Konjunkturrapport våren 2014

Transkript

1 Konjunkturrapport våren 2014

2 Cementa har under ett antal år givit ut konjunkturrapporter. Avsikten är att försöka ge en uppriktig bedömning av hur framtiden kommer att se ut då det gäller användandet av betong i Sverige inom bygg- och anläggningssidan. De grunddata vi bearbetar är hämtade från olika källor. Som exempel kan nämnas SCB, Konjunkturinstitutet, Finansdepartementet och Boverket. Vi hämtar även material från privata marknadsundersökningsföretag. Vårens rapport har vi tagit fram i samarbete med Prognoscentret AB. Våra slutsatser grundar sig på mångåriga erfarenheter vi har av svensk byggmarknad. Vi hoppas att våra kunder skall ha god nytta av denna rapport. Tilläggas skall, att spå i framtida konjunkturer är mycket svårt, många faktorer inverkar på framtida händelser, varför vi måste reservera oss. Avläsningen avslutades i april 2014.

3 Konjunkturläget Världsekonomin växte med omkring 3 procent 2013 och förväntas nå 4 procent under slutet av prognosperioden, vilket sker i linje med en långsam återhämtning i de utvecklade ekonomierna. Prognoserna har sedan tidig höst 2013 reviderats ned med cirka 0,5 procentenheter för 2015 och Detta är främst en konsekvens av att tillväxttakten i de s.k. BRIC länderna mattats av, (Brasilien, Ryssland, Indien och Kina). Å andra sidan är sannolikheten för en kollaps i Euroområdet, eller en ny problematisk utveckling i samband med budgetförhandlingarna i USA mindre än för ett år sedan. Vad utvecklingen i Ukraina kan få för betydelse är ännu för tidigt att säga. Sveriges BNP steg oväntat starkt under det sista kvartalet 2013 samtidigt som statistiken för tidigare kvartal reviderades upp. Ekonomin växte därmed med 1,5 procent under 2013 vilket var i linje med prognosen i höstas men högre än vad de senaste makroprognoserna från Konjunkturinstitutet och Riksbanken indikerat. Hushållens konsumtion bidrog mest till den förbättrade tillväxten och utvecklingen ser fortsatt positiv ut för de närmaste åren. I år är det främst hushållens konsumtion som driver utvecklingen medan exporten stegvis tar över som drivkraft från 2015 i takt med att den internationella efterfrågan återhämtar sig. Privat konsumtion ökar tack vare stigande sysselsättning och en god inkomstutveckling men realinkomstökningen avtar under prognosperioden då räntorna går upp. Detta kompenseras dock av stigande export och en förbättrad arbetsmarknad som förväntas driva upp investeringarna. Under 2014 är det dock främst bostadsbyggandet som står för investeringsökningen.

4 Bostadssektorn Enligt uppräknade siffror från SCB påbörjades strax under bostäder under förra året, en ökning med cirka 40 procent jämfört med 2012, (nästan 80 procent utgjordes av lägenheter i flerbostadshus). Vändningen var ingen överraskning. Vi såg redan i mitten av 2012 tecken på en ökad optimism och stigande projektreserver som tillsammans med ett förbättrat konjunkturläge förväntades ge utslag under Uppgången blev ändå något starkare än väntat vilket speglar svårigheten att värdera kraften i upp och nedgångar på en marknad som varit så volatil de senaste åren. Även småhusfabrikanterna har påverkats positivt med en uppgång på 12 procent. Småhus Vi förväntar oss att uppgången fortsätter men att andelen småhus fortsatt ligger oförändrat från förra året, (21 procent av påbörjade bostäder). Läget ljusnar men de främsta skälen till att det fortsätter att vara tufft för småhusfabrikanterna finns kvar, d.v.s. bristen på attraktiva tomter och bolånetaket. Andra orsaker är hårda krav från bankerna och en trög detaljplaneprocess i många kommuner som prioriterar förtätningsbyg-gande. Vid sidan av en stegvis förbättrad konjunktur pekar den senaste statistiken för orderingångar och bygglov i positiv riktning men aktiviteten förblir låg i ett historiskt perspektiv.

5 Antal påbörjade bostäder Flerbostadshus Under förra året påbörjades lägenheter i flerbostadshus. Projektlistor och statistik för beviljade bygg-lov pekar på att byggandet fortsätter upp detta år. Uppgången var väntad men det är ännu för tidigt att säga vilken effekt regeringens initiativ haft. Behoven är stora och många byggen var långt gångna i planeringen vilket brukar ge utslag när riskaptiten kommer tillbaka. Under 2015 kommer produktionskapaciteten behöva utökas för att byggandet ska kunna ligga på samma nivå som de två föregående åren då aktiviteten även ökar inom de andra segmenten på byggmarknaden. Detta kommer sannolikt tvinga marknaden till en viss andhämtning. Vi är trots allt tillbaka på de nivåer vi såg innan finanskrisen vilket den gången skapade problem i form av resursbrist och kraftigt stigande byggkostnader. Vi förväntar oss dock att efterfrågan och kon-junkturen är stark nog för att ta sig förbi detta hinder. Redan mot slutet av prognosperioden bör bostadsbyg-gandet återhämta sig igen vilket innebär ett påbörjande på cirka lägenheter.

6 Yrkesbyggnader Byggaktiviteten har påverkats negativt av de senaste årens svaga konjunktur men det har varit lång ifrån dramatiken efter finanskrisen eller ens den nedgång vi såg i nya bostäder Sysselsättningen har trots allt ökat samtidigt som hyror och vakanser varit stabila vilket tillsammans med låga räntekostnader bidragit till att hålla humöret uppe bland landets fastighetsägare. Det har även byggstartats en del stora offentliga projekt de senaste åren. Privata Yrkesbyggnader Optimismen är på väg tillbaka men industrins orderingång och leveranser utvecklades ändå svagt under Stegvis ljusare globala utsikter gör dock att exporten börjar bidra allt mer positivt till tillväxten ju längre in i prognosperioden vi kommer. Projektlistor, bygglov och konjunktur pekar på en svag vändning i år och att tillväxten tar ytterligare fart under Mot slutet av prognosperioden förväntar vi oss dock att kapacitets-bristen får konsekvenser även för detta segment. För hela prognosperioden når det årliga påbörjandet en genomsnittlig nivå som är drygt 5 procent över det vi sett sedan Det som främst bidrar till utvecklingen är den mer stabila ekonomin i omvärlden, den stärkta arbetsmarknaden och den optimism som råder på fas-tighetsmarknaden vilket ger ökad riskaptit bland investerarna. De byggtyper som prognosticeras få den mest positiva tillväxten under prognosperioden är kontorsbyggander samt trafik-och kommunikationsbyggnader. Offentliga Yrkesbyggnader Landstingen redovisade ett samlat underskott på nästan 2 miljarder för 2013, vilket är en försämring jämfört med året innan. Under prognosticerar SKL (Sveriges kommuner och landsting) att skatteunderla-get växer med omkring 2 procent per år i reala termer som en effekt av återhämtningen på arbetsmarknaden. Vi såg en nedväxling inom vårdbyggnation förra året efter ett starkt I år finns förutsättningar för ett ökat påbörjande då några större projekt planeras starta men för går aktiviteten ned, bland annat som en effekt av att allt fler etapper i det nya Karolinska sjukhuset har sina byggstarter bakom sig. För undervisningsbyggnader visar projektlistor och beviljade bygglov att påbörjandet dämpas och det finns inte behov eller resurser till någon tillväxt under den andra halvan av prognosperioden. Vi ser även en ökad kon-kurrens från ROT-sektorn där behoven är stora och ambitionerna höga vad gäller miljö och energirenovering.

7

8 Anläggning Investeringarna i transportinfrastruktur har nu nått den årliga investeringsnivån på ca 50 miljarder per år som lanserades i tioårsplanen från De extra 5 miljarder som regeringen sköt till för 2012 och 2013 har främst utnyttjats till underhållsåtgärder vilket bidragit till en viss nedgång i transportinvesteringar under Projektlistor, SCB:s investeringsenkät och Trafikverkets budget indikerar att investeringarna ökar detta år men kommer igång mer på allvar under 2015 och 2016 när ett antal stora byggprojekt kommer igång, främst Förbifart Stockholm, samtidigt som projekt som Slussen och Marieholmstunneln i Göteborg går in i mer intensiva faser. Vi får även lite draghjälp från övrig transport t.ex. hamnprojekt (Nynäshamn, Göteborg och Värtahamnen) och buss- och tågterminalbyggnader kopplade till t.ex. Citybanan i Stockholm. Regeringen har nu fastställt den nationella transportplanen för som innebär en ca 20-procentig ökning från den som lanserades Detta öppnar främst upp för järnvägsinvesteringar som t.ex. snabbtåg, ett utökat tunnelbanenät i Stockholm och Västlänken i Göteborg. Den nya planen innebär även en ökad sats-ning på underhåll där bland annat järnvägsnätets anslag fördubblas. Det finns en bred politisk förståelse kring behovet av ökade satsningar i transportinfrastruktur varför den nya planen bör välkomnas i Riksdagen men det kan bli en del mindre justeringar beroende på utfallet i höstens val. Stockholm/Mälardalen och Göteborgsregionen står för stora delar av investeringarna framöver och i Stockholmsområdet planeras eller pågår ca 70 anläggningsprojekt som de kommande 10 åren omsätter ca 100 mdr SEK. Energisektorn planerar investeringsökningar på drygt 10 procent detta år. Projektlistor bekräftar detta men av erfarenhet blir sannolikt uppgången något svagare då projekt försenas pga. utdragna juridiska processer och bygglovsöverklaganden. Detta gör att delar av detta års investeringar spiller över på 2015 och därmed håller upp aktivitetsnivån även nästa år. Det som bidrar mest till uppgången är utökningar av tidigare satsningar i nya kraftverk, renoveringar av existerande verk och en pågående modernisering av energidistributionen. Vi ser även en ökning i kraftvärmeverk som en effekt av ett stigande behov och att ett antal kraftverk behöver ersättas då de förlorat sin licens för biobränsle. I år beräknas energisektorn stå för så mycket som 40 % av de samlade industriinvesteringarna i Sverige.

9 Anläggning totalt Miljoner 10 SEK Transport Telekommunikation Transport Telekommunikation Energi och vattentransport Övrigt (inkl. ROT) Energi och vattentransport Övrigt (inkl. ROT) Anläggning Transport totalt Miljoner 10 SEK Transport exkl. vägar och broar Vägar och broar

10 Ändringar sedan september 2013 Den totala byggaktiviteten 2013 blev högre än väntat på grund av den kraftiga uppgången i nya flerbostads-hus. Den ekonomiska utvecklingen har stabiliserats, räntan är fortsatt mycket låg, resurstillgången är ännu ingen allvarligt bromsande faktor samtidigt som en stor projektreserv gav utrymme för en stark positiv rekyl. Den lägre tillväxttakten framöver beror primärt på att volymen 2013 nu är högre än vad vi hade som ut-gångsläge i höstprognosen vilket väntas börja skapa brist på produktionsresurser under den andra halvan av prognosperioden.

11 Osäkerheter Utvecklingen i omvärlden utgör fortfarande en källa till osäkerheter i makroprognoserna, och därmed i pro-gnoserna för byggmarknaden. I basscenariot förutsätts att återhämtningen fortsätter i en långsam takt. För-utsättningarna i Euroområdet har förbättrats men det är fortsatt en mängd strukturella problem som behöver åtgärdas. Den finansiella oron i flera tillväxtekonomier och framförallt Kina utgör också en källa till osäkerhet. Krisen i Ukraina kan även skapa problem som för svensk del ger en svagare utveckling på vissa exportmark-nader och en ökad finansiell turbulens. Sannolikheten att de svenska bostadspriserna ska falla under 2014 anser vi vara liten. Det finns däremot en risk mot baserat på att det kan komma finanspolitiska åtgärder som stryper hushållens kredittillväxt eller vilja att skuldsätta sig ytterligare. Exempel på detta kan vara ytterligare skärpning av bolånetaket eller minskad avdragsrätt för bostadslån. Vi ser även en osäkerhet i hur tillgången på arbetskraft utvecklas när marknaden närmar sig kapacitetstaket. Vår bedömning av vilken effekt detta kan ha på byggaktiviteten kan vara underskattad, men även överskattad, (branschen kan vara mer framgångsrik än väntat i att attrahera utländsk arbetskraft). Det som adderar till komplexiteten är vilket utfall vi får av de förhandlingar som pågår på arbetsmarknaden. Bilder i Konjunkturrapport: Fotograf Daniel Hertzell

12 Cementa AB Box Stockholm Telefon Fax