TMF I SIFFROR. Statistik om den svenska trä- och möbelindustrin Nr 2, oktober 2013

Transkript

1 Prognoscentret AB Hushållen mer pessimistiska än normalt. Nedgång Tillväxt 7 TMF I SIFFROR Statistik om den svenska trä- och möbelindustrin Nr 2, oktober 213 Välkommen till ett nytt nummer med statistik om den svenska trä- och möbelindustrin. Statistiken är inriktad på byggande och boende och visar siffror för produktion, export och import av bl.a. trähus, möbler, köksinredningar, dörrar, fönster, trägolv, trätrappor och träskivor. Bland TMF:s medlemmar finns företag som tillverkar hus eller material till byggandet av hus samt tillverkar inredning och möbler. TMF i siffror redovisar även löneutveckling och arbetsskadestatistik för branschen. TMF i siffror publiceras två gånger per år med uppdaterad och jämförande statistik samt kommentarer om branschens utveckling. Detta nummer speglar första halvåret 213. TMF, som bransch- och arbetsgivarorganisation, företräder ungefär 7 medlemsföretag med knappt 3 anställda inom trä- och möbelindustrin. Trä- och möbelindustrin omsätter 7 miljarder kronor med mycket högt förädlingsvärde. TMF:s medlemsföretag representerar cirka 8 procent av industrins totala antal anställda och omsättning. I TMF i siffror hittar du en aktuell marknadsrapport som är producerad av Prognoscentret i samarbete med TMF, se sidan 7. Rapporten följer regelbundet faktorer som påverkar medlemsföretagens marknader. Utvecklingen av byggandet påverkar direkt behovet av möbler och inredning, därav kopplingen mellan byggande och boende. Den övriga statistiken sammanställs av TMF från egna och andra källor. Materialet får gärna citeras om källan anges. Första halvåret 213 påbörjades nybyggnad av 295 småhus. Se marknadsrapporten på sidan 7! I SAMARBETE MED PROGNOSCENTRET AB Text: Thomas Ekvall, Prognoscentret AB, Tel TMF:s MARKNADSRAPPORT Marknadsrapporten är ett samarbete mellan TMF och Prognoscentret AB för att regelbundet följa faktorer som påverkar medlemmarnas marknader. I dessa rapporter följer vi utvecklingen för faktorer som 1) påverkar marknaden generellt, 2) påverkar marknaden för bostäder nya som befintliga, samt 3) påverkar marknaden för yrkesbyggnader, d.v.s. byggnader som används för yrkesmässigt bruk. I slutet finns även ett stycke som behandlar möbelförsäljningens utveckling. Under det första halvåret 213 ökade BNP med knappt 1 procent jämfört med motsvarande period 212. Framförallt bidrog lagerinvesteringar och privat konsumtion till tillväxten medan primärt fasta bruttoinvesteringar backade och höll tillbaka uppgången i BNP. Sett över helåren 213 och 214 har BNP-prognosen reviderats upp något jämfört med i våras trots låg exportefterfrågan och svaga indikationer från inköpschefsindex (drivet av industrisektorn). Upprevideringen beror främst på att den konsumentdrivna delen av ekonomin växer starkt, och på sikt även näringslivets investeringar, samtidigt som de ekonomiska utsikterna stabiliseras för de mest utsatta ekonomierna i EU (GIIPS). Trots att tillväxten blir starkare än tidigare förväntat sker den från låga nivåer. Investeringstillväxten väntas ta fart först 214 då kapacitetsutnyttjandet ökar, arbetslösheten minskar och bostadsbyggandet tilltar. Totalt innebär detta att 213 blir ett förhållandevis svagt år med en tillväxt runt 1,1 procent växer ekonomin snabbare (2,5 respektive 3,6 procent). Tillväxten stimuleras från Riksbankens håll via en låg reporänta. Riksbanken avhåller sig från att sänka denna ytterligare då detta riskerar att driva upp den redan höga belåningsgraden hos hushållen. Reporäntan hålls kvar på en oförändrad nivå på 1 procent det närmsta året så att inflationsmålet på 2 procent kan uppnås på sikt. Under mitten av 215 ökar reporäntan något och fram mot slutet av 217 väntas nivån ligga på 2,8 procent. Även om riskerna för de ekonomiska prognoserna fortsatt är främst negativa så är risken för en ny allvarlig kris i världsekonomin lägre nu än för ett år sedan. Det område som utgör den stora risken i dagsläget är Kina där tillväxttakten sjunker. Huruvida det blir en mer eller mindre hård landning återstår att se. Stabiliseringen har lett till att såväl hushåll som företag, i Sverige och i omvärlden, blivit något mer optimistiska om framtiden. Risken för att bostadspriserna ska falla kraftigt på kort sikt anser vi har minskat, men denna risk finns trots allt kvar. Skulle räntorna höjas i snabb takt eller nya regelförändringar införas som försämrar möjligheten att låna pengar kan de svenska bostadspriserna falla. Vi ser dock inte den risken som överhängande i dagsläget. Det finns även en risk med den starka svenska kronan som kan leda till lägre exporttillväxt än väntat och därmed förlänga återhämtningen för svensk ekonomi. Konsumentindex Konsumentindex (CCI) är ett sammanvägt mått på hur hushållen bedömer sin egen och Sveriges ekonomi samt hushållens planerade inköp. Barometerindikatorn har från och med denna utgåva ett nytt beräkningssätt. Den tidigare serien kunde tolkas som att värden över noll har en majoritet en positiv inställning till utvecklingen. I nuvarande serie tolkas värden över 1 som att optimismen är högre än normalt, d.v.s. högre än det historiska genomsnittet grovt uttryckt. Sedan hösten 211 har barometervärdet legat under 1. Under slutet av sommaren steg dock indikatorn och närmar sig nu 1 vilket i hög grad beror på en positivare medierapportering kring ekonomin i allmänhet, låga räntor och stigande börskurser. Vi förväntar oss en fortsatt förstärkning givet att de ekonomiska prognoserna faller ut som förväntat. Inköpschefsindex Hushåll och företag är mer optimistiska om framtiden. Inköpschefsindex (ICI) avspeglar hur inköpscheferna i tillverkningsföretagen upplever utvecklingen för orderingång, leveranstider, produktion, sysselsättning och lager. Överstiger indexet 5 indikerar det en tillväxt för industrin. Efter en svag utveckling under vintern steg inköpschefsindex under våren och sommaren vilket antyder att industrikonjunkturen nu långsamt är på uppgång. Framförallt är det orderingång och produktion som förbättrats medan indexet för sysselsättning fortsatt ligger negativt och pekar mot fortsatta personalneddragningar. 1 Nr 2, oktober 213 Källa: Konjunkturinstitutet, bearbetning 2 Konsumentindex Hushållen positivare än normalt Inköpschefsindex Källa: Swedbank, bearbetning Prognoscentret AB Påbörjade lägenheter Under första halvåret 213 påbörjades nybyggnad av bostäder med sammanlagt bostadslägenheter enligt SCB. Av dessa var 2 95 småhus och 11 6 lägenheter i flerfamiljshus. Diagram 1 visar antal påbörjade lägenheter första halvåren Det totala bostadsbyggandet ökade med 33 procent under första halvåret 213 enligt de senaste siffrorna från SCB. Påbörjade småhus ökade med 9 procent och påbörjade lägenheter i flerbostadshus ökade med 41 procent. Den procentuella förändringen är jämförd med samma period föregående år. 1 Antal påbörjade lägenheter genom nybyggnad Januari juni, Källa: SCB -1 Småhus Flerbostadshus Färdigställda lägenheter Totalt antal färdigställda lägenheter minskade med 2 procent till 14 5 lägenheter under första halvåret 213 enligt SCB. Av totalt antal färdigställda lägenheter var 5 4 lägenheter i småhus, en minskning med 7 procent lägenheter var i flerbostadshus, en ökning med 1 procent. Den procentuella förändringen är jämförd med samma period föregående år. Diagram 2 visar färdigställda lägenheter i småhus respektive flerbostadshus helåren Det senaste årets siffror är uppräknade med 38 procent för påbörjade lägenheter och 34 procent för färdigställda lägenheter, vilket är den genomsnittliga eftersläpningen de senaste åren. 2 Antal färdigställda lägenheter i flerbostadshus resp småhus Helåren Småhus Flerbostadshus Källa: SCB

2 Orderingången för trähus ökade med 5 procent under första halvåret 213. Foto: TIND 1, ett samarbete mellan Fiskarhedenvillan och Claesson Koivisto Rune Källa: SCB 5 4 Källa: TMF Bostäder 212 Danmark Källa: SCB Beviljade bygglov Januari juni, Tyskland Fritidshus Finland Lokaler Orderingång trähus I miljoner SEK. Januari juni, medlemsföretag ingår i statistiken jan feb mar apr maj jun Export trähus I miljoner SEK. Januari juni, Japan 213 Norge Bygglov Under första halvåret 213 beviljades 5 1 bygglov enligt SCB, en ökning med 3 procent jämfört med 212. Av de beviljade byggloven avsåg 3 nybyggnad av bostäder, 9 nybyggnad av fritidshus och 1 2 nybyggnad av lokaler. Motsvarande siffror för 212 var 2 7 bostäder, 9 fritidshus och 1 35 lokaler, totalt 4 95 bygglov (se diagram 3). Den totala bruttoarean för beviljade bygglov var 3,6 miljoner kvm under första halvåret 213, varav 2,1 miljoner kvm avsåg bostäder/fritidshus och 1,5 miljoner kvm avsåg lokaler enligt SCB. Det senaste årets siffror är uppräknade med 28 procent för antalet bygglov och med 32 procent för arean, vilket är de genomsnittliga eftersläpningarna de senaste åren. Byggfakta tar fram statistik för antal sökta bygglov. Sökta bygglov för styckebyggda småhus trähus var totalt hus under första halvåret 213, en minskning med 5 procent jämfört med 212. Andelen monteringsfärdiga trähus var 81 procent. Andelen hus byggda med lösvirke var 13 procent och andelen stenhus var 6 procent. Monteringsfärdiga trähus Omsättning, antal anställda och orderingång Sveriges trähusindustri omfattar 53 företag med 4 5 anställda enligt SCB:s senaste siffror. 123 företag har mer än 5 anställda. 268 företag är enmansföretag utan anställda. Produktionen, försäljningsvärdet leveranser för monteringsfärdiga trähus var 9,2 miljarder kr enligt SCB:s senaste siffror från 212. Diagram 4 visar det totala ordervärdet för respektive månad januari juni 213, jämfört med 212 för 27 trähusföretag som är medlemmar i TMF. Under januari juni 213 ökade det ackumulerade värdet för orderingången av trähus med 5 procent jämfört med 212. Medelvärdet för ett levererat styckebyggt hus var ungefär 1,3 miljoner kr exklusive mervärdesskatt under första halvåret 213. Export och import enligt SCB Den totala exporten av monteringsfärdiga trähus ökade med 4 procent till 52 miljoner kr under första halvåret 213 jämfört med 212 enligt SCB:s siffror. De största exportländerna är Norge, Japan, Finland, Tyskland, och Danmark. Se diagram 5. Exporten till Japan ökade med 158 procent till 12 miljoner kr under första halvåret 213. Exporten till Finland minskade med 18 procent och exporten till Tyskland ökade med 33 procent. Den totala importen var i stort sett oförändrad med 61 miljoner kr under första halvåret 213 jämfört med procent av den totala importen var från Estland, Norge och Finland. Dörrar SCB:s senaste siffror visar att det finns 145 företag som tillverkar dörrar i Sverige. Av dessa är 71 enmansföretag utan anställda och 74 är företag med sammanlagt anställda. TMF:s statistik för dörrar omfattar 1 25 anställda och ungefär 8 procent av den svenska marknaden. Under första halvåret 213 producerades 774 dörrar, en minskning med 9 procent jämfört med 212. Omsättningen för dörrar under första halvåret 213 var 861 miljoner kr, en minskning med 16 procent jämfört med 212. Exporten av dörrar minskade med 14 procent till drygt 421 dörrar och 54 procent i andel av den totala produktionen under första halvåret 213 jämfört med 212. Exporten till Norge var 2

3 69 procent i andel av den totala exporten och exporten till Danmark var 27 procent i andel. Exporten av innerdörrar minskade med 16 procent till 298 dörrar och 71 procent i andel av den totala exporten under första halvåret 213. Importen av dörrar ökade med 1 procent till knappt 111 under första halvåret 213. Den mesta importen kommer från Baltikum och de nordiska länderna. Statistik för direktimport till byggvaruhandeln saknas och kan vara relativt betydande. Den svenska marknaden, produktion-export+ import minskade med 2 procent till 465 dörrar under första halvåret 213. Diagram 6 visar respektive produktgrupp och ökning/minskning jämfört med tidigare år. Fönster SCB:s senaste siffror från 212 visar att det finns 132 företag som tillverkar träfönster i Sverige. Av dessa är 65 enmansföretag utan anställda och 67 är företag med anställda. TMF:s statistik för fönster omfattar i stort sett första halvåret 213 jämfört med 212. Av totalt levererade fönsterluft under första halvåret 213 exporterades 21 2 fönsterluft, en minskning med 33 procent i jämförelse med 212. Den mesta exporten gick till Norge, Storbritannien, Japan och Danmark. *Fönsterluft En luft är ungefär detsamma som en fönsterbåge. Ett fönster kan alltså innehålla flera luft, d.v.s. flera bågar i samma karm. Trägolv Enligt SCB senaste siffror för 212 omfattade industrin för sammansatta parkettgolv 9 företag. Av dessa är 3 enmansföretag utan anställda och 6 företag med 893 anställda. Försäljningen av trägolv, lamellparkett och massiva trägolv minskade med 3 procent under 212, men inom gruppen var det stora variationer enligt Golvbranschen, GBR. Lamellgolvens andel har minskat något och fanérgolvens andel andel har ökat. Andelen för massiva trägolv är oförändrad. Totalt sett är trägolv även i fortsättningen den Trägolv är fortfarande störst bland golvmaterial med en marknadsandel på 29 procent. 6 I tusental. Januari juni, Total svensk marknad=produktion-export+import Innerdörr Inst.dörr, oklassad Varmförrådsdörr Källa: TMF 7 Utåtg. 2-glas Utåtg. 3-glas Inåtgående Vridfönster Dörrar, svensk marknad Fasta fönster 2-glas kopplade Spegeldörr Inst.dörr, klassad Ytterdörr Kallförrådsdörr Levererade fönsterluft I tusental. Januari juni, alla tillverkare och rapporterande företag 213 är i stort sett detsamma som 212. Antal anställda inom TMF:s fönsterföretag var under första halvåret 213, en minskning med 3 procent jämfört med första halvåret 212. Omsättningen under första halvåret 213 minskade med 6 procent till knappt 1,8 miljarder kr. Under första halvåret 213 levererades luft*, en minskning med 9 procent jämfört med 212. Av totalt levererade luft var 66 procent av trä/aluminium, 33 procent ytbehandlade och,4 procent var ej ytbehandlade. 31 procent av totalt antal levererade luft är vridfönster, 25 procent är fasta fönster och 19 procent är inåtgående fönster. Levererade vridfönster minskade med 14 procent under första halvåret 213 jämfört med 212. Diagram 7 visar fördelning produktgrupper och ökning/minskning av levererade fönsterluft under största materialgruppen med en marknadsandel på 29 procent. Enligt FEP, European Federation of the Parquet Industry, minskade Sveriges produktion av trägolv, lamellparkett och massiva trägolv med 3 procent till knappt 9,1 miljoner kvm under 212. Försäljningen på den svenska marknaden var knappt 6,4 miljoner kvm, en minskning med 7 procent under 212, jämfört med 211. Prognosen för 213 visar att produktionen och den totala försäljningen i Sverige kommer att minska ytterligare under året. Försäljningsvolymerna är dock osäkra, då direktimporten av lamell/parkettgolv är svårbedömd eftersom tillförlitlig statistik saknas. Träslaget ek dominerar med 91 procent i andel under 212 enligt FEP. Diagram 8 visar Sveriges produktion, export, import och konsumtion av massiva trägolv och lamell/parkettgolv, samt prognos 213. Fönsterdörr Övriga Källa: TMF Källa: FEP Ytbehandl. Ej ytbehandl. Trä/aluminium Trä-, lamell-, parkettgolv Sveriges produktion, export, import och konsumtion i miljontal kvm. Helår, (prognos) Produktion Import Export Konsumtion 3

4 9 1 Försäljning trappor I miljoner SEK. Januari juni, Sverige Övr. Norden Tyskland Övr. Källa: TMF Produktion träskivor I tusen m 3. Januari juni, Källa: TMF Trappor Den fakturerade försäljningen för den totala trappindustrin i Sverige uppskattades till 27 miljoner kr för helåret 212 och antal anställda till 265. Enligt trappföretagens statistik som är ungefär 8 procent av den totala marknaden minskade den fakturerade försäljningen av trappor med 12 procent till 111 miljoner kr under första halvåret 213 jämfört med 212. Av den totala fakturerade försäljningen var 78 procent försäljning i Sverige och 2 procent var försäljning till övriga Norden. Försäljningen på den svenska marknaden minskade med 11 procent till 87 miljoner kr under första halvåret 213 och försäljningen till övriga Norden minskade med 9 procent till 22 miljoner kr. Antal sålda trappor var 4 86 under första halvåret 213. Diagram 9 visar fakturerad försäljning av trappor halvåren Träskivor Under första halvåret 213 omfattade träskiveindustrin 5 anläggningar; Byggelit AB med fabriker i Lit och Ambjörby, Swedspan AB i Hultsfred, Moelven Vänerply AB och Plyfa AB. Den totala produktionen av träskivor minskade med 5 procent till 322 m 3 under första Import av plywood Importen av plywood minskade med 8,5 procent till 84 m 3 under första halvåret 213 jämfört med 212 enligt SCB. Se diagram 11. Importen av plywood av furu och gran ökade med 7 procent till 45 m 3 och 53 procent i andel av den totala importen under första halvåret. Import av träfiberskivor och MDF-skivor Importen av träfiberskivor minskade med 17 procent till 53 m 3 under första halvåret 213 jämfört med 212. Se diagram 11. Den totala importen av MDF-skivor minskade med 3 procent till 72 ton. Importen av obearbetade MDFskivor minskade med 3 procent till 37 ton och bearbetade MDF-skivor minskade med 4 procent till 35 m 3. Möbler och köksinredningar Produktion och företagens struktur Under 212 beräknades produktionen av möbler och köksinredningar till 21 miljarder kr. Möbelindustrin inklusive köksinredningar omfattar totalt 2 23 företag varav är enmansföretag med anställda. Totalt har 856 företag mer än en anställd. Antal anställda inom möbelindustrin var 11 Import träskivor I tusen m 3. Januari juni, Exporten av möbler minskade med 6 procent Spånskivor Plywood Träfiberskivor Källa: SCB 12 Import/export möbler I miljarder SEK. Januari juni, Import Export Källa: SCB. Bearbetning Svandata/TMF. halvåret 213 jämfört med 212. Exporten av spånskivor och plywood ökade med 8 procent till totalt 23 m 3 under första halvåret 213. Diagram 1 visar produktionen för träskivor första halvåret From 212 ingår endast spånskivor och plywood i gruppen träskivor eftersom produktionen av träfiberskivor och MDF har upphört. Import av spånskivor och OSB Importen av av spånskivor minskade med 15 procent till 156 m 3 under första halvåret 213 jämfört med samma period 212 enligt SCB. Se diagram 11. De största importländerna av spånskivor är Norge, Tyskland, och Danmark. Importen av OSB (oriented strand board) ökade med 18 procent till 54 m 3 under första halvåret 213 jämfört med under 212 enligt SCB. De flesta företagen finns i södra delen av Sverige, bl.a. i Jönköping län, Västra Götaland och Skåne. Export av möbler Sveriges export av möbler minskade totalt med 6 procent till 7,4 miljarder kr under första halvåret 213 jämfört med 212. Exporten till EU-länder minskade med 7 procent till 3,8 miljarder kr och 52 procent i andel av den totala exporten. Exporten till Asen ökade med 6 procent till 246 miljoner kr. De största exportländerna är Norge, Danmark, Tyskland, Finland, Storbritannien, USA och Frankrike. Exporten till Norge minskade med 6 procent, exporten till Danmark minskade med 4 procent och exporten till Finland minskade med 3 procent. 4

5 Import av möbler Sveriges import av möbler var oförändrad med 6,7 miljarder kr under första halvåret 213 jämfört med 212. Importen från EU-länder ökade med 2 procent till 4,4 miljarder kr och 66 procent i andel. Importen från övriga Europa ökade med 23 procent. Importen från Asien minskade med 9 procent till 1,7 miljarder kr. De största importländerna är Kina, Polen, Tyskland, Danmark, Litauen, Norge och Italien. Importen från Tyskland ökade med 7 procent, importen från Norge ökade med 24 procent, importen från Kina minskade med 19 procent och importen från Polen ökade med 9 procent. SCB:s siffror för export och import mäter export och import av möbler som går via Sveriges gränser. Eventuell reexport framgår ej av de mätningar som görs. Kontorsmöbler Produktionen av kontorsmöbler är ungefär 2 procent i andel av den totala möbelproduktionen i Sverige. Exporten av kontorsmöbler ökade med 4 procent till 1,2 miljarder kr under första halvåret 213 jämfört med 212. De största exportländerna under första halvåret var Norge, Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland och Storbritannien. Exporten till Danmark ökade med 27 procent till 14 procent i andel av den totala exporten. Exporten till Tyskland ökade med 34 procent till 5 procent i andel. Importen av kontorsmöbler ökade med 6 procent till 429 miljoner kr under första halvåret 213 jämfört med 212. De största importländerna var Norge, Kina, Polen, Tyskland och Danmark. Köksinredningar av trä Produktionen av köksinredningar av trä är ungefär 15 procent i andel av den totala möbelproduktionen. Under 212 omfattade industrin 317 företag. Av dessa var 138 företag med anställda. 179 företag var enmansföretag utan anställda. Exporten av köksinredningar minskade med 31 procent till 287 miljoner kr. Exporten till Norge minskade med 4 procent till 73 procent i andel av den totala exporten av köksinredningar. Importen av köksinredningar ökade med 9 procent till 281 miljoner kr under första halvåret 213. De största importländerna är Danmark och Tyskland som tillsammans har en andel med 68 procent av den totala importen. I samarbete med Prognoscentret tar TMF fram statistik som visar försäljning av köksinredningar på den svenska marknaden. Totalt är det 2 aktörer fördelat på åtskilliga varumärken, som levererar statistik. Den totala försäljningen av köksinredningar på den svenska marknaden minskade med 5 procent till 1,8 miljarder kr under första halvåret 213. Antal stommar som såldes minskade med 3 procent till 1,3 miljoner. 15 procent av företagen rapporterar inte stommar. Diagram 15 visar export och import av möbler fördelad på produktgrupper, bl.a köksinredningar av trä. 13 Export möbler Januari juni, 213 Källa: SCB. Bearbetning Svandata/TMF. 14 Import möbler Januari juni, 213 Källa: SCB. Bearbetning Svandata/TMF. 15 Norge 36% Kina 19% Övriga länder 2% Polen 15% Övriga länder 23% Import/export möbler fördelat på produktgrupp Januari juni, 213 Danmark 11% Tyskland 14% Tyskland 11% Finland 9% Storbritannien, 5% Frankrike, 4% USA, 4% Danmark 1% Litauen 9% Norge, 6% Italien, 4% Butiksmöbler Köksinredningar Madrasser Övriga sittmöbler Möbler m. stoppning Möbler för sovrum Kontorsmöbler utgör 2 procent av den totala möbelproduktionen i Sverige. Foto: Archal Executive från Lammhults. Möbler för matrum Möbler för kontor Övriga möbler Delar av möbler Import Export Källa: SCB. Bearbetning Svandata/TMF. 5

6 16 Arbetsmiljö Arbetsskador är ett samlingsbegrepp för arbetsolyckor och arbetssjukdomar. Underlaget till statistiken baseras på antalet anmälda skador till Arbetsmiljöverket och antalet anställda inom träoch möbelindustrin enligt SCB. Obs! Siffrorna för 213 avser perioden januari augusti. Hälften av arbetssjukdomarna är belastningsrelaterade. Anmälda arbetsskador Antal anmälda arbetsolyckor och arbetssjukdomar inom trä- och möbeltillverkning, * 6 Diagram 16 visar antalet anmälda arbetsolyckor och arbetssjukdomar åren Antalet arbetsolyckor under 211 och 212 är i stort sett oförändrat. Under de första åtta månaderna av 213 har det anmälts lite mer än hälften så många arbetsolyckor som för hela 212, vilket kan indikera en minskning av olyckorna under 213. Under de första åtta månaderna av 213 har fler arbetssjukdomar anmälts jämfört med hela 212. Detta behöver dock inte innebära att det har inträffat ovanligt många arbetssjukdomar under 213. Till skillnad från arbetsolyckor som registreras det år de inträffar, kan arbetssjukdomar registreras i efterhand och avse sjukdom som kan hänföras till ett tidigare år. Diagram 17 visar antalet arbetsolyckor och arbetssjukdomar för TMF-företag mätt i relativa tal. De relativa talen redovisas som arbetsolyckor och arbetssjukdomar per tusen sysselsatta. Diagrammet visar att risken för arbetsolyckor har ökat något under 212 i jämförelse med åren innan. Antalet anmälda arbetsolyckor var oförändrat 212 jämfört med 211 samtidigt som antalet anställda i branschen minskade, vilket resulterat i en ökning av den relativa risken (14,4/1). Antalet arbetsolyckor per tusen sysselsatta för hela tillverkningsindustrin är cirka 11/1. Diagram 18 visar riskfaktorer vid arbetsolyckor inom trä- och möbelindustrin. Av diagrammet framgår att var tredje arbetsolycka involverar en maskin eller truck. Knappt var sjätte olycka involverar en handhållen maskin eller ett verktyg, ofta spikpistoler. Nästan var femte olycka är en fallolycka, där de flesta fall sker på samma nivå på grund av att man snubblar eller halkar. Diagram 19 visar riskfaktorer vid arbetssjukdomar inom trä- och möbelindustrin. Av bilden kan utläsas att de vanligaste orsakerna till arbetssjukdomar är belastningsrelaterade. Framförallt handlar det om repetitivt arbete samt lyft och förflyttningar av bördor som väger mindre än 2 kg. Ungefär var fjärde arbetssjukdom inom branschen är en hörselskada Riskfaktorer vid arbetsolyckor Riskfaktorer vid arbetssjukdomar Inom trä- och möbelindustrin, Inom trä- och möbelindustrin, Arbetsolyckor Källa: Arbetsmiljöverket. *213 avser jan aug Arbetsolyckor Arbetssjukdomar Anmälda arbetsskador Arbetsolyckor och arbetssjukdomar per 1 anställda inom trä- och möbelindustrin, * Arbetssjukdomar -13* -13* Källa: Arbetsmiljöverket. *213 avser jan aug. Maskiner, truckar m.m. 33% Övrigt 8% Källa: Arbetsmiljöverket Kroppsrörelse, bära, lyfta, vrida, snedtramp m.m. 16% Handhållna maskiner och verktyg 16% Förlorad kontroll över föremål (träskiva, dörr, lastpall m.m.), 9% Fall- och snubbelolyckor (varav 6% från höjd) 18% Belastningsfaktorer 56% Källa: Arbetsmiljöverket Sociala eller organisatoriska faktorer 11% Kemiska eller biologiska ämnen, 3% Vibrationer 6% Buller 24% 6

7 I SAMARBETE MED PROGNOSCENTRET AB Text: Thomas Ekvall, Prognoscentret AB, Tel TMF:s MARKNADSRAPPORT Nr 2, oktober 213 Marknadsrapporten är ett samarbete mellan TMF och Prognoscentret AB för att regelbundet följa faktorer som påverkar medlemmarnas marknader. I dessa rapporter följer vi utvecklingen för faktorer som 1) påverkar marknaden generellt, 2) påverkar marknaden för bostäder nya som befintliga, samt 3) påverkar marknaden för yrkesbyggnader, d.v.s. byggnader som används för yrkesmässigt bruk. Den sista delen behandlar möbelförsäljningens utveckling. Under det första halvåret 213 ökade BNP med knappt 1 procent jämfört med motsvarande period 212. Framförallt bidrog lagerinvesteringar och privat konsumtion till tillväxten medan primärt fasta bruttoinvesteringar backade och höll tillbaka uppgången i BNP. Sett över helåren 213 och 214 har BNP-prognosen reviderats upp något jämfört med i våras trots låg exportefterfrågan och svaga indikationer från inköpschefsindex (drivet av industrisektorn). Upprevideringen beror främst på att den konsumentdrivna delen av ekonomin växer starkt, och på sikt även näringslivets investeringar, samtidigt som de ekonomiska utsikterna stabiliseras för de mest utsatta ekonomierna i EU (GIIPS). Trots att tillväxten blir starkare än tidigare förväntat sker den från låga nivåer. Investeringstillväxten väntas ta fart först 214 då kapacitetsutnyttjandet ökar, arbetslösheten minskar och bostadsbyggandet tilltar. Totalt innebär detta att 213 blir ett förhållandevis svagt år med en tillväxt runt 1,1 procent växer ekonomin snabbare (2,5 respektive 3,6 procent). Tillväxten stimuleras från Riksbankens håll via en låg reporänta. Riksbanken avhåller sig från att sänka denna ytterligare då detta riskerar att driva upp den redan höga belåningsgraden hos hushållen. Reporäntan hålls kvar på en oförändrad nivå på 1 procent det närmsta året så att inflationsmålet på 2 procent kan uppnås på sikt. Under mitten av 215 ökar reporäntan något och fram mot slutet av 217 väntas nivån ligga på 2,8 procent. Även om riskerna för de ekonomiska prognoserna fortsatt är främst negativa så är risken för en ny allvarlig kris i världsekonomin lägre nu än för ett år sedan. Det område som utgör den stora risken i dagsläget är Kina där tillväxttakten sjunker. Huruvida det blir en mer eller mindre hård landning återstår att se. Stabiliseringen har lett till att såväl hushåll som företag, i Sverige och i omvärlden, blivit något mer optimistiska om framtiden. Risken för att bostadspriserna ska falla kraftigt på kort sikt anser vi har minskat, men denna risk finns trots allt kvar. Skulle räntorna höjas i snabb takt eller nya regelförändringar införas som försämrar möjligheten att låna pengar kan de svenska bostadspriserna falla. Vi ser dock inte den risken som överhängande i dagsläget. Det finns även en risk med den starka svenska kronan som kan leda till lägre exporttillväxt än väntat och därmed förlänga återhämtningen för svensk ekonomi. Hushåll och företag är mer optimistiska om framtiden. Konsumentindex Konsumentindex (CCI) är ett sammanvägt mått på hur hushållen bedömer sin egen och Sveriges ekonomi samt hushållens planerade inköp. Barometerindikatorn har från och med denna utgåva ett nytt beräkningssätt. Den tidigare serien kunde tolkas som att värden över noll har en majoritet en positiv inställning till utvecklingen. I nuvarande serie tolkas värden över 1 som att optimismen är högre än normalt, d.v.s. högre än det historiska genomsnittet grovt uttryckt. Sedan hösten 211 har barometervärdet legat under 1. Under slutet av sommaren steg dock indikatorn och närmar sig nu 1 vilket i hög grad beror på en positivare medierapportering kring ekonomin i allmänhet, låga räntor och stigande börskurser. Vi förväntar oss en fortsatt förstärkning givet att de ekonomiska prognoserna faller ut som förväntat. Inköpschefsindex Inköpschefsindex (ICI) avspeglar hur inköpscheferna i tillverkningsföretagen upplever utvecklingen för orderingång, leveranstider, produktion, sysselsättning och lager. Överstiger indexet 5 indikerar det en tillväxt för industrin. Efter en svag utveckling under vintern steg inköpschefsindex under våren och sommaren vilket antyder att industrikonjunkturen nu långsamt är på uppgång. Framförallt är det orderingång och produktion som förbättrats medan indexet för sysselsättning fortsatt ligger negativt och pekar mot fortsatta personalneddragningar Nedgång -1-6 Källa: Konjunkturinstitutet, bearbetning Prognoscentret AB 2 Konsumentindex Hushållen positivare än normalt Hushållen mer pessimistiska än normalt. Inköpschefsindex -6 Tillväxt Källa: Swedbank, bearbetning Prognoscentret AB 7

8 3 Bostadsindex Bygglov nybyggnationer Påbörjade nybyggnationer Källa: SCB, bearbetning Prognoscentret AB Svensk trähusindustris/ TMF:s orderingång och leveranser Orderingång Källa: Svensk trähusindustri/tmf, bearbetning Prognoscentret AB Bostadsrätt Leveranser 5 Småhus- och Bostadsrättsbarometern Småhus Källa: Mäklarsamfundet samt SCB, bearbetning Prognoscentret AB Byggmarknaden i Sverige Bostadsindex Bostadsindex illustrerar antal beviljade och påbörjade bostäder. Eftersläpning i inrapporteringen gör att vi räknar upp statistiken för de senaste kvartalen. Efter en nedgång har både påbörjandet och beviljandet ökat i god takt 213. Beviljandet har under de senaste åren varit betydligt högre än påbörjandet vilket indikerar att det fortsatt finns en stor projektreserv att ta av. Med den positivare riktning som konjunkturen är på väg mot räknar vi med en fortsatt uppgång för både beviljandet och påbörjandet. Dock blir det svårt att nå motsvarande nivåer som under i och med att utvecklingen uppåt i princip enbart drivs av flerbostadshusbyggande. Svensk trähusindustris orderingång och leveranser Trähusindustrins orderingång är en ganska säker indikator på vad vi på kort sikt kan förvänta oss när det gäller nya fristående småhus. Under 211 minskade orderingången med 3 procent jämfört med året innan och 212 års orderingångar var 35 procent färre än föregående år. Vi kan däremot se en försiktigt positiv utveckling för orderingången under årets första sju månader, då det totala ackumulerade värdet för orderingången, inklusive export, ökade med 6 procent jämfört med samma period 212. Värdet för juli 213 ökade med 11 procent jämfört med juli förra året. Detta indikerar en ökning i påbörjade småhus under 214 då leveranserna följer orderingången (med en fördröjning på cirka 5 1 månader). Småhus- och bostadsrättsbarometern Småhus- och bostadsrättsbarometern visar den genomsnittliga prisutvecklingen i riket för småhus respektive bostadsrätter från år 1996 och framåt i löpande priser. I riksgenomsnittet väger givetvis storstadsområden som Stockholms län tungt. Bostadsmarknaden påverkas i hög grad av lokala faktorer även om de större städerna har en klar påverkan på utvecklingen i de kringliggande mindre orterna. Sysselsättningsutveckling, löner och befolkningstillväxt varierar i olika grad, vilket också speglar sig i både prisnivån och prisutvecklingen. Både småhus- och bostadsrättspriserna har fortsatt uppåt under 213 och alltjämt är det bostadsrätterna som ökar snabbast. Orsakerna till att bostadsrättspriserna ökar snabbare är flera. En av anledningarna är rent statistiskt/geografiskt att bostadsrätter utgör en större andel av beståndet i storstäderna där priserna ökar snabbast, vilket påverkar indexen för landet som helhet. En annan faktor är att bostadsrättspriserna mäts i kronor/ kvadratmeter till skillnad från småhus där måttenheten är kronor per bostad. Eftersom bolånetaket begränsat summan som man totalt kan köpa för har efterfrågan på mindre lägenheter med högre kvadratmeterpriser ökat snabbt. Det finns dessutom en demografisk faktor som talar mot småhusen, att befolkningen i småhusköparfasen är mindre än både tidigare och senare generationer. Samtidigt väljer allt fler barnfamiljer att bo kvar i städerna istället för att flytta till ett småhus i närförort. Vi räknar framöver med att utvecklingen kommer att likna den vi tidigare sett, d.v.s. att bostadsrätterna åtminstone under det närmsta året ökar snabbare än småhuspriserna, då inga större händelser väntas inträffa som påverkar förutsättningarna. 8

9 Tabell1 Antal beviljade bygglov per byggtyp , Q1 Q Fritidshus Kontor Affär Hotell/rest Undervisning Kultur/sport Sjukvård Yrkesbyggnader och fritidshus När det gäller yrkesbyggnader och fritidshus följer vi olika faktorer som påverkar marknadens utveckling. Fritidshus är en del av yrkesbyggnaderna (ingår således inte i bostäderna) eftersom dessa inte avser permanent boende. Den statistik som analyseras är sökta bygglov för vissa typer av yrkesbyggnader, industrins orderingång och leveranser samt Konjunkturinstitutets barometer avseende byggandet totalt. Detta presenteras för landet som helhet. Byggloven finns även länsvis indelade i slutet av rapporten. Beviljade bygglov Under det första halvåret 213 låg antalet beviljade bygglov för yrkesbyggnader i princip oförändrat gentemot motsvarande period 212 (+2 %). Antalet bygglov ökade speciellt för undervisnings- och affärsbyggnader medan beviljandet av primärt kontors- och hotellbyggnader minskade. Något som kan observeras är att projektstorlekarna generellt har ökat under de senaste åren och ligger i paritet med 28. Det är därmed allt fler mycket stora projekt som driver marknaden samtidigt som de mindre projekten blir allt färre. Stora projekt har ofta en tendens att påbörjas sent i en byggkonjunkturcykel och kan därmed indikera att yrkesbyggandet får en svagare utveckling framöver. Å andra sidan har de senaste årens turbulens vänt många gamla sanningar på ända och vi tror trots allt på en något starkare utveckling från 214. Byggföretagens orderläge Konjunkturinstitutets förväntningsindikatorer beskriver byggarnas uppfattning om nuläget och förväntningar om framtiden. Indikatorn visar både den snabba nedgången för byggandet under finanskrisen och den snabba återhämtningen därefter. Både förväntningarna och uppfattningen om nuläget har vänt ner under 213 samtidigt som bedömningen av orderstockarna ligger på bottennivåer. Denna bild speglar inte trenden i byggmarknaden och är något överraskande med tanke på att nybyggnaden av bostäder ökar, nybyggnationen av yrkesbyggnader endast faller marginellt och renoveringsmarknaderna är stabila till svagt ökande. En förklaring kan vara att flera svaga år på raken har gjort företagen luttrade så att de inte riktigt vågar tro på en vändning i marknaden. Totalt Källa: SCB, bearbetad av Prognoscentret AB Fritidshus Kontor Affär Hotell/rest Undervisning Kultur/sport Sjukvård Totalt exkl. fritidshus Källa: SCB, bearbetad av Prognoscentret AB Fritidshus Kontor Affär Hotell/Rest. Undervisning Kultur/sport Sjukvård Källa: SCB, bearbetad av Prognoscentret AB Tabell , Q1 Q Nuläge byggande Projektstorlekar i byggloven per byggtyp, antal m 2 Bygglov yrkesbyggnader och fritidshus, totalt antal m , Q1 Q2 7 Byggföretagens orderläge, nuläge och förväntningar Förväntat byggande Pessimism Källa: Konjunkturinstitutet, bearbetning Prognoscentret AB Nuläge orderstock Optimism 9

10 8 Industrins orderingång och leveranser 25= Industrins orderingång och leveranser Efter en återhämtning i finanskrisens spår har orderingång och leveranser åter fallit något under de senaste två åren. Orsaken är primärt en svagare hemmamarknad, d.v.s. inom Sverige, samtidigt som orderingången från utlandet legat stabilt. Inköpschefernas indikator, vilken nämnts tidigare, pekar dock mot att industriproduktionen på det stora hela är på väg upp. Trots detta är vägen till ett större behov av kapacitetsutbyggnad inom industrin lång, vilket kommer hålla tillbaka investeringarna i nya industribyggnader. Länsindelade indikatorer En del av den information som har behandlats i de tidigare avsnitten finns även nedbruten på länsnivå och presenteras i tabellen nedan. Tendensen för bostadsbyggandet I diagrammet till vänster visas utvecklingen för bostadsbyggandet fördelat på ordinära småhus, rad- par- kedjehus, flerbostadshus och specialbostäder (student- och äldrebostäder). Vad som tydligt kan utläsas från diagrammet är den fallande tendensen byggandet av ordinära småhus haft i samband med finanskrisen där även flyttskatten höjdes och fastighetsskatten slopades och 211 där orsaken primärt var införandet av bolånetaket. Ordinära småhus är primärt den marknad som småhusbyggarna verkar inom, d.v.s. enbostadshus. Både byggandet av ordinära småhus och rad-, par-, kedjehus föll i samband med införandet av bolånetaket. Ordinära småhus har dock inte lyckats vända trenden uppåt på samma sätt som rad-, par-, kedjehusen gjort. Det finns dock tendenser Leveranser Orderingång Källa: SCB, bearbetning Prognoscentret AB 9 Antal påbörjade bostäder Det har skett en stabilisering för ordinära småhus under Flerbostadshus Specialbostäder Ordinära småhus Par-, rad-, kedjehus Källa: SCB, bearbetning Prognoscentret AB till en svag vändning eller åtminstone stabilisering för de ordinära småhusen under 213. Det som driver bostadsmarknaden är annars lägenheter i flerbostadshus. Uppgången har varit stark under 213 och vi bedömer att det är denna del av bostadsbyggandet som kommer att driva aktiviteten under de närmsta åren. Småhusbyggandet (ordinära småhus och rad-, par-, kedjehus) kommer att öka, men det svagt om inga regel-/lagmässiga förändringar görs som understödjer marknaden. Tabell3 Tabell4 Bygglov bostäder Tabell5 Q1 Q2 212 och 213 Q1 Q2 212 och 213 Småhus- och bostadsrättsbarometern Q1 Q2 212 och 213 Bygglov yrkesbyggnader EH* BR** EH* BR** Antal Areal m 2 Antal Areal m 2 Antal Areal m 2 Antal Areal m 2 Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Sverige *EH = egna hem, genomsnittligt pris per såld enhet, tusentals kronor. **BR = bostadsrätt, genomsnittlig kostnad per m 2. Källa: SCB och Mäklarsamfundet, bearbetat av Prognoscentret AB. 1

11 1 Omsättning inom butikshandeln med möbler Omsättningsindex i fasta och löpande priser, säsongsjusterat Löpande priser Fasta priser Källa: HUI, bearbetning Prognoscentret AB Möbelmarknaden Indikatorer för möbelmarknaden Handelns utredningsinstitut (HUI) levererar prognoser, utredningar och forskning om handeln, där man bl.a. kartlägger detaljhandelns omsättning och utveckling i Sverige. Diagram 1 visar snittpriset per vara (generellt) är lägre en effekt av att man rear ut/har lägre försäljningspris än tidigare. Fortsatt under 213 räknar vi med att tillväxten fortsätter. Utvecklingen drivs av ökade disponibla inkomster, bättre konsumentförtroende och stärkt allmän konjunktur. 11 Marknadsandelar inom detaljhandeln 8% 6% 4% 2% Juli 212 Juli 213 En stärkt allmän konjunktur har lett till en ökad omsättning av möbler under första halvåret 213. indexerade omsättningsdata över butikshandeln med inriktning mot möbler. Tillväxten var kraftig åren innan 29 men utvecklingen bröts abrupt i och med finanskrisen. Efter en plan utveckling under har omsättningen åter ökat snabbare under 213. Omsättningen har ökat snabbare i fasta priser än i löpande, vilket innebär att Det är alltjämt ingen högkonjunktur vi befinner oss i. Kapitalvaror ökar som andel av inköpen i en högkonjunktur men ur diagram 11 kan utläsas att det motsatta är fallet. Denna utveckling har kunnat observeras under de senaste åren där de flesta redovisade branscher vilka säljer kapitalvaror har tappat som andel gentemot dagligvaruhandeln. Beklädnad Elektronik Heminredning Järn, bygg, VVS Möbel Källa: SCB/HUI, bearbetning Prognoscentret AB Prognoscentret AB är specialiserat på analyser av utvecklingen i byggandet och alla dess delmarknader. Vi arbetar med att kontinuerligt beskriva vad som sker i marknaden och varför. Det gäller såväl byggandet generellt som specifika byggkomponenter och byggmaterial i Sverige, Norden och Europa. Vi erbjuder våra kunder skräddarsydda marknadsanalyser via Internet som innebär att informationen tillhandahålls snabbare och med frekventa uppdateringar. Besök vår hemsida och se själv: Kontakta Thomas Ekvall på te@ prognoscentret.se eller på telefon: för mer information. 11

12 Mediaspjuth TMF:s statistik Förutom TMF i siffror tar TMF kontinuerligt fram rapporter och statistik för ett stort antal delbrancher. Vissa delar av statistiken kan kontinuerligt följas på vår publika hemsida och andra delar är exklusiva för medlemsföretagen. Basfakta Uppdateras en gång per år och visar SCB:s siffror enligt SNI, (Svensk näringsgrensindelning). Statistiken visar trä- och möbelindustrin jämfört med andra branscher och struktur, företag och anställda på olika nivåer. Dörrar Dörrstatistik inrapporteras av drygt 4 företag både medlemsföretag och icke medlemsföretag, varje kvartal och återredovisas i en marknadsrapport. Fönster Fönsterstatistik inrapporteras av 4 företag både medlemsföretag och icke medlemsföretag, varje kvartal och återredovisas i en marknadsrapport. Möbler Rapport till möbelföretagen varje kvartal, halvår och år på Sveriges produktion, export och import av möbler fördelat på produktgrupper och totalt. Källa är SCB. Kontorsmöbelindex för Planmöbler, Arbetsstolar och Övriga möbler tas fram månadsvis och distribueras till kontorsmöbelföretagen. Trappor Fakturerad försäljning av trappor inrapporteras av trappföretagen varje kvartal och återredovisas i en marknadsrapport. Trähus Trähusbranschen publiceras en gång per år. Samlar SCB:s statistik och medlemsföretagens statistik om byggande och boende och visar helårsstatistik. Trähusbarometern visar det totala ordervärdet för trähus i en indexserie och det totala ordervärdet för de senaste 6 månaderna. Innehåller också en prognos för trähusbyggandet. Publiceras 4 gånger per år. Marknadsrapport statistiken visar bl.a. leveranser och orderingång för monteringsfärdiga trähus, styckebyggda och gruppbyggda småhus och flerbostadshus och rapporteras till trähusföretagen varje månad. Index MT74 tas fram av SCB på uppdrag av TMF och rapporteras till trähusföretagen en gång per månad. Indexet är avsett att utnyttjas för indexreglering av priset vid försäljning av monteringsfärdiga trähus. Import och export av monteringsfärdiga trähus rapporteras en gång per månad. Källa är SCB. Byggfaktas statistik för sökta bygglov, styckebyggda hus rapporteras varje halvår och helår. Box 55525, 12 4 Stockholm Tel: DHI, detaljhandelindex, tas fram av SCB och visar omsättningen för butikshandeln med möbler. Kök Köksinredningar av trä i samarbete med Prognoscentret tar TMF fram en rapport på fakturerad försäljning på svenska marknaden kvartalsvis för i stort sett samtliga köksaktörer på den svenska marknaden. Andelen påbörjade lägenheter i ordinära flerbostadshus som är byggda av trä publiceras en gång per år. Källa är SCB. Träskivor Månadsrapporter för träskiveföretagen som tillverkar spånskivor och plywood en gång per månad. Import och export av spånskivor, plywood och träfiberskivor rapporteras en gång per kvartal till träskiveföretagen. Källa är SCB.