Konjunkturrapport hösten 2015

Transkript

1 Konjunkturrapport hösten 2015

2 Cementa har under ett antal år givit ut konjunkturrapporter. Avsikten är att försöka ge en uppriktig bedömning av hur framtiden kommer att se ut då det gäller användandet av betong i Sverige inom bygg- och anläggningssidan. De grunddata vi bearbetar är hämtade från olika källor. Som exempel kan nämnas SCB, Konjunkturinstitutet, Finansdepartementet och Boverket. Vi hämtar även material från privata marknadsundersökningsföretag. Höstens rapport har vi tagit fram i samarbete med Prognoscentret AB. Våra slutsatser grundar sig på mångåriga erfarenheter vi har av svensk byggmarknad. Vi hoppas att våra kunder skall ha god nytta av denna rapport. Tilläggas skall, att spå i framtida konjunkturer är mycket svårt. Många faktorer inverkar på framtida händelser, varför vi måste reservera oss. Avläsningen avslutades i september

3 Det svenska konjunkturläget Världsekonomin väntas växa med 3,3 procent i år vilket är samma tillväxttakt som Prognosen har därmed justerats ned med 0,2 procentenheter sedan i våras, ett resultat av ett svagt förstakvartal i USA. Nästa år når tillväxten 3,8 procent och det är främst i-ländernas ekonomier som denna gång väntas bidra positivt. Den huvudsakliga risken för en svagare utveckling kommer från Kina. Tillväxten där har länge varit beroende av offentligt finansierade anläggningsinvesteringar som ännu är olönsamma och det är osäkert hur långvarig och smärtsam övergången till en mer inhemskt marknadsdriven ekonomi blir. Under det första halvåret växte den svenska ekonomin med 3,0 procent enligt preliminär statistik från SCB. Utfallet var högre än väntat, speciellt under det andra kvartalet, vilket delvis berodde på tillfälliga faktorer som en ovanligt svag import. Tillväxten förväntas hålla i sig under nästa år vilket skapar goda förutsättningar på arbetsmarknaden med en sysselsättningsökning på drygt 1 procent. Resursutnyttjandet förblir dock under det normala och BNP-gapet sluts först 2017 vilket håller tillbaka behovet av kapacitetshöjande investeringar. Så långt har svensk ekonomi drivits av inhemsk efterfrågan. Offentlig konsumtion stiger med drygt 1 procent och hushållens ekonomi är stark tack vare goda reallöneökningar och låga räntor. Utrikeshandeln behöver dock komma igång för att tillväxttakten ska bibehållas vilket illustrerar den huvudsakliga externa risken de närmaste åren men OECD-ländernas återhämtning är i hög grad investeringsdriven vilket gynnar svensk export. Försörjningsbalans Sverige Volymtillväxt i fasta priser, ej kalenderkorrigerat BNP -0,6-5,2 6,0 2,7-0,3 1,3 2,3 3,0 3,1 2,6 Privat konsumtion 0,2 0,4 3,9 1,9 0,8 1,9 2,4 2,4 3,2 2,6 Offentlig konsumtion 1,3 2,3 1,3 0,8 1,1 0,7 1,9 2,3 2,6 1,8 Fasta bruttoinvesteringar 0,6-13,4 6,0 5,7-0,2-0,4 7,4 4,3 5,4 4,2 Export 2,0-14,5 11,9 6,1 1,0-0,2 3,3 3,9 4,5 4,0 Import 3,8-14,1 12,8 7,3 0,5-0,7 6,6 3,4 5,5 4,4 Källa: Konjunkturinstitutet, 26 augusti 2015 Valda indikatorer för Sverige Årlig procentuell förändring (om inget annat anges) Bytesbalans1) 8,5 6,7 6,5 5,9 6,3 6,9 6,2 7,2 6,9 6,5 Sysselsättning 1,1 1,1 0,9 0,7 0,6 0,6 0,7 0,8 1,1 1,1 Arbetslöshet2) 6,2 8,3 8,6 7,8 8,0 8,0 7,9 7,7 7,5 7,0 Konsumentprisindex 3,4-0,5 1,2 3,0 0,9 0,0-0,2 0,1 1,0 2,2 Reporänta3) 4,1 0,7 0,5 1,8 1,5 1,0 0,5-0,3-0,4 0,2 Kronindex3) 112,7 122,8 114,3 107,6 106,1 103,0 106,8 112,9 111,0 108,2 Källa: Konjunkturinstitutet, 26 augusti Procent i BNP 2. I procent av arbetskraften 3. Vid årets slut. 3

4 Bostadsbyggandet Under 2014 påbörjades drygt nya bostäder och 77 procent av dem utgjordes av lägenheter i flerbostadshus. En fortsatt uppgång i både påbörjade byggen och beviljade bygglov så långt i år pekar på att den positiva utvecklingen håller i sig. Detta innebär att bostadsproduktionen mer än fördubblats på tre år vilket är historiskt mycket ovanligt, speciellt då det i huvudsak är flerbostadshus som i absoluta tal står för tillväxten. Förra året utgjorde småhus, (inkl. rad/par/kedjehus) 23 procent av alla nya bostäder och andelen fortsätter att minska i år. De grundläggande förutsättningarna har inte förändrats och småhusfabrikanterna brottas fortfarande med konsekvenserna av den 15 procentiga egeninsatsen på bostadslån, brist på attraktiva tomter i tillväxtregionerna och ett allt större fokus på förtätningsbyggande för att hålla infrastrukturkostnaderna nere. Vi kan även förvänta oss tuffare amorteringskrav och/eller försämrade avdragsmöjligheter på bostadslån vilket ytterligare försämrar förutsättningarna för småhusindustrin. Hyresrätter utgjorde förra året 50 procent av det totala byggandet av lägenheter i flerbostadshus. Historiskt var det ingen iögonfallande procentsiffra men det ovanliga är att nya hyresrätter ökat sin marknadsandel under en period när byggandet stigit kraftigt, (normalt har förhållandet varit det omvända). Hyresrättsbyggandet måste ta en större marknadsandel för att bostadsbyggandet skall kunna etablera sig på långsiktigt högre nivåer. Införandet av presumtivhyror, en viss marknadsanpassning av hyrorna och stabilt låga vakanser har gjort hyresfastigheter mer intressant för fastighetsägare. Så långt i år har hyresrätter behållit sin marknadsandel i nya bostäder i flerbostadshus och det är främst privata investeringar som ökat. Regeringen har ambitiösa mål de kommande åren och de satsningar som planeras (totalt drygt 6 mdr/år) kommer att ge allmännyttan utökade resurser men det är osäkert vad det ger för nettoeffekt. Vi förväntar oss att bostadsbyggandet fortsätter upp något även nästa år men mot slutet av prognosperioden är utvecklingen mer osäker. Bostadsprisökningarna mattas sannolikt av då räntorna börjar röra sig uppåt samtidigt som den ekonomiska tillväxttakten går ner något. Detta sätter sina spår i byggandet av bostadsrätter men hyresrättsproduktionen bör vara fortsatt stabil så länge förutsättningarna förblir oförändrade. Byggbranschen har dock börja lida av en stigande brist på kapacitet, framför allt kompetent arbetskraft. Under detta år har resursbristen seglat upp som det största hindrat för en ökad byggaktivitetet och problemet kommer att öka i takt med att byggaktiviteten i övriga Europa återhämta sig. Vi har fram till och med det första kvartalet i år inte kunnat se någon effekt av det i stigande byggkostnader men det förändrades under kvartal 2 då byggkostnaderna för bostäder steg med drygt 4 procent. Regeringens ambitioner bör ge byggandet av offentligt finansierade hyresrätter en knuff uppåt under den andra halvan av prognosperioden men frågan är i hur hög grad den aktivitetsökningen kan kompensera för att byggandet av övriga bostäder mattas av. 4

5 Småhus, (inkl. rad/par/kedjehus) drar också fördel av det gynnsammare läget men så länge inte de grundläggande förutsättningarna förändrar sig så förblir tillväxtpotentialen relativt blygsam. Vi förväntar oss inte att småhusfabrikanterna påverkas av en begynnande resursbrist i samma utsträckning som resten av byggbranschen då man fortfarande är en bit ifrån sin maximala produktionskapacitet. Man bör dock vara medveten om att byggaktiviteten har stigit till nivåer vi inte sett sedan början av 90-talet. Den svenska byggbranschen har sedan 2013 gått emot strömmen jämfört med resten av Europa vilket kan tillskrivas det ökade bostadsbyggandet och den tre år långa starka uppgång vi har är historiskt mycket ovanlig. Antal Antal bostäder, tusental Prognos bst. (9 (9 500 småhus, flerbostadshus) Prognos bst. Prognos bst. ( småhus, ( småhus, flerbostadshus) flerbostadshus) Prognos bst. Prognos ( småhus, bst. (10 flerbostadshus) 200 småhus, flerbostadshus) Flerbostadshus Småhus 10 Årlig ökningstakt, rullande 4-kvartalsvärden Källdata: SCB och Prognoscentret K1 1981K1 1982K1 1983K1 1984K1 1985K1 1986K1 1987K1 1988K1 1989K1 1990K1 1991K1 1992K1 1993K1 1994K1 1995K1 1996K1 1997K1 1998K1 1999K1 2000K1 2001K1 2002K1 2003K1 2004K1 2005K1 2006K1 2007K1 2008K1 2009K1 2010K1 2011K1 2012K1 2013K1 2014K1 2015K1 2016K1 2017K Årlig ökningstakt, rullande 4-kvartalsvärden Antal bostäder, tusental Regional fördelning av bostadsbyggandet Malmö Göteborg Stockholm Riket exkl Stockholm, Göteborg och Malmö Årlig ökningstakt, rullande 4-kvartalsvärden Källdata: SCB och Prognoscentret 5

6 Regeringens mål att bygga nya bostäder fram till 2020 är realistisk, om man räknar in bostäder som tillkommer genom ombyggnationer av andra fastigheter, men då måste de satsningar som lanseras få avsedd effekt. För att råda bot på bostadsbristen på sikt behöver dock byggaktiviteten etablera sig på denna nivå betydligt längre än så. Vi utesluter inte att vi kan få revidera upp våra förväntningar för 2017 när förutsättningarna blir tydligare. Vi kan inte heller utesluta att kommuner i tillväxtregioner omvärderar sitt fokus på förtätningsbyggande och öppnar upp för fler småhus men det är i dagsläget mindre sannolikt. Positiva faktorer för bostadsbyggandet: Under det första halvåret i år har beviljade bygglov ökat med hela 65 procent och påbörjade bostäder med 29 procent jämfört med samma period Detta borgar för en god tillväxt även i år. Sysselsättningen ökar och arbetslösheten går ned vilket driver på efterfrågan på bostäder. Hushållens konfidensindikator (CCI) har parkerat på en neutral nivå runt 100 vilket visar att hushållen totalt varken är mer eller mindre optimistiska än tidigare. Synen på sin egen ekonomi har dock förstärkts det senaste året. Räntorna är historisk låga och de förväntas fortsätta vara det de närmaste åren. Vi har även en hög sparkvot vilket indikerar att det finns marginaler. En uppgång enligt riksbankens ränteprognos bör inte hämma byggaktiviteten under prognosperioden så länge arbetsmarknad och inkomstutveckling kan kompensera. När bostadspriserna stiger mer än byggkostnaderna förbättras förutsättningarna för nyproduktion. En på sina håll mycket het bostadsmarknad med korta försäljningstider gör även situationen svårare för köparna vilket bidrar till att fler hushåll riktar sitt intresse mot nyproduktion. Allmännyttans hyresnormerande roll försvagas stegvis vilket på sikt ger en mer diversifierad hyressättning. Detta leder till bättre avkastning på investeringar i attraktiva lägen. Antalet individer mellan 30 och 70 år, som normalt efterfrågar större boendeytor, har ökat kraftigt. Urbaniseringen i Sverige har dessutom varit starkare än i något annat EU-land de senaste åren samtidigt som låga räntor och stigande inkomster borgar för en fortsatt stark efterfrågan. Ökningen av antalet åringar, som bor längre i sina bostäder, kommer dock att upphöra om cirka 9 år vilket teoretiskt bör begränsa efterfrågan, men det sträcker sig långt bortanför vår prognoshorisont. Behovet av asylboenden är stort. Migrationsverket vill se att fler kommuner bygger bostäder som de kan hyra de sex första åren. På sikt kan det handla om flera tusen nya bostäder. Investeringsstödet på totalt 5,5 mdr under 2016, 6,1 mdr per år mellan 2017 och 2019 leder till fler nya bostäder och de öronmärks för små, klimatsmarta och billiga hyresrätter. Det är framförallt allmännyttiga företag som kommer att utnyttja stödet. I stödet ingår även 300 miljoner till studentbostäder under 2016, att kommunerna får en byggbonus på totalt 6,25 mdr till och med 2019 och att 1 mdr investeras från 2016 till och med 2019 som stöd till marksanering, givet att marken används till bostäder. Regeringen har även gett Boverket i uppdraget att utarbeta en vägledning för att snabba på planprocesserna. Exploateringsavtal får inte längre innehålla krav på att ytterligare byggnader (ofta offentliga samhällsbyggnader) ska uppföras i anslutning till bostadsbyggandet. Detta bidrar till att fler bostadsutvecklare kan konkurrera om avtalen, samtidigt som upphandlingsregler förenklas och blir mer transparanta. 6

7 En ny lag om bullerregler trädde i kraft i juni 2015 som bl.a. tillåter 65 decibel A (dba) för den exponerade sidan istället för den tidigare nivån på 55 dba. Detta öppnar upp för byggande på centralt belägna tomter som tidigare inte var tillgängliga. Ca 90 procent av Sveriges kommuner kan nu ta lån med negativ ränta på uppbindningstider upp till tre år. Gynnsammare förhållanden kan kommunerna inte gärna hoppas på. Negativa faktorer för bostadsbyggandet: Sverige Byggers bygg- och projekteringsindex indikerar en minskad tillväxttakt i bostadsbyggandet framöver. Historiskt har dessa index varit en bra indikator. Stigande bostadspriser oroar Riksbanken och Finansinspektionen vilket ökar risken för efterfråge-hämmande åtgärder. Vi räknar med ett amorteringskrav från och med nästa år men om bostadspriserna fortsätter stiga som tidigare närmar sig fler åtgärder, som en sänkning av avdragsrätten på bostadslån eller rent av någon form av återinförd fastighetsskatt. Vi ska inte underskatta risken för ett mer omfattande prisfall på bostäder. På kort sikt bör ändå inkomstutvecklingen, ränteläget och efterfrågan hålla ett sådant scenario stången. När tillväxten kommer igång igen stiger räntorna och om inte arbetsmarknaden och hushållens inkomstutveckling kan kompensera för höjda boendekostnader hamnar vi i ett annat läge. Vi kan inte räkna med att bostadspriserna skall driva på byggaktiviteten som tidigare och ett prisfall får snabbt negativa konsekvenser för hela byggsektorn. Kapacitetsbristen betraktas redan som branschens största hinder för en ökad byggaktivitet och byggkostnaderna har börjat stiga igen under våren. Kapaciteten behöver utökas samtidigt som konkurrensen om arbetskraft hårdnar från andra europeiska länder. I tillägg har vi en period framför oss med stora pensionsavgångar. Byggkostnaderna kommer att göra det stegvis svårare att få kalkylen att gå ihop, främst för bostadsprojekt som riktar sig till mindre köpstarka grupper. Fastighetsskatteomläggningen har gjort det billigt att bo kvar och dyrare att flytta vilket skapat en mindre flexibel bostadsmarknad. I dagsläget finns inget konkret förslag som både löser den knuten och har förutsättning att få ett brett stöd i riksdagen. Om åtgärder införs i syfte att få igång flyttkedjorna kan detta komma att finansieras med åtgärder som höjer boendekostnaden. Förbud mot progressiva avskrivningar i bostadsrättsföreningar från och med 2014 genererar underskott i bokföringen hos de bostadsrättsföreningar som haft detta som praxis vilket kan påverka bostadspriserna. Detta berör uppskattningsvis bostäder, främst nybyggda och nyligen ombildade bostadsrätter. Höjda skatter genom en avtrappning av löneavdraget för höginkomsttagare, slopad nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga och utökade miljöskatter påverkar arbetsmarknaden och medför lägre disponibla inkomster. Från och med 13 september i år gäller nya kontracykliska kapitalbuffertregler som tvingar banker att bygga upp en kapitalbudget under goda tider som kan användas vid framtida kreditförluster. I tillägg finns stöd från såväl regeringen som Alliansen att införa en extra beskattning av bankerna på vardera 4 miljarder kronor. Ökade kostnader kommer att föras över på kunderna men det är osäkert vilken nettoeffekt det får på bostadslånen. 7

8 Yrkesbyggnader (Övriga hus) Yrkesbyggnader omfattar alla byggnader som inte kategoriseras som bostäder. Dessa delas in i två huvudtyper; privata (industri, kontor, affär, lager, hotell/restaurang etc.) och offentliga (utbildning, vård, trafik/kommunikation, idrott/kultur med mera). De privata byggtyperna påverkas i hög grad av konjunkturen och vänder i regel då efterfrågan och sysselsättningsutvecklingen driver på behovet av kapacitetshöjande investeringar. Offentligt byggande styrs i huvudsak av politiska prioriteringar och tillståndet i den offentliga ekonomin. Byggaktiviteten föll kraftigt 2009 som en effekt av den chockeffekt finanskrisen skapade på kreditmarknaden men efter återhämtningen 2010 har aktiviteten stabiliserats. Detta kan förklaras av en stundvis svag, men ändå positiv sysselsättningsutveckling i kombination med att ett antal stora projekt påbörjats under perioden, (som till exempel det nya Karolinska Sjukhuset). Andra bidragande orsaker är ett lågt ränteläge, blygsamma byggkostnadsökningar, relativt god tillgång på kapacitet, (fram till och med andra halvan av 2014) och förhållandevis optimistiska fastighetsägare. De finansiella restriktionerna har även lättat något vilket bland annat bidragit till stigande transaktionsvolymer det senaste året. Under 2014 steg byggaktiviteten på bred front. En förbättrad arbetsmarknad i kombination med låga räntor och riskvilligt kapital har främst bidragit till uppgången då det skapat behov av nya kontor, affärs- och lagerlokaler. Även om byggandet av nya privata yrkesbyggnader är förhållandevis låg i jämförelse med övriga Europa så ligger den för svensk del ca 25 procent över det genomsnitt vi haft sedan början av 90-talet, (baserat på antal kvm under 2014). Den uppgång vi såg förra året, främst för industri- och lagerbyggnader drevs delvis av en förväntan om ökad orderingång och stigande industriproduktion, något som ännu inte förverkligats. Även kontorsbyggandet vände upp under 2014 till nivåer som var i närheten av vad vi såg vid millennieskiftet medan affärsbyggandet gick emot strömmen och minskade med hela 46 procent till enbart kvm. Affärsbyggandet väntas dock återhämta sig de närmaste åren tack vare en stark privat konsumtionsutveckling men tillväxtpotentialen begränsas av att branschen pressas av något stigande vakansgrader och en kraftigt ökad internethandel. 8

9 För att byggandet av privata yrkesbyggnader skall ta ett kliv upp i aktiviteten behöver BNP-gapet slutas så att det kapacitetsöverskott som finns i svensk ekonomi kan elimineras. För att det skall hända behövs mer draghjälp från omvärlden men en så pass stark vändning i världsekonomin ser vi inte under prognosperioden. Byggandet av industri, kontor och lagerbyggnader väntas därför plana ut med en årlig variation som till stor del baseras på när stora projekt påbörjas. De grundläggande drivkrafterna är fortfarande starka nog för att hålla upp efterfrågan på yteffektiva och moderna kontor- och lagerlokaler i attraktiva lägen. Andra faktorer som begränsar tillväxtpotentialen är storstädernas ökade betydelse då det är där tjänsteindustrin växer mest samtidigt som även detta segment kommer att påverkas av kapacitetsbrist. Offentlig byggaktivitet har präglats av nya Karolinska Sjukhuset sedan ett par år men det mesta av det projektets etapper är nu byggstartade, eller avslutade. Det finns ett uppdämt behov av nyproduktion, renovering och tillbyggnad av skolor, sjukhus och offentliga lokaler vilket bidragit till en bred uppgång för offentlig nybyggnation de senaste åren. Kommuner och landsting fortsätter att uppvisa positiva resultat men överskotten är även ett resultat av besparingar och tillfälliga poster samtidigt som det är hård konkurrensen om medlen från ROT-åtgärder. Vi ser inga utrymmen för excesser men vi bedömer att den offentliga ekonomin är stark nog för att påbörja de projekt som ligger i plan. Aktiviteten är nu relativt hög, ca 40 procent över det genomsnitt vi haft sedan början av 90-talet, (baserat på antal kvm under 2014). Det påbörjas tillräckligt många och stora skoloch vårdprojekt för att hålla upp aktiviteten ganska väl, bland annat tack vare ett stort utbildningsprojekt i Lund, (European Spallation Source, ESS) men det är inte tillräckligt för att helt fylla den lucka som nya Karolinska Sjukhuset lämnar efter sig. Offentligt byggande väntas gå tillbaka och i slutet av prognosperioden landa ca 15 procent under vad vi såg förra året.

10 Areal påbörjade lokaler, 1000 kvm Areal påbörjade lokaler, 1000 kvm Övrigt (inkl fritidshus och trafikbyggnader) Vård Undervisning Hotell & Restaurang Lager Affär Kontor Industri Värdet i nybyggda lokaler, Mdr års priser Värdet av påbörjade nya lokaler, Mdr års priser 45,0 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 Övrigt (inkl fritidshus och trafikbyggnader) Vård Undervisning Hotell & Restaurang Kontor/ Affär/ Lager Industri 0, Källdata: Prognoscentret 10

11 Anläggning Anläggningssektorn delas upp i följande huvudgrupper; Vägar, järnvägar, övrig transport (hamnar, flygplatser, cykelvägar, tunnel och broprojekt etc.) Telekommunikation, energi och vattenverk samt övrigt (inkl. löpande underhållsåtgärder). Anläggningsinvesteringarna ökade i samband med finanskrisen då korttidssatsningar sattes in och den aktivitetsnivå vi har i dag ligger i linje med den 10-åriga investeringsplan som sjösattes i slutet av 2010, (värd ca 500 miljarder kr från 2011 till 2021). I samband med det bör man ändå påpeka att anläggningsinvesteringarna inte hängt med den demografiska utvecklingen på mycket länge och uppgången kommer från en nivå som i procent av BNP bara var en tredjedel av vad vi såg på 60-talet. Enligt en beräkning gjord av WSP från 2013 har vi byggt upp en investeringsskuld på cirka 300 mdr SEK. I april 2014 godkändes en ny transportinfrastrukturplan (för åren 2014 till 2025) som innebär en 20 procentig ökning jämfört med den från Detta öppnar främst upp för järnvägsinvesteringar som till exempel snabbtåg, ett utökat tunnelbanenät i Stockholm och Västlänken i Göteborg. Den nya planen innebär även satsningar på underhåll där bland annat järnvägsnätets anslag fördubblas. I våras lanserades dessutom en överenskommelse att staten avsätter ca 2 mdr SEK till 2018 för att kunna gå in med en 50 procentig medfinansiering vid lokala kollektivtrafiksatsningar och regeringen annonserade även ökade anslag till järnvägsunderhåll, (ytterligare 620 milj i år och ca 1,25 mdr under resten av mandatperioden). Stockholm/Mälardalen och Göteborgsregionen står för stora delar av investeringarna framöver och i Stockholmsområdet planeras eller pågår ca 70 anläggningsprojekt som de kommande 8 till 10 åren omsätter cirka 100 mdr SEK. 11

12 På sikt ser det med andra ord bra ut för anläggningssektorn och det breda parlamentariska stödet för investeringsplanen gör det mer sannolikt att budgeten utökas ytterligare än tvärt om. I dag arbetar Trafikverket med planer för 13 st stora projekt, alla värda över 4 mdr SEK, vilka totalt kommer att omsätta nästan 200 mdr. De största i Stockholm är Ostlänken, (snabbtåg från Stockholm till Järna - Linköping) och Förbifart Stockholm, i Göteborg är det Marieholmstunneln, Västlänken och en snabbtågförbindelse till Borås. Bara en knapp handfull av dessa påbörjas och byggs dock under prognosperioden. Det som främst bidrog till den uppgång vi såg förra året var hamnprojekt, regionala väginvesteringar och satsningar på lokaltrafik. Det största projektet, Förbifart Stockholm, blev oväntat försenat av Miljöpartiet under slutet av förra året men vi har även sett ytterligare förseningar för t.ex. Slussen och E20 i Västergötland. Detta händer samtidigt som andra stora projekt färdigställts eller passerat sin peak, (E4 Sundsvall, Norra länken, Citybanan ). Vi ser dock en fortsatt uppgång i regionala vägprojekt, kollektivtrafik, hamnutbyggnader (Nynäshamn, Göteborg, Värtahamnen) och anläggningsinvesteringar i anslutning till ett ökat bostadsbyggande men det är inte nog för att undvika en svag nedgång i år vilket även Trafikverkets budget bekräftar. Transportinfrastrukturinvesteringarna vänder dock upp från och med nästa år då tidigare nämnda projekt stegvis kommer in i allt intensivare skeden. Enbart Förbifart Stockholm väntas omsätta ca 2,5 mdr per år under projekttiden. Det tillkommer även draghjälp från ett antal järnvägsinvesteringar ( Mälarbanan, Lidingöbanan, dubbelspårutbyggnad förbi Uppsala, Hamnbanan i Göteborg) samt att anslaget till järnvägsreparation utökas. Vi räknar dock med en viss försening i några av de nämnda järnvägsprojekten. Energisektorn har ökat kraftigt sedan 2006 och den stod förra året för hela 40 procent av de samlade industriinvesteringarna i Sverige. Förra året drevs aktiviteten på av nya energikraftverk, en kontinuerlig uppgradering av distributionsnätet och uppgraderingar av värmeverk. Nya kraftverk domineras av vind och förra året driftsattes ytterligare MW och den totala produktionen hamnade på 11,5 TWh, (8 procent av marknaden). Sektorn pressas dock av låga energipriser vilket påverkat lönsamheten och kraftbolagen omvärderar sina utbyggnadsplaner. Vi ser även en ökad konkurrens från solenergi som blir allt billigare och effektivare samtidigt som regeringen nyligen aviserat ett stöd för investeringar i solceller. Två av de äldsta reaktorerna vid Ringhals läggs sannolikt ned tidigare än vad som ursprungligen planerats, (mellan 2018 och 2020 i stället för 2025). Vi förväntar oss att energisektorn går tillbaka men pågående satsningar på distribution och renoveringar tillsammans med några nya projekt som kraftvärmeverket Solbacken i Borås bromsar nedgången. Vi ser även en ökad försäljning av solceller och värmepumpar men den marknaden riktar sig till stor del mot villaägare. Investeringarna i vatten, avlopp och reningsverk gick tillbaka något förra året men SCBs investeringsenkät indikerar en uppgång i år. Utfallet för årets första kvartal var dock svagt varför uppgången blir beskedlig. Detta kan förefalla överaskande då behoven är omfattande vilket bekräftas av branschorganisationer ( VA Fakta ) och Svenskt Vatten samt vid varje kraftigt regnfall. På sikt behöver distributionsnätverket av dricksvatten, avlopp och dagvatten uppgraderas samtidigt som reningsverken måste investera för att klara av de åtaganden som finns enligt Baltic Sea Action Plan. Kommunernas ekonomi är dock pressad för att bland annat klara skol- och vårdverksamheten vilket kraftigt begränsar tillväxtpotentialen. Investeringarna bör hållas relativt stabila, delvis som en effekt av ett ökat bostadsbyggande men den på sikt nödvändiga anpassningen för framtida behov ser vi först bortanför prognosperioden. 12

13 Anläggning totalt Miljoner 14 SEK Transport totalt Energi och vattentransport Telekommunikation Övrigt (inkl. löpande underhåll) Anläggning Transport totalt Miljoner 14 SEK Transport exkl. vägar och broar Vägar och broar Källdata: Prognoscentret 13

14 Husbyggande totalt Byggaktiviteten har ökat och med detta år får vi tre år i följd med stark tillväxt vilket är ovanligt. Uppgången är dock ojämnt fördelad och man kan grovt säga att den begränsat sig till vård, skola och lägenheter i flerbostadshus. För resterande byggtyper har aktiviteten snarare stabiliserats. Kraftiga uppgångar har dock ett pris och i detta fall är det främst en begynnande resursbrist som tornar upp sig. Detta kommer att pressa upp byggkostnaderna, speciellt då konkurrensen om kompetent arbetskraft hårdnar från andra europeiska länder. Vi kan inte förvänta oss att branschen fortsätter att utveckla sig på samma sätt under prognosperioden. Baserat på de förutsättningar som den ekonomiska utvecklingen ger går byggbranschen från och med nästa år in i en ny fas där aktiviteten planar ut och stabiliseras. 250,0 Nybyggnadsinvesteringar, Nybyggnadsinvesteringar Mdr. 2013, års Mdr. priser 2013 års priser 200,0 150,0 100,0 50,0 Anläggning Totalt Nya Bostäder Nya Lokaler 0, Källdata: Prognoscentret 14

15 Regional utveckling I den regionala utvecklingen tar vi primärt hänsyn till beviljade bygglov, demografi, trenden de senaste åren samt framförallt, projektlistor. Bygglov och projektlistor väger tyngst på kort sikt och på längre sikt tas mer hänsyn till regionens generella potential. Fördröjda och/eller inställda projekt kan få stora konsekvenser på den regionala förändringen från år till år. Detta gör prognoser osäkrare ju mer geografiskt begränsade de är. Förra året stod Stockholm, Västra Götaland och Skåne för 64 procent av antalet påbörjade bostäder i Sverige, (andelen var hela 67 procent för flerbostadshus). Cirka 40 procent av alla nya lägenheter i flerbostadshus påbörjades i Stockholms län. Detta är en viss nedgång jämfört med 2013 och men det ändrar inte att den senaste uppgången i bostadsbyggandet varit mer fokuserad på storstadslänen än någonsin tidigare. Under prognosperioden väntas storstadslänens andel av nya lägenheter i flerbostadshus ligga stabilt runt cirka 65 procent. Urbaniseringen speglar var efterfrågan och marginalerna är störst. De län vars totala bostadsbyggande ökar mest under prognosåren 2015 till 2017 är Västmanland, Dalarna och Blekinge. Vi ser ingen nedgång i något län under prognosperioden jämfört med För Nya Yrkesbyggnader är inte storstadsregionerna lika dominerande. Cirka 50 procent av alla kvadratmeter har påbörjats i dessa tre län de senaste fyra åren vilket är en andel som förväntas vara i stort sett oförändrad under prognosperioden. Byggmixen i nybyggnation och bestånd speglar den industriella tradition som präglar olika delar av landet. De senaste fyra åren har till exempel 40 procent av alla industribyggnader men nästan 80 procent av alla kontor påbörjats i de tre storstadslänen. De byggtyper vars nybyggnation väntas bli mest fokuserade på de tre storstadslänen under prognosperioden är kontor; 62 procent, undervisning; 59 procent och vård; 61 procent. De län där den totala yrkesbyggnationen väntas utvecklas bäst de kommande tre åren är Södermanland, Jönköping och Örebro. Störst tillbakagång ser vi i Uppsala, Östergötland och Norrbotten. 15

16 Sverige i ett Europeiskt perspektiv När man i dag jämför den svenska byggmarknaden med övriga Europa finns det anledning att notera att de europeiska bygginvesteringarna gått tillbaka med totalt 22 procent sedan finanskrisen. Nybyggnationen har minskat med 28 procent och bostadsbyggandet med hela 44 procent. Även Sverige har drabbats men i mindre utsträckning, delvis tack vare ett lågt utgångsläge, en stor och stabil ROT-sektor och en rad initiativ inom anläggningssektorn. I Sverige stod ROT-sektorn för cirka 60 procent av de totala husinvesteringarna under 2014, vilket trots de senaste årens ökade nybyggnation fortfarande är mer än ett västeuropeiskt genomsnitt på 55 procent. Förra året investerade vi 928 Euro/capita i nya byggnader, en uppgång med 17 procent jämfört med Detta skall jämföras med ett genomsnitt på Euro i Västeuropa. I Sverige nådde investeringarna i nya bostäder 508 Euro/capita förra året vilket var 12 procent under övriga Västeuropa men med årets bostadsbyggande når vi slutligen upp till ett västeuropeiskt genomsnitt på cirka 590 Euro/capita. Den svenska byggmarknaden sticker inte ut med sin låga nybyggnation längre men då börjar vi nå kapacitetstaket trots en omfattande arbetskraftsinvandring samtidigt som den europeiska byggbranschen precis lämnat en period med minskande investeringar som varat i fem år. Den sektor som omsätter mer än genomsnittet i Europa som andel av BNP är anläggning, (Sverige; 2,4 procent, Västeuropa; 2,0 procent under 2014). Det som drar upp siffrorna för svensk del är energisektorn som ensam stod för ca 40 procent av alla industriinvesteringar under Transportinfrastruktur har ökat sedan finanskrisen men byggaktiviteten som procent av BNP är fortfarande 16 procent under ett europeiskt genomsnitt. Trots ökade satsningarna på transportinfrastruktur under prognosperioden minskar inte skillnaden mot övriga Europa mer än marginellt Nyproduktion, antal Euro per capita år 2013 Sverige Västeuropeiskt genomsnitt Husbyggnation totalt, procent av BNP år 2013 Husbyggnation totalt, procent av BNP år 2014 Sverige Västeuropeiskt genomsnitt 0 Nyproduktion (bostäder och Övriga hus) % 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Husbyggnation totalt (nybygg + ROT) % av BNP Källa: Euroconstruct juni

17 Osäkerheter En stigande internationell efterfrågan väntas ge svensk ekonomi lite extra draghjälp under den andra halvan av prognosperioden varför mycket av förutsättningarna vilar på utvecklingen i omvärlden. Sommarens Euro-turbulens har minskat betydligt sedan en ny överenskommelse blev klar med Grekland. Vi kan även se allt fler tecken på att utvecklingen vänder till det bättre i andra tungt skuldsatta länder som Spanien, Portugal och Irland. Nationer, företag och hushåll bär dock på historiskt tunga skuldbördor vilket bromsar tillväxtpotentialen och skapar en svår balansgång mellan önskvärda stimulanser och nödvändiga reformer. Utvecklingen i Europa påverkas negativt av handelsblockaden mot Ryssland där det i dagsläget är svårt att se att parterna i konflikten skall lämna sina låsta positioner. Kriget i Syrien/Irak och delar av Afrika ser även ut att både förvärras och sprida sig vilket skapat historiskt stora flyktingströmmar. Nationalistiska krafter inom EU riskerar dessutom att bromsa reformarbetet, försvåra frihandelsöverenskommelser och hämma rörligheten på arbetskraft. I tillägg har en lång period med historiskt låga räntor gjort börser potentiellt övervärderade och det saknas inte bedömare som talar om en ny annalkande finanskris som i så fall ställer alla förutsättningar för en prognos på ända. Vad gäller den globala makroekonomin är utvecklingen i Kina den enskilt största osäkerheten och vi kan inte utesluta att läget där försämras ytterligare. Om Norsk ekonomi påverkas mer negativt av låga olje- och gaspriser än vad vi ser i dag påverkar det svensk ekonomi då det är en av våra viktigaste exportmarknader. Internt utgör bostadspriserna en riskfaktor men att de skall falla på kort sikt anser vi vara liten då räntorna är låga, efterfrågan är hög och sysselsättningsutvecklingen är stabil. Man skall dock inte underskatta det faktum att läget blir allt känsligare vilket ställer situationen på sin spets då räntorna börjar röra sig uppåt igen. Efterfrågehämmande åtgärder införs i regel för sent vilket kan skapa oönskade effekter och i sig själv, utgöra anledningen till att utvecklingen tar en vändning till det sämre. Vid sidan av bostadspriserna är det effekterna av stigande byggkostnader och regeringens förmåga att förverkliga sina ambitiösa mål som utgör de största interna osäkerheterna för byggsektorn de kommande åren. 17

18 Foton i Cementa konjunkturrapport hösten 2015 Fotograf: Daniel Hertzell Cementa AB Box Stockholm Telefon Fax info@cementa.se