RAPPORT. Kristineberg Planprogram DV VALLENTUNA KOMMUN STHLM DAGVATTEN OCH YTVATTEN UPPDRAGSNUMMER GRANSKNINGSHANDLING

Transkript

1 repo001.docx VALLENTUNA KOMMUN Kristineberg Planprogram DV UPPDRAGSNUMMER STHLM DAGVATTEN OCH YTVATTEN PER BOHOLM ERIK LIDÉN GUDRUN ALDHEIMER

2 repo001.docx PM Dagvattenutredning för planprogram Kristineberg Vallentuna kommun Kund Vallentuna kommun Konsult Sweco Environment AB Gjörwellsgatan 22 Box SE Stockholm, Sverige Telefon +46 (0) Fax +46 (0) Kontaktpersoner Erik Lidén +46 (0) Per Boholm +46 (0) Gudrun Aldheimer +46 (0) Sweco Gjörwellsgatan 22 Box SE Stockholm, Sverige Telefon +46 (0) Fax +46 (0) Sweco Environment AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm Erik Lidén Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) erik.liden@sweco.se

3 Sammanfattning I denna utredning har det ingått att bedöma hur dagvattnet kan hanteras inom programområdet med avseende på flöden, volymer och föroreningar. Utgångspunkten har varit dagvattenpolicyn och vikten av fördröjning och rening med hänsyn till recipienten Åkerströmmen-Hackstabäcken och naturreservatet tillika Natura 2000-området Angarsjön. Resultaten visar att dagvattenflöden och föroreningar i dagvattnet kommer att öka efter exploatering och att fördröjning och rening erfordras. För att fördröja och rena dagvattnet föreslås torra översvämningsytor och dagvattendammar kombinerat med LOD-lösningar på kvartersmark, på allmän plats och i gaturum. Den erfordrade fördröjningsvolymen för de fem detaljplanerna har beräknats till 4110m 3, 4100m 3, 2930m 3, 1160m 3 och 2870m 3 för detaljplan 1, 2, 3, 4, 5 respektive. Vattenytearean för de två dagvattendammarna i nedströms ände av avrinningsområde 1 och 2 inom programområdet har beräknats till 1390m 2 och 2530m 2. Flöden, fördröjningsvolymer och föroreningar har beräknats utan hänsyn till LOD på kvartersmark eller i gaturum då det är oklart i vilken grad dessa lösningar kommer att genomföras. Det rekommenderas dock att större samlande åtgärder kombineras med småskaliga lösningar för att erhålla en ännu större reducering av flöden och föroreningar. Till fördelar med LOD hör minskade flöden, reduktion av föroreningar, minskat bevattningsbehov, ökade estetiska värden, biologisk mångfald, förbättrad luftkvalitet, bullerdämpning och ökat ekonomiskt värde på fastigheter. LOD-lösningar kräver dock mer skötsel än konventionella lösningar. Vid större regn såsom 100-årsregn kommer ledningssystemets kapacitet att överstigas och dagvattnet kommer att behöva avrinna ytligt ut från området. Genom en genomtänkt höjdsättning med kvartersmark högre belägen än gaturummet och inga instängda områden kan gatorna användas som sekundära avvattningsvägar då ledningssystemet går fullt. Det rekommenderas att en skyfallsanalys görs för programområdet för att identifiera flödesvägar, lågpunkter och översvämningsområden vid extrema regnsituationer. Vidare har ansvarsfördelning kring dagvattenhanteringen utretts då den berör många olika aktörer, i många olika skeden. Varje fastighetsägare och verksamhetsutövare har ett ansvar att hantera dagvatten med försiktighet så att miljö och omkringliggande fastigheter inte skadas. Kommunen har det övergripande ansvaret för samhällsplaneringen, samt ofta ansvaret för dagvattenhantering på allmän platsmark inom detaljplan. Kommunen har även ett ansvar som att VA-huvudman (Vallentuna Vatten AB) leda bort dagvatten från samlad bostadsbebyggelse. Fastighetsägare och verksamhetsutövare är ansvariga för dagvattenhanteringen på egen fastighet. I arbetet med detaljplanen är det viktigt att reglera den markanvändning som är viktigt för att möjliggöra föreslagen dagvattenhantering.

4

5 repo001.docx Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte 3 2 Underlag 5 3 Områdesbeskrivning och förutsättningar Före exploatering Efter exploatering Recipient och miljökvalitetsnormer Geologiska och hydrogeologiska förhållanden 9 4 Riktlinjer och krav 11 5 Systemutformning 12 6 Metod Flödes- och fördröjningsvolymsberäkningar Klimatanpassning Föroreningsberäkningar Indata Dammdimensionering 16 7 Resultat Flödes- och fördröjningsvolymsberäkningar Föroreningsberäkningar Dammdimensionering 20 8 Principlösningar för dagvattenhantering LOD på kvartersmark Grönt tak Höjdsättning för dag- och dränvatten från kvartersmark Stuprörsutkastare och ytlig avledning Planteringar/växtbäddar Genomsläpplig beläggning LOD på allmän platsmark Gröna översvämningsytor Dagvattendammar Gator Skelettjord Svackdiken 32 1 (36)

6 repo001.docx årsregn och sekundära avrinningsvägar Ansvar och planbestämmelser 34 Bilagor Bilaga 1 Principförslag för dagvattenhantering efter exploatering Bilaga 2 Workshop om dagvatten Vallentuna kommun (36)

7 repo001.docx Bakgrund och syfte Kristineberg i Vallentuna kommun ska exploateras med villahusområden, radhusområden och flerfamiljsbostäder samt flera skolor och ett stadsdelscentrum med butiker, restauranger och torg. Detaljplaneringen kommer att ske i fem etapper. Detaljplanearbetet för första etappen påbörjades hösten 2014 och andra etappen våren Detaljplanearbetet för etapp 3, 4 och 5 beräknas påbörjas 2016, 2018 och För etappindelning och struktur se Figur 1. I och med detta har Sweco fått i uppdrag att utreda hur dagvattnet kan hanteras inom programområdet. Dagvattenhanteringen ska vara en del i grönstrukturen och infiltration, fördröjning och rening bör ske i den mån det är möjligt. Flödes-, volyms- och föroreningsberäkningar samt förslag på principlösningar för en hållbar dagvattenhantering och dimensionering av fördröjnings- och reningsanläggningar har genomförts för området. Den 26 maj 2015 hölls även en workshop om dagvattenhantering i Kristineberg och Vallentuna, med deltagare från Vallentuna kommun, Roslagsvatten och Sweco. Resultaten från denna workshop beskrivs i Bilaga 2. 3 (36)

8 repo001.docx (36) Figur 1. Strukturskiss Kristineberg, ÅWL Arkitekter och JM,

9 repo001.docx Underlag Följande underlag har använts i utredningen: Primärkarta Kristineberg, Vallentuna kommun, Befintliga VA-ledningar Kristineberg, Vallentuna kommun, Grundkarta Kristineberg, Vallentuna kommun, Strukturskiss planprogram Kristineberg, Vallentuna kommun, Situationsplan etapp 1 och 4 Kristineberg, Situationsplan etapp 2 Kristineberg, ÅWL/JM, Inmätningar befintliga trummor och diken, Sweco, MKB Kristineberg, Sweco, Dagvattenpolicy Oxunda vattensamverkan, Områdesbeskrivning och förutsättningar 3.1 Före exploatering Programområdet är cirka 120 hektar stort och utgörs idag av ett skogsområde med hällmarkstallskog, branta sluttningar och berg i dagen. Området avgränsas av Arningevägen i väster, ett industriområde längs med Okvistavägen/Högdalavägen i norr och ett bostadsområde längs med Påtåkervägen samt Gävsjön i öster. På platåerna finns ett antal våtmarker och vattensamlingar. Den största delen av området avvattnas diffust över sluttningen och via ett dike sydost mot Gävsjön. Det södergående diket är djupt och är kulverterat under en fastighet. Gävsjön avrinner via diken norrut till vattenförekomsten Åkerströmmen-Hackstabäcken och Angarnssjöängens naturreservat och vidare till Garnsviken och Trälhavet vid Åkersberga. En liten del av områdets västra del avrinner mot Vallentunasjön. I områdets norra del finns en befintlig igenväxt våtmark med utlopp under Okvistavägen som rinner vidare i diken norr om Gävsjön. Avrinningsområde, avvattningsvägar, ungefärlig planområdesgräns och befintliga diken före exploatering visas i Figur 2. 5 (36)

10 repo001.docx Mot Angarsjöängen och Åkerströmmen-Hackstabäcken Industriområde Befintlig våtmark Bostadsområde Mot Vallentunasjön Gävsjön Kulverterat dike under fastighet med slusslucka Figur 2. Avrinningsområde (gulstreckad), avvattningsvägar (ljusblå), ungefärlig planprogramgräns (röd) och befintliga diken (blå) före exploatering. 6 (36)

11 repo001.docx Det södergående diket ut från programområdet visas i Figur 3. Figur 3. Naturmarksdike och kulvertering med slusslucka under fastighet i sydöstra hörnet av programområdet. Den befintliga våtmarken med utlopp under Okvistavägen visas i Figur 4. Figur 4. Befintlig igenväxt våtmark i nordöstra hörnet av programområdet. 7 (36)

12 repo001.docx Efter exploatering Exploateringen kommer att innebära en tillkomst av cirka 1800 bostäder i form av villor, radhus och flerfamiljshus samt flera skolor och förskolor, en huvudgata med en förväntad ÅDT (genomsnittlig trafikintensitet per dygn under ett år) på 2700 och ett stadsdelscentrum med butiker, restauranger och torg. Efter exploatering är dagvattnet tänkt att avledas via två utlopp, ett i nordöstra och ett i sydöstra hörnet. Avrinningsområden, flödespilar, strukturplan av programområdet med uppdaterad markanvändning för detaljplan 1 och 2 samt dagvattenutlopp efter exploatering visas i Bilaga Recipient och miljökvalitetsnormer Programområdet kommer efter exploatering att avvattnas österut till Åkerströmmen- Hackstabäcken. Vattenförekomsten har ekologisk status måttlig med krav på god ekologisk status till 2015, med tidsfrist för övergödning och hydromorfologiska förändringar fram till Den kemiska statusen klassas som god, exklusive kvicksilver. Miljöproblemen i recipienten omfattar övergödning, syrefattiga förhållanden och miljögifter. Angarsjöängen som är belägen i Åkerströmmen-Hackstabäckens avrinningsområde är både naturreservat och Natura 2000-område och är en av Stockholms viktigaste fågelsjöar. Det är därför viktigt att dagvattnet har lågt föroreningsinnehåll och fördröjs innan det avleds från programområdet. Vattenförekomsten och avrinningsområde visas i Figur 5. 8 (36)

13 repo001.docx Angarsjöängen Kristineberg Åkerströmmen- Hackstabäcken Figur 5. Vattenförekomsten Åkerströmmen-Hackstabäcken (rött streck) med skrafferat avrinningsområde (Vattenwebb, SMHI), planområde (röd ring) och Angarsjöängens naturreservat (gul ring). 3.4 Geologiska och hydrogeologiska förhållanden Geologiska undersökningar har utförts i områdets norra del nedanför sluttningen längs med det befintliga diket. Resultaten visar att marken består av ett lager av sand på cirka 1 meter som underlagras av 3-5 meter lera som i sin tur underlagras av morän. De geologiska förhållandena varierar i programområdet enligt jordartskartan. Norra delen utgörs till större delen av berg i dagen, i övrigt består området till största delen av morän med inslag av lera och postglacial sand och grus. Infiltrationskapaciteten kan anses som god i södra och mellersta delen och låga till måttliga i norra delen. I vissa delar av programområdet kommer marken sannolikt att fyllas upp vilket kan innebära förbättrade infiltrationsmöjligheter av dagvattnet. 9 (36)

14 repo001.docx Figur 6. Jordartskarta ( Blå=morän, röd=berg, gul=lera, orange=postglacial sand och grus. Planprogramområde markerat med svart ring. 10 (36)

15 repo001.docx Riktlinjer och krav Vallentuna kommun har tillsammans med Sigtuna, Sollentuna, Täby och Upplands Väsbys kommuner antagit en dagvattenpolicy för Oxundaåns Vattensamverkan. Policyn gäller i hela kommunen, även den del som inte avrinner till Oxundaån. Dagvattenpolicyn säger följande: Förorening av dagvatten ska förebyggas Befintliga dagvattenutsläpp ska renas Dagvattensystem ska utformas så att flöden utjämnas och så mycket som möjligt av föroreningarna kan avskiljas före utsläpp i recipient Dagvatten ska utnyttjas som en positiv resurs genom att synliggöras och öka naturvärdet Öppen avledning av dagvatten på allmän platsmark ska utnyttjas så långt som det är möjligt Öppna dagvattenanläggningar ska utformas som positiva inslag i stadsmiljön I situationer där LOD inte är möjligt bör plats reserveras på allmän platsmark i närheten dit dagvattnet kan ledas och behandlas Fastighetsägare ska uppmanas att utnyttja lokala lösningar Hårdgjorda, icke genomsläppliga ytor ska minimeras Trafikdagvatten ska om möjligt fördröjas genom att avledas i öppna system De mest förorenade trafikytorna ska avskiljas och renas separat Trafikdagvattnets avledningssystem ska anordnas så att skadeverkningarna vid miljöolyckor begränsas Underhåll av gator och vägar ska inriktas mot att begränsa dagvattnets föroreningsinnehåll Utöver de generella riktlinjerna i dagvattenpolicyn har följande dimensioneringskriterier beaktats i projektet efter samråd med Roslagsvatten och Vallentuna kommun: Dagvattensystemet ska utformas för ett 20-årsregn med en klimatfaktor 1.2 Varje detaljplan ska omhänderta sitt eget dagvatten och maximalt avleda ett flöde till nedströms system motsvarande ett 20-årsregn från naturmark utan klimatfaktor Föreliggande utredning är baserad på dessa principer. 11 (36)

16 repo001.docx Systemutformning Det föreslagna dagvattensystemet med principer för dagvattenhanteringen inom planprogrammet beskrivs nedan. Avvattningsvägar, lokalisering av fördröjningsytor och dagvattendammar samt avrinningsområden (Aro) visas i Bilaga 1. Detaljplan 1 och 4 utgör avrinningsområde (Aro) 1 och avvattnas norrut. Detaljplan 2, 3 och 5 utgör avrinningsområde (Aro) 2 och avvattnas söderut. Dagvatten från detaljplan 3, 4 och 5 fördröjs i torrdammar i nedströms ände av respektive detaljplan innan avledning till nedströms dagvattensystem. Dagvatten från detaljplan 1 och 2 längst nedströms i respektive system fördröjs i dagvattendamm 1 och 2. Alternativt kan en fördröjningsyta (torrdamm) skapas innan respektive dagvattendamm för fördröjning av stora flöden, om tillgänglig yta för fördröjning av mer än ett medelregn saknas i anslutning till dagvattendammen. Det är då viktigt att små flöden kan ledas förbi fördröjningsytorna direkt till dagvattendammarna så de förses med ett basflöde och inte torkar ur. I dagvattendammarna renas dagvattnet från respektive avrinningsområde 1 eller 2. Hårdgjorda områden i norr som avleds via diket i norra kanten av programområdet leds förbi dagvattendammen och direkt till utloppet vid Okvistavägen utan rening eller fördröjning. Detaljplan 3 planeras att påbörjas 2016 och detaljplan Då detaljplan 3 är belägen uppströms detaljplan 5 måste i detta fall avvattningen lösas med att antingen en temporär ledning läggs från detaljplan 3 till detaljplan 2 eller att man fastställt detaljplan 5s huvudvägsträckning så att en permanent dagvattenledning kan anläggas i mark. Detta kan medföra svårigheter och det rekommenderas därför att man ser över planläggningen så att detaljplan 5 påbörjas först. Det anses svårt att anlägga en dagvattendamm i direkt anslutning till detaljplan 2 då marken har relativt kraftig lutning och är tätbevuxen. Ett nytt dike/kulvert föreslås därför dras utanför fastighetsgräns ner mot den plana gräsbeklädda ytan söder om Gävsjön (utanför programområdet) där en dagvattendamm kan anläggas för fördröjning och rening, se Figur (36)

17 repo001.docx Figur 7. Föreslagen yta för dagvattendamm för avrinningsområde 2. Vid beräkningar av flöden, fördröjningsvolymer och reningseffekter har ingen LOD på kvartersmark eller i gaturum inkluderats. Det rekommenderas dock att dagvattnet i den mån det är möjligt omhändertas lokalt på kvartersmark i enlighet med dagvattenpolicyns riktlinjer. Principlösningar för LOD beskrivs i kapitel 9. 6 Metod I denna utredning har dagvatten- och recipientmodellen StormTac, version , använts för beräkningar av flöden- föroreningar och fördröjningsvolymer. Resultaten av dessa beräkningar har sedan legat till grund för föreslagen dagvattenhanteringen. Som indata till beräkningsmodellen används en uppskattad rinnsträcka, flödeshastighet och angiven markanvändning för programområdet. Markvändningen före och efter exploatering har uppskattats utifrån flygfoto och strukturskiss på planerade ytor. Vid beräkning av dagvattenflöden har avrinningskoefficienter enligt Svenskt Vatten P90 använts. 6.1 Flödes- och fördröjningsvolymsberäkningar Beräkningar av dimensionerande dagvattenflöden för detaljplan 1-5 har utförts för fallen före och efter exploatering för ett 20-årsregn. Vid beräkning av fördröjningsvolymer och tillåtet utflöde för varje område har flöde motsvarande ett 20-årsregn från naturmark utan klimatfaktor använts. 13 (36)

18 repo001.docx Då fördröjda flöden från uppströms område avleds genom områden nedströms så bör dessa inkluderas vid dimensionering av dagvattenledningarna i området. Fyllnings- och tömningstiden för de framtida magasinen och hur de samverkar med de dimensionerande flödena i nedströms områden är i detta skede osäkert och bör beräknas i en hydraulisk modell i ett senare skede. Flöden från uppströms system behöver ej fördröjas igen i de nedre systemen utan endast avledas. För att erhålla en säkerhet i systemet kan man anta att det maximala tillåtna utflödet från området uppströms alltid infaller med toppflödet i området nedströms. Detta ger en marginal i beräkningarna, dock endast så länge som fördröjning till det angivna tillåtna utflödet faktiskt sker. 6.2 Klimatanpassning Enligt Svenskt Vatten och SMHI förväntas dimensionerande flöden och fördröjningsvolymer öka framöver samt att regionala skillnader i nederbördsintensitet kommer att uppstå. För att minimera risker för översvämning dimensioneras dagvattensystemet för ett 20-årsregn med klimatfaktor 1.2. Ingen klimatfaktor har använts vid beräkning av årsavrinningen och årlig föroreningsbelastning. 6.3 Föroreningsberäkningar Beräkning av föroreningshalter och föroreningsmängder i dagvattnet har utförts för de två avrinningsområdena i programområdet. Detta då en eventuell reningsanläggning såsom dagvattendamm bör vara lokaliserad så långt nedströms i systemet som möjligt och det inte anses rimligt att varje detaljplan ska erfordra egna reningsanläggningar. Schablonhalter för villa, radhus, flerfamiljsbostäder, skola, handel/centrumområde, naturmark och väg med en ÅDT på 2700 har använts. Vid belastningsberäkningar (mängd förorening, kg/år) används årsmedelhalten och den ackumulerade årliga nederbörden då det är årsvolymen som är avgörande för hur stor mängd förorening som genereras under ett år. Endast belastning av dagvatten och basflöde (inläckande grundvatten till dagvattensystemet) avses. I rapporten redovisas föroreningshalt (μg/l eller mg/l) och föroreningsbelastning (kg/år) före och efter exploatering. Följande föroreningar har beräknats: fosfor (P), kväve (N), bly (Pb), koppar (Cu), zink (Zn), kadmium (Cd), krom (Cr), nickel (Ni), kvicksilver (Hg), suspenderad substans (Susp; partiklar), opolära alifatiska kolväten (olja), polycykliska aromatiska kolväten (PAH) och bensapyren (BaP). För samtliga ämnen avses totalhalter. Dessa beräkningar utförs utan klimatfaktor. Samtliga framräknade årsmedelhalter har jämförts med Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp, nivå 1M 1. Nivå 1 gäller för avrinningsområden som ansluter direkt till recipient och M avser utlopp i en mindre recipient såsom mindre sjö eller grund havsvik. Dessa riktvärden är lämpliga att använda vid t.ex. kommunens planläggning, nyexploateringar eller förtätningar där flera fastigheter kan ha en gemensam dagvattenlösning. 14 (36) 1 Riktvärdesgruppen, RTK; Regionplane- och trafikkontoret, Stockholm läns landsting, 2009.

19 repo001.docx De av RTK föreslagna riktvärdena för dagvattenutsläpp används då det idag inte finns några andra nationella riktlinjer eller gränsvärden för halter i dagvatten. Syftet med tillämpningen av dessa är att på lång sikt se till att statusen i recipienten bevaras eller förbättras för att nå de målen som ställs i Vattendirektivet. Det är inte dessa riktvärden för halter i dagvattenutsläpp som är styrande för utredningen, utan de används som jämförelse som hjälp och underlag vid diskussion av åtgärder på olika platser. 6.4 Indata I Tabell 1 och Tabell 2 visas den indata som använts vid flödes- förorenings- och fördröjningsvolymsberäkningarna före och efter exploatering. För detaljplan 1 och 2 har markanvändningen och utformning av kvarter och gator ändrats sedan strukturplanen upprättades och där har istället den nya markanvändningen för detaljplanerna använts. För en mer detaljerad beskrivning av dagvattenhanteringen för detaljplan 1, se Dagvattenutredning för detaljplan 1 Kristineberg,, Sweco. Gällande avrinningskoefficienterna för markanvändningstyperna villa, radhus och flerfamiljbostäder är de i beräkningarna satta till något högre än standard då de detaljplaner som hittills har utformats visar på en relativt tät exploateringsgrad av bostäder och gator. Tabell 1. Markanvändning och avrinningskoefficienter före exploatering. DP1 DP2 DP3 DP4 DP5 Aro 1 Aro 2 Naturmark, φ=0.10 (hektar) Rinnsträcka (m) Flödeshastighet (m/s) Dimensionerande varaktighet på regn (min) (36)

20 repo001.docx Tabell 2. Markanvändning och avrinningskoefficienter efter exploatering. DP1 DP2 DP3 DP4 DP5 Aro 1 Aro 2 Villa φ=0.35 (hektar) Radhus φ=0.45 (hektar) Flerfamiljsbostäder φ=0.50 (hektar) Handel/centrumområde φ=0.70 (hektar) Skola φ=0.30 (hektar) Naturmark φ=0.10 (hektar) Väg, ÅDT 2700 φ=0.80 (hektar) Totalt (hektar) Rinnsträcka (m) Flödeshastighet (m/s) Dimensionerande varaktighet på regn (min) (36) 6.5 Dammdimensionering Reningseffekten i dagvattendammar beror på storleken på dammens vattenyta. Den permanenta vattenytans area för en damm rekommenderas vara minst 1% av avrinningsområdets reducerade area (area x avrinningskoefficient). Utflöden och fördröjningsvolymer från dammarna är beräknade utifrån förutsättning att varje detaljplan fördröjer dagvattnet innan avledning. Dimensioner såsom permanent vattendjup, omsättningstid för medelregn och bredd på grundzon är rekommendationer. Dammen har dimensionerats med ett utflöde i två steg där första reglervolymen dimensioneras så att ett medelregn erhåller en uppehållstid i dammen på cirka 20 timmar. Den andra reglervolymen dimensioneras för fördröjning av ett 20-årsregn ner till tillåtet utflöde från området. Utflöde i två steg kan t.ex. erhållas genom ett skibord med olika flödesareor på överfallet beroende på vattennivå, se Figur 8 nedan.

21 repo001.docx Fördröjningsvolymen för ett medelregn rekommenderas att anläggas i anslutning till den permanenta vattenytans area. Fördröjningsvolymen för 20-årsregnet kan dock spridas ut över en större översvämningsyta runt dammen med en varierad släntlutning för att anpassa dammens totalhöjd till befintliga vattengångar på anslutande diken och ledningar. För att dammens totaldjup inte ska bli för stort rekommenderas fördröjningsvolymens djup för 20-årsregnet utgöra max meter. 7 Resultat 7.1 Flödes- och fördröjningsvolymsberäkningar Dagvattenflöden före och efter exploatering visas i Tabell 3, Tabell 4 och Tabell 5. Tabell 3. Dimensionerande dagvattenflöden före exploatering för ett 20-årsregn utan klimatfaktor. DP1 DP2 DP3 DP4 DP5 Dagvattenflöde, 20-årsregn (l/s) Dessa flöden kan användas som flödeskrav för respektive detaljplan. Hänsyn vid dimensionering av dagvattenledningar i detaljplanerna måste dock tas till tillkommande flöden från uppströms liggande detaljplaner som behöver avledas genom planområdet, men inte fördröjas. Tabell 4. Dimensionerande dagvattenflöden efter exploatering för ett 20-årsregn med klimatfaktor 1.2. DP1 DP2 DP3 DP4 DP5 Dagvattenflöde 20- årsregn med klimatfaktor (l/s) Tabell 5. Erfordrade fördröjningsvolymer efter exploatering för ett 20-årsregn med klimatfaktor 1.2. DP1 DP2 DP3 DP4 DP5 Fördröjningsvolym, 20-årsregn (m 3 ) Ungefärlig erfordrad storlek på fördröjningsytorna i plan vid djup 1 meter visas i Bilaga (36)

22 repo001.docx Föroreningsberäkningar Föroreningshalter och föroreningsbelastning i dagvatten före och efter exploatering samt efter rening i en dagvattendamm med vattenytearea 1% av avrinningsområdets reducerade area och jämförelse med riktvärde 1M visas i Tabell 6 och Tabell 7. Tabell 6. Föroreningshalter i dagvatten och basflöde för Aro 1 och Aro 2 före och efter exploatering samt efter rening i en dagvattendamm och jämförelse med riktvärde 1M. Halter som tangerar riktvärdena markeras med ljusgrå och halter som överskrider riktvärdena markeras med mörkgrå. Ämne Enhet Aro 1 före exploatering Aro 1 efter exploatering utan rening Aro 1 efter exploatering med rening i dagvattenda mm med Ap/Ared=0.01 Aro 2 före exploatering Aro 2 efter exploatering utan rening Aro 2 efter exploatering med rening i dagvattenda mm med Ap/Ared=0.01 Riktvärde 1M P mg/l N mg/l Pb µg/l Cu µg/l Zn µg/l Cd µg/l Cr µg/l Ni µg/l Hg µg/l Susp mg/l Olja mg/l PAH µg/l BaP µg/l (36) Resultaten visar att föroreningshalter för P, Pb och BaP för avrinningsområde 2 överstiger riktvärde 1M (markerat med mörkgrå) och rening erfordras. För avrinningsområde 1 tangerar halter av P riktvärdena. En damm med area permanent vattenyta 1% av avrinningsområdets reducerade area reducerar föroreningshalterna för båda avrinningsområdena till under riktvärdena med god marginal. Halterna reduceras dock inte till situationen före exploatering motsvarande naturmarksflöde, vilket heller inte är rimligt.

23 repo001.docx Tabell 7. Föroreningsbelastning i dagvatten och basflöde för Aro 1 och Aro 2 före och efter exploatering samt efter rening i en dagvattendamm med area vattenyta 1% av avrinningsområdets reducerade area. Ämne Enhet Aro 1 före exploatering Aro 1 efter exploatering utan rening Aro 1 efter exploatering med rening i dagvattenda mm med Ap/Ared=0.0 1 Aro 2 före exploatering Aro 2 efter exploatering utan rening Aro 2 efter exploatering med rening i dagvattenda mm med Ap/Ared=0.0 1 Reningseffe kt i dagvattenda mmarna med Ap/Ared=0.0 1 (%) P kg/år N kg/år Pb kg/år Cu kg/år Zn kg/år Cd kg/år Cr kg/år Ni kg/år Hg kg/år Susp kg/år Olja kg/år PAH kg/år BaP kg/år Föroreningsbelastningen (kg/år) ökar markant för alla ämnen efter exploatering. En damm med area permanent vattenyta 1% av avrinningsområdets reducerade area har en reningseffekt på mer än eller lika med 40% för alla ämnen, förutom N. För att erhålla en märkbar högre reningseffekt måste storleken på dagvattendammen göras markant större. Som jämförelse har en dubbelt så stor dagvattendamm (en vattenytearea på 2% av avrinningsområdets reducerade area) en reningseffekt på 5-10 procentenheter högre för de flesta ämnena. Ett areaförhållande mellan damm och avrinningsområde på 1% anses därför rimligt med avseende på områdets markanvändning, föroreningssituation och nedströms recipienters känslighet. 19 (36)

24 repo001.docx Dammdimensionering Dimensionerna för de två dagvattendammarna i Aro 1 respektive Aro 2 visas i Tabell 8. Tabell 8. Dimensioner för de två dagvattendammarna vid utloppet från Aro 1 och Aro 2. Parameter Enhet Aro 1 dagvattendamm Aro 2 dagvattendamm Inflöde, max Qmax in (l/s) Inflöde vid ett medelregn Qmedel in (l/s) Utflöde, max Qmax ut (l/s) Utflöde vid ett medelregn för att erhålla omsättningstid ca 20h Qmedel ut (l/s) Total dammarea A tot (m 2 ) Inritad ca 6000m 2 med varierande släntlutning 4900 (med släntlutning 1:6) Dammarea vid permanent vattenyta för Ap/Ared=0.01 A p (m 2 ) Fördröjningsvolym för 20-årsregn V d2 (m 3 ) Reglervolym för medelregn V d1 (m 3 ) Permanent vattenvolym V p (m 3 ) Reglerhöjd för 20-årsregn h r2 (m) Reglerhöjd för medelregn (vid släntlutning 1:3) h r1 (m) Permanent vattendjup h p (m) Släntlutning permanent vattenvolym 1:3 1:3 Släntlutning reglervolym 1:3 1:3 Släntlutning fördröjningsvolym för 20-årsregn Kan anpassas efter terräng för att erhålla erfordrad fördröjningsvolym och rekommenderat totaldjup Inritad 1:6 (Kan anpassas efter terräng för att erhålla erfordrad fördröjningsvolym och rekommenderat totaldjup) Grundzon djup h gz (m) Grundzon bredd b gz (m) Längd-breddförhållande (längd : bredd) 2.5:1 2.5:1 20 (36)

25 repo001.docx Figur 8. Principutformning av en dagvattendamm med två reglervolymer (StormTac). 8 Principlösningar för dagvattenhantering I detta kapitel visas en rad exempel på dagvattenlösningar som kan anläggas inom de studerade delavrinningsområdena på kvartersmark, allmän platsmark och i gaturum. Syftet med LOD är att reducera så mycket flöden, vattenvolymer och föroreningar så nära källan som möjligt. Att kombinera flera olika åtgärder är ett hållbart sätt att hantera dagvatten som kommer att ge god reduktion av både föroreningshalter och vattenmängder. Till fördelar med LOD hör: Minskade toppflöden och minskad översvämningsrisk Reduktion av årsavrinningen Förbättrad vattenkvalitet - fastläggning av föroreningar i jord och upptag i växter Ökat avstånd mellan gata samt gång- och cykelbana, vilket ökar trafiksäkerheten Minskad andel hårdgjord yta - asfalt ersätts med växtbeklädd mark som minskar avrinningen Estetiska värden och en trivsammare närmiljö Biologisk mångfald Biologisk spridningsväg Förbättrad luftkvalitet - CO 2 upptag och partikelreduktion Växter mår bättre av ökad vattentillförsel - minskat bevattningsbehov 21 (36)

26 repo001.docx Bullerdämpning Kan utnyttjas i pedagogiska sammanhang Synliggörande av dagvatten och vattenprocesserna bidrar till ökad acceptans Ökat ekonomiskt värde (på fastigheter med grönska) En stor andel åtgärder uppströms innebär att nedströmsåtgärder för omhändertagande av dagvatten kan göras mindre. 8.1 LOD på kvartersmark Grönt tak Gröna tak och väggar kallas ibland även för ekotak och växtväggar för att visa att de inte alltid är gröna. När det är ont om plats i den tätbebyggda stadsmiljö så kan dessa lösningar vara ett effektivt sätt att få in grönstruktur i staden. Gröna tak kan anläggas på hus, komplementbyggnader och tak över parkeringsplatser (carports). Gröna tak består ofta av moss- och sedumarter och har en hög vattenhållande förmåga vilket bidrar till en fördröjning och minskning av flödestoppar. Gröna väggar används främst i syfte att dämpa buller och förbättra luftkvaliteten men kan även ha en effekt på dagvattenavrinningen beroende på växtval och uppbyggnad. Mossor har visat sig vara extra effektiva på grund av sin stora bladytan och förmåga att ta upp vatten och föroreningar via bladen. En gata som kantas av växtlighet får en lägre partikelhalt än en motsvarande gata utan vegetation. Därutöver har vegetationen på tak och längs väggar en isolerande effekt på byggnader vilket gör att energiåtgången för uppvärmning minskar och byggnadernas ytskikt utsätts inte för nedbrytande solljus, värme eller kyla. Effekten av anläggandet av gröna tak varierar med substrattjockleken, där ett tjockare substratlager kan hålla och fördröja en större mängd vatten än ett tunt innan det blir mättat. Tabell 9 visar avrinningskoefficienter och dess påverkan på dagvattenflöden för olika substrattjocklekar (framtagna för ett 15 min regn som genererar 300 l/s, ha, vilket kan översättas till ett svenskt 50-årsregn 2 ). 22 (36) 2 Guidelines for the planning, execution, and upkeep of green roof, FLL,

27 repo001.docx Tabell 9. Avrinningskoefficienter och reduktion av dagvattenflöden för gröna tak med olika substrattjocklek. Substratets tjocklek Typ av substrat Avrinningskoefficient vid en taklutning på 0-15 Reduktion av dagvattenflöden jämfört med konventionellt tak 20-40mm Sedum-mossa % mm mm Sedum-mossasäsongsväxter Gräsmattabuskar % % Bilder på gröna tak och väggar kan ses i Figur 9. Figur 9. Exempel på ekotak och växtvägg Höjdsättning för dag- och dränvatten från kvartersmark En säker höjdsättning av området skyddar bebyggelsen mot ytligt förekommande dagvattenflöden från den egna tomtmarken samt från omgivande mark. Höjdsättningen bör utformas så att det dagvatten som inte infiltrerar på tomtmark kan ledas till dagvattensystemet i gata. Dränvatten måste också avledas på ett säkert sätt. Höjdsättningen av dagvattenanläggningarna är ett viktigt moment i dimensioneringen för att klara av att avvattna ett område både vid normala regntillfällen samt vid kraftiga regn. Byggherren måste få principen för dräneringssystemets funktion och utformning tydligt förklarad, samt vilka konsekvenser detta medför för utformningen av husens grundkonstruktion. Det är viktigt att höjdsättningen görs med husen högre belägna än omkringliggande gata. Vid kraftigare regn kan nederbörden överstiga tomtens infiltrationskapacitet, då uppkommer det en ytavrinning från tomten och bräddning till dagvattensystemet i gata sker. 23 (36)

28 repo001.docx Stuprörsutkastare och ytlig avledning Avledning från hustak kan göras med stuprörutkastare till ränndalar. Det rekommenderas att ledningar i mark undviks så att nivå inte tappas och att vattnet kan utnyttjas som ett positivt inslag i bostadsmiljön. Genom att låta vattnet avrinna ytligt och infiltrera ovanifrån erhålls en rening av vattnet genom luftning och avsättning av partiklar i det översta markskiktet. Vid användning av stuprörsutkastare är det viktigt att marken är hårdgjord närmast huset och lutar ca 2-5 % de första tre metrarna från utkastaren och att marken därefter har en lutning på 1-2 %. Ränndalsplattorna skall läggas minst 2 meter ut från husgrunden. Ränndalsplattan närmast huskroppen ska vara en platta med bakkant för att förhindra att vatten rinner bakåt, in mot grunden och ner längs grundmuren. Lämpligen utformas utkastaren med en 75 graders böj och sedan ett 0,2-0,3 m rakt rör över ränndalsplattorna. För att underlätta infiltrationen av vattnet kan den mottagande ytan även anläggas med krossmaterial de första metrarna. Figur 10. Principbild över hur vattnet avleds via stuprörsutkastare. För exempel på ränndalar i bostadsområden, se Figur (36)

29 repo001.docx Figur 11. Exempel på ränndalar och ytlig avledning. 25 (36)

30 repo001.docx Planteringar/växtbäddar Vatten från tak och gårdar kan avledas till växtbäddar i form av nedsänkta lådor där vegetation så som träd, örter och gräs planteras. I dessa sker fördröjning och reduktion av dagvattnet. Flera växtbäddar kan kedjekopplas via övertäckta eller öppna dagvattenrännor och på så vis tillåts vattnet svämma över från växtbädd till växtbädd innan anslutning till ett öppet avledningsstråk, t ex en ränna eller ett dike alternativt en tät ledning. Växtbäddar kan förses med små dämmen i syfte att skapa ytterligare utjämningsvolym och därmed fördröja dagvattnet ytterligare. Växtbäddarna kan utformas så att vattnet infiltrerar eller bara strömmar igenom växtbädden för att sedan samlas upp i dränledning. För bilder över växtbäddar se Figur 12. Figur 12. Exempel på utformning av växtbädd. Regngårdar har samma funktion som växtbäddar men utgörs av större anläggningar, vilka får ta emot en större mängd vatten. Inom skol- och bostadsområden utformas jordsammansättningen så att dränering sker under maximalt 48 h. Bräddmöjlighet bör också anordnas så att vatten aldrig bli stående högre än 0,2 m, vilket är en rekommendation från Boverket. För exempel på utformning av regngårdar i anslutning till en skola, se Figur (36)

31 repo001.docx Figur 13. Exempel på utformning av regngårdar Genomsläpplig beläggning Om det är möjligt är det rekommenderat att ersätta hårdgjorda ytor med permeabla beläggningar i syfte att öka infiltrationsmöjligheterna, se Figur 14. De genomsläppliga beläggningarna bör inte läggas i branta partier eftersom infiltrationen då oftast koncentreras till en mindre del av ytan med igensättning som följd. Permeabla beläggningar föreslås användas för gårdar, lekplatser och parkeringsytor. Även fristående gångvägar kan tänkas ha denna typ av beläggning. Till genomsläppliga beläggningar hör pelleplattor, markplattor, permeabel asfalt, stenmjöl, grus och smågatsten. 27 (36)

32 repo001.docx Figur 14. Exempel på permeabla beläggningar i Berlin, Stockholm och Oslo. 8.2 LOD på allmän platsmark Gröna översvämningsytor En torr översvämningsyta, eller torrdamm, utgör öppna fördröjningsmagasin och används ofta i parkmiljö men även i bostadsområden där de mellan regnen kan användas som spel- och lekytor. Dammarna anläggs i lokala försänkningar och utformas med ett strypt bottenutlopp så att tillfälliga vattenspeglar skapas vid nederbörd innan succesiv tömning sker vid avtagen avrinning. Anläggningarna kan utformas med en hårdgjord och tät eller 28 (36)

33 repo001.docx dränerande bottenyta. Nedan i Figur 15 visas exempel på storskaliga torrdammar vilka kan göras mindre och anpassas efter lokala miljöer. Figur 15. Exempel på torra dammar, som kan göras små och lokala Dagvattendammar Dammar med en permanent vattenyta används för att avskilja föroreningar i dagvatten. Reningsmekanismerna bygger på sedimentering, växtupptag och nedbrytning med hjälp av bakterier och mikroorganismer. Dammen utformas med en reglervolym och strypt utlopp för att dagvattnet ska få tillräcklig uppehållstid i dammen för att rening ska kunna ske, vanligtvis timmar. Normala reningsvärden är 50 % för total fosfor, 35 % för totalkväve, % för lösta ämnen samt % för tungmetaller. Reningseffekten beror på detaljutformningen, storlek och inslag av växtlighet i dammen. En dagvattendamm kan bidra estetiskt till ett område och vara ett positivt inslag för områdets 29 (36)

34 repo001.docx biologi. Då dagvattenmängden varierar med nederbörden och längre torrperioder kan uppstå kan det vid vissa tillfällen behövas påfyllning av vatten till dammarna. Exempel på dagvattendammar visas i Figur 16. Figur 16. Dagvattendammar i bostadsområde. 8.3 Gator Skelettjord Skelettjordar kan anläggas i syfte att fördröja dagvatten från GC-vägar, gator och parkeringsytor innan avledning. Skelettjordar bidrar till såväl fördröjning som infiltration och växtupptag av vatten. Utöver fördröjning sker även viss rening av dagvattnet genom fastläggning och nedbrytning av bland annat partiklar, kväveföreningar och olja. Hårdgjorda ytor avvattnas till uppsamlingsbrunnar med sandfång som sedan fördelar vattnet ut i ett så kallat luftigt bärlager varpå vattnet sipprar ner i själva skelettjorden. Alternativet är att vattnet fördelas via dränledning eller perkolationsbrunnar. Vid anläggande av skelettjord fordras bräddlösning för avledning till tät dagvattenledning. Nedan visas exempel från Hammarby sjöstad där utrymmet under parkeringsyta och gångbana utnyttjats som skelettjord, se Figur (36)

35 repo001.docx Figur 17. Figuren visar att träden till höger, som växer i skelettjord och får dagvatten, fortfarande har gröna blad jämfört med de träd som växer till vänster där det inte är skelettjord. 31 (36)

36 repo001.docx Svackdiken Svackdiken är breda och flacka diken som anläggs längs med vägar, hårdgjorda ytor, grönridåer och i lågpunkter med syfte att rena och transportera dagvatten. Svackdiken kan bekläs med gräs eller annan vegetation. Dikena är normalt utformade med permeabla väggar och botten vilka låter vatten infiltrera ned i omgivande mark. Ovan botten i fallet med infiltrationsmagasin läggs ett lager geotextil. På geotextilen läggs makadam och ovanpå detta lager läggs ett finare gruslager. Därefter anläggs ett lager jord som är gräs- eller vegetationsbevuxet. I den övre, gräs- eller vegetations beklädda ytan fastnar eller bryts föroreningarna ner och näringsämnen tas upp av växter. Tjockleken på det övre bevuxna lagret skall vara minst 30 cm för både gräs- och vegetationsbeklädda svackdiken. Växlighetens rotsystem håller kanaler öppna i marken vilket möjliggör att vatten infiltrerar i jorden. Vid stora flöden ska vatten kunna bräddas från svackdikena för att minimera risken för att fastlagda föroreningar resuspenderar och sprids samt att hindra översvämningar. Bräddning kan ske via kupolbrunn som anläggs i nedströmsänden av svackdiket och som sedan ansluts till en tät dagvattenledning. Svackdiken har högt flödesmotstånd vilket tillsammans med det flacka och breda tvärsnittet och infiltrationsförmåga ger en reduktion av vattenvolymer och flödestoppar. Med längre uppehållstid ökar avskiljningen av föroreningar. Flackare, bredare och mer bevuxna diken har därmed en bättre utjämnande och renande förmåga. Ytterligare fördelar med svackdiken är att de är relativt billiga att anlägga och underhålla samt har bättre kapacitet än ledningar under mark. Reningseffekten i svackdiken påverkas av kvaliteten på dagvattnet där reningen generellt är mindre effektiv vid låga halter av förorening. Svackdikets djup och lutning skall vara så små som möjligt med hänsyn till säkerhet, estetik och för att motverka erosion inom anläggningen. Figur 18. Exempel på svackdiken ( 32 (36)

37 repo001.docx Figur 19. A) Svackdike vid Sockenvägen i Stockholm. B) Svackdike i Augustenborg i Malmö C) Principskiss på utformningen av ett svackdike. Utformas med ett makadammagasin i botten med permeabla sidor och botten. Ovanför krossmagasinet ligger ett lager med permeabel geotextil och ovanpå geotextilen ett lager med jord. Markytan är vegetationsbeklädd med gräs och andra växter. Kupolbrunn kopplas till utlopp vilket är dimensionerat för att inte överstiga dagens utflöde från området årsregn och sekundära avrinningsvägar Dagvattensystem dimensioneras vanligtvis efter ett 10-årsregn, eller som i detta fall ett 20-årsregn. Vid större regn såsom 100-årsregn kommer ledningssystemets kapacitet att överstigas och dagvattnet kommer att behöva avrinna ytligt ut från området (lokala översvämningar i lågpunkter kommer sannolikt att bildas). Genom en genomtänkt höjdsättning med kvartersmark högre belägen än gaturummet och inga instängda områden kan gatorna användas som sekundära avvattningsvägar då ledningssystemet går fullt. Det rekommenderas att en skyfallsanalys görs för programområdet för att identifiera flödesvägar, lågpunkter och översvämningsområden vid extrema regnsituationer. 33 (36)

38 repo001.docx Ansvar och planbestämmelser Föreslagen dagvattenhantering berör många olika aktörer, i många olika skeden. Tidigare har dagvattenhanteringen ofta hanterats som ett kvittblivningsproblem vilket har resulterat i översvämningar pga. överbelastade ledningsnät och skador av vattenmiljöer. Att många aktörer berörs innebär också att ansvaret för dagvattenhanteringen delas av flera aktörer. Varje fastighetsägare och verksamhetsutövare har ett ansvar att hantera dagvatten med försiktighet så att miljö och omkringliggande fastigheter inte skadas. Kommunen har det övergripande ansvaret för samhällsplaneringen, samt ofta ansvaret för dagvattenhantering på allmän platsmark inom detaljplan. Kommunen har även ett ansvar som att VA-huvudman (Vallentuna Vatten AB) leda bort dagvatten från samlad bostadsbebyggelse. Figur 20. Schematisk bild av ansvar för dagvatten i stadsmiljö Ansvarsfördelning åskådliggörs principiellt i figuren ovan. Fastighetsägare och verksamhetsutövare är ansvariga för dagvattenhanteringen på egen fastighet (byggnader och tomt), markerat med rött. Handelsområden, industrier o.dyl. är ansvariga för sin hantering på samma sätt som fastighetsägare. Inom verksamhetsområde för allmänt VA får fastighetsägare ansluta till det allmänna VA-ledningsnätet enligt det krav som kommunen bestämt i sin ABVA och ska då erlägga avgifter enligt fastställd taxa. På samma sätt som fastighetsägare, är den som är huvudman för vägar, gator och allmänna platser ansvarig för att dagvattenhanteringen, markerat med blått innan anslutning till den allmänna VA-anläggningen. I bilden ovan visas ingen parkmark men ansvaret följer samma princip där som för gata. Den allmänna VA-anläggningen, markerad med grönt, ska tillgodose behovet av bortledning av dagvatten som behövs för bostadsändamål till den standard som bestäms av vattentjänstlagen, samt rena det dagvatten som behövs enligt miljöbalken. 34 (36)

39 repo001.docx Fastighetsägaren är ansvarig för de sjöar, vattendrag och diken som finns inom fastighetens gränser. Vissa diken kan vara reglerade, så att flera fastighetsägare måste samverka, i så kallade markavattningsföretag. I arbetet med detaljplanen är det viktigt att reglera den markanvändning som är viktigt för att möjliggöra föreslagen dagvattenhantering. Detta omfattar normalt att reservera den mark som behövs för dagvattenanläggningar som dammar och sekundära avrinningsvägar, fastslå marknivåer samt i den mån det är nödvändigt begränsa bebyggelse eller markytans utformning, se exempel på planbestämmelser nedan. Användning av mark och vatten Allmänna platser Park Natur Anlagd park med dagvattenhantering Naturområde med dagvattenhantering Kvartersmark E 1 E 2 E 3 Dike för dagvatten Dagvattenanläggning Mark ska vara tillgänglig för infiltration av dagvatten Utformning allmänna platser Våtmark Reserverad yta för våtmark/damm +0.0 Föreskriven höjd över nollplanet infiltration minst 0% av markytan skall vara tillgänglig för infiltration av dagvatten 1:00 Största lutning (förtydligas med pil, där pilen riktning anger lutning) Dike Plantering Dike för dagvatten Plantering Begränsning av markens bebyggande u 1 u 2 g Marken ska vara tillgänglig för infiltrations Marken ska vara tillgänglig för allmänna underjordiska ledningar Marken ska vara tillgänglig för gemensamhetsanläggning för dagvatten Placering, utformning och utförande 35 (36)

40 repo001.docx Byggnadsteknik b 1 b 2 b 3 b 4 b 5 b 5 takvatten skall avledas ovan mark husgrundsdränering skall ledas till infiltrationsdiken dagvatten skall avledas till infiltrationsytor endast källarlösa hus grundläggning endast på utbredd platta Dagvatten inom kvartersmark skall infiltrera inom respektive tomt Markens anordnande Mark och vegetation Våtmark Damm Dike Naturlig/Anlagd våtmark, Damm för dagvattenhantering Dike för dagvatten +0.0 Föreskriven höjd över nollplanet n 1 n 2 n 3 n 4 Parkering Parkering Markens höjdnivå får inte ändras Markhöjder skall ansluta mot befintliga slänter Vegetation skall finnas (ex 0% av tomtarena) Minst X % av fastigheternas markyta skall vara anordnad så att den är lämplig för infiltration av dagvatten Parkering skall anordnas med (X%) genomsläppligt ytmaterial X% av parkeringsytan ska utgöras av vegetation som omhändertar dagvatten 36 (36)