Rikspolisstyrelsens utvärderingsfunktion Rapport 2013:3 Införandet av PUST en uppföljning. Cecilia Woxblom

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rikspolisstyrelsens utvärderingsfunktion Rapport 2013:3 Införandet av PUST en uppföljning. Cecilia Woxblom"

Transkript

1 Rikspolisstyrelsens utvärderingsfunktion Rapport 2013:3 Införandet av PUST en uppföljning Cecilia Woxblom

2 Införandet av PUST en uppföljning 2

3 Rikspolisstyrelsens utvärderingsfunktion Rapport 2013:3 Införandet av PUST en uppföljning Cecilia Woxblom Rikspolisstyrelsen

4 Denna rapport har upprättats vid Rikspolisstyrelsens funktion för utvärderingsverksamhet. Rikspolisstyrelsen har inte tagit ställning till innehållet. De åsikter som framförs är författarnas egna.

5 Förord 1 Förord Införandet av Pust, Polisens UtredningsStöd, påverkar och förändrar delvis rollen som polis. Med hjälp av ny teknik med mobila lösningar ska polisarbetet kunna effektiviseras bland annat genom att initiala utredningsåtgärder snabbt kan genomföras direkt på brottsplatsen av polispersonal i yttre tjänst. Alla poliser ska se sig som brottsutredare och med ökad polisiär närvaro ska tryggheten för allmänheten öka genom en högre grad av polisiär synlighet och tillgänglighet. Utvärderingsfunktionen vid Rikspolisstyrelsens verksledningskansli har bland annat i uppdrag att analysera och utvärdera eller följa upp införandet av nya arbetsmetoder inom svensk polis. I denna rapport beskrivs första etappen av införandet av Pust. Uppföljningen avser den pilotverksamhet som genomfördes vid Polismyndigheten i Östergötland samt det nationella införandet av Pust del 1, under tiden hösten 2010 till våren I rapporten redovisas iakttagelser som gjorts och material som samlats in under tiden som arbetet med införandet av Pust del 1 följdes. Studien bygger i hög grad på synpunkter och erfarenheter från de som var delaktiga i pilotverksamheten i Östergötland och från de som arbetade med införandet på myndigheterna runt om i landet. Arbetet med att följa införandet av Pust och samtidigt följa pilotverksamheten har med ett brett perspektiv gett inblick i polisens nya mobila utredningsstöd. Förhoppningen är att denna rapport ska kunna användas som underlag inför kommande delar av Pust, men också för att bidra till att bredda och fördjupa kunskapsunderlaget för polisverksamheten i allmänhet. Till alla som på något sätt medverkat till innehållet i rapporten riktas ett stort tack för värdefulla bidrag. Särskilt tack till Marie Torstensson Levander, professor vid Malmö högskola, samt Ulf Johansson, biträdande länspolismästare vid Stockholms polismyndighet, för värdefulla synpunkter i samband med granskning av rapporten. Stockholm i mars 2013 Cecilia Woxblom

6 Införandet av PUST en uppföljning 2 Innehåll Förord... 1 Innehåll... 2 Sammanfattning Uppdraget RPS funktion för utvärderingsverksamhet... 6 Bakgrund Pust, införandet... 7 Mål och syfte Omfattning och begränsningar Metod Processen med införandet av Pust del Kommunikationen kring Pust Östergötland under pilottiden Östergötland efter pilottiden Införandeansvariga Handledare Utredningsförfarandet Östergötland under pilottiden Östergötland efter pilottiden Införandeansvariga Handledare Mops-datorer och Pustapplikationen Östergötland under pilottiden Östergötland efter pilottiden Införandeansvariga Handledare Arbetsmiljö Östergötland under pilottiden Östergötland efter pilottiden Införandeansvariga Handledare Användande av Mops-dator under färd Attityd, engagemang, kompetens Östergötland under pilottiden Östergötland efter pilottiden Införandeansvariga... 41

7 Innehåll 3 Tid och resurser Östergötland under pilottiden Införandeansvariga Handledare Utbildning i Pust Erfarenheter och synpunkter från pilotverksamheten i Östergötland Ökad effektivitet, kvalitet Arbetsledning En förändrad roll som polis Att arbeta mobilt Återkoppling Lärandeorganisationen Hur fungerar Pust i Östergötland idag? Införandet av Pust i Östergötland RPS införandegrupp Erfarenheter och synpunkter från införandeansvariga Uppdraget, mål och syfte Utbildning av personal Dialog med RPS Diskussioner på myndigheterna Dialog med Östergötland samt med andra myndigheter Fortsatt engagemang i Pust Vad har fungerat bra respektive dåligt vid införandet av Pust Övriga synpunkter Erfarenheter och syn punkter från handledare Utbildning av personal Innehållet i handledarutbildningen Stödet från RPS Andra frågor som diskuterades i samband med handledarutbildningen i Pust Framtida utbildningsinsatser samt engagemang Övriga synpunkter Slutsatser Rekommendationer Referenser... 75

8 Införandet av PUST en uppföljning 4 Sammanfattning Införandet av Pust, Polisens mobila UtredningsStöd, har drivits som ett nationellt införandeprojekt under ledning av RPS införandegrupp och med införandeansvariga på samtliga polismyndigheter. Det nationella införandearbetet pågick under tiden september 2010 till och med augusti 2011, då driften övergick i linjeverksamhet. Delvis parallellt med det nationella införandearbetet pågick arbetet med pilotverksamhet i Östergötland. En pilotstudie pågick under tiden oktober 2010 till och med mars Under den perioden utvecklades Pustapplikationen successivt, prövades och förbättrades. Personalen fick samtidigt testa olika mobila enheter, Mops-datorer, och det nya mobila arbetssättet. Nya brottskategorier och funktioner lades stegvis till i Pustapplikationen under pilottiden. Utvärderingsfunktionen vid Rikspolisstyrelsens verksledningskansli har bland annat i uppdrag att analysera och utvärdera införandet av nya arbetsmetoder inom svensk polis. Funktionens uppdrag att följa arbetet med införandet av Pust startade i december I denna rapport redovisas iakttagelser och material som samlats in under den tid arbetet med införandet av Pust del 1 följts. En stor del av innehållet i rapporten grundar sig på synpunkter och erfarenheter från de som varit berörda av pilotverksamheten i Östergötland och det nationella införandearbetet. Arbetet med att följa införandet av Pust del 1 i hela landet och samtidigt följa pilotverksamheten i Östergötland har med ett brett perspektiv gett inblick i polisens nya, mobila utredningsstöd. Resultaten i rapporten presenteras områdesvis utifrån frågeställningar med berörd personal på olika funktioner. Områden som beskrivs är bland annat kommunikationen av budskapet om Pust, utredningsförfarandet, Mops-datorer och Pustapplikationen, arbetsmiljö, attityd, engagemang och kompetens, tid och resurser samt utbildning. Synpunkter och erfarenheter har främst inhämtats från de som deltog i pilotverksamheten i Östergötland, de införandeansvariga på myndigheterna samt handledare från samtliga myndigheter, som utbildades centralt av RPS och som sedan i sin tur utbildade personal på sina respektive myndigheter.

9 Sammanfattning 5 Till införandet av kommande delar av Pust, men också till andra projekt, har betydelsen av några områden framstått som särskilt viktiga. Dessa har framkommit ur intervjuer och enkätsvar samt återkommande dykt upp i flera sammanhang och diskussioner och ligger till grund för följande rekommendationer: Skapa förutsättningar för en pilotverksamhet genom att förbereda pilotmyndigheten och vid behov resursförstärka. Tydliggör uppdraget och dess mål, syfte och omfattning, liksom olika funktioner, ansvarsområden och mandat. En utbildningsmiljö som speglar det skarpa systemet och med e-learning som komplement krävs för att skapa förutsättningar för förståelse och kunskap. Kommunicera budskapet kring Pustkonceptet på ett konkret och relevant sätt så att de centrala budskapen blir tydliga.

10 Införandet av PUST en uppföljning 6 Uppdraget RPS funktion för utvärderingsverksamhet Utvärderingsfunktionen vid Rikspolisstyrelsens verksledningskansli har bland annat i uppdrag att analysera och utvärdera införandet av nya arbetsmetoder inom svensk polis. Det yttersta syftet med utvärderingsverksamheten är att den ska bidra till att bredda och fördjupa kunskapsunderlaget för polisverksamheten (RPS, 2010a). Utvärderingsfunktionens arbete har ett tydligt fokus på frågeställningar och teman som bidrar till att främja polisverksamheten, så att den kan bedrivas med god kvalitet och hög effektivitet. Verksamhetsnyttan och relevansen ska vara tydlig. Bland utvärderingsfunktionens uppdrag ligger att studera arbetet med införandet av Pust, Polisens mobila UtredningsStöd. Uppföljningen av detta nya arbetssätt kommer att bedrivas fortlöpande i etapper. Första etappen, som redovisas i denna rapport, behandlar pilotverksamheten i Östergötland samt det nationella införandet av Pust del 1. Framtida studier kommer att behandla införandet av kommande delar av Pust, då nya funktioner tillkommit, och fördjupningar inom olika delar av Pust, när införandearbetet övergått i linjeverksamhet. Avsikten är också att studera områden som direkt berörs av Pust och som kan behöva undersökas i en nära framtid, såsom bland annat frågor som rör organisation, ledarskap, arbetsmiljö, synlighet, tillgänglighet, brottsförebyggande aspekter och teknikens inflytande över arbetet, till exempel i förhörssituationen.

11 Bakgrund Pust, införandet 7 Bakgrund Pust, införandet Ur projektdirektivet för Pust framgår att: Rikspolischefen Bengt Svenson har i polisens planeringsförutsättningar för beslutat att inriktningen för utvecklingen av svenskt polisväsende ska fokusera på de delar som leder till ökad polisiär synlighet och närvaro. Detta är en viktig del av Polisens trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete, men är också en del av ett framgångsrikt brottsutredningsarbete. Målsättningen är att hälften av allt polisarbete ska äga rum i yttre tjänst. En avgörande fråga för såväl synlighet som för Polisens förmåga att klara sitt uppdrag i stort är att utveckla de IT-baserade verksamhetsstöden. Rikspolischefen har vidare beslutat att målet är att utveckla och införa ett ITbaserat verksamhetsstöd för Polisens arbete som fyller moderna krav på användarvänlighet, effektivitet och informationssäkerhet. Det nya verksamhetsstödet ska följa PUM och PNU i tillämpliga delar samt även stödja ett strukturerat informationsutbyte i brottmålsprocessen (RPS, 2009a). PUM, Polisens Underrättelsemodell, och PNU, Polisens Nationella Utredningskoncept, är arbetsmetoder som polisen sedan tidigare arbetar i enlighet med. Dessa metoder ska medverka till effektivitet och kvalitet i arbetet genom bland annat underrättelseverksamhet, brottssamordning, brottsförebyggande arbete samt utredningsarbete som bedrivs i nära anslutning till brottstid och brottsplats.

12 Införandet av PUST en uppföljning 8 I samband med införandet av Pust del 1 förmedlades budskapet om det nya utredningsstödet och det nya arbetssättet till personalen genom olika informationskanaler, bland annat genom presentationer på intrapolis (polisens interna kommunikationssystem, intranät). Nedan visas några exempel på detta. Uppdrag och förutsättningar Rikspolischefen har har beslutat att att Polisens utvecklingsarbete ska ska fokusera på påökad synlighet Uppdraget är är att att ta ta fram ett ett och tillgänglighet. mobilt IT-stöd och skapa förutsättningar för för gemensamma arbetssätt enligt PNU/PUM. Uppdraget är är också att att ta ta hand om om Polisens del del av av brottsmålsprocessen och skapa förutsättningar för för ett ettelektroniskt utbyte i i rättskedjan. Svensk polis i behov av förändring Utvecklingen:...innebär också att vi måste kunna ta till oss forskning och ny teknik snabbt och på ett likvärdigt sätt i hela viktigt att alla, oavsett polisorganisationen. funktion, ser sig som Kvaliteten i polisarbetet får brottsutredare och gör sin inte skilja sig avsevärt mellan del så att ärenden kan olika delar i landet. avslutas så snart och så Bengt Svenson, SvD framgångsrikt som möjligt. Bengt Svenson, Svensk Polis nr. 8/ På sikt: Alla brott utreds med PUST Enbart ny teknik löser inte fler brott. Men när vi kombinerar bästa möjliga arbetssätt med bästa möjliga teknik kommer vi att kunna bli mer synliga och klara upp fler brott. ETT utredningsstöd som omfattar alla brott, även ordningsbot. Nuvarande system för avrapportering och utredning ersätts. PUST kommunicerar direkt med Åklagarmyndighetens system och vidare in in i i rättskedjan.

13 Mål och syfte 9 Mål och syfte Målet med denna rapport är att redovisa iakttagelser som gjorts och material som samlats in under tiden som arbetet med införandet av Pust del 1 följts. Detta innefattar i hög grad synpunkter och erfarenheter från de som varit berörda av pilotverksamheten i Östergötland och från de som arbetat med införandet på myndigheterna runt om i landet. I enlighet med fokus för arbetet vid utvärderingsfunktionen; att främja polisverksamheten så att den kan bedrivas med god kvalitet och hög effektivitet, är syftet med denna rapport att den ska kunna användas som underlag i samband med införandet av kommande delar av Pust, men också generellt sett, för att bidra till att bredda och fördjupa kunskapsunderlaget för polisverksamheten i allmänhet (RPS, 2010a).

14 Införandet av PUST en uppföljning 10 Omfattning och begränsningar Denna rapport behandlar pilottiden i Östergötland, oktober 2010 till och med mars 2011 samt det nationella införandet av Pust fram till och med 31 augusti 2011, då införandearbetet av Pust del 1 avslutades nationellt och verksamheten övergick i linjeverksamhet ute på myndigheterna. RPS utvärderingsfunktion etablerades i oktober Funktionens uppdrag att följa arbetet med införandet av Pust startade i december Vid den tiden var pilotverksamheten i Östergötland aktivt igång sedan ett par månader och det nationella införandearbetet hade pågått i omkring ett halvår. Arbetet på RPS/POA (Polisavdelningen) hade pågått betydligt längre tid än så. Nationellt hade informationsflödet kring Pust börjat synas såväl internt inom Polisen som i externa medier. I detta perspektiv hamnade fokus på att försöka etablera en bild av vad som dittills gjorts och parallellt med det fånga upp så mycket relevant information som möjligt kring det pågående arbetet. Det blev en komplex situation då arbetet med utvecklingen av Pustapplikationen, pilotverksamheten i Östergötland, det nationella införandearbetet och framtagandet av informations- och utbildningsmaterial bedrevs i ett högt tempo med agil metodik. Det agila arbetssättet präglades bland annat av täta leveranser med successiva ändringar och förbättringar under utvecklingstiden, för att verksamhetens krav och önskemål skulle kunna mötas (Highsmith, 2004; RPS, 2010b). Arbetet med uppföljningen av införandet av Pust del 1 försvårades i och med dessa förutsättningar. Att tala om traditionell utvärdering känns inte relevant, då utvärderingsmetoder kopplade till målsättningarna inte diskuterades från början, i samband med projektstart. För att kunna utvärdera målsättningarna som beskrivs i projektdirektivet, till exempel ökad synlighet fylla moderna krav på effektivitet verksamhetsstödet ska följa PUM och PNU i tillämpliga delar (RPS, 2009a), hade det krävts att definitionerna av dessa begrepp hade varit fastställda innan projektstart, så att en nollvärdesanalys hade kunnat genomföras. När nu omständigheterna var sådana att detta inte kunde göras, har studien av Pust del 1 mer fått karaktären av en kvalificerad uppföljning.

15 Metod 11 Metod Arbetet har bedrivits genom att följa pilotdriften i Östergötland och införandearbetet nationellt. Detta har skett genom deltagande vid möten och konferenser, genomförande av intervjuer och enkäter, litteraturstudier samt medverkan som instruktör i Pustutbildningen och arbete med Pust i såväl inre som yttre polisiär tjänst. Under våren 2011 följdes arbetet med pilotdriften i samband med tre pionjärmöten i Östergötland. Införandearbetet på myndigheterna följdes vid nationella införandekonferenser, cirka en per månad, samt vid den avslutande införandekonferensen i Göteborg, 31 augusti 2011, då det nationella införandearbetet av Pust del 1 avslutades och övergick i linjeverksamhet. Vid dessa möten och konferenser gavs tillfällen att knyta värdefulla kontakter med personer på samtliga myndigheter. I samband med intervjuer med personer på olika funktioner och med olika befattningar framkom erfarenheter från myndigheternas införandearbete och synpunkter gällande Pust i många aspekter. Detta har varit till stor nytta i arbetet med denna rapport, och kommer också att kunna komma till användning i den framtida uppföljningen av Pust. Sex enkätstudier har genomförts med olika grupper och befattningshavare, som på olika vis varit delaktiga i arbetet med pilotdriften och införandet av Pust. Enkäter lämnades ut till användare, pionjärer, stationsbefäl (sb)/förundersökningsledare (fu-ledare) och åklagare i Östergötland samt till införandeansvariga och handledare på samtliga myndigheter. Med användare avses här polispersonal i yttre tjänst. Likaså är de flesta av pionjärerna i Östergötland yttre tjänstgörande poliser. RPS beskriver pionjärerna som Rollbeskrivning: Pionjärerna ska ha en renodlad kunskap i applikationen och fungera som korridorstöd för användare (RPS, 2010b). De införandeansvariga är de som på respektive myndighet ansvarade för och drev införandet av Pust och som samarbetade med RPS införandegrupp bland annat i samband med de nationella införandekonferenserna. RPS beskriver de införandeansvarigas roll De införandeansvariga ska leda och styra införandearbetet på strategisk nivå (RPS, 2010b). Handledarna är representanter från samtliga myndigheter som genomgick en central, RPS-ledd, handledarutbildning och som sen i sin tur utbildade lokala instruktörer/pionjärer på sina respektive myndigheter. Enligt RPS beskrivning för Pusthandledarna ska dessa Stötta sina införandeansvariga genom att leda utbildningar (RPS, 2010b). Frågorna i enkäterna hade blandad karaktär, med såväl öppna som fasta svarsalternativ. Den första enkäten, som delades ut under pilottiden i Östergötland till samtliga berörda Pustanvändare inklusive åklagare, hade enbart öppna svarsalternativ. Antalet ifyllda och inlämnade enkäter i den första enkätstudien motsvarade

16 Införandet av PUST en uppföljning 12 inte alls förhoppningen, med endast sammanlagt ca 20 stycken besvarade enkäter. På åklagarsidan inkom endast svar från en åklagare. Övriga enkäter omformulerades därför och delades dessutom ut och samlades in vid ett och samma tillfälle, i samband med aktuell konferens eller möte. Detta gav helt andra svarsfrekvenser. Svaren i den första enkäten har inte strukturerats på grund av frågornas utformning och därmed svarens form. Dessa har studerats mer som en allmän orientering om uppfattningar och erfarenheter från pilotverksamheten. De övriga enkäterna till personalen i Östergötland lämnades ut i maj/juni 2011, det vill säga efter avslutad pilotverksamhet och efter införandet av den skarpa versionen av Pust del 1 i myndigheten. Frågorna inriktades dels på hur man uppfattade Pust under pilotverksamheten, dels på hur man uppfattade Pust efter att den skarpa versionen hade införts. I Östergötland var 22 stationsbefäl/förundersökningsledare involverade i pilotverksamheten. Enkäter delades ut till 18 av dessa och besvarades av samtliga 18. När det gäller pionjärerna var dessa 22 stycken. Enkäter delades ut till 21 av dem och besvarades av alla 21. Att enkäter inte delades ut till alla stationsbefäl/ förundersökningsledare och pionjärer hänger ihop med att några av dessa saknades i samband med de mötestillfällen då enkäterna delades ut och samlades in. När det gäller användarna, de yttre tjänstgörande poliserna, är antalet som berördes av pilotverksamheten osäkert. Enkäter delades ut och samlades in av pionjärerna i samband med utsättningar i respektive turlag. Totalt 19 enkäter delades ut och besvarades. Enkäterna till de införandeansvariga delades ut i samband med den sista nationella införandekonferensen i slutet av augusti 2011, då införandearbetet övergick i linjeverksamhet. Sammanlagt 25 enkäter delades ut; en per myndighet samt ytterligare en till storstadsmyndigheterna Stockholm, Västra Götaland, Skåne och Östergötland, då dessa myndigheter också hade biträdande införandeansvariga. Totalt besvarades 18 enkäter, från 15 olika myndigheter. Enkäterna till handledarna lämnades ut i maj 2011, i samband med det sista tillfället som handledarna och införandegruppen från RPS samlades, efter det att skarpa versionen av Pust hade införts i hela landet. Enkäterna lämnades ut till 63 handläggare och besvarades och lämnades in av 62. Sammanlagt utbildades 72 handledare, men endast 63 av dessa deltog vid den sista träffen, då enkäten delades ut.

17 Metod 13 Tabell 1: Antal utlämnade och besvarade enkäter efter funktion: Funktion/befattning Antal personer i denna funktion Antal utlämnade enkäter Antal besvarade enkäter Användare i Östergötland Pionjärer i Östergötland Stationsbefäl/fu-ledare i Östergötland Införandeansvariga (samt biträdande införandeansvariga) i samtliga myndigheter Handledare i samtliga myndigheter Svarsfrekvenserna som redovisas i rapporten baseras på antalet besvarade enkäter och inkluderar inte det externa bortfallet. Resultaten i rapporten presenteras områdesvis utifrån frågeställningar med berörd personal på olika funktioner. När det gäller svaren från Östergötland delas dessa upp mellan tiden då pilotverksamheten pågick och tiden efter pilotverksamheten, då Pust trätt i kraft i skarp version i myndigheten. Det kommer också tre avsnitt med ytterligare erfarenheter och synpunkter från personalen i Östergötland, de införandeansvariga på myndigheterna samt handledarna på myndigheterna. av materialet till denna rapport bygger på synpunkter som kommit fram i samband med enkäter och intervjuer av personal på olika funktioner/befattningar, som på olika vis varit involverade i arbetet med Pust del 1. En hel del citat presenteras därför i rapporten. Citaten är främst valda så att de ska representera vanligen förekommande åsikter och sådant som uppfattats som synpunkter som väsentligen präglat diskussioner i olika sammanhang. Citaten presenteras i kursiv stil i texten samt i punktlistor i anslutning till tabeller och återges såsom de uttryckts av de som intervjuats och besvarat enkäterna. Den litteratur som studerats är främst polisens interna styrdokument samt intern projektdokumentation. Även annan relevant litteratur med koppling till de olika delarna i Pustprojektet har studerats, bland annat angående processutveckling och e-learning som utbildningsform. Erfarenheter från Pustinförandet har också inhämtats genom att författaren, i sin funktion som polisinspektör vid Stockholmspolisen, kriminaljouren Norrmalm, under en period i mars 2011 medverkade som instruktör vid utbildningsinsatserna i Stockholm City. Vidare har hon arbetat en del med Pust, sedan det infördes skarpt i Stockholm den 17 maj 2011, inom ramen för sin ordinarie funktion vid kriminaljouren. Hon har också kommit i kontakt med Pust i samband med yttre tjänstgöring på Norrmalm. Reflektioner kring pilotverksamheten och införandearbetet redovisas i avsnitten Slutsatser följt av Rekommendationer, i slutet av rapporten. Här lyfts tolkningar och rekommendationer fram utifrån den inblick och de tankar som erhållits, då arbetet med Pust del 1 följts på nära håll men ändå utifrån.

18 Införandet av PUST en uppföljning 14 Processen med införandet av Pust del 1 Bakgrunden till och målsättningarna med införandet av Pust finns i planeringsförutsättningarna för och beskrivs, som nämnts tidigare, i projektdirektivet (RPS, 2009a). I september 2009 skrevs projektkontraktet för Pust del 1 (RPS, 2009b). Införandet av Pust del 1 avslutades sista augusti Införandearbetet bedrevs nationellt genom bland annat införandekonferenser under ledning av RPS införandegrupp och med representanter/införandeansvariga från samtliga myndigheter och Polishögskolan (PHS). Dessa konferenser hölls en gång i månaden från och med september 2010 till och med maj 2011 samt en avslutande konferens i augusti Myndigheterna arbetade i sina respektive införandeorganisationer med att förbereda sin personal för det kommande utredningsstödet. Ur enkätsvaren från de införandeansvariga framgår att de allra flesta polismyndigheterna, nästan 90%, påbörjade arbetet med planeringen av införandet av Pust under perioden augusti november Det var också under denna tid som de flesta införandeansvariga, nästan 80%, tillträdde sin roll som myndighetens införandeansvarig. Under våren 2011 pågick en sju dagar lång RPS-ledd, nationell utbildning av handledare från samtliga polismyndigheter. Dessa utbildade därefter instruktörer och pionjärer ute på sina respektive myndigheter, vilka i sin tur utbildade användare i olika funktioner. Utbildningsorganisationerna och utbildningsinsatserna såg olika ut i de olika myndigheterna, men i samtliga myndigheter genomfördes utbildning. Parallellt med det nationella införandearbetet pågick arbetet med pilotverksamheten i Östergötland. Detta arbete påbörjades i början av I oktober 2010 till och med mars 2011 genomfördes en pilotstudie, då Pustapplikationen successivt utvecklades, prövades och förbättrades, samtidigt som personalen fick testa olika mobila enheter, i form av lap-top datorer eller så kallade Mops-datorer, och det nya mobila arbetssättet. Nya brottskategorier och funktioner lades stegvis till i Pust-applikationen under pilottiden. Den sista mars 2011 avslutades pilotverksamheten i Östergötland. Pust i skarp version infördes därefter successivt i hela landet, under perioden april till och med den 17 maj Under denna period startade polismyndigheterna upp den skarpa driften utifrån ett planerat schema, till dess att samtliga 21 polismyndigheter hade kommit igång i skarp drift den 17 maj. Införandearbetet och pilotverksamheten präglades av ett agilt arbetssätt genom att utvecklingen skedde i ett högt tempo i nära samarbete mellan RPS införandegrupp och kunderna, det vill säga användarna i Östergötland under pilotverksamheten och myndigheternas införandeansvariga under införandetiden.

19 Processen med införandet av Pust del 1 15 Att man valt en agil metodik tydliggjordes inte för kunderna förrän sent i processen, vilket skapade ovisshet och frustration. I samband med en införandekonferens, nr 8 i maj 2011, uttryckte en av de införandeansvariga detta som: Jag skulle vilja ha förklaringen om ett Agilt arbetssätt av utvecklingsprojektet tidigare. När man fick förklarat hur man nu gör med att man bygger hela tiden, rättar fel, tillsätter metodstöd, gör prioriteringar etc. så accepterade jag på ett annat sätt att det hela tiden blev omfall (RPS, 2011c). Agil metodik präglas bland annat av att kunden tillfredsställs genom att utveckling sker i nära samarbete mellan kund och utvecklare under hela utvecklingstiden, att man har regelbundna möten mellan kund och utvecklare samt att leveranser sker regelbundet och med löpande utvärderingar för att skapa förståelse och möta nya krav och önskemål (Highsmith, 2004). RPS införandegrupp konstaterade själva i sin utvärdering av införandet att budskapet om det agila förhållningssättet inte hade nått ut till användarna, Information om att verksamheten hade möjlighet att komma med förbättringsförslag gick inte fram ordentligt. Självklart uppstod frustration när användarna stötte på barnsjukdomar och inte hade klart för sig att applikationen var långt ifrån färdigutvecklad (RPS, 2010b).

20 Införandet av PUST en uppföljning 16 Kommunikationen kring Pust Budskapet kring Pust kommunicerades ut till myndigheterna från RPS på flera sätt; internt via intrapolis, APT-material (arbetsplatsträff), vid utbildningsinsatser och så vidare, men också i externa medier. Det var ett stort intresse för det nya arbetssättet och utredningsstödet. av kommunikationsmaterialet fokuserade på det nya arbetssättet. 90/10, med innebörden att Pust ska ses som ett nytt arbetssätt till 90% och ny teknik till 10%, var ett tydligt budskap som presenterades av RPS. Med det mobila stödet var målsättningen att synligheten och tillgängligheten skulle öka. Ett annat budskap var Kvar på plats, klar på plats med avsikten att så mycket som möjligt av en utredning ska göras klart ute på brottsplatsen, med inblandade personer närvarande och med kontakt med granskande befäl/förundersökningsledare i realtid. I enlighet med PNU ska poliser i yttre tjänst genomföra utredningsåtgärder på brottsplatsen och i vissa fall slutföra ärenden direkt på plats. Alla poliser ska se sig som brottsutredare. I och med förundersökningsledning i realtid, mobilt utredningsstöd och att poliser i yttre tjänst själva ska utreda och slutföra sina ärenden, var budskapet att effektiviteten ska öka i och med färre överlämningar av ärenden mellan befattningshavare och att genomströmningstiderna därmed ska minska.

21 Kommunikationen kring Pust 17 Några exempel på hur dessa budskap kommunicerades ut via intrapolis: Ett nationellt utredningskoncept: PNU Kvar på plats med mobilt it-stöd Där det händer, när det händer: Poliser i yttre tjänst som kan utreda brott direkt på plats. Snabb tillgång till bra brottsplatsundersökare. Stöd från FU-ledare som kan kvalitetssäkra utredningen. Samma utredare i ärenden med samma misstänkt. 17:15 En förundersökningsledare får upp utredningen på sin dator. Han/hon läser igenom och godkänner. Poliserna kan stanna kvar på plats. KLART! När all information är inlagd klarmarkerar polisen ärendet. Patrullen har tillgång till händelserapporten Informationen via PUST. finns inlagd när poliserna börjar arbeta på plats. LKC får samtalet, skriver en händelserapport och anropar en patrull. Vi ska klara upp fler mängdbrott I PUST del 1: Snatteri Brott mot knivlagen Brott vi vikan göra klart direkt Vissa narkotika- och och utan överlämningar! alkoholbrott Trafikbrott, till exempel Ofta finns gärningsmannen rattfylleri och olovlig kvar på platsen när polisen körning börjar utreda brottet. Ytterligare exempel på informationsmaterial som användes i samband med införandet av Pust: Nationellt stöd med två delar Flödesschema för PUST del 1- ärenden Gemensamma arbetssätt: Utred på plats Utred själv PNU Gör klart direkt Färre överlämningar Förenklad utredning och delgivning Ett mobilt IT-stöd: Arbeta nära händelsen Hämta, skicka och återanvänd information Metodstöd - lätt att göra rätt Mindre pappersarbete Utredare Trafikpatrull Näpopatrull Ordningspatrull FU-ledare Ärende klart Utredningsenheter Utredningsenheter Åklagare Kombinationen av mobilitet och arbetssätt gör att Polisen kan bli mer synlig, tillgänglig och effektiv. Kompl. Kompl. Budskapet var, liksom beskrivits tidigare, tydligt att med ett nytt arbetssätt tillsammans med ny teknik skulle Polisens arbete kunna bli mer effektivt. RPS införandegrupp beskrev i sin slutrapport Vi hade ett perspektiv där vi fokuserade på arbetssättet till 90% och tekniken till 10%. Detta vek vi inte från (RPS, 2010c).

22 Införandet av PUST en uppföljning 18 Vidare var budskapet att med ständig tillgång till förundersökningsledare och med yttre tjänstgörande poliser som själva utreder och slutför ärenden i större utsträckning, ska antalet överlämningar av ärenden mellan olika befattningshavare minska och därmed ska genomströmningstiderna förkortas och verksamheten bli mer effektiv. Detta illustreras tydligt i figuren nedan. Ett annat viktigt budskap som lyftes fram var vinsten av en lärandeorganisation, som innebär att kvaliteten på utredningarna blir allt bättre genom att poliserna i yttre tjänst själva utreder sina ärenden, får konstruktiv feedback från förundersökningsledarna och därigenom utvecklar sina kunskaper inom utredningsområdet.

23 Kommunikationen kring Pust 19 Östergötland under pilottiden Ur enkätsvaren från de som deltog i pilotverksamheten i Östergötland framgår att mycket av budskapet kring Pust inte nådde riktigt fram till personalen. Tabell 2: Fick du tillräckligt med information för att kunna använda Pust inledningsvis? Funktion Stämmer inte alls Stämmer en aning Stämmer något Stämmer mycket Stämmer helt Ej besvarat frågan Användare 7 (37%) 4 (21%) 6 (32%) 2 (11%) 0 (0%) 0 (0%) Pionjärer 3 (14%) 10 (48%) 5 (24%) 2 (10%) 0 (0%) 1 (5%) Sb/fu-ledare 7 (39%) 9 (50%) 2 (11%) 0 (0%) 0 (0%) 0 (0%) Samtliga 17 (29%) 23 (40%) 13 (22%) 4 (7%) 0 (0%) 1 (2%) dålig information. Endast ett väckelsemöte innan införandet. (användare) Gick att starta upp men fullt av brister. Ingen visste särskilt mycket. Gick knappt att använda. (användare) Ingen information alls av arbetsledningen. Jag skulle från början på ett informationsmöte om Pust och då var jag helt plötsligt pionjär. (pionjär) Allt hastades fram, ingen visste hur det skulle fungera, osäkerhet från början. (pionjär) Fu-ledarrollen hamnade i skymundan och fick ingen förberedelse. (sb/fu-ledare) Learning by doing. (sb/fu-ledare) Ur resultaten kan man utläsa att personalen, såväl inre som yttre tjänstgörande poliser, som deltog i pilotverksamheten, till mycket stor del upplevde att de inte fick tillräckligt med information innan pilotverksamheten påbörjades. Nästan 90% av stationsbefälen/förundersökningsledarna menade att man inte fick tillräckligt med information, det vill säga uppgav Stämmer inte alls eller Stämmer en aning, för att kunna arbeta med Pust inledningsvis. Motsvarande omkring 60% av pionjärerna och användarna delade denna uppfattning. Endast ett fåtal, 7% av samtliga, uttryckte att de fick tillräckligt med information angående Pust innan pilotverksamheten startade, det vill säga svarade Stämmer mycket eller Stämmer helt i enkäten. Tabell 3: I vilken mån var informationen om nytt arbetssätt 90/10 tillräcklig inledningsvis? Ej besvarat Funktion otillräcklig Otillräcklig Ok Tillräcklig tillräcklig frågan Användare 7 (37%) 9 (47%) 1 (5%) 0 (0%) 0 (0%) 2 (11%) Pionjärer 4 (19%) 6 (29%) 10 (48%) 0 (0%) 1 (5%) 0 (0%) Sb/fu-ledare 2 (11%) 6 (33%) 7 (39%) 3 (17%) 0 (0%) 0 (0%) Samtliga 13 (22%) 21 (36%) 18 (31%) 3 (5%) 1 (2%) 2 (3%)

24 Införandet av PUST en uppföljning 20 Aldrig hört 90/10 förrän i det här häftet. (användare) Vi har ändå inga befäl som hinner granska ute på plats så det har fungerat jättedåligt. (användare) Man skulle utbildat befälen som skulle granska innan man utbildade personalen. (användare) Vet fortfarande inte vad 90/10 är! (pionjär) info på intrapolis. (sb/fu-ledare) Enkätsvaren visar att en stor del av de som deltog i pilotverksamheten hade uppfattningen att de inte fick tillräckligt med information angående att Pust till 90% ska betraktas som ett nytt arbetssätt och till 10% avser ny teknik. Detta gällde främst användarna, vilka till nästan 85% hade denna uppfattning, det vill säga svarade med otillräcklig eller Otillräcklig. Motsvarande andel bland pionjärer och stationsbefäl/förundersökningsledare låg på cirka 50% respektive drygt 40%. Endast ett fåtal, 7% av samtliga, uttryckte att de fick tillräckligt med information kring detta, det vill säga svarade Tillräcklig eller tillräcklig i enkäten. Flera uttryckte att de aldrig hade hört talas om 90/10 förrän i enkäten. Tabell 4: I vilken mån var informationen om synlighet/tillgänglighet tillräcklig inledningsvis? Ej besvarat Funktion otillräcklig Otillräcklig Ok Tillräcklig tillräcklig frågan Användare 4 (21%) 6 (32%) 9 (47%) 0 (0%) 0 (0%) 0 (0%) Pionjärer 3 (14%) 6 (29%) 8 (38%) 4 (19%) 0 (0%) 0 (0%) Sb/fu-ledare 1 (6%) 8 (44%) 7 (39%) 2 (11%) 0 (0%) 0 (0%) Samtliga 8 (14%) 20 (34%) 24 (41%) 6 (10%) 0 (0%) 0 (0%) Att vi ska skriva ute på gatan fungerar inte. Synligheten ökar inte för att vi sitter i en källare och skriver ärenden. (användare) Synlighet genom att ses mer ute genom att avrapportera på fältet fungerar ej praktiskt. (användare) Synlighet och tillgänglighet; tanken var god, men det fungerar inte i praktiken. (pionjär) Synligheten har fått bli sekundär på bekostnad av att lära sig det ny arbetssättet. (pionjär) Uppfattningen om definition av värde av synlighet skiljer sig mellan RPS och användare. (sb/fu-ledare) Angående information kring synlighet och tillgänglighet tyder svaren i enkäterna på att detta budskap nådde fram till pilotdeltagarna i något större utsträckning. Men även här menade mellan 40% och 50% i samtliga tre kategorier att de inte fick tillräckligt med information, det vill säga uppgav otillräcklig eller Otillräcklig i enkätsvaret. Det var endast en mindre del, 10% av samtliga, som tyckte att de fick tillräckligt med information om synlighet/tillgänglighet.

25 Kommunikationen kring Pust 21 Många av kommentarerna från personalen i Östergötland antyder att informationsmaterialet kring Pust inte var tillräckligt färdigt inför pilotverksamhetens start. En synpunkt som framkom i samband med pionjärmötena under pågående pilotverksamhet var att personalen upplevde att deras myndighet inte var helt beredd på vad det skulle innebära för dem att vara pilotmyndighet. Flera av de som var inblandade i pilotverksamheten i Östergötland uttryckte att myndigheten inte var beredd på Pustinförandet, något som en pionjär beskrev på följande vis Medarbetarna var mycket engagerade och ville väl. RPS borde dock ställt krav på myndigheten att organisera sig för Pust; t ex fu-ledning, handläggning av ärenden, i stället för att tvinga in Pust i nuvarande organisation. Detta har medfört problem och en massa frågetecken. I sin utvärdering av införandet konstaterade också RPS införandegrupp detta Det hade varit en fördel om Östergötland varit involverade tidigare vad gäller det kommunikativa arbetet. Det var dock svårt för kommunikatörerna att börja sitt arbete innan införandegruppen på RPS fanns på plats. Det fanns inte heller någon tydlig mall för hur pilotkommunikation skulle genomföras, vilken var RPS uppgift och vilken var Östergötlands (RPS, 2010b). Östergötland efter pilottiden På fråga till de som deltog i pilotverksamheten i Östergötland angående hur de tyckte att det fungerade med Pust i dessa aspekter efter pilotverksamheten och införandet av det skarpa systemet, tyckte de flesta att det fortfarande inte fungerade. Man menade till och med att synligheten och tillgängligheten hade försämrats, bland annat på grund av dålig täckning för Mops-datorerna och dålig arbetsmiljö. Flera uttryckte också att de fortfarande inte kände till vad det innebär med ett nytt arbetssätt, 90/10. Tabell 5: Hur anser du att Pust fungerar i nuläget vad gäller nytt arbetssätt, 90/10? Funktion dåligt Dåligt Ok Bra bra Ej besvarat frågan Användare 3 (16%) 8 (42%) 5 (26%) 0 (0%) 0 (0%) 3 (16%) Pionjärer 3 (14%) 3 (14%) 10 (48%) 1 (5%) 0 (0%) 4 (19%) Sb/fu-ledare 3 (17%) 3 (17%) 5 (28%) 6 (33%) 0 (0%) 1 (6%) Samtliga 9 (16%) 14 (24%) 20 (34%) 7 (12%) 0 (0%) 8 (14%) Pust är bra. Att ändra arbetssättet är det dock inte tillräckligt bra för. (användare) Etiskt och moraliskt är det inte rätt att stå med mt [misstänkt] utanför en affär exempelvis. Blir inte synligare inne på ett lager heller. Kan bara göra en sak i taget. Är vi upptagna så är vi. (användare)

26 Införandet av PUST en uppföljning 22 Skulle behöva ett offline-läge, ofta dålig täckning vilket leder till att man skriver ner på papper och sen åker in till station och skriver. (användare) Det går fortast att skriva på station. Så tar man korta uppgifter på plats är vi mer synliga. (användare) Osäkerhet gör att ptr [patrull] hellre avrapporterar på station i stället för på stan. (pionjär) Man försöker skriva ute, men det fungerar inte alltid. (pionjär) Vad är 90/10? (fu-ledare) Vid en jämförelse mellan svaren under och efter pilottiden framkommer att uppfattningen om hur det nya arbetssättet fungerade efter pilottiden var något mindre negativ, än hur man inledningsvis uppfattade informationen om vad det nya arbetssättet innebar, jämför tabell 3. Tabell 6: Hur anser du att Pust fungerar i nuläget vad gäller synlighet/tillgänglighet? Funktion dåligt Dåligt Ok Bra bra Ej besvarat frågan Användare 5 (26%) 10 (53%) 4 (21%) 0 (0%) 0 (0%) 0 (0%) Pionjärer 3 (14%) 4 (19%) 11 (52%) 0 (0%) 0 (0%) 3 (14%) Sb/fu-ledare 4 (22%) 7 (39%) 6 (33%) 0 (0%) 0 (0%) 1 (6%) Samtliga 12 (21%) 21 (36%) 21 (36%) 0 (0%) 0 (0%) 4 (7%) Synlighet? Det funkar ju inte som det är tänkt. De flesta åker in och skriver inne. (användare) Många Pust görs på station. Gör man en Pust ute består synligheten i en tom rb [radiobil]. (användare) Synligheten ökar inte när vi står på ett lager och skriver. (pionjär) Vi skriver ofta inne så där försvinner en del av synligheten, men ärendet går fortare så det finns fördelar av det. (pionjär) Synlighet; ingen vill skriva ute pga arbetsmiljö och problem med täckning. (fu-ledare) Synligheten har minskat pga att utredningsarbete i större utsträckning sköts av yttre personal. (fu-ledare) Svaren på hur man tyckte att det fungerade med Pust avseende synlighet/tillgänglighet efter pilottiden tyder på att man menade att synligheten minskat i och med Pust. Ur kommentarerna framkommer möjliga förklaringar såsom bland annat dålig uppkoppling, osäkerhet och dålig arbetsmiljö. Kommentarerna visar på att man tyckte att systemet var bra vid avrapportering inne på station, men att det var problem av olika slag i samband med avrapportering ute, vilket man menade försämrade synligheten.

27 Kommunikationen kring Pust 23 Införandeansvariga När det gäller de införandeansvariga på myndigheterna föreföll dessa betydligt mer nöjda än vad personalen i Östergötland var, med informationen de fick av RPS för att kunna genomföra införandet av Pust. Cirka två tredjedelar av de införandeansvariga svarade att de var nöjda med informationen. En del menade att de fick för mycket information och att denna ändrades efter hand. Flera saknade genomgång av Pustapplikationen. Väldigt mycket information, nästan för mycket. Stor otydlighet, olika/förändrade besked. Informationen kom efterhand och blev bättre och tydligare. Luddiga, odetaljerade svar, svårt att förstå vad de menade ibland. Applikationen skulle ha gåtts igenom från början. Angående frågeställningar om informationen om nytt arbetssätt, synlighet och tillgänglighet till de införandeansvariga i hela landet ser svarsfördelningen också helt annorlunda ut jämfört med Östergötland, med betydligt fler nöjda. Tabell 7: I vilken mån var informationen om följande begrepp bra? dålig Dålig Ok Bra bra Ej besvarat frågan Nytt arbetssätt 90/10 1 (6%) 0 (0%) 2 (11%) 10 (56%) 4 (22%) 1 (6%) Synlighet/tillgänglighet 0 (0%) 0 (0%) 8 (44%) 7 (39%) 2 (11%) 1 (6%) Vill vända på procent-satsen fungerar tekniken bra så kommer personalen att använda mops-datorerna i enlighet med Pustkonceptet utan vidare. Nytt arbetssätt 90/10 så har vi redan arbetat i stor utsträckning. fokus på arbetssätt. Teknikfrågorna fick stå tillbaka i stor utsträckning. Mellan 50% och 80% av de införandeansvariga var nöjda med informationen om Pust som ett nytt arbetssätt, 90/10, samt om synlighet/tillgänglighet, det vill säga svarade Bra eller bra i enkäten. Endast några få var missnöjda med informationen. Att de införandeansvariga var så pass nöjda med informationen kring Pust kan hänga ihop med att informationsmaterialet utvecklades efter hand som införandearbetet och pilotverksamheten pågick och de införandeansvariga fick allt bättre information. I samband med pilotverksamheten i Östergötland var materialet inte alls klart när man satte igång. Det gjordes många erfarenheter under pilottiden, som kunde tas tillvara och vidarebefordras till de införandeansvariga. Bland de införandeansvariga uttrycktes synpunkter om att pilotverksamheten borde ha utvärderats i större utsträckning än vad som gjordes innan Pust infördes skarpt. Detta kom bland annat fram i ett par kommentarer i samband med en infö-

28 Införandet av PUST en uppföljning 24 randekonferens; Jag tycker att det är synd att vi alla har varit tvungna att skapa egna hjul eftersom Östergötland inte givit oss någonting. Jag skulle vilja ha haft en utvärdering av Östergötland på detaljnivå innan vi övriga skulle sätta igång respektive Att piloten skulle varit klar och utvärderad innan övriga landet börjat sitt arbete med införandet (RPS, 2011c). RPS införandegrupp konstaterade själva i sin utvärdering av införandet I det höga tempo som drev Pust införandeuppdrag framåt fanns tyvärr inte tillräckligt med tid för reflektion. Det hade varit önskvärt med ett uppehåll mitt i piloten samt ett mellan det att piloten avslutats och att resterande myndigheter införde Pust. Utan uppehållet var det svårt att dra nytta av alla lärdomar och göra en ordentlig utvärdering (RPS, 2010b). Handledare Även till handledarna nådde budskapet om ett nytt arbetssätt, synlighet och tillgänglighet ut på ett helt annat sätt än till personalen i Östergötland. Tabell 8: I vilken mån tycker du att du fått tillräcklig kunskap om dessa begrepp under Pusthandledarutbildningen? Nytt arbetssätt, 90/10 I stor Ej besvarat Inte alls En aning Något utsträckning frågan 2 (3%) 4 (6%) 4 (6%) 35 (56%) 15 (24%) 2 (3%) Synlighet 2 (3%) 6 (10%) 25 (40%) 24 (39%) 3 (5%) 2 (3%) Tillgänglighet 2 (3%) 5 (8%) 26 (42%) 24 (39%) 3 (5%) 2 (3%) Synlighet innebär INTE fler reflexvästar, även om vissa tror det. Bra diskussioner, men dessa ord måste diskuteras på myndigheterna, har ej med Pust i sig att göra. Av handledarna var en stor andel, omkring 80%, nöjda med informationen om ett nytt arbetssätt, 90/10, det vill säga de uppgav eller I stor utsträckning i enkätsvaret. När det gäller informationen angående synlighet och tillgänglighet tyder svaren, med omkring 45% nöjda, på att man hade önskat något mer information kring dessa delar, men att man i alla fall var betydligt mer nöjd än i Östergötland. Att handledarna liksom de införandeansvariga upplevde att de var mer nöjda med informationsmaterialet än vad personalen i Östergötland uttryckte, kan hänga ihop med att informationsmaterialet utvecklades efter hand som utbildningen av handledare pågick och att handledarna därför fick allt bättre information.

29 Utredningsförfarandet Utredningsförfarandet 25 Då tanken i Pustärenden är att förundersökningsledningen i möjligaste mån ska kunna ske i realtid, det vill säga att en patrull ute på brottsplatsen ska kunna ringa in till förundersökningsledaren för direkt granskning och förundersökningsbeslut, får förundersökningsledaren en nyckelroll. Detta ställer stora krav på en organisation med tillgängliga och behöriga förundersökningsledare. Genom denna direktkontakt med förundersökningsledaren ska avrapporterande polis direkt få återkoppling i utredningen och helst kunna slutföra den på plats. Härigenom ska kvaliteten på utredningarna öka och genomströmningstiderna minska. Östergötland under pilottiden Ur enkätsvaren från de som deltog i pilotverksamheten i Östergötland framgår att även när det gäller utredningsförfarandet och handläggningen av ärenden uppfattade personalen att de inte fick tillräckligt med information inledningsvis. Angående PNU och PUM visar enkätsvaren också att personalen upplevde att de inledningsvis inte fick tillräckligt med information. Tabell 9: I vilken mån var informationen om utredningsförfarandet/ handläggningen av ärenden tillräcklig inledningsvis? Ej besvarat Funktion otillräcklig Otillräcklig Ok Tillräcklig tillräcklig frågan Användare 5 (26%) 7 (37%) 7 (37%) 0 (0%) 0 (0%) 0 (0%) Pionjärer 6 (29%) 5 (24%) 7 (33%) 1 (5%) 0 (0%) 2 (10%) Sb/fu-ledare 5 (28%) 8 (44%) 4 (22%) 1 (6%) 0 (0%) 0 (0%) Samtliga 16 (28%) 20 (34%) 18 (31%) 2 (3%) 0 (0%) 2 (3%) Oklart vem som skulle äga ärendet. (användare) Inte ok att en polis i yttre tjänst ska lägga tid på att ringa runt för att t ex slutdelge. (användare) Handläggningen skulle ju se likadan ut i hela länet och ändå har alla städer sina egna rutiner. MÄRKLIGT. (användare) Ingen information eller samsyn angående organisation eller handläggning av ärenden. (pionjär) Som pilotmyndighet har vi fått uppfinna rutinerna efter hand, vilket varit otroligt påfrestande. (pionjär)

30 Införandet av PUST en uppföljning 26 För lite utbildning om olika ärenden, mest info om RB 23:22 [rättegångsbalken], inget om fu-ledning, rf [rattfylleri], drog-rf, ringa nark [narkotikabrott], grovis [grov olovlig körning] mm. (pionjär) Fortsatta handläggningen av ärenden ej klargjord. (fu-ledare) Över hälften av användarna och pionjärerna uppgav att de inte fick tillräckligt med information kring utredningsförfarandet, det vill säga svarade otillräcklig eller Otillräcklig i enkäten. Bland förundersökningsledarna var det motsvarande över 70% som uppgav att de upplevde att de inte fick tillräckligt med information om handläggningen av ärenden. Endast någon enstaka, 3% av samtliga, uppgav att de tyckte att informationen var tillräcklig, det vill säga svarade Tillräcklig. Av kommentarerna framgår bland annat att personalen tyckte att det rådde oklarheter i handläggningen av ärenden samt brist på utbildning. Tabell 10: I vilken mån var informationen om PNU tillräcklig inledningsvis? otillräcklig Otillräcklig Ok Tillräcklig tillräcklig Ej besvarat frågan Användare 6 (32%) 11 (58%) 2 (11%) 0 (0%) 0 (0%) 0 (0%) Pionjärer 5 (24%) 8 (38%) 5 (24%) 0 (0%) 0 (0%) 3 (14%) Sb/fu-ledare 6 (33%) 2 (11%) 7 (39%) 1 (6%) 0 (0%) 2 (11%) Samtliga 17 (29%) 21 (36%) 14 (24%) 1 (2%) 0 (0%) 5 (9%) Tabell 11: I vilken mån var informationen om PUM tillräcklig inledningsvis? otillräcklig Otillräcklig Ok Tillräcklig tillräcklig Ej besvarat frågan Användare 6 (32%) 11 (58%) 2 (11%) 0 (0%) 0 (0%) 0 (0%) Pionjärer 6 (29%) 10 (48%) 3 (14%) 0 (0%) 0 (0%) 2 (10%) Sb/fu-ledare 6 (33%) 3 (17%) 6 (33%) 0 (0%) 0 (0%) 3 (17%) Samtliga 18 (31%) 24 (41%) 11 (19%) 0 (0%) 0 (0%) 5 (9%) Fick ingen information angående detta. (användare) Vad har de för koppling till Pust? (pionjär) Inget som nämndes avsevärt. (pionjär) Har hört begreppen men vet ej vad de innebär. (fu-ledare) Togs inte alls upp. Har läst in själv. (fu-ledare) Vi behöver arbeta med införandet av PNU, med riktig samordning. (fu-ledare) Bland användarna uppgav 90% att man inte fick tillräckligt med information angående PNU och PUM inledningsvis, det vill säga svarade otillräcklig eller Otillräcklig i enkäten. För pionjärernas del svarade mellan 60% och 80% att

It inom Polisen. Nationell it-strategi 2010/2015

It inom Polisen. Nationell it-strategi 2010/2015 It inom Polisen Nationell it-strategi 2010/2015 1010101 1010101 1010101 1010101 2010 2015 En it-strategi för att lösa och förebygga fler brott Med ett förnyat och effektivare it-stöd kan Polisen lösa och

Läs mer

Kriminalteknisk strategi med handlingsplan. www.polisen.se

Kriminalteknisk strategi med handlingsplan. www.polisen.se Kriminalteknisk strategi med handlingsplan www.polisen.se Utgivare Rikspolisstyrelsen Box 12256 102 26 Stockholm ISBN: 978-91-89475-73-1 Diarienr.: POA-470-7282/08 Upplaga: 1 000 ex juni 2007 1 000 ex

Läs mer

Hanteringen av mängdbrott

Hanteringen av mängdbrott RiR 2010:10 Hanteringen av mängdbrott en kärnuppgift för polis och åklagare ISBN 978 91 786 218 2 RiR 2010:10 Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2010 Till regeringen Justitiedepartementet Datum: 2010-05-20

Läs mer

Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för polisanställda

Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för polisanställda Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för polisanställda 2014-09-28 Regeringskansliet Elin Almqvist Postadress Besöksadress Telefonväxel 103 33 Stockholm Karlavägen 100

Läs mer

Det här är Polismyndigheten. En presentation av polisens nya organisation Stefan Marcopoulos, Kommunikationsavdelningen

Det här är Polismyndigheten. En presentation av polisens nya organisation Stefan Marcopoulos, Kommunikationsavdelningen Det här är Polismyndigheten En presentation av polisens nya organisation Stefan Marcopoulos, Kommunikationsavdelningen 1 Polismyndigheten består av: 95 lokalpolisområden 27 polisområden 7 regioner (Syd,

Läs mer

Nya arbetssätt = effektivare polis?

Nya arbetssätt = effektivare polis? Kriminologiska institutionen Nya arbetssätt = effektivare polis? En studie om mål och resultatmätning inom Polisen Examensarbete 15 hp Kriminologi Kriminologi, kandidatkurs (30 hp) Vårterminen 2013 Helena

Läs mer

Ekobrottsmyndighetens problembeskrivning inför ändringar i polisdatalagen från den 1 januari 2015

Ekobrottsmyndighetens problembeskrivning inför ändringar i polisdatalagen från den 1 januari 2015 Bilaga 1 Datum Sida 2014-06-30 1 (8) Lena Lindgren Schelin Ert datum Dnr Chefsjurist, personuppgiftsombud EBM A-2014/0261 Ekobrottsmyndighetens problembeskrivning inför ändringar i polisdatalagen från

Läs mer

Brå rapport 2013:21. Enkäter. Enkät till närpolischefer... 2 Enkät till poliser i yttre tjänst... 11

Brå rapport 2013:21. Enkäter. Enkät till närpolischefer... 2 Enkät till poliser i yttre tjänst... 11 Enkäter Enkät till närpolischefer... 2 Enkät till poliser i yttre tjänst... 11 1 Enkät till närpolischefer 1. a) Skriv ditt namn. b) Skriv din chefstitel. Till exempel närpolischef, områdeschef eller liknande.

Läs mer

Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten

Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN Uttalande 2013-06-18 Dnr 16-2013 Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden har granskat

Läs mer

Grafisk profil styrande dokument. En manual från Rikspolisstyrelsen

Grafisk profil styrande dokument. En manual från Rikspolisstyrelsen Grafisk profil styrande dokument En manual från Rikspolisstyrelsen avdelning I den här manualen finns information om den grafiska profil som används för styrande dokument inom Polisen. Det kan vara strategier,

Läs mer

INRIKTNINGSBESLUT FÖR DEN NYA POLISMYNDIGHETEN 2015. Underlag för diskussioner i arbetsgrupper

INRIKTNINGSBESLUT FÖR DEN NYA POLISMYNDIGHETEN 2015. Underlag för diskussioner i arbetsgrupper INRIKTNINGSBESLUT FÖR DEN NYA POLISMYNDIGHETEN 2015 Underlag för diskussioner i arbetsgrupper HÄR ÄR VI I ARBETET I och med att inriktningsbeslutet fattades i oktober 2013 är fas 3 och 4 avslutat. Ungefär

Läs mer

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Tillsynsrapport 2013:3 Utvecklingscentrum Göteborg April 2013 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 3 2. METOD... 3 3. GRANSKADE ÄRENDEN...

Läs mer

Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter

Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten

Läs mer

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703 Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-03-28 Dnr 114-2011 Försvararsamtal BAKGRUND Enligt lagen (2007:980) om tillsyn över viss brottsbekämpande verksamhet (tillsynslagen) har Säkerhets-

Läs mer

Polisens årsredovisning 2010

Polisens årsredovisning 2010 Polisens årsredovisning 2010 Produktion Rikspolisstyrelsen Version 1 EA - 902-7088/09 ISBN-13 978-91-89475-88-5 Grafisk form och layout Blomquist Annonsbyrå AB Foto omslag Elisabeth Hammami Foto inlaga

Läs mer

Rapport 2015:9. Brå-Lean. Försöksprojekt för ökad uppklaring av mängdbrott

Rapport 2015:9. Brå-Lean. Försöksprojekt för ökad uppklaring av mängdbrott Rapport 2015:9 Brå-Lean Försöksprojekt för ökad uppklaring av mängdbrott ISSN 1100-6676 ISBN 978-91-87335-43-3 URN:NBN:SE:BRA-593 Brottsförebyggande rådet 2015 Författare: Anna Eksten Omslag: Lotta Sjöberg

Läs mer

Kompetensprofiler för Polisens ledarskapsnivåer. en nationell inriktning

Kompetensprofiler för Polisens ledarskapsnivåer. en nationell inriktning Kompetensprofiler för Polisens ledarskapsnivåer en nationell inriktning Frågor och svar om kompetensprofiler för Polisens ledarskapsnivåer Varför behövs kompetensprofiler? Syftet med kompetensprofilerna

Läs mer

1.3 Utgångspunkter och principer för detaljorganisationen (sid 9-11)

1.3 Utgångspunkter och principer för detaljorganisationen (sid 9-11) Utdrag från den särskilde utredarens beslut om huvuddragen i den nya polismyndighetens detaljorganisation 2014-05-15 1.3 Utgångspunkter och principer för detaljorganisationen (sid 9-11) Närmare medborgarna

Läs mer

Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet

Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-06-14 Dnr 139-2011 Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens

Läs mer

PÅ JOBBET TEXT CARINA SKAGERLIND FOTO JIMMY GUSTAFSSON

PÅ JOBBET TEXT CARINA SKAGERLIND FOTO JIMMY GUSTAFSSON PÅ JOBBET TEXT CARINA SKAGERLIND FOTO JIMMY GUSTAFSSON 20 SAMBANDET 4 2012 VASSA PÅ MILJÖBROTT Miljöbrott innebär en bredd av ärenden. Under 2012 har det bland annat inneburit ett oljeutsläpp samt ett

Läs mer

Uppföljning av polismyndigheternas hantering av våld i offentlig miljö

Uppföljning av polismyndigheternas hantering av våld i offentlig miljö Tillsynsrapport 2013:14 Uppföljning av polismyndigheternas hantering av våld i offentlig miljö Rikspolisstyrelsen Sammanfattning 3 Sammanfattning Rikspolisstyrelsen genomförde en inspektion av våld i

Läs mer

Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15

Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15 Datum 2015-06-29 Sida 1 (6) Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15 1. Sammanfattning RUBICON står för rutiner brottsutredningar i konkurs och har sedan mitten av 1990-talet varit

Läs mer

Olika former av metodstöd

Olika former av metodstöd 5 Kapitel Olika former av metodstöd Processkartläggning är en viktig del av arbetet med verksamhetsutveckling för att bland annat definiera nuläget i den arbetsprocess som är tänkt att förändras. Samstämmighet

Läs mer

Revisionsrapport Söderhamns kommun

Revisionsrapport Söderhamns kommun Revisionsrapport Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor Söderhamns kommun Bengt Andersson Innehållsförteckning 1 Bakgrund 1 1.1 Uppdrag och revisionsfråga 1 1.2 Metod 1 2 Resultat

Läs mer

Ökad effektivitet och förbättrad samverkan vid handläggning av mängdbrott

Ökad effektivitet och förbättrad samverkan vid handläggning av mängdbrott Ökad effektivitet och förbättrad samverkan vid handläggning av mängdbrott REDOVISNING I MAJ 2010 AV ETT REGERINGSUPPDRAG TILL RIKSPOLISSTYRELSEN, ÅKLAGARMYNDIGHETEN OCH DOMSTOLSVERKET Utgivare: Rikspolisstyrelsen/Domstolsverket/Åklagarmyndigheten

Läs mer

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Resultat från seminarium 2

Resultat från seminarium 2 Projektet Vård och Omsorgscollege Västerbotten Resultat från seminarium 2 En sammanställning av inkomna synpunkter och förslag från BUSprojektets seminarieserie i Vilhelmina, Lycksele, Umeå och Skellefteå

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Kvalitetsstrategi. för Umeå Kommun. Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) ver.1.2 2003-11-03

Kvalitetsstrategi. för Umeå Kommun. Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) ver.1.2 2003-11-03 Kvalitetsstrategi för Umeå Kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) 1. UMEÅ KOMMUNS UTVECKLING OCH INRIKTNING PÅ KVALITETSARBETET... 3 2. VERKSAMHETSANPASSAT KVALITETSARBETE... 4 3. VILKA

Läs mer

Hantering av IT-risker

Hantering av IT-risker Hantering av IT-risker Landstinget i Östergötland Revisionsrapport Januari 2011 Jon Arwidson Magnus Olson-Sjölander Fredrik Eriksson Eva Andlert Certifierad kommunal revisor 1 av 10 Innehållsförteckning

Läs mer

Polismyndigheternas handläggning av arbetsmiljöbrott

Polismyndigheternas handläggning av arbetsmiljöbrott Tillsynsrapport 2013:13 Polismyndigheternas handläggning av arbetsmiljöbrott Rikspolisstyrelsen Sammanfattning 3 Sammanfattning Inspektionen har undersökt polismyndigheternas handläggning av arbetsmiljöbrott

Läs mer

RIKSÅKLAGAREN 2005-09-07 RÅ-A Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-102- Stefan Erlandsson, kriminalkommissarie

RIKSÅKLAGAREN 2005-09-07 RÅ-A Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-102- Stefan Erlandsson, kriminalkommissarie RIKSÅKLAGAREN 2005-09-07 RÅ-A Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-102- Stefan Erlandsson, kriminalkommissarie Regeringen Justitiedepartementet Hemlig teleavlyssning m.m. vid förundersökning

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (8) SI-SAM Fredrik Djurklou & Maria Pålsson 0722035873/0725203366 fredrik.djurklou@msb.se maria.palsson@msb.se Uppföljning och utvärdering av MSB:s

Läs mer

Inspektion av polismyndigheternas. och utreda hatbrott

Inspektion av polismyndigheternas. och utreda hatbrott Tillsynsrapport 2013:4 Inspektion av polismyndigheternas förmåga att upptäcka och utreda hatbrott Rikspolisstyrelsen Sammanfattning 3 Sammanfattning I ett demokratiskt samhälle är det viktigt att medborgarnas

Läs mer

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,

Läs mer

Mot en medborgarnära Polismyndighet Förslag på hur en mer medborgarnära organisation kan skapas

Mot en medborgarnära Polismyndighet Förslag på hur en mer medborgarnära organisation kan skapas Mot en medborgarnära Polismyndighet Förslag på hur en mer medborgarnära organisation kan skapas 2014-01-09 Regeringskansliet Mats Paulsen Postadress Besöksadress Telefonväxel 103 33 Stockholm Karlavägen

Läs mer

Polisens digitala årsredovisning

Polisens digitala årsredovisning Polisens digitala årsredovisning 2010 Polisens digitala årsredovisning 2010 är anpassad för att läsas på skärmen och skrivas ut i svartvitt. tips för läsning Söka och bläddra med hjälp av bokmärken Som

Läs mer

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel.

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fredrik Reinfeldts jultal 16 december 2013 Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

HUR KRITISK FÅR MAN VARA? Exemplet polisen

HUR KRITISK FÅR MAN VARA? Exemplet polisen HUR KRITISK FÅR MAN VARA? Exemplet polisen Johannes Knutsson Politihøgskolen i Oslo johannes.knutsson@phs.no Vem är jag? Bakgrund i kriminologin. Började med uppdragsforskning åt Rikspolisstyrelsen1976.

Läs mer

Slutrapport för projekt Biltvätt på gatan

Slutrapport för projekt Biltvätt på gatan Slutrapport för projekt Biltvätt på gatan Februari 2013 Innehåll 1. Sammanfattning och slutsatser... 2 2. Om projektet Biltvätt på gatan... 3 3. Utvärdering... 4 4. Framtida informationskampanjer... 6

Läs mer

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.

Läs mer

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Ehlin Bengt Datum 2015-05-28 Diarienummer SCN-2015-0125 Socialnämnden Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

Utbildningsplan för Polisprogrammet

Utbildningsplan för Polisprogrammet Utbildningsplan för Polisprogrammet Polishögskolan 2014-06-18 UTBILDNINGSPLAN 2 (6) Polisutbildningsförordningen (1999:740) anger ramarna för Polisprogrammet. Med stöd av 2 polisutbildningsförordningen

Läs mer

Chef- och ledarutveckling

Chef- och ledarutveckling Chef- och ledarutveckling Landstinget i Östergötland Revisionsrapport Datum 2011-03-24 Eva Andlert Certifierad kommunal revisor Stefan Knutsson Revisionskonsult Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...

Läs mer

Granskning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen

Granskning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-09-04 Dnr 117-2012 Granskning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen 1 SAMMANFATTNING Nämnden har granskat de 83 beställningar

Läs mer

Polisens årsredovisning 2011

Polisens årsredovisning 2011 Årsredovisning 211 Polisens årsredovisning 211 Produktion: Rikspolisstyrelsen Dnr: EA-92-6475/1 ISBN: 13 978-91-89475-93-9 Grafisk form och layout: Citat Foto omslag: Dan Paulsen Foto kollage: Robert Blombäck

Läs mer

H10_Statistik och Vetenskapsteori. Antal deltagare i enkäten: 44 Antal erhållna enkätsvar: 28

H10_Statistik och Vetenskapsteori. Antal deltagare i enkäten: 44 Antal erhållna enkätsvar: 28 H10_Statistik och Vetenskapsteori Antal deltagare i enkäten: 44 Antal erhållna enkätsvar: 28 1. I vilken utsträckning anser du att du uppnått de angivna kursmålen? (5) Stor 13 46,4% (6) Mkt stor 5 17,9%

Läs mer

Hantering av IT-brottsutredningar

Hantering av IT-brottsutredningar Hantering av IT-brottsutredningar Informationssäkerhet för offentlig sektor, 2014-08-26 27 Chatrine Rudström, Åklagarmyndigheten Ulrika Sundling, Polisen Innehåll Polisens organisation före och efter 2015

Läs mer

Effekter av införandet av verksamhetsledare inom omsorg om funktionshindrade i Vänersborg

Effekter av införandet av verksamhetsledare inom omsorg om funktionshindrade i Vänersborg FoU Fyrbodal Effekter av införandet av verksamhetsledare inom omsorg om funktionshindrade i Vänersborg FoU Fyrbodal 2013: 6 Lena Sjöström Marie Sjöström Vänersborgs kommun Innehåll 1. Sammanfattning 3

Läs mer

Granskning av nämndernas beredningsrutiner

Granskning av nämndernas beredningsrutiner Revisionsrapport Granskning av nämndernas beredningsrutiner Marks kommun 2010-06-23 Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 1.1 Uppdrag och syfte... 3 1.2 Revisionsfråga... 3 1.3 Kontrollmål...

Läs mer

PaN A1503-00103-55 BILAGA. Årsredovisning 2014 Stödpersonsverksamheten

PaN A1503-00103-55 BILAGA. Årsredovisning 2014 Stödpersonsverksamheten PaN A1503-00103-55 BILAGA Årsredovisning 2014 Stödpersonsverksamheten Sida 2 av 7 Innehåll INLEDNING... 3 FÖRVALTNINGENS ORGANISATION OCH RUTINER... 3 UTVECKLING AV FÖRORDNANDEN... 4 STÖDPERSONERNA...

Läs mer

Yttrande avseende slutrapporten Polisens brottsutredningsverksamhet utredning om säkerhet, arbetsvillkor och arbetsmiljö m.m.

Yttrande avseende slutrapporten Polisens brottsutredningsverksamhet utredning om säkerhet, arbetsvillkor och arbetsmiljö m.m. 2008-11-25 Rikspolisstyrelsen Box 12256 102 26 STOCKHOLM Yttrande avseende slutrapporten Polisens brottsutredningsverksamhet utredning om säkerhet, arbetsvillkor och arbetsmiljö m.m. (PoA-400-6355/07)

Läs mer

Projektet Liv & Rörelse

Projektet Liv & Rörelse Projektet Liv & Rörelse sammanfattning av slutrapport 1 Bakgrund Undersökningar av barns och ungas levnadsvanor visar att vardagsmotionen har minskat, datortid och tv-tittande har ökat och att barn äter

Läs mer

Op5 Utvecklingsverksamheten

Op5 Utvecklingsverksamheten Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten Ju 2012:16 Op5 Utvecklingsverksamheten Delrapport etapp 1;2 15 december 2013 1 Innehåll OP 5. Rapport. Första etappen del 2... 2 Projektets genomförande...

Läs mer

Inspektion av polismyndigheternas förmåga att genomföra utredningsåtgärder under icke-kontorstid

Inspektion av polismyndigheternas förmåga att genomföra utredningsåtgärder under icke-kontorstid Inspektion av polismyndigheternas förmåga att genomföra utredningsåtgärder under icke-kontorstid Inspektionsrapport 2012:1 Rikspolisstyrelsen Enheten för inspektionsverksamhet Mars 2012 Utgivare: Rikspolisstyrelsen,

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30)

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Åklagarenheten 103 33 Stockholm Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) Ert

Läs mer

Redovisning av ett uppdrag

Redovisning av ett uppdrag Björn Ericson Ert datum Sida 1 (5) Er beteckning Riksåklagaren Redovisning av ett uppdrag Kort historik I beslut den 16 februari 2009 avseende ifrågasatt tjänstefel av åklagare och polis vid utredningar

Läs mer

Utvärdering av SPeL turnén i Småland & Öarna

Utvärdering av SPeL turnén i Småland & Öarna Page 1 of 6 Utvärdering av SPeL turnén i Småland & Öarna Vad var plus med dagen? Nya kunskaper, träffa personer som jobbar med samma sak. Men framför allt det fokus som ESF nu lägger Page 2 of 6 på Strategisk

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Ledningsgruppsutveckling

Ledningsgruppsutveckling Ledningsgruppsutveckling Ni skapar samsyn och en gemensam strategi!! Två dagars ledningsgruppsutveckling med coaching och rådgivning från seniora experter! Vi får människor att samlas kring affären på

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347 545X Utgivare: chefsjuristen Lotta Gustavson Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om en förenklad handläggningsrutin avseende snatteribrott;

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Slutrapport genomförande Sammanfattning Fiskeby Board AB har under tiden 2011-03-01 2012-08-31 genomfört ett genomförandeprojekt Öka andelen långtidsfriska. Det

Läs mer

Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn

Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn Rätt hastighet för en attraktiv kommun Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn Konkreta förslag för intern och extern kommunikation en vägledning Framtaget av Jenny Appelgren

Läs mer

Vad är viktigt för att vi ska kunna skapa bra förutsättningar för ett gott liv hos oss?

Vad är viktigt för att vi ska kunna skapa bra förutsättningar för ett gott liv hos oss? Rapport Fokusgrupp Nacka Seniorcenter Talliden 2010-03-19 Vad är viktigt för att vi ska kunna skapa bra förutsättningar för ett gott liv hos oss? Maria Liwendahl, Kvalitetsutvecklare VSS Innehållsförteckning

Läs mer

Gemensam årsrapport utredning och lagföring 2013

Gemensam årsrapport utredning och lagföring 2013 Gemensam årsrapport utredning och lagföring 2013 Rikspolisstyrelsens och Åklagarmyndighetens gemensamma redovisning av resultatet avseende utredning och lagföring enligt regleringsbrevets återrapporteringskrav

Läs mer

VÄGEN TILL EN POLISMYNDIGHET 2015. 2013 10 21 Arbetet med Polissamordningen

VÄGEN TILL EN POLISMYNDIGHET 2015. 2013 10 21 Arbetet med Polissamordningen VÄGEN TILL EN POLISMYNDIGHET 2015 2013 10 21 Arbetet med Polissamordningen Vad? 21>1 Dagens 21 polismyndigheter, RPS och SKL slås samman Enig riksdag En enig riksdag bakom sammanslagningen Thomas Rolén

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Första linjens chefer inom socialtjänsten: uppföljande granskning

Första linjens chefer inom socialtjänsten: uppföljande granskning www.pwc.se Revisionsrapport Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Första linjens chefer inom socialtjänsten: uppföljande granskning Skellefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2

Läs mer

Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker

Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef till HR-direkt Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens 21 fristående polismyndigheter, Rikspolisstyrelsen

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

Möte om hemtjänsten. Josefin Blomquist, verksamhetsutvecklare. Dag och tid Torsdag 17 oktober 2013 kl. 15 17. Hallunda Folkets Hus

Möte om hemtjänsten. Josefin Blomquist, verksamhetsutvecklare. Dag och tid Torsdag 17 oktober 2013 kl. 15 17. Hallunda Folkets Hus 1 [6] Referens Josefin Blomquist, verksamhetsutvecklare Möte om hemtjänsten Dag och tid Torsdag 17 oktober 2013 kl. 15 17 Plats Hallunda Folkets Hus Mahria Persson-Lövkvist, verksamhetschef för äldreomsorgen

Läs mer

Återrapportering av medel Nationella Tobaksuppdraget

Återrapportering av medel Nationella Tobaksuppdraget Dnr: 705-17285-2008 HFÅ 2008/306 Återrapportering av medel Nationella Tobaksuppdraget Samverkansprojekt Hälsofrämjande insatser för minskat tobaksbruk i Södermanland Ulrica Berglöf Regional Tobakssamordnare

Läs mer

De t Mobil Tim gl as e t

De t Mobil Tim gl as e t Det Mobila Timglaset Det mobila timglaset Det mobila timglaset är framtaget för att öka förståelsen för hur en organisation påverkas och kan höja sin effektivitet genom att införa mobil ärendehantering.

Läs mer

Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger

Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger LÄNSSTYRELSEN 2011-04-01 1(5) Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger 1. Skånesamverkan mot droger Under namnet Skånesamverkan mot droger, SMD samverkar Länsstyrelsen, Region Skåne, Kommunförbundet

Läs mer

Rapport 2014:17. Varför gav fler poliser inte ökad personuppklaring? Slutrapport i uppdraget Satsningen på fler poliser

Rapport 2014:17. Varför gav fler poliser inte ökad personuppklaring? Slutrapport i uppdraget Satsningen på fler poliser Rapport 2014:17 Varför gav fler poliser inte ökad personuppklaring? Slutrapport i uppdraget Satsningen på fler poliser Varför gav fler poliser inte ökad personuppklaring? Slutrapport i uppdraget Satsningen

Läs mer

Elevenkät IT, 2005-2007. Vt 2007

Elevenkät IT, 2005-2007. Vt 2007 Elevenkät IT, 5-7 Vt 7 Innehållsförteckning Inledning...3 IKT i Falköpings kommun... 3 ITiS IT i skolan... 3 Framtidens klassrum... 3 PIM... 4 IT-enkät för elever... 4 Syftet med IT-enkäten... 4 Frågorna

Läs mer

Hemlig teleavlyssning m.m. vid förundersökning avseende grova brott år 2008

Hemlig teleavlyssning m.m. vid förundersökning avseende grova brott år 2008 ÅKLAGARMYNDIGHETEN Sida 1 (5) Kammaråklagare Charlotta Tanner Datum Dnr 2009-09-28 ÅM-A 2009/0589 RIKSPOLISSTYRELSEN Ert datum Dnr Kriminalkommissarie Thomas Eriksson RKP A -102-963/09 Regeringen Justitiedepartementet

Läs mer

- Budget och uppföljning - Kundfakturor fakturor till kund/brukare - Leverantörsfakturor fakturor från leverantör - Lönehantering

- Budget och uppföljning - Kundfakturor fakturor till kund/brukare - Leverantörsfakturor fakturor från leverantör - Lönehantering 1(5) KS 2011/0014 Svar på revisionsrapport- Granskning av ekonomiadministrativa processer - Effektivitetsgranskning Bakgrund Danderyds förtroendevalda revisorer har uppdragit till PricewaterhouseCoopers

Läs mer

Verksamhetsplan 2013

Verksamhetsplan 2013 Verksamhetsplan 2013 Utgivare Produktion Beställning fler exemplar Dnr Tryck Upplaga Grafisk form Foto Polismyndigheten i Västmanlands län Box 9 721 03 Västerås Kommunikationsenheten Controllerenheten

Läs mer

Kontaktperson enligt LSS

Kontaktperson enligt LSS Kontaktperson enligt LSS framgång vid verkställighet Tillsyn av kommunernas verkställighet av insatsen kontaktperson enligt LSS Kontaktperson enligt LSS Framgång vid verkställighet Tillsyn av kommunernas

Läs mer

Undersökning gällande handläggningstiderna rörande vattenskyddsärenden inom Sveriges län. Genomförd mars-april 2013

Undersökning gällande handläggningstiderna rörande vattenskyddsärenden inom Sveriges län. Genomförd mars-april 2013 Undersökning gällande handläggningstiderna rörande vattenskyddsärenden inom Sveriges län. Genomförd mars-april 2013 Om Exquiro bildades 1998. Vi erbjuder ett brett spektrum av statistiska tjänster, bland

Läs mer

Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg

Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg www.pwc.se Revisionsrapport Inger Kullberg Cert. kommunal revisor Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg Surahammars kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell

Läs mer

1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syftet med metodboken

1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syftet med metodboken 1. Inledning 1.1 Bakgrund Redan 1989 startade ett nätverkssamarbete mellan fackhögskolorna i Jönköping och länets kommuner när det gäller decentraliserad högskoleutbildning. Varje kommun i dåvarande Jönköpings

Läs mer

Polisens budgetunderlag 2014-2016

Polisens budgetunderlag 2014-2016 Polisens budgetunderlag 2014-2016 Rikspolisstyrelsen Ekonomiavdelningen Februari 2013 Utgivare: Rikspolisstyrelsen, Box 12256, 102 26 Stockholm Dnr: EA-902-222/13 Omslagsfoto: Rikspolisstyrelsen Upplaga:

Läs mer

Samverkan Polis och kommun

Samverkan Polis och kommun 1 (1) Verksledningen/Staben Datum Diarienr (åberopas vid korresp) Seppo Wuori 2008-01-29 PoA-480-5788/06 Samtliga polismyndigheter Samverkan Polis och kommun - för en lokalt förankrad polisverksamhet i

Läs mer

Utvärdering av Barnahus Skaraborg. 2015-05-22 Anna Forssell, doktorand i socialt arbete, Örebro universitet

Utvärdering av Barnahus Skaraborg. 2015-05-22 Anna Forssell, doktorand i socialt arbete, Örebro universitet Utvärdering av Barnahus Skaraborg 2015-05-22 Anna Forssell, doktorand i socialt arbete, Örebro universitet Syfte Syftet med föreliggande utvärderingsuppdrag var att, med utgångspunkt i medverkande myndigheters

Läs mer

Upptäcka det tidiga narkotikamissbruket Spaning - ingripande - utredning ca 1 100 ingripanden/år

Upptäcka det tidiga narkotikamissbruket Spaning - ingripande - utredning ca 1 100 ingripanden/år Upptäcka det tidiga narkotikamissbruket Spaning - ingripande - utredning ca 1 100 ingripanden/år Ungdomar upp till 25 år Sedan tidigare okända Stockholms län Komplement till lokal polis Sektionschef Utredningschef

Läs mer

Utvärdering av Sambruks Vårkonferens 1-2 april 2009

Utvärdering av Sambruks Vårkonferens 1-2 april 2009 Utvärdering av Sambruks Vårkonferens 1-2 april 9 Plats: Quality Airport Hotel Arlanda personer av sammanlagt 7 tillfrågade har besvarat enkäten. 1=dåligt 2=mindre bra 3=genomsnittligt 4=bra =mycket bra

Läs mer

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remiss av Polisorganisationskommitténs betänkande Tillsyn

Läs mer

mot strategisk nivå Polisens chefs- och ledarcenter

mot strategisk nivå Polisens chefs- och ledarcenter POLISENS CHEFsförsörjningSPROGRAM mot strategisk nivå Polisens chefs- och ledarcenter Polisens uppdrag är att minska brottslig heten och öka tryggheten. Genom vårt brotts före byggande arbete ska vi medverka

Läs mer

BEHANDLARENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter Tjärhovsgatan 32 116 21 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@terapikolonier.

BEHANDLARENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter Tjärhovsgatan 32 116 21 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@terapikolonier. BEHANDLARENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av behandlare som remitterat barn, ungdomar eller barn tillsammans med föräldrar till Terapikoloniers verksamheter under sommaren 2014. Utvärderingsenkäter

Läs mer

Revisionsrapport. Polisens årsredovisning 2008

Revisionsrapport. Polisens årsredovisning 2008 Revisionsrapport Rikspolisstyrelsen Box 12 256 102 26 Stockholm Datum Dnr 2009-04-02 32-2008-0596 Polisens årsredovisning 2008 Riksrevisionen har granskat Polisens årsredovisning, daterad 2009-02-12. Syftet

Läs mer