Verksamhetsrapport. Skolinspektionen

Transkript

1 en Skolinspektionen Bilaga 1 Verksamhetsrapport Verksamhetsrapport efter kvalitetsgranskning av läs- och skrivundervisningen inom ämnena svenska/svenska som andraspråk i årskurserna 4-6 vid Flatåsskolan 1 i Göteborgs kommun

2 1(10) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om skolan Resultat Syfte och frågeställningar Metod och material Inledning Skolinspektionen genomför under 2015 en kvalitetsgranskning av läs- och skrivundervisningen inom ämnena svenska/svenska som andraspråk i årskurserna 4-6. Granskningen av undervisningen vid Flatåsskolan 1 i Göteborgs kommun ingår i detta projekt. Flatåsskolan 1 besöktes under perioden den 4-6 maj Ansvariga inspektörer är Anna-Lena Olsson och Lena Dahlquist. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Förutom en redogörelse av kvalitetsgranskningens resultat ges även en kort beskrivning av granskningens syfte, frågeställningar och genomförande. Kvalitetsgranskningen av läs- och skrivundervisningen inom ämnena svenska/svenska som andraspråk genomförs i 35 skolor. När kvalitetsgranskningen är avslutad i sin helhet, redovisas de samlade resultaten. Bakgrundsuppgifter om Flatåsskolan 1 Flatåsskolan 1 är en skolenhet för elever i förskoleklass samt grundskolans årskurser 1-6. Vid tillfället för tillsynen är cirka 215 elever inskrivna vid skolenheten, varav 148 i årskurserna 4-6. I samma skolbyggnad finns också Flatåsskolan 2, som är en skolenhet med förskoleklass och årskurserna 1-6. I ett angränsande skolhus finns skolenheten Flatåsskolan 3 som benämns Flatåsskolans SU-grupp. Undervisningen i årskurserna 4-6 vid Flatåsskolan 1 bedrivs i åldershomogena klasser. Det finns tre parallella klasser i varje årskurs. Skolinspektionen har gjort observationer i vardera två klasser i årskurserna 4 och 5, samt i en klass i årskurs 6. I årskurserna 4-6 undervisar åtta lärare i ämnena svenska och svenska som andraspråk. Det finns ytterligare två lärare som endast undervisar i ämnet svenska som andraspråk.

3 2 (10) Nationella prov genomförs i svenska för årskurs 3. Läsåret 2013/14 nådde alla elever vid skolan kravnivån vad gäller de delar som berör läsning och skrivning.i Nationella prov genomförs också i ämnet svenska i årskurs 6. För läsåret 2013/2014 låg provbetyget, avseende den del som rör läsförståelse, under nivån både för kommunen och för riket. Det genomsnittliga provbetyget avseende den del som rör skriftlig förmåga låg däremot över nivån både för kommunen och för riket.2 Det finns ingen offentlig officiell statistik avseende betyg i svenska som andraspråk, då antalet elever som läste detta ämne var färre än 10 elever. Av betygsstatistiken för årskurs 6 framkommer att pojkarna läsåret 2013/14 haft ett lägre genomsnittligt betygsresultat än flickorna i ämnet svenska och i samtliga övriga ämnen, förutom samhällskunskap där betygsresultatet var lika. Läsåret 2012/13 hade pojkarna högre genomsnittligt betyg i svenska än flickorna. Resultat 1. Görs syfte och mål med valt textinnehåll och arbetssätt tydligt för eleverna? Här undersöks om läraren tar reda på elevernas behov, intresse, bakgrund och erfarenheter. Vidare om läraren motiverar eleverna, så att de förstår varför de ska arbeta med den aktuella texten eller skrivövningen. Här granskas också om läraren tydliggör för eleverna vad de ska lära sig och hur de ska arbeta för att nå målen. Enligt skollagen ska hänsyn tas till elevers olika behov i utbildningen. 3Alla barn ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. 4 Enligt läroplanen för grundskolan (Lgr 11) ska läraren ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande.5 Skolverket betonar att lärandet stimuleras och underlättas av att innehållet i texterna engagerar och kopplar till elevernas erfarenheter.6 1 Fyra delprov berör läsning och tre berör skrivning. 2 Ett delprov berör läsförmåga och ett berör skriftlig förmåga. 3 1 kap. 4 andra stycket skollagen. 43 kap. 3 skollagen. 5 Lgr 11, avsnitt Skolverket (2010). Texters, textuppgifters och undervisningens betydelse för elevers läsförståelse. Fördjupad analys av PIRLS Skolverkets aktuella analyser. Stockholm: Fritzes. Skolverket (2012). PIRLS Rapport 381.

4 3(10) Forskning visar att om läraren formulerar tydliga mål på kort och lång sikt som eleverna förstår och accepterar så ökar elevernas lärande.7 Lektionernas innehåll i svenska och svenska som andraspråk presenteras på ett tydligt sätt vid de lektioner som Skolinspektionen observerat. Läraren berättar i början av lektionen vad som ska ske under lektionen och de flesta elever har möjlighet att följa dessa anvisningar. Lärarna har olika sätt att försöka skapa motivation hos eleverna. En lärare berättar att hen känner till elevernas intressen ganska väl och har utifrån denna kännedom valt olika texter som kan tänkas passa när eleverna ska arbeta med läsförståelse. Det är texter om, t. ex. hundar, dataspel och Harry Potter. Läraren förklarar för klassen i början av lektionen att läsförståelse är viktigt eftersom man måste kunna läsa på olika sätt när man blir vuxen. I samband med en annan lektion, då eleverna för samtal om en text, inbjuder läraren eleverna till att ta in exempel från deras liv och vardag. Läraren tar också exempel från sitt eget liv, i samband med detta, för att motivera eleverna. På vissa lektioner förefaller eleverna motiverade till att arbeta med den uppgift som presenteras, men vid andra lektioner som Skolinspektionen observerat finns det ett antal elever som inte alls tycks bry sig om att arbeta med det som läraren angett. På vissa lektioner råder studiero, men på andra finns det inte studiero. Lektionsobservationerna visar att lärarna oftast inte ger eleverna möjlighet att förstå lektionens syfte, alltså sambandet mellan det som ska göras och det lärande som är målet. Detta är inte något som lärarna uppehåller sig vid. Lärarna säger vid intervjun att de nationella målen finns närvarande i undervisningen, men att det är "svårt och ogreppbart" för eleverna att förstå varför de ska lära sig vissa saker. En elev uttrycker detta vid intervjuen på följande sätt: "Vi får inte veta varför vi ska skriva en viss text, faktiskt inte." Vid ett tillfälle försöker en lärare förklara sambandet mellan görande och lärande genom att hänvisa till hur eleverna i framtiden kan komma att behöva använda den förmåga analysera en text som eleverna ska arbeta med vid aktuell lektion. I samband med de individuella utvecklingsplanerna och utvecklingssamtalen blir kopplingarna till kunskapsmålen och kunskapskraven tydligare, enligt lärarna. En lärare säger att hen brukar börja och avsluta lektionen med att säga varför man ska lära sig det som är lektionens innehåll. Eleverna känner till kunskapskraven i årskurs 6. Detta har varit särskilt aktuellt för de äldre eleverna i samband med att de nationella proven genomförts. Eleverna kan inte lika lätt komma ihåg att lärarna talat om kursplanerna i stort, men de tror att lärarna har nämnt dessa. Någon elev yttrar att läraren talat om lektionens syfte mer än vanligt eftersom Skolinspektionen är på besök. 7 Håkansson, J.; Sundberg D. (2012) Utmärkt undervisning Framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning. Stockholm.

5 4(10) Av den elevenkät som genomförts8 framgår att 57 procent av eleverna vid Flatåsskolan 1 svarar att det stämmer helt och hållet att "min lärare i svenska brukar förklara vad vi ska lära oss", medan 33 procent av eleverna säger att påståendet stämmer ganska bra. Rektorns bild av hur lärarna kommunicerar de nationella målen och kunskapskraven till eleverna är att lärarna gör detta på olika sätt och i olika grad. Rektorn har samtalat med lärarna om vikten av detta, men menar att det behöver diskuteras vidare. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att lärarna i ganska låg grad gör syftet med valt textinnehåll och arbetssätt tydligt för eleverna. Granskningen visar att lektionerna oftast inte ges en tydlig inramning som möjliggör för eleverna att förstå syfte och mål med de olika aktiviteterna. Dock visar granskningen att lärarna i stort utgår från elevernas behov, intresse, bakgrund och erfarenheter för att motivera eleverna till de olika läs- och skrivövningarna. 2. Får eleverna lära sig läs- och skrivstrategier för att utveckla sin läs- och skrivförmåga? 2.1 Får eleverna lära sig lässtrategier för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna? Här undersöks om eleverna får lära sig att läsa och förstå olika typer av texter, använda olika angreppssätt utifrån vilket syfte de läser en text, reflektera över texter, urskilja budskap i texter samt sätta texter i relation till tidigare erfarenheter och kunskaper. Här granskas också om läraren ser till att eleverna strukturerat får samtala om egna och andras texter med ett aktivt lärarstöd utan fokus på rätt eller fel svar. Vidare om läraren medvetet arbetar med att ge eleverna verktyg som hjälper dem att förstå det de läser. Enligt skollagen syftar utbildningen till att främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.9 Enligt kursplanerna i svenska och svenska som andras pråk ska eleverna genom undervisningen ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften. Forskning visar att det är betydelsefullt att eleverna får stöd genom samtal om texternas innehåll för att kunna utveckla läs- och skrivstrategier.10 8 Skolinspektionen har genomfört en elevenkät vid samtliga skolor (åk4-6) som ingår i denna granskning. Svarsfrekvensen för Flatåsskolan 1 uppgår till ca 86 procent. 9 1 kap. 4 tredje stycket skollagen. 1 Skolverket "Nya språket lyfter" kapitel "Vad säger forskning" sid 15.

6 5(10) Olika texter Eleverna säger att de får möta och läsa olika texter. De nämner berättelser, dikter och recensioner. De räknar också upp faktatexter, nyheter och insändare. Dock använder de inte webb-texter i skolan, menar eleverna. Av elevenkäten framkommer att man i svenskämnet läser både skönlitteratur och faktatexter, men att skönlitteratur förekommer i högre grad och webb-texter i liten utsträckning. Lärarna bekräftar elevernas bild i intervjun. Lässtrategier Lärarna säger att de vill ge eleverna olika lässtrategier för att hjälpa dem nu och i framtiden. En elev uttrycker att lärarna sagt att "man har fått läsandet som en gåva". På de lektioner Skolinspektionen besökt går lärarna tillväga på olika sätt för att ge eleverna verktyg för läsande. På en av lektionerna tar läraren hjälp av "spågumman" som är en av figurerna som kallas "läsfixare" i materialet "En läsande klass".11 Med hjälp av "spågumman" ska man fundera ut vad en bok kan tänkas handla om och på så sätt förbereda den kommande läsningen. Figurerna "läsfixarna" sitter uppsatta i några klassrum. Lärarna som undervisar i svenska och svenska som andraspråk har möten i sin ämnesgrupp. Där har man tagit upp att det vore önskavärt om alla arbetade med detta material. Dock har det inte blivit så på grund av tidsbrist, säger lärarna vid intervjun. Mycket tid har gått åt till deltagande i Skolverkets fortbildning "Matematiklyftet". Lärarna hoppas på att skolan kommer att delta i Skolverkets "Läslyftet"12 till hösten. Två lärare berättar att man arbetar med gemensam bokläsning i sina respektive klasser. Läraren läser högt för eleverna. Läsningen pågår under en längre period tills man har läst ut boken. Vid några av dessa lektioner som inspektörerna observerat har man samtal om en skönlitterär text, och detta gemensamma samtal leds av läraren. Lärarna stannar till vid svåra ord och uttryck och tillsammans reder man ut vad orden och uttrycken betyder. Den ena läraren säger att hen här tar hjälp av de goda läsarna i klassen. Eleverna får också prata med varandra om texten. Lärarna använder dock inte begreppet "strukturerade textsamtal", framkommer det under intervjun, men inspektörerna bedömer att det är sådana samtal som pågår på vissa lektioner. Vid en annan lektion arbetar man med läsförståelse genom att eleverna på egen hand svarar skriftligt på frågor som finns i olika häften med olika svårighetsgrad. Eleverna får själva välja textinnehåll. Texterna handlar om ämnen som läraren, utifrån sin kännedom om eleverna, bedömer kan intressera dem. Efter det att eleverna svarat på läsförståelsefrågorna får de i uppgift att samtala med en kamrat som läst om samma ämne om svaren. Några av eleverna känner till begreppet översiktsläsning, men de tycker inte att man pratat om detta på lektionerna. De äldre eleverna uttrycker att de är bekanta med att

7 6(10) "läsa mellan raderna" och säger att det är när man läser in något som inte direkt står i texten. Alla elever har en "bänkbok" som de läser tyst ur på morgonen. En elev säger på intervjun att ibland får de bara läsa för att det inte finns något annat att göra. Det gör att det kan verka som om läsning inte är så viktigt, menar eleven. Rektorn talar om lässtunden på morgonen som många klasser börjar med och ställer sig frågande till om detta tillfälle ger eleverna strategier för ökad läsförståelse. Rektorn problematiserar också att pojkarna inte är särskilt intresserade av att läsa böcker som handlar om flickor. Det är svårare att motivera pojkar till läsning, menar rektorn. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att undervisningen vid Flatåsskolan 1 i ganska låg grad innebär att eleverna får lära sig lässtrategier för att urskilja texters budskap. Granskningen visar att eleverna visserligen får läsa mycket och att de får läsa olika texter, men att det i stor utsträckning varierar i vilken omfattning eleverna ges ett aktivt lärarstöd i undervisningen som hjälper dem att utveckla sin läsförmåga. Dock har Skolinspektionen tagit del av goda exempel på arbete med lässtrategier och strukturerade textsamtal. Skolinspektionen vill framhålla vikten av att skolan arbetar med webbtexter (till exempel bloggar, twitter, facebook, sms) för att eleverna ska få kunskap om och kunna hantera nutida kommunikationssätt. 2.2 Får eleverna lära sig skrivstrategier för att skapa olika typer av texter med anpassning utifrån deras typiska uppbyggnad och språkliga drag? Här undersöks om eleverna får lära sig vad som är typiskt för olika texter, att skriva olika typer av producerande texter och om de får lära sig hur man bygger upp en text beroende på syfte och sammanhang. Vidare granskas också om eleverna får lära sig att bearbeta de texter de skriver. Här granskas också om läraren ser till att eleverna strukturerat får samtala om egna och andras texter med ett aktivt lärarstöd utan fokus på rätt eller fel svar. Vidare om läraren medvetet arbetar med att ge eleverna verktyg som hjälper dem att utveckla sitt skrivande. Enligt skollagen syftar utbildningen till att främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.13 Enligt kursplanerna ska eleverna genom undervisningen ges förutsättningar att formulera sig 13 1 kap. 4 tredje stycket skollagen.

8 7(10) och kommunicera i tal och skrift samt anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang. Forskning visar att elevernas skrivutveckling gynnas av att eleverna får skriva och kommunicera egna texter och av att de får undervisning om skrivande.14 Olika texter Eleverna och lärarna säger att undervisningen omfattar olika typer av texter; skönlitterära texter, bland annat berättelser, fabler och dikter, samt faktatexter. Det framkommer dock att man inte arbetar med webb-texter i någon särskild utsträckning. Elevenkäten bekräftar den bild som intervjuerna gett. Lärarna berättar att det förekommer en del ämnesöverskridande arbete mellan svenska och samhällsorienterande ämnen (SO). En lärare berättar att i SO får eleverna ofta skriva en sammanfattning, t. ex. fem meningar, av det som de läst. I SO har man bland annat arbetat kring vikingarna. Eleverna fick först rita bilder av hur berättelsen skulle se ut, och därefter skriva en text. Skrivstrategier Lärarna säger att man arbetar med en texttyp i taget, till exempel fabler i årskurs 4. Då talar man om vad som är typiskt för en sådan text, läser sådana texter och ser på skillnader mot andra texter. Först får eleverna träna på det tillsammans, och sedan får eleverna producera egna texter. När man skriver faktatexter samlar man ofta kunskap om det man ska skriva om tillsammans. Det förekommer också att lärarna ger eleverna ett slags skrivmallar för att det ska bli struktur i texten. Lärarna kommenterar elevernas texter och eleverna får ändra i enlighet med kommentarerna. Det förkommer också kamratrespons på texter och lärarna har gått igenom hur man kan ge respons. De äldre eleverna får ge kamratrespons lite oftare än de yngre. Eleverna säger vid intervjun att läraren har förklarat vad till exempel en faktatext är, och säkert andra typer av texter också. När man ska skriva gör läraren ofta ett exempel på en text och sedan får man göra en text själv om ett eget ämne. Det förkommer att en kompis rättar texten, men även läraren läser och rättar texten. Därefter ändrar man i texten och sedan visas den upp igen för läraren. Inspektörerna har observerat en lektion med fokus på skrivstrategier. Genom textläsning förberedde klassen ett arbete med att skriva miljöbeskrivningar. Detta gick till så att lärare och elever tillsammans pratade om olika typer av miljöbeskrivningar i en bok som läraren läste högt ur. Läraren berättade att de tidigare gjort på liknande sätt då de skulle göra beskrivningar av olika personer och karaktärer. Eleverna får också i grupper prata om miljöbeskrivningar i boken. Eleverna sätter samtalet i texten i relation till sina egna liv och sina erfarenheter. Boken handlar om ett barn som ligger på sjukhus och eleverna relaterade till olika sjukhusmiljöer som de kände till genom sina olika 14 Skolinspektionens kunskapsöversikt inför projektet

9 8 (10) erfarenheter. I intervju i samband med lektionsobservationen berättade läraren att eleverna "ständigt skriver berättelser" och att man ibland gör gemensamma tankekartor som förberedelse för en skrivuppgift. Rektorn säger att lärarna har fokuserat mer på lässtrategier än på skrivstrategier i undervisningen. Ett uttalande, som går i samma riktning, och som också framkommer vid lärarintervjun, är att det är lättare att få eleverna att läsa än att skriva. Av de dokument som lämnats in till Skolinspektionen inom granskningen framgår vidare, av en analys från år 2012 av resultaten på de nationella proven, att skolans personal bedömer att "Skrivningen är något svårare än läsandet." Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att eleverna i ganska hög grad får lära sig skrivstrategier för att skapa olika typer av texter med anpassning utifrån deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Lärarna beskriver och ger exempel på hur de går igenom olika texttyper och lär eleverna olika skrivstrategier. Eleverna får skriva olika slags texter. Både lärare och elever säger att eleverna får bearbeta och förbättra sina texter med utgångspunkt från både lärare och kamrater. 3. Utmanar och vidgar undervisningen elevernas intresse för läsning och skrivning? Här undersöks om läraren följer upp hur varje elevs intresse för läsning och skrivning utvecklas och tillsammans med eleverna utvärderar undervisningen. Vidare om läraren utgår från detta för att säkerställa att läs- och skrivundervisningen inriktas mot en tydlig progression i varje elevs lärande. Här undersöks också om eleverna (i intervjuer och enkät) uppger att deras intresse för läsning och skrivning ökar. Enligt kursplanerna ska undervisningen i svenska och svenska som andras pråk stimulera elevernas intresse för att skriva och läsa. Skolverket visar i en rapport att de elever som tycker om att läsa har ett bättre läs provsresultat än elever som inte tycker om att läsa.15 I den elevenkät som Skolinspektionen genomfört är det 78 procent av de svarande eleverna som tycker att det "stämmer helt och hållet" eller "stämmer ganska bra" att läraren i svenska är bra på att göra skolarbetet mer intressant. 15 Skolverket (2012). PIRLS 20n Läsförnukan hos svenska elever i årskurs 4 i ett internationellt perspektiv. Stockholm.

10 9(10) I samma enkät fick eleverna svara på om undervisningen i svenska gör att eleverna vill läsa mer. 55 procent av eleverna svarar att detta "stämmer helt och hållet" eller "stämmer ganska bra". Motsvarande svar vad gäller om undervisningen gör att man vill skriva mer är 60 procent. Några av de intervjuade eleverna säger att de har blivit inspirerade av undervisningen till att både läsa och skriva på fritiden. Någon elev menar att man inte hinner läsa så mycket längre. När man var yngre läste man mer böcker, men nu läser man liksom i allt man gör, till exempel när man gör sina läxor, menar eleven. Flera elever säger att det är intressant att läsa, men intresset varierar utifrån olika texter, menar eleverna. Böcker som är roliga och spännande vill eleverna gärna läsa. Flera elever tycker också att de blir intresserade av att läsa när läraren läser högt för dem. Eleverna säger vidare att personalen på skolbiblioteket kan hjälpa dem att bli mer intresserade av läsning. En elev säger att man fått lära sig att "man ska aldrig döma en bok efter bokomslaget", utan alltid ge boken en chans. Skolinspektionen har observerat lektioner där alla elever i gruppen arbetar koncentrerat, men det har också förekommit lektioner där ganska många elever inte alls har sysslat med arbetsuppgiften och där det inte heller funnits studiero. Det varierar således i vilken grad undervisningen lyckas fånga elevernas intresse. En lärare säger: "Eleverna har blivit läsare" under tiden från att de började i årskurs 1 och fram tills nu då de går i årskurs 6. De elever som läraren kallar "vandrarna", de som har haft svårt att koncentrera sig på läsning, har också "stillat sig", menar läraren. Elevernas framgång som läsare visar sig bland annat som goda resultat på de nationella proven. Elevernas kunskapsutveckling följs genom de individuella utvecklingsplanerna, enligt lärarna och rektorn. Av skolans insända dokumentation framgår att det sker en analys av de nationella proven som genomförs på skolan. Någon särskild uppföljning av hur elevernas intresse för läsning och skrivning utvecklas görs inte. I Skolinspektionens enkät frågas om det stämmer att eleverna tycker att deras lärare i svenska frågar dem vad de tycker om undervisningen i ämnet. 12 procent anger att det "stämmer helt och hållet", medan 32 procent av eleverna svarar att det "stämmer ganska bra". Vid intervjuerna uttrycker eleverna att lärarna inte frågar dem vad de tycker om lektionerna i svenska Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att undervisningen i svenska och svenska som andraspråk i ganska låg grad utmanar och vidgar elevernas intresse för läsning och skrivning. Det finns elever som uttrycker att de tycker att undervisningen är intressant och att de blir stimulerade av undervisningen. Men det framgår också att detta gäller långt ifrån alla elever. Observationer, enkätsvar och intervjuer visar att det varierar i vilken grad undervisningen lyckas fånga alla elevers intresse. Lärarna låter inte eleverna utvärdera undervisningen. Lärarna följer upp elevernas kunskapsutveckling, men följer inte upp elevernas intresse för läsning och skrivning.

11 10(10) Eftersom elevernas intresse för läsning är en identifierad framgångsfaktor för god läsutveckling, bör rektorn tillsammans med lärarna utveckla formerna för uppföljning av elevernas intresse för läsning och skrivning. Syfte och frågeställningar Syftet är att granska om eleverna får en undervisning i svenska/svenska som andraspråk som engagerar, motiverar och vidgar deras intresse för läsning och skrivning samt utvecklar deras läs- och skrivstrategier, så att tilltron till och utvecklingen av den egna språkliga och kommunikativa förmågan stärks. Projektets övergripande frågeställningar är: Får eleverna lära sig läs- och skrivstrategier för att utveckla sin läs- och skrivförmåga? Får eleverna ett aktivt stöd i läs- och skrivundervisningen? Metod och materiai Granskningen av undervisningen i svenska i årskurserna 4-6 innebär att inspektörerna samlar in skriftlig dokumentation samt besöker skolorna, observerar undervisningen, intervjuar lärare, rektor och elever. Skolinspektionen har också genomfört en elevenkät vid samtliga skolor som ingår i granskningen. All information analyseras sedan för varje enskild skola och sammanställs och redovisas i ett beslut för skolan och i denna rapport.