i siffror Under 2011 påbörjades nybyggnad av småhus STATISTIK OM DEN SVENSKA TRÄ- OCH MÖBELINDUSTRIN Se marknadsrapporten sidan 7

Transkript

1 Nr. 1 april 212 i siffror STATISTIK OM DEN SVENSKA TRÄ- OCH MÖBELINDUSTRIN Välkommen till ett nytt nummer med statistik om den svenska trä- och möbelindustrin. Statistiken är inriktad på byggande och boende, och visar siffror för produktion, export och import av bl.a. trähus, möbler, köksinredningar, dörrar, fönster, trägolv, trätrappor och träskivor. Bland TMF:s medlemmar finns företag som tillverkar hus eller material till byggandet av hus, och företag som tillverkar inredning och möbler. TMF i siffror redovisar även löneutveckling och arbetsskadestatistik för branschen. TMF i siffror publiceras två gånger per år med uppdaterad, jämförande statistik och kommentarer om branschens utveckling. Detta nummer speglar helåret 211. TMF, som bransch- och arbetsgivarorganisation, företräder cirka 75 medlemsföretag med 3 anställda inom träoch möbelindustrin. Trä- och möbelindustrin omsätter drygt 7 miljarder kr och har ett mycket högt förädlingsvärde. TMF:s medlemsföretag representerar cirka 8 procent av industrins totala antal anställda och omsättning. I TMF i siffror hittar du en aktuell marknadsrapport som är producerad av Prognoscentret i samarbete med TMF, se sidan 7. Rapporten följer regelbundet faktorer som påverkar medlemsföretagens marknader. Utvecklingen av byggandet påverkar direkt behovet av möbler och inredning, därav kopplingen mellan byggande och boende. Den övriga statistiken sammanställs av TMF från egna och andra källor. Materialet får gärna citeras om källan anges. Se marknadsrapporten sidan 7 Under 211 påbörjades nybyggnad av 6 7 småhus Påbörjade lägenheter Under 211 påbörjades nybyggnad av bostäder med sammanlagt cirka 22 7 bostadslägenheter. Av dessa var 6 7 småhus och 16 lägenheter i flerfamiljshus. Diagram 1 visar antal påbörjade lägenheter Totalt minskade bostadsbyggandet med 14 procent under 211 enligt de senaste siffrorna från SCB. För påbörjade småhus var minskningen 23 procent och för påbörjade flerbostadshus var minskningen 1 procent. Färdigställda lägenheter Antalet färdigställda lägenheter var i stort sett oförändrade med lägenheter under 211 jämfört med 19 5 under 21 enligt SCB. Av totalt antal färdigställda lägenheter var 7 35 lägenheter i småhus 211 jämfört med lägenheter under 21, en minskning med 17 procent färdigställda lägenheter var i flerbostadshus jämfört med lägenheter under 21, en ökning med 15 procent under 211. Diagram 2 visar färdigställda lägenheter i småhus respektive flerbostadshus års siffror är uppräknade med 8 procent för påbörjade lägenheter och 6 procent för färdigställda lägenheter, vilket är den genomsnittliga eftersläpningen de senaste åren. Diagram 1. Påbörjande antal lägenheter i Sverige. Källa SCB Flerbostadshus 4 Diagram 2. Nybyggnad av lägenheter i småhus respektive flerbostadshus, färdigställda Källa SCB. Flerbostadshus

2 Bygglov Under 211 beviljades 11 8 bygglov enligt SCB, en minskning med 6 procent jämfört med 21. Av de beviljade byggloven avsåg 7 nybyggnad av bostäder, 2 nybyggnad av fritidshus och 2 8 nybyggnad av lokaler. Motsvarande siffror för 21 var 8 1 bostäder, 1 95 fritidshus och 2 45 lokaler, totalt 12 5 bygglov. Se diagram 3. Bruttoarean för bygglov var totalt 7,6 miljoner kvm under 211, varav 4,3 miljoner kvm var bostäder/fritidshus och 3,4 miljoner kvm var lokaler. 211 års siffror är uppräknade med 9 procent för antalet bygglov och med 13 procent för arean, vilket är den genomsnittliga eftersläpningen de senaste åren Diagram 3. Beviljade bygglov bostäder Sverige Källa SCB Bostäder Fritidshus Lokaler 211 minskade det totala värdet för orderingången av trähus med 24 procent till sammanlagt 4,8 miljarder kr jämfört med 6,3 miljarder kr under 21. Enligt TMF:s marknadsstatistik, där 26 medlemsföretag ingick under 211, minskade orderingången för styckebyggda hus och gruppbyggda hus med 29 procent till hus under 211. Medelvärdet för ett styckebyggt hus var ungefär 1,3 miljoner kr under 211. Export och import enligt SCB Den totala exporten av monteringsfärdiga trähus minskade med 11 procent till 73 miljoner kr under 211 jämfört med 21 enligt SCB:s siffror. De största exportländerna var Norge, Finland, Tyskland, Japan och Danmark. Exporten till Finland minskade med 22 procent till 134 miljoner kr under 211. Exporten till Tyskland minskade med 32 procent till 52 miljoner kr. Den totala importen ökade med 174 procent till 195 miljoner kr under 211 jämfört med 21. De största importländerna var Estland, Norge och Finland. Diagram 5 visar fördelning av export till de största länderna. 5 4 Diagram 5. Sveriges export av monteringsfärdiga trähus, fördelad på de största exportländerna 211, jämfört med 21. Miljoner kr. Källa SCB Monteringsfärdiga trähus Omsättning, antal anställda och orderingång Sveriges trähusindustri omfattar 26 företag med 5 anställda enligt SCB senaste siffror. 124 företag har mer än 5 anställda. Produktionen, (försäljningsvärdet leveranser) för monteringsfärdiga trähus var 9,8 miljarder kr enligt 21 års siffror från SCB. 29 var produktionsvärdet 8,5 miljarder kr. Diagram 4 visar det totala ordervärdet för respektive månad januari-december 211, jämfört med 21 för 28 trähusföretag som är medlemmar i TMF. Under januari december januari Diagram 4. Diagrammet visar den totala orderingången i värde under januari december 211 jämfört med 21 för 28 trähusföretag som är medlemmar i TMF. Miljoner SEK. februari mars april maj juni juli augusti september oktober november deember Storbritanien Danmark 4 4 Dörrar och Fönster Dörrar SCB:s senaste siffror visar att det finns 143 företag som tillverkar dörrar i Sverige. Av dessa är 63 enmansföretag med anställda och 8 är företag med anställda. Totalt är anställda inom dörrindustrin, en ökning med 7 procent jämfört med 21. TMF:s statistik för dörrar omfattar anställda och drygt 8 procent av den svenska marknaden. Under 211 producerades nästan 1,6 miljoner dörrar, en ökning med 14 procent jämfört med 21. Omsättningen för dörrar var 2, miljarder kr under 211, en ökning med 11 procent jämfört med 21. Exporten av dörrar ökade med 2 procent till 88 dörrar under 211. Andelen export av den totala produktionen var 51 procent. 65 procent av Sveriges export av dörrar levererades till Norge och 3 procent levererades till Danmark. Exporten av innerdörrar ökade med 29 procent till 576 dörrar under 211. Importen av dörrar ökade med 4 procent till drygt 23 dörrar under 211 jämfört med 21. Den mesta importen kommer från Baltikum, Danmark, Norge och Finland. Statistik för direktimport till byggvaruhandeln saknas och kan vara relativt betydande Japan Tyskland Finland Norge

3 Den svenska marknaden, produktion export + import ökade med 7 procent till drygt 1 miljon dörrar under 211. Diagram 6 visar respektive produktgrupp och ökning/minskning jämfört med tidigare år. Utåtgående 2-glas 21 Utåtgående 2-glas 211 Utåtgående 3-glas 21 Utåtgående 3-glas 211 Inåtgående 21 Inåtgående 211 Fasta fönster 21 Fasta fönster 211 Diagram 6. Dörrar - totalt svensk marknad, helår, (Produktion - export + import), 1 st. Källa TMF Vridfönster 21 Vridfönster Fönster SCB:s senaste siffror från 211 visar att det finns 131 företag som tillverkar fönster i Sverige. Av dessa är 66 enmansföretag med anställda och 65 är företag med anställda, en ökning med 9 procent jämfört med 21. TMF:s statistik för fönster omfattar huvuddelen av svenska tillverkare och rapporterande företag 211 är i stort sett detsamma som 21. Antal anställda inom fönsterindustrin var under 211, en minskning med 7 procent jämfört med 21. Omsättningen under 211 var 4,1 miljarder kr, en minskning med 2 procent jämfört med 21. Under 211 levererades 1,6 miljoner luft, en minskning med 4 procent jämfört med 21. Av totalt levererade luft var Diagram 7. Antal levererade fönsterluft 211 jämfört med 21, antal luft. Källa TMF. Ytbehandlade Ej ytbehandlade Trä/Aluminium procent ytbehandlade, 3 procent ej ytbehandlade och 62 procent av trä/aluminium. 58 procent av totalt antal levererade luft är vridfönster och fasta fönster. Diagram 7 visar fördelning produktgrupper och ökning/ minskning av levererade fönsterluft under 211 jämfört med 21. Av totalt levererade fönsterluft under 211 exporterades 59 fönsterluft, en minskning med med 5 procent i jämförelse med 21. Den mesta exporten går till Norge, Storbritannien, Japan och Finland. Fönsterluft En luft är ungefär detsamma som en fönsterbåge. Ett fönster kan alltså innehålla flera luft d v s flera bågar i samma karm. Trägolv Enligt SCB senaste siffror för 211 omfattade industrin för sammansatta parkettgolv 9 företag. Av dessa är 3 enmansföretag med anställda och 6 företag med 924 anställda, en minskning med 34 procent jämfört med 21. Försäljningen av trägolv, lamellparkett och massiva trägolv minskade med 2 procent under 21 enligt de senaste siffrorna från Golvbranschen, men inom gruppen är det stora variationer. Massiva trägolv ökade, dock från små volymer. Totalt är trägolv fortsatt den största materialgruppen med en marknadsandel på 29 procent. Enligt FEP European Federation of the Parquet Industry ökade Sveriges produktion med,5 procent till drygt 9,3 miljoner kvm under 21, 13 procent i andel av den totala produktionen som var 7 miljoner kvm i Europa. Försäljningen på den svenska marknaden var 5,9 miljoner kvm, en ökning med 11 procent under 21. Försäljningsvolymen är dock osäker, då direktimporten av lamellgolv är svårbedömd eftersom tillförlitlig statistik saknas. Enligt FEP är det fortfarande träslaget ek som dominerar. Andelen ek var 92 procent under års siffror publiceras i nästa nummer av TMF i siffror. Diagram 8 visar Sveriges produktion, export, import och konsumtion av massiva trägolv och lamell/parkettgolv, samt prognos 211. Diagram 8. Sveriges produktion, export, import- och konsumtion av massiva trägolv och lamell/parkettgolv. Tusen kvm. Källa:FEP, European Federation of the Parquet Industry , est glas kopplade 21 2-glas kopplade 211 Fönsterdörr 21 Fönsterdörr 211 Övriga 21 Övriga 211 Produktion Import Export Konsumtion

4 Trappor Den fakturerade försäljningen för den totala trappindustrin i Sverige uppskattas till 312 miljoner kr och antal anställda till drygt 29. Enligt trappföretagens statistik som är ungefär 8 procent av den totala marknaden ökade den totala fakturerade försäljningen av trappor med 2 procent till 26 miljoner kr under 211 jämfört med 21. Antal sålda trappor var under 211. Av den totala fakturerade försäljningen var 83 procent försäljning i Sverige och 15 procent var försäljning till övriga Norden. Försäljningen på den svenska marknaden ökade med 5 procent till 216 miljoner kr under 211. Försäljningen till Norden ökade med 2,4 procent och försäljningen till Tyskland minskade med 24 procent. Diagram 9 visar fakturerad försäljning av trappor Diagram 9. Fakturerade trappor, , miljoner kr. Källa TMF:s medlemsföretag. Sverige Tyskland Övr. Norden Övr. länder Träskivor 211 omfattade träskiveindustrin 6 anläggningar; Byggelit AB med fabriker i Ambjörby och Lit, Swedspan, Hultsfred, Karlit AB, Moelven Vänerply AB och Plyfa AB. Den totala produktionen av träskivor minskade med 8 procent till 647 m 3 under 211 jämfört med 21. Diagram 1 visar produktionen av träskivor Diagram 1. Produktion av träskivor (spånskivor, plywood, träfiberskivor och MDF, 2 211, tusen m 3. Källa TMF Den totala exporten av träskivor minskade med 22 procent till 53 m 3 under 211 jämfört med 21. Det totala exportvärdet minskade med 24 procent till 164 miljoner kr. Diagram 11 visar exporten av träskivor Diagram 11. Export av träskivor, (spånskivor, plywood, träfiberskivor och MDF 2-211, tusen m 3. Källa TMF Import av spånskivor och OSB Importen av spånskivor ökade med 16 procent till 55 m 3 under 211 enligt SCB. De största importländerna är Tyskland och Norge. Importen från Tyskland ökade med 183 procent jämfört med 21. Importen av OSB, (oriented strand board) ökade med 3 procent till 85 m 3 under 211. Import av plywood Den totala importen av plywood av furu och björk ökade med 4 procent till 183 m 3 under 211 jämfört med 211 enligt SCB. De största importländerna är Finland, Ryssland och Chile. Import av träfiberskivor och MDF Den totala importen av träfiberskivor minskade med 2 procent till 15 ton under 211 jämfört med 21. De största importländerna är Tyskland, Polen och Finland. Den totala importen av MDF ökade med 7 procent till 137 ton under 211 jämfört med 21. Av dessa var 55 procent bearbetade MDF-skivor. De största importländerna är Tyskland och Polen

5 Möbler Produktion, företagens struktur och butikshandel Under 211 beräknas den totala produktionen av möbler till 23 miljarder kr. Möbelindustrin omfattar totalt företag varav är enmansföretag med anställda. Totalt har 874 företag mer än en anställd. Antal anställda inom möbelindustrin var 14 2 under 211, en ökning med 2 procent jämfört med 21 enligt SCB. De flesta företagen finns i södra delen av Sverige, bl.a. i Jönköping län, V Götaland, och Skåne. Diagram 12 visar Sveriges produktion, export, import och konsumtion Diagram 12. Produktion, export och import av möbler 2 211, miljarder kr. Källa SCB/TMF. (Produktionen 211 är beräknad). Källa SCB. Produktion Export Import Konsumtion Diagram 14 visar Sveriges export av möbler fördelad på länder. Diagram 15 visar Sveriges export och import av möbler fördelad på produktgrupper. Diagram 14. Export av möbler 211, fördelad på länder andel % av totala exporten USA Frankrike Storbritanien Finland Tyskland Danmark Norge Övriga länder Diagram 15. Export och import av möbler - fördelad på produktgrupper januari december 211, miljoner kr Export och import av möbler Den totala exporten för möbler ökade med 6 procent till 15,8 miljarder kr under 211 jämfört med 21. Exporten till EU ökade med 1 procent till 8,4 miljarder kr. Exporten till övriga Europa ökade med 1 procent till 5,7 miljarder kr. Exporten till Asien ökade med 31 procent till 587 miljoner kr. De största exportländerna är Norge, Danmark, Tyskland, Finland, Storbritannien, USA och Frankrike. Den totala importen av möbler ökade med 1 procent till 13,4 miljarder kr under 211 jämfört med 21. Importen från EU ökade med 2 procent till 9 miljarder kr. Importen från övriga Europa ökade med 1 procent till drygt 1 miljard kr. Importen från Asien minskade 4 procent till 3,3 miljarder kr. De största importländerna är Kina, Polen, Tyskland, Danmark, Litauen, Norge och Italien. Diagram 13 visar Sveriges export och import av möbler fördelad på marknader. SCB:s siffror för export och import mäter export och import av möbler som går via Sveriges gränser. Eventuell reexport framgår ej av de mätningar som görs Diagram 13. Export och import av möbler fördelat på marknader 211, miljoner kr. Export 211 Import EU Europa exkl. EU Asien Övriga Butiksmöbler Köksinredningar Madrasser Övriga sittmöbler Möbler med stoppning Möbler för sovrum Möbler för matrum Möbler för kontor Övriga möbler Delar av möbler Export Import Kontorsmöbler och köksinredningar av trä De två största produktgrupperna inom möbler är kontorsmöbler och köksinredningar av trä. Kontorsmöbler har ca 2 procent i andel av den totala möbelproduktionen i Sverige. Exporten av kontorsmöbler ökade med 6 procent till 2,4 miljarder kr under 211 jämfört med 21. De största exportländerna var Norge, Danmark, Finland, Tyskland, Frankrike och Storbritannien. Importen av kontorsmöbler ökade med 11 procent till 834 miljoner kr under 211 jämfört med 21. De största importländerna var Norge, Kina, Polen, Tyskland och Danmark. Köksinredningar av trä har en andel med ca 15 procent av den totala möbelproduktionen. 211 omfattade industrin 144 företag med anställda. 172 företag var enmansföretag utan anställda. Exporten av köksinredningar ökade med 2 procent till 722 miljoner kr och importen ökade med 2 procent till 562 miljoner kr under 211. Till Norge exporterades 82 procent av köksinredningarna. 5

6 TMF i samarbete med Prognoscentret, tar fram statistik som visar försäljning av köksinredningar på den svenska marknaden. Statistiken omfattar försäljning för 2 aktörer, fördelat på åtskilliga varumärken. Den totala försäljningen av köksinredningar på den svenska marknaden var oförändrad med 3,7 miljarder kr under 211. Antal stommar som såldes var oförändrade med 2,4 miljoner st. 15 procent av företagen rapporterar inte stommar. Löneutveckling och arbetsmiljö Löneutveckling inom träindustrin Löneutvecklingen för de anställda som omfattas av träindustriavtalet beräknas genom ett snitt mellan fast tidlön och prestationslön (T+P). Tidsintervallet är september 21 september 211. För träindustrin ligger ökningen på 2,19 procent. Genomsnittslönen blir 136,49 kr/timme i september 211 att jämföra med 133,56 kr/timme i september 21. Genomsnittslönen för anställda som omfattas av träindustriavtalet för 211 är jämfört med kr/månad 21. Se diagram Diagram 16. Genomsnittslön för anställda som omfattas av träindustriavtalet Källa: Svenskt Näringsliv Arbetsmiljö Arbetsskador är ett samlingsbegrepp för arbetsolyckor och arbetssjukdomar. Diagram 17 visar antalet arbetsskador uppdelat i arbetsolyckor och arbetssjukdomar för trä- och möbelindustrin åren Underlaget baseras på antalet anmälda olyckor till Arbetsmiljöverket (SNI 27). Diagrammet visar att antalet arbetsolyckor har minskat med cirka 1 procent under 211 jämfört med 21. Jämfört med 28 har olyckorna minskat med nästan 3 procent. Två av fem arbetsolyckor under 211 har inträffat i samband med maskinarbete (inklusive handhållna maskiner). Obs! Siffrorna för år 211 är inte fastställda och kan komma att förändras. Diagram 17. Antal arbetsskador totalt Källa Arbetsmiljöverket Arbetssjukdomar Arbetsolyckor Diagram 18 visar arbetsskador och arbetsolyckor åren för TMF företag mätt i relativa tal. De redovisas som arbetsolyckor och arbetssjukdomar per tusen sysselsatta. Diagrammet visar att risken för både arbetsolyckor och arbetssjukdomar i branschen stadigt har minskat sedan 26. Det relativa talet för hela tillverkningsindustrin har de senaste åren legat på cirka 11/1. Det relativa talet för arbetsolyckor i trä- och möbelindustrin år 211 är 13,1/1 och för arbetssjukdomar 3,1/1. Detta innebär att arbetstagare inom trä- och möbelindustrin trots flera års stadigt minskade siffror, alltjämt löper större risk (cirka 19 procent) att skada sig jämfört med arbetstagare inom övrig tillverkningsindustri. Underlaget baseras på antalet anmälda skador till Arbetsmiljöverket och antalet anställda inom trä- och möbelindustrin enligt SCB. Obs! Siffrorna för år 211 är inte fastställda och kan komma att förändras Diagram 19 visar fördelningen av arbetsskador (arbetsolyckor och arbetssjukdomar) uppdelat på kön och ålder för åren Åttio procent av arbetsskadorna har inträffat bland män, varav ett stort antal i åldersgruppen Att män är mer skadedrabbade än kvinnor speglar branschens könsfördelning, cirka 2% är kvinnor. Åldersgruppen är mest skadedrabbad bland branschens kvinnor. Källa är Arbetsmiljöverket (AV) och SCB Diagram 18. Antal arbetsolyckor och arbetssjukdomar per 1 anställda Källa Arbetsmiljöverket. 17,9 5,6 16,7 5,2 15,6 Arbetssjukdomar Arbetsolyckor ,1 14,2 Diagram 19. Arbetsskador fördelat på åldersgupp och kön. Källa Arbetsmiljöverket , , 3,3 13,1 3,1 Män Kvinnor

7 TMF:s MARKNADSRAPPORT 1/212 I SAMARBETE MED PROGNOSCENTRET AB Text: Thomas Ekvall, Prognoscentret AB, Tel: Marknadsrapporten är ett samarbete mellan TMF och Prognoscentret AB för att regelbundet följa faktorer som påverkar medlemmarnas marknader. I dessa rapporter följer vi utvecklingen för faktorer som 1) påverkar marknaden generellt, 2) påverkar marknaden för bostäder nya som befintliga, samt 3) påverkar marknaden för yrkesbyggnader, d.v.s. byggnader som används för yrkesmässigt bruk. Den sista delen handlar om möbelförsäljningens utveckling. 211 inleddes starkt ut ett ekonomiskt perspektiv men tillväxten mattades gradvis av under året. Framförallt bidrog en sjunkande exporttillväxt till nedgången i BNP-tillväxten men även hushållens konsumtion mattades av påtagligt under slutet av året. Sett till helåret var dock den ekonomiska utvecklingen mycket stark som ett resultat av en fortsatt återhämtning efter finanskrisen. Sysselsättningen ökade kraftigt på grund av ett ökat resursutnyttjande och relativt låga löneökningar. Prisökningstakten, mätt som KPI, var däremot hög, främst orsakat av höjda räntor. Tillväxten i BNP slutade enligt SCBs preliminära siffror på 3,9% vilket var något lägre än prognostiserat. Den fallande tendensen i ekonomin väntas fortsätta under 212, främst orsakat av den europeiska skuldproblematiken vilken både påverkar exporten och indirekt hushållens konsumtion i negativ riktning. Hushållens konsumtion påverkas även negativt av den osäkra utvecklingen i bostadspriserna liksom börsens utveckling som till och från varit svajig under det senaste året. Den svenska ekonomin väntas växa med drygt,5% under 212 innan tillväxten åter växlar upp Arbetsmarknaden får en förhållandevis stark utveckling. Sysselsättningen växer svagt samtidigt som arbetslösheten kommer att ligga tämligen oförändrad under de två närmsta åren innan den åter sjunker 214. I och med ett lågt kapacitetsutnyttjande kommer räntan att hållas nere även fortsättningsvis samtidigt som löneökningarna inte kommer att stiga oroväckande mycket. Detta gör att inflationen ligger under 2% under större delen av prognosperioden. Osäkerheten i ekonomin är dock fortsatt stor. Även om situationen i Europa har stabiliserats under de senaste månaderna är skuldkrisen långt ifrån överspelad och nya bakslag kan komma. Detta skulle föranleda en svagare utveckling i svensk ekonomi även under En annan stor risk är bostadspriserna. Utvecklingen har varit positivare under de senaste månaderna men ett större bostadsprisfall skulle dämpa både privat konsumtion och byggande påtagligt i Sverige. Vi bedömer risken för en betydligt svagare utveckling än prognostiserat till cirka 3%. Konsumentindex Konsumentindex (CCI) är ett sammanvägt mått på hur hushållen bedömer sin egen och Sveriges ekonomi samt hushållens planerade inköp. Upp- och nedgångarna har varit påtagliga under de 3 senaste åren. Under 211 började pessimismen öka redan under våren. Den främsta orsaken var eskaleringen av den europeiska skuldkrisen och situationen i Grekland som spred osäkerhet både via medier och fallande börskurser. Den senaste tiden har dock fallet bromsat upp tack vare att Riksbanken signalerar en lägre ränta samtidigt som den europeiska situationen ser något stabilare ut. En återerövrad optimism är nödvändig för att bostadspriserna ska öka och den privata konsumtionen växa. Givet att situationen i Europa inte förvärras räknar vi med att optimismen återkommer under 212 och att pessimismen inte alls blir lika stor som under 29. Inköpschefsindex Inköpschefsindex (ICI) avspeglar hur inköpscheferna i tillverkningsföretagen upplever utvecklingen för orderingång, leveranstider, produktion, sysselsättning och lager. Överstiger indexet 5, brukar man säga att det råder högkonjunktur för industrin. Indexet har haft en väldigt lik utveckling som CCI under de senaste åren. Fallande orderingångar har drivit ned optimismen i industrin och pessimismen kommer förmodligen att öka ytterligare något innan det vänder. Framförallt har inköpscheferna en negativ inställning till sysselsättningen medan förväntningarna på en ökad produktion åter börjat stiga något. Följer ekonomin den förväntade utvecklingen kommer optimismen åter att öka under Diagram 1. Konsumentindex. Källa: Konjunkturinstitutet, bearbetning Prognoscentret AB. Hushållen optimistiska 96:1 96:3 97:1 97:3 Hushållen pessimistiska 98:1 98:3 99:1 99:3 :1 :3 1:1 1:3 2:1 2:3 3:1 3:3 4:1 4:3 5:1 5:3 6:1 6:3 7:1 7:3 8:3 8:3 9:1 9:3 1:1 1:3 11:1 11: Diagram 2. Inköpschefsindex. Källa: Swedbank, bearbetning Prognoscentret AB. Högkonjunktur Lågkonjunktur 96:1 96:3 97:1 97:3 98:1 98:3 99:1 99:3 :1 :3 1:1 1:3 2:1 2:3 3:1 3:3 4:1 4:3 5:1 5:3 6:1 6:3 7:1 7:3 8:1 8:3 9:1 9:3 1:1 1:3 11:1 11:3 7

8 97:1 97:3 97:2 97:4 96:1 96:3 97:1 97:3 98:1 98:3 99:1 99:3 :1 :3 1:1 98:1 98:3 98:2 98:4 99:1 99:3 99:2 99:4 :1 :3 :2 :4 1:1 1:3 1:2 1:4 2:1 2:3 2:2 2:4 1:3 2:1 2:3 3:1 3:1 3:3 3:2 3:4 4:1 4:3 4:2 4:4 3:3 4:1 4:3 5:2 5:4 5:1 5:3 6:1 6:4 7:2 7:1 7:3 6:3 7:3 7:1 8:1 8:3 8:2 8:4 8:1 8:3 9:1 9:3 9:1 9:3 9:2 9:4 1:1 1:3 1:1 1:3 1:4 11:2 11:1 11:3 11:3 11:1 Byggmarknaden i Sverige Bostadsindex Bostadsindex, diagram 3, illustrerar antal beviljade och påbörjade bostäder. Eftersläpning i inrapporteringen gör att vi räknar upp statistiken för de senaste kvartalen. Efter en halvering av byggandet under finanskrisen jämfört med var återhämtningen stark började bra men byggandet föll sedan gradvis under året, framförallt minskade aktiviteten under det andra halvåret. Intressant är framförallt den stora differensen mellan beviljade- och påbörjade bygglov under 211. Byggloven ökade stadigt under hela året och närmade sig 3 enheter och drevs av en uppgång för flerbostadshus. Detta tyder både på en högre effektivitet i bygglovshanteringen hos kommunerna men även en grundläggande optimism bland byggarna. Svårigheterna började dock när bostadspriserna började vackla under andra halvan av 211 och det blev betydligt svårare att sälja bostadsrätter. I och med den höga nivån av planerade projekt är det dock troligt att byggandet snabbt vänder upp igen när konjunkturen åter vilar på fastare mark. För småhusbyggandet är dock situationen fortsatt minst sagt besvärlig. Både påbörjande och beviljande föll under 211 och vi kan inte se några direkta ljuspunkter så länge bostadspriserna inte ökar och/eller bolånetaket finns kvar. Svensk trähusindustris orderingång och leveranser I diagram 4 presenteras utvecklingen för trähusfabrikanternas orderingång och leveranser i aggregerade tolvmånaderstal. Finanskrisen drabbade TMF-företagen hårt med minskade orderingångar från början av 28 till mitten av 29. Detta påverkar leveranserna med ett eftersläp på drygt sex månader. Orderingång ökade emellertid under andra halvan av 29 och början 21 men planade därefter ut för att sedan sjunka. Minskningen skedde framförallt allt under det sista kvartalet 211. Totalt sett minskade orderingången med 3 %, från 3 5 till 2 5 bostäder, mellan 21 och 211 enligt de preliminära siffrorna. Liksom i resonemanget kring Bostadsindex är förutsättningarna för småhusbyggandet extremt dåliga för tillfället och har förmodligen inte varit så pass illa sedan finanskrisen på 9-talet. Bolånetaket begränsar möjligheterna för hushåll att uppföra småhus i och med den förhållandevis stora kapitalinsats som krävs redan tidigt i projektet. Samtidigt har attraktiviteten för småhus stadigt försämrats under de senaste åren jämfört med bostadsrätter av flera anledningar. Dels har utlåning till bostadsrättsköp likställts med småhusköp vilket gjort kostnaden för att köpa en bostadsrätt förhållandevis lägre än tidigare. Byggandet växer dessutom i storstäderna där bristen på attraktiv mark för småhusbyggande är stor. I och med det allt högre tempot i samhällets storstäder prioriterar allt fler närhet till snabba transporter vilket gör lägenheter i flerbostadshus, där detta ofta är bättre tillrättalagt, attraktivare. Att uppföra ett nytt småhus är dessutom inte ekonomiskt lönsamt på många orter. Allt detta aggregerat ger en lägre nivå än tidigare för småhusbyggandet. Småhus- och bostadsrättsbarometern Diagram 5 visar den genomsnittliga prisutvecklingen i riket för småhus respektive bostadsrätter från år 1996 och framåt i löpande priser. I riksgenomsnittet väger givetvis storstadsområden som Stockholms län tungt. Bostadsmarknaden påverkas i hög grad av lokala faktorer även om de större städerna har en klar påverkan på utvecklingen i de kringliggande mindre orterna. Sysselsättningsutveckling, löner och befolkningstillväxt varierar i olika grad vilket också speglar sig i både pris- nivån och prisutvecklingen. Bostadspriserna fortsatte upp under 211. För småhus steg bostadspriserna något under årets samtliga kvartal. Priserna på bostadsrätter sjönk under kvartal 2 och 3 men ökade det första och fjärde kvartalet 211 Det fjärde kvartalet steg priserna för bostadsrätter med 5,5%. För helåret steg småhuspriserna med knappt 7 % och bostadsrätter med knappt 5%. Priserna har helt klart begränsats av det bolånetak som infördes i oktober 21 men det är inte hela förklaringen. Det osäkra ekonomiska läget i Europa har påverkat hushållens framtidstro och ökat säkerhetssparandet samtidigt som bankernas marginaler vid utlåning stigit. Detta som en effekt av högre kapitaltäckningskrav på samma gång som de passat på att sockra sina resultat. Bolånetaket påverkar förstagångsköpare som kommer in i marknaden i slutet av en flyttkedja, men det är svårt att säga hur stor effekt som är bolånetak och hur mycket som är riskaversion och kapitalkostnadsökning Diagram 3. Bostadsindex rullande. Helår 1996=1. Källor: SCB, bearbetning Prognoscentret AB Bygglov nybygg Påbörjade nybygg Diagram 4. Svensk trähusindustris/tmf:s orderingång och leveranser. Källa: TMFs medlemsföretag, bearbetning Prognoscentret AB. Orderingång Leveranser Diagram 5 Småhus- och Bostadsrättsbarometern. Källa: Mäklarsamfundet samt SCB, bearbetning Prognoscentret AB. Småhus Bostadsrätt 5:1 5:3 6:1 6:2 6:3 7:4 1:2 11:4 8

9 2-Q1 2-Q3 21-Q1 21-Q3 22-Q1 22-Q3 23-Q1 23-Q3 24-Q1 24-Q3 25-Q1 25-Q3 26-Q1 26-Q3 27-Q1 27-Q3 28-Q1 28-Q3 29-Q1 29-Q3 21-Q1 21-Q3 211-Q1 211-Q3 Tabell 1. Antal bygglov yrkesbyggnader och fritidshus. Q1-Q Källa: SCB, bearbetning Prognoscentret AB Fritidshus Kontor Affär Hotell/rest Undervisning Kultur/sport Sjukvård Summa Tabell 2. Projektstorlekar, antal m 2, Q1-Q Källa: SCB, bearbetat av Prognoscentret AB Fritidshus Kontor Affär Hotell/rest Undervisning Kultur/sport Sjukvård Totalt exkl. fritidshus Yrkesbyggnader och fritidshus När det gäller yrkesbyggnader och fritidshus följer vi olika faktorer som påverkar marknadens utveckling. Fritidshus är en del av yrkesbyggnaderna (ingår således inte i bostäderna) eftersom dessa inte avser permanent boende. Den statistik som analyseras är sökta bygglov för vissa typer av yrkesbyggnader, industrins orderingång och leveranser samt Konjunkturinstitutets barometer avseende övriga hus (d.v.s. det vi kallar yrkesbyggnader). Detta presenteras för landet som helhet. Byggloven finns även länsvis indelade i slutet av rapporten. Beviljade bygglov Mellan 21 och 211 ökade antalet beviljande bygglov med 2% samtidigt som den totala beviljade byggarealen ökade med 35%. Jämfört med 27 har dock det årliga antalet bygglov sjunkit med 1% och är nu en bra bit lägre än de nivåer vi hade i början av 2-talet och strax innan finanskrisen. 211 minskade de beviljade byggloven för kultur/ sport samt affär men ökade för övriga byggtyper. Fritidshus står i genomsnitt för cirka 75% av alla beviljade bygglov. För fritidshusen ökade de beviljade loven med 1% under 211. Tendensen är ganska tydlig, marknaden drivs, och förväntas fortsätta drivas, av större projekt. Många stora utbyggnadsområden i storstäderna pågår och kommer att fortsätta bebyggas. Dock gör det låga kapacitetsutnyttjandet i ekonomin att behovet av ny produktionsyta är begränsat för tillfället vilket håller tillbaka många mindre utbyggnader. Vi förväntar oss att den beviljade arealen kommer ligga förhållandevis konstant under de närmsta två åren innan beviljandet börjar öka snabbare Diagram 6. Bygglov yrkesbyggnader och fritidshus i antal m 2. Q1-Q Källa: SCB, bearbetning Prognoscentret AB Fritidshus Kontor Affär Hotell/Rest. Skolor/underv. Kultur/Sport Sjukvård Di a g r a m 7. Byggföretagens orderläge. Nuläge & förväntningar. Källa; Konjunkturinstitutet, bearbetning Prognoscentret AB. Nuläge byggandet Förväntat byggande Nuläge orderstock Pessimism under -strecket Optimism över -strecket Byggföretagens orderläge Konjunkturinstitutets förväntningsindikatorer, vilka beskriver nuläget och den framtida aktiviteten utifrån byggarnas perspektiv har sedan början av 29 visat på negativa siffror. Detta innebär att av de tillfrågade i undersökningen är fler som ser negativt på sitt orderläge än de som tycker att orderläget är bra. Under 21 vände denna negativa trend, men nådde inte riktigt fram till positiva siffror. 211 har förväntningarna pendlat upp och ner för att slutligen förbättras det sista kvartalet 211. Kvartal 4 fanns det nästan lika många som var positiva som negativa över framtiden. Byggföretagens bedömning kring förväntat byggande har sjunkit och det fjärde kvartalet fanns det även här fler negativa än positiva. 9

10 Industrins orderingång och leveranser Efter en stadig uppgång i både orderingång och leveranser föll dessa under det andra halvåret 211, något som även avspeglades i tidigare kommenterade inköpschefsindex. Framförallt är detta en effekt av sjunkande efterfrågan från utlandet medan den inhemska efterfrågan legat oförändrad. Förväntningarna från inköpscheferna är dock försiktigt positiva till produktionen framöver och troligt är att varken orderingång och leveranser kommer att falla speciellt mycket mer givet att ekonomin följer den förväntade utvecklingen. Dock finns fortsatt en överkapacitet inom industrin som kommer att bestå ytterligare en tid och vi förväntar oss en negativ utveckling i industribyggnationen under det kommande året. Länsindelade indikatorer En del av den information som har behandlats i de tidigare avsnitten finns även nedbruten på länsnivå och presenteras i tabellerna 3-5. Diagram 8. Industrins orderingång och leveranser. 25=1. Källa: SCB, bearbetning Prognoscentret AB. Index 25= Orderingång Leveranser 98:1 98:3 99:1 99:3 :1 :3 1:1 1:3 2:1 2:3 3:1 3:3 4:1 4:3 5:1 5:3 6:1 6:3 7:1 7:3 8:1 8:3 9:1 9:3 1:1 1:3 11:1 11:3 1) = Egna hem 2) = Bostadsrätt Tabell 3 Småhus & Bostadsrättsbarometern Q1-Q4 21 och EH 1) BR 2) EH 1) BR 2) Tabell 4 Bygglov för bostäder Q1-Q4 21 och Antal Areal m 2 Tabell 5 Bygglov för yrkesbyggnader Q1-Q4 21 och Antal Areal m 2 Antal Areal m 2 21 Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland V. Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Sverige ) EH = egna hem, genomsnittligt pris per såld enhet, tusentals kronor 2) BR = bostadsrätt, genomsnittlig kostnad per m 2 Källa Tabell 4: SCB och Mäklarsamfundet, bearbetat av Prognoscentret AB Källa Tabell 5: SCB, bearbetat av Prognoscentret AB Källa Tabell 6: SCB, bearbetat av Prognoscentret AB Tendensen för bostadsbyggandet I diagram 9 visas utvecklingen för bostadsbyggandet fördelat på småhus, flerbostadshus och specialbostäder (student- och äldrebostäder). Nyproduktionen av bostäder sjönk kraftigt det tredje kvartalet 211 för att fortsatt ligga på en låg nivå kvartal 4. Mellan kvartal 2 och 3 mer än halverades (-61%) småhusbyggandet medan flerbostadshusen klarade sig något bättre (-33%). För helåret 211 sjönk byggandet av småhus samt flerbostadshus med 25 respektive 12%. Som tidigare sagts finns en stor projektreserv som kan dras igång när konjunkturen vilar på fastare mark. Dock finns en viss ledtid i och med att försäljningen av både småhus och bostadsrätter var svag under det andra halvåret 211, kommer påbörjandet att vara lågt under det första halvåret i år innan vi kan se en tendens till vändning. Troligt är då att byggandet av flerbostadshus vänder uppåt snabbt medan småhusbyggandet får det fortsatt tufft och endast ökar något, så länge ingen radikal förändring sker i förutsättningarna Diagram 9. Antalet påbörjade bostäder. Källa: SCB, bearbetning Prognoscentret AB. Småhus Flerbostadshus Specialbostäder

11 Möbelmarknaden Indikatorer för möbelmarknaden Handelns utredningsinstitut (HUI) levererar prognoser, utredningar och forskning om handeln, där man bl.a. kartlägger detaljhandelns omsättning och utveckling i Sverige. Diagram 1 visar indexerade omsättningsdata över butikshandeln med inriktning mot möbler. Under 28 föll omsättningen tillbaka kraftigt för försäljningen av möbler, vilket var en återspegling av det rådande konjunkturella läget. Detta återhämtades snabbt under andra halvan av 29 för att sedan i början av 21 ligga relativt stabilt på en jämn nivå (bortsett från de trendmässigt korta fluktuationerna). Under slutet av 211 föll försäljningen innan aktiviteten åter hämtade sig. Dock är de stora tvära kast vi kan se i diagramet även en effekt av att serien inte är kalenderkorrigerad och ned- respektive uppgången är inte fullt så stor. Inledningen av året har dock tveklöst varit stark för möbelhandeln som en effekt av ett lite starkare konsumentförtroende och ett uppdämt behov efter nedgången i slutet av 211. SCB:s statistik över hushållens utgifter (HUT) beskriver hur hushållens spenderar sina pengar och i den kan man se hur konsumtionsmönstret sedan 7-talet har förändrats i Sverige. De senast publicerade siffrorna är dock från 29 och därför redovisas i stället statistik från HUI över detaljhandeln i Sverige, Diagram 1. Omsättning inom detaljhandeln- butikshandel med möbler. Omsättningsindex i fasta och löpande priser, säsongsjusterat. Källa: HUI, bearbetning Prognoscentret AB. Löpande priser Fasta priser Diagram 11. Marknadsandelar inom detaljhandeln. Källa: SCB/HUI, bearbetning Prognoscentret AB. 12% 1% 8% 6% 4% 2% Järn, bygg, VVS Dec. 21 Dec. 211 Beklädnadshandeln Elektronikhandeln Heminredning Möbelhandeln Butikshandeln för möbler omsatte, i löpande priser, 27,5 miljarder kronor under 211, en minskning med 36 mkr sedan 21. I december 211 stod dagligvaruhandeln för 42% och sällanköpsvaruhandeln för 58% av den totala omsättningen. Sedan motsvarande period 21 har marknadsandelen för dagligvaruhandeln ökat med en halv procentenhet på bekostnad av sällanköpen. Diagrammet nedan redovisar marknadsandelar för några av de branscher som befinner sig inom kategorin sällanköp. Av dessa har elektronikhandeln procentuellt tappat mest mellan december 21 och december 211. I övrigt är förändringarna relativt små. Prognoscentret AB är specialiserat på analyser av utvecklingen i byggandet och alla dess delmarknader. Vi arbetar med att kontinuerligt beskriva vad som sker i marknaden och varför. Det gäller såväl byggandet generellt som specifika byggkomponenter och byggmaterial i Sverige, Norden och Europa. Vi erbjuder våra kunder skräddarsydda marknadsanalyser via Internet som innebär att informationen tillhandahålls snabbare och med frekventa uppdateringar. Besök vår hemsida och se själv: Kontakta Thomas Ekvall på te@prognoscentret.se eller på telefon: för mer information. 11

12 TMF:s statistik Förutom TMF i siffror tar TMF kontinuerligt fram rapporter/statistik för ett stort antal delbrancher. Vissa delar av statistiken kan kontinuerligt följas på vår publika hemsida och andra delar är exklusiva för medlemsföretagen. Basfakta - uppdateras en gång per år och visar SCB:s siffror enligt SNI, (Svensk näringsgrensindelning). Statistiken visar trä- och möbelindustrin jämfört med andra branscher samt struktur företag och anställda på olika nivåer. Dörrar - dörrstatistik inrapporteras av drygt 4 företag - både medlemsföretag och icke medlemsföretag, varje kvartal och återredovisas i en marknadsrapport. Fönster - fönsterstatistik inrapporteras av 4 företag - både medlemsföretag och icke medlemsföretag, varje kvartal och återredovisas i en marknadsrapport. Möbler - rapport till möbelföretagen varje kvartal, halvår och år på Sveriges produktion, export och import av möbler fördelat på produktgrupper och totalt. Källa är SCB. Möbler - kontorsmöbelindex tas fram av SCB och distribueras månadsvis till kontorsmöbelföretagen. DHI - detaljhandelindex tas fram av SCB och visar omsättningen för butikshandeln med möbler Möbler köksinredningar. Rapport från Prognoscentret på fakturerad försäljning på svenska marknaden varje kvartal. I stort sett samtliga köksaktörer inkl Ikea på den svenska marknaden deltar i statistiken. Trappor - trappstatistik inrapporteras av 12 medlemsföretag varje kvartal. Motsvarar 8 procent av marknaden. Trähusbranschen - publiceras en gång per år. Samlar SCB:s statistik och medlemsföretagens statistik om byggande och boende och visar helårsstatistik. Trähusbarometern - visar det totala ordervärdet för trähus i en indexserie och det totala ordervärdet för de senaste 6 månaderna. Innehåller också en prognos för trähusbyggandet. Publiceras cirka 4 gånger per år. Trähus marknadsrapport om trähus som rapporteras till trähusföretagen och publiceras varje månad. Statistiken visar bl.a. leveranser och order för monteringsfärdiga trähus, styckebyggda och gruppbyggda småhus och flerbostadshus. Trähus - Index MT74 tas fram av SCB och rapporteras till trähusföretagen en gång per månad och är avsett att utnyttjas för indexreglering av priset vid försäljning av monteringsfärdiga trähus. Trähus - import och export av monteringsfärdiga trähus rapporteras en gång per månad till husföretagen. Träskivor - månadsrapporter för träskiveföretagen som tillverkar spånskivor och plywood en gång per månad. Träskivor import och export av spånskivor, plywood och träfiberskivor rapporteras en gång per kvartal till träskiveföretagen. Box 55525, Storgatan 19, plan 3, 12 4 Stockholm Tel Fax info@tmf.se Internet: