TMF I SIFFROR. Statistik om den svenska trä- och möbelindustrin Nr 1, april 2014

Transkript

1 Prognoscentret AB Hushållen mer pessimistiska än normalt. Lågkonjunktur Högkonjunktur TMF I SIFFROR Statistik om den svenska trä- och möbelindustrin Nr 1, april 214 Välkommen till ett nytt nummer med statistik om den svenska trä- och möbelindustrin. Statistiken är inriktad på byggande och boende och visar siffror för produktion, export och import av bl.a. trähus, möbler, köksinredningar, dörrar, fönster, trägolv, trätrappor och träskivor. Bland TMF:s medlemmar finns företag som tillverkar hus eller material till byggandet av hus samt företag som tillverkar inredning och möbler. TMF i siffror redovisar även löneutveckling och arbetsskadestatistik för branschen. TMF i siffror publiceras två gånger per år med uppdaterad, jämförande statistik och kommentarer om branschens utveckling. Detta nummer speglar helåret 213. TMF, som bransch- och arbetsgivarorganisation, företräder ungefär 7 medlemsföretag med knappt 3 anställda inom trä- och möbel industrin. Trä- och möbelindustrin omsätter 7 miljarder kronor med mycket högt förädlingsvärde. TMF:s medlemsföretag representerar cirka 8 procent av industrins totala antal anställda och omsättning. I TMF i siffror hittar du en aktuell marknads rapport som är producerad av Prognoscentret i samarbete med TMF (se sidan 7). Rapporten följer regelbundet faktorer som påverkar medlems företagens marknader. Utvecklingen av byggandet påverkar direkt behovet av möbler och inredning, därav kopplingen mellan byggande och boende. Den övriga statistiken sammanställs av TMF från egna och andra källor. Materialet får gärna citeras om källan anges småhus påbörjades 213. Det är en ökning med 18 procent jämfört med 212. Se marknadsrapporten på sidan 7! I SAMARBETE MED PROGNOSCENTRET AB Text: Thomas Ekvall, Prognoscentret AB, Tel TMF:s MARKNADSRAPPORT Marknadsrapporten är ett samarbete mellan TMF och Prognoscentret AB för att regelbundet följa faktorer som påverkar medlemmarnas marknader. I dessa rapporter följer vi utvecklingen för faktorer som 1) påverkar marknaden generellt, 2) påverkar marknaden för bostäder såväl nya som befintliga, samt 3) påverkar marknaden för yrkesbyggnader, d.v.s. byggnader som används för yrkesmässigt bruk. Den sista delen behandlar möbelförsäljningens utveckling. Tillväxten i BNP ökade oväntat starkt under det sista kvartalet 213 samtidigt som statistiken för tidigare kvartal reviderades upp. Utfallet hamnade därmed på 1,5 % för helåret 213 vilket var i linje med vad vi presenterade i analysen från i höstas men högre än vad de senaste makroprognoserna från Konjunkturinstitutet och Riksbanken indikerat. Starkast bidrog hushållens konsumtion till den positiva utvecklingen. Under de närmsta åren ser utvecklingen positiv ut. Arbetsmarknaden stärks och framtidsutsikterna hos både företag och hushåll förbättras. Detta i kombination med en högre efterfrågan från exportmarknaderna skapar goda förutsättningar för att den ekonomiska tillväxten ska öka. Under 214 är det främst hushållens konsumtion som väntas driva tillväxten medan exporten tar över allt mer som huvudsaklig motor från 215. Hushållens konsumtion ökar tack vare växande sysselsättning samt god tillväxt i de reala disponibla inkomsterna. Ökningstakten i de disponibla inkomsterna avtar dock under prognosperioden samtidigt som omvärldskonjunkturens förbättring trycker upp exporten. Ökad export väntas samtidigt driva upp investeringarna under prognosperioden. 214 är det bostadsinvesteringarna som står för den huvudsakliga ökningen. Sammantaget väntas BNP öka med omkring 2,5 % 214 för att växla upp till 3, 3,5 % sjunker tillväxten i BNP tillbaka till knappa 3, % igen. Utvecklingen i omvärlden utgör även fortsättningsvis den huvudsakliga källan till osäkerheter i makroprognoserna. I basscenariot förutsätts att återhämtningen fortsätter i en långsam takt. Förutsättningarna i Euroområdet har förbättrats men det är fortsatt en mängd strukturella problem som behöver åtgärdas. Den finansiella oron i flera tillväxtekonomier och framförallt Kina utgör också en källa till osäkerhet. Även om risken är större för en mer negativ utveckling än i basscenariot så har möjligheten för en positivare utveckling ökat. Sannolikheten att de svenska bostadspriserna ska falla under 214 ser vi som ytterst liten. Däremot finns en större risk mot och då baserat på att det kan komma finanspolitiska åtgärder som stryper hushållens kredittillväxt eller vilja att skuldsätta sig ytterligare. Exempel på detta kan vara ytterligare skärpning av bolånetaket, minskad avdragsrätt för lån eller amorteringskrav. Det finns även en risk med den starka svenska kronan som kan leda till lägre exporttillväxt än väntat och därmed förlänga återhämtningen för svensk ekonomi. Konsumentindex Konsumentindex (CCI) är ett sammanvägt mått på hur hushållen bedömer sin egen och Sveriges ekonomi samt hushållens planerade inköp. Under 213 låg den sammanvägda bedömningen lägre än det historiska genomsnittet men optimismen ökade succesivt. Från och med oktober steg indexet över det historiska genomsnittet. Framförallt är det förväntningarna på Sveriges ekonomi som stadigt ökat. Hushållens tro på den egna ekonomin har även den stärkts något, mycket tack vare den låga räntenivån. Givet att ekonomin följer den prognostiserade förväntar vi oss en fortsatt positiv utveckling för konsumentindikatorn under åtminstone det närmsta året. Inköpschefsindex Inköpschefsindex avspeglar hur inköpscheferna i tillverkningsföretagen upplever utvecklingen för orderingång, leveranstider, produktion, sysselsättning och lager. Överstiger indexet 5 indikerar det en tillväxt för industrin. Inköpschefernas bedömning var positivt under, i princip, hela 213. Att utvecklingen vände nedåt mot 5-sträcket under slutet av 213 får ses som en tillfällighet då just december var oväntat negativt. Framförallt är uppfattningen positiv om orderingång, orderstock och produktion där alla delindex ligger betydligt över 5-strecket. Det som drar ned är framförallt anställningsplanerna som ligger lägre än det historiska genomsnittet. Inköpschefsindex pekar därmed mot en ökning i produktionen under den närmsta tiden vilket ligger väl i linje med den makroekonomiska bedömningen. Nr 1, xxxxxxxx 214 Goda förutsättningar för en positiv utveckling av exporten under de närmsta åren Källa: Konjunkturinstitutet, bearbetning 2 Konsumentindex Hushållen positivare än normalt Inköpschefsindex Källa: Swedbank, bearbetning Prognoscentret AB Påbörjade lägenheter Under 213 påbörjades nybyggnad av 31 bostadslägenheter enligt SCB. Av dessa var 6 45 småhus och lägenheter i flerbostadshus. Diagram 1 visar antal påbörjade lägenheter Det totala bostadsbyggandet ökade med 46 procent under 213 jämfört med 212 enligt SCB. Påbörjade småhus ökade med 18 procent och påbörjade lägenheter i flerbostadshus ökade med 55 procent under samma period. Siffrorna för 213 är uppräknade med 14 procent, vilket är den genomsnittliga eftersläpningen i rapporteringen de senaste åren enligt SCB. 1 Antal påbörjade lägenheter genom nybyggnad Helåren Småhus Flerbostadshus Källa: SCB Färdigställda lägenheter Totalt antal färdigställda lägenheter ökade med 13 procent till lägenheter under 213 enligt SCB. Av totalt antal färdigställda lägenheter var 8 9 lägenheter i småhus, en minskning med 5 procent lägenheter var i flerbostadshus, en ökning med 23 procent. Den procentuella förändringen är jämförd med samma period före gående år. Siffrorna för 213 är uppräknade med 8 procent, vilket är den genomsnittliga eftersläpningen i rapporteringen de senaste åren enligt SCB. Diagram 2 visar färdigställda lägenheter i småhus respektive flerbostadshus helåren Antal färdigställda lägenheter i småhus resp flerbostadshus Helåren Småhus Källa: SCB Flerbostadshus -1-13

2 3 Antal nybyggda lägenheter i trä Helåren Källa: SCB 4 Beviljade bygglov Antal lägenheter helåren Andel nybyggda lägenheter i ordinära flerbostadshus med stomme av trä Nu ökar andelen trä i bärande konstruktioner i nybyggda flerbostadshus. Det visar siffror som SCB har tagit fram på uppdrag av TMF. År 211 utgjorde andelen trä i nybyggda flerbostadshus 7 procent. För 212 är motsvarande siffra 1 procent. Diagram 3 visar antal nybyggda lägenheter med stomme av trä Bygglov Under 213 beviljades bygglov för 3 93 lägenheter enligt SCB jämfört med 25 8 lägenheter 212. Av de beviljade byggloven avsåg enligt SCB:s senaste siffror från 212. Diagram 5 visar det totala ordervärdet för respektive månad januari december 213, jämfört med 212 för 27 trähusföretag som är med lemmar i TMF. Det ackumulerade värdet för orderingången av trähus januari december 213 ökade med 22 procent jämfört med 212. Export och import enligt SCB Exporten av monteringsfärdiga trähus ökade med 1 procent till 1 16 miljoner kronor under 213, jämfört med 212 enligt SCB:s siffror. De största exportländerna är Norge, Japan, Finland, Tyskland, och Danmark (se diagram 6) Småhus Flerbostadshus Specialbostäder Fritidshus Källa: SCB Nu ökar andelen trä i nybyggda flerbostadhus Källa: TMF Storbritannien Källa: TMF Orderingång trähus I miljoner SEK. Helåren medlemsföretag ingår i statistiken. 6 jan mar maj juli sep dec Schweiz 213 Export trähus I miljoner SEK. Helåren Danmark Tyskland Finland 212 Japan 213 Norge lägenheter nybyggnad av småhus, avsåg nybyggnad av lägenheter i flerbostadshus och avsåg lägenheter i specialbostäder bygglov för fritidshus beviljades under 213, jämfört med fritidshus 212 (se diagram 4). Eftersläpningar i rapporteringen gör att 213 års siffror är underskattade. Byggfakta tar fram statistik för antal sökta bygglov för styckebyggda hus. Antal sökta bygglov för styckebyggda småhus var totalt 4 74 under 213, en ökning med 8 procent. Andelen monteringsfärdiga var 82 procent. Andelen hus byggda med lösvirke var 12 procent och andelen stenhus var 6 procent. Monteringsfärdiga trähus Omsättning, antal anställda och orderingång Sveriges trähusindustri omfattar 523 företag med anställda enligt SCB:s senaste siffror från företag har mer än 5 anställda och 277 företag är enmansföretag utan anställda. Produktionen, försäljningsvärdet leveranser för monteringsfärdiga trähus var 9,2 miljarder kronor Exporten till Japan ökade med 56 procent till 222 miljoner kronor under 213. Exporten till Finland minskade med 23 procent och exporten till Norge minskade med 5 procent. Importen av trähus var i stort sett oförändrad med 12 miljoner kronor under 213 jämfört med procent av den totala importen var från Estland, Finland och Norge. Dörrar och fönster Dörrar SCB:s senaste siffror från 213 visar att det finns 145 företag som tillverkar dörrar av trä i Sverige. Av dessa är 73 enmansföretag utan anställda och 72 är företag med sammanlagt anställda. TMF:s statistik för dörrar omfattar 1 25 anställda och ungefär 8 procent av den svenska marknaden. Under 213 levererades dörrar, en minskning med 1 procent jämfört med 212. Omsättningen för dörrar under 213 var 1,7 miljarder kronor, en minskning med 6 procent jämfört med 212. Exporten av dörrar minskade med 14 procent till 788 dörrar och 55 procent i andel av 2

3 7 Dörrar, svensk marknad I tusental. Helåren Kallförrådsdörr Varmförrådsdörr Ytterdörrar Inst. dörrar, oklassad Inst. dörrar, klassad Spegeldörrar Innerdörrar den totala produktionen under 213 jämfört med 212. Exporten till Norge var 7 procent i andel av den totala exporten och exporten till Danmark var 25 procent i andel. Exporten av innerdörrar minskade med 15 procent till dörrar och 69 procent i andel av den totala exporten under 213. Importen av dörrar minskade med 5 procent till drygt 29 dörrar under 213. Den mesta importen kommer från Baltikum och de nordiska länderna. Statistik för direktimport till byggvaruhandeln saknas och kan vara relativt betydande. Den svenska marknaden, produktion - export + import minskade med 5 procent till 849 dörrar under 213. Diagram 7 visar respektive produktgrupp och ökning/minskning jämfört med tidigare år. Fönster SCB:s senaste siffror från 213 visar att det finns 134 företag som tillverkar fönster av trä i Sverige. Av dessa är 7 enmansföretag utan anställda och 64 är företag med totalt anställda. TMF:s statistik för fönster omfattar i stort sett alla tillverkare och rapporterande företag 213 är i stort sett detsamma som 212. Antal anställda inom TMF:s fönsterföretag var 2 37 under 213. Omsättningen under 213 var i stort sett oförändrad med 3,9 miljarder kronor jämfört med 212. Under 213 levererades luft, en minskning med 5 procent jämfört med 212. Av totalt levererade luft var 65 procent av trä/aluminium och 34 procent ytbehandlade. Övriga luft var ej ytbehandlade. 31 procent av totalt antal levererade luft är vridfönster, 25 procent är fasta fönster och 18 procent är inåtgående fönster. Levererade vridfönster minskade med 11 procent under 213 jämfört med 212. Diagram 8 visar fördelning produktgrupper och ökning/minskning av levererade fönsterluft under 213 jämfört med 212. Av totalt levererade fönsterluft under 213 exporterades 41 3 fönsterluft, en minskning med 4 procent i jämförelse med 212. De största exportländerna är Norge med 32 procent i andel, Storbritannien med 26 procent i andel och Japan med 16 procent i andel. *Fönsterluft En luft är ungefär detsamma som en fönsterbåge. Ett fönster kan alltså innehålla flera luft, d v s flera bågar i samma karm. Trägolv Enligt SCB senaste siffror för 213 omfattade industrin för sammansatta parkettgolv 1 företag. Av dessa är 5 enmansföretag utan anställda och 5 företag med totalt 863 anställda. Försäljningen av trägolv, lamellparkett och massiva trägolv minskade med 3 procent under 212, men inom gruppen var det stora variationer enligt Golvbranschen, GBR. Lamellgolvens andel har minskat något och fanérgolvens andel har ökat. Andelen för massiva trägolv är oförändrad. Totalt sett är trägolv även i fortsättningen den största materialgruppen med en marknadsandel på 29 procent. Enligt FEP (European Federation of the Parquet Industry) minskade Sveriges produktion av trägolv, lamellparkett och massiva trägolv med 3 procent till knappt 9,1 miljoner kvm under 212. Försäljningen på den svenska marknaden var knappt 6,4 miljoner kvm, en minskning med 7 procent under 212, jämfört med 211. Prognosen för 213 visar att produktionen och den totala försäljningen i Sverige kommer att minska ytterligare under året. Försäljningsvolymerna är dock osäkra, då direktimporten av lamell/parkettgolv är svårbedömd eftersom tillförlitlig statistik saknas. Träslaget ek dominerar med 91 procent i andel under 212 enligt FEP. Diagram 9 visar Sveriges produktion, export, import och konsumtion av massiva trägolv och lamell/parkettgolv, samt prognos 213. Total svensk marknad = produktion export+import. Källa: TMF 8 Utåtg. 3-glas Inåtgående Vridfönster Fasta fönster 2-glas kopplade Fönsterdörr Övriga Källa: TMF Trä-, lamell-, parkettgolv Sveriges produktion, export, import och konsumtion i miljontal kvm. Helår, (prognos). Produktion Import Export Konsumtion Källa: FEP Levererade fönsterluft I tusental. Helåren Utåtg. 2-glas Ytbehandl. Ej ytbehandl. Trä/aluminium Försäljningen av trägolv, lamellparkett och massiva trägolv minskar. Foto: Shutterstock 3

4 De svenska trapp företagen sålde trappor för cirka 246 miljoner kronor under 213. Foto: Dala Ledstång 1 I miljoner SEK. Helåren Sverige Övr. Norden Tyskland Övr. Källa: TMF 11 Produktion träskivor I tusen m 3. Helåren Produktion Källa: TMF 12 Försäljning trappor Import träskivor Export -13 I tusen m 3. Helåren Spånskivor Plywood Träfiberskivor Källa: SCB Trappor Den fakturerade försäljningen för den totala trapp industrin i Sverige uppskattades till 246 miljoner kronor för helåret 213 och antal anställda till 25. Enligt trappföretagens statistik som är ungefär 8 procent av den totala marknaden minskade den fakturerade försäljningen av trappor med 8 procent till 25 miljoner kronor under 213 jämfört med 212. Av den totala fakturerade försäljningen var 78 procent försäljning i Sverige och 2 procent var försäljning till övriga Norden. Försäljningen på den svenska marknaden minskade med 7 procent till 16 miljoner kronor under 213 och försäljningen till övriga Norden minskade med 12 procent till 41 miljoner kronor. Antal sålda trappor var under 213. Diagram 1 visar fakturerad försäljning av trappor Träskivor Under 213 omfattade träskiveindustrin 5 anläggningar; Byggelit AB med fabriker i Lit och Ambjörby, Swedspan AB i Hultsfred, Moelven Vänerply AB och Plyfa AB. Den totala produktionen av träskivor minskade med 5 procent till 624 m 3 under 213 jämfört med 212. Exporten av spånskivor och plywood ökade med 1 procent till totalt 45 m 3 under 213. Diagram 11 visar produktion och export av träskivor From 212 ingår endast spånskivor och plywood i gruppen träskivor eftersom den svenska produktionen av träfiberskivor och MDF har upphört. Import av spånskivor och OSB Importen av av spånskivor minskade med 16 procent till 298 m 3 under 213 jämfört med samma period 212 enligt SCB (se diagram 12). Andelen ytbelagda spånskivor är 38 procent. Den mesta importen kommer från Norge, Tyskland och Danmark som tillsammans har 72 procent i andel av den totala importen. Importen av OSB, oriented strand board, ökade med 28 procent till 116 m 3 under 213 jämfört med 212. Import av plywood Importen av plywood minskade med 11 procent till 153 m 3 under 213 jämfört med 212 enligt SCB (se diagram 12). Importen av plywood av furu och gran minskade med 7 procent till 76 m 3 och 5 procent i andel av den totala importen under 213. Importen av björk och lövträ ökade med 6 procent till 53 m 3. Plywood med ytskikt av annat lövträ minskade med 4 procent till 24 m 3. De största importländerna är Finland och Ryssland som har 43 procent i andel av den totala importen. Import av träfiberskivor och MDF-skivor Importen av träfiberskivor minskade med 16 procent till 98 m 3 under 213 jämfört med 212 (se diagram 12). Den totala importen av MDF-skivor ökade med 3 procent till 14 ton. Importen av obearbetade MDF-skivor minskade med 6 procent till 65 ton och bearbetade MDF-skivor ökade med 12 procent till 76 ton. 4

5 Möbler och köksinredningar Produktion och företagens struktur Under 213 beräknades produktionen av möbler och köksinredningar till 23 miljarder kronor. Möbelindustrin inklusive köksinredningar omfattar totalt 2 2 företag varav är enmansföretag. Totalt har 836 företag mer än en anställd. Antal anställda inom möbelindustrin var under 213 enligt SCB. De flesta företagen finns i södra delen av Sverige, bl.a. i Jönköping län, Västra Götaland, och Skåne. Diagram visar produktion, export och import av möbler. Export av möbler Sveriges export av möbler minskade med 6 procent till 14,6 miljarder kronor under 213 jämfört med 212. Exporten till EU-länder minskade med 6 procent till 7,5 miljarder kronor och 52 procent i andel av den totala exporten. Exporten till Europa minskade med 8 procent till 5,6 miljarder kronor och 39 procent i andel. Exporten till Asien ökade med 3 procent till 486 miljoner kronor. De största exportländerna är Norge, Danmark, Tyskland, Finland, Storbritannien, USA och Frankrike. Exporten till Norge minskade med 8 procent under 213, exporten till Danmark Kontorsmöbler Produktionen av kontorsmöbler är ungefär 2 procent i andel av den totala möbelproduktionen i Sverige. Exporten av kontorsmöbler minskade med 3 procent till 2,3 miljarder kronor under 213 jämfört med 212. De största exportländerna under året var Norge, Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland och Storbritannien. Exporten till Danmark ökade med 1 procent till 12 procent i andel av den totala exporten. Exporten till Tyskland ökade med 7 procent till 5 procent i andel. Exporten till Norge minskade med 6 procent till 46 procent i andel. Importen av kontorsmöbler var oförändrad med 837 miljoner kr under 213 jämfört med 212. De största importländerna var Norge, Kina, Polen, Tyskland, Litauen och Danmark. Diagram 16 visar export och import av möbler fördelad på produktgrupper. Köksinredningar av trä Produktionen av köksinredningar av trä är ungefär 15 procent i andel av den totala möbelproduktionen. Under 213 omfattade industrin 37 företag. Av dessa var 139 företag med 2 23 anställda. 168 företag var enmansföretag. 13 Produktion/export/ import av möbler I miljarder SEK. Helåren Källa: SCB. Bearbetning Svandata/TMF. 14 Export/import av möbler fördelat på marknader I miljoner SEK. År Produktion Export Import Konsumtion Källa: SCB. Bearbetning Svandata/TMF. 15 Export av möbler fördelat på länder, andel % År EU Europa exkl EU Export Asien Import Övriga Drygt 9 procent av Sveriges möbelexport går till EU-länder och övriga Europa. Övriga 18% Norge 35% Frankrike 4% USA 5% Storbritannien 5% Finland 1% Tyskland 11% minskade med 7 procent, exporten till Finland minskade med 2 procent och exporten till Tyskland ökade med 3 procent. Diagram visar produktion, export och import av möbler. Import av möbler Sveriges import av möbler ökade med 1 procent till drygt 13 miljarder kronor under 213 jämfört med 212. Importen från EU-länder ökade med 5 procent till 9,2 miljarder kronor och 7 procent i andel av den totala importen. Importen från övriga Europa ökade med 6 procent. Importen från Asien minskade med 1 procent till knappt 3 miljarder kronor. De största importländerna är Polen, Kina, Tyskland, Litauen, Danmark, Norge och Italien. Importen från Polen ökade med 15 procent, importen från Kina minskade med 1 procent, och importen från Litauen ökade med 23 procent. Diagram visar produktion, export och import av möbler. SCB:s siffror för export och import mäter export och import av möbler som går via Sveriges gränser. Eventuell reexport framgår ej av de mätningar som görs. Exporten av köksinredningar minskade med 31 procent till 515 miljoner kronor. Exporten till Norge minskade med 42 procent till 7 procent i andel av den totala exporten av köksinredningar. Exporten till Danmark ökade med 45 procent till 1 procent i andel. Importen av köksinredningar ökade med 6 procent till 53 miljoner kronor under 213. De största importländerna är Danmark, Litauen och Tyskland som sammanlagt har en andel med 93 procent av den totala importen. Diagram 16 visar export och import av möbler fördelad på produktgrupper. I samarbete med Prognoscentret tar TMF fram statistik som visar försäljning av köksinredningar på den svenska marknaden. Totalt är det 2 aktörer fördelat på åtskilliga varumärken, som levererar statistik. Den totala försäljningen av köksinredningar på den svenska marknaden minskade med,3 procent till 3,4 miljarder kronor under 213. Antal stommar som såldes ökade med,1 procent till 2,4 miljoner stommar. 15 procent av företagen rapporterar inte stommar. Källa: SCB. Bearbetning Svandata/TMF. 16 Export/import av möbler fördelat på produktgrupp I miljoner SEK. År 213. Butiksmöbler Köksinredningar Madrasser Övriga sittmöbler Möbler m. stoppning Möbler för sovrum Möbler för matrum Möbler för kontor Övriga möbler Delar av möbler Import Export Danmark 11% 1 2 Källa: SCB. Bearbetning Svandata/TMF. 35 5

6 De flesta arbetsolyckorna involverar någon typ av maskin eller verktyg. 17 Genomsnittslön anställda inom träindustriavtalet I tusen SEK. Helåren Källa: Svenskt Näringsliv 18-8 Antal arbetsolyckor Per 1 anställda. Helåren Trä & möbel Trävarutillverkning 213 Möbeltillverkning Källa: Arbetsmiljöverket Löneutveckling och arbetsmiljö Löneutveckling inom träindustrin Löneutvecklingen för de anställda som omfattas av träindustriavtalet beräknas genom ett snitt mellan fast tidlön och prestationslön (T+P). Tidsintervallet är september 212 september 213. För träindustrin ligger ökningen på 2,61 procent. Genomsnittslönen blir 144,63 kr/timme i september 213 att jämföra med 14,95 kr/timme i september 212. Genomsnittslönen för anställda som omfattas av träindustriavtalet för 213 är kr/månad jämfört med kr/månad 212 (se diagram 17). Arbetsmiljö Arbetsskador är ett samlingsbegrepp för arbetsolyckor och arbetssjukdomar. Underlaget till statistiken baseras på antalet anmälda skador till Arbetsmiljöverket och antalet anställda inom träoch möbelindustrin enligt SCB. Obs! Siffrorna för 213 är ännu inte fastställda. Diagram 18 visar antalet arbetsolyckor för trä- och möbelindustrin mätt i relativa tal. De relativa talen redovisas som arbetsolyckor per tusen sysselsatta. Diagrammet visar att risken för arbetsolyckor har minskat något för både trävaru- och möbeltillverkning under 213 i jämförelse med åren innan. Risken att drabbas av en olycka är betydligt högre inom trävarutillverkning (17/1) än inom möbeltillverkning (9,9/1). Det sammanräknade relativa talet för hela trä- och möbelindustrin är 13,9/1 anställda. Antalet arbetsolyckor per tusen sysselsatta för hela tillverkningsindustrin är cirka 11/1. Diagram 19 visar antalet arbetssjukdomar för trä- och möbelindustrin mätt i relativa tal. Risken att drabbas av en arbetssjukdom inom branschen är avsevärt mindre än risken att råka ut för en olycka. Värt att notera är den stora ökningen av antalet rapporterade arbetssjukdomar under 213, en ökning på drygt 4 %. En analys av arbetsskadeanmälningarna visar en ökad rapportering av framförallt bullerrelaterade skador. Diagram 2 visar frånvaron vid arbetsolyckor inom trä- och möbelindustrin. Av diagrammet framgår att arbetsolyckor oftast leder till en frånvaro på 4 14 dagar eller längre. De flesta arbetsolyckorna involverar någon typ av maskin eller verktyg. Diagram 21 visar frånvaron vid arbetssjukdomar inom trä- och möbel industrin. Av diagrammet kan utläsas att arbetssjukdomar vanligtvis leder till frånvaro som är längre än 14 dagar. Endast ett fåtal arbetssjukdomar leder till kort frånvaro. De vanligaste arbetssjukdomarna är belastningsrelaterade samt hörselskador. 19 Per 1 anställda fördelat på trävarutillverkning och möbeltillverkning. Helåren Antal arbetssjukdomar 2 Frånvaro vid arbetsolyckor Inom trä- och möbelindustrin. Helåren Frånvaro vid arbetssjukdomar Inom trä- och möbelindustrin. Helåren Trävarutillverkning Möbeltillverkning 1 3 dagar 4 14 dagar >14 dagar 1 3 dagar 4 14 dagar >14 dagar Källa: Arbetsmiljöverket Källa: Arbetsmiljöverket Källa: Arbetsmiljöverket 6

7 I SAMARBETE MED PROGNOSCENTRET AB Text: Thomas Ekvall, Prognoscentret AB, Tel TMF:s MARKNADSRAPPORT Nr 1, april 214 Marknadsrapporten är ett samarbete mellan TMF och Prognoscentret AB för att regelbundet följa faktorer som påverkar medlemmarnas marknader. I dessa rapporter följer vi utvecklingen för faktorer som 1) påverkar marknaden generellt, 2) påverkar marknaden för bostäder såväl nya som befintliga, samt 3) påverkar marknaden för yrkesbyggnader, d.v.s. byggnader som används för yrkesmässigt bruk. Den sista delen behandlar möbelförsäljningens utveckling. Tillväxten i BNP ökade oväntat starkt under det sista kvartalet 213 samtidigt som statistiken för tidigare kvartal reviderades upp. Utfallet hamnade därmed på 1,5 % för helåret 213, vilket var i linje med vad vi presenterade i analysen från i höstas, men högre än vad de senaste makroprognoserna från Konjunkturinstitutet och Riksbanken indikerat. Starkast bidrog hushållens konsumtion till den positiva utvecklingen. Under de närmsta åren ser utvecklingen positiv ut. Arbetsmarknaden stärks och framtidsutsikterna hos både företag och hushåll förbättras. Detta i kombination med en högre efterfrågan från exportmarknaderna skapar goda förutsättningar för att den ekonomiska tillväxten ska öka. Under 214 är det främst hushållens konsumtion som väntas driva tillväxten medan exporten tar över allt mer som huvudsaklig motor från 215. Hushållens konsumtion ökar tack vare växande sysselsättning samt god tillväxt i de reala disponibla inkomsterna. Ökningstakten i de disponibla inkomsterna avtar dock under prognosperioden samtidigt som omvärldskonjunkturens förbättring trycker upp exporten. Ökad export väntas samtidigt driva upp investeringarna under prognosperioden. 214 är det bostadsinvesteringarna som står för den huvudsakliga ökningen. Sammantaget väntas BNP öka med omkring 2,5 % 214 för att växla upp till 3, 3,5 % sjunker tillväxten i BNP tillbaka till knappa 3, % igen. Utvecklingen i omvärlden utgör även fortsättningsvis den huvudsakliga källan till osäkerheter i makroprognoserna. I basscenariot förutsätts att återhämtningen fortsätter i en långsam takt. Förutsättningarna i Euroområdet har förbättrats men det är fortsatt en mängd strukturella problem som behöver åtgärdas. Den finansiella oron i flera tillväxtekonomier och framförallt Kina utgör också en källa till osäkerhet. Även om risken är större för en mer negativ utveckling än i basscenariot så har möjligheten för en positivare utveckling ökat. Sannolikheten att de svenska bostadspriserna ska falla under 214 ser vi som ytterst liten. Däremot finns en större risk mot och då baserat på att det kan komma finanspolitiska åtgärder som stryper hushållens kredittillväxt eller vilja att skuldsätta sig ytterligare. Exempel på detta kan vara ytterligare skärpning av bolånetaket, minskad avdragsrätt för lån eller amorteringskrav. Det finns även en risk med den starka svenska kronan som kan leda till lägre exporttillväxt än väntat och därmed förlänga återhämtningen för svensk ekonomi. Goda förutsättningar för en positiv utveckling under de närmsta åren. Konsumentindex Konsumentindex (CCI) är ett sammanvägt mått på hur hushållen bedömer sin egen och Sveriges ekonomi samt hushållens planerade inköp. Under 213 låg den sammanvägda bedömningen lägre än det historiska genomsnittet men optimismen ökade succesivt. Från och med oktober steg indexet över det historiska genomsnittet. Framförallt är det förväntningarna på Sveriges ekonomi som stadigt ökat. Hushållens tro på den egna ekonomin har även den stärkts något, mycket tack vare den låga räntenivån. Givet att ekonomin följer den prognostiserade förväntar vi oss en fortsatt positiv utveckling för konsumentindikatorn under åtminstone det närmsta året. Inköpschefsindex Inköpschefsindex avspeglar hur inköpscheferna i tillverkningsföretagen upplever utvecklingen för orderingång, leveranstider, produktion, sysselsättning och lager. Överstiger indexet 5 indikerar det en tillväxt för industrin. Inköpschefernas bedömning var positivt under, i princip, hela 213. Att utvecklingen vände nedåt mot 5-sträcket under slutet av 213 får ses som en tillfällighet då just december var oväntat negativt. Framförallt är uppfattningen positiv om orderingång, orderstock och produktion där alla delindex ligger betydligt över 5-strecket. Det som drar ned är framförallt anställningsplanerna som ligger lägre än det historiska genomsnittet. Inköpschefsindex pekar därmed mot en ökning i produktionen under den närmsta tiden vilket ligger väl i linje med den makroekonomiska bedömningen Källa: Konjunkturinstitutet, bearbetning Prognoscentret AB 2-96 Konsumentindex Hushållen mer pessimistiska än normalt. Lågkonjunktur Hushållen positivare än normalt Inköpschefsindex Högkonjunktur Källa: Swedbank, bearbetning Prognoscentret AB 7

8 3 Bostadsindex Bygglov nybyggnationer Påbörjade nybyggnationer Källa: SCB, bearbetning Prognoscentret AB Byggmarknaden i Sverige Svensk trähusindustris/ TMF:s orderingång och leveranser Orderingång Källa: Svensk trähusindustri/tmf, bearbetning Prognoscentret AB Bostadsrätt Leveranser 5 Småhus- och Bostadsrättsbarometern Småhus Källa: Mäklarsamfundet samt SCB, bearbetning Prognoscentret AB Bostadsindex Bostadsindex illustrerar antal beviljade och påbörjade bostäder. Eftersläpning i inrapporteringen gör att vi räknar upp statistiken för de senaste kvartalen. Efter en nedgång 212 har både påbörjandet och beviljandet ökat i god takt 213. Beviljandet har under de senaste åren varit betydligt högre än påbörjandet vilket indikerar att det fortsatt finns en stor projektreserv att ta av. Uppgången i bostadsindex under första halvåret 213, som kom till följd av ljusnande konjunkturutsikter med starka bostadspriser och positiva hushåll, har ökat i takt under de sista två kvartalen 213. Vår bedömning är att byggandet fortsätter att öka 214, även om de höga nivåer som rådde under blir svåruppnåeliga med tanke på att tillväxten i princip enbart drivs av flerbostadshusbyggande. Svensk trähusindustris orderingång och leveranser Trähusindustrins orderingång är en ganska säker indikator på vad vi på kort sikt kan förvänta oss när det gäller nya fristående småhus. Efter 2,5 år med fallande orderingång, mätt i antal bostäder, vände trenden uppåt under våren 213. Leveranserna följer orderingången med ett släp på omkring 5 1 månader och även dessa började vända upp under den senare delen av hösten. Tillväxtakten i orderingången på 12 % under det 4:e kvartalet 213 är hög men kommer från den lägsta nivå vi observerat sedan För styckebyggda hus som är den dominerande byggtypen ökade orderingången, mätt i antalet bostäder med 19 % under 213. Småhus- och bostadsrättsbarometern Diagram 5 visar den genomsnittliga prisutvecklingen i riket för småhus respektive bostadsrätter från år 1996 och framåt i löpande priser. I riksgenomsnittet väger givetvis storstadsområden som Stockholms län tungt. Bostadsmarknaden påverkas i hög grad av lokala faktorer även om de större städerna har en klar påverkan på utvecklingen i de kringliggande mindre orterna. Sysselsättningsutveckling, löner och befolkningstillväxt varierar i olika grad vilket också speglar sig i både prisnivån och prisutvecklingen. Bostadspriserna fortsatte uppåt under 213. För småhus var ökningen omkring 5 %, medan den för bostadsrätter var knappt 14 %, vilket är betydligt större ökningstakter än under 212. Att ökningstakten ökade beror framförallt på den gynnsamma ekonomiska situationen som råder för hushåll: låga räntor, stabil arbetsmarknad och ökningar i de reala disponibla inkomsterna. En annan faktor är att omsättningen på små lägenheter är hög vilka generellt har högre kvadratmeterpriser. Under 214 räknar vi med en fortsatt uppgång i bostadspriserna då tidigare nämnda faktorer inte kommer att försvagas. Troligt är dock, om inte lånetillväxten dämpas, att det kommer nya regleringar efter valet i höst för att dämpa hushållens kreditökningar. Sker detta får det förmodligen få konsekvenser på bostadspriserna. Bankernas riskvikter, som tidigare höjts från 5 till 15 % på bolån, väntas höjas ytterligare i höst till 25 %. Detta innebär att bankernas utlåningsräntor höjs. Effekten på bostadspriserna väntas dock bli marginell. 8

9 Tabell1 Antal beviljade bygglov per byggtyp , Q1 Q Fritidshus Kontor Affär Hotell/rest Yrkesbyggnader och fritidshus När det gäller yrkesbyggnader och fritidshus följer vi olika faktorer som påverkar marknadens utveckling. Fritidshus är en del av yrkesbyggnaderna (ingår således inte i bostäderna) eftersom dessa inte avser permanent boende. Den statistik som analyseras är sökta bygglov för vissa typer av yrkesbyggnader, industrins orderingång och leveranser samt Konjunkturinstitutets barometer avseende byggandet totalt. Detta presenteras för landet som helhet. Byggloven finns även länsvis indelade i slutet av rapporten. Beviljade bygglov Under helåret 213 utvecklades antalet beviljade bygglov för yrkesbyggnader något svagare än för helåret 212 (- 4 %). Antalet bygglov för undervisnings- och affärsbyggnader ökade med 17 % respektive 19 % medan beviljandet av kontors-, hotell och sjukhusbyggnader minskade med 18, 23 och 34 % jämfört med 212. Projektstorlekarna har generellt ökat under de senaste åren, men 213 minskade de genomsnittliga storlekarna något i förhållande till 212. Minskningen kan framförallt hänföras till utvecklingen för fritidshusen. För de övriga byggtyperna är nivåerna i det närmaste oförändrade med undantag för sjukvårdsbyggnader där genomsnittsarean för byggloven minskade med 25%. Stora projekt påbörjas ofta sent i en byggkonjunktur cykel och de generellt sett högre projektstorlekarna kan därmed indikera att yrkesbyggandet får en svagare utveckling framöver. Situationen är dock speciell då många stora projekt varit kopplade till nya utbyggnadsområden. Vår bedömning är att byggandet vänder upp 214. Byggföretagens orderläge Konjunkturinstitutets förväntningsindikatorer beskriver byggarnas uppfattning om nuläget och förväntningar om framtiden inom både husbyggande och anläggning. Under de senaste månaderna har orderstockarna ökat marginellt men fortsatt uppger omkring 55 % av företagen att den är för liten. Bedömningen av byggproduktionen är positiv och uppfattningen är att byggandet ökar. Förväntningarna är än mer positiva och en fortsatt ökad aktivitet förväntas av närmare 4 % av företagen. Uppfattningen och förväntningar är relativt likartade för såväl husbyggare som anläggningsföretag. Utvecklingen speglar förhållandevis väl den förväntade byggmarknaden för 214 där det mesta pekar mot en ökande aktivitet inom både nyproduktion och renovering. Undervisning Kultur/sport Sjukvård Totalt Källa: SCB, bearbetad av Prognoscentret AB Fritidshus Kontor Affär Hotell/rest Undervisning Kultur/sport Sjukvård Totalt exkl. fritidshus Källa: SCB, bearbetad av Prognoscentret AB Fritidshus Kontor Affär Hotell/Rest. Undervisning Kultur/sport Sjukvård Källa: SCB, bearbetad av Prognoscentret AB Tabell , Q1 Q Nuläge byggande Projektstorlekar i byggloven per byggtyp, antal m 2 Areal beviljade bygglov per byggtyp , Q1 Q Byggföretagens orderläge, nuläge och förväntningar Förväntat byggande Pessimism Källa: Konjunkturinstitutet, bearbetning Prognoscentret AB Nuläge orderstock Optimism 9

10 8 Industrins orderingång och leveranser 21= Industrins orderingång och leveranser Efter en återhämtning i finanskrisens spår har orderingång och leveranser åter fallit svagt under de senaste tre åren. Orsaken är primärt en svagare hemmamarknad, d.v.s. inom Sverige, samtidigt som orderingången från utlandet legat stabilt. Inköpschefernas indikator, vilken nämnts tidigare, pekar dock mot att industriproduktionen på det stora hela är på väg upp. Trots detta är vägen till ett större behov av kapacitetsutbyggnad inom industrin lång, vilket kommer hålla tillbaka investeringarna i nya industribyggnader. slopade fastighetsskatten i det befintliga beståndet. Ordinära småhus är primärt den marknad som småhusbyggarna verkar inom, d.v.s. enbostadshus. Rad-, par-, kedjehus har, liksom småhusen, i stort sett blivit kvar på de låga nivåer som bolånetakets införande orsakade strax efter 21. En försiktig återhämtning kan dock anas och nivåerna ökade de två senaste kvartalen 213. Specialbostäderna ökade markant under samma period. Ökningen kommer från låga nivåer och det är därför för tidigt att spekulera i om tillväxttakten kommer att hålla i sig. Det finns förslag från politiskt - Leveranser Källa: SCB, bearbetning Prognoscentret AB Flerbostadshus Specialbostäder Orderingång Antal påbörjade bostäder Ordinära småhus Par-, rad-, kedjehus Källa: SCB, bearbetning Prognoscentret AB Byggandet av nya flerbostadshus driver branschens utveckling. Länsindelade indikatorer En del av den information som har behandlats i de tidigare avsnitten finns även nedbruten på länsnivå och presenteras i tabellerna 3 5. Tendensen för bostadsbyggandet I diagram 9 visas utvecklingen för bostadsbyggandet fördelat på ordinära småhus, rad- par- kedjehus, flerbostadshus och specialbostäder (student- och äldrebostäder). Byggandet av ordinära småhus har legat på en oförändrad låg nivå sedan 211. Finanskrisen, flyttskatten och införandet av bolånetaket bidrar till de låga nivåerna liksom den håll om förenklade byggregler för studentbostäder som kan komma att underlätta byggandet framöver, men den effekten på specialbostäder låter vänta på sig ett tag till. Det som driver bostadsmarknaden är fortsatt byggandet av flerbostadshus. Uppgången har varit särskilt stark under de två sista kvartalen 213, även om helåret utvecklats starkt över lag. Vi bedömer att byggandet av nya flerbostadshus kommer att driva branschens utveckling de närmsta åren. Småhusbyggandet kommer att öka, men i ett mycket lägre tempo, förutsatt att inga förändringar görs som understödjer marknaden. Tabell3 Tabell4 Bygglov bostäder Tabell5 Q1 Q4 212 och 213 Q1 Q4 212 och 213 Småhus- och bostadsrättsbarometern Q1 Q4 212 och 213 Bygglov yrkesbyggnader EH* BR** EH* BR** Antal Areal m 2 Antal Areal m 2 Antal Areal m 2 Antal Areal m 2 Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Sverige *EH = egna hem, genomsnittligt pris per såld enhet, tusentals kronor. **BR = bostadsrätt, genomsnittlig kostnad per m 2. Källa: SCB och Mäklarsamfundet, bearbetat av Prognoscentret AB. 1

11 1 Omsättning inom butikshandeln med möbler Omsättningsindex i fasta och löpande priser, säsongsjusterat Löpande priser Fasta priser Källa: HUI, bearbetning Prognoscentret AB Möbelmarknaden Indikatorer för möbelmarknaden Handelns utredningsinstitut (HUI) levererar prognoser, utredningar och forskning om handeln, där man bl.a. kartlägger möbelhandelns omsättning och utveckling i Sverige. Möbelhandeln hade en stark höst 213 med en försäljningstillväxt från i höstas och det finns ingenting som tyder på att trenden ska brytas under 214. Utvecklingen drivs av ökade disponibla inkomster, bättre konsumentförtroende och stärkt allmän konjunktur. Alltjämt ökar dagligvaruhandeln snabbare 11 Marknadsandelar inom detaljhandeln 12% 1% 8% 6% 4% 2% Dec 212 Dec 213 Fortsatt stark försäljningstillväxt för möbelhandeln förväntas under 214. Beklädnad Elektronik Heminredning Järn, bygg, VVS Möbel Källa: SCB/HUI, bearbetning Prognoscentret AB kring 1 % under årets sista 3 månader jämfört med motsvarande period 212. Omsättningen har fortsatt att öka snabbare i fasta priser än i löpande, vilket innebär att möbelhandeln inte lyckats höja priserna i snitt, alternativt att lågprishandeln tar marknadsandelar. Försäljningstillväxten ligger i linje med våra förväntningar än sällanköpsvaruhandeln. Möbelhandeln och heminredningshandeln är dock några av få vinnare och har plockat marknadsandelar inom den totala handeln under 213. Då konjunkturen fortsätter att stärkas väntas även sällanköpsvaruhandeln fortsätta att stärkas och det i en snabbare takt än dagligvaruhandeln. Prognoscentret AB är specialiserat på analyser av utvecklingen i byggandet och alla dess delmarknader. Vi arbetar kontinuerligt med att beskriva vad som sker på marknaden och varför. Det gäller såväl byggandet generellt som specifika byggkomponenter och byggmaterial i Sverige, Norden och Europa. Vi erbjuder våra kunder skräddarsydda marknadsanalyser via Internet som innebär att informationen tillhandahålls snabbare och med frekventa uppdateringar. Besök gärna vår hemsida: prognoscentret.se. Kontakta Thomas Ekvall på tel: eller via mail te@prognoscentret.se för mer information. 11

12 Mediaspjuth TMF:s statistik Förutom TMF i siffror tar TMF kontinuerligt fram rapporter och statistik för ett stort antal delbrancher. Vissa delar av statistiken kan kontinuerligt följas på vår publika hemsida och andra delar är exklusiva för medlemsföretagen. Basfakta Uppdateras en gång per år och visar SCB:s siffror enligt SNI, (Svensk näringsgrensindelning). Statistiken visar trä- och möbelindustrin jämfört med andra branscher och struktur för företag och anställda på olika nivåer. Dörrar Dörrstatistik inrapporteras av drygt 4 företag både medlemsföretag och icke medlemsföretag, varje kvartal och återredovisas i en marknadsrapport. Fönster Fönsterstatistik inrapporteras av 4 företag både medlemsföretag och icke medlemsföretag, varje kvartal och återredovisas i en marknadsrapport. Möbler Rapport till möbelföretagen varje kvartal, halvår och år på Sveriges produktion, export och import av möbler fördelat på produktgrupper och totalt. Källa är SCB. Kontorsmöbelindex för Planmöbler, Arbetsstolar och Övriga möbler tas fram månadsvis och distribueras till kontorsmöbelföretagen. Trappor Fakturerad försäljning av trappor inrapporteras av trappföretagen varje kvartal och återredovisas i en marknadsrapport. Trähus Trähusbranschen publiceras en gång per år. Samlar SCB:s statistik och medlemsföretagens statistik om byggande och boende och visar helårsstatistik. Trähusbarometern visar det totala ordervärdet för trähus i en indexserie och det totala ordervärdet för de senaste 6 månaderna. Innehåller också en prognos för trähusbyggandet. Publiceras 4 gånger per år. Marknadsrapport statistiken visar bl.a. leveranser och orderingång för monteringsfärdiga trähus, styckebyggda och gruppbyggda småhus och flerbostadshus och rapporteras till trähusföretagen varje månad. Index MT74 tas fram av SCB på uppdrag av TMF och rapporteras till trähusföretagen en gång per månad. Indexet är avsett att utnyttjas för indexreglering av priset vid försäljning av monteringsfärdiga trähus. Import och export av monteringsfärdiga trähus rapporteras en gång per månad. Källa är SCB. Byggfaktas statistik för sökta bygglov, styckebyggda hus rapporteras varje halvår och helår. Box 55525, 12 4 Stockholm Tel: DHI, detaljhandelindex, tas fram av SCB och visar omsättningen för butikshandeln med möbler. Kök Köksinredningar av trä i samarbete med Prognoscentret tar TMF fram en rapport på fakturerad försäljning på svenska marknaden kvartalsvis för i stort sett samtliga köksaktörer på den svenska marknaden. Andelen påbörjade lägenheter i ordinära flerbostadshus som är byggda av trä publiceras en gång per år. Källa är SCB. Träskivor Månadsrapporter för träskiveföretagen som tillverkar spånskivor och plywood en gång per månad. Import och export av spånskivor, plywood och träfiberskivor rapporteras en gång per kvartal till träskiveföretagen. Källa är SCB.