Läs och skriv i alla ämnen

Transkript

1 Läs och skriv i alla ämnen Hur blir man en säker läsare och en flyhänt skribent oavsett ämne? Hur kan medvetenhet om olika textgenrers struktur och uppbyggnad bidra till ett rikare språk och höja måluppfyllelsen i alla slags skolämnen? Anna Ljungdahl och Biljana Mackic

2 Kortskrivning eller om du hellre vill kalla det friskrivning Skriv av dig dina tankar under tystnad under ca fem minuter.

3 Anna Ljungdahl Vilka är vi? DuoAB Biljana Mackic Förstelärare på Östergårdsskolan, Halmstad Undervisar i svenska som andraspråk/ engelska/ svenska Språk- och SvA- utvecklare vid Resurscentrum Kärnhuset, Halmstad

4 The Butterfly Take turns describing your pictures to eachother without showing the pictures. Discuss in which order you should put your pictures, still without showing the pictures to each other. Put the pictures in the correct order in front of you. Did you get it right?

5 Reflektera och diskutera: the Butterfly (EPA= enskilt, par, alla) Riktad skrivning: 1. Hur kändes det? 2. Var alla i gruppen aktiva under hela övningen? 3. Vad hade kunnat underlätta kommunikationen? Bikupa: Diskutera dina reflektioner med din granne Storgrupp: Någon som vill delge sina tankar?

6 I vårt arbete utgår vi från: STYRDOKUMENT: Lgr 11

7 FORSKNING: Gibbons, Bråten, Hyltenstam, Westlund, Molloy Timperley Forskning för skolan (Skolverket): Greppa språket Forskning för klassrummet

8 BEPRÖVAD ERFARENHET: Fokusområden på ÖG sedan 2011: o Formativ undervisning o Språkutveckling o Ledarskap

9 ELEVCITAT om läsning och skrivande

10 LÄRARCITAT: Matematik Problemlösningar enligt EPA(enskilt, par, alla)- modellen: o ökar motivation och elevaktivitet o uthållighet vid problemlösningar o alla bidrar (även vid misstag) o roligt Gemensam textläsning vid nya moment: o begreppsträning o egna förklaringar o diskussioner Tanketavlan skapar förståelse för ett begrepp: o förklara med olika uttrycksformer o hitta samband till andra ord/begrepp i matematiken

11

12 LÄRARCITAT: SO Nu har jag övergått till att nästan alltid angripa texterna enligt följande ordning: Vi läser texten högt tillsammans. Vi arbetar med textens centrala begrepp- sammanfattas på begreppsplansch i klassrummet. Reflektion och sammanfattning över innehållet enligt EPAmodellen. Eleverna blir bättre på att ta ut det viktigaste/sammanfatta det lästa. EPA- väljer jag eftersom eleverna lär av varandra.

13 Resurscentrum Kärnhuset, Halmstad Kärnhuset är ett resurscentrum inom barn- och ungdomsförvaltningen i Halmstads kommun för personal och föräldrar som arbetar med eller har barn/ungdomar i åldern 1-20 år Uppgiften är att skapa goda lärmiljöer genom pedagogiskt arbete, konsultation, handledning, utredning, fortbildning, samordning av inköp av alla läromedel och tillhörande utrustning samt pedagogisk support inom IKT (information- och kommunikationsteknologi). kärnhuset+broschyr-ht2012.pdf

14 Resurscentrum Kärnhuset Nätverksträffar SvA mötesforum utvecklar ämnet fortbildning synliggör ämnet Handledning SvA stöttar lärare fortbildar lärare stärker lärare Språkutveckling: föreläsningar, arbete med skolor aktiva elever och lärare medvetenheten kring språkarbete har ökat hos lärare i alla ämnen

15 Östergårdsskolan, Halmstad Ca 700 elever i grundskolan och särskolan 4-9 Ca 30 klasser; varav 6 musikklasser (4-9) o intagningsprov; hela kommunen o även fotbollsprofil i åren 6-9 Ca 70% flerspråkiga elever 7 arbetslag Aktiva ämneslag um/ostergardsskolan.368.html

16 Östergårdsskolan Identifierade svårigheter 2012: Brister i läsförståelse Svårt att formulera sig i skrift Passiva inlärare Läge 2015: Bättre läsare- använder strategier mer medvetet Bättre på att formulera sig i skrift Aktiva inlärare Elever från avlämnande skolor jobbar också aktivt med läs- och skrivförmågan Bättre måluppfyllelse

17 Pågående utvecklingsarbete Kollegialt lärande i ämneslag Språkutvecklingsgrupper Svensklärare gemensamt fortbildade av G. Molloy (avslutat) Samsyn kring genrer och texttyper Aktiva ämnesgrupper; diskuterar, analyserar,utvecklar Tre långsiktiga prioriterade fokusområden: o ledarskap o formativ undervisning o språkutveckling

18 PAUS

19 Genrer och texttyper Östergårdskolans överenskommelse (utgångspunkt i Lgr11) kring användning av begreppen: Genre (=efternamnet i en familj) Genre: Bernadotte, Ljungdahl, Mackic Genre: Berättande, Beskrivande, Förklarande, Instruerande, Utredande, Argumenterande Texttyp (=familjemedlemmarna i en familj) Genre: Bernadotte Genre: Berättande Genre: Beskrivande Texttyp: Carl Gustav, Silvia, Victoria, Carl Philip, Madeleine Texttyp: saga, poesi, berättelse, novell, Texttyp: tidningsartikel, faktatext,

20

21 Arbete med texttyper Ramarbete (gemensamt för alla) Eleven är aktiv genom att: utgå från sina tidigare kunskaper och erfarenheter illustrera texttypen med en bild arbeta med exempeltexter diskutera texttypiska drag textförståelse

22 Arbete med texttyper Stöttning före skrivandet (på individ- och gruppnivå): Stöd av exempeltexter Gemensamma inledningar, miljöbeskrivningar Gemensam text (cirkelmodellen) Checklistor Bilder

23 Arbete med texttyper Produktion och formativ bedömning:

24 Arbete med texttyper Stöttning under tiden: Generell språklig stöttning Individuell språklig stöttning Visualisera texten; jämför egen med exempel Kamratrespons, lärarrespons Checklista

25 Arbete med texttyper Efterarbete Kamratrespons Lärarrespons Läsa upp Exempel på tavlan Förbättringar Renskriva

26 Elevers tankar kring skrivande Man kan läsa t.ex. en artikel eller någon typ av text och sedan skriva en sammanfattning och vad texten handlar om eller så kan man lyssna på en dokumentär och sedan skriva om den. Medan man lyssnar så skriver man stödord och sedan utgår från stödorden medan du skriver din text.

27 Genrebyte- från beskrivande till berättande! Texttyp: tidningsartikel brev eller dikt

28 Instruktion: Genrebyte 1. Utgå från en okänd text i den nya texttypen. 2. Bearbeta den okända texten så att eleven förstår. 3. Växla till en eller två kända texttyper; t.ex. dikt och brev. 4. Repetera de kända texttyperna. 5. Börja arbeta! Skriv om ursprungstexten från den nya texttypen till den kända texttypen.

29 Genrebyte- RUC Arbeta i par. 2. Vartannat par skriver en dikt och vartannat ett brev. 3. Skicka fram texterna. 4. Vi läser upp era texter.

30 Syftet med övningen genrebyte: Befästa och fördjupa elevernas kunskaper Repetera Byta perspektiv Skriva Diskutera och fördjupa sina kunskaper om språket Göra en rolig övning

31 Framgångsfaktorer på Östergårdsskolan Undervisande lärare vet att eleverna läser och skriver i alla ämnen. Eleverna är mer strukturerade i sitt läsande och skrivande. Eleverna har läs- och skrivvana. Eleverna vet hur de ska ta sig an uppgifter; mallar, strukturer; verktygslåda. Eleverna blir säkrare på att formulera sig. Eleverna får ökat självförtroende.

32 Eleverna blir säkra läsare och flyhänta skribenter genom att

33 eleverna utsätts för texter, läsning och skrivning eleverna är aktiva på lektionerna (Läraren är aktiv före och efter lektionerna.) eleverna får variera mellan korta, mellanlånga och långa skrivtillfällen eleverna ges många tillfällen till att träna på att kommunicera i tal och skrift

34 lärarna har höga förväntningar och tror på elevernas förmågor lärarna ser till elevernas kunskaper och utmanar dem därifrån läsning tränas i samarbete med skrivande läsandet och skrivandet alltid utgår från ett sammanhang; texter, bilder, media, aktualiteter

35 Tack för oss! Språket är inträdesbiljetten till livet! Språkutveckling med Duoab Blogg: Facebook:

36

37 INSÄNDARE 5AM gemensam Sluta skräpa ner! När vi elever kommer till vår skola ser vi att det är fullt med skräp på skolgården. Det är pinsamt, man blir ledsen och frustrerad. Skräpet luktar illa och gör skolgården jätteful. Man kan halka på bananskal. Det är farligt för att det finns glas också. Vi tycker att det är dåligt att vi elever skräpar ner på skolgården. Istället för att skräpa ner kan vi elever slänga skräpet i papperskorgarna. Skolgården blir renare och finare. Papperskorgarna finns för att vi ska slänga skräpet i dem! Vi anser också att det borde finnas fler platser där man slänger sopor, t.ex. vid fotbollsplanen och vid gungorna. Några är lata och kastar bara skräpet och om det finns fler soptunnor har eleverna en i närheten. Om det finns fler papperskorgar slösar man inte rasttiden för att slänga sitt skräp i en papperskorg långt bort. Om vi slänger skräpet på marken förstörs naturen. Det är dåligt för djuren och människorna. Visst skräp kan inte förmultna, t.ex. plastpåsar, glas, metall, cigarettfimpar och tuggummi. Om vi inte skräpar ner så mycket blir jorden en perfekt planet att leva på. Ingen vill ha en stinkande och skräpig värld. Eleverna kan bli skadade av metall- och glasbitar. Ifall man skär sig på metall måste man få en spruta och det gör ont. Det kostar också pengar för samhället. Såren kan bli infekterade och gör ont. Man kan få feber och missa lektioner. Då lär vi oss mindre. Sluta skräpa ner kräver vi elever i 5A på Östergårdsskolan. Vi behöver förändra oss genom att kasta skräpet i papperskorgarna. Vi vill ha en förändring genast!

38

39 Framtiden kräver obligatoriskt gymnasie Socialdemokraterna vill att gymnasiet ska bli obligatoriskt för att det är mer chanser att få jobb. Stefan Löfven vill att arbetslösheten ska minska, därför vill han att gymnasiet ska bli obligatoriskt från och med år Vi ungdomar på Östersgårdsskolan håller med (S) och vi vill att obligatoriskt gymnasium måste ordnas. Socialdemokraterna betonar att utan gymnasieexamen är chanserna att få jobb små. Grundskolan har varit obligatorisk men det räcker inte för en bättre framtid. (S) lovar miljarder kronor årligen för att göra gymnasiet obligatoriskt från och med år Eftersom arbetslösheten är hög måste gymnasiet bli obligatoriskt för att minska arbetslösheten tycker Stefan Löfven. Vi ungdomar håller med dig Stefan Löfven att gymnasiet ska bli obligatoriskt. För det första, om man avbryter sina studier är det svårt att få jobb i framtiden och vi elever tappar många viktiga kunskaper som gymnasiet ger oss under 3år. Vi kan tycka att ungdomarna nu förtiden är alldeles för omotiverade för skolan. Vi ungdomar kan hålla med att eleverna kan bli trötta men skoltrötthet kan bemötas med studiomotivation. Vi ungdomar tycker att gymnasieskolan måste vara obligatoriskt för en bättre och säkrare framtid. Utan teoretiska kunskaper får eleverna svårt att klara av konkurrensen från andra ungdomar som har valt att gå en gymnasieutbildning. Vi får ett uppdelat samhälle, de som har utbildning och de som inte har utbildning. Jobbet kommer gå till de som har utbildning. Vi ungdomar vet att det är många som följer sina studier men vi vill att alla ska det göra så att alla garanteras få ett bra jobb i framtiden. Vi ungdomar tycker att man ska satsa mer på grundskolan så att eleverna får en bra grund, sen blir det lättare för de att gå vidare. Vi ungdomar vill minska klasserna så att fler kan få den stöd och hjälp som de behöver. De som inte följer sina studier missar sin livschans, som vi ungdomar vill inte att det ska hända. Till sist vill vi ungdomar säga att vi har möjligheter att göra Sverige bättre och för det kräver vi obligatoriskt gymnasie. Det krävs mer samarbete och mer gemensamt ansvar för skolan. Vi vill att lärarna ska försöka underlätta för de elever som har det svårt. Att Sverige når en världsledande utbildning är nycklen till framtidens jobb. XXXXX, pojke åk 9, tre år i Sverige,