TMF i siffror. Under 2012 påbörjades. nybyggnad av småhus. Under första halvåret påbörjades nybyggnad av småhus

Transkript

1 TMF i siffror Nr. 21 oktober april statistik om den svenska trä- och möbelindustrin Välkommen till ett nytt nummer med statistik om den svenska trä- och möbelindustrin. Statistiken är är inriktad på på byggande och och boende boende och visar och visar siffror siffror för produktion, för produktion, export export och import och import av bl.a. av trähus, bl.a. trähus, möbler, möbler, köksinredningar, dörrar, fönster, trägolv, trätrappor och och träskivor. Bland TMF:s medlemmar finns företag som tillverkar hus eller material till byggandet av hus och företag som tillverkar inredning och möbler. TMF i siffror redovisar även löneutveckling och arbetsskadestatistik för branschen. TMF i siffror publiceras två gånger per år med uppdaterad, jämförande statistik och kommentarer om branschens utveckling. Detta nummer speglar helåret första halvåret TMF, som bransch- och och arbetsgivarorganisation, företräder före- dörrar, drygt träder 7 cirka medlemsföretag 75 medlemsföretag knappt med 3 anställda inom trä- och möbelindustrin. Trä- och möbelindustrin omsätter 7 drygt miljarder 7 miljarder kr med kr ett och mycket har ett högt mycket förädlings- högt förädlingsvärde. TMF:s medlemsföretag TMF:s medlemsföretag representerar representerar cirka 8 procent cirka av 8 industrins procent av totala industrins antal anställda totala antal och anställda omsättning. och I omsättning. TMF i siffror I TMF hittar i siffror du en hittar aktuell du marknadsrapport en aktuell marknadsrapport producerad som är av producerad Prognoscentret av Prognoscentret i samarbete med i TMF, samar- se som är sidan bete med 7. Rapporten TMF, se följer sidan regelbundet 7. Rapporten faktorer följer som regelbundet påverkar medlemsföretagens faktorer som påverkar marknader. medlemsföretagens Utvecklingen av marknader. byggandet påverkar Utvecklingen direkt av behovet byggandet av möbler påverkar och inredning, direkt behovet därav av kopplingen möbler och mellan inredning, därav och boende. kopplingen Den övriga mellan statisti- byg- byggandkegande sammanställs mellan byggande av TMF och från boende. egna och Den andra övriga källor. statistiken Materialet sammanställs får gärna citeras av TMF om från källan egna anges. och andra källor. Materialet får gärna citeras om källan anges. Se marknadsrapporten sidan 7 Under första halvåret 212 Under 212 påbörjades påbörjades nybyggnad av nybyggnad av 4 75 småhus 2 35 småhus Påbörjade lägenheter Under 212 påbörjades nybyggnad av bostäder med sammanlagt cirka lägenheter 2 5 bostadslägenheter. Av dessa var 4 75 Påbörjade Under småhus första och 15 halvåret 3 lägenheter 212 påbörjades i flerfamiljshus. nybyggnad av bostäder Diagram med 1 sammanlagt visar antal påbörjade 9 9 bostadslägenheter 2 enligt SCB. Totalt dessa minskade var bostadsbyggandet 2 35 småhus och med procent lägenheter under i 212 fler- Av familjshus. enligt de senaste siffrorna från SCB. För påbörjade småhus Diagram var minskningen 1 visar antal 39 procent påbörjade och lägenheter för påbörjade för halvåren lägenheter 22 i - flerbostadshus 212. Det totala var bostadsbyggandet minskningen 16 procent. minskade med 34 procent under första halvåret 212 enligt de senaste siffrorna från Färdigställda SCB. Påbörjade lägenheter småhus minskade med 53 procent och påbörjade Antalet färdigställda lägenheter lägenheter i flerbostadshus ökade med minskade 31 procent med till 26 procent lägenheter under 212 jämfört med 2 64 under 211 enligt SCB. Av totalt antal färdigställda lägenheter var Färdigställda 9 5 lägenheter lägenheter i småhus 212 jämfört med lägenheter under antal 211, färdigställda en ökning lägenheter med 27 procent. ökade med 34 procent Totalt till färdigställda lägenheter lägenheter under första var halvåret i flerbostadshus 212 jämfört jämfört med 1 med 4 12 lägenheter 587 lägenheter under under , enligt en SCB. ökning Av med totalt 33 antal procent under 212. lägenheter var 4 3 lägenheter i småhus, en färdigställda ökning Diagram med 2 visar 7 procent, färdigställda jämfört lägenheter med 211. i småhus 9 1 respektive lägenheter flerbostadshus var i flerbostadshus, för åren1958 ökning 212. med 52 procent jämfört med års siffror är uppräknade med 11 procent för påbörjade Diagram lägenheter 2 visar och 7 färdigställda procent för färdigställda lägenheter i lägenheter, småhus respektive vilket är flerbostadshus den genomsnittliga helåren eftersläpningen de senaste åren. 212 års siffror är uppräknade med 35 procent för påbörjade lägenheter och 37 procent för färdigställda lägenheter, vilket är den genomsnittliga eftersläpningen de senaste åren. Diagram Antal Påbörjande påbörjade antal lägenheter lägenheter genom i Sverige. nybyggnad januari Källa SCB. - juni Källa SCB Flerbostadshus 21 Flerbostadshus Småhus Diagram 2. Antal Nybyggnad färdigställda av lägenheter lägenheter i småhus i flerbostadshus respektive resp flerbostadshus, småhus, helåren färdigställda Källa SCB. Källa SCB Flerbostadshus Flerbostadshus Småhus

2 Andel påbörjade lägenheter i ordinära flerbostadshus som är byggda av trä Enligt SCB:s statistik var andelen påbörjade lägenheter i flerfamiljshus byggda av trä knappt 7 procent 211, en minskning med 2 procent jämfört med 21. Mellan åren 27 och 29 ökade andelen trä från 7 till 12 procent. 211 var 6 procent av lägenheterna i trä helt förtillverkade, 24 procent var delvis förtillverkade och 16 procent helt platsbyggda. Diagram 3 visar fördelningen av material i påbörjade lägenheter mellan Källa är SCB Diagram 3. Andel lägenheter i ordinära flerbostadshus som är byggda av trä, Källa SCB. Trä Betong Stål Annat Diagram 5 visar det totala ordervärdet för respektive månad januari - december 212, jämfört med 211 för 28 trähusföretag som är medlemmar i TMF. Under januari december 212 minskade det totala värdet för orderingången av trähus med 15 procent till sammanlagt 4,1 miljarder kr jämfört med 4,8 miljarder kr under 211. Diagram 5. Diagrammet visar den totala orderingången i värde under januari december 212 jämfört med 211 för 28 trähusföretag som är medlemmar i TMF. Miljoner SEK Bygglov Under 212 beviljades 9 5 bygglov enligt SCB, en minskning med 21 procent jämfört med 211. Av de beviljade byggloven avsåg 4 95 nybyggnad av bostäder, 1 55 nybyggnad av fritidshus och 2 5 nybyggnad av lokaler. Motsvarande siffror för 211 var 6 75 bostäder, 2 fritidshus och 2 7 lokaler, totalt 11 4 bygglov. Se diagram 4. Bruttoarean för bygglov var totalt 6,1 miljoner kvm under 212, varav 3,4 miljoner kvm var bostäder/fritidshus och 2,7 miljoner kvm var lokaler. 212 års siffror är uppräknade med 9 procent för antalet bygglov och med 1 procent för arean, vilket är den genomsnittliga eftersläpningen de senaste åren. Byggfaktas statistik visade 3 78 sökta bygglov för styckebyggda hus under 212. Av dessa var drygt 9 procent trähus Diagram 4. Beviljade bygglov bostäder Sverige Källa SCB Bostäder Fritidshus Lokaler Monteringsfärdiga trähus Omsättning, antal anställda och orderingång Sveriges trähusindustri för monteringsfärdiga trähus omfattar 26 företag med 4 5 anställda enligt SCB senaste siffror. 123 företag har mer än 5 anställda. Produktionen, försäljningsvärdet leveranser, för monteringsfärdiga trähus var 1 miljarder kr enligt 211 års siffror från SCB jämfört med 21 då produktionsvärdet var 9,4 miljarder kr. 1 januari februari mars april maj juni Dörrar och Fönster Dörrar SCB:s senaste siffror visar att det finns 145 företag som tillverkar dörrar i Sverige. Av dessa är 71 enmansföretag med anställda och 74 är företag med anställda. Totalt var anställda inom dörrindustrin under 212, i stort sett oförändrat jämfört med 211. TMF:s statistik för dörrar omfattar anställda och nästan 8 procent av den svenska marknaden. Under 212 producerades 1,6 miljoner dörrar, en ökning med 1 procent jämfört med 211. Omsättningen för dörrar producerade i Sverige var 1,8 miljarder kr under 212, en minskning med 9 procent jämfört med 211. juli augusti september oktober november Diagram 6. Sveriges export av monteringsfärdiga trähus, fördelad på de största exportländerna 212, jämfört med 211. Miljoner kr. Källa SCB Storbritannien Danmark december Export och import enligt SCB Den totala exporten av monteringsfärdiga trähus ökade med 44 procent till 1 11 miljoner kr under 212 jämfört med 211 enligt SCB:s siffror. De största exportländerna var Norge, Finland, Japan, Tyskland, och Danmark. Exporten till Norge ökade med 53 procent till 593 miljoner kr. Exporten till Japan ökade med 256 procent till 142 miljoner kr. Den totala importen minskade med 36 procent till 124 miljoner kr under 212 jämfört med 211. De största importländerna var Estland, Finland och Norge. Diagram 6 visar fördelning av export till de största länderna under 212 jämfört med Japan Tyskland Finland Norge 2

3 Exporten av dörrar ökade med 13 procent till 917 dörrar under 212. Andelen export av den totala produktionen var 58 procent. 66 procent av Sveriges export av dörrar levererades till Norge och 28 procent levererades till Danmark. Exporten av innerdörrar ökade med 12 procent till 646 dörrar och 7 procent i andel av den totala exporten under 212. Importen av dörrar minskade med 5 procent till 219 dörrar under 212 jämfört med 211. Den mesta importen kommer från Baltikum, Danmark, Norge och Finland. Statistik för direktimport till byggvaruhandeln saknas och kan vara relativt betydande. Den svenska marknaden, produktion export + import minskade med 11 procent till 892 dörrar under 212. Diagram 7 visar respektive produktgrupp och ökning/minskning jämfört med tidigare år. Diagram 7. Dörrar - totalt svensk marknad, helår, (Produktion - export + import), 1 st. Källa TMF Fönster SCB:s senaste siffror från 212 visar att det finns 132 företag som tillverkar fönster i Sverige. Av dessa är 65 enmansföretag med anställda och 67 är företag med 2 76 anställda, en minskning av antal anställda med 4 procent jämfört med 211. TMF:s statistik för fönster omfattar huvuddelen av svenska tillverkare och rapporterande företag 212 är i stort sett detsamma som 211. Antal anställda i TMF:s medlemsföretag var under 212, en minskning med 5,5 procent jämfört med 211. Omsättningen under 212 var 3,9 miljarder kr, en minskning med 5 procent jämfört med 211. Under 212 levererades 1,5 miljoner luft, en minskning med 9 procent jämfört med 211. Av totalt levererade luft var 35 procent ytbehandlade, 1 procent ej ytbehandlade och 64 procent av trä/aluminium. 58 procent av totalt antal levererade luft är vridfönster och fasta fönster. Diagram 8 visar fördelning produktgrupper och ökning/minskning av levererade fönsterluft under 212 jämfört med 211. Av totalt levererade fönsterluft under 212 exporterades 69 fönsterluft, en ökning med 17 procent i jämförelse med 211. Den mesta exporten går till Norge, Storbritannien, Japan och Finland. Fönsterluft En luft är ungefär detsamma som en fönsterbåge. Ett fönster kan alltså innehålla flera luft d v s flera bågar i samma karm Utåtgående 2-glas 211 Utåtgående 2-glas 212 Utåtgående 3-glas 211 Utåtgående 3-glas 212 Inåtgående 211 Inåtgående 212 Vridfönster 211 Vridfönster 212 Fasta fönster 211 Fasta fönster glas kopplade glas kopplade 212 Fönsterdörr 211 Fönsterdörr 212 Trägolv Övriga 211 Övriga 212 Diagram 8. Antal levererade fönsterluft 212 jämfört med 211, antal luft. Källa TMF Ytbehandlade Ej ytbehandlade Trä/Aluminium Enligt SCB senaste siffror för 212 omfattade industrin för sammansatta parkettgolv 9 företag. Av dessa är 3 enmansföretag med anställda och 6 företag med anställda. Total var 893 anställda under 212, en minskning med 3 procent. Försäljningen av trägolv, lamellparkett och massiva trägolv ökade med 5 procent under 211 enligt Golvbranschen, men 2 inom gruppen är det stora variationer. Lamellgolvens andel 29 fortsätter att öka. Även massiva trägolv ökade, dock från små 21 volymer. Totalt sett är trägolv även i fortsättningen 211 den största 15 materialgruppen med en marknadsandel på 3 212, procent. est. Enligt FEP European Federation of the Parquet Industry ökade Sveriges produktion med,3 procent till knappt 9,4 miljoner kvm under Försäljningen på den svenska marknaden var 6,8 miljoner kvm, en ökning med 16 procent under 211. Försäljningsvolymen är dock osäker, då direktimporten av lamell/parkettgolv är svårbedömd eftersom tillförlitlig statistik saknas. 5 Enligt FEP är det fortfarande träslaget ek som dominerar. Andelen ek var 91 procent under 211. Statistik för 212 publiceras i nästa nummer av TMF i siffror. Se diagram 9 som visar Sveriges produktion, export, import och konsumtion Produktion av massiva Import trägolv Export och lamell/parkettgolv, Konsumtion samt prognos 212. Diagram 9. Sveriges produktion, export, import- och konsumtion av massiva trägolv och lamell/parkettgolv. Tusen kvm. Källa:FEP, European Federation of the Parquet Industry Produktion Import Export Konsumtion est. 3

4 Trappor Den fakturerade försäljningen för den totala trappindustrin i Sverige uppskattas till 268 miljoner kr och antal anställda till drygt 26, en minskning med 1 procent. Enligt trappföretagens statistik som är ungefär 8 procent av den totala marknaden minskade den totala fakturerade försäljningen av trappor med 14 procent till 223 miljoner kr under 212 jämfört med 211. Antal sålda trappor var 9 4 under 212. Av den totala fakturerade försäljningen var 77 procent försäljning i Sverige och 21 procent var försäljning till övriga Norden. Försäljningen på den svenska marknaden minskade med 21 procent till 172 miljoner kr under 212. Försäljningen till Norden ökade med 17 procent och försäljningen till Tyskland ökade med 8 procent. Diagram 1 visar fakturerad försäljning av trappor Diagram 1. Fakturerade trappor, , miljoner kr. Källa TMF:s medlemsföretag. Träskivor From 212 omfattar träskiveindustrin 5 anläggningar; Byggelit AB med fabriker i Ambjörby och Lit, Swedspan AB, Hultsfred, Moelven Vänerply AB och Plyfa AB. Den totala produktionen av träskivor ökade med 1 procent till 654 m3 under 212 jämfört med 211. Siffrorna är inte helt jämförbara eftersom MDF-skivor endast finns med i statistiken t.om 211. Karlit som tillverkade MDF-skivor gick i konkurs under hösten 212. Den totala exporten av träskivor (spånskivor och plywood) ökade med 6 procent till drygt 41 m3 under 212. Diagram 11 visar produktion och export av träskivor Diagram 11. Produktion av träskivor (spånskivor, plywood, träfiberskivor och MDF, 2 212, tusen m 3. Källa TMF Produktion Export Sverige Tyskland Övr. Norden Övr. länder Import av spånskivor och OSB Importen av spånskivor minskade med 28 procent till 349 m 3 under 212 enligt SCB. De största importländerna är Norge, Tyskland och Danmark. Importen från Tyskland minskade med 31 procent jämfört med 211. Importen av OSB, (oriented strand board) ökade med 6 procent till 9 m3 under 212. Import av plywood Den totala importen av plywood minskade med 6 procent till 171 m3 under 212 jämfört med 211 enligt SCB. Andelen furu och gran är nästan 5 procent. Finland är det största importlandet med 53 procent i andel av den totala importen av furu. Import av träfiberskivor och MDF Den totala importen av träfiberskivor minskade med 6 procent till 98 2 ton under 212 jämfört med 211. De största importländerna är Tyskland, Polen och Finland. Den totala importen av MDF minskade med 1 procent till 136 ton under 212 jämfört med 211. Av dessa var 5 procent bearbetade MDF-skivor. De största importländerna är Tyskland och Polen. Möbler Produktion och företagens struktur Under 212 beräknas den totala produktionen av möbler till 21 miljarder kr. Möbelindustrin omfattar totalt 2 23 företag varav är enmansföretag med anställda. Totalt har 856 företag mer än en anställd. Antal anställda inom möbelindustrin var under 212, en minskning med 2 procent enligt SCB. De flesta företagen finns i södra delen av Sverige, bl.a. i Jönköping län, V Götaland, och Skåne. Diagram 12 visar produktion, export, import och konsumtion Diagram 12. Produktion, export och import av möbler 2 212, miljarder kr. Källa SCB/TMF. (Produktionen 212 är beräknad). Källa SCB. Produktion Export Import Konsumtion 21, 18,4 15,5 12, Export och import av möbler Den totala exporten för möbler minskade med 2 procent till 15,5 miljarder kr under januari - december 212 jämfört med 211. Exporten till EU minskade med 5 procent till 8 miljarder kr. Exporten till övriga Europa ökade med 7 procent till 6,1 miljarder kr. Exporten till Asien minskade med 19 procent till 474 miljoner kr. De största exportländerna är Norge, Danmark, Tyskland, Finland, Storbritannien, USA och Frankrike. Den totala importen av möbler minskade med 4 procent till 12,9 miljarder kr under januari - december 212 jämfört med 211. Importen från EU minskade med 3 procent till 8,7 miljarder kr. Importen från övriga Europa minskade med 19 pro- 4

5 cent till 818 miljarder kr. Importen från Asien minskade med 2 procent till 3,3 miljarder kr. De största importländerna är Kina, Polen, Tyskland, Danmark, Litauen, Norge och Italien. SCB:s siffror för export och import mäter export och import av möbler. Eventuell reexport framgår ej. Diagram 13 visar export och import av möbler fördelat på marknader. Diagram 14 visar export av möbler fördelad på länder. Diagram 15 visar export och import av möbler fördelad på produktgrupper Diagram 13. Export och import av möbler fördelat på marknader 212, miljoner kr. Export 212 Import EU Europa exkl. EU Asien Övriga Diagram 14. Export av möbler 212, fördelad på länder andel % av totala exporten Butiksmöbler Köksinredningar Madrasser Övriga sittmöbler Möbler med stoppning Möbler för sovrum Möbler för matrum USA Frankrike Storbritannien Finland Tyskland Danmark Norge Övriga länder Diagram 15. Export och import av möbler - fördelad på produktgrupper januari december 212, miljoner kr. Export Import Kontorsmöbler och köksinredningar av trä De två största produktgrupperna inom möbler är kontorsmöbler och köksinredningar av trä. Diagram 15 visar export och import av möbler fördelad på produktgrupper, bl.a. kontorsmöbler och köksinredningar. Kontorsmöbler som är den största produktgruppen inom möbler har 2 procent i andel av den totala möbelproduktionen i Sverige. Exporten av kontorsmöbler minskade med 2 procent till 2,4 miljarder kr under 212 jämfört med 21. De största exportländerna var Norge, Danmark, Finland, Frankrike och Storbritannien. Importen av kontorsmöbler var oförändrad med 835 miljoner kr under 212 jämfört med 211. De största importländerna var Norge, Kina, Polen, Tyskland och Danmark. Köksinredningar av trä har en andel med 15 procent av den totala möbelproduktionen. Under 212 omfattade industrin 317 företag. Av dessa var 138 företag med anställda och 179 företag var enmansföretag utan anställda. Exporten av köksinredningar ökade med 4 procent till 75 miljoner kr och importen minskade med 11 procent till 499 miljoner kr under 212. Till Norge exporterades 83 procent av köksinredningarna. De största importländerna var Danmark och Litauen, som tillsammans hade en andel med 82% av importen. I samarbete med Prognoscentret tar TMF fram statistik som visar försäljning av köksinredningar på den svenska marknaden. Totalt är det 2 aktörer - fördelat på åtskilliga varumärken, som levererar statistik. Den totala försäljningen av köksinredningar på den svenska marknaden minskade med 6 procent till 3,4 miljarder kr under 212. Antal stommar som såldes minskade med 2 procent till 2,4 miljoner stommar under 212 jämfört med 211. Tre företag rapporterar inte stommar. Löneutveckling och arbetsmiljö Löneutveckling inom träindustrin Löneutvecklingen för de anställda som omfattas av träindustriavtalet beräknas genom ett snitt mellan fast tidlön och prestationslön (T+P). Tidsintervallet är september 211 september 212. För träindustrin ligger ökningen på 3,26 procent. Genomsnittslönen blir 14,95 kr/timme i september 212 att jämföra med 136,49 kr/timme i september 211. Genomsnittslönen för anställda som omfattas av träindustriavtalet för 212 är kr/månad jämfört med kr/ månad 211. Se diagram Diagram 16. Genomsnittslön för anställda som omfattas av träindustriavtalet Källa: Svenskt Näringsliv Möbler för kontor Övriga möbler Delar av möbler

6 Arbetsmiljö Arbetsskador är ett samlingsbegrepp för arbetsolyckor och arbetssjukdomar. Underlaget till statistiken baseras på antalet anmälda skador till Arbetsmiljöverket och antalet anställda inom trä- och möbelindustrin enligt SCB. Obs! Siffrorna för 212 inte är slutgiltigt fastställda. Diagram 17 visar antalet arbetsolyckor åren mätt i relativa tal för trävarutillverkning respektive möbeltillverkning. De relativa talen redovisas som arbetsolyckor per tusen sysselsatta. Diagrammet visar att risken för arbetsolyckor inom trävarutillverkning har ökat något under 212 i jämförelse med året innan. Samtidigt ser vi en minskning av det relativa talet inom möbeltillverkning. Det totala antalet anmälda arbetsolyckor 212 minskade jämfört med 211 för både trävaru- och möbeltillverkning. Även antalet anställda i branschen minskade, vilket påverkar de relativa talen. Risken att råka ut för en arbetsolycka inom möbeltillverkning år 212, låg i nivå med genomsnittet för hela tillverkningsindustrin, cirka 11/1 anställda. Däremot var risken för olyckor betydligt större inom trävarutillverkning med 16,6/ Diagram 17. Antal arbetsolyckor per 1 anställda fördelat på trävarutillverkning och möbeltillverkning Källa Arbetsmiljöverket. 2,1 1,7 19,6 1,4 13,7 8, 17,4 1,1 16,1 11,2 16,6 1,9 Möbeltillverkning Trävarutillverkning 11, Diagram 19 visar anmälda arbetsskador med sjukfrånvaro inom möbeltillverkning åren Av diagrammet framgår att tre sektorer dominerar antalet anmälda arbetsskador. Flest skador, två av fem, sker inom övrig möbeltillverkning och knappt var fjärde sker vid tillverkning av kontors- och butiksmöbler. Ungefär var sjätte arbetsskada sker vid tillverkning av köksinredning. De vanligaste arbetsolyckorna sker i samband med arbete med maskiner och handhållna verktyg samt transportutrustning. Det är också vanligt med fallolyckor. Bland arbetssjukdomar är belastningsskador vanligast, därefter buller. Diagram 19. Anmälda arbetsskador med sjukfrånvaro inom möbeltillverkning (SNI 31) Källa Arbetsmiljöverket. Kontors-/ butiksmöbler Kontors-/ butiksinredningar Köksmöbler Köksinredningar Madrasser Övriga möbler Diagram 2 visar frånvaro vid arbetsolycka och arbetssjukdom inom trä- och möbelindustrin åren Av diagrammet framgår att mer än 6 procent av de anmälda arbetssjukdomarna medför en sjukfrånvaro som överstiger 14 dagar. Bland arbetsolyckorna återkommer ungefär var fjärde skadad till arbetet efter tre dagars frånvaro. Två av fem anmälda arbetsolyckor medför längre frånvaro än 14 dagar. Diagram 2. Frånvaro vid arbetsolycka och arbetssjukdom inom trä och möbelindustrin Källa Arbetsmiljöverket. 2 1 Arbetsolyckor Arbetssjukdomar All tillv.ind. 212 Diagram 18 visar anmälda arbetsskador med sjukfrånvaro inom trävarutillverkning för åren Av diagrammet framgår att knappt var tredje arbetsskada sker inom hustillverkning och knappt var femte inom fönstertillverkning. Mer än var tionde skada sker vid tillverkning av byggnads- och inredningssnickerier samt träförpackningar Diagram 18. Anmälda arbetsskador med sjukfrånvaro inom trävarutillverkning (SNI 16.2), Källa Arbetsmiljöverket. 2 8% 3% 6% 13% 9% 12% Fanér/träbaserade skivor Byggnads-/ inredningssnickerier Träförpackningar Golv Fönster Dörrar Hus Övrigt 1-3 dagar 4-14 dagar > 14 dagar 18% 6

7 TMF:s MARKNADSRAPPORT 1/213 I SAMARBETE MED PROGNOSCENTRET AB Text: Thomas Ekvall, Prognoscentret AB, Tel Marknadsrapporten är ett samarbete mellan TMF och Prognoscentret AB för att regelbundet följa faktorer som påverkar medlemmarnas marknader. I dessa rapporter följer vi utvecklingen för faktorer som 1) påverkar marknaden generellt, 2) påverkar marknaden för bostäder nya som befintliga, samt 3) påverkar marknaden för yrkesbyggnader, d.v.s. byggnader som används för yrkesmässigt bruk. Den sista delen handlar om möbelförsäljningens utveckling. BNP ökade under 212 med,8 % enligt SCBs preliminära statistik vilket var marginellt lägre än vad som väntades. Framförallt var det varuexporten och lagerinvesteringarna som drog ned BNP-tillväxten under året medan hushållens konsumtion bidrog mest, positivt sett, över hela året. Sedan i höstas har konjunkturen försvagats ytterligare och de ekonomiska prognoserna har justerats ned. Botten i konjunkturcykeln har dock nåtts och en långsam återhämtning väntas under de närmsta åren. Den svenska ekonomin påverkas, och kommer att fortsätta att påverkas, av skuldkrisen i Europa vilket skapar osäkerhet och en svag efterfrågan. Situationen ser dock allt bättre ut i USA och i tillväxtekonomierna samtidigt som vi kan se en viss vändning med en större optimism hos både företag och hushåll i Sverige och övriga världen. Även i Europa väntas en svag uppgång under 213. För Sveriges del innebär detta att varuexporten ökar de kommande åren i en allt snabbare takt, vilket höjer den svenska tillväxten. Exporten väntas dock till viss del begränsas av en stark krona då den svenska räntan ligger högre än räntorna i omvärlden. Även den inhemska efterfrågan väntas öka och driva tillväxten. Löneökningarna blir något lägre än under föregående år då arbetslösheten ökar men en låg inflation borgar för att den reala intäkten växer i god takt. Framåt vänder arbetsmarknaden upp, vilket ger högre nominella löner. Investeringstillväxten väntas ta fart först 214 då kapacitetsutnyttjandet ökar samtidigt som bostadsbyggandet tilltar. Totalt sett innebär detta att 213 blir ett förhållandevis svagt år tillväxtmässigt med en ökning i BNP på strax över 1 % ökar tillväxten allt snabbare vilket ger en stabilare grund även för byggmarknaden. Risken för ytterligare/större bakslag har minskat på kort sikt. Det som framförallt kan ses är Cyperns förmodade behov av nödlån och den politiska osäkerheten i Italien bägge faktorer som kan pressa ner den europeiska ekonomin i en djupare och längre recession än vad som antas. På längre sikt är risken att den höga arbetslösheten i framförallt Sydeuropa kommer att bita sig fast och därmed orsaka politiska spänningar, vilket i förlängningen även får ekonomiska konsekvenser. Samtidigt som arbetslösheten är hög behöver även de europeiska skulderna betalas av vilket gör att reformutrymmet är litet. Även det amerikanska budgetunderskottet kommer att behöva hanteras vilket minskar den amerikanska efterfrågan och därmed tillväxten i världsekonomin på lite längre sikt. Konsumentindex Konsumentindex (CCI) är ett sammanvägt mått på hur hushållen bedömer sin egen och Sveriges ekonomi samt hushållens planerade inköp. Under de senaste åren har hushållens framtidstro svängt kraftigt, orsakat av finanskrisen, en återhämtningsperiod därefter och sedan skuldkrisen. Nedgången under hösten 212 är framförallt ett resultat av tydliga tecken på konjunkturförsvagning i den svenska ekonomin med en förmodad ökande arbetslöshet under det närmsta året. De senaste månadsmätningarna (vilka inte kan ses i diagrammet) indikerar dock åter en vändning uppåt. Tecken på att den europeiska skuldkrisen stabiliserats och att den svenska konjunkturnedgången bottnar ur får effekt på hushållens framtidstro och vi bedömer att optimismen kommer att öka under 213. Inköpschefsindex Inköpschefsindex (ICI) avspeglar hur inköpscheferna i tillverkningsföretagen upplever utvecklingen för orderingång, leveranstider, produktion, sysselsättning och lager. Överstiger indexet 5, brukar man säga att det råder högkonjunktur för industrin. Indexet föll tungt under det andra halvåret 212 men under inledningen av 213 har en stark vändning kunnat ses. Alla delindex som ingår i inköpschefsindex har ökat och både produktionen och produktionsplanerna indikerar nu att det är en svag tillväxt inom industrin. Fortsatt finns dock ett behov av personalneddragningar men i mindre utsträckning än i höstas Diagram 1. Konsumentindex. Källa: Konjunkturinstitutet, bearbetning Prognoscentret AB. Hushållen optimistiska 96:1 96:3 97:1 97:3 Hushållen pessimistiska 98:1 98:3 99:1 99:3 :1 :3 1:1 1:3 2:1 2:3 3:1 3:3 4:1 4:3 5:1 5:3 6:1 6:3 7:1 7:3 8:3 8:3 9:1 9:3 1:1 1:3 11:1 11:3 12:1 12: Diagram 2. Inköpschefsindex. Källa: Swedbank, bearbetning Prognoscentret AB. Högkonjunktur Lågkonjunktur 96:1 96:3 97:1 97:3 98:1 98:3 99:1 99:3 :1 :3 1:1 1:3 2:1 2:3 3:1 3:3 4:1 4:3 5:1 5:3 6:1 6:3 7:1 7:3 8:1 8:3 9:1 9:3 1:1 1:3 11:1 11:3 12:1 12:3 13:1 7

8 97:1 97:3 96:1 97:2 97:4 96:3 97:1 97:3 98:1 98:3 99:1 99:3 :1 :3 1:1 98:1 98:3 98:2 98:4 99:1 99:3 99:2 99:4 :1 :3 :2 :4 1:1 1:3 1:2 1:4 2:1 2:3 2:2 2:4 1:3 2:1 2:3 3:1 3:1 3:3 3:2 3:4 4:1 4:3 4:2 4:4 3:3 4:1 4:3 5:2 5:4 5:1 5:3 6:1 6:4 7:2 6:3 7:1 7:3 7:3 7:1 8:2 8:4 8:1 8:3 8:1 8:3 9:1 9:3 9:2 9:4 9:1 9:3 1:1 1:3 1:1 1:3 1:4 11:2 11:1 11:3 11:3 11:1 11:4 12:2 12:1 12:3 12:1 12:3 Byggmarknaden i Sverige Bostadsindex Bostadsindex illustrerar antal beviljade och påbörjade bostäder. Eftersläpning i inrapporteringen gör att vi räknar upp statistiken för de senaste kvartalen. Byggandet vände upp efter finanskrisen och antalet påbörjade landade kring bostäder under men 212 föll aktiviteten åter. Orsakerna till nedgången är flera men en osäker bostadsprisutveckling, bolånetaket och en svagare konjunkturutveckling får ses som huvudsakliga skäl. Beviljandet har under de senaste åren varit betydligt högre än påbörjandet vilket indikerar att det finns en projektreserv att ta av när marknadsförutsättningarna stärks. Troligt är att bostadsbyggandet nu är på väg att bottna ur och att 213 blir ett bättre år än 212 för nybyggnationen men en större uppgång ligger längre fram i tiden. Det ska dock nämnas att SCBs statistik har reviderats upp kraftigt för under det senaste halvåret. Om något ändrats i inrapporteringsrutinerna som orsakat detta är det möjligt att nedgången 212 inte är fullt så stor som vi uppskattar här. Svensk trähusindustris orderingång och leveranser I diagram 4 presenteras utvecklingen för trähusfabrikanternas orderingång och leveranser i aggregerade tolvmånaderstal. Både orderingång och leveranser har fallit kraftigt under de två senaste åren. Snart går det inte att komma lägre vilket indikerar att nedgången bör bromsa upp. Småhusbyggandet har, som vi skrivit i tidigare utgåvor, stora problem som inte är helt enkla att hantera. Bolånetaket är en tydlig begränsande faktor men även bristen på tillräckligt attraktiva tomter hämmar marknaden. Vi har, som sagts förut, svårt att se en större vändning för småhusbyggandet, även om aktiviteten kommer att öka jämfört med dagens nivåer. Den 1-åriga skattebefrielse som gällt nybyggda fastigheter förlängs nu till 15 år vilket kan ge en viss konkurrensfördel mot det befintliga beståndet men vi bedömer att detta kommer att få en begränsande effekt. Ytterligare konkurrensfördelar för nybyggnationen krävs eller att infrastrukturen byggs ut så att fler attraktiva tomter tillgängliggörs för att aktiviteten ska öka på bredare front. Småhus- och bostadsrättsbarometern Diagram 5 visar den genomsnittliga prisutvecklingen i riket för småhus respektive bostadsrätter från år 1996 och framåt i löpande priser. I riksgenomsnittet väger givetvis storstadsområden som Stockholms län tungt. Bostadsmarknaden påverkas i hög grad av lokala faktorer även om de större städerna har en klar påverkan på utvecklingen i de kringliggande mindre orterna. Sysselsättningsutveckling, löner och befolkningstillväxt varierar i olika grad vilket också speglar sig i både prisnivån och prisutvecklingen. Priserna på bostadsrätter fortsatte att öka i god takt under 212 medan priserna på småhus endast ökade marginellt. Anmärkningsvärt, och ett tecken på att bostadsutbudet är alltför lågt, är att bostadsrättspriserna under 212 åter nått all time high trots bolånetak och ökade utlåningsmarginaler hos bankerna. Småhuspriserna har däremot legat ganska stabilt under de senaste 2-3 åren och endast ökat något. Att priserna inte sjunker beror framförallt på den stora bostadsbristen i centralorterna. För bostadsrätternas del har dessutom bolånetaket en annan effekt. Många, speciellt unga, prioriterar läge framför bostadsstorlek vilket gjort att små lägenheter i centrala områden skjutit uppåt i pris. Samtidigt har lite dyrare, större lägenheter, fått en något minskad efterfråga men totalt ger detta en press uppåt på bostadspriserna i och med att priset mäts per kvadratmeter. Vi ser framöver inte att priserna kommer att falla speciellt mycket, speciellt inte så länge räntan är låg, men troligt är att både småhuspriser och bostadsrättspriser ökar i en långsam takt under de närmsta åren Diagram 3. Bostadsindex, rullande. Helår 1996=1. Källor: SCB, bearbetning Prognoscentret AB Bygglov nybygg Påbörjade nybygg Diagram 4. Svensk trähusindustris/tmf:s orderingång och leveranser. Källa: Svensk trähusindustri/tmf, bearbetning Prognoscentret AB Orderingång Leveranser Diagram 5 Småhus- och Bostadsrättsbarometern. Källa: Mäklarsamfundet samt SCB, bearbetning Prognoscentret AB 8 Småhus Bostadsrätt :1 5:3 6:1 6:2 6:3 7:4 1:2 12:4 8

9 2-Q1 2-Q3 21-Q1 21-Q3 22-Q1 22-Q3 23-Q1 23-Q3 24-Q1 24-Q3 25-Q1 25-Q3 26-Q1 26-Q3 27-Q1 27-Q3 28-Q1 28-Q3 29-Q1 29-Q3 21-Q1 21-Q3 211-Q1 211-Q3 212-Q1 212-Q3 Tabell 1. Antal bygglov yrkesbyggnader och fritidshus. Q1-Q Källa: SCB, bearbetning Prognoscentret AB Fritidshus Kontor Affär Hotell/rest Undervisning Kultur/sport Sjukvård Summa Tabell 2. Projektstorlekar, antal m2, Q1-Q Källa: SCB., bearbetat av Prognoscentret Fritidshus Kontor Affär Hotell/rest Undervisning Kultur/sport Sjukvård Totalt Yrkesbyggnader och fritidshus När det gäller yrkesbyggnader och fritidshus följer vi olika faktorer som påverkar marknadens utveckling. Fritidshus är en del av yrkesbyggnaderna (ingår således inte i bostäderna) eftersom dessa inte avser permanent boende. Den statistik som analyseras är sökta bygglov för vissa typer av yrkesbyggnader, industrins orderingång och leveranser samt Konjunkturinstitutets barometer avseende byggandet totalt. Detta presenteras för landet som helhet. Byggloven finns även länsvis indelade i slutet av rapporten Beviljade bygglov Under 212 minskade antalet beviljade bygglov för yrkesbyggnader med 14 % jämfört med 211. Även den genomsnittliga projektstorleken (fritidshus exkluderat) minskade under året, om än förhållandevis lite. Beviljandet av fritidshus föll med omkring 2 % under 212, en utveckling som liknar den för permanenta småhus. Utvecklingen var dock ganska odramatisk under 212. Värt att nämna är att bygglovet för nya Karolinska sjukhuset fortfarande inte registrerats vilket gör att nivån inom sjukvård (diagram 6) egentligen bör vara betydligt högre för Framöver räknar vi med en fortsatt avmattning i beviljandet. Orsakerna är främst den konjunkturella försvagningen under 212 samtidigt som många stora prestigeprojekt nu är beviljade och påbörjade, vilka hållit nivån uppe. exkl. fritidshus Diagram 6. Bygglov yrkesbyggnader och fritidshus i antal m2. Q1-Q Källa: SCB, bearbetning Prognoscentret AB Fritidshus Kontor Affär Hotell/Rest. Skolor/underv. Kultur/Sport Sjukvård Diagram 7. Byggföretagens orderläge. Nuläge & Förväntningar. Källa; Konjunkturinstitutet, bearbetning Prognoscentret AB Nuläge byggandet Förväntat byggande Nuläge orderstock Optimism över -strecket Byggföretagens orderläge Konjunkturinstitutets förväntningsindikatorer beskriver byggarnas uppfattning om nuläget och förväntningar om framtiden. Indikatorn visar både den snabba nedgången för byggandet under finanskrisen och den snabba återhämtningen därefter. Även om situationen ser dyster ut just nu, vilket indikeras av svagare orderstockar än önskvärt samt en negativ uppfattning om den nuvarande byggaktiviteten generellt, så har förväntningarna kring det framtida byggandet vänt uppåt och ligger nu kring noll. Slutsatsen av detta är att nedgången i byggandet, framförallt bostadsbyggandet, är på väg att bottna och att en svag vändning uppåt är att vänta Pessimism under -strecket 9

10 Industrins orderingång och leveranser Industrins orderingång har fallit under de två senaste åren, främst orsakat av svagare exportmarknader med Europa i spetsen. Som Diagram 8 visar ser det dock ut som att nedgången i orderingången bromsat upp även om leveranserna fortfarande faller. Återhämtningen i Europa kommer att ta flertalet år vilket gör att vissa sektorer inom industrin kommer att få det fortsatt tufft men inköpschefernas indikator, vilken nämnts tidigare, samt orderingången pekar på att industriproduktionen på det stora hela är på väg att vända upp. Trots detta är vägen till ett större behov av kapacitetsutbyggnad inom industrin lång vilket kommer hålla tillbaka investeringarna i nya industribyggnader. Länsindelade indikatorer En del av den information som har behandlats i de tidigare avsnitten finns även nedbruten på länsnivå och presenteras i tabellerna 3-5. Diagram 8. Industrins orderingång och leveranser. 25=1. Källa: SCB, bearbetning Prognoscentret AB Index 25= Orderingång Leveranser 98:1 98:3 99:1 99:3 :1 :3 1:1 1:3 2:1 2:3 3:1 3:3 4:1 4:3 5:1 5:3 6:1 6:3 7:1 7:3 8:1 8:3 9:1 9:3 1:1 1:3 11:1 11:3 12:1 12:3 1) = Egna hem 2) = Bostadsrätt Tabell 3 Småhus & Bostadsrättsbarometern Q1-Q4 211 och EH 1) BR 2) EH 1) BR 2) Tabell 4 Bygglov för bostäder Q1-Q4 211 och Antal Areal m 2 Tabell 5 Bygglov för yrkesbyggnader Q1-Q4 211 och Antal Areal m 2 Antal Areal m Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland V. Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Sverige ) EH = egna hem, genomsnittligt pris per såld enhet, tusentals kronor 2) BR = bostadsrätt, genomsnittlig kostnad per m 2 Källa Tabell 4: SCB och Mäklarsamfundet, bearbetat av Prognoscentret AB Källa Tabell 5: SCB, bearbetat av Prognoscentret AB Källa Tabell 6: SCB, bearbetat av Prognoscentret AB Tendensen för bostadsbyggandet I diagram 9 visas utvecklingen för bostadsbyggandet fördelat på småhus, flerbostadshus och specialbostäder (studentoch äldrebostäder). Vad som tydligt kan utläsas från diagramet är den konstant lägre nivån av specialbostäder som byggts sedan investeringsbidragen slopades 26. Bolånetakets effekt på småhusbyggandet kan även det tydligt ses från 211 och framåt liksom Odell-plattorna 26 som tryckte byggandet av flerbostadshus uppåt. Under 212 sjönk byggandet av både enbostadshus och rad/ par/kedjehus kraftigt enligt SCBs preliminära statistik. Nedgången minskade dock ju längre året gick vilket tyder på att marknaden stabiliserar sig, men på en väldigt låg nivå. Som tidigare sagts har det dock varit vissa problem med inrapporteringen till SCB under de senaste åren vilket gör att nivån kan komma att justeras upp. För flerbostadshus föll både byggandet av hyres- och bostadsrätter med omkring 15 2 % under året. Även minskningen inom specialbostäder låg i samma storleksklass procentuellt sett. Givet att den ekonomiska utvecklingen följer den prognostiserade räknar vi med att bostadsbyggandet bottnat och att påbörjandet ökar svagt under Diagram 9. Antalet påbörjade bostäder. Källa: SCB, bearbetning Prognoscentret AB Småhus Flerbostadshus Specialbostäder

11 Möbelmarknaden Indikatorer för möbelmarknaden Handelns utredningsinstitut (HUI) levererar prognoser, utredningar och forskning om handeln, där man bl.a. kartlägger detaljhandelns omsättning och utveckling i Sverige. Diagram 1 visar indexerade omsättningsdata över butikshandeln med inriktning mot möbler. Tillväxten var kraftig åren innan 29 men utvecklingen bröts abrupt i och med finanskrisen. Under de tre senaste åren har omsättningen, mätt i fasta priser, legat i princip oförändrad medan den i löpande priser sjunkit något trendmässigt. Detta tyder på att konkurrensen hårdnat och att snittpriserna sänkts. Framöver kan vi vänta oss en svag volymtillväxt då efterfrågan på kapitalvaror bör öka under 213 i och med att de disponibla inkomsterna ökar, räntan är låg och konjunkturen vänder uppåt. Det är dock ingen dramatisk uppgång vi kommer att se. Diagram 1. Omsättning inom detaljhandeln- butikshandel med möbler. Omsättningsindex i fasta och löpande priser, säsongsjusterat. Källa: HUI, bearbetning Prognoscentret AB 14 Löpande priser Fasta priser Diagram 11. Marknadsandelar inom detaljhandeln Källa: SCB/HUI, bearbetning Prognoscentret AB 12% 1% Jan. 212 Jan. 213 Att kapitalvaror får det svårare i en försvagad konjunktur kan även utläsas ur Diagram 11 där i stort sett alla redovisade branscher tappar som andel av den totala butikshandeln. En större andel jämfört med 212 har framförallt matvaruhandeln haft. 8% 6% 4% 2% 9,% 8,6% 7,8% 7,2% 2,% 2,% 4,7% 4,% 4,7% 4,7% Järn, bygg, VVS Beklädnadshandeln Elektronikhandeln Heminredning Möbelhandeln Prognoscentret AB är specialiserat på analyser av utvecklingen i byggandet och alla dess delmarknader. Vi arbetar med att kontinuerligt beskriva vad som sker i marknaden och varför. Det gäller såväl byggandet generellt som specifika byggkomponenter och byggmaterial i Sverige, Norden och Europa. Vi erbjuder våra kunder skräddarsydda marknadsanalyser via Internet som innebär att informationen tillhandahålls snabbare och med frekventa uppdateringar. Besök vår hemsida och se själv: Kontakta Thomas Ekvall på te@prognoscentret.se eller på telefon: för mer information. 11

12 TMF:s statistik Förutom TMF i siffror tar TMF kontinuerligt fram rapporter/statistik för ett stort antal delbrancher. Vissa delar av statistiken kan kontinuerligt följas på vår publika hemsida och andra delar är exklusiva för medlemsföretagen. TMF:s statistik Basfakta - uppdateras en gång per år och visar SCB:s siffror enligt SNI, (Svensk näringsgrensindelning). Statistiken visar trä- och möbelindustrin jämfört med andra branscher Förutom samt struktur TMF företag i siffror och tar anställda TMF kontinuerligt på olika nivåer. fram rapporter/statistik för ett stort antal delbrancher. Dörrar - dörrstatistik Vissa delar inrapporteras av statistiken av drygt kan kontinuerligt 4 företag - både följas medlemsföretag på vår publika hemsida och icke medlemsföretag, och andra varje kvartal delar är och exklusiva återredovisas för medlemsföretagen. i en marknadsrapport. Fönster - fönsterstatistik inrapporteras av 4 företag - både medlemsföretag och icke Basfakta - uppdateras en gång per år och visar SCB:s siffror enligt SNI, (Svensk näringsgrensindelning). Statistiken visar trä- och möbelindustrin jämfört med andra bran- medlemsföretag, varje kvartal och återredovisas i en marknadsrapport. scher Möbler samt - rapport struktur till möbelföretagen och anställda varje kvartal, på olika halvår nivåer. och år på Sveriges produktion, Dörrar export och - dörrstatistik import av möbler inrapporteras fördelat av på drygt produktgrupper 4 företag - och både totalt. medlemsföretag Källa är SCB. och icke medlemsföretag, Möbler - kontorsmöbelindex varje kvartal och tas återredovisas fram av SCB i en och marknadsrapport. distribueras månadsvis till Fönster kontorsmöbelföretagen. - fönsterstatistik inrapporteras av 4 företag - både medlemsföretag och icke medlemsföretag, DHI - detaljhandelindex varje kvartal tas fram och återredovisas av SCB och visar i en marknadsrapport. omsättningen för butikshandeln med möbler Möbler - rapport till möbelföretagen varje kvartal, halvår och år på Sveriges produktion, export Möbler och köksinredningar. import av möbler Rapport fördelat på från produktgrupper Prognoscentret och på totalt. fakturerad Källa försäljning är SCB. på svenska marknaden varje kvartal. I stort sett samtliga köksaktörer inkl Ikea på den svenska marknaden deltar i statistiken. Möbler - kontorsmöbelindex för Planmöbler, Arbetsstolar och Övriga möbler tas fram månadsvis och distribueras till kontorsmöbelföretagen. Trappor - trappstatistik inrapporteras av 12 medlemsföretag varje kvartal. Motsvarar 8 DHI - detaljhandelindex tas fram av SCB och visar omsättningen för butikshandeln procent av marknaden. med möbler Trähusbranschen - publiceras en gång per år. Samlar SCB:s statistik och medlemsföretagens statistik om byggande och boende och visar helårsstatistik. Möbler köksinredningar. Rapport från Prognoscentret på fakturerad försäljning på den svenska marknaden varje kvartal. I stort sett samtliga köksaktörer inkl Ikea på den svenska Trähusbarometern marknaden deltar - visar i statistiken. det totala ordervärdet för trähus i en indexserie och det totala ordervärdet för de senaste 6 månaderna. Innehåller också en prognos för trähusbyggandet. Publiceras 4 gånger per år. Trappor - trappstatistik inrapporteras av 12 medlemsföretag varje kvartal. Motsvarar 8 procent av marknaden. Trähus marknadsrapport om trähus som rapporteras till trähusföretagen och publiceras varje månad. Statistiken visar bl.a. leveranser och order för monteringsfärdiga trähus, Trähusbranschen - publiceras en gång per år. Samlar SCB:s statistik och medlemsföretagens statistik om byggande och boende och visar helårsstatistik. styckebyggda och gruppbyggda småhus och flerbostadshus. Trähusbarometern - visar det totala ordervärdet för trähus i en indexserie och det Trähus - index MT74 tas fram av SCB och rapporteras till trähusföretagen en gång per totala ordervärdet för de senaste 6 månaderna. Innehåller också en prognos för trähusbyggandet. Publiceras 4 gånger per år. månad och är avsett att utnyttjas för indexreglering av priset vid försäljning av monteringsfärdiga trähus. Trähus marknadsrapport om trähus som rapporteras till trähusföretagen och publiceras varje månad. Statistiken visar bl.a. leveranser och order för monteringsfärdiga trähus, Trähus - import och export av monteringsfärdiga trähus rapporteras en gång per månad till husföretagen. styckebyggda och gruppbyggda småhus och flerbostadshus. Trähus - Byggfaktas statistik för sökta bygglov, styckebyggda hus rapporteras varje Trähus Index MT74 tas fram av SCB och rapporteras till trähusföretagen en gång per halvår och helår. månad och är avsett att utnyttjas för indexreglering av priset vid försäljning av monteringsfärdiga Träskivor - trähus. månadsrapporter för träskiveföretagen som tillverkar spånskivor och plywood en gång per månad. Trähus - import och export av monteringsfärdiga trähus rapporteras en gång per månad Träskivor till husföretagen. import och export av spånskivor, plywood och träfiberskivor rapporteras en gång per kvartal till träskiveföretagen. Träskivor - månadsrapporter för träskiveföretagen som tillverkar spånskivor och plywood en gång per månad. Träskivor import och export av spånskivor, plywood och träfiberskivor rapporteras en gång per kvartal till träskiveföretagen. Box 55525, Storgatan 19, plan 3, 12 4 Stockholm Tel Fax info@tmf.se Internet: