Örebro universitet Hälsoakademin Sjuksköterskeprogrammet 180 hp

Transkript

1 Individuell skriftlig tentamen Vetenskaplig metod och förbättringskunskap II, 7,5 hp Omvårdnadsvetenskap B, OM1416, ht 2011 Max 70poäng Frågorna besvaras på avsedd plats. Ange din kod överst på varje sida, innan du börjar besvara frågorna! DELOMRÅDE: Kvalitativ forskningsprocess (20p) Lärandemål: - redogöra för skillnader i forskningsprocessen i relation till olika vetenskapsteoretiska perspektiv - jämföra metoder för insamling och analys av data 1. Läs följande textavsnitt som beskriver en vetenskaplig studie: Denna xxx-studie rapporterar preliminärt resultat rörande erfarenheter av personer som för depression genomgår upprepade rtms behandlingar. Deltagare rekryterades från tidigare studie rörande depression av okänd orsak. Nio personer deltog. Varje deltagare ombads beskriva sin erfarenhet av att behandlas med rtms för sin depression och uppmuntrades att beskriva så många detaljer som möjligt. Intervjuerna analyserades enligt följande: Varje transkriberad intervju genomlästes ett flertal gånger för att sedan delas in i meningsenheter. Dessa meningsenheter transformerades därefter i två steg för att uppnå en högre abstraktionsnivå. Denna fas genomfördes utan inverkan av forskarens tidigare kunskap och erfarenheter. Därefter anlade forskaren ett xxxx perspektiv på materialet. a. Vilken forskningsmetod har troligen använts i studien? Markera ditt svar med ett kryss. (1p) Randomiserad kontrollerad studie Kvasi-experimentell studie Innehållsanalys Hermeneutisk studie Fall-kontroll studie Fenomenologisk studie Kohort studie Grounded theory Deskriptiv tvärsnittsstudie b. Vad kallas denna slags intervju? (1p) halvstrukturerad intervju ostrukturerad intervju strukturerad intervju 1

2 c. Vad kännetecknar analysförfarande i ovan beskrivna forskningsmetod? (2p) 2. Läs följande textavsnitt som beskriver en vetenskaplig studie: Syftet med föreliggande studien vara att utforska vilka situationer sjuksköterskestudenter fokuserade på under grupphandledningsmöten samt vad grupphandledningen innebar för sjuksköterskestudenter under deras kliniska studier. Femtioen sjuksköterskestudenter erbjöds och accepterade att delta i studien. Data insamlades från 8 av 9 möten under Direkt efter varje möte fick studenterna skriftligt besvara frågorna: Vad handlade situationen om/vilka ämnen var involverade? och Vad betydde mötet för dig/vad har du lärt idag? Alla deltagarna ombads att markera den egna rollen i gruppen vid varje tillfälle för att möjliggöra separata analyser. Totalt ingick 318 skriftliga svar. Xxx-analys utfördes enligt Bernstein med användande av både textnära analys till att vara mer abstrakt. Texten delades in i meningsenheter, vilka benämndes med koder. Koderna jämfördes, kombinerades och reducerades i enlighet med likheter och olikheter för att därefter sorteras i kategorier och subkategorier. Data från den fjärde terminen analyserades först följt av data från den sjätte terminen. Analysen av de situationer som sjuksköterskestudenterna tog med sig till mötena resulterade i tre kategorier och elva subkategorier. Kategorierna var: vara en sjuksköterskestudent, möta kravfulla situationer och bli en sjuksköterska. Kategorierna upptäcktes både fjärde och sjätte terminen men med några variationer. Subkategorierna vara utsatt och sårbar, vara en observatör, känna sig misslyckad förekom bara under de första grupphandledningstillfällena medan kulturella krockar, ta ansvar och se framåt enbart förekom på slutet. Citat från informanterna presenteras i resultatet. För att skydda informanternas anonymitet användes enbart gruppnummer (t.ex. S4G7 betyder möte 4 grupp 7). Besvara frågor om studien på nästa sida: 2

3 a. Vilken forskningsmetod har troligen använts i studien? Markera ditt svar med ett kryss. (1p) Randomiserad kontrollerad studie Kvasi-experimentell studie Innehållsanalys Hermeneutisk studie Fall-kontroll studie Fenomenologisk studie Kohort studie Grounded theory Deskriptiv tvärsnittsstudie b. Vad kallas de olika nivåerna av ovan beskrivna metod och vad innebär de? (4p) c. I studien används citat i resultatet. Vad är syftet med detta? (1p) 3

4 3. Läs följande textavsnitt som beskriver en vetenskaplig studie: Syftet med studien var att utforska och beskriva erfarenheten av att leva med Parkinsons sjukdom (PD) vid behandling av Deep Brain Stimulation (DBS) för att fånga väsentlig kunskap samt den process patienter genomgår när de får behandlingen som förändrar kroppen och sjukdomsförloppet. Tio patienter med PD inkluderades initialt i studien från januari till december Alla patienter som skulle behandlas med DBS under inklusionsperioden tillfrågades att delta, utan hänsyn till genus, ålder eller sjukdomstid. Deltagarna rekryterades från två sjukhus och blev inskrivna i studien när datum för operation bestämts men ännu inte genomförts. En deltagare avböjde omedelbart efter operationen. Djupintervjuer genomfördes vid tre tillfällen, sex till åtta veckor och sex månader efter att behandling påbörjats samt ett år efter operationen. Syftet var att fånga erfarenheter efter att ha fått DBS och de förändringar över tid som patienterna upplevde. Intervjuerna vägleddes av Van Manens fyra livsexistentialer, levd kropp, levd tid, levda relationer och levd plats. Under hela intervjun ombads deltagarna att vara mer detaljerade. Alla intervjuer genomfördes av förste författare i deltagarnas hem. Intervjuerna bandades och skrevs ut verbatim och analyserades enligt Van Manen. Först lästes och lyssnades på varje intervju ett flertal gånger för att få ett övergripande intryck av erfarenheterna och preliminära fynd diskuterades bland författarna. Initialt analyserades intervjuerna för varje deltagare över tid. Därefter analyserades intervjuerna inom och mellan deltagarna vid de olika tidpunkterna för att identifiera meningsenheter. Intervjuerna vägleddes av de fyra livsexistentialerna i ett systematiskt sökande efter förändringar i tid och hur förändringar i tid, kropp, plats och relationer var relaterade till varandra med kunskap om att bara i analytiskt syfte kan existentialerna vara åtskilda. Genom att alla författarna diskuterade sina olika upplevelser kring intryck under analysen hade de möjlighet att utmana sina föreställningar och hålla sig nära teman och variationer uttryckta i texten. Resultatet visade på att behandlingen hade en betydande inverkan på kroppen. Deltagarna var med om stora kroppsförändringar och genomgick en anpassningsprocess bestående av tre faser under det första året. Dessa stadier benämndes bli befriad, förändringar som utmaningar och omvärdera livet med Parkinsons sjukdom. Resultatet visar på att det är viktigt att sjukvårdspersonal är medvetna om dessa dramatiska förändringar i patientens liv och bistår med stöd under processen. a. Vilken forskningsmetod har troligen använts i studien? Markera ditt svar med ett kryss. (1p) Randomiserad kontrollerad studie Kvasi-experimentell studie Innehållsanalys Hermeneutisk studie Fall-kontroll studie Fenomenologisk studie Kohort studie Grounded theory Deskriptiv tvärsnittsstudie 4

5 b. Vilken är målsättningen med den forskningsmetod som använts i studien? (2p) c. Vad kallas denna typ av urval som förekommer i studien? (1p). d. Vad menas med att intervjun transkriberas verbatim? (1p) e. Studien genomförs med tre intervjuer över tid. Vad kallas en studie som försiggår över tid? (1p). f. Vilken är ansatsen i denna studie? Markera rätt svar med ett kryss (1p) Deduktiv ansats Induktiv ansats g) Vad i beskrivningen av analysen ovan berör granskning av studiens vetenskapliga kvalitet. Vad innebär det? (3p) Sammanlagda poäng Kvalitativ forskningsprocess:.. (För G krävs 12 p) 5

6 DELOMRÅDE: Kvantitativ forskningsprocess (20p) Lärandemål: - redogöra för skillnader i forskningsprocessen i relation till olika vetenskapsteoretiska perspektiv - jämföra metoder för insamling och analys av data 1. Läs följande text: Tidigare forskning hade visat att patienter som blivit skadade vid bilolyckor hade både ångest och depression efter olyckan och att det fanns ett samband mellan dessa reaktioner, dvs. om en patient hade hög grad av ångest hade samma patient också hög grad av depression. Forskning saknades som undersökte om dessa reaktioner också förekom hos patienter med akut traumatisk handskada och om sambandet mellan reaktionerna kunde bekräftas. Av denna anledning genomfördes en studie med syfte att undersöka förekomst och samband mellan ångest och depression hos patienter med handskada. Var femte patient som blev inlagd på handkirurgisk avdelning för operation av en akut traumatisk handskada blev tillfrågad om att delta i studien. Patienter yngre än 18 år, som inte kunde läsa och förstå svenska eller som hade kända psykiska problem innan olyckan uteslöts från studien. Data samlades in med hjälp av en enkät, som skickades hem till patienterna en vecka efter olyckan. För att mäta grad av ångest och depression användes en standardiserad självskattningsskala med titel Hospital anxiety and depression scale. Skalan bestod av 14 frågor. Sju frågor gällde symtom på ångest och en summering av frågorna kunde ge 0-21 poäng. Sju frågor gällde symtom på depression och kunde ge 0-21 poäng. Frågorna gällde symtom under det senaste dygnet. Ju högre poäng en patient hade, desto mer symtom. Innan studien startade fick tio patienter besvara enkäten två gånger med några timmars mellanrum för att kontrollera skalans pålitlighet. Besvara följande frågor: a). Vilken forskningsansats hade denna studie? Markera ditt svar med ett kryss! (1p) Deduktiv ansats Induktiv ansats b). Vilken forskningsmetod har använts i studien? Markera ditt svar med ett kryss! (1p) Randomiserad kontrollerad studie Kvasi-experimentell studie Innehållsanalys Hermeneutisk studie Fall-kontroll studie Fenomenologisk studie Kohort studie Grounded theory Deskriptiv tvärsnittstudie c). Beskriv egenskaper för den population som studien ger kunskap om (2p).. 6

7 d). Vilket tillvägagångssätt för urval har använts i studien? Markera ditt svar med ett kryss! (1p) Bekvämlighetsurval Klusterurval Konsekutivt urval Obundet slumpmässigt urval Stratifierat urval Strategiskt urval Systematiskt urval Teoretiskt urval e). I studien användes en standardiserad självskattningsskala. Redogör för vad som skiljer standardiserade skalor från icke-standardiserade skalor! (2 p)... f). När skalan Hospital anxiety and depression scale konstruerades operationaliserades begreppen ångest och depression. Vad innebär operationalisering? (1 p).. g). Innan studien startade fick patienter besvara enkäten två gånger med några timmars mellanrum för att kontrollera skalans pålitlighet. Vilket av följande var det som testades? Markera ditt svar med ett kryss! (1p) Reliabilitet Validitet Specificitet Sensitivitet 2. Vid planering av en randomiserad kontrollerad studie besöker forskaren en statistiker och ber om en poweranalys. Vad är det forskaren vill veta genom denna analys? (1p).. 3. Vid en randomiserad kontrollerad studie används ibland blindning för att öka säkerheten i studiens slutsatser. Vad innebär blindning? (1p).. 7

8 4. För att konstatera om forskningsresultat är tillförlitliga granskas reliabilitet, intern och extern validitet. Redogör med egna ord vad det är som granskas (3p) Reliabilitet:. Intern validitet:. Extern validitet:. 5. Självskattningsskalor har ofta genomgått omfattande tester för reliabilitet och validitet. Testerna publiceras i vetenskapliga artiklar. Vad kallas sådana tester av skalor? (1p). 6 a). Forskarna kan använda olika sätt för att välja ut deltagare till en studie. Redogör för tillvägagångssätt vid följande urval (3p): systematiskt urval konsekutivt urval stratifierat urval b) Vilket av dessa tre tillvägagångssätt för urval innebär större risk för skevt urval, dvs. urvalsbias, jämfört med övriga? (1p) c). Motivera varför detta tillvägagångssätt innebär större risk för urvalsbias än övriga! (1p) Sammanlagda poäng Kvantitativ forskningsprocess:.. (För G krävs 12 p) 8

9 DELOMRÅDE: Statistik (20p) Lärandemål: - tolka resultat av vanligt förekommande statistiska analyser 1. I studien, som nämnts tidigare, med syfte att undersöka förekomst och samband mellan ångest och depression hos patienter med handskada genomfördes en statistisk analys av samband. Resultatet av analysen redovisades i Figur 1. r 0.62, p < 0.01, n=111 Figur 1. Samband mellan ångest och depression hos patienter med akut traumatisk handskada en vecka efter olyckan. Besvara följande frågor: a). Vad kallas diagrammet som användes i figuren för att redovisa resultatet av analysen? (1p) Stapeldiagram Spridningsdiagram Histogram Box-plot whisker b). Formulera den nollhypotes och den mothypotes som testades vid analysen? (2p) Nollhypotes:. Mothypotes:. c). Signifikansnivån i studien var Vilket beslut tog forskaren när den statistiska analysen gav p < 0.01? (1 p) Förkasta nollhypotes Behålla nollhypotes 9

10 d). Redogör för vilken information läsaren får om sambandet mellan ångest och depression av siffrorna i den infällda rutan i figuren! (4p) e). Vilken statistisk analys har forskaren använt för att undersöka sambandet mellan ångest och depression? (1p) Chi-två test Kruskal-Wallis test Mann-Whitneys U-test Pearsons korrelationsanalys Spearmans rangkorrelationsanalys t-test Wilcoxon test f). En kritisk läsare av den vetenskapliga artikeln där studien redovisades insåg genast att forskaren använt fel statistisk analys. Detta såg den kritiske läsaren genom att studera Figur 1. Vad i Figur 1 är det som tydligt visar att forskaren borde valt en annan statistisk analys? (1 p) g). Vilken statistisk analys borde forskaren ha använt för att undersöka sambandet mellan ångest och depression? (1p) Chi-två test Kruskal-Wallis test Mann-Whitneys U-test Pearsons korrelationsanalys Spearmans rangkorrelationsanalys t-test Wilcoxon test h). För att kunna analysera samband mellan ångest och depression krävdes parvisa mätningar. Vad innebär parvisa mätningar? (1p). 10

11 2. I en artikel redovisades observationer av ålder bland patienter med akut traumatisk handskada på följande sätt: Medelåldern bland patienterna med akut traumatisk handskada var 45 år (CI 95% 42,4 47,7). Markera med ett kryss för varje påstående om det är rätt eller fel! (2p) Rätt Fel Siffrorna i parentesen visar spridningen av ålder i patientgruppen i studien Med 95% säkerhet varierar medelålder mellan 42,4 och 47,7 år bland patienter med akut traumatisk handskada Med 95% säkerhet varierade medelålder mellan 42,4 och 47,7 år bland patienterna som ingick i studien. 95% av patienterna i studien hade ålder mellan 42,4 och 47,7 år. 3. I studien jämfördes patienter med amputationer och övriga patienter med akut traumatisk handskada vad gäller ålder. Resultatet redovisades i följande tabell: Amputerade (n=32) Övriga (n=79) p-värde* Ålder m 52 (SD 10.3) m 48 (SD 14.9) p * Signifikansnivå 0.05 a). Vilken information får du i denna tabell om ålder för patienter med amputation i studien? (2p) b). Vilken slutsats kan du dra, utifrån informationen i tabellen, om skillnader i ålder mellan amputerade och övriga patienter med akut traumatisk handskada? (1p) Motivera varför du drar denna slutsats! (1p) 11

12 12

13 c). Eventuellt förekommer det ett typ-ii fel i studien av skillnader i ålder mellan patienter med amputation och övriga. Vad innebär typ-ii fel? (1p) d). Vad är oftast orsaken till ett typ-ii fel? (1p) Sammanlagda poäng Statistik:.. (För G krävs 12 p) 13

14 DELOMRÅDE: Evidens och förbättringskunskap (10p) Lärandemål: - redogöra för processen för evidensbaserad omvårdnad och systematiskt förbättringsarbete 1. Evidensbaserad omvårdnad innebär att ta hänsyn till evidens, beprövad erfarenhet och samtidigt ta hänsyn taget till patientens värderingar och behov. a. Vad är evidens? (1 p) b. Beskriv de olika stegen i processen för att söka fram och sammanställa evidens (4 p) 2. Redogör för tillvägagångssätt för systematiskt förbättringsarbete enligt PDSA-cykeln! (4p) 3. Vilken roll anser du att evidens har när det gäller att genomföra systematiskt förbättringsarbete på arbetsplatsen? (1p) Sammanlagda poäng Evidens och förbättringskunskap: (För G krävs 6 p) 14