Redaktör: Anki Nyström, Annika Kihlstedt, 02/11 Lösenord på hemsidan: Human

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Redaktör: Anki Nyström, annkristin.nystrom@gmail.com, Annika Kihlstedt, annika.kihlstedt@gmail.com 02/11 Lösenord på hemsidan: Human"

Transkript

1 Nya loggan kommer att vara på plats på ett korrekt sätt i nästa EHSS-Nytt. 1(66) EHSS-Nytt Redaktör: Anki Nyström, Annika Kihlstedt, 02/11 Lösenord på hemsidan: Human EHSS styrelse: Ordf. Christina Jonsson, Hemsida: EHSS-Nytt Nästa nummer september Manusstopp 1 september. Välkommen med bidrag! Innehåll: Redaktionsinformation Redaktörsläget för EHSS-Nytt. Sid. 4. Ny logga. Sid. 5. ESS fungerar inte längre som sökord. Sid. 5. EHSS byter lösenord för medlemmar på hemsidan! Sid. 5. EHSS Årsmöte 22 mars 2011 i Uppsala. Sid. 6. NES Welcome to the 43th Annual Nordic Ergonomics Society Conference. Sid. 7. FEES President s Preface. Sid.8. IEA IEA 2012 Website Available Now! Sid. 9.

2 2(66) Information från CREE Titeln Europaergonom, European Ergonomist. Sid. 10. Ergopriset Alderholmens Mekaniska AB vann Ergopriset Sid. 11. Forskning/Avhandlingar Begåvad som barn, lyckad som vuxen? Sid. 12. Sjukskrivningar en utmaning för läkaren. Sid. 13. Ny forskning kan förbättra värderingen av IT-investeringar. Sid. 15. Unik kartläggning av tjänsteföretag. Sid. 16. Trötta förare avslöjas genom ny metodik. Sid. 18. Skogsmaskiner hittar rätt utan förare. Sid. 20. Global karriär påverkar identiteten. Sid. 22. Invandrares situation på den svenska arbetsmarknaden. Sid. 24. Organisera för hälsa och utveckling. Sid. 25. Homosexuella diskrimineras i traditionella yrken. Sid. 26. Forskning pågår Hur kan styckarnas arbetsmiljö förbättras? Sid miljoner till ny forskning inom medicin, arbetsmiljö och hälsa. Sid. 30. Nytt forskningsprojekt utvecklar ledares förmåga att kommunicera. Sid. 32. Seminarium som varit Arbetsmiljö i IT-stött arbete. Sid. 33 Referat från seminarium om Arbetsmiljö i IT-stött arbete. Sid. 34 Seminarium om Arbetsförmåga. Sid. 38. Seminarium om Psykosocial arbetsmiljö och hälsa. Sid. 39.

3 3(66) Arbetsliv och fritid Working 9 to 5" är inget för svenskarna. Sid. 40. Företaget slipper straff för borttaget skydd. Sid. 41. Sociala personer ofta överskattade. Sid. 42. Vaken, men hjärnan kanske sover. Sid. 44. Var sjunde svensk har en stillasittande fritid. Sid. 45. Unga tränar mycket och lite. Sid. 46. Svenskarnas fysiska prestationsförmåga oförändrad senaste tio åren bukfetman ökar. Sid. 48. Ledarskap och medarbetarutveckling inom svensk handel. Sid. 50. Öppnare landskap i framtiden. Sid. 52. Verktyg på nätet Kartläggning av IT-relaterad stress. Sid. 54. Designpris Luleåstudenter vinner erkänt designpris. Sid. 54. Designstudenter vann riksomfattande tävling. Sid. 56. Arbetsmiljöverket Arbetsmiljöverkets generaldirektör Mikael Sjöberg utser två nya avdelningschefer. Sid. 57. Ny kunskapsöversikt om yrkesrelaterade röststörningar och röstergonomi. Sid. 59. Kvinnors tunga jobb ska åtgärdas. Sid. 59. Lästips Nätplats för arbetsmiljöaktiva. Sid. 60. Lunds universitet räddar Arbetslivsinstitutets litteraturdatabas. Sid. 61. SNiS Första aktivitet - Seminariedag den 28 mars Sid. 63. Synergonomisk kompetens hos optiker. Sid. 64. SEE! COLOUR! Sid. 65.

4 4(66) Redaktionsinformation Redaktörsläget för EHSS-Nytt Fram till årsskiftet har Ulrika Aasa och jag arbetat som redaktörer för ESS-Nytt. Vi har tillsammans delat många erfarenheter och många arbetstimmar. Ulrikas erfarenhet och kunskap har känts riktigt tryggt och bra och inte minst någon att lita på i ESS-Nytt:s arbetsprocesser vi gjort genom de 4-5 år som gått. Jag kommer verkligen att sakna Ulrika och minnas det arbete vi gjort tillsammans som något värdefullt att bära med sig länge. Årsmötet 2011 tog beslut på att vi byter namn från ESS till EHSS, vilket handlar om att Human Factors som begrepp flyttat in i ESS. En annan utveckling är att vår redaktion numera har tre olika forum. Det är vår förhoppning att dessa tre ska samverka på ett bra sätt för oss EHSS-medlemmar. Vi välkomnar tips från EHSS-medlemmar som kan främja utveckling av dessa våra tre kugghjul. Vi har fler nyheter, en ny person kliver in och ersätter Ulrika som en av två redaktörer för EHSS-Nytt. Ett varmt välkommen säger jag till Annika Kihlstedt som också är styrelseledamot i EHSS. / Ann-Kristin Nyström redaktör EHSS-Nytt

5 5(66) Ny logga I höstas hade föreningen en tävling för att få fram en ny logga och vinnare blev Niklas Brunberg. Ni ser loggan på framsidan av detta nummer av EHSS-Nytt. Nu pågår ett omfattande ändringsarbete på bl.a. hemsida, trycksaker och även EHSS-Nytt. Styrelsen vill rikta ett stort tack till Niklas Brunberg för gott samarbete! ESS fungerar inte längre som sökord I och med att föreningen har bytt namn kan inte gamla "ESS" längre användas som sökord på t.ex. webben eller Facebook. Alla uppmanas att istället använda "EHSS" som sökord. Däremot ändras inte hemsidans adress. Den är fortfarande /Annika Kihlstedt Redaktör EHSS-Nytt EHSS byter lösenord för medlemmar på hemsidan! EHSS har sedan ett år en lösenordsskyddad area på hemsidan för medlemmar. Där kan man bland annat ta del av medlemslistor, gamla nummer av ESS-Nytt och dokumentation från vissa seminarier. Ambitionen är att utbudet på dessa sidor skall öka. Vi byter från och med detta nummer av EHSS-Nytt lösenord till: Human (stor bokstav!). Lösenordet i år är valt för att påminna om föreningens namnändring. Lösenordet kommer framledes att bytas varje år till utgivningen av

6 6(66) EHSS-Nytt nr 2 för respektive år. Aktuellt lösenord visas även i huvudet på varje nummer av EHSS-Nytt. Hemsidan har nu genomgått en förändring av utseende i samband med att den nya loggan lanserats och alla texter och information har uppdaterats. Innehållet är dock i stort sett detsamma. Det kan dock nämnas att Synergonominätverket har fått en egen sida under medlemssidorna. Alla (förhoppningsvis!) gamla ESS har bytts mot EHSS. Konstruktiva synpunkter på hemsidan är alltid välkomna! /Göran M Hägg, Webmaster EHSS Årsmöte 22 mars 2011 i Uppsala Vi hade årsmöte 22 mars i Uppsala i samband med seminariet Arbetsmiljö i IT-stött arbete som du kan läsa mer om under Seminarium som varit. De två viktigaste besluten på årsmötet var: - Susanne Glimne, optiker och forskare på Karolinska institutet, Institutionen för klinisk neurovetenskap, valdes till ny suppleant - Namnbytet till Ergonomi & Human factors Sällskapet Sverige, EHSS

7 7(66) Mikael Forsman lämnade styrelsen vid årsmötet. Ett stort och varmt TACK till Mikael för hans insatser under flera år i styrelsen! NES Welcome to the 43th Annual Nordic Ergonomics Society Conference We have a great pleasure inviting you to the 43th Annual Conference of the Nordic Ergonomics Society. The annual conference rotates among the Nordic countries, and in 2011 the Finnish Ergonomics Society will host the conference in Oulu, the technological Capital of Northern Finland. The Nordic Ergonomics Society (NES) conference brings together researchers and practitioners with an interest in ergonomics. This facilitates the sharing of results and contributes to the foundation of networks as well as improving the quality of ergonomics. The organizers invite participants from all over the world to join this traditional Nordic conference. The theme of the conference is "Wellbeing and Innovation Through Ergonomics". We recognise that the approach is very wide, including physical, mental as well as social dimensions, but this is the way we see Nordic ergonomics at the moment and in the future, too. It's now time to evaluate the impact of ergonomics on wellbeing in society. / Ritva Ketola, Chair of the Finnish Ergonomics Society Källa

8 8(66) FEES President s Preface FEES aspires to be an organization that exists through the support and commitment of its members: the national Ergonomics Societies all over Europe. From the very beginning, in 2003, we have tried to follow the principle that FEES could function only if the various members feel themselves co-responsible for the existence and the further development of the Federation. The Executive Committee of FEES has established, as intended, standing committees with specific objectives. It was (and still is!) explicitly the aim to have functioning committees with a Europe-wide committee participation. However, to realize that aim is not always easy and especially now, as it seems often rather difficult to involve people in activities outside their day-to-day work! But let me assure you that working with FEES to pursue a common aim can be both enjoyable and rewarding. For the continuity of the organization it is absolutely necessary to get a refreshed team of enthusiastic and devoted colleagues who wish to go on with the development of a strong organization for ergonomics in Europe. The time demands are mostly moderate, with occasional exceptions. Most of the work can be done through ing with some annual meetings. The elections took place at FEES Council meeting in Oviedo, Spain, on June 21st, the longest day and shortest night of the year in Europe. Let us make high summer for FEES! / Pieter Rookmaaker Eur.Erg., President of FEES Källa

9 9(66) IEA IEA 2012 Website Available Now! We are pleased to announce the activation of the website for IEA2012 Here you can find dates, details and destinations that will allow you to plan for your professional and personal needs. Advanced planning for the upcoming Congress is especially important because it will be held not long before the Brazilian Carnival, which attracts many visitors from around the world. The Triennial Congress is the most important event for IEA and it brings together the largest gathering of international scholars, researchers and practitioners. The theme of this Congress challenges our ability to marshal our resources to satisfy human needs sustainably. This raises important questions about what we do individually and collectively, and how we can contribute meaningfully to our interconnected future. The Organizing Committee, headed by Professor Marcelo Soares, has made progress on this meeting and we are pleased with the advanced planning. The venue in Recife has many historical, tourist, and cultural offerings that add to the attractiveness of this meeting. By planning ahead you can take advantage of the professional and personal benefits of this important meeting. We are finalizing an electronic paper submission and review system for your convenience. We will announce this system as soon as it becomes available. Deadlines for paper submission, poster submission, and Special Sessions, Symposia and Company case study you can read more about at Källa

10 10(66) Information från CREE Titeln Europaergonom, European Ergonomist Intresset för certifiering och kraven på ergonomer att bevisa sin kunskapsnivå ökar, mycket på grund av att allas verksamhet blivit allt mer internationell. Större företag ser det som en nödvändighet att ergonomerna i företaget certifierar sig samtidigt som mindre företag och konsultbolag krävs ha certifierade personer för att få uppdrag. Att ansöka till Europaergonom fungerar även som ett stöd i det viktiga kontinuerliga arbetet av personlig utveckling inom ergonomiområdet (CPD, Continuous Professional Development). Titeln Europaergonom, European Ergonomist, Eur.Erg., är viktig då den ger ett bevis på omfattande teoretiska och praktiska kunskaper inom det breda ergonomiområdet. I en allt mer globaliserad företagsvärld har nyttan visat sig stor i bland annat samarbete mellan personer i olika organisationer. Kraven ökar även på att kunna bevisa sin ergonomikompetens. I Finland finns t.ex. nu en lag att konsulter måste bevisa sin ergonomikompetens för att kunna ta vissa uppdrag. I Sverige certifierades 2010 två nya Europaergonomer och sju förlängde sig, eftersom man vart femte år måste visa på fortsatt verksamhet för att få använda titeln. I början av juni 2011 certifierades två nya personer och tre förlängdes. För mer information om krav och hur man söker se Nästa ansökningstillfälle är 10 september Anders Sundin, ordf., CREE/NES Auktoriseringskommitté CREE - Centre for Registration of European Ergonomists Ph.D., Eur.Erg., Manager Ergonomics/HMI & Geometry SEMCON Phone

11 11(66) Ergopriset Alderholmens Mekaniska AB vann Ergopriset 2011 Publicerat: , Högskolan i Gävle Magnus Eklöf, ägare och VD för Alderholmens Mekaniska AB, utsågs till årets vinnare av Ergopriset. Högskolan i Gävles rektor Maj-Britt Johansson och professor Svend Erik Mathiassen överlämnade lördagen den 9 april priset i form av en glasskulptur från Steijners Studioglashytta vid Högbo bruk. Juryns motivering lyder: "Ergopriset 2011 går till ett företag där medbestämmande fungerar i praktiken. Förändringar fixar man på egen hand och på egna initiativ, och ordning och reda är ledorden när man skapar effektiva arbeten som både ger god ergonomi för personalen och framgång hos kunderna." Ergopriset består av två delar varav den ena är ett pris till ett företag som har satsat på en bra arbetsmiljö och därigenom ökat företagets lönsamhet. Många företagare satsar på arbetsmiljö men ser inte direkt kopplingen till lönsamhet. Den andra delen i Ergopriset handlar om forskning. Forskare vid Högskolan i Gävle studerar bland annat vilka metoder företag använder i sitt arbetsmiljöarbete och vad som påverkar hur de prioriterar arbetsmiljöarbetet. Ergopriset delades ut första gången Alla företag i Gävleborgs län, oavsett bransch eller storlek, kan nomineras till priset. Och vem som helst, privatperson, företag eller organisation, kan nominera. Källa

12 12(66) Forskning/Avhandlingar Begåvad som barn, lyckad som vuxen? Publicerat: , Stockholms universitet Blir begåvade barn i högre utsträckning friskare, lyckligare eller mer lyckade i karriären som medelålders vuxna? Både ja och nej. Svaret till alla begåvade barn och deras föräldrar är att det inte verkar finnas ett klart samband. Cornelia Wulff Cornelia Wulff, nybliven doktor i psykologi vid Stockholms universitet, har undersökt kopplingen mellan barndomsbegåvning och hur man presterar och trivs i skolan och på arbetet. Avhandlingen undersöker även hur barndomsbegåvning hänger ihop med den upplevda hälsan bland yrkesverksamma medelålders kvinnor och män. - Sammantaget visade sig den direkta effekten av barndomsbegåvning på trivsel och hälsa vara liten. Det som är nytt i min undersökning, och som är förvånande, är just det att begåvning inte är kopplat till hälsa. Men det kan fortfarande vara så att en hög begåvning indirekt spelar roll till exempel genom att individer med högre begåvning oftare återfinns inom bättre arbeten. Vi kan se att det finns en koppling mellan yrkesnivå och trivsel, säger Cornelia Wulff. - Begåvning har tidigare visat sig vara viktigt för anpassning i skola, arbete och för en individs hälsa, men kunskapen om friska välfungerande vuxna är fortfarande relativt begränsad. Syftet med min undersökning är att titta på kopplingen mellan barndomsbegåvning och prestation och trivsel i skola och arbete, samt hur psykosociala faktorer i arbetet relaterade till självrapporterade hälsa bland yrkesverksamma medelålders

13 13(66) kvinnor och män. Resultaten visade endast på svaga samband mellan begåvning och trivsel, säger Cornelia Wulff. I avhandlingen har datamaterial från det longitudinella projektet Individual Development och Adaptation använts. Projektet inkluderar en skolkohort född på 1950-talet. Sammanfattningsvis framkom inget samband mellan barndomsbegåvning och hälsa i termer av värk, oro, självskattad hälsa, och känsla av sammanhang. Däremot var psykosociala arbetsmiljöfaktorer kopplade till hälsa i medelåldern. Yrkesnivån förklarade endast i begränsad omfattning individens hälsa. För mer information kontakt gärna: Cornelia Wulff, psykologiska institutionen vid Stockholms universitet Tel: mail: Källa Sjukskrivningar en utmaning för läkaren Publicerat: , Karolinska Institutet Svårighet att bedöma arbetsförmåga, att dra gränsen mot ickemedicinska problem och att lösa konflikter med patienter kring sjukskrivning är några av de utmaningar som läkare möter när de ska ta ställning till sjukskrivning av patienter. Det visar en ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet. Monika Engblom Foto: Petter Engblom - De uppgifter som läkarna har i sjukskrivningsprocessen utmanar läkarens professionalitet på olika sätt och vissa problem är vanligare och svårare än andra. Problem uppstår i själva konsultationen och i situationer

14 14(66) där läkaren har svårt att följa sin känsla för vad som är rätt, ofta beroende på motstridiga krav och lojaliteter, säger Monika Engblom, allmänläkare och doktorand vid Sektionen för försäkringsmedicin. Det övergripande syftet med Monika Engbloms avhandlingsarbete var att öka förståelsen för vilka sjukskrivningsärenden läkare inom primärvård och företagshälsovård upplever som problematiska, samt att få mer kunskap om frekvens och svårighetsgrad av sådana problem. Av avhandlingens fyra studier baseras två på läkares skriftliga beskrivningar av problematiska sjukskrivningsfall, en på diskussioner kring dessa fall och en på enkätdata. Samtliga patientfall var avidentifierade. Två tredjedelar av fallbeskrivningarna rörde personer som varit sjukskrivna i mer än ett år, och vanligast bland dessa var kvinnor som arbetade som undersköterskor eller vårdbiträden och som var sjukskrivna på grund av psykiska besvär. Läkarens vanligaste åtgärd, utöver att sjukskriva, var att remittera till samtalsterapi och/eller sjukgymnast samt att förskriva antidepressiva läkemedel. Läkarens personliga och känslomässiga engagemang samt relationen till patienten framträdde i olika grad i fallbeskrivningarna. Exempel på patientfall som upplevdes som problematiska var när patientens besvär uppfattades som icke medicinska, när det fanns en diskrepans mellan hur patienten beskrev sina problem och vad läkaren uppfattade i konsultationen eller när läkaren uppfattade att det huvudsakliga problemet var skadliga effekter av själva sjukskrivningen. I en enkät till alla allmänläkare i Sverige framkom att många upplevde det som mycket problematiskt att bedöma patientens arbetsförmåga. Andra typer av problem var att hantera situationer där läkaren och patienten hade olika åsikter om behovet av sjukskrivning och att hantera de två rollerna som patientens behandlande läkare och medicinskt sakkunnig inför Försäkringskassan. Det förekom att läkarna sjukskrev längre än nödvändigt, oftast på grund av olika väntetider. Yngre och manliga allmänläkare svarade oftare att skälet till sådan sjukskrivning var att undvika konflikter med patienterna.

15 15(66) Doktorsavhandling: Monika Engblom, Sektionen för försäkringsmedicin, Institutionen för klinisk neurovetenskap Sickness certification when experienced as problematic by physicians Disputation ägde rum den 6 maj ISBN: Handledare har varit professor Carl Edvard Rudebeck och professor Kristina Alexanderson. Källa Ny forskning kan förbättra värderingen av IT-investeringar Publicerat: , Göteborgs universitet IT-projekt blir ofta dyrare än tänkt - eller misslyckas i värsta fall helt. Men ett bredare perspektiv där ekonomi vägs samman med organisationers övergripande mål kan leda till mer rationella och kostnadseffektiva ITinvesteringar. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet. IT kan vara bra ur många aspekter men i slutändan måste den generera nytta för verksamheten och kunden alternativt medborgaren. Många företag och organisationer behöver ta större ansvar för de ITinvesteringar de godkänner och genomför, säger Elisabeth Frisk som i sin avhandling föreslår en ny modell för att värdera nyttan av IT-satsningar. Uppkomsten av ny teknik och snabba förändringar inom IT-området har försvårat bedömningen och uppföljningen av nyttan med IT-investeringar. I början var IT:s roll att rationalisera och effektivisera, men numera har tekniken en kvalitativ aspekt, den ska förbättra. Det har också blivit svårare att skilja IT från övrig verksamhet. Därför har det blivit mer komplicerat att värdera nyttan av stora IT-satsningar menar Elisabeth Frisk i sin avhandling Evaluating as Designing. Många företagsledningar lutar sig fortfarande mot ekonomiska metoder och bedömningar som görs av de delar av organisationen som berörs av investeringarna.

16 16(66) Men det är metoder som bara visar delar av verkligheten och missar hur nya IT-system påverkar hela organisationen på sätt som kan ha stor betydelse för affärsverksamheten, säger Elisabeth Frisk. I sin avhandling föreslår hon en designansats som ska stödja organisationen att lägga ökat fokus på helheten. Det inkluderar hur investeringarna påverkar både den egna verksamheten ur olika aspekter men också vilka följder det får för eventuella samarbetspartners och kunder. Enligt Elisabeth Frisk finns det stort utrymme för förbättringar om ITinvesteringar värderades i ett bredare perspektiv. Dessutom är varje organisation unik vilket kräver skräddarsydda värderingar som kan genomföras med stöd av avhandlingens framtagna värderingsansats Evaluating as Designing. Avhandlingens titel: Evaluating as Designing: Towards a Balanced IT Investment Approach. Källa Unik kartläggning av tjänsteföretag Publicerat: , KTH Kunskapen om hur produkttillverkande industrier är organiserade är stor. Men hur ser det ut på tjänstesidan? Det är en sektor som växer sig allt större, inte minst i Sverige, och nu har en grupp KTH-forskare studerat detta närmare och presenterar en unik forskningsrapport över hur tjänsteproducerande företag är organiserade. Anette Hallin, forskare vid Institutionen för industriell ekonomi och organisation (Indek) på KTH

17 17(66) De flesta vet hur industriföretag organiseras, men fram till idag har man inte vetat så mycket om hur kunskapsintensiva tjänsteföretag leds och organiseras. Då tjänsteindustrin står för en allt större del av vår ekonomi är detta viktigt, säger Anette Hallin, forskare vid Institutionen för industriell ekonomi och organisation (Indek) på KTH. Detta inser även regeringen som genom Näringsdepartementet och Tillväxtanalys står för beställningen av forskningsrapporten. Den ska användas som underlag i framtagandet av den svenska innovationsstrategin, ett arbete som nyligen påbörjats. Tillsammans med fem andra forskare i det så kallade KUTA-projektet ("Konkurrenskraftigt tjänstearbete") har Anette Hallin bland annat kommit fram till att utveckling av nya tjänster på sker på tre olika nivåer i tjänsteföretagen. Direkt i verksamheten på kundanpassningsnivå, på affärsutvecklingsenheter och på kunskapscentrum, ofta belägna utomlands (inte sällan i USA). På kunskapscentrum handlar det ofta om att paketera om tjänster för nya länder och branscher. De tre nivåerna kan sedan delas upp i möjligheter och utmaningar, enligt Anette Hallin. Ett bra underlag att studera när förutsättningarna för den framtida innovationsstrategin ska spikas. På kundanpassningsnivån är det lätt att tjänsteföretaget blir väldigt individberoende. Frågan är om företaget vill vara det i tider när människor byter jobb ofta, och det råder en stor iver att standardisera tjänster, säger Anette Hallin. Hon fortsätter med att berätta att på nivån med affärsutvecklingsenheter innebär de delade tjänsterna - halvtid som konsult, halvtid som affärsutvecklare - att medarbetarna måste vara specialister inom väldigt många områden. Man måste vara T-formad. För att få synergieffekter räcker det inte med att enbart kunna en bransch. Detta blir till en stor

18 18(66) utmaning för både ledning och medarbetare. När det kommer till den tredje nivån och kunskapscentrum finns det en utmaning kring hur kunskapsåterföring sker mellan verksamheten och kunskapscentrum. Det vill säga samarbete mellan specialisterna på operativ nivå och så kallade produktifierare på kunskapscentrumet, de som skapar tjänstepaketen för olika länder och branscher, säger Anette Hallin. Bland de företag som ingått i studien återfinns både små och stora företag. Bland annat ett mindre utbildningsföretag, en bank om anställda samt ett it-företag och ett revisionsbolag om anställda vardera. Källa Trötta förare avslöjas genom ny metodik Publicerat: , Chalmers tekniska högskola Unika tester i verklig trafik har lagt grunden för ny metodik som, i upp till procent av fallen, förutsäger trötthet hos förare. Det visar en avhandling från Chalmers som presenteras i morgon. Metodiken förbättrar möjligheten för framtida säkerhetssystem i fordon. Att säga exakt hur många trafikolyckor som förorsakas av trötta förare är svårt, men olycksundersökningar från Trafikverket visar att trötthet kan ligga till grund för så mycket som procent av alla olyckor med motorfordon. Det gör att trötthetsrelaterade olyckor ligger i paritet med olyckor kopplade till alkohol. Människor vet när de är trötta, men är samtidigt dåliga på att uppskatta hur länge de kan hålla sig vakna, säger David Sandberg, blivande doktor på Chalmers.

19 19(66) Han har tillsammans med bland andra Trafikverket, Volvo, VTI, Autoliv och Karolinska institutet utvecklat en metodik för att upptäcka sömnighet, som på sikt kan leda till en minskning av antalet trafikolyckor. Med hjälp av specialtillstånd från svenska regeringen har forskarna kunnat genomföra trötthetstester i riktigt trafik, vilket är tämligen världsunikt. Att köra trött är normalt olagligt. Forskarna har bland annat mätt hjärnaktiviteten hos förarna, och jämfört med olika mått på trötthet som man kan tänka sig ha tillgång till i framtida detektionssystem i vanliga fordon: körbeteende (rattvinkel och bilens placering på körbanan), förarens blinkningar, tid på dygnet och hur mycket föraren har sovit före körning. Genom att kombinera dessa trötthetsmått och optimera dem med maskininlärningsmetoder, har David Sandberg kunnat utveckla en metodik som, med en precision på runt procent, kan skilja trötta förare från pigga. Den höga precisionen beror bland annat på bättre data än i tidigare försök. David Sandberg När du börjar nicka till eller upplever långa ögonslutningar är det hög tid att stanna, säger David Sandberg. Det vi upptäckte var att de uppmätta effekterna av trötthet var större i simulatorer än i riktig trafik. I riktig trafik finns fler stimuli som sannolikt bidrar till att hålla föraren mer vaken, säger David Sandberg, som fann fler överraskande resultat. Trötta förare positionerar sig närmare mittlinjen på vägen. Man gör det alltså inte bara för att det är mörkt, utan för att man känner sig trött.

20 20(66) I framtida detektionssystem för trötthet kommer kameror för att registrera ögonslutningar att vara en viktig ingrediens, visar forskningen. Men precisionskraven är höga. Det blir en nöt att knäcka för industrin. Att registrera hur yrkesförare har sovit är också viktigt. Samtidigt är de individuella skillnaderna stora, dels mellan hur trötta olika förare blir, och dels vad gäller deras förmåga att köra trötta. Det försvårar konstruerandet av system som kan få bred acceptans bland förare. Att detektera trötthet är ett komplext problem, men vi har kommit en bra bit på vägen, säger David Sandberg. Han tror att resultaten kan leda till att antalet trötthetsrelaterade trafikolyckor kan minskas, till exempel med hjälp av varningssystem som gör föraren uppmärksam på vad som är på väg att hända och via GPS tipsar om var nästa rastplats finns. Poängen är inte att hålla sig vaken med alla medel, betonar David Sandberg, som berättar att vissa testpersoner slog sig själva i ansiktet, pratade högt och kämpade som djur för att inte somna. Sådant beteende påverkar körningen negativt. Trötta förare riskerar inte bara att somna. De har längre reaktionstider och sämre perceptionsförmåga, och därigenom utsätter de sig själva och andra för större fara, säger David Sandberg. Källa Skogsmaskiner hittar rätt utan förare Publicerat: , Umeå universitet Ola Ringdahl, Umeå universitet, presenterar i sin avhandling tekniker för att skogsmaskiner ska kunna hitta vägen genom skogen utan att en förare sitter i.

21 21(66) De senaste 50 åren har skogsbruket blivit alltmer mekaniserat. Moderna maskiner är så effektiva att föraren riskerar att bli en flaskhals om produktiviteten ökar ännu mer. Ett sätt att lösa detta är att utveckla förarlösa skogsmaskiner. I sin avhandling har Ola Ringdahl utvecklat tekniker och datorprogram för att möjliggöra förarlös navigering av skogsmaskiner som transporterar stockar till närmaste transportväg. Han har använt en skogsmaskin från Komatsu Forest i Umeå för att utveckla och testa de nya lösningarna. Skogsmaskinen kan med centimeternoggrannhet följa en rutt som den lärt sig genom att en förare först kört den. Om något hinder dyker upp framför skogsmaskinen undviker den det automatiskt. Ruttplanering För att slippa momentet där föraren först kör den önskade rutten, har Ola Ringdahl utvecklat ett program som kan planera nya rutter utifrån kartor. Han har använt en simulator för att snabbt kunna testa olika möjliga vägar. Skogsmaskinen ska hålla sig rimligt nära en önskad rutt samtidigt som den inte får kollidera med några hinder. Samma program kan användas medan skogsmaskinen kör. Kartan uppdateras då kontinuerligt med data från sensorer som kan upptäcka hinder runt maskinen. Simulatorn testar hela tiden om det är möjligt att följa den tänkta rutten utan att kollidera med någonting som inte fanns med på kartan från början. Obemannade skogsmaskiner möjliga Avhandlingen visar att det är möjligt för en obemannad skogsmaskin att navigera på egen hand genom skogen och undvika hinder. En ekonomisk

22 22(66) analys visar också att förarlösa skogsmaskiner som transporterar timmer ut ur skogen till närmaste bilväg har stor potential. Det återstår dock väldigt mycket forskning och utvecklingsarbete innan obemannade skogsmaskiner blir en produkt med prestanda och säkerhet som accepteras av användarna. Det kommer troligen ta minst år innan obemannade skogsmaskiner blir en verklighet i våra skogar, säger Ola Ringdahl. Det beror förstås mycket på hur stora resurser som läggs på forskning och utveckling inom området, tillägger han. Torsdagen den 26 maj försvarade Ola Ringdahl, institutionen för datavetenskap, sin avhandling med titeln Automation in Forestry Development of Unmanned Forwarders, svensk titel Automation i skogsbruk - utveckling av autonoma skotare. Källa Global karriär påverkar identiteten Publicerat: , Umeå universitet Allt fler människor arbetar utomlands under en stor del av sitt yrkesliv, vilket förändrar hur de ser på sig själva. Malin Näsholm vid Umeå universitet menar att mötet med en annan kultur och arbetssituation ofta leder till personlig och professionell utveckling, men också till att identiteten omvärderas och omskapas. Att flytta utomlands innebär att anpassa sig till en ny kultur och arbetssituation, och ofta ett helt nytt socialt liv. Att därefter återvända till Sverige medför en liknande omställning. I tidigare studier har internationella uppdrag setts som engångsföreteelser, och ofta studerats ur det utsändande företagets perspektiv. Men hur påverkas personer av att bo i andra länder under en stor del av sitt yrkesliv?

23 23(66) Malin Näsholm, Handelshögskolan i Umeå, har i sitt doktorsarbete intervjuat ett tjugotal svenskar med många sådana omställningar i bagaget, och undersökt hur de identifierar sig med karriären, företaget, hemlandet och de nya länderna och kulturerna. En majoritet upplever att de utvecklas både personligen och professionellt. Efter flera perioder utomlands får de också det lättare att anpassa sig till nya länder och kulturer, eftersom de redan har utvecklat nätverk och definierat vad eller vilka de identifierar sig med, säger hon. Två grupper med globala karriärer Malin Näsholm, som själv har spenderat mycket tid utomlands, har i sin avhandling delat upp individer med globala karriärer i två olika grupper, beroende på om de har arbetat för ett och samma företag, eller för olika. För de som håller sig till ett företag är identifikationen med just det företaget och med Sverige viktigt, samtidigt som de också relaterar till andra med internationella uppdrag. Den andra gruppen flyttar oftast på eget initiativ, och identifierar sig mer med vad de arbetar med, sina karriärer och sina nätverk. Malin Näsholm menar att de också blir mer beroende av lokala omständigheter, eftersom de oftast inte har den tidsbegränsning som internationella uppdrag vanligtvis har, men de ser också kontakter som mer tillfälliga och är villigare att gå vidare om de får bättre erbjudanden eller inte trivs. Den gruppen återvänder också sällan till Sverige mellan olika jobb. På så sätt slipper de svårigheterna med att återetablera sig, men förlorar istället kontakten med hemlandet allt mer. Källa

24 24(66) Invandrares situation på den svenska arbetsmarknaden Publicerat: , Linnéuniversitetet I en ny avhandling från Linnéuniversitetet visar nationalekonomen Maria Mikkonen hur nyanlända invandrares flyttningsmönster påverkar deras situation på arbetsmarknaden. Genom att undersöka faktorer som invandrares sysselsättningsgrad i olika kommuner, benägenhet att flytta och hur invandrare, i jämförelse med svenskfödda, påverkas av en uppsägning bidrar Mikkonens forskning till ny kunskap om invandrares förankring på arbetsmarknaden och hur integrationen av utrikes födda kan förbättras. - Vi vet sedan tidigare att ett arbete är en av de viktigaste komponenterna för en lyckad integration. En fast förankring på arbetsmarknaden är inte bara samhällsekonomiskt positiv, utan framför allt oerhört viktig för den enskilde individen. Min forskning visar på stora skillnader mellan olika kommuner, när det gäller att snabbt få ett arbete för nyanlända invandrare. Ökad kunskap om dessa skillnader kan därför förhoppningsvis bidra till ökad sysselsättningsgrad för utrikes födda, säger Maria Mikkonen. Mikkonens avhandling består av tre uppsatser som studerar flyktingar från forna Jugoslavien som kom till Sverige i början av 90-talet samt invandrare som blev uppsagda i mitten på 80-talet. Forskningen visar på att även om arbetslöshet och hög utbildning är faktorer som ökar benägenheten att flytta hos invandrare, tycks inte en flytt påverka situationen på arbetsmarknaden i någon större utsträckning. Män som flyttat har i genomsnitt har t o m lägre lön än de som stannat kvar vid den undersökta periodens slut. - Eftersom strategin att fördela nyanlända flyktingar över Sveriges alla kommuner inte tar tillräcklig hänsyn till chansen att få arbete har den inte heller lett till en minskad koncentration av utrikes födda i storstäderna.

25 25(66) - Nyanlända flyktingar som får bostad anvisad på en mindre ort väljer i stor utsträckning att flytta in till storstäderna. Och de som inte själva fått påverka sitt val av bostadsort och samtidigt hamnat i en region med låg sannolikhet att få arbete är de mest flyttbenägna. Och på samma sätt stannar de som fått arbete i högre grad. Ökad kunskap kring detta kan förhoppningsvis bidra till åtgärder som i sin tur ökar chansen för lyckad integration. Sådana åtgärder skulle exempelvis kunna vara att arbeta med både informationsspridning och ekonomiska incitament, säger Maria Mikkonen. Avhandlingen visar också att invandrare som blir uppsagda drabbas hårdare än svenskfödda som blir uppsagda i termer av ökad ohälsa. I en strukturomvandling kommer några grupper att få bära kostnaden och det är viktigt att dessa grupper går att identifiera så att man kan sätta in extra åtgärder för att stötta dessa vid exempelvis stora varsel och uppsägningar, avslutar författaren. Maria Mikkonen kommer ursprungligen från Norrköping. Forskarstudierna har bedrivits under handledning av professor Dominique Anxo, verksam vid Linnéuniversitet i Växjö. Maria Mikkonen arbetar idag på Arbetsförmedlingens Forskningsenhet i Stockholm. Avhandlingen Internal Migration, Labour Market Integration, and Job Displacement: An Ethnic Perspective Källa Organisera för hälsa och utveckling Publicerad maj 2011, Nyhetsbrev från folkhälsoguiden om arbetsmiljö och hälsa Peter N Bergman har disputerat vid Karolinska Institutet med avhandlingen Developing Working Conditions. Med hjälp av omfattande enkät- och intervjustudier har han undersökt hur organisatoriska faktorer, huvudsakligen

26 26(66) i privata företag i Sverige, påverkar de anställdas arbetsvillkor, problemlösningsförmåga och långtidsfrånvaro. Resultaten visar att ett medvetet strategiskt arbete på organisationsnivå ger positiva effekter på de anställdas utveckling och frånvaro. Den enskilt viktigaste faktorn är medarbetarnas grad av kontroll i arbetet. Avhandlingen finns på Källa %20nyhetsbrev/Nyhetsbrev%20om%20arbetsmilj%C3%B6%20och%20h%C3%A4lsa%20maj% pdf Homosexuella diskrimineras i traditionella yrken Publicerat: , uppdaterad: , SvD Forskning kring homosexuellas situation på arbetsmarknaden visar bland annat att homosexuella män diskrimineras då de söker jobb i traditionellt manliga yrken, såsom verkstadsarbeten. Samtidigt diskrimineras homosexuella kvinnor när de söker jobb i traditionellt kvinnliga yrken, såsom förskollärare. Det skriver tre forskare vid Linnéuniversitetet. Det är inte mer än drygt 30 år sedan Socialstyrelsen i Sverige betecknade homosexualitet som en sjukdom. En hel del har hänt sedan dess infördes till exempel en lag mot diskriminering av homosexuella. Homosexuella fick rätt att ingå äktenskap 2009 och Sverige anses idag vara ett av Europas mest toleranta länder mot sexuella minoriteter. Trots detta rapporteras ofta i medierna att homosexuella utsätts för brott vilka kan kopplas till deras sexuella läggning. Vidare är rapporter och anekdoter om diskriminering av homosexuella i olika sammanhang vanligt förekommande. Men inom forskningen har homosexuellas yrkeskarriär, löner och inkomster fram till idag rönt relativt liten uppmärksamhet. Mot denna bakgrund har vi i forskargruppen Arbetsmarknad, Diskriminering och Ekonomisk Psykologi vid Linnéuniversitetet bedrivit ett

27 27(66) antal forskningsprojekt kring homosexuellas situation på den svenska arbetsmarknaden under de senaste åren. Det övergripande resultatet från denna forskning visar på en komplex bild av homosexuellas situation på arbetsmarknaden och ter sig dessutom vid en första anblick paradoxalt. Resultaten kan nämligen i grova drag sammanfattas enligt följande: Vi finner en svag tendens till att såväl homosexuella män som homosexuella kvinnor diskrimineras när de söker efter arbete. Diskrimineringen är dock begränsad till ett fåtal yrken. Samtidigt är homosexuella kvinnor i jämförelse med heterosexuella kvinnor överrepresenterade i chefsyrken och yrken som kräver lång utbildning medan det omvända förhållandet gäller mellan homo- och heterosexuella män. Men trots det är det de homosexuella kvinnorna som är de stora förlorarna när man jämför inkomstsituationen mellan homo- och heterosexuella! Låt oss ta en titt på resultaten från vår forskning och förklaringarna till våra resultat. Som en del av vår forskning genomförde vi ett fältexperiment i vilket vi lät fiktiva personer med olika sexuell läggning söka efter lediga jobb som utannonserats av arbetsförmedlingen. De homosexuella personerna uppgav i sina CV:n bland annat att de levde i ett parförhållande med en person av samma kön som de själva, att de var aktiva i RFSL och att de under flera år arbetat aktivt vid Stockholm Pride Festival. Våra resultat visade dock att skillnaden i sannolikheten att komma i kontakt med en arbetsgivare och att bli kallad till anställningsintervju var mycket liten mellan homo- och heterosexuella personer. I den mån diskriminering av homosexuella kunde påvisas var den dessutom begränsad till ett fåtal yrken. Homosexuella män diskriminerades när de sökte efter arbete som till exempel butiksbiträden och verkstadsarbetare medan homosexuella kvinnor diskriminerades då de sökte efter arbete som förskollärare eller städare.

28 28(66) En annan del av forskningen fokuserade på yrkes- och inkomstsituationen hos samtliga homosexuella vilka levde i registrerat partnerskap i Sverige år Resultaten visade att homosexuella kvinnor i jämförelse med heterosexuella kvinnor var överrepresenterade i chefsyrken och i yrken som krävde hög utbildning. För homosexuella män var bilden den omvända. Homosexuella män uppvisade lägre sannolikhet än heterosexuella män att vara anställda i chefsyrken och yrken som krävde hög utbildning. När det gäller arbetsinkomster var bilden densamma. Homosexuella män hade i genomsnitt cirka 15 procent lägre inkomster än heterosexuella män med motsvarande ålder och utbildningsnivå medan homosexuella kvinnor hade cirka 5 procent högre inkomster än heterosexuella kvinnor. Så länge vi jämför homosexuella män med heterosexuella män och homosexuella kvinnor med heterosexuella kvinnor finner vi således indikationer på diskriminering men homosexuella kvinnor kommer trots allt relativt väl ut i jämförelsen. Men det är så länge vi jämför män med män och kvinnor med kvinnor. Om vi skiftar fokus och istället studerar hur inkomsterna ser ut på hushållsnivå framkommer en totalt annorlunda bild. Medan ett homosexuellt manligt hushåll, som ju består av två män, i genomsnitt har en total hushållsinkomst som ligger väl i nivå med hushållsinkomsten hos ett heterosexuellt hushåll så är den genomsnittliga hushållsinkomsten för ett homosexuellt kvinnligt par, som ju består av två kvinnor, cirka 20 procent lägre! Resultaten visar således på en komplex bild av de homosexuellas situation på arbetsmarknaden i Sverige. En viss diskriminering tycks kunna skönjas men våra resultat visar framförallt på att de könsskillnader som är så väl dokumenterade på arbetsmarknaden gäller oberoende av sexuell

29 29(66) läggning. Inte minst understryks detta av att homosexuella män diskrimineras då de söker jobb i traditionellt manliga yrken, såsom verkstadsarbeten och att homosexuella kvinnor diskrimineras då de söker jobb i traditionellt kvinnliga yrken såsom förskollärare. Diskriminering av homosexuella på arbetsmarknaden i Sverige kan ta sig uttryck i många former. Flera av dem har vi inte lyckats belysa i den forskning vi redovisat ovan. Alla metoder att bryta sådan diskriminering är så klart angeläget att använda sig av. Men vår forskning visar också att de strukturer som styr mäns och kvinnors möjligheter på arbetsmarknaden även i högsta grad driver fram skillnader i arbetsmarknadsutfall mellan homo- och heterosexuella. Att bryta dessa strukturer är således angeläget även i syfte att skapa ett jämlikt samhälle mellan personer med olika sexuell läggning. ALI AHMED docent i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet och Kollegiet för Samhällsforskning LINA ANDERSSON fil dr i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet MATS HAMMARSTEDT professor i nationalekonomi vid Linnéuniversitet Källa Forskning pågår Hur kan styckarnas arbetsmiljö förbättras? Hur viktigt är det att kniven är vass? Det är en avgörande faktor tror doktorand Kjerstin Vogel som forskar i belastningsergonomi på KTH avdelningen för ergonomi.

30 30(66) Vässa kniven! Slöa redskap ger fler arbetsskador säger Kjerstin Vogel, forskare i belastningsergonomi. Kniven påverkar belastningen på kroppen. Ju slöare kniv desto större skärmotstånd vilket leder till att arbetet blir tyngre då det kräver mer kraft för att utföra, säger Kjerstin Vogel. Vill ni läsa mer följ länken nedan publicerad i Livsmedelsarbetarförbundets tidning Mål och Medel, skriven av Malin Klingzell-Brulin. Källa 27 miljoner till ny forskning inom medicin, arbetsmiljö och hälsa Pressmeddelande , AFA Försäkring AFA Försäkring har beviljat sammanlagt kronor till elva nya forskningsprojekt inom medicin, arbetsmiljö och hälsa. Några exempel. Stress och organisation i skolan Lärare och skolledare får allt fler sidouppgifter, men det saknas vetenskapliga undersökningar av hur det påverkar deras arbetsförhållanden. Eva Bejerot, Stockholms universitet, får kronor från AFA Försäkring för att undersöka detta samband och se om det leder till stress och ohälsa.

31 31(66) Hälsosammare byggjobb Jan Johansson, Luleå Tekniska universitet, får kronor i forskningsbidrag från AFA Försäkring för att undersöka varför byggsektorn har så många arbetsskador och ge förslag på vad man kan göra för att nå visionen att byggarbetet ska vara hälsofrämjande. Sambanden med effekter av faktorerna löneformer, planering och ledarskap ska analyseras. Forskare undersöker vad som engagerar på jobbet Richard Berglund, Swerea IVF AB, får kronor i forskningsbidrag från AFA Försäkring för att ta reda på vad som får medarbetare att känna engagemang och arbetsglädje. Behandling av hjärntumörer, förebygga allergiskt kontakteksem och skadefria godsleveranser Docent Olov Ekwall, Göteborgs universitet, får kronor för att forska om effektivare behandling av autoimmuna sjukdomar. Bertil Rydenhag, Sahlgrenska Akademin, beviljas kronor för studie om överlevnad och funktionshinder efter operation av hjärntumörer. Professor Inga-Lill Mårtensson-Bopp, Göteborgs universitet, får kronor till att undersöka betydelsen av olika typer av B-celler för uppkomst av ledgångsreumatism. Professor Ann-Therese Karlberg, Göteborgs universitet, beviljas kronor för att ta fram ny kunskap för att förhindra allergiskt kontakteksem vid arbete med epoxider. Källa

32 32(66) Nytt forskningsprojekt utvecklar ledares förmåga att kommunicera Publicerat: , Mittuniversitetet Många företag mäter regelbundet nöjdheten hos sina medarbetare. Ofta förekommer frågor som ska mäta ledares förmåga att kommunicera. Men vad är kommunikativt ledarskap? Mäter frågorna verkligen den kommunikativa förmågan hos ledarna? Det ska forskare vid Mittuniversitetet ta reda på. KK-stiftelsen bidrar med 4,4 mkr till projektet. Mittuniversitetet driver det tvååriga forskningsprojektet i samverkan med näringslivet. De företag som deltar i studien: Norrmejerier, Saab, Sandvik, Spendrups och Volvo, arbetar alla långsiktigt med att stärka ledarnas kommunikation. Forskare från forskargrupperna CORE och Kvalitetsteknik ska analysera deras arbete och ta fram ny teori om kommunikativt ledarskap relaterad till resultat, engagemang och hälsoaspekter. I samverkan med konsultföretaget Nordisk Kommunikation kommer forskarna att ta fram nya metoder för att utveckla ledares kommunikativa förmåga. Projektet ska resultera i bättre frågor för att mäta chefers kommunikativa förmåga och nya metoder för att utveckla ledarnas kommunikativa kompetens. Vi utgår från den senaste forskningen på området, och kommer att jämföra företagen för att se hur man mäter kommunikativ kompetens hos ledarna. Vi ska också intervjua medarbetare och chefer, säger Catrin Johansson, docent i medie- och kommunikationsvetenskap vid Mittuniversitetet. Projektet är unikt både ur ett svenskt och internationellt perspektiv. Att analysera och jämföra fem företags arbete med kommunikativt ledarskap har inte gjorts tidigare. De deltagande företagen ser fram emot projektet.

33 33(66) Varför kan vissa ledare involvera och engagera medarbetarna med större framgång än andra? Vad i det kommunikativa ledarskapet gör mest skillnad? Det är några frågor som vi hoppas att forskarna ska hjälpa oss att förstå, säger Charlie Nordblom, Volvo. Han är den som utvecklat Volvokoncernens metod för att mäta kommunikativt ledarskap. Projektet stöds också av Sveriges Informationsförening, som arbetar för att belysa kommunikationsfrågornas strategiska betydelse för framgångsrika företag och organisationer. Källa Seminarium som varit Arbetsmiljö i IT-stött arbete I samband med ESS årsmöte den 22 mars 2011 hölls ett seminarium i Uppsala. Programmet löd Presentation, avdelningen för människa-datorinteraktion: Bengt Sandblad Professor in Human-Computer Interaction Bengt Sandblad: Kognitiva arbetsmiljöproblem i samband med IT-stött arbete. Vad är det? Rebecka Janols: Elektroniska patientjournaler i sjukvården. Processer, attityder, användbarhet och arbetsmiljö. Åsa Cajander: Coaching för bättre användbarhet. Hur kan organisationer arbeta för att skapa system som bättre möter användarnas behov? Iordanis Kavathatzopoulos: Etik, kontroll och arbetsmiljö Lars Oestreicher: Stigmatisering av personer med funktionsnedsättning - ett designproblem? Källa

34 34(66) Presentationerna, kan laddas ned och kortare referat följer nedan Referat från seminarium om Arbetsmiljö i IT-stött arbete Den elektroniska patientjournalen Rebecka Janols, doktorand Sjukvården har inte utgjort något undantag vad det gäller den digitala revolution som det svenska arbetslivet genomgått det senaste årtiondet. Elektronisk hantering och lagring av patientjournaluppgifter (EPS) är en viktig del av denna. Doktoranden Rebecka Janols har inom IVAN-projektet i samarbete med Uppsala läns landsting undersökt attityder, värderingar och konsekvenser för arbetsmiljön efter införandet av ett sådant system. Man finner både positiva och negativa konsekvenser med införandet av EPS. Tillgängligheten ökar och man inser att EPS har kommit för att stanna. Men den administrativa tiden framför dator ökar. Ett hinder är också att man inte fått tillgång till tillräckligt antal datorer. Vidare har man sett stora svårigheter att kunna påverka utvecklingsarbetet och rätta till brister i systemet. Man finner också skillnader i attityder mellan sköterskor och läkare. Läkarna har sämre utbildning på systemet och ser inga karriärmöjligheter inom detta område. Sköterskorna däremot har fått bättre utbildning och ser en karriärmöjlighet via de nya digitala systemen. /Göran M Hägg Coachning för bättre användbarhet. Hur kan organisationer arbeta för att skapa system som bättre möter användarnas behov? - Åsa Cajander, forskare på användarcentrerad systemutveckling, organisationsförändringar, arbetsmiljö och IT.

Mål och syfte. Den här presentationen belyser ergonomin idag och i framtiden.

Mål och syfte. Den här presentationen belyser ergonomin idag och i framtiden. ERGONOMI & HUMAN FACTORS Mål och syfte Den här presentationen belyser ergonomin idag och i framtiden. Syftet är att du ska få en aktuell bild av ergonomiområdet, med målet att förstå vikten av att ergonomin

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Svensk forskning näst bäst i klassen?

Svensk forskning näst bäst i klassen? Svensk forskning näst bäst i klassen? - ett seminarium om vad som måste göras i ett tioårsperspektiv för att Sverige inte ska tappa mark STIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING World Trade CenterStockholm

Läs mer

2016 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016

2016 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016 2016:1 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om expertpanelen... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De vanligaste arbetsmiljöproblemen... 5 Vad orsakar stress i jobbet?...

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 3, 33, 25, 8 DEFINITION, TEORI OCH CENTRALA BETEENDEN Catrin johansson Vernon D. Miller Solange Hamrin CORE COMMUNICATION, ORGANIZATION, RESEARCH, EDUCATION DEMICOM DEPARTMENT OF

Läs mer

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk?

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Myter kring stigande sjukfrånvaro Att skapa friska organisationer 1 Jobbet är en friskfaktor Psykisk ohälsa och stigande sjukfrånvaro är växande samhällsproblem

Läs mer

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sveriges Företagshälsor Företagshälsovårdens branschorganisation Sveriges Företagshälsors medlemmar utgör huvuddelen av branschen som består av mer

Läs mer

Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013

Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013 Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013 Delrapport Jobbhälsoindex 2013:3 Jobbhälsobarometern Sveriges Företagshälsor 2014-03-11 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Quality & innovation

Quality & innovation Quality & innovation establ. 1956 Utbildningar SCM : -inköp - logistik - affärsförhandling Internationell certifiering (IFPSM & ELA) Kompetensinventering Lots & Navigatör Seminarier Medlemsorganisationen

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

Personalvision Polykemi AB

Personalvision Polykemi AB Personalvision Polykemi AB I ett företag som Polykemi anser vi att teknik står för 30 % och att människan står för 70 % av företagets framgång. Medarbetarna är alltså den viktigaste resursen för att kunna

Läs mer

samhälle Susanna Öhman

samhälle Susanna Öhman Risker i ett heteronormativt samhälle Susanna Öhman 1 Bakgrund Riskhantering och riskforskning har baserats på ett antagande om att befolkningen är homogen Befolkningen har alltid varit heterogen när det

Läs mer

Relationer på arbetet ett organisatoriskt perspektiv

Relationer på arbetet ett organisatoriskt perspektiv Relationer på arbetet ett organisatoriskt perspektiv Ulrich Stoetzer Medicine Doktor, Leg. Psykolog Centrum för Arbets- och Miljömedicin Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Relationer vore

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke 1 Arbetsterapeut ett framtidsyrke, 2016 Sveriges Arbetsterapeuter Layout: Gelinda Jonasson Foto: Peter Holgersson Tryck: Exakta Print ISBN: 978-91-87837-25-8 www.arbetsterapeuterna.se

Läs mer

Hälsa Arbetsmiljö och Livsstilsundersökning (HALU)

Hälsa Arbetsmiljö och Livsstilsundersökning (HALU) Hälsa Arbetsmiljö och Livsstilsundersökning (HALU) HALU genomförd på: Antal enkäter: Datum: Urval: 57 2012-09-10-2013-01-21 Testdatum fr.o.m. 2012-09-01 t.o.m. 2013-03-11 Testnummer inom datum 1 Sida 2

Läs mer

Mångfald på Volvo Personvagnar

Mångfald på Volvo Personvagnar Mångfald på Volvo Personvagnar Vår framtida personal Nå framgång genom mångfald och en inkluderande företagskultur Åsa Lindström Corporate Development Diversity Specialist Page 1 Everything designed around

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 5, 42, 100, 28 KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP OCH HÄLSA Mittuniversitetet Avdelningen för kvalitetsteknik, maskinteknik och matematik. Ingela Bäckström, Pernilla Ingelsson, Håkan Wiklund.

Läs mer

Övergång skola arbetsliv, ur ett europeiskt perspektiv. European Agency/SPSM och Karlstad kommun i samverkan

Övergång skola arbetsliv, ur ett europeiskt perspektiv. European Agency/SPSM och Karlstad kommun i samverkan Välkommen Övergång skola arbetsliv, ur ett europeiskt perspektiv. European Agency/SPSM och Karlstad kommun i samverkan Vår presentation European Agency? Vad är VET? VET i Karlstad Final Conference, VET

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Fyra tips till arbetsgivare för att hjälpa sina medarbetare till mindre stress och bättre sömn

Fyra tips till arbetsgivare för att hjälpa sina medarbetare till mindre stress och bättre sömn Pressmeddelande 2011-08-10 Kvinnor sover sämre än män i Stockholms län Kvinnliga anställda har generellt sett svårare att sova än sina manliga kollegor. Hela 29 procent av kvinnorna i Stockholms län sover

Läs mer

Våra partnerorganisationer. #WelcomeTalent

Våra partnerorganisationer. #WelcomeTalent Våra partnerorganisationer Korta vägen Korta vägen är ett initiativ från arbetsförmedlingen och svenska universitet, där Stockholms Universitet är en av deras samarbetspartners. Syftet är att hjälpa utländska

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

MÅNGFALDSBAROMETERN Presentation vid Mälardalens högskolan 14 oktober 2015 Professor Fereshteh Ahmadi, Fil. Dr. Merhrdad Darvishpour

MÅNGFALDSBAROMETERN Presentation vid Mälardalens högskolan 14 oktober 2015 Professor Fereshteh Ahmadi, Fil. Dr. Merhrdad Darvishpour MÅNGFALDSBAROMETERN Presentation vid Mälardalens högskolan 14 oktober 2015 Professor Fereshteh Ahmadi, Fil. Dr. Merhrdad Darvishpour ANSVARIGA FÖR STUDIER Fereshteh Ahmadi, professor i sociologi, Högskolan

Läs mer

GÖRA SKILLNAD. om vikten av hållbar produktion och om hur den kan skapas. Bengt Savén Södertälje Science Park, 2014-11-07

GÖRA SKILLNAD. om vikten av hållbar produktion och om hur den kan skapas. Bengt Savén Södertälje Science Park, 2014-11-07 GÖRA SKILLNAD om vikten av hållbar produktion och om hur den kan skapas Bengt Savén Södertälje Science Park, 2014-11-07 KORT OM MITT YRKESLIV ABB (trainee Melbourne, chef NC-programmering, produktionsteknisk

Läs mer

Stress, engagemang och lärande när man är ny

Stress, engagemang och lärande när man är ny Stress, engagemang och lärande när man är ny Longitudinell Undersökning av Sjuksköterskors Tillvaro: LUST Longitudinal Analysis of Nursing Education/Entry in work life: LANE ann.rudman@ki.se Institutionen

Läs mer

Strategic Health Consultants. Seminarium 23 september 2009. Välkomna! www.strategic-healthcontrol.se

Strategic Health Consultants. Seminarium 23 september 2009. Välkomna! www.strategic-healthcontrol.se Strategic Health Consultants Seminarium 23 september 2009 Välkomna! Strategic Health Consultants AB Unika lösningar med inriktning på Hälsa Affärsidé Ge stöd i förändringsprocesser som inleds när en organisation

Läs mer

EU:s ministerkonferens för e-förvaltning under det svenska ordförandeskapet

EU:s ministerkonferens för e-förvaltning under det svenska ordförandeskapet EU:s ministerkonferens för e-förvaltning under det svenska ordförandeskapet Seminarium 1:6 Föreläsare Urban Funered, urban.funered@finance.ministry.se Offentliga Rummet, Norrköping, 26 Maj 2009 Urban Funered

Läs mer

FFI Resultatkonferens 2013-04-23. Drowsy Driver

FFI Resultatkonferens 2013-04-23. Drowsy Driver FFI Resultatkonferens 2013-04-23 Drowsy Driver Susanna Leanderson Olsson 1 2013-04-26 Innehåll Bakgrund Trötthet i trafiken Introduktion till projektet Fokusområden Summering och resultat Måluppfyllnad

Läs mer

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/ Name: Year 9 w. 4-7 The leading comic book publisher, Marvel Comics, is starting a new comic, which it hopes will become as popular as its classics Spiderman, Superman and The Incredible Hulk. Your job

Läs mer

Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa

Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa Namn Tillhörighet Profession Ebba Nordrup Landstingshälsan i Örebro Beteendevetare Bodil Carlstedt-Duke Avonova Företagsläkare. Med Dr Emma Cedstrand Karolinska Institutet

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

OPEN NETWORKED LEARNING EN ÖPPEN KURS FÖR KOLLABORATIVT LÄRANDE ONLINE I SAMVERKAN MELLAN LÄROSÄTEN

OPEN NETWORKED LEARNING EN ÖPPEN KURS FÖR KOLLABORATIVT LÄRANDE ONLINE I SAMVERKAN MELLAN LÄROSÄTEN OPEN NETWORKED LEARNING EN ÖPPEN KURS FÖR KOLLABORATIVT LÄRANDE ONLINE I SAMVERKAN MELLAN LÄROSÄTEN Lars Uhlin och Maria Kvarnström Enheten för medicinsk pedagogik (UME), Karolinska Institutet, Stockholm

Läs mer

Sjukfrånvaro, hälsa och livsvillkor. en forskargrupp vid Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap

Sjukfrånvaro, hälsa och livsvillkor. en forskargrupp vid Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap Sjukfrånvaro, hälsa och livsvillkor en forskargrupp vid Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap Sjukfrånvaro samt sjukoch aktivitetsersättning (f.d. förtidspension) är

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik

En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik Stephan Rapp Högskolan för lärande och kommunikation Gränsöverskridande 3. Skolpraktik 1. Lärarutbildning

Läs mer

CLUES enkla idéer i en komplex tillvaro

CLUES enkla idéer i en komplex tillvaro 1 Välkommen till SolutionCLUES Din samarbetspartner när det gäller: Utveckling av arbetsklimat, funktion och resultat inom arbetsplatsen, teamet eller ledningsgruppen. Effektiv och positiv coaching för

Läs mer

Nya sätt att sälja Livsmedel - nya krav på information

Nya sätt att sälja Livsmedel - nya krav på information Nya sätt att sälja Livsmedel - nya krav på information GS1 Seminarium Lena Sparring 28 Maj 2013 Detta är ICA Det här är ICA-idén Enskilda handlare i samverkan, som framgångsrikt kombinerar mångfald och

Läs mer

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Närvarande: Oliver Stenbom, Andreas Estmark, Henrik Almén, Ellinor Ugland, Oliver Jonstoij Berg. 1. Mötets öppnande. Ordförande Oliver Stenbom öppnade mötet. 2.

Läs mer

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Priorities Teachers competence development (mobility!) Contribution of universities to the knowledge triangle Migration and social inclusion within education

Läs mer

Juni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa

Juni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Juni 2013 April maj 2013 Medborgarpanel 5 Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Inledning Landstinget Kronoberg startade hösten 2011 en medborgarpanel. I panelen kan alla som är 15 år eller äldre delta,

Läs mer

Arbetsmiljön i fokus. Forskarna på slottet, seminarium II, 2014-10-30

Arbetsmiljön i fokus. Forskarna på slottet, seminarium II, 2014-10-30 Forskarna på slottet, seminarium II, 2014-10-30 Arbetsmiljön i fokus Sveriges nordligaste slott, Gävle slott, är platsen för seminarieserien Forskarna på slottet som är ett samarrangemang mellan Högskolan

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1 Chefers ledarskap påverkar resultatet Chefsbarometer 2008 Delrapport 1: Chefers ledarskap påverkar resultatet Det finns ett starkt samband mellan ledarskap och

Läs mer

Jämt sjukskriven ett genusperspektiv på sjukskrivningsprocessen

Jämt sjukskriven ett genusperspektiv på sjukskrivningsprocessen Jämt sjukskriven ett genusperspektiv på sjukskrivningsprocessen Ett pilotprojekt med genusperspektiv Kvinnor i fokus konferens om sjukskrivning 13-14 okt 2009 1 52 47 42 37 32 27 22 Utvecklingen av ohälsotalet

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 5, 42, 100, 28 KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP OCH HÄLSA Mittuniversitetet Avdelningen för kvalitetsteknik, maskinteknik och matematik. Ingela Bäckström, Pernilla Ingelsson, Håkan Wiklund.

Läs mer

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang Nyckelfaktorer Denna bild visar faktorer som används som nyckeltal, Key Performance Indicators (KPI) i AHA-metoden. KPI ger en snabb överblick på övergripande nivå av arbetsmiljö och hälsa. KPI består

Läs mer

Kodak Moments och Disruptiva Innovationer. Christian Sandström, Docent Chalmers och Ratio. CITE, 21 april 2015

Kodak Moments och Disruptiva Innovationer. Christian Sandström, Docent Chalmers och Ratio. CITE, 21 april 2015 Kodak Moments och Disruptiva Innovationer Christian Sandström, Docent Chalmers och Ratio CITE, 21 april 2015 Christian Sandström, PhD Disruptive Innovation. se BusinessWeek 2007: "Nokia's

Läs mer

Inbjudan till AFA Försäkrings FoU-dag den 25 november

Inbjudan till AFA Försäkrings FoU-dag den 25 november FÖRSÄKRING Inbjudan till AFA Försäkrings FoU-dag den 25 november Nu är det dags för vår tredje FoU-dag. Forskare och andra aktörer inom arbetsmiljö och hälsa ger en bild över kunskapsläget och aktuella

Läs mer

SUPPORTED EMPLOYMENT. IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv.

SUPPORTED EMPLOYMENT. IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv. SUPPORTED EMPLOYMENT IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv. Innehåll i dagens presentation: Varför fokusera på arbete, kan och vill alla arbeta? Koppling mellan

Läs mer

Uppgiftsfördelning och kunskaper

Uppgiftsfördelning och kunskaper 5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö

Läs mer

Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete

Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete En liten skrift om hur arbetsmiljöarbete kan bidra till att utveckla en beredskap för förändring. Skriften bygger på rapporten Utvecklingsredskap

Läs mer

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö ORGANISATORISK OCH SOCIAL ARBETSMILJÖ, AFS 2015:4 Syfte 1 Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i

Läs mer

Befattningsbeskrivning

Befattningsbeskrivning Befattningsbeskrivning Produktionschef Zetterbergs 2010-06-10 Befattningsbeskrivning Befattning: Placering: Tillträde: Produktionschef Östervåla Snarast Vill du vara med och påverka framtiden för ett anrikt,

Läs mer

ICDE OPERATIONAL NETWORK (ON)_BOLDIC

ICDE OPERATIONAL NETWORK (ON)_BOLDIC ICDE OPERATIONAL NETWORK (ON)_BOLDIC SVERDs HÖSTKONFERENS DEN 22 OKTOBER, 2015. KK-STIFTELSEN STOCKHOLM Fil. Dr. Ebba Ossiannilsson, V Ordförande SVERD, ansvarig för ICDE ON_BOLDIC Fil. Dr. Ebba Ossiannilsson

Läs mer

Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö

Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö Organisera för en jämställd arbetsmiljö från ord till handling En vitbok från Arbetsmiljöverkets regeringsuppdrag Kvinnors arbetsmiljö 2011-2016. Innehåll

Läs mer

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Laura Hartman Försäkringskassan 18 maj Mobiliseringsinitiativet för att förebygga sjukfrånvaro Maj 2015 Sida 1 Stor variation i sjukfrånvaro över tid - förklaras

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinje 2005-03-09 Riktlinje för rehabilitering KS-193/2005 026 Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinjen anger hur Norrköpings kommun som arbetsgivare ska arbeta med arbetslivsinriktad

Läs mer

Att leva med knappa ekonomiska resurser

Att leva med knappa ekonomiska resurser Att leva med knappa ekonomiska resurser Anneli Marttila och Bo Burström Under 1990-talet blev långvarigt biståndstagande alltmer vanligt. För att studera människors erfarenheter av hur det är att leva

Läs mer

Utbildningar 2015. Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation

Utbildningar 2015. Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation Utbildningar 2015 Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation Vad skulle hända om alla chefer blev lite bättre Genom att på ett positivt sätt vägleda medarbetarna genom att förstärka beteenden som skapar

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13 Make a speech How to make the perfect speech FOPPA FOPPA Finding FOPPA Finding Organizing FOPPA Finding Organizing Phrasing FOPPA Finding Organizing Phrasing Preparing FOPPA Finding Organizing Phrasing

Läs mer

Hört och lärt på NES2012

Hört och lärt på NES2012 Hört och lärt på NES2012 NES2012 Ergonomics for sustainability and growth - NES Nordic Ergonomics and Human Factors Society - NES2012, den 44:e NES konferensen - 300 deltagare från 25 länder, alla världsdelar

Läs mer

Arbetsmiljöenkät 2011

Arbetsmiljöenkät 2011 Arbetsmiljöenkät 2011 SU total Kvalitetsområden Index Kvalitetsområden Diagrammet visar medarbetarnas omdöme på respektive kvalitets område. Bakom varje kvalitetsområde finns ett antal frågor som medarbetarna

Läs mer

Hälsa och balans i arbetslivet

Hälsa och balans i arbetslivet Hälsa och balans i arbetslivet 34 % tror Lorem sig inte kunna ipsumarbeta som de gör idag utan att hälsan på sikt påverkas negativt. En undersökning bland Civilekonomernas medlemmar Hälsa och balans i

Läs mer

Personalpolitiskt program. Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb!

Personalpolitiskt program. Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb! Personalpolitiskt program Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb! 1 Syfte med dokumentet I detta dokument beskrivs kommunens personalpolitik. Syftet med det personalpolitiska programmet är att tydliggöra

Läs mer

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Ergonomisektionen/LSR Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Frukostseminarie I samverkan med Mousetrapper 2 oktober, 2012 08.30-09.30 Susanne Glimne Leg. Optiker/Universitetsadjunkt Optikerprogrammet

Läs mer

Hierarkier av hälsa. Docent Christina Björklund. Enheten för interventions- och implementeringsforskning

Hierarkier av hälsa. Docent Christina Björklund. Enheten för interventions- och implementeringsforskning Hierarkier av hälsa Docent Christina Björklund Enheten för interventions- och implementeringsforskning 2015-01-28 Namn Efternamn 1 Heart attack, eh? Boss may be cause Mr. Burnses of the world can raise

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet

Läs mer

CONNECT- Ett engagerande nätverk! Paula Lembke Tf VD Connect Östra Sverige

CONNECT- Ett engagerande nätverk! Paula Lembke Tf VD Connect Östra Sverige CONNECT- Ett engagerande nätverk! Paula Lembke Tf VD Connect Östra Sverige Kontakter för din tillväxt CONNECT för samman entreprenörer och tillväxtföretag med kompetens och kapital. Och vice versa. värderingar

Läs mer

tydlighe kommunice feedback tillit förtroende vision arbetsglädje LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY ansvar delegera närvarande bemötande tillåtande humor

tydlighe kommunice feedback tillit förtroende vision arbetsglädje LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY ansvar delegera närvarande bemötande tillåtande humor dialog delegera tydlighe humor besluta stöd lojal kommunice feedback bemötande motivera rättvis tillåtande lyhörd delaktighet inkluderande ansvar närvaro tydlighet samarbete närvarande förtroende vision

Läs mer

Kontoret på fickan. En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet

Kontoret på fickan. En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet Kontoret på fickan En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet Kontoret på fickan en studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet 3 Innehåll Det moderna arbetslivet............................................

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

en hälsoförsäkring från Euro Accident

en hälsoförsäkring från Euro Accident en hälsoförsäkring från Euro Accident OMTANKE HANDLINGSKRAFT NYTÄNKANDE FRISKA FÖRETAG SKAPAR LÖNSAMMA AFFÄRER» Det ska vara enkelt att utveckla företagets hälsosituation. Därför har vi tagit fram Friska

Läs mer

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Bakgrund Sammanhållen primärvård 2005 Nytt ekonomiskt system Olika tradition och förutsättningar Olika pågående projekt Get the

Läs mer

Capabilities for Education, Work and Voice from the Perspective of the Less Employable University Graduates.

Capabilities for Education, Work and Voice from the Perspective of the Less Employable University Graduates. Capabilities for Education, Work and Voice from the Perspective of the Less Employable University Graduates. Delstudie inom EU-projektet Workable 2010-2013 Gunilla Bergström Casinowsky Institutionen för

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och mångfald

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och mångfald Ledarnas Chefsbarometer 2011 Chefen och mångfald Innehåll Innehåll... 1 Inledning... 2 Sammanfattning... 3 Så jobbar chefen med mångfald... 4 Chefen och de sju diskrimineringsgrunderna... 8 Mångfald och

Läs mer

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället.

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället. Redo för framtiden Grattis, snart tar du examen och lämnar livet som student för att arbeta i ditt nya yrke. Du har ett spännande arbetsliv framför dig inom ett fantastiskt yrke som är självständigt, ansvarsfullt

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

Att stödja starka elever genom kreativ matte.

Att stödja starka elever genom kreativ matte. Att stödja starka elever genom kreativ matte. Ett samverkansprojekt mellan Örebro universitet och Örebro kommun på gymnasienivå Fil. dr Maike Schindler, universitetslektor i matematikdidaktik maike.schindler@oru.se

Läs mer

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 10 miljoner invånare år 2017 Det är i de äldre åldrarna som den största ökningen är att vänta. År 2060 beräknas 18 procent eller drygt två miljoner vara födda

Läs mer

Digital Arbetsmiljö. Jan Gulliksen, Ann Lantz, Åke Walldius, KTH Bengt Sandblad och Carl Åborg, Uppsala universitet

Digital Arbetsmiljö. Jan Gulliksen, Ann Lantz, Åke Walldius, KTH Bengt Sandblad och Carl Åborg, Uppsala universitet Digital Arbetsmiljö Jan Gulliksen, Ann Lantz, Åke Walldius, KTH Bengt Sandblad och Carl Åborg, Uppsala universitet Vad är Digital Arbetsmiljö? Den arbetsmiljö, med dess problem och möjligheter av såväl

Läs mer

Vad talanger vill ha 21/09/2011. Saana Azzam feoy10@hhs.se

Vad talanger vill ha 21/09/2011. Saana Azzam feoy10@hhs.se Vad talanger vill ha 21/09/2011 Saana Azzam feoy10@hhs.se Gen X Intern Associat e Analyst Senior Analyst Partner Senior Partner CEO 1 Year 3 years 4-5 years 4-5 years 4-5 Years - - $ $$ $$$ $$$$ $$$$$

Läs mer

Friska verksamheter - vilka leder oss dit?

Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Professor Magnus Svartengren Institutionen Medicinska Vetenskaper 3 Hälsa / högt välbefinnande Sjuk disease Frisk Ohälsa / lågt välbefinnande illness 2016-02-09

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

VD Barometern Har vi råd med kortsiktigt ledarskap?

VD Barometern Har vi råd med kortsiktigt ledarskap? 2015 VD Barometern 2015 - Har vi råd med kortsiktigt ledarskap? Resultatet av VD Barometern påminner i vissa delar om förra årets. Tidsbrist är fortfarande ett problem, hållbarheten kommer lågt ner på

Läs mer

Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering. Dossier 3. European Language Portfolio 16+ Europeisk språkportfolio 16+ English version

Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering. Dossier 3. European Language Portfolio 16+ Europeisk språkportfolio 16+ English version Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering Dossier 3 English version European Language Portfolio Europeisk språkportfolio Council of Europe The Council of Europe was established in 1949

Läs mer

ERGONOMI & HUMAN FACTORS SÄLLSKAPET SVERIGE. Göran M Hägg

ERGONOMI & HUMAN FACTORS SÄLLSKAPET SVERIGE. Göran M Hägg Göran M Hägg Keynotes: Scania - success based on healthy and dedicated employees Robert Dubois, Scania, Södertälje How you, with the help of rhythm, improve moving patterns, stimulate cognition, emotion

Läs mer

en hälsoförsäkring från Euro Accident

en hälsoförsäkring från Euro Accident en hälsoförsäkring från Euro Accident OMTANKE HANDLINGSKRAFT NYTÄNKANDE FRISKA FÖRETAG SKAPAR LÖNSAMMA AFFÄRER» Det ska vara enkelt att utveckla företagets hälsosituation. Därför har vi tagit fram Friska

Läs mer

Kanban är inte din process. (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012

Kanban är inte din process. (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012 Kanban är inte din process (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012 Torbjörn Tobbe Gyllebring @drunkcod tobbe@cint.com Är du eller känner du en Kanban hipster? Förut körde vi X nu kör vi Kanban

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 83, 33, 25, 8 DEFINITION, TEORI OCH CENTRALA BETEENDEN Catrin Johansson Vernon D. Miller Solange Hamrin CORE COMMUNICATION, ORGANIZATION, RESEARCH, EDUCATION DEMICOM DEPARTMENT

Läs mer

Hälsan & Arbetslivet

Hälsan & Arbetslivet Hälsan & Arbetslivet Lust i arbetet Arbetslust är en kraft som stimulerar till effektivitet, utveckling och lönsamhet. Den genererar mervärde för organisationen och bidrar till hälsa för individen. Det

Läs mer

TIDIGA TECKEN PÅ OJÄMSTÄLLDHET I ARBETSLIVET UNGA KVINNOR MER STRESSADE ÄN MÄN

TIDIGA TECKEN PÅ OJÄMSTÄLLDHET I ARBETSLIVET UNGA KVINNOR MER STRESSADE ÄN MÄN I skuggan av lön och ohälsa TIDIGA TECKEN PÅ OJÄMSTÄLLDHET I ARBETSLIVET UNGA KVINNOR MER STRESSADE ÄN MÄN 1 2 Inledning Att det finns stora skillnader mellan mäns och kvinnors villkor på arbetsmarknaden

Läs mer