat gällande från den 25 augusti 2010 med godkänd omcertifiering 25 augusti Patientsäkerhet Den nya patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) trädde i kraft I kapitel 3 framgår vårdgivarens skyldighet att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete genom att planera, leda och kontrollera verksamheten. Vidare ska vårdgivare vidta de åtgärder som behövs för att förebygga vårdskador och utreda händelser som medfört eller kunnat medföra vårdskada. Vårdgivare ska också ge patienter och deras närstående möjlighet att delta i patientsäkerhetsarbetet. Vi har en struktur och organisation som sedan länge arbetar utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv med vårdprogram och handläggning vars målsättning är att ge varje patient en säker och adekvat vårdinsats med minimering av risker. Grunden är ett evidensstyrt, webbaserat multiprofessionellt vårdprogram som finns lättillgängligt för alla medarbetare. Andra pelare i patientsäkerhetsarbetet är checklistor, avvikelsehantering, patientenkäter, händelseanalyser och uppföljning. Patientsäkerhetsberättelse Är ett eget dokument utformat efter Socialstyrelsens mall och ingår som bilaga till denna rapport. Anmälningar och avvikelser Redovisas i Patientsäkerhetsberättelsen. Värdegrund Respekt, tillit, integritet och förädling. Vi ska i vårt arbete och vår organisation skapa förutsättningar så att patienten alltid känner sig respektfullt behandlad. Respekt för individens behov av vård och omvårdnad oavsett ålder, kön, etnicitet, religion, social position och sexuell identitet ska alltid stå i förgrunden. Respekt ska även prägla vårt sätt att arbeta tillsammans för att skapa en bra arbetsmiljö. Tillit skapar vi genom att den vård och de metoder vi använder är evidensbaserade och att vi så långt det är möjligt infriar de förväntningar som patienter, beställare, samarbetspartners och medarbetare har på vår verksamhet. Integritet är nära kopplat till respekt. Vi ska verka för patienters autonomi och självständighet. 3

5 Förädling handlar om att ständigt utveckla och förfina vårt arbetssätt och våra rutiner. Förädling innebär också att inom företaget ta tillvara medarbetares kunnande och kreativa förmåga samt skapa förutsättning för kompetensutveckling. Med en vision- och värdebaserad verksamhet som genomsyrar organisationen blir god vård och goda resultat en positiv spiral som ytterligare sporrar till utveckling för ökad kvalitet och patienttillfredsställelse. Vi menar att det också är grunden för arbetstillfredsställelse bland våra medarbetare och ett bra ekonomiskt resultat. Vision Ortho Center Stockholm har som vision att erbjuda en ortopedkirurgisk vård som när det gäller patienttillfredsställelse, patientsäkerhet och medicinska resultat ska vara en av landets absolut bästa enheter. Indikator (Institutet för kvalitetsindikatorer) Indikator mäter patientupplevda parametrar hos våra patienter via två uppdrag. Dels har vi anlitat företaget för egna mätningar, dels anlitar SLL företaget som en del i sin kontroll av vårduppdraget vårdval för höft- och knäprotesoperationer. SLL, vårdval höft- och knäprotesoperationer Årligen under oktober månad genomför SLL en Indikatorundersökning bland alla vårdgivare i länet som har det aktuella vårduppdraget. Svarsfrekvensen bland våra patientet var 89,9 %. Undersökningen består av 51 olika frågor där svaren redovisas som andel positiva svar. Ur rapporten kan man bland annat utläsa följande: Andelen positiva svar, rangordnat (de 10 med bäst resultat) D5 Hur bedömer du bemötandet du fick från sköterskorna? 100 % J1 Hur värderar du som helhet den vård/behandling du fick? 100 % C6 Hur bedömer du bemötandet du fick från läkaren? 100 % J3 Kände du att du blev bemött med respekt och på ett hänsynsfullt sätt? 99 % C1 Vet du vilken läkare som var ansvarig för din vård? 99 % E7 När du tryckte på signalknappen, fick du då hjälp inom rimlig tid? 99 % D4 När du behövde tala med en sköterska, fick du då möjlighet till det? 99 % C3 När du frågade en läkare om något som var viktigt för dig, fick du då svar som du förstod? 99 % C5 När du behövde tala med en läkare, fick du då möjlighet till det? 99 % J6 Skulle du rekommendera den här avdelningen till andra? 99 % Andelen positiva svar, omvänd rangordning (de 10 med störst förbättringsmöjlighet) G6 Berättade någon läkare för dig om ev. biverkningar av läkemedel? 43 % A4 Fick du möjlighet att påverka när du skulle läggas in? 56 % I2 Berättade ngn ur personalen för dig om vilka ev. varningssignaler som du skulle vara uppmärksam på avseende sjd eller behandling? 65 % E3 Fick du tillräckligt med avskildhet när du och personalen pratade. 70 % B4 Om du fick vänta, berättade någon ur personalen om orsaken? 75 % I5 Har den/de som ger dig fortsatt behandling fått information om din sjukdom och behandling från sjukhuset? 79 % I1 Fick du tillräcklig information om hur din sjukdom eller dina besvär 4

6 Kan komma att inverka på ditt dagliga liv? 80 % I4 Tog personalen hänsyn till dina hem- och familjeförhållanden när Utskrivningen planerades? 80 % G3 Stämde den information som du fick innan behandlingen med hur du kände dig efteråt? 81 % I6 Känner du dig delaktig i planeringen av din fortsatta vård? 83 % Det som slår en i undersökningen är hur fantastiskt positiva patienterna är till den vård och det bemötande som de fått på vår klinik. När det gäller förbättringsmöjligheter så verkar behovet av information vara nästan omättligt. Vi har genom åren utvecklat den här delen med uppdaterad hemsida, skriftlig broschyr till alla, kopior på operationsberättelse och slutanteckning till alla liksom kopia på röntgenbilder. Samtliga välkomnas till en sjukgymnastledd föreläsning på ca 1 timme med möjlighet till frågestund. Vidare har vi nya tryckta instruktioner för sjukgymnastik och mobilisering. Vi får se över informationsmaterial kring medicinbiverkningar, tecken på ev. komplikationer och hur patienten i så fall ska agera. Bristen på avskildhet är uppenbar på våra 5- och 4-salar men efter renoveringen av avdelningen kommer enbart enskilda och dubbelrum finnas kvar. Det finns jämförelse i mätningarna men tyvärr är de inte helt öppna. Man kan bara se sina egna resultat jämfört med ett genomsnitt av alla vårdgivare. Precis som tidigare år förefaller vi vara den kliniken som har bäst resultat. Vår röda stjärnmarkering ovan toppar 24 av 51 parametrar och ligger lika eller över medel på samtliga utom en! Denna enda fråga handlade om patienten fick tillräcklig avskildhet och där har vi en känd svaghet i våra 4- och 5- salar. Ortho Center Stockholms egna mätningar via Indikator 2013 Under 2010 ingick Ortho Center Stockholm ett samarbete med Indikator för mätning av patienttillfredsställelse. Nu efter 3 års användning så kan vi jämföra våra egna resultat. Mätningen pågår kontinuerligt på avdelning och mottagning. Patienter som genomgår dagkirurgiska ingrepp blir uppringda ca en månad efter ingreppet. Mätningarna omfattar bemötande, delaktighet, information, smärtlindring och behandling. Företaget har mycket höga positiva siffror på 5

7 patientupplevda parametrar, speciellt för de inneliggande. Medelutfallet för hela året visar mycket goda resultat, med marginella förändringar jämfört med föregående år. Under 2013 har vi satsat på förbättrad skriftlig patientinformation till dagkirurgiska patienter. Det har kanske bidragit till en viss förbättring av redan goda siffror i undersökningen. Av naturliga skäl blir kontakten mellan vårdgivare och patient kortare för de här patienterna och där når vi uppenbarligen inte riktigt fram i samma utsträckning som med våra inneliggande patienter där resultaten är ännu bättre. Dagkirurgi 2013 Dagkirurgi 2012 Inneliggande

8 Kvalitetsregister Ortho Center i Stockholm deltar i Svenska höftprotesregistret, Svenska knäprotesregistret och Svenska korsbandsregistret. Ledplastiker Antalet primära ledplastiker på Ortho Center Stockholm AB Primära ledplastiker Antal operationer Höftplastik Knäplastik opererades sammanlagt 841 primära ledplastiker på Ortho Center. Det är en påtaglig minskning jämfört med Främsta orsaken är att Löwenströmska Sjukhuset genomgår en omfattande renovering. Sommaren 2013 stängdes därför operationsavdelningen helt under 8 veckor och ytterligare 1 veckas produktion föll bort genom att ventilationsmätningar utfördes för att säkerställa patientsäkerheten. Ett liknande avbrott i operationsverksamheten kommer att genomföras även ,7 % av våra knäplastiker utgjordes av halvplastiker under I riksgenomsnittet utgör halvplastiker ca 4 % av alla knäplastiker. Svenska höftprotesregistret ( ) I den senaste årsrapporten från Svenska höftprotesregistret angående verksamhetsåret 2012 så framgår det liksom i föregående rapport för 2011, allvarliga brister i registeruppgifter. Det drabbar Ortho Center Stockholm negativt. Kliniken har en missvisande hög komplikationsfrekvens genom ett systematiskt registreringsfel. Bakgrunden är att när Karolinska sjukhuset respektive S:t Görans sjukhus bedrev verksamhet i samarbete med oss i våra lokaler på 2000-talet så registrerades inte primäroperationerna på Löwenströmska utan på respektive moderklinik. Vid reoperationer rekvirerar höftprotesregistret in journalkopior på primäroperationen. Man har sedan, mot alla principer i registerföring, flyttat över patienter med komplikation från den ursprungliga moderklinikens hela patientunderlag och registrerat dessa komplikationer på Ortho Centers patientunderlag. Det innebär att under 2003 till 2008 stod Ortho Center Stockholm för ungefär halva protesproduktionen på Löwenströmska sjukhuset men registrerades för samtliga komplikationer. I årsrapport 2012 på sidan 83 beskrivs Implantatöverlevnad efter 10 år. Ortho Center Stockholm framstår som en av de fem sämsta klinikerna i landet med en implantatöverlevnad på bara knappt 90 %. Vi har manuellt gått 7

9 igenom all data för aktuell period och den verkliga implantatöverlevnaden för klinikens egna patienter är istället 97,3 %. Ett resultat som innebär att vi tillhör landets tio bästa kliniker! Inte bara de senaste två rapporterna utan flera årgångar av rapporter innehåller felaktiga registerdata som ger sken av högre komplikationsfrekvens för kliniken än vad som gäller i verkligheten. Det innefattar både reoperationer inom 2 år och implantatöverlevnad på 10 år liksom analysen av den vanlige patienten som finns med i rapporten. Eftersom Ortho Center Stockholm är en av de stora privata vårdgivarna så färgar de här felaktiga resultaten även bilden av privat vård och kan därför påverka beslutsfattare och politiker när det gäller framtida vårdbeslut. Förra året påpekade vi de allvarliga och felaktiga resultaten men allt det har resulterat i är en liten, och dessutom felaktig, fotnot på sidan 83 under diagramet. Reoperation inom 2 år I den senaste årsrapporten bygger tabellen över reoperationer inom 2 år på alla patienter opererade 2009 till Det systematiska fel som finns i registret gäller fram till och med januari Efter det datumet är alla ledprotesopererade enbart opererade i regi av Ortho Center Stockholm. Resultaten i denna årsrapport är nästan korrekt. Två patienter som KS opererade under januari 2009 drabbades av reoperation inom 2 år. Tar man bort dessa två från beräkningen så blir resultatet 1,7 %. Resultatet är valt av SKL och Socialstyrelsen som nationell indikator och visas i öppna jämförelser. Primära plastiker Antal reoperationer % Infektion Luxation Lossning Övrigt Ortho Center Stockholm ,8 % 1,2 % 0,3 % 0,0 % 0,5 % Riket ,9 % 1,1 % 0,3 % 0,0 % 0,7 % Verksamhetsuppföljning efter totalprotes I årsrapporten 2012 finns värdekompasser som beskriver följande 8 resultatvariabler: patienttillfredsställelse, smärtlindring, vunnen hälsorelaterad livskvalitet, 90-dagars mortalitet, täckningsgrad, reoperation inom 2 år, 5-års protesöverlevnad och 10-års protesöverlevnad. I värdekompassen visas rikets resultat avseende de åtta ingående variablerna i rött. Respektive kliniks motsvarande värde visas i grönt. Gränsvärden är satta till aktuell variabels största respektive minsta värde ±1 SD. Det sämsta värdet för variablerna tilldelas origo och det bästa värdet i periferin. Där röda fält syns så är värdet sämre än riksgenomsnittet, där ljusgröna fält syns så är det bättre. 8

10 Även i värdekompassen framkommer svagheter för kliniken inom de områden som felregistreringen påverkar såsom implantatöverlevnad efter 5 och 10 år samt reoperationer inom 2 år. Däremot ser man högre värden än riksgenomsnitt för täckningsgrad, vinst i smärta och mortalitet inom 90 dagar. Variablerna implantatöverlevnad efter 5 år respektive 10 år är påverkade av felregistreringen och i linje med uträkningen av implantatöverlevnad efter 10 år, där klinikens resultat går från ett av de sämre till ett av landets bästa, innebär det att inget rött fält skulle vara synligt på dessa två variabler. Patientrapporterat utfall PROM-programmet Huvudindikationerna för ledplastik är smärta och subjektivt upplevd sänkning av livskvalitet. Det viktigaste resultatet med höftprotesoperation kan därför sägas vara att förbättra dessa hälsorelaterade parametrar. PROM-resultat (Patient Reported Outcome Mesure) blir allt mer efterfrågade inom sjukvården för patienter, patientföreningar, kliniker, professionsföreträdare samt beställare och beslutsfattare (se Läkartidningen Värdebaserad vård strategi för effektivare svensk sjukvård ). SKL nämner i sin skrift Vårdval i specialistvården att Det finns en generell ambition att utveckla ersättningsprinciperna även i andra vårdval och i större utsträckning ersätta vårdgivare utifrån uppnådda resultat och hälsoutfall. Beräkningen av statistiken i den senaste rapporten är ändrad jämfört med tidigare. De ojusterade värdena som redovisades tidigare visade rätt små skillnader och det var svårt att dra några slutsatser angående resultaten. Man har därför byggt upp en ny statistisk modell där man på ett rätt oklart sätt justerar data och plötsligt får man tydliga beräkningsbara skillnader. Man kan fundera över den här typen av trolleri med statistik och framför allt vilket värde det har. Själva ingångsdata är i sig så väldigt osäkra Läkartidningen : Värdebaserad vård strategi för effektivare svensk sjukvård Vården bör organiseras utifrån vad som ger värde för patienten eftersom upplevd, subjektiv hälsa är så trubbigt och kopplingen till själva ingreppet är svag och dessutom tappar i betydelse med förfluten tid. I kapitlet från Knäprotesregistret nedan så får man en helt annan synvinkel av värdet med PROM data vid ledplastik. De ojusterade värdena gäller för individer som fyllt i preoperativa data och individuella differenser räknas fram. Man har även infört en justerad redovisning för att försöka vikta för ålder, kön, Charnleyklass och diagnos. Beräkningarna grundar sig på regressionsmodeller. Utifrån dessa modeller kan man sedan räkna fram ett förväntat värde för varje patient och på kliniknivå får man fram ett förväntat medelvärde. På det sättet presenterar registret hur mycket varje klinik avviker från det förväntade genomsnittsvärdet i Sverige utifrån klinikens case-mix. För EQ5-D index och EQ VAS är avvikelse över noll bättre än förväntat och för smärta och tillfredsställelse är negativa värden bättre. Man presenterar ännu en ny parameter i form av förbättringsindex, där en procentuell förbättring jämfört med preoperativa värden redovisas. I den aktuella höftrapporten räknas alla primära 9

11 operationer utförda under patienter från Ortho Center Stockholm finns med på ettårsuppföljningen och här bör all data vara korrekt. Preoperativt Uppföljning 1 år Tillfredsställelse Hälsovinst EQ-5D Smärta EQ-5D Smärta Ortho Center Stockholm 0, , ,37 Riket 0, , ,36 Andelen patienter som uppger en tillfredsställelse mellan 1 och 40 på VAS ett år efter operationen var för Ortho Center Stockholm 87,3 % och för riksgenomsnittet 88,2 %. (VAS: 0 är helt nöjd och 100 är missnöjd). I de nya parametrarna med avvikelse mellan faktiska och förväntade värden per enhet så ser bilden ut som följer. Tillfredsställelse VAS 1 år EQ-5D index 1 år Antal Faktiskt Avvikelse från förväntat Antal (EQ5-D, EQ VAS, Smärta) Faktiskt Avvikelse från förväntat Förbättringsindex Ortho Center Stockholm ,5-0, ,778-0,003 62,7 Riket , ,781 När det gäller Tillfredsställelse VAS 1 år så innebär ett negativt tal på parametern avvikelse från förväntat, ett bättre resultat än förväntat och för EQ-5D bör avvikelsetalet vara positivt. Vi ligger således en aning bättre än förväntat på tillfredsställelse men en aning sämre på EQ-5D index. Förbättringsindex bör ha ett så stort värde som möjligt och de kliniker som ligger bäst till har EQ VAS 1 år Faktiskt Avvikelse från förväntat Smärta VAS 1 år Avvikel se från Faktiskt förvänt at Ortho Center Stockholm 77,4 0,8 52,15 11,4-2,6 83,19 Riket 76,1 13,8 När det gäller EQ VAS så är ett positivt tal i avvikelsen bättre än förväntat, vilket vi har. För smärta ska motsvarande siffra helst vara negativ vilket vi uppfyller för att vara bättre än förväntat. Förbättringsindex bör vara så högt som möjligt och de enheterna med bäst resultat ligger Vad kan förbättras? frågar man sig i rapporten. Erfarenheter med fast-track program tyder på att noggrann selektion, god preoperativ information och optimering av patienter, kontinuitet, genomtänkt vårdprocess, ultratidig mobilisering, kort vårdtid och optimerad smärtlindring ger ett bra utfall i PROM. Vi tillämpar flera bitar i det men kan säkert göra ytterligare. Förbättringsindex Förbättringsindex 10

12 Den vanlige patienten När det gäller uträkningar avseende den vanlige patienten på sidan 107 och framåt i rapporten, så kan man med fog säga att med stor sannolikhet är även dessa resultat felaktiga för Ortho Center Stockholm. Många av de patienter som KS respektive S:t Göran opererade i våra lokaler var vanliga patienter och eftersom samtliga komplikationer bokförts på Ortho Center Stockholm men inte övriga opererade så blir bilden inte korrekt. Avsnittet i årets rapport är inte helt lätt att tolka och få grepp om. Man vill försöka filtrera alla opererade patienter och få fram en standardpatient som man sedan vill se var den får bäst vård (dvs. minst risk för reoperation inom 2 år). Man visar då att minst risk att drabbas av reoperation bland alla patienter har man om operationen sker på länsdelssjukhus följt av operation på privat klinik. Samtidigt konstaterar man att de flesta patienter som opereras på privat klinik tillhör gruppen vanlige patienten. Men när man sedan skärskådar just denna grupp då framstår det som om det är störst risk att drabbas av omoperation vid privat klinik. Eftersom data insamlats sedan 2008 så hamnar en del felregistreringar även här till vår, och därmed privata klinikers nackdel. En slutsats är att man gärna skulle vilja se sina egna data i de underlag de använt för den vanlige patienten och vi har begärt att få ut våra grunddata från registret. Svenska knäprotesregistret (www.knee.se) Årsrapport 2013 beskriver registrerade primärplastiker till och med Tyvärr är inte längre vårt företagsnamn med utan vi refereras som Löwenströmska. Ortho Center Stockholm ligger på 4:e plats i Sverige när det gäller antalet opererade primärplastiker under Vi gjorde 432 knäplastiker. Mest gjordes i Hässleholm med 664 stycken. Totalt har vi här på Löwenströmska sjukhuset utfört 3119 knäplastiker genom alla år fram till och med Vår standardprotes för knäplastik är PFC Sigma från De Puy. PFC är enligt registret det näst vanligaste knäimplantatet, 27 % för 2012, och står sig väl resultatmässigt (ett av tre implantat som har en signifikant lägre risk för revision). Vi använder enbart cementerade komponenter och vår cement, Cemex, innehåller antibiotika i form av gentamicin. Under 2012 är vi den enda kliniken i Sverige som använder Cemex. För halvplastiker använder vi Triathlon PKR från Stryker. Faktorer som påverkar revisionsfrekvensen Ålder har betydelse för hur länge implantatet fungerar. Tänkbara förklaringar är att yngre har ökad fysisk aktivitetsnivå, större krav på smärtlindring och har hälsomässiga förutsättningar för att klara en revisionsopreration. Patienter under 65 år har drygt fördubblad risk att drabbas av revision än de som är över 75 år. Operationsår har betydelse. Protesutveckling, operationsteknik och utveckling av vårdprocesser medför att implantatöverlevnaden förbättras för varje 10-årsperiod som går men ett undantag är den sista perioden där antalet infektioner har ökat och påverkar utfallet negativt. Det gäller inte halvproteser som har en lägre risk för infektion. Kön har ingen eller minimal påverkan för risken att behöva revision. Typ av implantat har betydelse och halvproteser har en ökad risk för revision och i senaste rapporten så ser man också att halvproteser som revideras till helprotes har sedan en fördubblad risk för ännu en revision jämfört med primära helproteser. Patellakomponent vid knäplastik visar att de senaste 10 åren så har grupperna med patellakomponent och de utan ungefär samma risk för revision. Patellakomponenten har vissa fördelar i patientupplevda parametrar och i registret väcks tanken på att man i Sverige förmodligen kan vara liberalare med patellaprotes, i alla fall hos äldre. 11

13 Relativ revisionsrisk Ser man på opererade helplastiker i knäled från så har 41 (1,94 %) ledproteser reviderats av de 2117 som opererats på Löwenströmska i vår regi. Hos knäprotesregistret har det inte skett några felregistreringar eftersom man registrerat varje operation på den kliniken som har det medicinska ansvaret. Vår klinik får en revisionsrisk på 0,93 vilket innebär plats 50 i en rangordning av landets 83 kliniker. Rangordning av landets kliniker Plats Relativ revisionsrisk 1,25 1,12 1,07 1,05 1,01 0,93 Ortho Center Antal kliniker Trenden går mot allt bättre resultat men förändringstakten är långsam. Man ska också vara medveten om att skillnaden mellan klinikerna är mycket små, om man räknar med ett konfidensintervall på 95 % så skulle vi i årets rapport lika gärna kunnat hamna på plats 20 till 62. Samtidigt kan man också fundera lite kring beräkningsmodellen. Till exempel har Karolinska sjukhuset en större andel revisioner men hamnar ändå på plats 29 och på plats 28 ligger Simrishamn som har drygt 0,6 % fler reviderade än vad vi har. I knäregistret finns för närvarande ingen korttidsindikator när det gäller resultat. Statistiken bygger på revision och därmed implantatöverlevnad. Siffrorna speglar därför ett långt historiskt perspektiv och eventuella förändringar i teknik, rutiner eller liknande märks inte förrän efter många år PROM data Ända sedan 2008 har vi på eget initiativ registrerat EQ5-D på alla primära knäplastiker preoperativt och 1 år postoperativt. På försök har man gjort liknande dataregistrering i delar av Skåne och knäprotesregistret har varit inblandade. Från och med 2014 ansluter vi oss till knäprotesregistrets databas för PROM. Förutom EQ5-D registreras även mätinstrumentet KOOS. Intressant att notera är att knäprotesregistret, till skillnad mot höftprotesregistret, är tveksamma till värdet av den statistik man får fram och framför allt gör variationer mellan kliniker och mellan år på samma klinik att resultaten blir svårtolkade. Man nämner flera grundproblem vid den här typen av datainsamling; det finns ingen klar definition av syftet med operationen och de mål som ska uppnås, patienternas initiala hälsotillstånd är olika liksom förväntningar. Det är också osäkert hur stor betydelse aktuell operation har för patientens hälsa när man ser det över tid. 12

14 Svenska korsbandsregistret (http://www.aclregister.nu/) Årsrapport 2012 publicerades sommaren I rapporten går man igenom produktion, skadepanorama, operationstekniker, utfall med hänsyn till funktion och livskvalitet, utfall efter revisionskirurgi samt en mängd ytterligare data. Man nämner att ersättningssystemet för korsbandsrekonstruktion är komplext och system som DRG, vilket bygger på självkostnad har en inbyggd svaghet eftersom självkostnad inte kan redovisas öppet i en konkurrensutsatt verksamhet. Ersättningarna fram till och med 2012 har ingen tydlig styreffekt mot mer poliklinisk kirurgi. En fördjupningsstudie i årets rapport visar föga förvånande att rökning har negativ betydelse för utfall. Vi uppmanar starkt alla patienter som opereras, oavsett ingrepp, att göra rökstopp i anslutning till ingreppet. Under 2012 gjordes 29 stycken främre korsbandsrekonstruktioner på Ortho Center Stockholm, ingen revision. Resultatmässigt ligger vi väldigt bra till i nationella registret. Årsrapporten innehåller däremot ingen jämförande statistik mellan olika vårdgivare. Vi har tillgång till vår egen statistik och kan se att få drabbas av komplikation och att PROM data visar utmärkt utfall vad gäller funktion och hälsa. Under 2014 förstärker företaget med ytterligare en skicklig kirurg inom artroskopisk kirurgi innefattande bland annat korsbandsrekonstruktioner. Under 2013 gjordes 16 främre korsbandsrekonstruktioner på Ortho Center Stockholm. Vårdprocess för ledplastiker, kontrollpunkter Inför operation är rutinerna utformade med fokus på indikation, riskbedömning och preoperativ optimering. Det utförs genom remissgranskning, nybesök, inskrivningsbesök och omfattande skriftlig och muntlig information. Efter operation är rutinerna utformade för att fånga upp komplikationer, säkerställa läkning, stimulera mobilisering och följa upp resultat. Det görs genom telefonkontakt veckan efter operation, sårmottagning 2-3 veckor efter operation och slutkontrollbesök 2-3 månader postoperativt samt enkätuppföljning 1 år postoperativt och för höftplastiker uppföljning med enkät även 6 och 10 år postoperativt. Sårmottagningen 2-3 veckor postoperativt Tanken med sårmottagningen är att tidigt kunna fånga upp sårläkningsproblem och försöka minimera risken för djupa ledprotesinfektioner. Alla ledprotesopererade patienter erbjuds att komma men en del avstår framför allt på grund av långa reseavstånd. 650 sårmottagningsbesök registrerades år 2013, vilket är en ökning med 1,9 % jämfört med året innan och därmed är en målsättning från förra året att öka uppföljningen via sårmottagningen uppnådd. Höftplastiker 2012 Höftplastiker 2013 Knäplastiker 2012 Knäplastiker 2013 antal hudförslutning, lim 56% 12% 2% 0% hudförslutning, agraffer 17% 26% 48% 58% hudförslutning, icke resorberbar 0% 1% 0% 8% hudförslutning, resorberbar sutur 27% 41% 50% 69% AB insatt redan före besök 3,60% 0% 1,80% 3% Läkare tillkallas 7,20% 8,1% 7,10% 9,6% AB sätts in vid besök 0% 0,7% 1,20% 0,8% bokas för extrakoll 1,60% 1,7% 3,40% 4,2% 13

15 Lim är på väg bort som hudförslutning eftersom vi misstänkt att det kan ha påverkat infektionsrisken negativt. Läkare har tillkallats lite oftare under 2013 men inga tydliga förändringar vad gäller insättande av AB eller inbokning av extrakontroll. Slutkontroll 2-3 månader postoperativt Till den ortopediska slutkontrollen kommer nästan alla patienter och de få patienter från andra landsting som tycker att resan är för lång försöker vi fånga upp via telefon för att dokumentera resultat och eventuella komplikationer. Registreringsfrekvensen är ca 88 % för år I årets resultat presenteras även data från hur det såg ut för 5 år sedan. Knäplastiker (%) 2 Kolumn2 Höftplastiker (%) 4 Kolumn antal Funktion, förväntat eller bättre 95,7 96,6 93,6 90,6 95,7 96,7 Sällan eller ingen smärtlindring 84,5 75,7 83,7 91,7 94,7 93,1 DVT 0 0 0,5 0,4 1,8 0,9 Lungemboli ,8 0,5 0 Nervskada 0,4 0,3 0,7 0 0,8 0,9 Hudblåsor kring sår 3 0,8 3,2 1,1 0,3 0,3 Trycksår ,5 0 Luxation ,6 0,5 0,6 Ramlat 4,3 0,8 4,7 2,6 2,8 2,1 UVI 1,3 1, ,5 2,1 Benlängdsskillnad > 10 mm (höft) 0,8 0,5 1,5 Uttalad hälta (höft) 3 1,8 1,5 Flexion < 110 grader (knä) 4,7 4,7 3,9 Sträckdefekt > 10 grader (knä) 0,9 0,5 0,2 Om man ser utvecklingen under ett 5-årsperspektiv så är förändringarna förvånansvärt små. Tanken är att uppföljning, mätning och nya uppsatta mål hela tiden ska vässa resultaten till bättre utfall och mindre komplikationer. Några av de områden vi arbetat väldigt aktivt med, som att ändra förband för minskad uppkomst av blåsor kring operationssår, har följt en positiv trend men bryts under 2013 när det gäller knäplastik. Ett annat område är urinvägsinfektioner (UVI) som verkar vara svårt att minska ytterligare med mindre än att vi slutar använda urinkateter helt. Positiva trender är att luxationer efter höftplastik har minskat påtagligt liksom hälta. Potentiellt livsfarliga komplikationer som djup ventrombos (DVT) och lungemboli håller en stadigt låg risknivå. I resultaten för 2013 så finns notering för tre av fem patienter med benlängdsskillnad om annan orsak än aktuell operation så den ökningen är inte reell. I förra årets kvalitetsrapport uppmärksammades att ledstelhet efter knäplastik var ett problem, under 2013 var det ett mindre problem. Sammanfattningsvis så upplever över 90 % av patienterna att resultatet efter 3 månader är som förväntat eller bättre och nästan lika stor andel av höftopererade har ingen eller ringa smärta. Knäopererade patienter har ett något större kvarvarande smärtinslag. Speciellt fokus finns på infektioner inte minst nationellt där det enorma revisionsarbetet inom PRISS (protesrelaterade infektioner ska stoppas) genomförts och resultat samt riktlinjer kom ut i slutet på Vi kommer under 2014 anpassa en del av våra vårdrutiner efter resultaten, vi har bland annat förstärkt vårt antibiotikaskydd kring ingreppet utöver vad som är rekommenderat. Vår 3- månaderskontroll är en utmärkt kontrollpunkt för att fånga upp tidiga infektioner och relativt snabbt 14

16 få återkoppling om avvikelser. Våra resultat utav dessa 741 patientobservationer under 2013 visas i tabellen. Även här tar vi med hur det såg ut 2009 och Den sammanlagda djupa infektionsfrekvensen för ledplastikkirurgi ligger på 0,67 % vilket är en halvering av förra årets resultat där vi hade en förhöjd infektionsfrekvens för höftopererade gjordes en fördjupningsanalys som resulterade i rutinförändringar och det verkar redan fått genomslag i statistiken. Lite oroande är en trend med ökande sårläkningsbesvär och, som framgår i förra tabellen, en ökad förekomst av hudblåsor för knäplastikopererade. Knäplastiker (%) 2 Kolumn2 Höftplastiker (%) 4 Kolumn Sårläkningsproblem 3 3,2 3,9 3,4 2,5 1,5 Djup infektion 0,4 0,5 0,7 0,8 1,8 0,6 Ytlig infektion 0,9 1,8 1,2 1,5 0,3 0,9 Analys: Målsättning < 0,7 % djupa infektioner, uppnått Målsättning < 1 % tromboser, uppnått Målsättning < 2 % UVI, ej uppnått o UVI (urinvägsinfektion) är ofta en vårdrelaterad komplikation till följd av urinkateter. Målsättning 0 % trycksår, uppnått Bägge grupperna är mycket nöjda med funktionen i den opererade leden men knägruppen har mer ont, även det stämmer med vetenskaplig statistik. Hela 98,5 % av höft patienterna har inga problem med sårläkningen men en viss försämring på knäsidan föranleder åtgärder och monitorering. Vi tror starkt på en fortsatt analys av parametrar som tidigt kan påvisa resultat efter förändringar i rutiner och vård. Vår resultatmonitorering bidrog till att upptäcka den förhöjda infektionsfrekvensen och redan nu ser vi att åtgärder har haft positiv effekt på resultat. Vårdprocess för poliklinisk kirurgi, kontrollpunkter Inför operation är rutinerna utformade med fokus på indikation, riskbedömning och preoperativ optimering. Det utförs genom remissgranskning, nybesök och omfattande skriftlig och muntlig information inklusive checklistor. Efter operation är rutinerna utformade för att informera om normalförlopp samt informera om möjliga komplikationer och vart patienten ska vända sig vid problem. Många patienter behöver ur medicinsk synvinkel ingen uppföljning efter ett dagkirurgiskt ingrepp, andra följs upp via vår sårmottagning eller planerat återbesök. För att ytterligare vinnlägga oss om patientens hälsa och resultat så har vi gett Indikator i uppdrag att följa upp alla polikliniska patienter ungefär en månad postoperativt med en telefonutfrågning, var god se resultaten på sidan 6. Kvalitetsgratifikation Medarbetarna i företaget är den viktigaste garanten för att vården vi erbjuder våra patienter uppfyller våra egna, patienternas och våra beställares högt ställda krav. Det är därför naturligt att 15

17 genom mätbara resultat av kvalitet låta en del av eventuellt överskott inom företaget gå tillbaka till företagets personal. Gratifikationen vilar på två olika typer av kvalitetsfundament. Den första handlar om vår garantifond. För varje opererad ledplastik inom ramen för fritt vårdval så fonderas medel till vår garantifond. I avtalet med SLL ingår att vi står för en 2-årig komplikationsgaranti. Om två år förlöper och medel finns kvar i fonden, vilket innebär att färre komplikationer inträffat än förväntat, så får alla medarbetare del av det överskottet. Det andra mätbara kvalitetsfundamentet utgår från patientuppföljda resultat som det utomstående företaget Indikator samlar in. Genom telefonintervjuer och pekskärmsenkäter skattar våra patienter den vård och service de erhållit. Om genomsnittsvärdena uppfyller bestämda nivåer så innebär det att en del av eventuellt resultatöverskott återkopplas. Gratifikationen ger en tydlig signal till alla medarbetare att nöjda patienter som upplever god kvalitet och som drabbas av inga/få komplikationer ger förutom arbetstillfredsställelse och positiv feedback även en ekonomisk utdelning. Processmått 3. Andel op/nybesök Def: Antal nybesök per år och antal operationer per år. Hur många % av nybesöken går vidare till op % 39 % Operationer/nybesök: 1 668/ / Vårdtid Def: Redovisas per operationsgrupp. Inskrivnings- och utskrivningsdag räknas som en heldag. Skall redovisas i dagar Höftplastik 3,5 3,3 3,4 Knäplastik 3,2 3,3 3,4 16

18 Reflektioner/ Analys Fem år med vårdval höft- och knäprotesoperationer inom SLL visar att Ortho Center Stockholm hela tiden haft en dominerande ställning som den största producenten i landstinget med de bästa resultaten av patientupplevda parametrar. Även för 2013 ser resultaten väldigt bra ut trots att ombyggnation av lokaler minskat antalet möjliga operationsingrepp samtidigt innebär ombyggnationen att operationssal 5 kommer få en kraftigt förbättrad ventilation under Efterfrågan på vård hos oss är nu större än någonsin och en av våra stora utmaningar för 2014 blir att hitta lösningar för ökade vårdvolymer inom befintliga lokaler med bibehållen hög kvalitet. Vi planerar för ny verksamhet i form av sjukgymnastisk artrosskola. Vi är mycket bekymrade över att Svenska höftprotesregistret inte tog till sig vår kritik för ett år sedan då det visade sig att de hade ett systematiskt fel i sin statistik. Till årets rapport är ingen korrigering gjord och vi framstår i jämförande analys som ett av fem sjukhus med mest omoperationer med byte av protes under en 10 årsperiod. I verkligheten är vi istället en av de tio kliniker som har minst omoperationer med protesbyte. I höftregistret nämner man fast track som ett framgångsrecept med noggrann selektion, patientutbildning, operation med sövning, speciell per- och postoperativ smärtlindring samt korta vårdtider (ca 2 dygn för ledplastik). Det är genomfört på flera enheter i Danmark och i Hässleholm utan att patientupplevda resultat blivit sämre utan snarare bättre. Det är möjligt att det här kan vara ett användbart koncept hos oss och kan bli aktuellt att utreda under Mottagningsmässigt fortsätter vår satsning på försäkringsbolagens klienter att generera patienter. Vår försäkringsmedicinska mottagning kommer under 2014 att flytta tillbaka till Garnisonen på Östermalm. I den gruppen finns mest behov av mottagning med ortopedspecialist samt dagkirurgiska ingrepp men vi planerar även en ny verksamhet i citylokalerna i form av en sjugymnastledd artrosskola. När det gäller artroskopiska operationer så har vi förstärkt med ytterligare en erfaren ortoped, Ulf Hanson. Förutom avancerad artroskopisk kirurgi i knäled och axel kommer vi så småningom kunna erbjuda artroskopisk höftledskirurgi. Vårdval för poliklinisk ortopedisk kirurgi gäller sedan årsskiftet. Vi har resurser för att möta efterfrågan och redan ett välfungerande patientsäkerhet- och kvalitetssystem. Under 2014 planerar vi att integrera Global Health Partners (GHP) ledningssystem för kvalitet. I övrigt kommer vi fortsätta förfina våra vårdprocesser och monitorera resultat. Mätning och analys har betydelse; under 2012 gjordes en fördjupningsanalys av infektion efter höftplastik. Redan 2013 ser man klar förbättring av resultat och förmodligen har detta extra fokus haft inverkan. Löwenströmska Sjukhuset, Upplands Väsby 2014 Per Sandqvist Verksamhetschef Per Gedin Kvalitetsansvarig 17

VERKSAMHETSREDOVISNING

VERKSAMHETSREDOVISNING VERKSAMHETSREDOVISNING 2011 Innehållsförteckning Inledning Produktion och verksamhet 4 Kvalitets- och miljöarbete 4 Patientuppföljningar 5 Framtiden 6 Bilaga 1 - Produktion på mottagningen 7 Bilaga 2 -

Läs mer

Registerdata. Johan Kärrholm. Svenska och nordiska höftprotesregistren. Ortopediska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal

Registerdata. Johan Kärrholm. Svenska och nordiska höftprotesregistren. Ortopediska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal Registerdata Svenska och nordiska höftprotesregistren Johan Kärrholm Ortopediska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal PRISS möte 2013 terminologi Infektion kan leda till - icke kirurgisk

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter

Läs mer

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse.

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelse Sammanfattning Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Det här är patientsäkerhetsberättelsen för

Läs mer

PROLAPSRAPPORT. Sammanställning av prolapsoperationer inrapporterade under år 2012. FRÅN GYNOP-REGISTRET Delregister: Prolapskirurgi

PROLAPSRAPPORT. Sammanställning av prolapsoperationer inrapporterade under år 2012. FRÅN GYNOP-REGISTRET Delregister: Prolapskirurgi PROLAPSRAPPORT Sammanställning av prolapsoperationer inrapporterade under år 2012 FRÅN GYNOP-REGISTRET Delregister: Prolapskirurgi Författare: Emil Nüssler Delregisteransvarig prolapsregistret REGISTRET

Läs mer

Sveus konferens 25 november 2014. Tycho Tullberg, Stockholm Spine Center

Sveus konferens 25 november 2014. Tycho Tullberg, Stockholm Spine Center Sveus konferens 25 november 2014 Tycho Tullberg, Stockholm Spine Center 1 Erfarenheter från ett värdebaserat ersättningssystem inom vårdval ryggkirurgi i SLL SVEUS 2014 Tycho Tullberg Stockholm Spine Center

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

Selektion och optimering av patienter inför ledprotesoperation i syfte att minska risk för protesrelaterad infektion

Selektion och optimering av patienter inför ledprotesoperation i syfte att minska risk för protesrelaterad infektion Selektion och optimering av patienter inför ledprotesoperation i syfte att minska risk för protesrelaterad infektion PRISS expertgrupp 1 Medlemmar SOF: Anders Lindstrand, Nils Hailer OSIS: Ingrid Höglund-Karlsson

Läs mer

Axelregistret 1999-2012 Trender och viktiga förbättringar i Sverige.

Axelregistret 1999-2012 Trender och viktiga förbättringar i Sverige. Januari 2014 Axelregistret - Trender och viktiga förbättringar i Sverige. Bakgrund: Under de år som gått sedan det Svenska Skulder och ArmbågsSällskapet (SSAS) startade det Svenska Axelregistret så har

Läs mer

erksamhetsedovisning ORTHO CENTER IFK-KLINIKEN

erksamhetsedovisning ORTHO CENTER IFK-KLINIKEN erksamhetsedovisning 2011 ORTHO CENTER IFK-KLINIKEN ANDERS SVENSSON På Ortho Center IFK-Kliniken har jag alltid fått ett väldigt professionellt bemötande EMMA GREEN Jag känner mig trygg med de råd och

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB. Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. CityAkuten i Praktikertjänst AB 2015-02-19

Kvalitetsbokslut 2014. CityAkuten i Praktikertjänst AB 2015-02-19 Kvalitetsbokslut 2014 CityAkuten i Praktikertjänst AB 2015-02-19 INNEHÅLL 1. Om CityAkuten...3 2. Vision och Affärsidé...4 3. Kvalitetspolicy...4 4. Ledningssystem...4 5. Ansvar...5 6. Ledningens representant...5

Läs mer

IVBAR The Institute for Value- Based Reimbursement

IVBAR The Institute for Value- Based Reimbursement Värdebaserad ersättning som verktyg för innovation och effektivitetsutveckling? CKU 2013-12-10 Johan Mesterton, 1 Vad är värde i sjukvården? Varför utvecklas inte sjukvården som andra sektorer? Vad vill

Läs mer

Värdebaserad vård inom Elektiv höftproteskirurgi Verksamhetsperspektiv

Värdebaserad vård inom Elektiv höftproteskirurgi Verksamhetsperspektiv Värdebaserad vård inom Elektiv höftproteskirurgi Verksamhetsperspektiv Registercentrum 5 September 2014 2014-07-01 Fast-track Presentationens namn 2 Indikationer Smärta Funktionsnedsättning Nedsatt livskvalitet

Läs mer

Undersökning Sjukgymnastik PUK. Tidpunkt 2014-04

Undersökning Sjukgymnastik PUK. Tidpunkt 2014-04 Sammanfattande rapport VO Aktiv Fysioterapi Södra Undersökning Sjukgymnastik PUK Tidpunkt Ansvarig projektledare Anne Jansson Introduktion Om Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Indikator har

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria 3 10.1 Säkerhetskultur 3

Läs mer

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710 Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun Gäller från: 20130710 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Socialförvaltningens ledningsgrupp

Läs mer

Studiecirkel Säker vård alla gånger

Studiecirkel Säker vård alla gånger Studiecirkel Säker vård alla gånger Område 5 och 8 Förebygga kirurgiska komplikationer och postoperativa sårinfektioner OP/ IVA,ortoped- och reumatologkliniken och kirurgkliniken, Länssjukhuset Ryhov I

Läs mer

Årsrapport 2010. Rikshöft- SAHFE Standardised Audit of Hip Fractures in Europe. Ortopedkliniken och Neuro- och rehabiliteringskliniken

Årsrapport 2010. Rikshöft- SAHFE Standardised Audit of Hip Fractures in Europe. Ortopedkliniken och Neuro- och rehabiliteringskliniken Årsrapport 2010 Rikshöft- SAHFE Standardised Audit of Hip Fractures in Europe Ortopedkliniken och Neuro- och rehabiliteringskliniken Uddevalla sjukhus Innehållsförteckning Inledning... 1 Rapport av Uddevalladata

Läs mer

Beskrivning av kvalitetsparametrar inom gynekologin i Sydöstra sjukvårdsregionen 2012

Beskrivning av kvalitetsparametrar inom gynekologin i Sydöstra sjukvårdsregionen 2012 Beskrivning av kvalitetsparametrar inom gynekologin i Sydöstra sjukvårdsregionen 2012 Innehållsförteckning Beskrivning av kvalitetsparametrar... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Deltagare:...

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Verksamhetsområde: Närvård Frostviken

Verksamhetsområde: Närvård Frostviken Patientsäkerhetsberättelse 2012 Verksamhetsområde: Närvård Frostviken Version: 3 Ansvarig: Patientsäkerhetsberättelse 2(13) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2012-12-04 Nyutgåva

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg Kattens Läkargrupp Västergatan 14B, 231 64 Trelleborg. Tel. 0410-456 70 Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva-Christin

Läs mer

- Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659. - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision

- Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659. - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision Patientsäkerhet nationellt - Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659 - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision - Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 NATIONELL SATSNING FÖR

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA

SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA MARIE.BLAD@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse

Läs mer

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013 Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org Famnas kvalitetsrapport 2013 Famnas kvalitetsrapport 2013 Om Famna Famna startade 2004 genom att åtta idéburna organisationer tog ett gemensamt initiativ till att

Läs mer

Årsrapport 2011. Rikshöft- SAHFE Standardised Audit of Hip Fractures in Europe. Ortopedkliniken och Neuro- och rehabiliteringskliniken

Årsrapport 2011. Rikshöft- SAHFE Standardised Audit of Hip Fractures in Europe. Ortopedkliniken och Neuro- och rehabiliteringskliniken Årsrapport 2011 Rikshöft- SAHFE Standardised Audit of Hip Fractures in Europe Ortopedkliniken och Neuro- och rehabiliteringskliniken Uddevalla sjukhus Innehållsförteckning Inledning... 1 Rapport av Uddevalladata

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Patientsäkerhetslagen Vad betyder den för dig och vården?

Patientsäkerhetslagen Vad betyder den för dig och vården? Patientsäkerhetslagen Vad betyder den för dig och vården? Ny lag för säker vård Alldeles för många patienter drabbas av onödiga vårdskador - vårdskador som hade kunnat förhindras med ett effektivare patientsäkerhetsarbete.

Läs mer

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 01-0- Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Av SOSFS 011:9 framgår att verksamhet inom hälso- och sjukvård ska bedriva kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete.

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet Socialförvaltningen, Motala kommun Beslutsinstans: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer: Datum: 2011-03-09 Paragraf:

Läs mer

Att styra mot kvalitet o resultat genom patientprocessen

Att styra mot kvalitet o resultat genom patientprocessen Att styra mot kvalitet o resultat genom patientprocessen Magnus Kåregård Medicinsk rådgivare Koncernkontoret Region Skåne 2012-09-21 1 Vad är det vi inom landstingen/regionerna traditionellt leder och

Läs mer

Vad tycker du om vården?

Vad tycker du om vården? 9068 Vad tycker du om vården? Denna enkät innehåller frågor om dina erfarenheter från den mottagning eller motsvarande som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt mottagningen.

Läs mer

rörelseorganens sjukdomar

rörelseorganens sjukdomar Riktlinjer för sjukskrivning vid rörelseorganens sjukdomar Ett utvecklingsarbete inom MORSE-projektet Lars Lidgren Svensk Ortopedisk Förenings Årsmöte Tylösand 2 september 2008 MORSEs riktlinjearbete för

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum Patientsäkerhetsberättelse för Hälsocentralen i Näsum Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-13 Maria Theandersson, Platschef Lideta Hälsovård Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

C6 Measures for microsystem management

C6 Measures for microsystem management C6 Measures for microsystem management Mari Bergeling-Thorell Peter Kammerlind Qulturum Measures, microsystem and management Collaborative Access Balanced Scorecard Value Compass Statistical Process Control

Läs mer

Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson 2013-10-09

Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson 2013-10-09 Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik Lärandemål Få förståelse för hur ett kvalitetssystem är uppbyggt Förstå hur kvalitetssäkringen fungerar i praktiken Hur kan man själv bidra till att upprätthålla

Läs mer

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Capio Movement

Patientsäkerhetsberättelse för Capio Movement Patientsäkerhetsberättelse för Capio Movement År 2013 Datum och ansvarig för innehållet ---------------------------------- 2013-02-28 Hjalmar Thorsteinsson, Verksamhetschef/VD Capio Movement Innehållsförteckning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Verksamheten startade 12 mars 2007, efter godkännande/certifiering av Varbergs kommun. Verksamhetens kontor är beläget med adress, Bandholtzgatan

Läs mer

Blir vården bättre med artrosregister?

Blir vården bättre med artrosregister? Blir vården bättre med artrosregister? Carina Thorstensson, leg sjukgymnast Docent Göteborgs Universitet Registeransvarig BOA-registret carina.thorstensson@registercentrum.se Vad är artros? En sjukdom

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer

MAS Riktlinje Risk- och avvikelsehantering i kommunal hälso- och sjukvård

MAS Riktlinje Risk- och avvikelsehantering i kommunal hälso- och sjukvård MAS Riktlinje Risk- och avvikelsehantering i kommunal hälso- och sjukvård Risk- och avvikelsehantering Denna riktlinje behandlar endast risker och avvikelser i hälso- och sjukvården och gäller inte andra

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Övergripande mål på Korsaröd: Alla kunder och deras närstående ska känna sig säkra

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Capio Movement

Patientsäkerhetsberättelse för Capio Movement Patientsäkerhetsberättelse för Capio Movement År 2014 Datum och ansvarig för innehållet ---------------------------------- 2015-02-27 Hjalmar Thorsteinsson, Verksamhetschef/VD Capio Movement Innehållsförteckning

Läs mer

Det utgår ingen särskild ersättning för sköterskebesök som sker vid samma tillfälle som läkarbesöket.

Det utgår ingen särskild ersättning för sköterskebesök som sker vid samma tillfälle som läkarbesöket. 1 (5) Frågor och svar vårdval Ortopedi och handkirurgi Fråga gällande kompetenskrav på operatörer inom ortopedisk dagkirurgi. För godkännande inom tilläggsuppdraget ortopedisk dagkirurgi kräver vi att

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Välkommen till den dagkirurgiska operationsavdelningen vid Akademiska sjukhuset På dagkirurgiska operationsavdelningen görs operationer som inte

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet Avseende år 2012 2013-02-11 Per Olevik Medicinskt ledningsansvarig läkare Sammanfattning I Hälsan & Arbetslivets ledningssystem ingår riskbedömningar,

Läs mer

BESLUT. Ärendet Föreläggande enligt 7 kap. 24 patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL

BESLUT. Ärendet Föreläggande enligt 7 kap. 24 patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL BESLUT Expedierat inspektionen för vård och omsorg 2015-03-10 Dnr 8.7.1-6705/2015-1 1(7) Avdelning syd Victor Johansson victor.johansson@ivo.se Regionstyrelsens ordförande Region Skåne 291 89 Kristianstad

Läs mer

Ledningssystem. för kvalitets- och patientsäkerhetsarbete inom vårdplatsenheten, Mälarsjukhuset. Mål uppnått

Ledningssystem. för kvalitets- och patientsäkerhetsarbete inom vårdplatsenheten, Mälarsjukhuset. Mål uppnått 1 Ledningssystem för kvalitets- och patientsäkerhetsarbete inom vårdplatsenheten, Mälarsjukhuset Mål ej uppnått Mål Mål uppnått Egenkontroll Uppföljning Orsaksanalys Genomförande Planering Styrdokument

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Birgitta Boqvist Patientsäkerhetssamordnare Norrbottens läns landsting Norrbotten Kiruna Gällivare Pajala Landstinget är länets största

Läs mer

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra

Läs mer

Riktlinjer för Avvikelsehantering

Riktlinjer för Avvikelsehantering RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinjer för Avvikelsehantering Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Gäller from: 2014-06 Gemensam med Regionen:

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012 ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT Målrelaterad ersättning inom specialistvården Nätverkskonferensen 2012 kerstin.petren@lul.se niklas.rommel@lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2012 Uppsala medelstort landsting:

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

KOMBINATIONSBEHANDLING KÄKKIRURGI OCH ORTODONTI

KOMBINATIONSBEHANDLING KÄKKIRURGI OCH ORTODONTI 1 Vårdprogram 2014-09-01 VÅ RDPROGRÅM KOMBINATIONSBEHANDLING KÄKKIRURGI OCH ORTODONTI Introduktion Vid starkt uttalade ocklusionsavvikelser med samtidig käkställningsavvikelse utförs behandling genom en

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdplatsenheten MSE

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdplatsenheten MSE Kvalitetsbokslut 2014 Vårdplatsenheten MSE Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 7 Tillgänglighet... 7 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Om SOSFS 2005:28. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet. socialstyrelsen.se/patientsakerhet OM SOSFS 2005:28

Om SOSFS 2005:28. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet. socialstyrelsen.se/patientsakerhet OM SOSFS 2005:28 Om SOSFS 2005:28 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet enligt Lex Maria OH-version mars 2006 Lex Maria Introduktion och bakgrund Föreskrifterna Vilka krav ställs? Allmänna

Läs mer

SOSFS 2011:9 ersätter

SOSFS 2011:9 ersätter SOSFS 2011:9 trädde i kraft den 1 januari 2012 tillämpliga inom hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS oavsett om det är i privat eller offentlig regi vid myndighetsutövning

Läs mer

Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige

Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige Samspel mellan kunskapsbaserad vård, kvalitetsregister och bättre resultat för barns hälsa Boel Andersson Gäre, Jönköping

Läs mer

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett Färre trycksår med en bra arbetsmiljö Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett ett av tre sjukhus i Örebro län Specialistsjukvård Karlskoga lasarett Lindesbergs

Läs mer

Från individ till system - utveckling av synen på patientsäkerhet

Från individ till system - utveckling av synen på patientsäkerhet Från individ till system - utveckling av synen på patientsäkerhet Varför dog den lilla flickan undermålig dokumentation Läkemedel sorterade i bokstavsordning Läkemedel i lika förpackningar...... Många

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen

Läs mer

På ögonmottagningen arbetar fem läkare, sex ögonsjuksköterskor, två undersköterskor samt fem sekreterare.

På ögonmottagningen arbetar fem läkare, sex ögonsjuksköterskor, två undersköterskor samt fem sekreterare. Bra Mottagning Skåne 4 Verksamhetsområde Ögonkliniken Sjukhuset i Ängelholm Deltagare i teamet Per Carlsson Helena Ingemarsson Björn Hasselqvist Petronella Pedro På ögonmottagningen arbetar fem läkare,

Läs mer

Vilka blir nöjda? (enligt Catquest-9SF) eller Vilka blir inte nöjda? Mats Lundström

Vilka blir nöjda? (enligt Catquest-9SF) eller Vilka blir inte nöjda? Mats Lundström Vilka blir nöjda? (enligt Catquest-9SF) eller Vilka blir inte nöjda? Mats Lundström Catquest-9SF Validerat genom s.k. Rasch analys Mäter Activity limitations in daily life (WHO) Kvalitetsregisterkonferensen

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET Sterilteknikerutbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2013 Författare: Cecilia Söderberg Handledare: Maria Hansby Sammanfattning

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

Karlskoga lasaretts kvalitetsresa

Karlskoga lasaretts kvalitetsresa Karlskoga lasaretts kvalitetsresa Sjukhusdirektör Lena Adolfsson lena.adolfsson@orebroll.se Kvalitets- och utvecklingschef Ing-Marie Larsson ing-marie.larsson@orebroll.se Karlskoga lasarett ett av tre

Läs mer

Statens Haverikommission utreder ett dödsfall Etikfråga? Ansvarsfråga? Verksamhetsfråga?

Statens Haverikommission utreder ett dödsfall Etikfråga? Ansvarsfråga? Verksamhetsfråga? Statens Haverikommission utreder ett dödsfall Etikfråga? Ansvarsfråga? Verksamhetsfråga? Björn-Erik Erlandsson Deputy Dean, KTH/STH björn-erik.erlandsson@sth.kth.se 070-551 4 30 1 Historiskt seminarium

Läs mer

Revision av diagnos- och åtgärdsklassificering en nödvändighet. 2009-05-14 Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB

Revision av diagnos- och åtgärdsklassificering en nödvändighet. 2009-05-14 Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB Revision av diagnos- och åtgärdsklassificering en nödvändighet 2009-05-14 Staffan Bryngelsson 1 Vågar vi dra några slutsatser om den vård som bedrivs med utgångspunkt i data från de medicinska registren?

Läs mer

Arbetsmiljö - Patientsäkerhet

Arbetsmiljö - Patientsäkerhet Arbetsmiljö - Patientsäkerhet Kerstin Norman, Arbetsmiljöstrateg, Ph D Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt patientsäkerhetsarbete Arbetsmiljölagen Medarbetarenkät Bra/god arbetsmiljö Patientsäkerhetslagen

Läs mer

OVE Operations- och vårdenheten

OVE Operations- och vårdenheten OVE Operations- och vårdenheten CVU Rapportserie 2005:9 Projektledare: Anna Marmehed, sjuksköterska Bodil Andersson, operationssjuksköterska Frölunda Specialistsjukhus Operations- och vårdenheten Västra

Läs mer

PROLAPSRAPPORT. Sammanställning av prolapsoperationer inrapporterade under år 2013. FRÅN GYNOP-REGISTRET Delregister: Prolapskirurgi

PROLAPSRAPPORT. Sammanställning av prolapsoperationer inrapporterade under år 2013. FRÅN GYNOP-REGISTRET Delregister: Prolapskirurgi PROLAPSRAPPORT Sammanställning av prolapsoperationer inrapporterade under år 2013 FRÅN GYNOP-REGISTRET Delregister: Prolapskirurgi Författare: Emil Karl Nüssler Registeransvarig prolapsregistret REGISTRET

Läs mer

Etiska aspekter på rökning. Anders Ågård Överläkare, Angereds Närsjukhus Institutionen för Medicin, SA

Etiska aspekter på rökning. Anders Ågård Överläkare, Angereds Närsjukhus Institutionen för Medicin, SA Etiska aspekter på rökning Anders Ågård Överläkare, Angereds Närsjukhus Institutionen för Medicin, SA Rökare nekas operation, KALMAR, 2009-10-16 Vi skulle idag aldrig operera en person med ett för högt

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2014

Patientsäkerhetsberättelse 2014 Patientsäkerhetsberättelse 2014 Sammanfattning De viktigaste åtgärderna för att öka patientsäkerheten 2014 har varit: Registering av risker, förbättringsförslag och avvikelser. Hur vi arbetar med att analysera

Läs mer

PRISS ProtesRelaterade Infektioner Ska Stoppas

PRISS ProtesRelaterade Infektioner Ska Stoppas PRISS ProtesRelaterade Infektioner Ska Stoppas Ett nationellt multiprofessionellt arbete för att halvera den reala risken för infektion efter ledproteskirurgi Pelle Gustafson docent, chefläkare Patientförsäkringen

Läs mer

Undersökning BB Förlossning. Tidpunkt 2012-11

Undersökning BB Förlossning. Tidpunkt 2012-11 Sammanfattande rapport BB Stockholm Undersökning BB Förlossning Tidpunkt Ansvarig projektledare Karin Tidlund Introduktion Om Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Indikator har arbetat med att

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Ersättningsmodeller som stimulerar innovation. Peter Lindgren IVBAR & Karolinska Institutet

Ersättningsmodeller som stimulerar innovation. Peter Lindgren IVBAR & Karolinska Institutet Ersättningsmodeller som stimulerar innovation Peter Lindgren IVBAR & Karolinska Institutet 1 SNS-rapport publicerad april 2014 Syfte och innehåll Vilka olika modeller finns? Hur ersätts vården i Sverige

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS 2, Nytida AB År 2014 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Detta underlag till patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens patientsäkerhetsberättelse.

Läs mer

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 Framtiden - jag? MATTIAS SCHINDELE Västgöte,

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering

Rutin för avvikelsehantering 1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2014-04-15 Gäller från och med: 2015-03-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson

Läs mer

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Projekt stomiträning inför operation 2010-03-26-2011-03-26. Projektansvarig Biljana Saric

Projekt stomiträning inför operation 2010-03-26-2011-03-26. Projektansvarig Biljana Saric Projekt stomiträning inför operation 2010-03-26-2011-03-26 Projektansvarig Biljana Saric Medarbetare Kerstin Saad Styrgrupp Maria Gylfe Fredrik Hjern INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 3 1.1 Målgrupp...

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer