TMF I SIFFROR. Statistik om den svenska trä- och möbelindustrin Nr 2, oktober 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TMF I SIFFROR. Statistik om den svenska trä- och möbelindustrin Nr 2, oktober 2014"

Transkript

1 Prognoscentret AB Hushållen mer pessimistiska än normalt. Lågkonjunktur Högkonjunktur TMF I SIFFROR Statistik om den svenska trä- och möbelindustrin Nr 2, oktober 214 Välkommen till ett nytt nummer med statistik om den svenska trä- och möbelindustrin. Statistiken är inriktad på byggande och boende och visar siffror för produktion, export och import av bland annat trähus, möbler, köksinredningar, dörrar, fönster, trägolv, trätrappor och träskivor. Bland TMF:s medlemmar finns företag som tillverkar hus eller material till byggandet av hus och företag som tillverkar inredning och möbler. TMF i siffror redovisar även löneutveckling och arbetsskadestatistik för branschen. TMF i siffror publiceras två gånger per år med uppdaterad, jämförande statistik och kommentarer om branschens utveckling. Detta nummer speglar första halvåret 214. TMF, som bransch- och arbetsgivarorganisation, företräder ungefär 7 medlemsföretag med cirka 3 anställda och industrin omsätter 7 miljarder kronor med mycket högt förädlingsvärde. TMF:s medlemsföretag representerar cirka 8 procent av industrins totalt antal anställda och omsättning. I TMF i siffror hittar du en aktuell marknadsrapport som är producerad av Prognoscentret i samarbete med TMF (se sidan 7). Rapporten följer regelbundet faktorer som påverkar medlemsföretagens marknader. En nyhet från och med 214 är att utförda renoveringar av miljonprogrammet mäts en gång per år och redovisas i halvårsnumret av TMF i siffror, bland annat som ett grönt index. Utvecklingen av byggandet påverkar direkt behovet av möbler och inredning, därav kopplingen mellan byggande och boende. Den övriga statistiken sammanställs av TMF från egna och andra källor. Materialet får gärna citeras om källan anges småhus påbörjades första halvåret 214, en ökning med 11 procent jämfört med 213 Se marknadsrapporten på sidan 7! I SAMARBETE MED PROGNOSCENTRET AB Text: Thomas Ekvall, Prognoscentret AB, Tel TMF:s MARKNADSRAPPORT Denna marknadsrapport är ett samarbete mellan TMF och Prognoscentret AB för att regelbundet följa faktorer som påverkar medlemmarnas marknader. I dessa rapporter följer vi utvecklingen för faktorer som 1) påverkar marknaden generellt, 2) påverkar marknaden för bostäder såväl nya som befintliga, samt 3) påverkar marknaden för yrkesbyggnader, d.v.s. byggnader som används för yrkesmässigt bruk. Den sista delen behandlar renovering av miljonprogrammet och möbelförsäljningens utveckling. Svensk ekonomi kommer inte att utvecklas lika starkt 214 som analytikerna trodde under våren. BNP-tillväxten under första halvåret 214 uppgick till 1,6 %, vilket var något lägre än väntat. I den senaste rapporten från Konjunkturinstitutet reviderades prognosen för svensk BNP ner till 1,8 % för 214, en halv procentenhet lägre än bedömningen från i våras. Anledningen är främst en svag utveckling för svensk export som kan härledas från en långsam ekonomisk återhämtning i EU-området. Under 214 och 215 drivs ekonomin uppåt av en högre tillväxttakt i investeringar och konsumtion. En hög men minskande sparkvot, fortsatt god reallöneutveckling och låg inflation, lägre ränta än förväntat och ett uppdämt investeringsbehov driver ekonomin framåt. Även fortsättningsvis stimuleras svensk ekonomi från finanspolitiskt håll. Ofinansierade stimulanser behöver upphöra från och med 215 för att överskottsmålet ska uppnås över en konjunkturcykel. Antalet personer i arbetskraften kommer att öka på grund av demografiska förändringar samtidigt som arbetslösheten minskar över tid allteftersom konjunkturen stärks. Med detta scenario väntas framförallt inhemsk efterfrågan i form av investeringar och konsumtion vara de huvudsakliga drivkrafterna för den ekonomiska tillväxten under det närmsta året. Framåt 216 tar exporten över allt mer som huvudsaklig drivkraft samtidigt som både konsumtion och investeringar fortsätter att växa i god takt. Totalt väntas ekonomin växa med 3,1 % under 215 och 3,4 % under 216. Utvecklingen i omvärlden utgör den huvudsakliga källan till osäkerheter i makroprognoserna. I basscenariot förutsätts att återhämtningen fortsätter i en långsam takt. Förutsättningarna i Euroområdet har förbättrats, men det är fortsatt en mängd strukturella problem som behöver åtgärdas. Den finansiella oron i flera tillväxtekonomier och framförallt i Kina, är en källa till osäkerhet liksom krisen mellan Ukraina och Ryssland. Även om risken fortsatt är större för en mer negativ utveckling än i basscenariot så har sannolikheten för en positivare utveckling ökat. Under riskerar bostadspriserna att falla baserat på finanspolitiska åtgärder som stryper hushållens kredittillväxt eller vilja att skuldsätta sig ytterligare. Framförallt handlar det om amorteringskrav i kombination med att räntan börjar att stiga. Konsumentindex Konsumentförtroendet ökade under hela 213, men i år har optimismen mattats av något. Under sommarmånaderna sjönk CCI* till och med ner något under det historiska genomsnittet på 1. Framförallt är det inställningen till den egna ekonomin som har backat. Hushållen är betydligt mer negativa till att genomföra stora inköp (kapitalvaror) nu och framöver än tidigare och man bedömer att den egna ekonomin kommer att försvagas något framöver. Däremot är man mer positiv kring Sveriges ekonomi som helhet och tror på en konjunkturförstärkning. *Konsumentindex (CCI) är ett sammanvägt mått på hur hushållen bedömer sin egen och Sveriges ekonomi samt hushållens planerade inköp. Inköpschefsindex Högre tillväxttakt i investeringar och konsumtion. Industriproduktionen har utvecklats svagare än förväntat under de senaste åren men Inköpschefsindex* har trots det indikerat en relativt optimistisk syn för industrin. Delindex för både orderingång, orderstock och produktion balanserar strax över 5-strecket, vilket innebär en mindre uppgång. Det största bidraget till att indexet som helhet ligger så pass högt är den planerade produktionen, vilket signalerar att optimismen är hög och att man tror på en tillväxt under det närmsta halvåret. *Inköpschefsindex avspeglar hur inköpscheferna i tillverkningsföretagen upplever utvecklingen för orderingång, leveranstider, produktion, sysselsättning och lager. Överstiger indexet 5 indikerar det en tillväxt för industrin. 1 Nr 2, oktober 214 Konsumentindex Hushållen positivare än normalt Källa: Konjunkturinstitutet, bearbetning 2 Inköpschefsindex Källa: Swedbank, bearbetning Prognoscentret AB Påbörjade lägenheter Under första halvåret 214 påbörjades nybyggnad av bostäder med sammanlagt 19 7 bostadslägenheter enligt SCB. Av dessa var 3 55 småhus och lägenheter i flerfamiljshus. Diagram 1 visar antal påbörjade lägenheter Det totala bostadsbyggandet ökade med 35 procent under första halvåret 214 jämfört med 213 enligt de senaste siffrorna från SCB. Påbörjade småhus ökade med 11 procent och påbörjade lägenheter i flerbostadshus ökade med 42 procent under samma period. Siffrorna för 214 är preliminära och uppräknade med 42 procent, vilket är den genomsnittliga eftersläpningen i rapporteringen de senaste åren enligt SCB. Färdigställda lägenheter Totalt antal färdigställda lägenheter minskade med 4 procent till lägenheter under första halvåret 214 enligt SCB. Av totalt antal färdigställda lägenheter var 4 8 lägenheter i småhus, en minskning med 13 procent jämfört med lägenheter var i flerbostadshus, vilket är oförändrat jämfört med 213. Siffrorna för 214 är preliminära och uppräknade med 53 procent, vilket är den genomsnittliga eftersläpningen i rapporteringen de senaste åren enligt SCB. Diagram 2 visar färdigställda lägenheter i småhus respektive flerbostadshus helåren Antal påbörjade lägenheter genom nybyggnad Januari juni Småhus Flerbostadshus Källa: SCB Antal färdigställda lägenheter i småhus resp flerbostadshus Helåren Småhus Flerbostadshus Källa: SCB

2 3 Beviljade bygglov Antal lägenheter januari juni Småhus Specialbostäder Källa: SCB Källa: TMF Flerbostadshus Fritidshus Orderingång trähus I miljoner SEK. januari juni 214 resp medlemsföretag ingår i statistiken jan feb mars april maj juni Bygglov Under första halvåret 214 beviljades bygglov för lägenheter enligt SCB, en minskning med 12 procent jämfört med 213. Av de beviljade byggloven var 4 27 småhus, lägenheter i flerbostadshus, lägenheter i specialbostäder och 893 var fritidshus. Se diagram 3. Efter släpningar i rapporteringen gör att 214 års siffror är underskattade. Export och import enligt SCB Exporten av monteringsfärdiga trähus minskade med 12 procent till 441 miljoner kronor under första halvåret 214 enligt SCB:s siffror. De största exportländerna är Norge, Japan, Tyskland, Finland och Danmark. (Se diagram 5). Exporten till Norge minskade med 7 procent till 24 miljoner kronor under första halvåret 214. Exporten Orderingången för småhusföretagen ökade under första halvåret Källa: TMF Export trähus I miljoner SEK. januari juni Storbritannien Danmark Finland Tyskland Japan Dörrar, svensk marknad I tusental januari juni, Total svensk marknad=produktion-export+import Innerdörr Spegeldörr Inst.dörr, klassad Inst.dörr, oklassad Varmförrådsdörr Ytterdörr Kallförrådsdörr Källa: TMF Norge Byggfakta AB tar fram statistik som visar antal sökta bygglov för styckebyggda hus. Antal sökta bygglov för styckebyggda småhus var totalt under första halvåret 214, en ökning med 23 procent. Andelen monteringsfärdiga hus var 83 procent. Andelen hus byggda med lösvirke var 13 procent och andelen stenhus var 4 procent. Monteringsfärdiga trähus Omsättning, antal anställda och orderingång Sveriges trähusindustri omfattar 523 företag. Av dessa är 277 enmansföretag och 246 företag med totalt anställda enligt SCB:s senaste siffror från företag har mer än 5 anställda. Produktionen, försäljningsvärdet leveranser för monteringsfärdiga trähus var 9,2 miljarder kronor enligt SCB:s senaste siffror från 212. Diagram 4 visar det totala ordervärdet för respektive månad januari juni 214, jämfört med 213 för 27 trähusföretag som är medlemmar i TMF. Det ackumulerade värdet för orderingången av trähus under januari juni 214 ökade med 24 procent jämfört med 213. till Finland minskade med 59 procent och exporten till Japan minskade med 2 procent. Importen av trähus ökade med 11 procent till 68 miljoner kr under första halvåret 214 jämfört med procent av den totala importen var från Estland och 17 procent från Finland. Dörrar SCB:s senaste siffror från 213 visar att det finns 145 företag som tillverkar dörrar av trä i Sverige. Av dessa är 73 enmansföretag utan anställda och 72 är företag med sammanlagt anställda. TMF:s statistik för dörrar omfattar anställda och ungefär 8 procent av den svenska marknaden. Under första halvåret 214 levererades drygt 778 dörrar, en ökning med 4 procent jämfört med 213. Omsättningen för dörrar under första halvåret var drygt 944 miljoner kr, en ökning med 14 procent jämfört med 213. Exporten av dörrar ökade med 5 procent till 433 dörrar och 56 procent i andel av den totala produktionen under 214 jämfört med 213. Exporten till Norge var 67 procent i andel av den totala exporten och exporten till Danmark var 29 procent i andel. Exporten av innerdörrar ökade 2

3 med en procent till drygt 297 dörrar och 66 procent i andel av den totala produktionen under första halvåret 214. Importen av dörrar ökade med 7 procent till 112 dörrar under 214. Den mesta importen kommer från Baltikum och de nordiska länderna. Statistik för direktimport till byggvaruhandeln saknas och kan vara relativt betydande. Den svenska marknaden, (produktion minus export plus import), ökade med 4 procent till 458 dörrar under första halvåret 214. Diagram 6 visar respektive produktgrupp och ökning/minskning jämfört med tidigare år. Fönster SCB:s senaste siffror från 213 visar att det finns 134 företag som tillverkar fönster av trä i Sverige. Av dessa är 7 enmansföretag utan anställda och 64 är företag med totalt anställda. TMF:s statistik för fönster omfattar i stort sett alla tillverkare och rapporterande företag 214 är i stort sett detsamma som 213. Antal anställda inom TMF:s fönsterföretag var 2 42 i slutet av juni 214. Omsättningen under första halvåret 214 ökade med 1 procent till drygt 2 miljarder kronor jämfört med första halvåret 213. Under första halvåret 214 levererades drygt 699 luft*, en ökning med 3 procent jämfört med 213. Av totalt levererade luft var 67 procent av trä/aluminium och 33 procent ytbehandlade. 31 procent av totalt antal levererade luft är vridfönster, 25 procent är fasta fönster och 2 procent är inåtgående fönster. Diagram 7 visar fördelning produktgrupper och ökning/minskning av levererade fönsterluft under första halvåret 214 jämfört med 213. Av totalt levererade fönsterluft under första halvåret 214 exporterades 18 fönsterluft, en minskning med 15 procent i jämförelse med 213. De största exportländerna är Storbritannien med 45 procent, Norge med 34,5 procent i andel och Japan med 9 procent i andel. *Fönsterluft En luft är ungefär detsamma som en fönsterbåge. Ett fönster kan alltså innehålla flera luft, d v s flera bågar i samma karm. Omsättningen inom fönsterföretagen ökade under första halvåret 214. Ett av företagen i branschen är H Fönstret, som bland annat levererat nya fönster till renoveringar av miljonprogrammet. Trägolv Enligt SCB senaste siffror för 213 omfattade industrin för sammansatta parkettgolv 1 företag. Av dessa är 5 enmansföretag utan anställda och 5 företag med totalt 863 anställda. Försäljningen av trägolv är fortsatt stabil enligt Golvbranschen, GBR, och volymen för 213 är oförändrad. Lamellgolvens andel har ökat något och massiva trägolv har en liten andelsminskning. På totalmarknaden är trägolv fortsatt den största materialgruppen med en marknadsandel på 31 procent. Enligt FEP (European Federation of the Parquet Industry) minskade Sveriges produktion av trägolv, lamellparkett och massiva trägolv med 3 procent till knappt 8,8 miljoner m 2 under 213. Försäljningen på den svenska marknaden var 6,3 miljoner m 2, en minskning med 1 procent under 213, jämfört med 212. Prognosen för 214 visar att produktionen och den totala försäljningen i Sverige troligtvis kommer att öka. Försäljningsvolymerna är dock osäkra, då direktimporten av lamell/parkettgolv är svårbedömd eftersom tillförlitlig statistik saknas. Träslaget ek dominerar med 9 procent i andel under 213 enligt FEP. Diagram 8 visar Sveriges produktion, export, import och konsumtion av massiva trägolv och lamell/ parkettgolv, samt prognos 214. Källa: TMF Utåtg. 2-glas Utåtg. 3-glas Inåtgående Vridfönster Fasta fönster 2-glas kopplade Fönsterdörr Övriga 8 Trä-, lamell-, parkettgolv Sveriges produktion, export, import och konsumtion i miljoner kvm. Helår, Produktion Import Export Konsumtion Källa: FEP Levererade fönsterluft I tusental. Januari juni 214 jämfört med Foto: H Fönstret i Lysekil 25 Ytbehandl. Ej ytbehandl. Trä/aluminium (prognos). 3

4 9 1 I tusen m 3. Januari juni (Statistiken omfattar spånskivor, plywood, träfiberskivor och MDF tom 211. From 212 omfattar statistiken endast spånskivor och plywood.) Källa: TMF 11 Försäljning trappor I miljoner SEK. Januari juni Sverige Övr. Norden Tyskland Övr. Källa: TMF Produktion träskivor Import spånskivor, plywood och träfiberskivor I tusen m 3. Januari juni Spånskivor Plywood Träfiberskivor Källa: SCB Trappor Den fakturerade försäljningen för den totala trappindustrin i Sverige uppskattades till 246 miljoner kr för helåret 213 och antal anställda till 25. Enligt trappföretagens statistik som är ungefär 8 procent av den totala marknaden ökade den fakturerade försäljningen av trappor med 1 procent till 122 miljoner kronor under första halvåret 214 jämfört med 213. Av den totala fakturerade försäljningen var 81 procent försäljning i Sverige och 17 procent var försäljning till övriga Norden. Försäljningen på den svenska marknaden ökade med 15 procent till 1 miljoner kronor under första halvåret 214 och försäljningen till övriga Norden minskade med 8 procent till 21 miljoner kronor. Antal sålda trappor var under första halvåret 214. Diagram 9 visar fakturerad försäljning av trappor halvåren Träskivor From 214 omfattar träskiveindustrin 4 anläggningar; Byggelit AB, Swedspan AB i Hultsfred, Moelven Vänerply AB och Plyfa AB. Den totala produktionen av träskivor ökade med 1 procent till 324 m 3 under första halvåret 214 jämfört med 213. Exporten av träskivor ökade till 47 m 3. Diagram 1 visar produktion av träskivor From 212 ingår endast spånskivor och plywood i gruppen träskivor eftersom den svenska produktionen av träfiberskivor och MDF har upphört. Import av spånskivor och OSB Importen av spånskivor ökade med 7 procent till 167 m 3 under första halvåret 214 jämfört med samma period 213 enligt SCB. Se diagram 11. Andelen ytbelagda spånskivor är 34 procent. Spånskivor importeras framför allt från Norge, Tyskland och Danmark som tillsammans har 71 procent i andel av den totala importen. Importen av OSB, oriented strand board, ökade med 22 procent till 66 m 3 under första halvåret 214 jämfört med 213. Import av plywood Importen av plywood ökade med 1 procent till 86 m 3 under första halvåret 214 jämfört med 213 enligt SCB. Se diagram 11. Importen av plywood av furu och gran minskade med 11 procent till 4 m 3 och 46 procent i andel av den totala importen. Importen av plywood av björk och lövträ ökade med 2 procent till 32 m 2 och plywood med ytskikt av annat lövträ ökade med 4 procent till 13 m 3. De största importländerna är Finland och Ryssland som har 45 procent i andel av den totala importen. Import av träfiberskivor och MDF-skivor Importen av träfiberskivor var i stort sett oförändrad med 53 m 3 under första halvåret 214 jämfört med 213. Se diagram 11. Den totala importen av MDF-skivor ökade med 18 procent till 85 ton under första halvåret 214. Importen av obearbetade MDF-skivor minskade med 1 procent till 34 ton och bearbetade MDF-skivor ökade med 48 procent till 51 ton. Köksinredningar utgör cirka 15 procent av den totala möbelproduktionen i Sverige. Den totala försäljningen av köksinredningar på den svenska marknaden ökade med 11 procent till 2, miljarder kronor under första halvåret 214. På bilden visas verksamhet från Marbodals fabrik. 4

5 Exporten av möbler minskade med 2 procent under första halvåret Export/import av möbler I miljoner SEK. Januari juni Export Import Möbler och köksinredningar Produktion och företagens struktur Under 213 beräknades produktionen av möbler och köksinredningar till 23 miljarder kronor. Möbelindustrin inklusive köksinredningar omfattar totalt 2 2 företag. Av dessa är enmansföretag och 836 är företag med sammanlagt anställda enligt SCB. De flesta företagen finns i södra delen av Sverige, bland annat i Jönköping län, Västra Götaland och Skåne. Export av möbler Sveriges export av möbler minskade med 2 procent till 7,2 miljarder kronor under 214 jämfört med 213. Exporten till EU-länder var oförändrad med 3,8 miljarder och 53 procent i andel av den totala exporten. Exporten till Europa minskade med 1 procent till 2,8 miljarder kronor och 39 procent i andel. Exporten till Asien ökade med 4 procent till 245 miljoner kronor. De största exportländerna är Norge, Danmark, Tyskland, Finland, Storbritannien, Frankrike och USA. Exporten till Norge minskade med 2 procent under första halvåret 214 och exporten till Finland ökade med 6 procent. Diagram visar export och import av möbler, fördelad på länder och produktgrupper. Import av möbler Sveriges import av möbler ökade med 8 procent till 7,2 miljarder kronor under första halvåret 214 jämfört med 213. Importen från EU-länder ökade med 11 procent till 4,9 miljarder kronor och 68 procent i andel av den totala importen. Importen från övriga Europa minskade med 22 procent. Importen från Asien ökade med 9 procent till knappt 1,9 miljarder kronor. De största importländerna är Kina, Polen, Litauen, Tyskland, Danmark, Norge och Italien. Importen från Polen ökade med 22 procent, importen från Kina ökade med 12 procent, och importen från Litauen ökade med 48 procent till 13 procent i andel av den totala importen. Diagram visar export och import av möbler, fördelad på länder och produktgrupper. SCB:s siffror för export och import mäter export och import av möbler som går via Sveriges gränser. Eventuell reexport framgår ej av de mätningar som görs. Kontorsmöbler Produktionen av kontorsmöbler är ungefär 22 procent i andel av den totala möbelproduktionen i Sverige. Exporten av kontorsmöbler minskade med 9 procent till 1,1 miljarder kronor under första halvåret 214 jämfört med 213. De största exportländerna under året var Norge, Danmark, Finland, Frankrike och Storbritannien. Exporten till Finland ökade med 5 procent till 11 procent i andel av den totala exporten. Exporten till Norge minskade med 8 procent till 45 procent i andel och exporten till Danmark minskade med 27 procent. Importen av kontorsmöbler minskade med 7 procent till 399 miljoner kronor under första halvåret 214 jämfört med 213. De största importländerna var Kina, Norge, Polen, Tyskland och Litauen. Diagram 15 visar export och import av möbler fördelad på produktgrupper. Köksinredningar av trä Produktionen av köksinredningar av trä är ungefär 15 procent i andel av den totala möbelproduktionen. Under 213 omfattade industrin 37 företag. Av dessa var 168 enmansföretag och 139 företag med totalt 2 23 anställda. Exporten av köksinredningar minskade med 4 procent till 276 miljoner kronor under första halvåret. Exporten till Norge minskade med 5 procent till 72 procent i andel av den totala exporten av köksinredningar. Exporten till Danmark ökade med 8 procent till 1 procent i andel och exporten till Finland ökade med 17 procent till 8 procent i andel. Importen av köksinredningar ökade med 13 procent till 317 miljoner kronor under första halvåret 214. De största importländerna är Danmark, och Litauen som sammanlagt har en andel med 79 procent av den totala importen. Importen från Litauen ökade med 62 procent till 119 miljoner kronor och importen från Tyskland minskade med 74 procent till 16 miljoner kronor. Diagram 15 visar export och import av möbler fördelad på produktgrupper. I samarbete med Prognoscentret tar TMF fram statistik som visar försäljning av köksinredningar på den svenska marknaden. Totalt är det 2 aktörer fördelat på åtskilliga varumärken, som levererar statistik. Den totala försäljningen av köksinredningar på den svenska marknaden ökade med 11 procent till 2, miljarder kronor under första halvåret 214. Antal stommar som såldes ökade med 2,2 procent till 1,3 miljoner stommar. 15 procent av före tagen rapporterar inte stommar. Källa: SCB. Bearbetning Svandata/TMF. 13 Export av möbler fördelat på länder Januari juni 214. Källa: SCB. Bearbetning Svandata/TMF Export/import av möbler fördelat på produktgrupp I miljoner SEK. Januari juni 214. Butiksmöbler Köksinredningar Madrasser Övriga sittmöbler Möbler m. stoppning Möbler för sovrum Möbler för matrum Möbler för kontor Övriga möbler Delar av möbler Import Norge 36% Export Nederländerna 3% USA 3% Frankrike 4% Storbritannien 5% Danmark 11% Finland 1% Tyskland 11% Import av möbler fördelat på länder Januari juni 214. Kina 2% Polen 17% Italien 4% Norge 4% Litauen 13% Danmark 9% Tyskland 11% Källa: SCB. Bearbetning Svandata/TMF Källa: SCB. Bearbetning Svandata/TMF. 5

6 Hittills i år har färre antal arbetsskador rapporterats. 16 Antalet anmälda arbetsskador Inom trä- och möbelindustrin. Helår (214 avser perioden jan aug.) Arbetsolyckor Arbetssjukdomar Källa: Arbetsmiljöverket 17 Antal arbetsskador Per 1 anställda inom trä- och möbelindustrin. Helår Arbetsolyckor Arbetssjukdomar Källa: Arbetsmiljöverket Arbetsmiljö Arbetsskador är ett samlingsbegrepp för arbetsolyckor och arbetssjukdomar. Underlaget till statistiken baseras på antalet anmälda skador till Arbetsmiljöverket och antalet anställda inom trä- och möbelindustrin enligt SCB. Diagram 16 visar antalet anmälda arbetsskador åren Antalet anmälda arbetsolyckor minskade något under 213, efter att varit i stort sett oförändrat de tre tidigare åren. Under de första åtta månaderna av 214 anmäldes färre arbetsskador än under motsvarande period 213, vilket kan indikera att vi får en minskning av arbetsskadorna under 214. Diagram 17 visar antalet arbetsolyckor och arbetssjukdomar för TMF-företag mätt i relativa tal. De relativa talen redovisas som arbetsolyckor och arbetssjukdomar per tusen sysselsatta. Diagrammet visar att risken för arbetsolyckor har varit mer eller mindre oförändrad de senaste åren, runt 14/1 anställda. Antalet sysselsatta i branschen har minskat för varje år, vilket bidrar till att den relativa risken inte förändrats i samma utsträckning som antalet anmälda olyckor minskat. Risken att drabbas av en arbetssjukdom inom branschen är avsevärt mindre än risken att råka ut för en olycka. Dock har det relativa talet för arbetssjukdomar avsevärt ökat under 213 jämfört med föregående år. En analys av arbetsskadeanmälningarna visar en ökad rapportering av framförallt bullerrelaterade skador. Värt att notera är att arbetssjukdomar kan registreras i efterhand och avse sjukdom som kan hänföras till ett tidigare år. Diagram 18 visar anmälda arbetsskador med sjukfrånvaro inom trävarutillverkning året 213. Av diagrammet framgår att var tredje arbetsskada sker inom hustillverkning. Därefter sker flest arbetsskador vid tillverkning av fönster, träförpackningar samt byggnads- och inredningssnickerier. Diagram 19 visar anmälda arbetsskador med sjukfrånvaro inom möbeltillverkning åren 213. Av diagrammet framgår att anmälda arbetsskador domineras av framförallt två sektorer. Flest skador, en av tre, sker inom övrig möbeltillverkning och drygt var fjärde inträffar vid tillverkning av kontors- och butiksmöbler. Var sjätte arbetsskada sker vid tillverkning av köksinredningar. 18 Antal anmälda arbetsskador med sjukfrånvaro Inom trävarutillverkning. Helåret Antal anmälda arbetsskador med sjukfrånvaro Inom möbeltillverkning. Helåret 213. Fanér/träbaserade skivor Byggnads-/inredningssnickerier Träförpackningar Golv Fönster Dörrar Hus Övrigt Kontors-/butiksmöbler Kontors-/butiksinrendingar Köksmöbler Köksinredningar Madrasser Övriga möbler Källa: Arbetsmiljöverket Källa: Arbetsmiljöverket 6

7 I SAMARBETE MED PROGNOSCENTRET AB Text: Thomas Ekvall, Prognoscentret AB, Tel TMF:s MARKNADSRAPPORT Nr 2, oktober 214 Denna marknadsrapport är ett samarbete mellan TMF och Prognoscentret AB för att regelbundet följa faktorer som påverkar medlemmarnas marknader. I dessa rapporter följer vi utvecklingen för faktorer som 1) påverkar marknaden generellt, 2) påverkar marknaden för bostäder såväl nya som befintliga, samt 3) påverkar marknaden för yrkesbyggnader, d.v.s. byggnader som används för yrkesmässigt bruk. Den sista delen behandlar renovering av miljonprogrammet och möbelförsäljningens utveckling. Svensk ekonomi kommer inte att utvecklas lika starkt 214 som analytikerna trodde under våren. BNP-tillväxten under första halvåret 214 uppgick till 1,6 %, vilket var något lägre än väntat. I den senaste rapporten från Konjunkturinstitutet reviderades prognosen för svensk BNP ner till 1,8 % för 214, en halv procentenhet lägre än bedömningen från i våras. Anledningen är främst en svag utveckling för svensk export som kan härledas från en långsam ekonomisk återhämtning i EU-området. Under 214 och 215 drivs ekonomin uppåt av en högre tillväxttakt i investeringar och konsumtion. En hög men minskande sparkvot, fortsatt god reallöneutveckling och låg inflation, lägre ränta än förväntat och ett uppdämt investeringsbehov driver ekonomin framåt. Även fortsättningsvis stimuleras svensk ekonomi från finanspolitiskt håll. Ofinansierade stimulanser behöver upphöra från och med 215 för att överskottsmålet ska uppnås över en konjunkturcykel. Antalet personer i arbetskraften kommer att öka på grund av demografiska förändringar samtidigt som arbetslösheten minskar över tid allteftersom konjunkturen stärks. Med detta scenario väntas framförallt inhemsk efterfrågan i form av investeringar och konsumtion vara de huvudsakliga drivkrafterna för den ekonomiska tillväxten under det närmsta året. Framåt 216 tar exporten över allt mer som huvudsaklig drivkraft samtidigt som både konsumtion och investeringar fortsätter att växa i god takt. Totalt väntas ekonomin växa med 3,1 % under 215 och 3,4 % under 216. Utvecklingen i omvärlden utgör den huvudsakliga källan till osäkerheter i makroprognoserna. I basscenariot förutsätts att återhämtningen fortsätter i en långsam takt. Förutsättningarna i Euroområdet har förbättrats, men det är fortsatt en mängd strukturella problem som behöver åtgärdas. Den finansiella oron i flera tillväxtekonomier och framförallt i Kina, är en källa till osäkerhet liksom krisen mellan Ukraina och Ryssland. Även om risken fortsatt är större för en mer negativ utveckling än i basscenariot så har sannolikheten för en positivare utveckling ökat. Under riskerar bostadspriserna att falla baserat på finanspolitiska åtgärder som stryper hushållens kredittillväxt eller vilja att skuldsätta sig ytterligare. Framförallt handlar det om amorteringskrav i kombination med att räntan börjar att stiga. Konsumentindex Konsumentförtroendet ökade under hela 213, men i år har optimismen mattats av något. Under sommarmånaderna sjönk CCI* till och med ner något under det historiska genomsnittet på 1. Framförallt är det inställningen till den egna ekonomin som har backat. Hushållen är betydligt mer negativa till att genomföra stora inköp (kapitalvaror) nu och framöver än tidigare och man bedömer att den egna ekonomin kommer att försvagas något framöver. Däremot är man mer positiv kring Sveriges ekonomi som helhet och tror på en konjunkturförstärkning. *Konsumentindex (CCI) är ett sammanvägt mått på hur hushållen bedömer sin egen och Sveriges ekonomi samt hushållens planerade inköp. Inköpschefsindex Industriproduktionen har utvecklats svagare än förväntat under de senaste åren men Inköpschefsindex* har trots det indikerat en relativt optimistisk syn för industrin. Delindex för både orderingång, orderstock och produktion balanserar strax över 5-strecket, vilket innebär en mindre uppgång. Det största bidraget till att indexet som helhet ligger så pass högt är den planerade produktionen, vilket signalerar att optimismen är hög och att man tror på en tillväxt under det närmsta halvåret. *Inköpschefsindex avspeglar hur inköpscheferna i tillverkningsföretagen upplever utvecklingen för orderingång, leveranstider, produktion, sysselsättning och lager. Överstiger indexet 5 indikerar det en tillväxt för industrin. Högre tillväxttakt i investeringar och konsumtion Hushållen mer pessimistiska än normalt Källa: Konjunkturinstitutet, bearbetning Prognoscentret AB 2 Konsumentindex Lågkonjunktur Hushållen positivare än normalt Inköpschefsindex Högkonjunktur Källa: Swedbank, bearbetning Prognoscentret AB 7

8 3 Bostadsindex Bygglov nybyggnationer Påbörjade nybyggnationer Källa: SCB, bearbetning Prognoscentret AB Svensk trähusindustris/ TMF:s orderingång och leveranser Källa: Svensk trähusindustri/tmf, bearbetning Prognoscentret AB 5 Orderingång Bostadsrätt Leveranser Småhus- och Bostadsrättsbarometern Prisindex Småhus 1996 = 1. Källa: Mäklarsamfundet samt SCB, bearbetning Prognoscentret AB. Byggmarknaden i Sverige Bostadsindex Bostadsindex illustrerar antal beviljade och påbörjade bostäder. Eftersläpning i inrapporteringen gör att vi räknar upp statistiken för de senaste kvartalen. Bostadsbyggandet har tagit ordentlig fart under det senaste året, både påbörjandet och beviljandet. Främsta anledningarna är stigande bostadspriser, ökad sysselsättning, låga räntor och snabbare planprocesser än tidigare. Fortsatt är det nästan enbart flerbostadshusbyggandet som driver uppgången även om byggandet av småhus också ökar i långsam takt. Positivt är att bygg andet av hyresrätter ökat kraftigt under det första halvåret 214, till stor del drivet av fler student- och äldrebostäder. Svensk trähusindustris orderingång och leveranser Trähusindustrins orderingång är en ganska säker indikator på vad vi på kort sikt kan förvänta oss när det gäller nya fristående småhus. Efter 2,5 år med fallande orderingång, mätt i antal bostäder, vände trenden uppåt under våren 213. Leveranserna följer orderingången med ett släp på omkring 5 1 månader och även dessa började vända upp under den senare delen av förra hösten. Under 214 har orderingången fortsatt att öka i snabb takt och närmar sig nu nivån från 21 (innan införandet av bolånetaket). Mätt i pengar ökade orderingången med 14 % under perioden januari juli jämfört med 49 % sett till antalet bostäder under samma period. Anledningen till den relativt sett svagare omsättningsutvecklingen är dels att volymökningen främst beror på ökad orderingång inom flerbostadshus och gruppbebyggda småhus (som har ett lägre snittpris från början), men även att själva snittpriset för flerbostadshus och gruppbebyggda småhus sjönk under perioden. Småhus- och bostadsrättsbarometern Den starka tillväxten i bostadspriserna som kunnat observeras under de senaste åren har fortsatt under det första halvåret 214. Den genomsnittliga ökningstakten var omkring 5 % för småhus medan bostadsrättspriserna fortsatt steg snabbare med en ökning på knappt 12 %. Att bostadsrättspriserna fortsatt stiger med en två siffrig tillväxttakt har flera orsaker, bland annat den gynnsamma ekonomiska situationen som råder för hushåll: låga räntor, växande sysselsättning och ökningar i de reala disponibla inkomsterna. En annan faktor är att omsättningen på små lägenheter är hög vilka generellt har högre kvadratmeterpriser men lägre totalpris och därmed i mindre grad begränsas av bolånetaket. Dessutom är bostadsbristen omfattande i de flesta tillväxtregioner. Regionalt sett sticker Malmö regionen ut med en betydligt lägre prisökningstakt under de senaste åren jämfört med övriga större städer både vad gäller småhus och bostadsrätter. I övriga större regioner är pristillväxten ganska likartad. De ökande priserna har dock lett till en tilltagande tillväxttakt i bostadslånen som både Riksbanken och regeringen har uttryckt en oro för. Troligt är att det kommer nya regleringar efter valet i höst för att dämpa hushållens kreditökningar, framför allt tror vi att ett amorteringskrav kan bli aktuellt. Samtidigt förbjuds progressiva avskrivningar i bostadsrättsföreningar och räntorna börjar så smått att röra sig uppåt, både via högre marknadsräntor och ökade riskviktsgolv för bostadslån. Detta aggregerat bör få en dämpande effekt på pristillväxten under 215. Tendensen för bostadsbyggandet I diagram 6 visas utvecklingen för bostadsbyggandet fördelat på ordinära småhus, rad-, par-och kedjehus, flerbostadshus och specialbo- 8

9 städer (student- och äldrebostäder). Byggandet av ordinära småhus har börjat lyfta något efter flera års kräftgång. Under det första halvåret påbörjades 24 bostäder, en uppgång med 13 %. Givet småhus leverantörernas uppgång i orderingång bedömer vi att tillväxten fortsätter under 214. Rad-, par- och kedjehus är den minsta byggtypen och har liksom de ordinära småhusen haft en svag utveckling under de senaste åren. Efter en viss uppgång under slutet av 214 har dock tillväxten avtagit. Ordinära flerbostadshus (vanliga lägenheter) och specialbostäder (äldre och studentbostäder) är de huvudsakliga drivarna för bostadsbyggandet. Det har planerats för betydligt fler studentbostäder än tidigare i kommunerna samtidigt som borttagandet av investeringsstöd till äldrebostäder upphör 215, två faktorer som lyfter aktiviteten i år. Flerbostadshus är den byggtyp som står högst på den politiska agendan för tillfället men även den som haft mest nytta av de politiska beslut som tagits de senaste åren. Införandet av bolånetaket har som tidigare nämnts styrt efterfrågan mot mindre lägenheter och tryckt upp kvadratmeterpriserna. Att antalet kvadratmeter i nybyggnation minskat var även något som tydligt kunnat observeras i statistiken under det senaste året. Förenklade byggregler och snabbare handläggningstider hos kommuner och landsting har begränsat kapitalkostnaderna för nybyggnation liksom de extremt låga räntorna. Även den snabba urbaniseringen har tryckt upp efterfrågan på flerbostadshus. Det bör av dessa anledningar fortsatt vara byggandet av bostads- och hyresrätter i flerbostadshus som driver bostadsbyggandet under de närmsta åren och om vi inte får bostadsprisfall eller omfattande resursbrist istället (vilket är ett troligt scenario) fortsätter byggandet att öka. Beviljade bygglov När det gäller yrkesbyggnader och fritidshus följer vi olika faktorer som påverkar marknadens utveckling. Fritidshus är en del av yrkesbyggnaderna (ingår således inte i bostäderna) eftersom dessa inte avser permanent boende. Den statistik som analyseras är sökta bygglov för vissa typer av yrkesbyggnader. Utvecklingen var relativt positiv för byggloven under det första halvåret 214. Antalet beviljade projekt ökade med 7 % till 1471 stycken. Framförallt ökade beviljade projekt för offentlig byggnation, (undervisning, sjukvård och kultur & sport**). Däremot minskade projektstorlekarna* förhållandevis mycket, speciellt inom de privat drivna byggtyperna, fritidshus, kontor, affär och hotell/ restaurang. För hotell & restaurang exempelvis halverades projektstorlekarna som en effekt av färre stora projekt än under motsvarande period 213. Undervisning och kultur & sport gick dock mot strömmen med, generellt sett, större projekt. Totalt sett beviljades 86 kvadratmeter jämfört med 94 år 213, en nedgång med 9 %. Under de närmsta åren bedömer vi att utvecklingen blir positiv. Ett antal större utbyggnadsområden ligger i plan, exempelvis ESS-området i Lund samt flera stora utbyggnadsprojekt inom vård och kontor Fritidshus Kontor Affär Hotell/rest Undervisning Kultur/sport** Sjukvård Totalt **Kultur & sport: byggnader för kulturella eller idrottsliga ändamål, exempelvis teatrar eller idrottshallar. Källa: SCB, bearbetad av Prognoscentret AB Fritidshus Kontor Affär Hotell/rest Undervisning Kultur/sport** Sjukvård Totalt exkl. fritidshus *Projektstorlekar: genomsnittlig bruttoyta (m2) per beviljat bygglov. **Kultur & sport: byggnader för kulturella eller idrottsliga ändamål, exempelvis teatrar eller idrottshallar. Källa: SCB, bearbetad av Prognoscentret AB Tabell , Q1 Q2 Tabell , Q1 Q2 7 Antal beviljade bygglov per byggtyp Projektstorlekar i byggloven per byggtyp, antal m 2 Areal beviljade bygglov per byggtyp , Q1 Q2 3 Antalet påbörjade bostäder Källa: SCB, bearbetad av Prognoscentret AB Fritidshus Kontor Affär Hotell/Rest. Undervisning Kultur/sport Sjukvård Källa: SCB, bearbetad av Prognoscentret AB Ordinära småhus Par,- rad,- kedjehus Flerbostadshus Specialbostäder -14 9

10 8 Antal/andel lägenheter som renoverats Av totalt 922 lägenheter i miljonprogrammet har 33 lägenheter renoverats. 7 8% 6 5 6% Antal lägenheter Källa: Prognoscentret AB Andel lägenheter 9 Antalet renoveringsinsatser 213 och Tekniska -13 Byggtekniska Källa: Prognoscentret AB 1 Grönt index referensår Mindre kostsamma Mer kostsamma Totalt index Källa: Prognoscentret AB Sociala % 2% Renoveringar av miljonprogrammet Under 213 genomförde TMF i samarbete med Prognoscentret en mätning av hur renoveringar av miljonprogrammet utvecklats hittills och väntas fortsätta utvecklas. Från mätningen kunde bland annat utläsas att omkring 26 av 922 lägenheter anses vara renoverade, att det finns renoveringsplaner för ungefär lika många, att byggnadstekniska renoveringar i form av exempelvis nya kök har prioriterats, men att behovet är störst för tekniska renoveringar som exempelvis stammar. Ett fokus har även varit på hur mycket fastighetsbolagen prioriterar energibesparande åtgärder. Under sommaren 214 genomfördes en uppföljande mätning för att se hur arbetet med miljonprogrammet fortskridit. Utförda renoveringar Undersökningen indikerar att 68 lägenheter har renoverats under det senaste året jämfört med 62 vid motsvarande period 213, en ökning med knappt 9 %. Detta motsvarar knappt 8 % av beståndet. För de allmännyttiga bostadsföretagen har renoveringarna ökat, medan de för privata fastighetsägare minskat under samma period. Med utvecklingen under det senaste året har därmed omkring 33 av miljonprogramårens lägenheter i hög grad renoverats och ökningstakten har stigit under de senaste åren. Typ av renoveringar I diagram 9 visas antalet insatser fördelat på åtgärdstyper i flerbostadshus under det senaste året. Tekniska renoveringar omfattar el, vattenstammar, uppvärmning och ventilation medan byggnadstekniska renoveringar omfattar tilläggsisolering, balkonger, fasader, fönster, väggar, kök och bad. Sociala renoveringar innehåller insatser i kringmiljön trapphus, gårdar etc. Det har genomförts omkring 2 tekniska insatser under det senaste året och mest har gjorts av de allmännyttiga bostadsföretagen. Främst har insatserna riktats mot uppvärmning och vattenstammar (ca 55 lägenheter har stambytts exempelvis). Nivån ligger ganska oförändrad jämfört med motsvarande period 213. Byggnadstekniska insatser har dock tydligt ökat. Totalt har drygt 3 insatser genomförts, främst av de allmännyttiga bostadsföretagen, och i högst grad badrum (ca 75 badrum). Näst mest insatser gäller fönster där knappt 6 lägenheter fått fönstren utbytta eller renoverade under det senaste året. Sociala renoveringar har däremot minskat jämfört med föregående år. Grönt Index Miljöfrämjande insatser kan delas in i två olika typer. Mer kostsamma, som generellt har en större miljömässig effekt, och mindre kostsamma som har en lägre effekt. Bland de mer kostsamma insatserna kan räknas bland annat FTX (från- och tilluftsventilation med återvinning), fönsterbyten och tilläggsisolering medan mindre kostsamma är exempelvis snålspolande munstycken och injustering, (renoveringar som innehåller utjämning av värme eller ventilationsflöden över hela fastigheten). Baserat på hur stor effekt varje insats beräknas ha kombinerat med antalet insatser som genomförts i år och under föregående år kan man skatta hur de gröna renoveringarna utvecklas. När det gäller mer kostsamma renoveringar har något färre insatser genomförts vilket gör att ökningstakten i dessa energibesparande åtgärder är lägre än under föregående år. Däremot har de mindre kostsamma insatserna ökat vilket gör att den uppskattade tillväxten i energibesparingarna totalt sett vuxit med knappt 7 %. Framförallt är det de privata fastighetsägarna som satsar på miljöfrämjande åtgärder både vad gäller mer kostsamma som mindre kostsamma åtgärder. Detta var även något som kunde observeras vid föregående års mätning. 1

11 11 Omsättning inom detaljhandeln- butikshandel med möbler Omsättningsutveckling under de senaste 12 månaderna aggregerat, löpande- och fasta kalenderkorrigerade priser. Miljoner kronor Löpande priser Fasta priser Källa: HUI, bearbetning Prognoscentret AB Möbelmarknaden Indikatorer för möbelmarknaden Handelns utredningsinstitut (HUI) levererar prognoser, utredningar och forskning om handeln, där man bland annat kartlägger möbelhandelns omsättning och utveckling i Sverige. Möbelhandeln har ökat starkt under 214. På årstakt har omsättningstillväxten legat kring 5,8 % medan volymen (omsättningen i fasta priser) ökat med 6,9 %. Omsättningen snabbare än volymen i en tillväxtfas. Försäljningstillväxten ligger i linje med våra förväntningar från i våras och det finns ingenting som tyder på att trenden ska brytas under 214. Även under 215 bör utvecklingen bli fortsatt positiv. Utvecklingen drivs av ökade disponibla inkomster, bättre konsumentförtroende och stärkt allmän konjunktur. Alltjämt ökar dagligvaruhandeln snabbare än sällanköpsvaruhandeln. Möbel- och heminredningshandeln håller dock sina marknadsandelar 12 Marknadsandelar inom detaljhandeln 12% 1% 8% 6% 4% 2% Juli 213 Juli 214 har därmed fortsatt att öka snabbare i fasta priser än i löpande vilket innebär att möbelhandeln inte lyckats höja priserna i snitt, alternativt att lågprishandeln tar marknadsandelar. Denna utveckling får ses som något oväntad då priserna normalt stiger Möbelhandeln ökade starkt under första halvåret 214 jämfört med föregående år medan framförallt bygghandeln tappade som ett resultat av det extremt varma vädret under sommaren. Då konjunkturen fortsätter att stärkas väntas även sällanköpsvaruhandeln att öka och det i en snabbare takt än dagligvaruhandeln. Beklädnad Elektronik Heminredning Järn, bygg, VVS Möbel Källa: SCB/HUI, bearbetning Prognoscentret AB Prognoscentret AB är specialiserat på analyser av utvecklingen i byggandet och alla dess delmarknader. Vi arbetar kontinuerligt med att beskriva vad som sker på marknaden och varför. Det gäller såväl byggandet generellt som specifika byggkomponenter och byggmaterial i Sverige, Norden och Europa. Vi erbjuder våra kunder skräddarsydda marknadsanalyser via Internet som innebär att informationen tillhandahålls snabbare och med frekventa uppdateringar. Besök vår hemsida och se själv: www. prognoscentret.se. Kontakta Thomas Ekvall på eller på telefon: för mer information. 11

12 Mediaspjuth TMF:s statistik Förutom TMF i siffror tar TMF kontinuerligt fram rapporter och statistik för ett stort antal delbrancher. Vissa delar av statistiken kan kontinuerligt följas på vår publika hemsida och andra delar är exklusiva för medlemsföretagen. Basfakta Uppdateras en gång per år och visar SCB:s siffror enligt SNI, (Svensk näringsgrensindelning). Statistiken visar trä- och möbelindustrin jämfört med andra branscher och struktur för företag och anställda på olika nivåer. Dörrar Dörrstatistik inrapporteras av drygt 4 företag både medlemsföretag och icke medlemsföretag, varje kvartal och återredovisas i en marknadsrapport. Fönster Fönsterstatistik inrapporteras av 4 företag både medlemsföretag och icke medlemsföretag, varje kvartal och återredovisas i en marknadsrapport. Möbler Rapport till möbelföretagen varje kvartal, halvår och år på Sveriges produktion, export och import av möbler fördelat på produktgrupper och totalt. Källa är SCB. Kontorsmöbelindex för Planmöbler, Arbetsstolar och Övriga möbler tas fram månadsvis och distribueras till kontorsmöbelföretagen. Trappor Fakturerad försäljning av trappor inrapporteras av trappföretagen varje kvartal och återredovisas i en marknadsrapport. Trähus Trähusbranschen publiceras en gång per år. Samlar SCB:s statistik och medlemsföretagens statistik om byggande och boende och visar helårsstatistik. Trähusbarometern visar det totala ordervärdet för trähus i en indexserie och det totala ordervärdet för de senaste 6 månaderna. Innehåller också en prognos för trähusbyggandet. Publiceras 4 gånger per år. Marknadsrapport statistiken visar bl.a. leveranser och orderingång för monteringsfärdiga trähus, styckebyggda och gruppbyggda småhus och flerbostadshus och rapporteras till trähusföretagen varje månad. Index MT74 tas fram av SCB på uppdrag av TMF och rapporteras till trähusföretagen en gång per månad. Indexet är avsett att utnyttjas för indexreglering av priset vid försäljning av monteringsfärdiga trähus. Import och export av monteringsfärdiga trähus rapporteras en gång per månad. Källa är SCB. Byggfaktas statistik för sökta bygglov, styckebyggda hus rapporteras varje halvår och helår. Box 55525, 12 4 Stockholm Tel: DHI, detaljhandelindex, tas fram av SCB och visar omsättningen för butikshandeln med möbler. Kök Köksinredningar av trä i samarbete med Prognoscentret tar TMF fram en rapport på fakturerad försäljning på svenska marknaden kvartalsvis för i stort sett samtliga köksaktörer på den svenska marknaden. Andelen påbörjade lägenheter i ordinära flerbostadshus som är byggda av trä publiceras en gång per år. Källa är SCB. Träskivor Månadsrapporter för träskiveföretagen som tillverkar spånskivor och plywood en gång per månad. Import och export av spånskivor, plywood och träfiberskivor rapporteras en gång per kvartal till träskiveföretagen. Källa är SCB.

TMF I SIFFROR. Statistik om den svenska trä- och möbelindustrin Nr 1, april 2014

TMF I SIFFROR. Statistik om den svenska trä- och möbelindustrin Nr 1, april 2014 12 1 8 Prognoscentret AB 7 5 3-96 Hushållen mer pessimistiska än normalt. Lågkonjunktur Högkonjunktur -12 7 TMF I SIFFROR Statistik om den svenska trä- och möbelindustrin Nr 1, april 214 Välkommen till

Läs mer

i siffror Under 2011 påbörjades nybyggnad av 6 700 småhus STATISTIK OM DEN SVENSKA TRÄ- OCH MÖBELINDUSTRIN Se marknadsrapporten sidan 7

i siffror Under 2011 påbörjades nybyggnad av 6 700 småhus STATISTIK OM DEN SVENSKA TRÄ- OCH MÖBELINDUSTRIN Se marknadsrapporten sidan 7 Nr. 1 april 212 i siffror STATISTIK OM DEN SVENSKA TRÄ- OCH MÖBELINDUSTRIN Välkommen till ett nytt nummer med statistik om den svenska trä- och möbelindustrin. Statistiken är inriktad på byggande och boende,

Läs mer

TMF i siffror. Under första halvåret 2012 påbörjades nybyggnad av 2 350 småhus. statistik om den svenska trä- och möbelindustrin. Se marknadsrapporten

TMF i siffror. Under första halvåret 2012 påbörjades nybyggnad av 2 350 småhus. statistik om den svenska trä- och möbelindustrin. Se marknadsrapporten TMF i siffror Nr. 2 oktober 212 statistik om den svenska trä- och möbelindustrin Välkommen till ett nytt nummer med statistik om den svenska trä- och möbelindustrin. Statistiken är inriktad på byggande

Läs mer

TMF i siffror Statistik om den svenska trä- och möbelindustrin

TMF i siffror Statistik om den svenska trä- och möbelindustrin Nr 2 oktober 26 TMF i siffror Statistik om den svenska trä- och möbelindustrin Välkommen till ett nytt nummer med statistik om den svenska trä- och möbelindustrin. TMF i siffror publiceras två gånger per

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Boverkets indikatorer

Boverkets indikatorer Boverkets indikatorer maj 2012 ANALYS AV UTVECKLINGEN PÅ BYGG- OCH BOSTADSMARKNADEN Inget ökat bostadsbyggande 2012 Under 2011 påbörjades 24 500 bostäder, enligt Boverkets senaste bedömning av bostadsbyggandet.

Läs mer

Konjunkturrapport våren 2014

Konjunkturrapport våren 2014 Konjunkturrapport våren 2014 Cementa har under ett antal år givit ut konjunkturrapporter. Avsikten är att försöka ge en uppriktig bedömning av hur framtiden kommer att se ut då det gäller användandet av

Läs mer

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? Byggkonjunkturen 2015 Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? FASADDAGEN, MALMÖ BÖRSHUS, 2015-02-05 Fredrik Isaksson Chefekonom Fasaddagen 2015 Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer

Konjunkturrapport kv 1-4 2013 VVS företagen

Konjunkturrapport kv 1-4 2013 VVS företagen VVS företagen Mars 201 0 000 5 000 0 000 25 000 20 000 000 10 000 5 000 0 Värme & sanitet Mkr, 201 års priser 116 2 01 2 590 500 000 + +1 2011 2012 201 201 20 Regional utveckling Ackumulerad prognos 201-20,

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos 1 (12) 2011-01-05 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 1, 2011-01-05 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på låg nivå trots säsongsmässig

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 27 februari 2012 Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Makrofokus Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Det tyska IFO-indexet

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2014-08-13 Augusti 2014 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Kontaktperson: Christian Nilsson Tfn:

Läs mer

2015 börjar positivt för transportnäringen

2015 börjar positivt för transportnäringen Jul-06 Okt-06 Feb-07 Jul-07 Okt -07 Jan-08 Apr-08 Jul-08 Okt-08 Jan-09 Apr-09 Jul-09 Okt-09 Jan-10 Apr-10 Jul-10 Okt-10 Jan-11 Apr-11 Jul-11 Okt-11 Jan-12 Apr-12 Jul -12 Okt-12 Jan -13 Apr - 13 Jul -13

Läs mer

VÅR 2013. Hett i Norge. Varmt i Sverige Svalt i Danmark. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden

VÅR 2013. Hett i Norge. Varmt i Sverige Svalt i Danmark. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden VÅR 2013 Hett i Norge Varmt i Sverige Svalt i Danmark Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Nordic Housing Insight VÅR 2013 Nordic Housing Insight är en återkommande undersökning som visar hur

Läs mer

Renoveringsskulden i miljonprogrammet. Sammanfattande slutsatser av Prognoscentrets rapport Miljonprogrammet Förutsättningar och möjligheter

Renoveringsskulden i miljonprogrammet. Sammanfattande slutsatser av Prognoscentrets rapport Miljonprogrammet Förutsättningar och möjligheter Renoveringsskulden i miljonprogrammet Sammanfattande slutsatser av Prognoscentrets rapport Miljonprogrammet Förutsättningar och möjligheter TMF vi bygger och inreder Sverige, juni 2014 I korthet Det finns

Läs mer

PMI sjönk till 52,2 i december utdragen återhämtning inom industrisektorn

PMI sjönk till 52,2 i december utdragen återhämtning inom industrisektorn 14 01 02 PMI sjönk till 52,2 i december utdragen återhämtning inom industrisektorn PMI-totalt sjönk med 3,8 indexenheter till 52,2 i december. Samtliga ingående delindex, förutom index för leverantörernas

Läs mer

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent Bild 1 8 BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 198 till kv 3 26 Procent 6 4 2-2 2 21 22 23 24 25 26 Kvartal och säsongrensade värden uppräknat till årstakt Källa: EcoWin Bild

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2011-08-15 Publicerad i augusti 2011 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Innehåll Den ekonomiska

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 6 augusti 212 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Sysselsättningen i USA

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014 Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2012-09-07 Publicerad i september 2012 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se 1 (11) Bolånemarknaden

Läs mer

Full fart på den svenska hotellmarknaden

Full fart på den svenska hotellmarknaden Full fart på den svenska hotellmarknaden Utveckling första tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden

Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden Faktaunderlag om de nordiska bostadsmarknaderna 1995-2010 Jón Rúnar Sveinsson bearbetade i november 2009 på basis av skriften Finanskrisen och bostadsmarknaden

Läs mer

Boverkets indikatorer

Boverkets indikatorer Boverkets indikatorer Nummer 3 November 214 ANALYS AV UTVECKLINGEN PÅ BYGG- OCH BOSTADSMARKNADEN MED BYGGPROGNOS Bostadsbyggandet fortsätter att öka Bostadsbyggandet har ökat snabbt efter eurokrisen 211

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

HÖST 2013. Norge bromsar in Sverige fortsätter stabilt Danmark förstärks gradvis. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden

HÖST 2013. Norge bromsar in Sverige fortsätter stabilt Danmark förstärks gradvis. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden HÖST 2013 Norge bromsar in Sverige fortsätter stabilt Danmark förstärks gradvis Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Nordic Housing Insight, hösten 2013 Nordic Housing Insight är en återkommande

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE Sammanfattning Landets fastighetsägare delar ekonomkårens förväntan om att den svenska ekonomin är inne i en återhämtningsfas. Förutsättningarna

Läs mer

VECKOBREV v.47 nov-11

VECKOBREV v.47 nov-11 Veckan som gått 0 0.001 Makro Den svenska arbetslösheten enligt SCB:s beräkningar steg från 6,8 % till 6,9 % i oktober, där förväntat var en oförändrad nivå. Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer förkunnade

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL

ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL SAMMANFATTNING ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL Mars 3 EIO SAMMANFATTNING AV KONJUNKTURRAPPORT Mars 3 Tuffare marknad för elteknikföretagen 3 och Med viss fördröjning fick oron i omvärlden och en allt svagare

Läs mer

Näringsliv Skåne. Konjunktur och

Näringsliv Skåne. Konjunktur och Näringsliv Skåne Konjunktur och arbetsmarknad Rapport november 2011 1 Sverige inför osäkra tider Det kommande året ter sig allt mer dystert när vi studerar de senaste prognoserna för Sveriges ekonomiska

Läs mer

Optimism i vikande konjunktur

Optimism i vikande konjunktur Fastighetsägarnas Sverigebarometer Dec 12 Optimism i vikande konjunktur Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern tar temperaturen

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget SNS 21 augusti 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Huvudbudskap Svensk ekonomi utvecklas positivt - expansiv penningpolitik stödjer

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 2014 7% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Hägringar Jobbskaparna och jobbkaparna Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv Mars 2010 Konsoliderad bruttoskuld, andel av BNP 140 120 100 80 60

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN ÖREBRO LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

Franchisebarometern 2, 2014. HUI Research På uppdrag av Svensk Franchise. November 2014 2014 HUI RESEARCH

Franchisebarometern 2, 2014. HUI Research På uppdrag av Svensk Franchise. November 2014 2014 HUI RESEARCH Franchisebarometern 2, 2014 HUI Research På uppdrag av Svensk Franchise November 2014 Innehåll Avsnitt Sida Bakgrund 3 Franchisebarometern 2014 4 Läget inom svensk ekonomi 5 Framtidstron inom franchising

Läs mer

Boverkets indikatorer

Boverkets indikatorer Boverkets indikatorer April 214 ANALYS AV UTVECKLINGEN PÅ BYGG- OCH BOSTADSMARKNADEN MED BYGGPROGNOS Byggandet fortsätter öka efter den kraftiga uppgången 213 Bostadsbyggandet tog rejäl fart mot slutet

Läs mer

VECKOBREV v.17 apr-13

VECKOBREV v.17 apr-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Europakommissionens ordförande Barosso menar att Europa inte kan införa ytterligare åtstramande politik eftersom den möter allt större motstånd i flera länder. Eniro

Läs mer

Byggmaterialindustrierna. - en viktig näring för Sverige -

Byggmaterialindustrierna. - en viktig näring för Sverige - Byggmaterialindustrierna - en viktig näring för Sverige - Ett samhälle blir aldrig färdigbyggt Nya vägar, skolor och bostäder har i alla tider setts som tecken på välstånd och framsteg. Byggnader och infrastruktur

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Importbarometern 2014:2 Tema: Hållbarhet och CSR-frågor

Importbarometern 2014:2 Tema: Hållbarhet och CSR-frågor Importbarometern 2014:2 Tema: Hållbarhet och CSR-frågor December 2014 HUI Research på uppdrag av Svensk Handel Innehåll Avsnitt Sida Om undersökningen 3 Importindikatorn 3 Hållbar konsumtion och CSR-frågor

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Stark tro på uppgång i Norge

Stark tro på uppgång i Norge SOMMAR 2015 Stark tro på uppgång i Norge Räntan och media påverkar mest Stabil utveckling på fritidshusmarknaden Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Nordic Housing Insight - Sommar 2015 Ökat

Läs mer

Konjunkturrapport våren 2015

Konjunkturrapport våren 2015 Konjunkturrapport våren 2015 Cementa har under ett antal år givit ut konjunkturrapporter. Avsikten är att försöka ge en uppriktig bedömning av hur framtiden kommer att se ut då det gäller användandet av

Läs mer

Nordisk hotellmarknad - 2:a kvartalet 2009

Nordisk hotellmarknad - 2:a kvartalet 2009 Nordisk hotellmarknad - :a kvartalet 9 Sammanfattning Den ekonomiska konjunkturen fortsatte att vara mycket svag i samtliga nordiska länder under andra kvartalet. Samtliga fyra länders ekonomier beräknas

Läs mer

Boverkets indikatorer

Boverkets indikatorer Boverkets indikatorer Nummer 2 Juni 214 ANALYS AV UTVECKLINGEN PÅ BYGG- OCH BOSTADSMARKNADEN MED BYGGPROGNOS Drygt 4 bostäder påbörjas nästa år Bostadsbyggandet ökade även under första kvartalet, då nära

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN UPPSALA LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Stark tro på fortsatt prisökning

Stark tro på fortsatt prisökning SOMMAR 2014 Stark tro på fortsatt prisökning i Norge Stabilt i Sverige och Danmark Het marknad för sjönära fritidshus Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Nordic Housing Insight - Sommar 2014

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015

Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015 Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015 Svenska hushåll har de starkaste finanserna i hela. De är också mer optimistiska om sin ekonomi än hushåll i andra länder och har den högsta sparbenägenheten.

Läs mer

PMI steg till 53,3 i september delindexen gav spretig bild

PMI steg till 53,3 i september delindexen gav spretig bild 2015-10-01 PMI steg till 53,3 i september delindexen gav spretig bild PMI-total steg från 53,2 i augusti till 53,3 i september främst med stöd från delindex för sysselsättning. Trots uppgången med en tiondel

Läs mer

Skandias plånboksindex. Juni, 2013 2013-06-26

Skandias plånboksindex. Juni, 2013 2013-06-26 Skandias plånboksindex Juni, 2013 2013-06-26 1 Sammanfattning Plånboksindex för juni: Hushållen mer optimistiska än någonsin Skandia redovisar stark framtidstro i sin undersökning av hushållens ekonomiska

Läs mer

VINTER 2014. Norge sticker ut Sverige och Danmark mer stabilt Utbudet ökar mest i Norge. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden

VINTER 2014. Norge sticker ut Sverige och Danmark mer stabilt Utbudet ökar mest i Norge. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden VINTER 2014 Norge sticker ut Sverige och Danmark mer stabilt Utbudet ökar mest i Norge Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Nordic Housing Insight - Vinter 2014 Nordic Housing Insight är en

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012 Fastighetsägarnas Sverigebarometer Juli 212 FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern

Läs mer

Våren 2011 Näringslivskontoret, Malmö stad www.malmo.se/naringsliv www.malmobusiness.com

Våren 2011 Näringslivskontoret, Malmö stad www.malmo.se/naringsliv www.malmobusiness.com Våren 211 Näringslivskontoret, Malmö stad www.malmo.se/naringsliv www.malmobusiness.com Alla grafer avser Malmö Presentationen utkommer vår & höst Grafer med den historiska utvecklingen av nyckeltalen

Läs mer

Skandias plånboksindex. April, 2013 2013-04-23

Skandias plånboksindex. April, 2013 2013-04-23 Skandias plånboksindex April, 2013 2013-04-23 1 Sammanfattning Plånboksindex för april: Hushållen alltmer optimistiska Skandia redovisar stark framtidstro i sin undersökning av hushållens ekonomiska framtidsutsikter

Läs mer

Sommaren 2015 i besöksnäringen

Sommaren 2015 i besöksnäringen Sommaren 2015 i besöksnäringen SOMMAREN 2015 I BESÖKSNÄRINGEN I denna rapport sammanfattar Visita sommaren 2015. Med sommaren menas här juni och juli. När utvecklingen kommenteras jämförs med motsvarande

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Boverkets indikatorer

Boverkets indikatorer Boverkets indikatorer Nummer 1 Maj 215 ANALYS AV UTVECKLINGEN PÅ BYGG- OCH BOSTADSMARKNADEN MED BYGGPROGNOS Drygt 5 bostäder påbörjas nästa år Bostadsbyggandet ökade med drygt 2 procent under 214, då cirka

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 213 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens företagsundersökning i september 213 Riksbankens företagsundersökning i september 213 tyder på en fortsatt,

Läs mer

Skandias plånboksindex. September, 2013 2013-09-24

Skandias plånboksindex. September, 2013 2013-09-24 Skandias plånboksindex September, 2013 2013-09-24 1 Sammanfattning Plånboksindex för september: Hushållens optimism rasar dramatiskt Skandias senaste plånboksindex, som görs i samarbete med TNS Sifo, visar

Läs mer

VECKOBREV v.36 sep-15

VECKOBREV v.36 sep-15 0 0,001 Makro Riksbanken meddelade att reporäntan lämnas oförändrad på -0,35 procent. Sedan det senaste beslutet i juli är revideringarna i Riksbankens konjunkturs- och inflationsprognoser små varför direktionen

Läs mer

De svenska mäklarnas bedömningar sticker ut i en nordisk jämförelse

De svenska mäklarnas bedömningar sticker ut i en nordisk jämförelse VINTER 2015 De svenska mäklarnas bedömningar sticker ut i en nordisk jämförelse Stark tro på ökad efterfrågan Media har stor påverkan på den nordiska bostadsmarknaden Nordens största undersökning om bostadsmarknaden

Läs mer

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag Handelsbarometern Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag Oktober 2015 Inga nyanställningar planeras för handeln Framtidsindikatorn fortsätter att uppvisa negativa

Läs mer

Hösten 2013 Näringslivskontoret, Malmö stad www.malmobusiness.com

Hösten 2013 Näringslivskontoret, Malmö stad www.malmobusiness.com Hösten 2013 Näringslivskontoret, Malmö stad www.malmobusiness.com Alla grafer avser Malmö Presentationen utkommer vår & höst Grafer med den historiska utvecklingen av nyckeltalen finns på vår hemsida Läs

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 11 28 februari 2013

Inlåning & Sparande Nummer 11 28 februari 2013 Inlåning & Sparande Nummer 11 28 februari 2013 En rapport baserad på Konjunkturinstitutets Konjunkturbarometer i februari 2013. Rekordmånga har möjlighet att spara pengar i slutet av månaden. SBAB BANK

Läs mer

Reseströmmar en översikt 2000 2012

Reseströmmar en översikt 2000 2012 Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens

Läs mer

Hur stor blir kakan och vem kommer att äta upp den?

Hur stor blir kakan och vem kommer att äta upp den? Hur stor blir kakan och vem kommer att äta upp den? Om framtidens handel och handelsplatser Fredrik Bergström, ek. dr. Affärsområdeschef WSP Analys & Strategi 1 Innehåll Inledning Del 1: Handelns utveckling

Läs mer

VECKOBREV v.22 maj-15

VECKOBREV v.22 maj-15 0 0,001 Makro Veckan Nyhetsflödet som gått under veckan handlade som vanligt mycket om Grekland. Nu på fredag ska Grekland betala tillbaka 300 miljoner euro till IMF men IMF har gett Aten en möjlighet

Läs mer

Den svenska industrins konkurrenskraft

Den svenska industrins konkurrenskraft Den svenska industrins konkurrenskraft Augusti 2015 Under den senaste dryga 15-årsperioden ha arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna. Skillnaden

Läs mer

Uppåt på den nordiska småhusmarknaden Ökat utbud av bostadsrätter i Norge och Danmark

Uppåt på den nordiska småhusmarknaden Ökat utbud av bostadsrätter i Norge och Danmark VÅR 2015 Uppåt på den nordiska småhusmarknaden Ökat utbud av bostadsrätter i Norge och Danmark Räntan påverkar den nordiska bostadsmarknaden Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Nordic Housing

Läs mer

Konjunkturbarometern Hushåll frågor

Konjunkturbarometern Hushåll frågor Konjunkturbarometern Hushåll frågor 1. Hur är Ditt hushålls ekonomiska situation för närvarande jämfört med för 12 månader sedan? Är den? 2. Hur tror Du att Ditt hushålls ekonomiska situation är om 12

Läs mer

Svensk turismstatistik. Uppdaterad 2015-08-28 Föregående 2015-07-08

Svensk turismstatistik. Uppdaterad 2015-08-28 Föregående 2015-07-08 Svensk turismstatistik Uppdaterad 215-8-28 Föregående 215-7-8 FLYG passagerarfrekvens Juni 215 Källa: Transportstyrelsen pax fg år andel Sverige 639 212-1% 19% Europa, ank 1 125 375 2% 34% Europa, avr

Läs mer

BAROMETERN STOCKHOLMS

BAROMETERN STOCKHOLMS STOCKHOLMS BAROMETERN FJÄRDE KVARTALET 14, 15-2-1. En rapport från Stockholms Handelskammare Byggindustrin väntas nyanställa kraftfullt under första kvartalet 15. Jobbtillväxten har varit god även fjärde

Läs mer

Marknadsråd ägg 2012-10-24

Marknadsråd ägg 2012-10-24 Marknadsråd ägg 2012-10-24 Jan-jul 2012 ökade den svenska konsumtionen av ägg med nästan 9 %. Produktionen ökade med knappt 5 % medan importen ökade med knappt 5 % och exporten minskade med drygt 3 %.

Läs mer

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Agenda Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Åke Linnander Anna-Maria Najafi BNP-prognoser BNP-prognos BNP prognos prognos bidrag till tillväxt 2011 2012 2013 2014 i Mdr

Läs mer

2014 Det börjar lossna på hotellmarknaden

2014 Det börjar lossna på hotellmarknaden Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00 Pedagogensväg 2, 831 40 Östersund T +46 63 14 10 99 www.visita.se 2014 Det

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

MARKNADEN FÖR BETONG Konjunkturrapport kv 1-4 2013

MARKNADEN FÖR BETONG Konjunkturrapport kv 1-4 2013 MARKNADEN FÖR BETONG Konjunkturrapport kv 1-4 213 Mars 214 Beräknad tillförsel av betongvaror 21-213 Prognos 214-216, 213 års priser Fabrikspriser, Mkr Förändring, procent 21 4 33 4 79 4 54 4 69 2 2 I

Läs mer