Konjunkturrapport hösten 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Konjunkturrapport hösten 2014"

Transkript

1 Konjunkturrapport hösten 2014

2 Cementa har under ett antal år givit ut konjunkturrapporter. Avsikten är att försöka ge en uppriktig bedömning av hur framtiden kommer att se ut då det gäller användandet av betong i Sverige inom bygg- och anläggningssidan. De grunddata vi bearbetar är hämtade från olika källor. Som exempel kan nämnas SCB, Konjunkturinstitutet, Finansdepartementet och Boverket. Vi hämtar även material från privata marknadsundersökningsföretag. Höstens rapport har vi tagit fram i samarbete med Prognoscentret AB. Våra slutsatser grundar sig på mångåriga erfarenheter vi har av svensk byggmarknad. Vi hoppas att våra kunder skall ha god nytta av denna rapport. Tilläggas skall, att spå i framtida konjunkturer är mycket svårt. Många faktorer inverkar på framtida händelser, varför vi måste reservera oss. Avläsningen avslutades i september

3 Det svenska konjunkturläget Sedan vårens prognos har IMF sänkt tillväxtförväntningarna för den globala ekonomin för innevarande år med 0,3 procentenheter. Detta är en konsekvens av ett svagt första kvartal i USA, ihållande problem inom BRIC-länderna, (Brasilien, Ryssland, Indien, Kina) och utökade sanktioner mot Ryssland. Totalt väntas den globala ekonomin växa med 4 procent 2015 vilken är den vedertagna långsiktiga tillväxttakten. De största osäkerheterna är knutna till utvecklingen i den kinesiska ekonomin och hur turbulensen i östra Ukraina utvecklar sig. Under det första halvåret 2014 ökade Sveriges BNP med 1,6 procent vilket var något svagare än väntat. Tillväxtförväntningarna har därför justerats ned något och Konjunkturinstitutet bedömer nu att BNP växer med 1,8 procent under 2014, en nedjustering med 0,5 procentenheter jämfört med bedömningen i februari. Anledingen är främst en fortsatt kräftgång för svensk export som grundar sig i en låg efterfrågan i Europa. Stigande reallöner (låg inflation), lägre ränta än förväntat och ett uppdämt investeringsbehov bäddar däremot för ökade investeringar och en god utveckling för privat konsumtion. Även i år kommer svensk ekonomi att stimuleras från finanspolitiskt håll. Dessa ofinansierade stimulanser behöver dock upphöra från och med 2015 för att överskottsmålet ska upprätthållas över en konjunkturcykel. Arbetskraftsdeltagandet kommer att öka på grund av demografiska förändringar samtidigt som arbetslösheten minskar i takt med att konjunkturen stärks. Utvecklingen de kommande åren kommer succesivt att ge byggbranschen en stabilare grund att stå på. Försörjningsbalans Sverige Volymtillväxt i fasta priser, ej kalenderkorrigerat BNP -0,6-5,0 6,6 2,9 0,9 1,6 1,8 3,1 3,4 Privat konsumtion 0,0-0,3 4,0 1,7 1,6 2,0 2,5 2,4 3,1 Offentlig konsum. 1,0 2,2 2,1 0,8 0,3 2,0 1,2 1,7 2,0 Fasta bruttoinvest. 1,4-15,5 7,2 8,2 3,3-1,1 4,3 7,3 6,5 Export 1,7-13,8 11,4 6,1 0,7-0,4 2,7 5,2 5,7 Import 3,5-14,3 12,0 7,1-0,6-0,8 4,7 5,7 6,3 Källa: Konjunkturinstitutet, 27 augusti 2014 Valda indikatorer för Sverige Årlig procentuell förändring (om inget annat anges) Bytesbalans1) 8,82 6,86 6,92 6,22 6,45 6,75 6,14 5,92 5,35 Sysselsättning 1,15-2,04 0,52 2,25 0,67 1,02 1,23 1,16 1,06 Arbetslöshet2) 6,20 8,31 8,56 7,77 7,95 8,02 7,93 7,61 7,26 Konsumentprisindex 3,44-0,49 1,16 2,96 0,89-0,04 0,00 1,09 2,17 Reporänta3) 4,12 0,67 0,50 1,75 1,45 0,99 0,51 0,26 0,75 Kronindex3) 112,7 122,8 114,3 107,6 106,1 103,0 106,2 105,22 103,02 Källa: Konjunkturinstitutet, 27 augusti Procent i BNP 2. I procent av arbetskraften 3. Vid årets slut.

4 Bostadsbyggandet Enligt uppräknade siffror från SCB påbörjades nästan bostäder under förra året, en ökning med cirka 40 procent jämfört med 2012, (nästan 80 procent var lägenheter i flerbostadshus). Uppgången har fortsatt under den första halvan av 2014 då drygt bostäder påbörjades. Det bör dock påpekas att uppgången kommer från mycket låga nivåer och vi har ännu en god bit kvar till de byggvolymer som behövs för att på sikt lösa den omfattande bostadsbristen. Småhus har dragits med men tillväxten är inte i närheten av det vi ser för flerbostadshus som nu har en rekordstor andel av det totala bostadsbyggandet, (nästan 80 procent under 2013). De grundläggande förutsättningarna har inte förändrats och småhusfabrikanterna brottas fortfarande med konsekvenserna av den 15 procentiga egeninsatsen på bostadslån, brist på attraktiva tomter i tillväxtregionerna och ett allt större fokus på förtätningsbyggande för att hålla infrastrukturkostnaderna nere. Vi kan även förvänta oss tuffare amorteringskrav eller försämrade avdragsmöjligheter på sikt för bostadslån vilket ytterligare försämrar förutsättningarna för småhusindustrin. Förra året påbörjades hyresrätter vilket är 50 procent av det totala byggandet av lägenheter i flerbo-stadshus. Historiskt var det ingen iögonfallande procentsiffra men det ovanliga är att nya hyresrätter ökat sin marknadsandel under en period när byggandet stigit kraftigt (normalt har förhållandet varit det omvända). Detta är positivt då byggandet av hyresrätter är betydligt mindre konjunkturkänsligt och upplåtelseformen behöver ta en avsevärt större andel av marknaden för att bostadsbyggandet skall kunna etablera sig på en högre nivå. Införandet av presumtivhyror har sannolikt bidragit mest till uppgången men stabilt låga vakanser och försiktiga steg mot en viss marknadsanpassning av hyrorna har även gjort hyresfastigheter mer intressant bland landets fastighetsägare. Om detta är ett trendbrott, vilket det finns förutsättningar för, bygger det en stabilare grund för högre bostadsproduktion på sikt. Bostadsbyggandet fortsätter att öka men tillväxttakten går ned. Trots att vi ännu befinner oss i vad som definieras som en lågkonjunktur fortsätter hushållens ekonomi att stärkas, antalet sysselsatta ökar, räntan förblir låg, bostadspriserna stärks och bostadsfrågan är på den politiska agendan på ett sätt vi inte sett sedan 90 talet. Småhus, par/rad/kedjehus fortsätter att återhämta sig men enbart svagt under prognosperioden och når st under Vi ser inte att de utbuds- och efterfrågehinder som finns i dag kommer att försvinna inom den prognosperiod vi har framför oss, risken är större att läget försämras. Byggandet av lägenheter i flerbostadshus fortsätter att dominera och i år påbörjas st varav majoriteten är hyresrätter, drivet av ett ökat intresse för student- och äldrebostäder. Så långt i år har bostadsutvecklarna ökat antalet påbörjade bostäder kraftigt mot samma period 2013 vilket öppnar upp för en möjlig uppjustering av nya bostadsrätter innan året är slut. Under resten av prognosperioden planar byggaktiviteten ut. På kort sikt får vi en effekt av att stödet till äldre-boende dras in vid årsskiftet vilket tidigarelagt projekt för påbörjande detta år. Den största anledningen är dock att vi börjar närma oss kapacitetstaket. Byggkostnadsutvecklingen har så långt ändå varit blygsam, +1,3 procent jämfört med våren 2013 enligt SBCs nationalräkenskaper.

5 Ökningen för bostäder var något högre, 1,8 procent. Detta är långt ifrån den byggkostnadsökningstakt på närmare 6 procent vi sett tidigare vilket är uppmuntrande då byggaktiviteten gått upp ganska kraftigt det senaste året. Enligt Konjunkturinstitutets byggbarometer ökar dock antalet företag i branschen som anser att bristen på arbetskraft är det största hindret för ett ökat byggande. Bilden bekräftas av Sveriges Byggindustrier och VVS fabrikanterna som rapporterar att det redan råder brist på bland annat arbetsledare, betongarbetare och installatörer. Byggandet av lägenheter i flerbostadshus är nu uppe på nivåer vi inte sett sedan början av 90-talet samtidigt som även den övriga byggbranschen återhämtar sig. Vi bör slå i kapacitetstaket under nästa år men det bör påpekas att dagens situation skiljer sig då byggaktiviteten Antal bostäder, tusental Antal bostäder, tusental Prognos bst. (5500 småhus, flerbostadshus) Prognos bst. (6000 småhus, flerbostadshus) Prognos bst. (6500 småhus, flerbostadshus) Flerbostadshus Småhus K1 1981K1 1982K1 1983K1 1984K1 1985K1 1986K1 1987K1 1988K1 1989K1 1990K1 1991K1 1992K1 1993K1 1994K1 1995K1 1996K1 1997K1 1998K1 1999K1 2000K1 2001K1 2002K1 2003K1 2004K1 2005K1 2006K1 2007K1 2008K1 2009K1 2010K1 2011K1 2012K1 2013K1 2014K1 2015K1 2016K1 Årlig ökningstakt, rullande 4-kvartalsvärden Källdata: SCB och Prognoscentret Årlig ökningstakt, rullande 4-kvartalsvärden Antal bostäder, tusental Regional fördelning av bostadsbyggandet Malmö Göteborg Stockholm Riket exkl Stockholm, Göteborg och Malmö Årlig ökningstakt, rullande 4-kvartalsvärden Källdata: SCB och Prognoscentret

6 i Europa är låg. Det finns förutsättningar för en starkare utveckling om branschen kan dra nytta av tillgänglig kapacitet på kontinenten och samtidigt skapa bättre förutsättningar för byggandet av hyresrätter. Positiva faktorer för bostadsbyggandet: Hushållens konfidensindikator (CCI) har under 2014 parkerat på en neutral nivå runt 100 vilket visar att hushållen varken är mer eller mindre optimistiska än tidigare. Hushållen har börjat få en något mer negativ syn på sin egen ekonomi samtidigt som man är mer optimistisk när det gäller Sveriges ekonomi. Man lever just nu billigt med låga räntor men inser att detta inte kan gälla för evigt. Hushållens köpkraft ökar varför vi ändå får betrakta deras stämningsläge som svagt positivt för bostadsbyggandet. Räntorna är historisk låga och när de ökar bör dessa förändringar inte överraska hushållen. Vi har även en hög sparkvot vilket indikerar att det finns marginaler. En uppgång enligt riksbankens ränteprognos bör inte hämma byggaktiviteten så länge arbetsmarknad och inkomstutveckling kan kompensera. När bostadspriserna stiger mer än byggkostnaderna förbättras förutsättningarna för nyproduktion. En på sina håll het bostadsmarknad med korta försäljningstider gör även situationen svårare för köparna vilket bidrar att fler hushåll riktar sitt intresse mot nyproduktion. Under det första halvåret i år har beviljade bygglov ökat med 31 procent och påbörjade bostäder med 23 procent jämfört med samma period Detta borgar för att byggaktiviteten fortsätter upp även i år. Stora ungdomskullar söker sig ut på bostadsmarknaden och bostadsbristen är mycket stor i de expanderande regionerna. Befolkningsökningen och centraliseringen lägger grunden för en långsiktigt stark efterfrågan som byggbranschen bör ha förutsättningar att möta. Sysselsättningen ökar och arbetslösheten går ned vilket gör att allt fler hushåll kan efterfråga en bostad. Andelen hyresrätter i nybyggnation har ökat vilket skapar förutsättningar att stabilisera byggaktiviteten på en högre nivå än vad vi sett sedan mitten av 90-talet. Allmännyttans hyresnormerande roll försva-

7 gas stegvis vilket på sikt ger en mer diversifierad hyressättning. Detta leder till bättre avkastning på investeringar i attraktiva lägen vilket vi kan se på presumtivhyrorna i nyproducerade hyresrätter. Detta kommer även fortsättningsvis att bidra till ett ökat byggande men det återstår att se om vi får samma effekt på små och billiga hyresrätter i mindre attraktiva lägen. Alliansregeringens arbete för att förenkla regelverk och snabba upp planprocesser bör fortsätta oavsett valresultat. Bostadsförsörjningsfrågan diskuteras livligt vilket påminner om den infrastrukturdebatt vi hade för 6 till 8 år sedan. I dag råder en parlamentarisk enighet kring anläggningsinvesteringar och med lite tur kan dagens bostadsdebatt på sikt ge samma resultat. Målbilden är åtminstone densamma. Negativa faktorer för bostadsbyggandet: Läget har stabiliserats i eurozonen men konjunkturen är fortfarande svag och nya osäkerheter dyker upp som kan driva utvecklingen på fel spår igen. Bostadspriserna har ökat kraftigt de senaste två åren vilket gör att hushållen blir allt mer belånade. Detta oroar Riksbanken och Finansinspektionen vilket ökar risken för efterfrågehämmande åtgärder som t.ex. amorteringskrav eller en sänkning av avdragsrätten på bostadslån. Det finns ett dilemma i hur man skall lösa bostadsbristen utan att hushållens belåningsgrad ökar ännu mer, speciellt då ingen önskar fallande bostadspriser. Vi ska inte underskatta risken för ett mer omfattande prisfall på bostäder. På kort sikt bör ändå inkomstutvecklingen, ränteläget och efterfrågan hålla ett sådant scenario stången. När tillväxten kommer igång igen stiger räntorna och om inte arbetsmarknaden och hushållens inkomstutveckling kan kompensera för höjda boendekostnader hamnar vi i ett annat läge. Det var inte längre tillbaka än 2007 vi senast såg ett prisfall på bostäder då räntorna steg strax innan finanskrisen vilket visar marknadens räntekänslighet. Faktorer som ytterligare komplicerar bilden är bostadsbristen och en illa fungerande hyresmarknad som båda utgör svårbedömda drivkrafter som de flesta sannolikt underskattar. Vi kan inte räkna med att bostadspriserna skall driva på byggaktiviteten som tidigare och ett prisfall kan snabbt få negativa effekter på byggandet av främst bostadsrätter. Bostadsbyggandet har länge hämmats av omständiga planprocesser och lokala krav. Alliansregeringen har jobbat med problemet men mycket återstår, framför allt när det gäller praktisk implementering. Detta är ingen partipolitisk vattendelare varför arbetet bör fortsätta efter valet men det finns alltid en risk att fokus skiftar och att prioriteringar förändras. Kapaciteten i byggbranschen behöver utökas samtidigt som vi redan får rapporter om bristen på erfaren arbetskraft, som dessutom står inför stora pensionsavgångar. Det finns en risk att branschens aktörer väljer eller tvingas möta efterfrågan med stigande priser i stället för ökad kapacitet vilket i så fall slår undan benen för en fortsatt byggaktivitetsökning. Fastighetsskatteomläggningen har gjort det billigt att bo kvar och dyrare att flytta vilket skapat en mindre flexibel bostadsmarknad. I dagsläget finns inget konkret förslag som både löser den knuten och har förutsättning att få ett brett stöd i riksdagen. Om åtgärder införs i syfte att få igång flyttkedjorna kan detta komma att finansieras med åtgärder som höjer boendekostnaden. Denna potentiellt negativa faktor är mer av en spekulation än de övriga men den bör ändå noteras.

8 Yrkesbyggnader (Övriga hus) Yrkesbyggnader omfattar alla byggnader som inte kategoriseras som bostäder. Dessa delas in i två huvudtyper; privata (industri, kontor, affär, lager, hotell/restaurang etc.) och offentliga (utbildning, vård, trafik/kommunikation, idrott/kultur mm.). De privata byggtyperna påverkas i hög grad av konjunkturen och vänder i regel med sysselsättningsutvecklingen. Offentligt byggande styrs i huvudsak av politiska prioriteringar och tillståndet i den offentliga ekonomin. Byggaktiviteten har inte gått tillbaka sedan återhämtningen efter finanskrisen vilket kan förklaras av en fortsatt svag, men ändå positiv sysselsättningsutveckling och det faktum att det nya Karolinska Sjukhuset påbörjats under perioden. Andra bidragande orsaker är ett lågt ränteläge, relativt god tillgång på kapacitet och förhållandevis optimistiska fastighetsägare. Under året har även de finansiella restriktionerna lättat något och några omfattande byggkostnadsökningar syns ännu inte till. Påbörjandet av privata byggtyper har ökat starkt sedan årsskiftet samtidigt som beviljade bygglov och projektlistor visar att den positiva trenden håller i sig i höst. Det bör dock påpekas att utgångsläget är lågt och att aktiviteten per capita fortfarande ligger betydligt under ett västeuropeiskt genomsnitt. Flera faktorer pekar på en ökad optimism i marknaden, (inköpschefsindex; 55, varsel i genomsnitt under personer/mån sedan årsskiftet och enligt HUI väntas detaljhandeln öka med 3 procent i år). Vi har under året sett resultat av det i byggaktiviteten, framför allt inom industri- och lagerbyggnader vilket pekar på att företagen börjar se tecken på en förbättrad industrikonjunktur. De flesta privata byggtyper påverkas positivt, undantaget hotell/restaurang och trafik/kommunikation. Konjunkturen förbättras stegvis men vägen tillbaka till en högkonjunktur är långsam och bromsas av ständigt nya osä- kerheter. Förutsättningarna för en uppväxling av tillväxttakten under den andra halvan av prognosperioden förutsätter en ökad svensk export vilket lämnar utrymme för besvikelser. Vi ser tecken på en ökad riskvilja och under våren har fastighetsägarnas optimism inför det kommande året ökat men man är fortfarande selektiv, (drygt 90 procent förväntar sig en oförändrad eller bättre lönsamhet det kommande året, enligt Fastighetsägarnas Sverigebarometer). Vi bedömer att konjunkturen inte är stark nog och att resurserna inte är stora nog för att behålla årets byggaktivitet under 2015 och Utsikterna ljusnar trots allt vilket skapar fundamenta för att undvika någon omfattande tillbakagång. Men om den internationella efterfrågan ökar snabbare samtidigt som byggkostnadsutvecklingen håller sig i schack blir vi inte förvånad om byggandet i slutet av prognosperioden utvecklas något bättre än prognosen. Det finns ett uppdämt behov av nyproduktion, renovering och tillbyggnad av skolor, sjukhus och offentliga lokaler vilket håller aktiviteten uppe. Kommuner och landsting fortsätter att uppvisa positiva resultat vilket ger utrymme för att påbörja de projekt som planeras. Överskotten är dock även ett resultat av besparingar och tillfälliga poster, (återbetalningar av premier) samtidigt som konkurrensen om medlen från önskvärda ROT-åtgärder hårdnar. Undervisningsbyggnader bidrar mest positivt i år men under prognosperioden tillkommer även andra relativt stora offentliga projekt, främst inom vård, vilka bidrar till att aktiviteten hålls upp. Dessa är dock inte stora nog att fylla upp den lucka som Karolinska sjukhuset lämnar efter sig när projektet har sina påbörjade etapper bakom sig. Ett stort utbildningsprojekt i Lund är i färd med att påbörjas, (European Spallation Source, ESS) vilket är svårbedömt då finansieringen inte är riktigt klar och byggprojektet lätt felberäknas då unik forskningsutrustning bör exkluderas från byggkostnaden.

9 Areal påbörjade lokaler, 1000 kvm Areal påbörjade lokaler, 1000 kvm Övrigt (inkl fritidshus och trafikbyggnader) Vård Undervisning Hotell & Restaurang Lager Affär Kontor Industri 500 Källdata: Prognoscentret ,0 40,0 Värdet i Värdet nybyggda av påbörjade lokaler, Mdr. nya 2013 lokaler, års priser Mdr års priser 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 Övrigt (inkl fritidshus och trafikbyggnader) Vård Undervisning Hotell & Restaurang Kontor/ Affär/ Lager Industri Källdata: Prognoscentret 0,

10 Anläggning Anläggningssektorn delas upp i följande huvudgrupper; Vägar, järnvägar, övrig transport (hamnar, flygplatser, cykelvägar, tunnel och broprojekt etc.) Telekommunikation, energi och vattenverk samt övrigt (inkl. underhållsåtgärder). Anläggningssektorn har länge varit styvmoderligt behandlad, präglad av besparingar och reaktiva beslut, samtidigt som befolkningsökningen och inflyttningen mot storstäderna varit på rekordnivåer. Vi såg en vändning i samband med finanskrisen då korttidssatsningar sattes in och den aktivitetsnivå vi har i dag baseras på den 10-åriga investeringsplan, (värd ca 500 miljarder kr från 2011 till 2021) som drogs igång i slutet av Infrastrukturinvesteringarna har ökat de senaste åren men uppgången kommer från en nivå som i procent av BNP bara var en tredjedel av vad vi såg på 60-talet. Enligt en beräkning gjord av WSP från 2013 har vi byggt upp en investeringsskuld på ca 300 mdr SEK. Riksdagen har godkänt en ny nationell transportplan för som innebär en ca 20-procentig ökning från den som lanserades Detta öppnar främst upp för järnvägsinvesteringar som t.ex. snabbtåg, ett utökat tunnelbanenät i Stockholm och Västlänken i Göteborg. Den nya planen innebär även satsningar på underhåll där bland annat järnvägsnätets anslag fördubblas. Så långt har man fokuserat på att bygga bort flaskhalsar i det existerande infrastrukturnätet och att utöka anslagen till renovering och underhållsåtgärder. Stockholm/Mälardalen och Göteborgsregionen står för stora delar av investeringarna framöver och i Stockholmsområdet planeras eller pågår ca 70 anläggningsprojekt som de kommande 10 åren omsätter ca 100 mdr SEK. Under valet och i Almedalen har det offentliggjorts ambitiösa investeringsplaner på ytterligare drygt 200 mdr SEK som inkluderar en ny stambana för snabbtåg och kollektivtrafikinvesteringar i storstäderna. Anläggningssektorn är på väg in i en ny period av stora nybyggnationer och Trafikverkets avdelning för stora projekt arbetar i dag med 13 st byggen, alla värda över 4 mdr SEK, vilka totalt kommer att omsätta nästan 200 mdr. De största i Stockholm är Ostlänken, (snabbtåg från Stockholm till Järna - Linköping) och Förbifart Stockholm, i Göteborg är det Marieholmstunneln, Västlänken och en snabbtågförbindelse till Borås. Alla nylanserade projekt beräknas dock inte vara färdigställda

11 förrän närmare 2035 och bara en knapp handfull får något utslag under prognosperioden. Det internationella intresset att få ta del av dessa projekt är stort då infrastrukturinvesteringar i många andra delar av Europa gått kraftigt tillbaka vilket minskar risken för resursbrist. Den långsiktiga potentialen ser mycket lovande ut även om vi, som procent av BNP, knappast når upp till de investeringsvolymer vi hade på 60-talet. För en kortsiktig bedömning får man titta närmare på projektlistor, SCB:s investeringsenkät och Trafikverkets budget vilka skickar lite blandade signaler. Vi såg en viss tillbakagång förra året då ett antal projekt försenades något samtidigt som driftsproblem tvingade mer resurser till underhållsåtgärder. Detta spiller normalt över till detta år men regeringsgarantier till anläggningsprojekt minskade något samtidigt som projekt fortsätter att bromsas av förseningar. Investeringarna bör ändå vända upp svagt i år tack vara ett ökat antal mindre regionala projekt samtidigt som stigande investeringar i nya bostäder och lokaler alltid drar med sig närlig-gande anläggningsarbeten. Under 2015 och 2016 pekar projektlistorna på en fortsatt uppgång då ett antal stora projekt påbörjas, främst Förbifart Stockholm, Slussen och Marieholmstunneln i Göteborg men vi har även hamnprojekt, (Nynäshamn, Göteborg, Värtahamnen) och buss- och tågterminalbyggnader kopplade till t.ex. Citybanan i Stockholm. I slutet av prognosperioden kommer även järnvägsprojekt som Mälarba-nan, Lidingöbanan, Hamnbanan, en utbyggnad av Södra stambanan och ett dubbelspår utanför Uppsala. Men samtidigt som stora projekt står i startgroparna är andra på väg att avslutas, (t.ex. Citybanan, Norra länken, E4 förbi Sundsvall) vilket riskerar att göra 2015 till lite av ett mellanår, speciellt om byggstarter försenas ytterligare. Trafikverkats preliminära budget indikerar även att väginvesteringarna utvecklas relativt svagt nästa år för att ta fart på allvar först Det som håller upp aktiviteten är renoveringsarbeten och regionala projekt. Det bör även påpekas att siffrorna speglar projektkostnaderna under respektive år, inte konsumtionen av betong som ofta kommer in i ett senare skede i anläggningsprojekten. Projektlistor och Energisektorns egna offentliggjorda planer pekar mot ökade energiinvesteringar i år. Förseningar och en viss inbromsning i nya kraftverk, (främst vind) visar dock att ökningstakten blir blygsammare än vad som förväntades i början av året. Delar av detta års investeringar spiller över på nästa år vilket håller upp aktivitetsnivån under Det som bidrar mest till uppgången är utökningar av tidigare satsningar i nya kraftverk, renoveringar av existerande verk och en pågående modernisering av energidistributionen. Vi ser även en ökning i kraftvärmeverk som en effekt av ett stigande behov och att ett antal kraftverk behöver ersättas då de förlorat sin licens för biobränsle. I år beräknas energisektorn stå för så mycket som ca 40 % av de samlade industriinvesteringarna i Sverige. Energibranschen börjar närma sig slutet av den 10-åriga investeringsplan som drogs igång 2008 varför vi förväntar oss en stegvis nedtrappning från och med Vi kan dock inte utesluta att behoven, och energiomställningsambitionerna, kan leda till att investeringsvolymerna håller sig uppe några år till.

12 Anläggning totalt Miljoner 12 SEK Transport totalt Energi och vattentransport Telekommunikation Övrigt (inkl. ROT) Anläggning Transport totalt Miljoner 12 SEK Transport exkl. vägar och broar Vägar och broar Källdata: Prognoscentret

13 Husbyggande totalt Flerbostadshus agerar draglok för byggsektorn under prognosperioden och flerbostadshus är den enda byggtyp som når upp till volymer över vad vi såg innan finanskrisen. I år får man även draghjälp av yrkesbyggnader men efter något av en ketchupeffekt i år går byggandet tillbaka svagt nästa år för att sedan plana ut. Inom renoveringsmarknaden ökar både behov och ambitioner samtidigt som låga räntor, stabila vakanser och stigande hyror ger fastighetsägarna goda förutsättningar att upphandla projekt. Vi bedömer även att det finns nog med offentliga resurser för att påbörja de offentliga renoveringsprojekt som ligger i plan. De totala husbygginvesteringarna, baserade på påbörjade projekt, ökar med 6 procent i år för att plana ut under resten av prognosperioden (-1 procent 2015 och +1 % 2016). 200,0 180,0 Nybyggnadsinvesteringar, Nybyggnadsinvesteringar Mdr års priser, Mdr års priser 160,0 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0, Anläggning Totalt Nya Bostäder Nya Lokaler Källdata: Prognoscentret

14 Regional utveckling I den regionala utvecklingen tar vi primärt hänsyn till beviljade bygglov, demografi, byggaktivitet och trend de senaste åren samt framförallt, projektlistor. Bygglov och projektlistor väger tyngst på kort sikt och på längre sikt tas mer hänsyn till regionens generella potential. Fördröjda och/eller inställda projekt kan få stora konsekvenser på den regionala förändringen från år till år. Detta gör prognoser osäkrare ju mer geografiskt begränsade de är. Förra året stod Stockholm, Västra Götaland och Skåne för 68 procent av antalet påbörjade bostäder i Sverige, (andelen var hela 70 procent för flerbostadshus). Uppgången i bostadsbyggandet efter finanskrisen har varit mer fokuserad på storstadslänen än någonsin tidigare och den trenden befästs de kommande åren då storstadslänens andel av nya lägenheter i flerbostadshus når 73 procent i genomsnitt under prognosperioden. Det är främst Stockholm och Göteborgslänen som ökar medan Malmöregionen fortfarande är smittad av den starka tillbakagången i Köpenhamn. Urbaniseringen speglar var efterfrågan och marginalerna är störst. Samtidigt rapporterar 60 procent av Sveriges kommuner en generell bostadsbrist men det kan ändå saknas förut-sättningarna för någon omfattande nybyggnation om marknaden inte kan absorbera de relativt dyra bostäder som produceras. De län vars genomsnittliga bostadsbyggande ökar mest under de tre prognosåren jämfört med åren 2011 till 2013 är Stockholm, Uppsala, Kalmar och Värmland. De enda län som går tillbaka är Jönköping, Gotland och Blekinge. För Nya Yrkesbyggnader är inte storstadsregionerna lika dominerande, (står för ca 50 procent av alla påbörjade kvadratmeter de senaste fyra åren). Byggmixen i nybyggnation och bestånd speglar den industriella tradition som präglar olika delar av landet. Förra året påbörjades 41 procent av alla industribyggnader och hela 83 procent av alla kontor i de tre storstadslänen. De byggtyper vars nybyggnation som kommer att vara mest fokuserade på de tre storstadslänen under prognosperioden är kontor; 76 procent, undervisning; 67 procent, vård; 66 procent och hotell/restaurangbyggnader med 59 procent. De län med den största totala uppgången i antal nya kvadratmeter yrkesbyggnader under prognosperioden jämfört med aktiviteten förra året är; Blekinge, Värmland, Uppsala och Västerbotten. Störst tillbakagång ser vi i Södermanland, Gotland, Kalmar och Norrbotten. Även Stockholm går ned, med 13 procent, vilken till störst del kan förklaras av att det nya Karolinska Sjukhuset har allt fler påbörjade etapper bakom sig.

15 Sverige i ett Europeiskt perspektiv När man i dag jämför den svenska byggmarknaden med övriga Europa finns det anledning att notera att de europeiska bygginvesteringarna gått tillbaka med totalt 22 procent sedan finanskrisen. Nybyggnationen har minskat med 28 procent och bostadsbyggandet med hela 44 procent. Även Sverige har drabbats men i mindre utsträckning, delvis tack vare ett lågt utgångsläge inom nyproduktion, en stor och stabil ROT-sektor och en rad initiativ inom anläggningssektorn. Generellt kan man säga att de starkare ekonomierna i norr har haft bättre förutsättningar att väga emot nedgången i nyproduktion med offentliga satsningar och en stabilare ROT sektor. I Sverige stod ROT-sektorn för ca 63 procent av de totala husinvesteringarna förra året, vilket fortfarande är mer än ett västeuropeiskt genomsnitt på 57 procent. I Sverige investerades 831 Euro per invånare i nya byggnader under 2013, att jämföra med Euro i Västeuropa. Det totala husbyggandet, (nybygg och ROT) är också liten i Sverige. Förra året motsvarade omsättningen 5,2 procent av BNP jämfört med ett västeuropeiskt genomsnitt på 7,6 procent. Den enda sektor som omsätter mer som andel av BNP är anläggnings-sektorn, (Sverige; 2,5 procent, Västeuropa; 2,1 procent under 2013). Det som drar upp siffrorna för svensk del är energi, kraftinvesteringar och renoveringar. Transportinfrastruktur kommer att öka de kommande åren efter en period då satsningar sedan finanskrisen gjort att investeringarna nu är i nivå med övriga Västeuropa. Detta bör betraktas som en nödvändig anpassning med tanke på att Sverige är ett jämförelsevis stort och glesbefolkat land med en stark urbanisering och hög befolkningsökning. De totala bygginvesteringarna i Sverige förväntas öka med 6,6 procent mellan 2013 och 2016 vilket är en något starkare uppgång än de 5,2 procent som Euroconstruct har för Västeuropa i sin senaste juniprognos ,0% Nyproduktion, antal Euro per capita år Nyproduktion (bostäder och Övriga hus) 2013 Sverige Västeuropeiskt genomsnitt Husbyggnation totalt, procent av BNP år ,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% Husbyggnation totalt (nybygg + ROT) % av BNP Sverige Västeuropeiskt genomsnitt Källdata: Euroconstruct juni 2013

16 Osäkerheter Turbulensen i Eurozonen har gått tillbaka men andra osäkerheter finns kvar och nya har dykt upp. Kinas fastighetsmarknad anses kraftigt övervärderad, banksektorn och statsfinanserna är bräckliga i stora delar av världen, en på sina håll extremt hög arbetslöshet riskerar att bita sig fast och tunga skuldbördor riskerar att hämma tillväxtpotentialen på sikt. Förväntningarna på världsekonomin har under året dämpats något och de kommande åren blir en svår balansgång mellan önskvärda stimulanser och nödvändiga reformer. Vid sidan av detta har det geopolitiska läget förvärrats i bland annat Syrien, östra Ukraina, Gaza och Irak vilket sprider konflikter, spär på flyktingströmmarna och påverkar världshandeln. Vårens EUval stärkte även de protektionistiska krafterna vilket på sikt kan bromsa reformarbetet och hämma tillgången på arbetskraft. Samtidigt går förhandlingarna inom WTO trögt och det finns en risk att det frihandelsavtal som förhandlas mellan EU och USA inte blir den framgång de flesta förväntat sig. För svensk del utgör bostadspriserna en riskfaktor men att de skall falla på kort sikt anser vi vara liten då räntorna är låga, efterfrågan är hög och sysselsättningsutvecklingen är stabil. När räntorna höjs och/eller om nya efterfrågehämmande regelförändringar introduceras blir situationen en annan, speciellt om detta inte kan kompenseras med sjunkande arbetslöshet och stigande inkomster. En haltande utrikeshandel kommer att vara en kvarnsten för svensk ekonomi ett tag till vilket lämnar utrymme för negativa överraskningar då en uppväxling av tillväxttakten förutsätter en ökad export. Byggmarknaden kommer även att slå i kapacitetets-taket ganska snart men kan branschen utnyttja den låga byggaktiviteten i Europa finns förutsättningar för en något bättre tillväxt mot slutet av prognosperioden än vad vi satt i våra prognoser. Nås en parlamentarisk enighet om till nya bostäder per år, (inkluderat konkreta åtgärder kring kortad handläggningstid, ökat tillgång på attraktiva tomter, investeringsstöd etc.) läggs även grunden för en starkare utveckling men det är i dagsläget för osäkert att ta hänsyn till ett sådant scenario i en prognos.

17 Foton i Cementa konjunkturrapport hösten 2014 Omslag, fram: GrevTureNo9 Sid 2: Domkyrkorådet Byggherre: Domkyrkorådet Lund Arkitekt: Carmen Izquierdo Arkitektkontor AB Byggnadsentreprenör: PSG AB Sid 6: Citygallerian, Karlshamn Byggherre: JN von Bergen & Son AB Arkitekt: Anders Thörnqvist Arkitektkontor AB Betongstomme: Starka Betongelement AB Byggnadsentreprenör: Skanska Sverige AB Sid 10: Betongvägg. Sid 11, 17: Tågbro, Södertälje. Sid 2, 10, 17: Utställningen Tantfullness på Tomelilla Konsthall, 2013 Konstnär: Susanna Arwin, Sponsorer: Abetong, Cementa, Entramo AB Omslag, bak: Cementas Malmödepå Fotograf: Daniel Hertzell

18 Cementa AB Box Stockholm Telefon Fax

Konjunkturrapport våren 2014

Konjunkturrapport våren 2014 Konjunkturrapport våren 2014 Cementa har under ett antal år givit ut konjunkturrapporter. Avsikten är att försöka ge en uppriktig bedömning av hur framtiden kommer att se ut då det gäller användandet av

Läs mer

Konjunkturrapport hösten 2015

Konjunkturrapport hösten 2015 Konjunkturrapport hösten 2015 Cementa har under ett antal år givit ut konjunkturrapporter. Avsikten är att försöka ge en uppriktig bedömning av hur framtiden kommer att se ut då det gäller användandet

Läs mer

Konjunkturrapport våren 2015

Konjunkturrapport våren 2015 Konjunkturrapport våren 2015 Cementa har under ett antal år givit ut konjunkturrapporter. Avsikten är att försöka ge en uppriktig bedömning av hur framtiden kommer att se ut då det gäller användandet av

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Konjunkturrapport kv 1-4 2013 VVS företagen

Konjunkturrapport kv 1-4 2013 VVS företagen VVS företagen Mars 201 0 000 5 000 0 000 25 000 20 000 000 10 000 5 000 0 Värme & sanitet Mkr, 201 års priser 116 2 01 2 590 500 000 + +1 2011 2012 201 201 20 Regional utveckling Ackumulerad prognos 201-20,

Läs mer

Boverkets indikatorer

Boverkets indikatorer Boverkets indikatorer maj 2012 ANALYS AV UTVECKLINGEN PÅ BYGG- OCH BOSTADSMARKNADEN Inget ökat bostadsbyggande 2012 Under 2011 påbörjades 24 500 bostäder, enligt Boverkets senaste bedömning av bostadsbyggandet.

Läs mer

BostadStorstad Q3 2015

BostadStorstad Q3 2015 Oktober 2015 Per Tryding BostadStorstad Q3 2015 - Lägenhetsboom i Skåne, stabilt i Stockholm BostadStorstad är Handelskammarens nya index över utvecklingen på bostadsmarknaden i Sveriges tre storstadsområden.

Läs mer

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? Byggkonjunkturen 2015 Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? FASADDAGEN, MALMÖ BÖRSHUS, 2015-02-05 Fredrik Isaksson Chefekonom Fasaddagen 2015 Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 13 november och 2 december 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1036 fastighetsmäklare.

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER MARS 2015 SVERIGE- BAROMETERN

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER MARS 2015 SVERIGE- BAROMETERN FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER MARS 15 SVERIGE- BAROMETERN Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern tar temperaturen på den

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2011-08-15 Publicerad i augusti 2011 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Innehåll Den ekonomiska

Läs mer

Optimism i vikande konjunktur

Optimism i vikande konjunktur Fastighetsägarnas Sverigebarometer Dec 12 Optimism i vikande konjunktur Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern tar temperaturen

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län

Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län Blekinge län Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län Undersökningen genomfördes mellan den 25 februari och 20 mars 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1033 fastighetsmäklare.

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2014-08-13 Augusti 2014 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Kontaktperson: Christian Nilsson Tfn:

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län

Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län Skåne län Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län Undersökningen genomfördes mellan den 25 februari och 20 mars 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1033 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:4 Värmlands län

Mäklarinsikt 2013:4 Värmlands län Värmlands län Mäklarinsikt 2013:4 Värmlands län Undersökningen genomfördes mellan den 26 november och 6 december 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 379

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:4 Blekinge län

Mäklarinsikt 2013:4 Blekinge län Blekinge län Mäklarinsikt 2013:4 Blekinge län Undersökningen genomfördes mellan den 26 november och 6 december 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 379 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:4 Västerbottens län

Mäklarinsikt 2013:4 Västerbottens län Västerbottens län Mäklarinsikt 2013:4 Västerbottens län Undersökningen genomfördes mellan den 26 november och 6 december 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:4 Västmanlands län

Mäklarinsikt 2013:4 Västmanlands län Västmanlands län Mäklarinsikt 2013:4 Västmanlands län Undersökningen genomfördes mellan den 26 november och 6 december 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av

Läs mer

Västra Götalands län

Västra Götalands län Västra Götalands län Mäklarinsikt 2013:4 Västra Götalands län Undersökningen genomfördes mellan den 26 november och 6 december 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:4 Gotlands län

Mäklarinsikt 2013:4 Gotlands län Gotlands län Mäklarinsikt 2013:4 Gotlands län Undersökningen genomfördes mellan den 26 november och 6 december 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 379 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:4 Kronobergs län

Mäklarinsikt 2013:4 Kronobergs län Kronobergs län Mäklarinsikt 2013:4 Kronobergs län Undersökningen genomfördes mellan den 26 november och 6 december 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 379

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:4 Örebro län

Mäklarinsikt 2013:4 Örebro län Örebro län Mäklarinsikt 2013:4 Örebro län Undersökningen genomfördes mellan den 26 november och 6 december 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 379 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:3 Uppsala län

Mäklarinsikt 2015:3 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2015:3 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 18 maj och 5 juni 2015. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 860 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 20 februari och 17 mars 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 508 fastighetsmäklare.

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Västra Götalands län

Västra Götalands län Västra Götalands län Mäklarinsikt 2014:2 Västra Götalands län Undersökningen genomfördes mellan den 5 maj och 2 juni 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1067

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:2 Skånes län

Mäklarinsikt 2014:2 Skånes län Skånes län Mäklarinsikt 2014:2 Skånes län Undersökningen genomfördes mellan den 5 maj och 2 juni 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1067 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:2 Gotlands län

Mäklarinsikt 2014:2 Gotlands län Gotlands län Mäklarinsikt 2014:2 Gotlands län Undersökningen genomfördes mellan den 5 maj och 2 juni 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1067 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län

Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län Stockholms län Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.

Läs mer

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Innehåll Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter 2 Bostadsbristen i siffror 2 Läget i dag 2 Läget för studenter 3 Vad har byggts? 4 Varför just nu?

Läs mer

Hur stor blir kakan och vem kommer att äta upp den?

Hur stor blir kakan och vem kommer att äta upp den? Hur stor blir kakan och vem kommer att äta upp den? Om framtidens handel och handelsplatser Fredrik Bergström, ek. dr. Affärsområdeschef WSP Analys & Strategi 1 Innehåll Inledning Del 1: Handelns utveckling

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2012-09-07 Publicerad i september 2012 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se 1 (11) Bolånemarknaden

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Blekinge län

Mäklarinsikt 2014:4 Blekinge län Blekinge län Mäklarinsikt 2014:4 Blekinge län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE Sammanfattning Landets fastighetsägare delar ekonomkårens förväntan om att den svenska ekonomin är inne i en återhämtningsfas. Förutsättningarna

Läs mer

MARKNADEN FÖR BETONG Konjunkturrapport kv 1-4 2013

MARKNADEN FÖR BETONG Konjunkturrapport kv 1-4 2013 MARKNADEN FÖR BETONG Konjunkturrapport kv 1-4 213 Mars 214 Beräknad tillförsel av betongvaror 21-213 Prognos 214-216, 213 års priser Fabrikspriser, Mkr Förändring, procent 21 4 33 4 79 4 54 4 69 2 2 I

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden

Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden Faktaunderlag om de nordiska bostadsmarknaderna 1995-2010 Jón Rúnar Sveinsson bearbetade i november 2009 på basis av skriften Finanskrisen och bostadsmarknaden

Läs mer

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010 BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken Den borgerliga bostadspolitiken Det har skett stora förändringar av bostadspolitiken sedan maktskiftet år 2006. Den borgerliga

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Skåne län

Mäklarinsikt 2014:4 Skåne län Skåne län Mäklarinsikt 2014:4 Skåne län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare. I

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Uppsala län

Mäklarinsikt 2014:4 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2014:4 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.

Läs mer

Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2012

Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2012 Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2 Sidan 1 Riksbankens Groundhog Day Sidan 3 Liten ljusning på bostadsmarknaden Riksbankens Groundhog Day Vi håller fast vid prognosen att styrräntan kommer att sänkas till

Läs mer

ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL

ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL SAMMANFATTNING ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL Mars 3 EIO SAMMANFATTNING AV KONJUNKTURRAPPORT Mars 3 Tuffare marknad för elteknikföretagen 3 och Med viss fördröjning fick oron i omvärlden och en allt svagare

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad 2011 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad Sammanfattning Det saknas 85 000 bostäder i Stockholms län, enligt preliminära siffror.

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 27 februari 2012 Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Makrofokus Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Det tyska IFO-indexet

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Trendbrott! Litet utbud påverkar bostadsmarknaden mest just nu

Trendbrott! Litet utbud påverkar bostadsmarknaden mest just nu Sveriges största undersökning om bostadsmarknaden från Mäklarsamfundet Nr 1 2014 Trendbrott! Litet utbud påverkar bostadsmarknaden mest just nu Bostäder säljs snabbare än i fjol Oron har minskat och optimismen

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder Sverigebygget 150 000 100 000 nya bostäder Nya Moderaterna vill nå 150 000 nya bostäder Nya Moderaterna presenterar i dag ytterligare åtgärder för mer och snabbare bostadsbyggande. Vi vill öka tillgången

Läs mer

Socialdemokraternas mål för bostadsbyggandet

Socialdemokraternas mål för bostadsbyggandet 2014-08-27 Socialdemokraternas mål för bostadsbyggandet Socialdemokraternas vallöfte för bostadsbyggande Sverige behöver en bostadspolitik och ett mål för bostadsbyggandet i Sverige. Bostadsbristen är

Läs mer

Ska vi oroas av hushållens skulder?

Ska vi oroas av hushållens skulder? Disponibelinkomsterna har ökat snabbare än bostadspriserna sedan finanskrisen 31 procent (inkomster) jämfört med 22 procent (priser) 12 Disponibel inkomst i relation till bostadspriser 11 Index 237:3=1

Läs mer

Småhus kräver fler visningar

Småhus kräver fler visningar Sveriges största undersökning om bostadsmarknaden från Mäklarsamfundet Nr 4 2013 Stark bostadsmarknad Bankerna påverkar mest Småhus kräver fler visningar Mäklarsamfundet presenterar: Sveriges största rikstäckande

Läs mer

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012 Fastighetsägarnas Sverigebarometer Juli 212 FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern

Läs mer

På slak lina. Stefan Fölster. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010

På slak lina. Stefan Fölster. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010 På slak lina Stefan Fölster Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010 Bra återhämtning i Sverige 2009 2010 2011 2012 2009 2010 2011 2012 Konsumtion 0,3 2,8 1,8 2,2 Investeringar -16,0 5,0 7,0

Läs mer

Två år med ROT och RUT

Två år med ROT och RUT Augusti 2010 Två år med ROT och RUT Innehåll Sammanfattning... 3 Fler jobb och företag med ROT och RUT... 4 Minst 18 000 nya jobb... 4 Nya jobb per län... 6 Minskat svartarbete... 9 Plus för statsbudgeten...

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER JULI 2013 REGIONALA SKILLNADER FÖRSTÄRKS

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER JULI 2013 REGIONALA SKILLNADER FÖRSTÄRKS FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER JULI 213 REGIONALA SKILLNADER FÖRSTÄRKS Sammanfattning Sveriges fastighetsföretag fortsätter att uppvisa god lönsamhet. Nio av tio fastighetsägare räknar med att den

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

Ny bostadspolitik för Sverige

Ny bostadspolitik för Sverige Ny bostadspolitik för Sverige Nätverket för Hyresgästernas Boendetrygghet maj 2015 2(8) Ny bostadspolitik för Sverige 3(8) Bostadssituationen i Sverige är inte som den ska vara I stora delar av Sverige

Läs mer

Hur ser bostadsefterfrågan ut från marknadens perspektiv? Ted Lindqvist

Hur ser bostadsefterfrågan ut från marknadens perspektiv? Ted Lindqvist Hur ser bostadsefterfrågan ut från marknadens perspektiv? Ted Lindqvist TMR ÖPPET FORUM FÖR BOENDEPLANERING 215-6-17 1 Antal Varför så få hyresrätter? eventuell avveckling av ränteavdrag betyder mindre

Läs mer

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget SNS 21 augusti 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Huvudbudskap Svensk ekonomi utvecklas positivt - expansiv penningpolitik stödjer

Läs mer

Hösten 2013 Näringslivskontoret, Malmö stad www.malmobusiness.com

Hösten 2013 Näringslivskontoret, Malmö stad www.malmobusiness.com Hösten 2013 Näringslivskontoret, Malmö stad www.malmobusiness.com Alla grafer avser Malmö Presentationen utkommer vår & höst Grafer med den historiska utvecklingen av nyckeltalen finns på vår hemsida Läs

Läs mer

Otrogna stockholmare

Otrogna stockholmare Otrogna stockholmare bolånemarknadens vinnare Bolån på Internet och telefon Storbankernas andel av bolånemarknaden sjunker. Men nio av tio hushåll anlitar fortfarande någon av de fyra storbankerna. Detta

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN ÖREBRO LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN UPPSALA LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

RAPPORT. Stadskontoret. Folkmängd i Malmö. Preliminär januari 2013

RAPPORT. Stadskontoret. Folkmängd i Malmö. Preliminär januari 2013 RAPPORT Stadskontoret Folkmängd i Malmö Preliminär januari 2013 Malmö stadskontor Avdelningen för samhällsplanering Arbetsgrupp: Maria Kronogård (Befolkningsutveckling) Elisabeth Pålsson (Malmöbor födda

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin

Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin Så mycket lånade svenska hushåll för att betala stämpelskatt 2012 Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11)

Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11) Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11) 2 (11) Sammanfattning Hyresgästföreningen har, i samarbete med branschorganisationerna SABO och Fastighetsägarna, kommit fram till

Läs mer

Fastighetsmarknaden LTH Våren 2011 Fastighetsmarknaden Fastighetsmarknaden påverkas kontinuerligt av omvärldsfaktorer. Fastighetsmarknaden är inte en självständig och oberoende marknadsplats för dess aktörer

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Promemoria 2012-04-12 Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Den globala skuldkrisen har påverkat också Sverige. Tillväxten har dämpats och arbetsmarknaden har försämrats. Det råder

Läs mer

Näringsliv Skåne. Konjunktur och

Näringsliv Skåne. Konjunktur och Näringsliv Skåne Konjunktur och arbetsmarknad Rapport november 2011 1 Sverige inför osäkra tider Det kommande året ter sig allt mer dystert när vi studerar de senaste prognoserna för Sveriges ekonomiska

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 212-8-3 Publicerad i september 213 Regeringsgatan 38, Box 763 SE-13 94 Stockholm t: +46 ()8 453 44 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Innehåll 1 Den ekonomiska situationen

Läs mer

Fortsatt stark bostadsmarknad

Fortsatt stark bostadsmarknad Sveriges största undersökning om bostadsmarknaden från Mäklarsamfundet Nr 2 2013 Fortsatt stark bostadsmarknad Bankerna allt viktigare Fritidshus - Korta avstånd och bra läge lockar mest Mäklarsamfundet

Läs mer

Makroanalys april-juni 2012

Makroanalys april-juni 2012 Makroanalys april-juni 2012 GLOGBALT Det har nu gått mer än 2 år sedan den europeiska skuldkrisen blossade upp på allvar våren 2010. Internationella stödprogram till Grekland, Irland, Portugal och nu senast

Läs mer

- Bolånerapporten, juli 2003 - Långsam minskning av storbankernas dominans

- Bolånerapporten, juli 2003 - Långsam minskning av storbankernas dominans Långsam minskning av storbankernas dominans Hushåll med bolån bör plocka russinen ur kakan! Ett genomsnittligt hushåll i Stockholm kan spara nära 2.500 kronor per år på att överföra sitt bolån från en

Läs mer

Special. Litet utbud och media påverkar mest. Efterfrågan fortsätter att öka. Amorteringskraven oroar

Special. Litet utbud och media påverkar mest. Efterfrågan fortsätter att öka. Amorteringskraven oroar Sveriges största undersökning om bostadsmarknaden från Mäklarsamfundet Nr 1 2015 Litet utbud och media påverkar mest Efterfrågan fortsätter att öka Amorteringskraven oroar Special Så börjar bostadsåret

Läs mer

Boverkets indikatorer

Boverkets indikatorer Boverkets indikatorer Nummer 1 Maj 215 ANALYS AV UTVECKLINGEN PÅ BYGG- OCH BOSTADSMARKNADEN MED BYGGPROGNOS Drygt 5 bostäder påbörjas nästa år Bostadsbyggandet ökade med drygt 2 procent under 214, då cirka

Läs mer

2015 börjar positivt för transportnäringen

2015 börjar positivt för transportnäringen Jul-06 Okt-06 Feb-07 Jul-07 Okt -07 Jan-08 Apr-08 Jul-08 Okt-08 Jan-09 Apr-09 Jul-09 Okt-09 Jan-10 Apr-10 Jul-10 Okt-10 Jan-11 Apr-11 Jul-11 Okt-11 Jan-12 Apr-12 Jul -12 Okt-12 Jan -13 Apr - 13 Jul -13

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 213 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens företagsundersökning i september 213 Riksbankens företagsundersökning i september 213 tyder på en fortsatt,

Läs mer

Bygg för unga och studenter

Bygg för unga och studenter Bygg för unga och studenter Sida 1 (7) Bygg för unga och studenter Det socialdemokratiska löftet till Stockholms unga och studenter är att vi ska bygga 12 000 hyresrätter anpassade för unga och studenter

Läs mer

Aktieägarbrev hösten 2009 Offentliga Fastigheter Holding I AB

Aktieägarbrev hösten 2009 Offentliga Fastigheter Holding I AB Aktieägarbrev hösten 2009 Offentliga Fastigheter Holding I AB > 1 700 aktieägare i Norge > 700 aktieägare i Sverige Etatbygg Holding II AS (Norge) Offentliga Fastigheter Holding I AB (Sverige) Regementsfastigheter

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP 7 Sammanfattning BNP-tillväxten i Sverige var tillfälligt stark under tredje kvartalet. Den europeiska skuldkrisen sätter tydliga avtryck i efterfrågetillväxten och konjunkturen vänder nu ner med stigande

Läs mer

Boräntan, bopriserna och börsen 2015

Boräntan, bopriserna och börsen 2015 Boräntan, bopriserna och börsen 2015 22 december 2015 Lägre boräntor, högre bostadspriser och en liten börsuppgång. Så kan man summera svenska folkets förväntningar på 2015. BORÄNTAN, BOPRISERNA & BÖRSEN

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

VÅR 2013. Hett i Norge. Varmt i Sverige Svalt i Danmark. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden

VÅR 2013. Hett i Norge. Varmt i Sverige Svalt i Danmark. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden VÅR 2013 Hett i Norge Varmt i Sverige Svalt i Danmark Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Nordic Housing Insight VÅR 2013 Nordic Housing Insight är en återkommande undersökning som visar hur

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 6 augusti 212 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Sysselsättningen i USA

Läs mer