Konjunkturrapport våren 2015

Transkript

1 Konjunkturrapport våren 2015

2 Cementa har under ett antal år givit ut konjunkturrapporter. Avsikten är att försöka ge en uppriktig bedömning av hur framtiden kommer att se ut då det gäller användandet av betong i Sverige inom bygg- och anläggningssidan. De grunddata vi bearbetar är hämtade från olika källor. Som exempel kan nämnas SCB, Konjunkturinstitutet, Finansdepartementet och Boverket. Vi hämtar även material från privata marknadsundersökningsföretag. Vårens rapport har vi tagit fram i samarbete med Prognoscentret AB. Våra slutsatser grundar sig på mångåriga erfarenheter vi har av svensk byggmarknad. Vi hoppas att våra kunder skall ha god nytta av denna rapport. Tilläggas skall, att spå i framtida konjunkturer är mycket svårt, många faktorer inverkar på framtida händelser, varför vi måste reservera oss. Avläsningen avslutades i april 2015.

3 Konjunkturläget Världsekonomin väntas växa med 3,5 % i år jämfört med 3,3 % Även om tillväxttakten blir något högre 2015 är det fortsatt en nedjustering med ½ procentenhet sedan i höstas. Den amerikanska ekonomin överraskar positivt och det låga oljepriset ger ett visst uppsving i den globala efterfrågan, men detta kommer i hög grad motverkas av försvagade utsikter för Kina, Ryssland, Japan, Brasilien och Euroområdet. Under 2017 når den globala tillväxten 3,7% vilket ligger i linje med de prognoser som gjordes i höstas. Under 2014 växte den svenska ekonomin med 2,1 % vilket var ca 0,3 procentenheter mer än vad man förväntade sig i höstas. Den långsamma återhämtningen i världsekonomin har dämpat exporttillväxten men i takt med att omvärlden återhämtar sig stärks exporten gradvis mot En tilltagande tillväxt gör att sysselsättningen, som växte med 1,4 % 2014, fortsätter att öka samtidigt som arbetslösheten minskar. Den stärkta arbetsmarknaden driver även på lönerna som väntas öka med omkring 3,0-3,5 % årligen under prognosperioden vilket är något starkare än under de senaste 5 åren. Samtidigt är inflationen mycket låg och normaliseras inte förrän 2017 vilket gör att de disponibla inkomsterna fortsätter att stiga i god takt under prognosperioden. Den låga inflationen håller ned räntorna och en höjning av reporäntan över noll väntas inte förrän De goda förutsättningarna för en ökad hushållskonsumtion fortsätter under åtminstone Uppgången i de disponibla inkomsterna kan dock dämpas av högre inkomstskatter och till viss del det kommande amorteringskravet. År Källa Macrobond Macrobond KI RB KI RB KI RB BNP 0,9 2,1 2,3 2,7 3,1 3,3 2,7 2,2 Hushållens konsumtion 1,8 2,4 2,7 2,7 2,8 2,8 2,5 2,3 Offentlig konsumtion 1,2 1,9 1,3 1,9 2,0 1,9 1,7 1,3 Bruttoinvesteringar -0,5 6,5 4,8 4,7 5,4 5,5 4,4 3,7 Export 0,9 3,3 4,1 4,8 5,1 6,5 4,5 5,0 Import 1,2 6,5 5,5 5,8 5,6 6,5 4,8 5,6 Sysselsättning (15-74 år) 0,5 1,4 1,2 1,3 1,2 1,2 1,2 0,9 Relativ arbetslöshet (15-74 år) 8,1 7,9 7,7 7,6 7,4 7,1 7,0 6,7 Timlön (KL) 2,8 2,8 2,9 2,9 3,0 3,4 3,5 Konsumentprisindex, årsgenomsnitt 0,9-0,2 0,1 0,1 1,0 1,9 2,3 3,3 Reporänta, årsmedelvärde 1,1 0,5 0,0-0,1 0,0 0,0 0,5 0,9 KI = Konjunkturinstitutet, prognosen från v , RB = Riksbanken, prognosen från v7 2015

4 Bostadssektorn 2014 påbörjades knappt bostäder, en ökning med 23 % jämfört med Utvecklingen är ett resultat av stigande bostadspriser, ökande reala inkomster och en stärkt arbetsmarknad. I höstens prognos reserverade vi oss för att utvecklingen skulle kunna bli starkare, vilket den blev. Det var framförallt byggandet av studentbostäder som ökade under Byggandet av flerbostadshus är nu uppe på nivåer vi inte sett sedan början av 90-talet. Även småhus har dragits med i uppgången men i betydligt mindre grad, bromsad av kommunernas ökade fokus på förtätningsbyggande och att lånetaket slagit hårdare på unga barnfamiljer i villatankar. Småhus Vi förväntar oss att uppgången fortsätter men de stora problemen för småhusmarknaden finns kvar, d.v.s. bristen på attraktiva tomter i tillväxtregionerna och bolånetaket. Småhusfabrikanterna kan heller inte förvänta sig några offentliga stimulanser från regeringen under mandatperioden. Vid sidan av en stegvis förbättrad konjunktur pekar den senaste statistiken på orderingång och bygglov i positiv riktning. Småhusfabrikanterna bör inte påverkas av en begynnande resursbrist i samma utsträckning som övrig byggverksamhet då de har lättare att växla upp produktionsvolymerna från låga nivåer i existerande anläggningar. Flerbostadshus Byggandet av flerbostadshus ökade kraftigt 2014 och uppgången fortsätter i år. Ett större politiskt fokus, (med förkortade handläggningstider mm) i kombination med god reallöneökning, låga räntor och stärkt arbetsmarknad är de huvudsakliga drivkrafterna. Bostadsutvecklarnas marginaler är fortsatt goda, speciellt i Stockholm och Göteborg och de kommunala bostadsbolagen har ambitiösa planer. Byggandet av specialbostäder steg kraftigt 2014 men minskar i år som en effekt av tillbakadragna stöd till nya äldrebostäder. Vi förväntar oss att det påbörjas lägenheter under Byggaktiviteten bör dock gå ned till bostäder nästa år för att minska ytterligare till st under Till grund för nedgången ligger ökade byggkostnader samt en sättning (alternativt en mindre nergång) i bostadspriserna. Vi har utgått ifrån de parlamentariska beslut som tagits så långt. Det finns förutsättningar för en mer gynnsam utveckling baserad på regeringens ambitiösa mål men det saknas tillräckligt med konkreta åtgärdspaket att ta med i en prognos.

5 Antal påbörjade bostäder Antal påbörjade bostäder År Småhus Flerbostadshus Totalt Förändring jmf. med föregående år % % % % % % % % % % % % % % % % % Värdet av påbörjade bostäder. SEK Mdr års penningvärde Värdet av påbörjade bostäder. SEK Mdr års penningvärde År Småhus Flerbostadshus Totalt Förändring jmf. med föregående år ,3 9,0 22, ,1 13,0 25,0 12% ,0 12,8 25,8 3% ,0 15,6 31,6 22% ,5 21,5 40,0 27% ,7 25,2 46,8 17% ,7 29,7 55,4 18% ,5 27,4 52,9-4% ,1 19,3 37,5-29% ,1 12,3 26,4-29% ,2 22,8 38,1 44% ,9 23,7 37,7-1% ,2 19,8 29,0-23% ,4 28,9 40,3 39% ,2 34,2 48,5 20% ,6 35,7 52,3 8% ,4 34,1 51,5-2% ,7 32,1 49,8-3%

6 Yrkesbyggnader Under 2014 påbörjades 3,5 miljoner kvm nya yrkesbyggnader vilket är mycket jämfört med den byggaktivitet vi haft de senaste 20 åren. Förutsättningarna ser fortsatt gynnsamma ut men konjunkturen och resurssituationen bedöms inte vara stark nog för att tillväxten skall hålla i sig genom hela prognosperioden. Den svaga internationella efterfrågan agerar bromskloss och även om fastighetsägarna är förhållandevis optimistiska är man fortsatt selektiv i sina val av nybyggnationsprojekt. Privata Yrkesbyggnader Trots hög osäkerhet i Europa fortsätter fastighetsmarknaden i Sverige att attrahera investeringar. Stigande sysselsättning, låga räntor, minskade vakanser och en stabil hyresutveckling är de främsta skälen vilket även satt sina spår i byggaktiviteten. Nya affärsbyggnader samt hotell- och restaurangbyggnader är de huvudsakliga dragloken. Även kontorsbyggandet ökar i år medan industrisektorn fortsätter att tyngas av en svag internationell efterfrågan. ser en svagare tillväxt mot 2017 som en effekt av stigande inflation, höjda räntor, amorteringskravet och en viss avmattning i konjunkturen. Offentliga Yrkesbyggnader 2014 var ett starkt år för nya offentliga byggnader och marknaden har präglats av ett antal stora projekt. Det blir svårt att upprätthålla nivåerna då de offentliga finanserna stramas upp samtidigt som allt mer av nya Karolinska Sjukhusets påbörjade etapper ligger bakom oss. Efter en period med ett förhållandevis intensivt byggande av nya daghem och skolbyggnader i tillväxtregionerna går nu aktiviteten ned något. Vi kan även konstatera att projektlistorna tunnats ut och vi ser en viss svängning i prioriteringarna mot att ta hand om ett eftersatt underhåll i det existerande beståndet. Vi förväntar oss att byggaktiviteten går tillbaka med 12 % till 13 % per år under 2015 och 2016 för att plana ut i slutet av prognosperioden. Räknat i kvadratmeter ökar byggaktiviteten med relativt blygsamma 2 % i år för att växla upp till 5 % nästa år då industribyggnader kan börja bidra igen. Aktiviteten mattas sannolik av från höga nivåer i slutet av prognosperioden. Privat konsumtion utvecklas starkt men vi

7 Påbörjade yrkesbyggnader i 1000 kvm. Påbörjade yrkesbyggnader i 1000 kvadratmeter År Privata Offentliga Fritidshus Totalt närings-byggnadebyggna der Förändri ng jmf. med föregåen de år % % % % % % % % % % % % % % % %

8 Anläggning De totala anläggningsinvesteringarna ökade med ca 2,5 % förra året och det var energisektorn som bidrog mest till uppgången. De extra resurser som sköts till transportinfrastruktur under 2012 har främst utnyttjats till underhållsåtgärder vilket gjort att övriga investeringar till vägar och järnvägar utvecklats relativt svagt de senaste två åren. Den uppgång vi såg under 2014 kan tillskrivas ett antal hamnprojekt och en ökad satsning på kollektivtrafik. Den nationella transportplanen för innebär en knapp 20-procentig ökning från dagens nivåer vilket öppnar upp för järnvägsinvesteringar som t.ex. snabbtåg, ett utökat tunnelbanenät i Stockholm och Västlänken i Göteborg. Transportplanen innebär även en ökad satsning på underhåll där bland annat järnvägsnätets anslag fördubblats. De närmaste åren kommer att präglas av stora projekt, (13 st med ett totalt värda av ca 200 mdr SEK). De som ligger närmast i tid är Förbifart Stockholm, Slussen och Marieholmstunneln i Göteborg men, men som med alla stora projekt, är de behäftade med osäkerheter som har potential att fördröja byggprocessen. Vi räknar med att Förbifart Stockholm och Slussen inte försenas ytterligare varför de ger utslag i investeringarna på allvar från och med nästa år. Det som håller upp transportinveste- ringarna i år är kommunala satsningar och en ökning i anläggningsarbeten som ett resultat av stigande nybyggnation av bostäder och lokaler. I början av året presenterade regeringen Stadsmiljöavtalet där man lokalt kan ansöka om statlig medfinansiering med upp till 50 % för lokaltrafiksatsningar. Staten har avsatt 2 mdr SEK för detta till år Regeringen har även lanserat en 20 procentig höjning av resurserna till järnvägsunderhåll under mandatperioden. Energi och vattensektorn ökade sina investeringar med ca 4 % förra året. Det som drivit på uppgången är omfattande nyinvesteringar och ombyggnationer av existerande kraft- och värmeverk, eldistribution samt ett ökat bostads- och lokalbyggande som kräver VA-anslutning mm. Efterfrågan på energi har gått tillbaka de senaste åren vilket pressat energipriserna samtidigt som försämrade finanser hos kommuner bromsar VA-investeringarna. Den 10-åriga investeringsoffensiv som energisektorn drog igång 2008 börjar närma sig sitt slut vilket bidrar till en stegvis nedtrappning under prognosperioden.

9 Anläggning totalt Miljoner 10 SEK Transport Energi och vattentransport Telekommunikation Övrigt (inkl. ROT) Anläggning Transport totalt Miljoner 10 SEK Transport exkl. vägar och broar Vägar och broar

10 Ändringar sedan september 2014 Hösten 2014 utvecklades starkt varför aktiviteten slutade mer positivt än väntat förra året. Dessutom har vi sett en hetare marknad för alla segment och ekonomiska fundamenta pekar på att aktiviten kommer ligga på relativt höga nivåer under prognosperioden. Tillväxttakten avtar dock mot 2017 vilket i huvudsak är en effekt av ett högre utgångläge. De största upprevideringarna sedan höstens prognos är gjorda för Nya Bostäder.

11 Osäkerheter Förväntningarna på den globala tillväxten har reviderats ned och vi baserar prognosen på att återhämtningen fortsätter i långsam takt. De globala osäkerheterna utgörs främst av en finansiell oro i flera tillväxtekonomier, den ekonomiska situationen i Kina samt oroligheterna i Ukraina, Syrien/Irak och delar av Afrika. Det finns även en risk att Grekland går ur Eurosammarbetet men det är mycket svårt att bedöma hur finansmarknaderna skulle reagera på en sådan utveckling. De inhemska osäkerhetsfaktorerna är ovanligt stora. En begynnande arbetskraftsbrist med stigande byggkostnader kan allvarligt bromsa byggandet framöver. Vid sidan av det kretsar mycket kring vilka prioriteringar den nya regeringen kommer att göra för att begränsa hushållens skuldsättning och finansiera/ stimulera nybyggande. Olika stimulanspaket från stat och kommun genom regeländringar, investering och subventionering mot byggande och infrastruktur måste tillta om byggandet av framförallt hyresrätter ska öka enligt de ambitiösa mål som har satts. Effekten av de regelförändringar som genomförts för att minska skuldsättningen är idag oklara. Skulle de visa sig vara verkningslösa förväntar vi oss ytterligare ansträngningar genom bland annat skatter, (fastighetsskatt, minskat ränteavdrag etc). Hur sådana åtaganden skulle slå mot byggandet är svårt att säga men försämras finansieringsmöjligheterna för hushåll påverkas bostadspriserna vilket minskar efterfrågan på nya bostäder. Förhoppningsvis är bilden klarare till höstens rapport. Bilder i Konjunkturrapport: Fotograf Daniel Hertzell

12 Cementa AB Box Stockholm Telefon Fax