Finansmarknaden och den synliga handen efter kommunismens fall

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Finansmarknaden och den synliga handen efter kommunismens fall"

Transkript

1 Östeuropas finansmarknad Mikael Lönnborg och Mikael Olsson Finansmarknaden och den synliga handen efter kommunismens fall Kommunismens fall i Öst- och Centraleuropa innebar startskottet för en samhällsekonomisk omvälvning. Omfattande privatiseringar, liberalisering och fritt spelrum för prismekanismen skulle skapa marknadsekonomier och välfärdssamhällen av västeuropeiskt snitt. Det blev inte riktigt som många väntat sig. Polen sommaren Foto: F1online/Nordic Photos. Att utröna vilka faktorer som är nödvändiga för långsiktig ekonomisk tillväxt, är en av samhällsvetenskapens stora frågor. En finansiell marknad är en viktig förutsättning, dels för att tillhandahålla investeringskapital till entreprenörer och företag, dels för att begränsa tillgången för mindre framgångsrika företag. Det kalla krigets slut innebar en seger för demokratiska värderingar och marknadsekonomi. Segrarna planerade nu för en ekonomisk återuppbyggnad som skulle återföra länderna bakom järnridån till den kapitalistiska vägen. Lösningen föreföll relativt enkel; stabila statsfinanser i kombination med fria marknadskrafter och kraftigt begränsat statligt inflytande. Stridsfrågan gällde inte så mycket själva receptet som hur snabbt det skulle göras (med chockterapi eller via gradualism ). Kommunismens fall sammanföll med ett uppsving för en liberal politik där marknadskrafterna skulle få verka fritt och statens döda hand skulle begränsas så långt som möjligt. Ett enkelt recept för att återupprätta marknadsekonomi, demokrati och incitamentsstrukturen i länder som sedan andra världskriget levt med planekonomiska principer, ansågs det. Men utvecklingen följde inte riktigt det scenario som förespråkarna för en generell avreglering lagt fram. Framväxten av marknader var inte helt spontan. Det var inte tillräckligt att montera ned den socialistiska staten, privatisera allmänna tillgångar och låta den osynliga handen sköta uppbyggnaden av marknadsekonomin. 26 Framtider 4/2006

2 Tvärtom insåg man i mitten på 1990-talet att reformerna behövde kompletteras med institutionsbyggande i stor skala. Den nya devisen blev att alla marknadssystem behövde stöd av väl fungerande samhällsinstitutioner. Fungerande marknader kräver legitima spelregler som accepteras av ekonomins aktörer. Detta gäller inte minst finansiella marknader. vad har då hänt med finansmarknaderna efter kommunismens fall? I denna artikel ska vi koncentrera oss på aktiemarknaden, banker och utländska direktinvesteringar faktorer av stor betydelse för att finansiera befintliga och nya företag. Vi diskuterar enbart de nya medlemsländerna i EU. Avsaknaden av en finansiell marknad var ett signum för den tidigare planekonomin. Utan privat ägande behövdes inte aktiehandel. Situationen var inte nämnvärt bättre inom banksektorn; i princip fanns en statlig bank som agerade centralbank, sparkassa och affärsbank. Samma sak gällde för försäkringsmarknaden. Dessa organisationer var de enda tillgängliga bakom järnridån, och flödet av finansiella resurser reglerades på ett centraliserat sätt. Politiska beslut snarare än efterfrågan och tillgång på kapital var avgörande för all ekonomisk aktivitet, inklusive beslut om investeringar. Aktiemarknader är viktiga av flera skäl främst som instrument för att finansiera företagande men även som värderingsinstrument för att avgöra om företag drivs effektivt. Aktiemarknader skapar därmed ett omvandlingstryck i ekonomin. På ett annat plan har aktiemarknaden och främst Wall Street blivit sinnebilden för kapitalism, målet för den ekonomiska omvandlingen. Det bidrog starkt till att börshandel på några få år etablerades i nästan samtliga länder i Öst- och Centraleuropa. Först ut var Slovenien (1990), tätt följt av Ungern, och sist var Estland (1996). ett antal länder valde massprivatisering för att snabbt minska det statliga ägandet. I det forna Tjeckoslovakien och Litauen delades aktier i många företag ut mer eller mindre gratis till medborgarna; något som bidrog till behovet av aktiemarknader. I figur 1 illustreras den snabba introduktionen av företag på marknaden. Detta var även förknippat med relativt stora marknadsvärden. Som jämförelse kan nämnas att Stockholms fondbörs 1996 hade 229 handlade bolag, med ett marknadsvärde motsvarande 97 procent av BNP, och börsen hade då funnits i 133 år. Att Slovakien och Litauen samma år, knappa tre år efter börsens etablering, hade 970 respektive 515 företag på Figur 1. Totalt antal handlade bolag på börsen Tjeckien Slovakien Litauen Slovenien Lettland Estland Ungern Polen Framtider 4/

3 Östeuropas finansmarknad aktiemarknaden samt marknadsvärden motsvarande 32 respektive 16 procent av BNP, får i det perspektivet anses sensationellt. I Estland och Lettland såg det mycket annorlunda ut. Privatiseringen skedde gradvis och i huvudsak via försäljningar direkt till (strategiska) investerare. Ländernas aktiemarknader var därför betydligt mindre, i fråga om både antal aktier och marknadsvärde. Figur 1 illustrerar även att utvecklingen på lång sikt inte alls var så positiv som de första årens boom gav vid handen. Marknaderna saknade adekvata regler; insiderhandel blev vanligt och investerarna tappade snabbt förtroendet. Nyttan med att finnas på börsen var Figur 2. Ägandekoncentrationen i börsnoterade bolag omkring år 2000 (medianvärden i procent för de största röstblocken). Litauen Tjeckien Estland* Tyskland Belgien Italien Österrike Rumänien* Lettland* Slovakien* Ungern* Nederländerna Polen* Sverige Spanien Slovenien* Storbritannien USA * Länder vars data inte är fullt ut jämförbara med de övriga länderna Procent Källor: Barca, F. & Becht, M. (2001), The Control of Corporate Europe, Oxford University Press; ACE project Corporate Governance and Disclosure in the Accession Process (Contract No R); mer info på begränsad, märkte företagen. Kapitaltillskott var svåra att få och bank- eller egenfinansiering fortsatte att dominera. När insikten spred sig om att det behövdes ett bättre institutionellt ramverk och skärpt statlig övervakning förbättrades situationen. Samtidigt hade ett annat fenomen vuxit fram: ökande ägandekoncentration. Som figur 2 visar blev ägandet snabbt betydligt mer koncentrerat än i övriga Europa. Särskilt uppseendeväckande var koncentrationen i länder som inledde med en massprivatisering (som Tjeckien och Litauen) till en början med ett mycket spritt ägande som följd. Mycket kan förklaras med brist på regleringar, dålig likviditet och de möjligheter som detta öppnade att tjäna pengar på att köpa upp stora poster för vidare försäljning till strategiska investerare. Resultatet blev en stadigt ökande koncentration, ytterligare minskad likviditet och därmed starkare incitament att lämna de officiella marknaderna. Möjligheten att använda aktiemarknaden för att mobilisera nytt kapital blev starkt begränsad. Ett lysande undantag från denna dystra bild är Polen, där huvuddelen av allt nytt aktiekapital mobiliserats och där tillväxten varit positiv i fråga om både antal noterade företag och likviditet. Intressant nog förklarar många bedömare detta med att myndigheterna varit framsynta vad gäller behovet av transparens, fungerande regelverk och effektiv marknadsövervakning. banker är centrala i en marknadsekonomi för att förmedla kapital och för att skapa ett legitimt betalningssystem. Redan i slutet på 1980-talet började det hända saker i planekonomiernas banker. Verksamheten delades upp i specialiserade enheter för att rationalisera kreditgivning samt skapa viss konkurrens. Monopolet fanns kvar men de specialiserade bankerna blev grunden för det nya bankväsendet. På 1990-talet exploderade antalet nya banker. År 1992 hade exempelvis Estland 42 banker och även de övriga blivande EUländerna fick snabbt många affärsbanker 28 Framtider 4/2006

4 (figur 3). Näringsfriheten och bristen på adekvata regelverk drev på trenden med nya problem som följd. Låga krav på bankerna i kombination med begränsad erfarenhet av riskbedömningar ledde till kreditförluster för ett stort antal banker. Åternationalisering och påtvingade fusioner blev vanliga lösningar som staten använde. Där staten övertog ägandet rekonstruerades bankerna och såldes vidare till utvalda utländska aktörer. Antalet banker minskade och utlandsägandet ökade (tabell). Hur har då denna dramatik påverkat bankernas utlåning? Kreditförlusterna har i de flesta fall eliminerats och utlåningen har ökat betydligt men mer till hushåll än till företag. Inflödet av utländska aktörer skapade en stabil kreditmarknad. Figur 3. Antal banker i Central- och Östeuropa Antal banker 90 Estland Litauen Ungern 80 Slovakien Lettland Polen Tjeckien Slovenien utländska direktinvesteringar har haft stor betydelse, dels som kapitalkälla, dels genom att sprida tekniskt kunnande och kunskap om företagande. I början rådde stor osäkerhet bland utländska investerare, samtidigt som vissa länder först önskade genomföra privatiseringen utan utländsk inblandning. Osäkerheten övervanns emellertid snabbt och samtliga länder i regionen har i dag incitamentsprogram för att attrahera utländska investeringar. Privatiseringar av tidigare monopol, som telekommunikation, elbolag och banker, har dragit till sig merparten av de utländska direktinvesteringarna. Västerländska bolag har gjort stora enskilda investeringar, något som lett till en ryckighet, med stora fluktuationer mellan år. Sammanfattningsvis har de länder som lyckats etablera stabila växelkurssystem, liberaliserat ekonomin och nått politisk stabilitet fått mest investeringar. Det gäller främst Tjeckien, Estland, Ungern och Polen. a v s l u t n i n g s v i s kan sägas att omvälvningen av de forna planekonomierna ändå har varit framgångsrik till stora delar, trots motgångar, besvikelser och förseningar. Ett problem i början var uppfattningen att statens inblandning måste minimeras för att ge utrymme åt en självgenererande mark Tabell. Strukturförändringar inom bankväsendet Bankägande (procentuell andel av tillgångarna) Staten Utländska ägare Estland Lettland Litauen Polen Slovakien Slovenien Tjeckien Ungern Medelvärde Framtider 4/

5 Östeuropas finansmarknad Fondbörserna i Central- och Östeuropa har börjat samarbeta med västeuropeiska fondbörser. Målet är bland annat att ge börserna högre stabilitet och bättre förmåga att finansiera nya företag. nadsekonomi. En viktig slutsats är att staten, och dess vägval, är viktig för att skapa förutsättningar för en hållbar utveckling detta oberoende av samhällssystem. En stor fråga som vi inte diskuterat är samarbetet med EU. Processen för att ansluta länderna i Öst- och Centraleuropa till EU har skapat stabila institutioner som de troligen inte hade lyckats etablera på egen hand. Dessutom har de framväxande centralbankerna och finansinspektionerna fått stöd från EU-länder. Det är tydligt att en total förändring av ett samhälle kräver nya institutioner som stödjer och legitimerar utbytet mellan individer, företag och samhälle. Samtidigt krävs ständiga modifieringar för att eliminera verksamheter som inte bidrar till välståndet, till exempel monopolister som sätter konkurrensen ur spel. Även planering behövs. Termen har misskrediterats i samband med planekonomiernas upplösning, så det kan förefalla egendomligt att förklara kvardröjande problem med ett underskott av planering. Men planering är faktiskt en viktig del av den marknadsekonomiska produktionen och utbytet mellan aktörer. Många historiska undersökningar har visat att de utvecklade ländernas ekonomiers omvandling på och 1800-talen kännetecknades av planering. Alfred Chandler Jr Foto: Werner Braun/DPA Pressens Bild. 30 Framtider 4/2006

6 har undersökt framväxten av stora industriföretag i USA, Storbritannien och Tyskland. Hans slutsats är att deras expansion byggde just på att planera och genomföra investeringar för att förbättra produktion, distribution och marknadsföring. Den så kallade synliga handen, företagsledningars ökade möjligheter att samordna olika funktioner, var mer effektiv än den osynliga handen, att varje enskild vara köptes och såldes på en marknad. Det krävs också att samhället stödjer ekonomins aktörer med legitima marknader. Det gäller särskilt finansmarknaden. Staten måste planera reformer som stödjer ekonomins institutioner. Eftersom ekonomin förändras allt snabbare blir det viktigare att ekonomiska agenter försöker planera och anpassa sin verksamhet, samt att staten anpassar regelverket för att stödja företagen. Fondbörserna i Central- och Östeuropa skapades från grunden, så det förvånar inte att de inte fungerat fullt ut som instrument för försörjning av riskkapital. Något som redan inletts och som troligen får större betydelse framöver är samarbetet med västeuropeiska fondbörser. Detta kan ge högre stabilitet, högre omsättning och därmed ökade möjligheter att finansiera nya företag. Bankmarknaden har revolutionerats från en enda bank, snabb etablering av nya banker och omstrukturering av de befintliga, finanskriser, utländsk närvaro och snabb koncentration av marknaden. Utländska aktörer har skapat stabilitet och ökad tillgång på krediter. Men hur agerar utländska banker i samband med en finanskris? Det återstår att se. Utländska direktinvesteringar har haft stor betydelse för att rekonstruera ekonomin. Här finns emellertid risker eftersom flödet av direktinvesteringar ständigt fluktuerat. Dessutom har huvuddelen av de utländska investeringarna gått till större företag. Detta hänger också ihop med hur banksystemet utvecklats. Det är helt nödvändigt att bankerna tar större ansvar framöver för att tillgodose behovet av investeringskapital. En slutsats som kan dras från studier om omvandlingen av planekonomier är så- ledes att statens roll måste omvärderas. I planekonomier spelade staten en stor roll för ekonomins funktionssätt, men omvandlingen i Central- och Östeuropa visar att staten måste ha stor betydelse även i marknadsekonomier. staten har alltid varit viktig för de finansiella systemen. Legitimiteten som skapas av staten är avgörande för allmänhetens tilltro till systemen (och dess vilja att låna ut pengar till andra) men även för stabilitet och långsiktighet i näringslivet. Den politik som staten väljer har stor betydelse för företagens möjligheter att finansiera långsiktiga investeringar även i en marknadsekonomi. Mikael Lönnborg och Mikael Olsson är forskare vid Baltic Financial Markets Group, institutionen för samhällsvetenskaper, Södertörns högskola. En kommande bok ligger till grund för artikeln, Unplanned. Essays on the transformation of states and financial markets, se com/mikeswe Litteraturtips Chandler, Alfred Dupont, Jr. (1994), Scale and Scope. The Dynamics of Industrial Capitalism. Cambridge, Mass.: Belknap. Koch, Christopher von (2005), Ägarstyrning av utländska banker i Central- och Östeuropa. Från planekonomi till EU-medlemskap. En komparativ analys. Göteborg: Göteborgs universitet. Lönnborg, Mikael, Mikael Olsson och Michael Rafferty (2004), The race for FDI in the Baltic States and Central and East Europe. I: Oxelheim, Lars och Pervez N. Ghauri, red., European Union and the Race for Foreign Direct Investment in Europe. Oxford: Elsevier. Lönnborg, Mikael m.fl., red. (2003), Money and Finance in Transition Research in Contemporary and Historical Finance. Stockholm: Almqvist & Wiksell International. North, Douglass C. (2006), Att förstå ekonomi i förändring. Stockholm: SNS. Olsson, Mikael (1999), Ownership Reform and Corporate Governance. The Slovak Privatisation Process in Uppsala; Uppsala universitet. EBRD (2005), Transition Report 2005: Business in Transition. London: EBRD. Framtider 4/

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Anna Kinberg Batra Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Viktigast för ett ökat sparande - Stabila offentliga finanser - Stabilt finansiellt system - Fler i arbete - Mer pengar

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 2/2013 LÅNGSIKTIG FINANSIERING AV EUROPAS EKONOMI

SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 2/2013 LÅNGSIKTIG FINANSIERING AV EUROPAS EKONOMI SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 2/2013 8 APRIL 2013 Utges av Svenska Fondhandlareföreningens Service AB Ansvarig utgivare: Kerstin Hermansson Innehåll LÅNGSIKTIG FINANSIERING AV EUROPAS

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 Baltikum snabbväxande ekonomier men få nya jobb skapas Bland de nya EU-medlemmarna är det de baltiska länderna som framstår som snabbväxare. Under perioden 1996-2004

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

skuldkriser perspektiv

skuldkriser perspektiv Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.

Läs mer

Hur ska framtida statsfinansiella kriser i Europa undvikas? Lars Calmfors Kungl. Vetenskaps-societeten Uppsala, 31/8-2010

Hur ska framtida statsfinansiella kriser i Europa undvikas? Lars Calmfors Kungl. Vetenskaps-societeten Uppsala, 31/8-2010 Hur ska framtida statsfinansiella kriser i Europa undvikas? Lars Calmfors Kungl. Vetenskaps-societeten Uppsala, 31/8-2010 Budgetunderskott och den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuldkvot 83,8

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

Ekonomiska förutsättningar 20162018

Ekonomiska förutsättningar 20162018 Ekonomiska förutsättningar 20162018 Innehåll Bakåtblick Tillväxt o omvärlden Demografi Ekonomiska effekter Slutsats Jämförelser - Resultat Jämförelser - investeringar Jämförelser - egenfinansiering Jämförelser

Läs mer

Samhällsbygget för trygghet och en hållbar framtid

Samhällsbygget för trygghet och en hållbar framtid Samhällsbygget för trygghet och en hållbar framtid Presentation av vårbudgeten 2017 Magdalena Andersson 18 april 2017 Foto: Maskot / Folio 1 I korthet Överskott hela mandatperioden Styrkan i Sveriges ekonomi

Läs mer

SOM-rapport nr 2009:13 SOM. Västsvenska trender. Väst-SOM-undersökningen Susanne Johansson Lennart Nilsson

SOM-rapport nr 2009:13 SOM. Västsvenska trender. Väst-SOM-undersökningen Susanne Johansson Lennart Nilsson SOM-rapport nr 9:13 SOM Västsvenska trender Väst-SOM-undersökningen 1998-8 Susanne Johansson Lennart Nilsson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Figur 1 Upplevd geografisk hemhörighet 1998-8

Läs mer

Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet

Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet Sammanfattande skrift av utredningen The relationship between international trade and foreign direct investments. Kommerskollegium Kommerskollegium

Läs mer

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Finansminister Anders Borg 20 november 2012 Den globala konjunkturen bromsar in BNP-tillväxt. Procent Tillväxt- och utvecklingsländer 8 7 6 5 7,5 6,3 5,0 Stora

Läs mer

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Sälja och köpa tjänster inom EU samma villkor som hemma Inom EU råder fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. För dig och ditt företag

Läs mer

5b var lägre än beräknat

5b var lägre än beräknat FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÅR 2007 VAR LÄGRE ÄN BERÄKNAT 1/5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 172 miljoner euro 2007, dvs. 32 euro per invånare. Nettobetalningen

Läs mer

Detta är Swedbank. 2 februari, 2017

Detta är Swedbank. 2 februari, 2017 Detta är Swedbank 2 februari, 2017 Sverige, Estland, Lettland och Litauen är våra hemmamarknader 16,2 miljoner invånare 7,3 miljoner privatkunder 650 000 företagskunder 389 bankkontor 13 700 medarbetare

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 Demografisk utmaning för de nya EU-länderna Ett gradvis krympande arbetskraftsutbud och en åldrande befolkning innebär att den potentiella BNP-tillväxten i

Läs mer

Föreläsning, 15 februari 2013 Tom Petersson

Föreläsning, 15 februari 2013 Tom Petersson Företagsfinansiering från sparbankslån till derivat Föreläsning, 15 februari 2013 Tom Petersson 1 Företagsfinansiering igår, idag och imorgon Konkreta exempel på hur företag och företagare löst sina finanseringsbehov

Läs mer

Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012

Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012 Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Högre ökningstakt i Sverige än i Västeuropa och Euroområdet... 4 Växelkursförändringar av stor

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Martin Flodén, 18 maj Översikt Finanskris & lågkonjunktur, 2008-2009 Svaga offentliga finanser i omvärlden Den svenska finanspolitiken i nuläget

Läs mer

Sveriges handel på den inre marknaden

Sveriges handel på den inre marknaden Enheten för internationell 2011-10-05 Dnr: 2011/00259 handelsutveckling Olle Grünewald Petter Stålenheim Sveriges handel på den inre marknaden Sveriges varuexport till EU:s inre marknad och östersjöländerna

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

ZA6284. Flash Eurobarometer 413 (Companies Engaged in Online Activities) Country Questionnaire Finland (Swedish)

ZA6284. Flash Eurobarometer 413 (Companies Engaged in Online Activities) Country Questionnaire Finland (Swedish) ZA8 Flash Eurobarometer (Companies Engaged in Online Activities) Country Questionnaire Finland (Swedish) FL - Companies engaged in online activities FIS A Bedriver ert företag onlineförsäljning och/eller

Läs mer

Risker i livförsäkringsföretag till följd av långvarigt låga räntor

Risker i livförsäkringsföretag till följd av långvarigt låga räntor Risker i livförsäkringsföretag till följd av långvarigt låga räntor 18 NOVEMBER 2015 18 november 2015 Dnr 15-13038 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 3 RISKER TILL FÖLJD AV LÅNGVARIGT LÅGA RÄNTOR 5 Europeiska stresstest

Läs mer

Frihandel hur kan den gynna oss?

Frihandel hur kan den gynna oss? Frihandel hur kan den gynna oss? Exploderande debatt om globaliseringen de senaste åren Outsourcing av produktion till låglöneländer ( nearsourcing till Baltikum och Polen) Den korrekta termen borde vara

Läs mer

Eurokrisen. Lars Calmfors Junilistans seminarium 29/10-2010

Eurokrisen. Lars Calmfors Junilistans seminarium 29/10-2010 Eurokrisen Lars Calmfors Junilistans seminarium 29/10-2010 Frågor Vad förklarar eurokrisen? Klarar de värst utsatta länderna anpassningen? Går det att förebygga liknande kriser i framtiden? Har krisen

Läs mer

Investera för framtiden Budgetpropositionen september

Investera för framtiden Budgetpropositionen september Investera för framtiden Budgetpropositionen 2013 20 september Oro i omvärlden påverkar Sverige Fortsatt internationell oro och turbulens Ingen snabb lösning väntas för euroområdet Låg tillväxt de närmaste

Läs mer

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige?

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Philip Andö 1 EU-SILC Bakgrund Statistics on Income and Living Conditions (SILC) är en gemensam undersökning där de 27 EU- länderna samt

Läs mer

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb OKTOBER 2015 Konkurrenskraft för välstånd och jobb Redaktör: Edel Karlsson Håål Författare: Jimmy Boumediene, Bo Ekegren, Susanne Spector Förord Denna skrift beskriver kortfattat några utgångspunkter och

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd

RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd Regeringens proposition om godkännande av fördraget om Tjeckiens, Estlands, Cyperns, Lettlands, Litauens, Ungerns, Maltas, Polens, Sloveniens och Slovakiens anslutning till

Läs mer

Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013

Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013 Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013 Statssekreterare Hans Lindblad Det ekonomiska läget Fortsatt bekymmersamt läge i Europa ECB tillför likviditet Frånvaro av tydliga långsiktiga lösningar

Läs mer

Frågor och svar om förslaget till högre kapitaltäckningskrav för de stora svenska bankgrupperna

Frågor och svar om förslaget till högre kapitaltäckningskrav för de stora svenska bankgrupperna PROMEMORIA Datum 2011-11-25 Frågor och svar om förslaget till högre kapitaltäckningskrav för de stora svenska bankgrupperna Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport SNS 19 januari Finansminister Anders Borg Konjunkturrådets huvudslutsatser Sverige har hittills klarat krisen med bättre offentliga finanser än andra länder Handlingsutrymme

Läs mer

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 2005-05-02 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Redovisning... 3 2.1 Ärenden

Läs mer

Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration

Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration Upplägg Skäl och förutsättningar för mottagande och etablering Växjös erfarenheter av verksamhet med ensamkommande Information om boendet på Skyttegatan

Läs mer

Finanspolitisk och ekonomisk samordning i EU. Lars Calmfors Finansutskottet 9/3-2011

Finanspolitisk och ekonomisk samordning i EU. Lars Calmfors Finansutskottet 9/3-2011 Finanspolitisk och ekonomisk samordning i EU Lars Calmfors Finansutskottet 9/3-2011 Varför samordning på EU-nivå? 1. Externaliteter i förhållande till andra länder - kapitalförluster för långivare - behov

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 80 % 75 70 Finland 65 60 55 50 45 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04** 3.11.2003/TL Källa: Europeiska kommissionen

Läs mer

14 SEPTEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD ALLA VÄNTAR PÅ FED

14 SEPTEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD ALLA VÄNTAR PÅ FED 14 SEPTEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD ALLA VÄNTAR PÅ FED De senaste två veckorna har trots mycket statistik varit lugnare och volatiliteten har fortsatt ner. Både den svenska och amerikanska börsen handlas

Läs mer

Estradföreläsning, 15 januari 2007. Vad vet vi om Venture Capital?

Estradföreläsning, 15 januari 2007. Vad vet vi om Venture Capital? Estradföreläsning, 15 januari 2007 Vad vet vi om Venture Capital? Hans Landström Institutet för Ekonomisk Forskning/CIRCLE Lunds Universitet email: Hans.Landstrom@fek.lu.se Vad är venture capital? (se

Läs mer

Andel av befolkningen med högre utbildning efter ålder Högskoleutbildning, kortare år år år år år

Andel av befolkningen med högre utbildning efter ålder Högskoleutbildning, kortare år år år år år 196 Bilaga A Tabeller Tabell 5.1 Andel av befolkningen med högre efter ålder 2001 Andel i procent Högskole, kortare 25 64 år 25 34 år 35 44 år 45 54 år 55 64 år Australien 10 10 10 10 9 Belgien 1 15 19

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Sammanhållningsfonden Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Sammanhållningsfonden Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Sammanhållningsfonden 2 , som samfinansieras av Sammanhållningsfonden, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i en förstärkning av den ekonomiska,

Läs mer

SVENSK TJÄNSTEEXPORT PÅ UPPGÅNG OCH EN MOGEN INVESTERINGSMARKNAD

SVENSK TJÄNSTEEXPORT PÅ UPPGÅNG OCH EN MOGEN INVESTERINGSMARKNAD SVENSK HANDEL 2015 SVENSK TJÄNSTEEXPORT PÅ UPPGÅNG OCH EN MOGEN INVESTERINGSMARKNAD BUSINESS SWEDEN Mars 2015 Stockholm SVENSK TJÄNSTEEXPORT ÄR PÅ UPPGÅNG OCH SVERIGE UTGÖR EN MOGEN INVESTERINGSMARKNAD

Läs mer

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA?

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? 2/09/2008-22/10/2008 Det finns 329 svar, av totalt 329, som motsvarar dina sökvillkor DELTAGANDE Land DE - Tyskland 55 (16.7%) PL - Polen 41 (12.5%) DK - Danmark

Läs mer

7b år Finlands nettobetalningsandel har stigit med 46 procent från år Finlands medlemsavgifter ökade, jordbruksstöden minskade

7b år Finlands nettobetalningsandel har stigit med 46 procent från år Finlands medlemsavgifter ökade, jordbruksstöden minskade FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÖKADE ÅR 2008 1/5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 318,5 miljoner euro år 2008, dvs. 60 euro per invånare. Nettobetalningen utgjorde 0,17

Läs mer

Vad är ekonomi mänskligt beteende relaterat till knappa resurser med alternativ användning

Vad är ekonomi mänskligt beteende relaterat till knappa resurser med alternativ användning F-underlag, NEK Vad är ekonomi mänskligt beteende relaterat till knappa resurser med alternativ användning Individer Samhällen Företag Resurser Produktion Konsumtion Välfärd Resurserna är knappa och har

Läs mer

PISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap

PISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment 15-åringar Matematik, läsförståelse och naturvetenskap 65

Läs mer

Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning

Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning Talangjakten och marginalskatterna 2 Högkvalificerad arbetskraft avgörande Humankapital och högutbildad arbetskraft allt viktigare

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

sfei tema - högfrekvenshandel

sfei tema - högfrekvenshandel Kort fakta om högfrekvenshandel Vad är högfrekvenshandel? Högfrekvenshandel är en form av datoriserad handel med målsättning att skapa vinster genom att utföra ett mycket stort antal, oftast mindre affärer

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

Dator, jämlikhet och könsroller

Dator, jämlikhet och könsroller Dator, jämlikhet och könsroller Ett faktamaterial om välfärdsutvecklingen Nummer 66 Löne- och välfärdsenheten, LO Sven Nelander och Ingela Goding Sammanfattning Resultaten visar att såväl tillgången till

Läs mer

Europa Direkt nätverk EU på lokal och regional nivå. Katarina ARESKOUG MASCARENHAS Chef för EU-kommissionen i Sverige

Europa Direkt nätverk EU på lokal och regional nivå. Katarina ARESKOUG MASCARENHAS Chef för EU-kommissionen i Sverige EU på lokal och regional nivå Katarina ARESKOUG MASCARENHAS Chef för EU-kommissionen i Sverige Syftet med EDIC Nätverket av Europa Direkt informationskontor (EDIC) är sedan 2005 ett av EU:s viktigaste

Läs mer

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005 2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning - fjärde kvartalet 2005 Sidan 2 (10) Innehåll 1. Inledning...5

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 19 7 juli 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 19 7 juli 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 19 7 juli 2005 Östersjöregionens framtida konkurrenskraft Den geografiska närheten och ett gemensamt regelverk inom EU är goda förutsättningar för ett växande handelsutbyte

Läs mer

Det kalla kriget. Freden i Europa förbereds

Det kalla kriget. Freden i Europa förbereds Det kalla kriget När Tyskland anföll Sovjet 1941 bildades en allians mellan USA, Storbritannien och Sovjet. På det stora hela fungerade detta bra. Det fanns dock en motsättning mellan de båda västmakterna

Läs mer

Verksamhets- och branschrelaterade risker

Verksamhets- och branschrelaterade risker Riskfaktorer En investering i värdepapper är förenad med risk. Inför ett eventuellt investeringsbeslut är det viktigt att noggrant analysera de riskfaktorer som bedöms vara av betydelse för Bolagets och

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

Ett effektivt sätt att lösa

Ett effektivt sätt att lösa Ett effektivt sätt att lösa dina problem i Europa ec.europa.eu/solvit TA REDA PÅ DINA RÄTTIGHETER! Du kan bo, arbeta eller studera i vilket EU-land du vill. Det är en grundläggande EU-rättighet. Företag

Läs mer

Stabilitet ger trygghet

Stabilitet ger trygghet Stabilitet ger trygghet Finansmarknadsminister Peter Norman Finansliv den 13 mars 2013 - Subprime sector kollapsar i USA - Global kreditåtstramning börjar - Am staten tar över Fannie Mae & Freddie Mac

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

EDF Snapshot 2010 Mjölkproduktionen centraliseras

EDF Snapshot 2010 Mjölkproduktionen centraliseras EDF Snapshot 2010 Mjölkproduktionen centraliseras Både Europas mjölkbälte och Sveriges mjölkbälte kommer att stå för allt större del av mjölkproduktionen i framtiden, men lönsamma mjölkföretag återfinns

Läs mer

Lättläst om svenskt studiestöd

Lättläst om svenskt studiestöd Lättläst om svenskt studiestöd Grundläggande rätt för utländska medborgare 2014/15 1 2 Innehåll Vilka är länderna inom EU och EES?...7 Vilka krav behöver du uppfylla för att få svenskt studiestöd?...8

Läs mer

Strukturerade Produkter Kista Anna von Knorring

Strukturerade Produkter Kista Anna von Knorring Strukturerade Produkter Kista 2014-11-05 Anna von Knorring Historisk utveckling svenska börsen? 2 Historisk utveckling svenska börsen +190%? -70% -57% 3 Låg risk eller hög avkastning? "Paniken är starkare

Läs mer

Fondsparandet i Europa och Sverige

Fondsparandet i Europa och Sverige Fondsparandet i Europa Fondbolagens Förening 8124 Fondsparandet i Europa och Sverige Nyligen publicerade EFAMA (European Fund and Asset Management Association) Fact Book 28 som innehåller en sammanställning

Läs mer

Förvaltning av guld- och valutareserven

Förvaltning av guld- och valutareserven Förvaltning av guld- och valutareserven Innehåll Riksbankens mål och syftet med guld- och valutareserven Vad innebär förvaltningsuppdraget? Guldreserven Valutareserven Styrande regelverk Riksbankens guld-

Läs mer

Visit Värmland. 2015-03-12 Tema Investeringsbar Susanne Olofsson. 2015-04-22 Susanne Olofsson AB 1

Visit Värmland. 2015-03-12 Tema Investeringsbar Susanne Olofsson. 2015-04-22 Susanne Olofsson AB 1 Visit Värmland 2015-03-12 Tema Investeringsbar Susanne Olofsson 2015-04-22 Susanne Olofsson AB 1 Susanne Olofsson Bakgrund: Ansvarig för Regionala Investeringar på Sjätte AP-fonden VD för Mittkapital och

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för ekonomi och valutafrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för ekonomi och valutafrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för ekonomi och valutafrågor PRELIMINÄR VERSION 5 december 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för ekonomi och valutafrågor till utskottet för sysselsättning

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

2008 års postlagsutrednings delbetänkande En ny postlag (SOU 2009:82)

2008 års postlagsutrednings delbetänkande En ny postlag (SOU 2009:82) KKV1001, v1.1, 2009-04-24 YTTRANDE 2009-12-02 Dnr 535/2009 1 (5) Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM 2008 års postlagsutrednings delbetänkande En ny postlag (SOU 2009:82) (N2009/7490/ITP) Konkurrensverket

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 23.3.2011 KOM(2011) 138 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN Andra rapporten

Läs mer

Hållbara investeringar: Om ansvar, risk och värde på finansmarknaden

Hållbara investeringar: Om ansvar, risk och värde på finansmarknaden Hållbara investeringar: Om ansvar, risk och värde på finansmarknaden Bokpresentation 18 september 2014 Civilekonomerna, Bio Rio, Stockholm Dr. Emma Sjöström emma.sjostrom@nuwa.se Finansmarknaden och en

Läs mer

Hur uppstår intressekonflikter i universalbanker och vilka är argumenten att separera investment och commercial banking?

Hur uppstår intressekonflikter i universalbanker och vilka är argumenten att separera investment och commercial banking? ANFÖRANDE DATUM: 2004-08-26 TALARE: vice riksbankschef Lars Nyberg PLATS: Sjöfartshuset, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004 Sverige tappar direktinvesteringar Jonas Frycklund April, 2004 1 Innehåll Sverige som spetsnation... 2 FN:s direktinvesteringsliga... 3 PROGNOS FÖR DIREKTINVESTERINGSLIGAN... 4 STÄMMER ÄVEN PÅ LÅNG SIKT...

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006

FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006 FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006 Konkurrensen om arbetskraften i Baltikum hårdnar Arbetskraftskostnaderna i Estland och Lettland ökar snabbast av de nya EU-länderna. Sedan 2001 har den genomsnittliga

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2012

Internationell prisjämförelse 2012 Priser och kostnader 2013 Internationell prisjämförelse 2012 Mat och alkoholfria drycker 19 procent dyrare i Finland än i EU i genomsnitt Enligt en jämförelse av priserna på mat och alkoholfria drycker

Läs mer

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.3.2014 COM(2014) 196 ANNEX 1 BILAGA Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet till RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

Läs mer

FIKA. Sammanfattning av FIKA. 24 juni 2013

FIKA. Sammanfattning av FIKA. 24 juni 2013 FIKA FINANSIERINGS-, INVESTERINGS- OCH KONJUNKTURANALYSEN En sammanställning av hur svenska Mid Cap-bolag uppfattar konjunktur-, investeringsoch finansieringsläget 24 juni 2013 Syfte Syftet med FIKA är

Läs mer

Matematik Läsförståelse Naturvetenskap

Matematik Läsförståelse Naturvetenskap PISA 212 RESULTAT 52 515 51 55 5 495 49 Matematik Läsförståelse Naturvetenskap 485 48 475 47 2 23 26 29 212 Länder med bättre resultat än Sverige Länder med liknande resultat som Sverige Länder med sämre

Läs mer

ANTAL UTLANDSSTUDERANDE MED STUDIESTÖD Asut1415.xlsx Sida 1

ANTAL UTLANDSSTUDERANDE MED STUDIESTÖD Asut1415.xlsx Sida 1 ANTAL UTLANDSSTUDERANDE MED STUDIESTÖD 2014-2015 22.3.2016 Asut1415.xlsx Sida 1 gymnasienivå GYMNASIESTUDIER YRKESINRIKTADE STUDIER Till \ Från Danmark Finland Island Norge Sverige Färöar Grönl. Åland

Läs mer

Riksbankschef Stefan Ingves Brussels Economic Forum, Bryssel

Riksbankschef Stefan Ingves Brussels Economic Forum, Bryssel ANFÖRANDE DATUM: 2011-05-18 TALARE: PLATS: Riksbankschef Stefan Ingves Brussels Economic Forum, Bryssel SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal AKU Almedalen 2006 AKU-AMS Vem är arbetslös? Arbetslöshet och sysselsättning i ett internationellt perspektiv Inrikes/utrikes födda Verksamhetssektorer i ett internationellt perspektiv Val Arbetslösa enligt

Läs mer

Kommittédirektiv. Statliga finansieringsinsatser. Dir. 2015:21. Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015

Kommittédirektiv. Statliga finansieringsinsatser. Dir. 2015:21. Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015 Kommittédirektiv Statliga finansieringsinsatser Dir. 2015:21 Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska kartlägga behovet av statliga marknadskompletterande

Läs mer

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt

Läs mer

Egenföretagare och entreprenörer

Egenföretagare och entreprenörer 5 1 Sammanfattning Varför startar man eget? Och vad är det som gör att man väljer att fortsätta som egenföretagare? V år rapport har två syften. Det första är att redovisa fakta om egenföretagandets betydelse

Läs mer

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Makrotillsyn: ett nytt policyområde växer fram Är penningpolitiken ett lämpligt verktyg för makrotillsynen? Hur

Läs mer

Arbetskraftens rörlighet i det

Arbetskraftens rörlighet i det Arbetskraftens rörlighet i det utvidgade EU Eskil Wadensjö Jonas Eriksson Kommentatorer: Thord Pettersson & Peter Springfeldt en från de nya EU-länderna utvärdering och prognostisering Jonas Eriksson En

Läs mer

En av Europas starkaste möbelbranscher och sju andra fakta om Möbelnationen Sverige

En av Europas starkaste möbelbranscher och sju andra fakta om Möbelnationen Sverige En av Europas starkaste möbelbranscher och sju andra fakta om Möbelnationen Sverige Rapport från TMF vi bygger och inreder Sverige. Januari 2014 Om rapporten Denna rapport är en sammanfattning baserad

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december Vad driver tillväxten i Baltikum?

Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december Vad driver tillväxten i Baltikum? Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december 2006 Vad driver tillväxten i Baltikum? Utmärkande för de baltiska staterna är den starka expansionen inom handel- och transportsektorn. Den svarar för en betydligt

Läs mer

FÖRETAGS- OBLIGATIONER

FÖRETAGS- OBLIGATIONER FÖRETAGS- OBLIGATIONER VAD ÄR EN FÖRETAGS- OBLIGATION? I GRUNDEN ÄR DET ETT LÅN TILL ETT FÖRETAG. Istället för att gå till banken går företag ut till marknaden och anskaffar kapital via en företagsobligation.

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Vad kan du köpa för tio euro? Kanske två cd-singlar, eller varför inte din favorittidning i en månad? Har du någonsin tänkt på varför det är så? Hur

Läs mer

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-03 BREXIT BROMSAR DIREKTINVESTERINGAR

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-03 BREXIT BROMSAR DIREKTINVESTERINGAR STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-03 BREXIT BROMSAR DIREKTINVESTERINGAR Stockholm maj 2016 Sammanfattning Ekonomiska bedömningar av ett brittiskt utträde ur EU, så kallad brexit, har hittills fokuserat

Läs mer