Virtuell Skylt. Version EK 50 A 2005:4993

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Virtuell Skylt. Version 1.0 2007-02-12 EK 50 A 2005:4993"

Transkript

1 Virtuell Skylt Version EK 50 A 2005:4993 Thomas Bystedt, Thomas Bystedt Konsultfirma Samuel Sandberg, Astando AB Magnus Jernberg, Astando AB Alex Jonsson, Mobile Sorcery AB

2 Virtuell Skylt Virtuell Skylt 2 (56) Sammanfattning I projektet Virtuell Skylt är målet att via en handhållen enhet förse synskadade användare med tillräcklig information, för att på egen hand kunna utforska okända miljöer i en högre utsträckning än tidigare. En önskad effekt av projektet är att göra offentliga lokaler mer tillgängliga för personer med synskada och därmed möjliggöra en högre grad av flexibilitet och en ökad integritet för synskadade i vardagen. I ett första led att nå upp till projektmålet har synskadades behov av relevant information kartlagts. Kontakt har tagits med genomförda projekt och vissa har besökts. Projektmedlemmar har deltagit på mässor, seminarier och workshops. Teknik för att kunna realisera målet har granskats. Teknikleverantörer har kontaktats och samordning med projektet Digitalt Gångvägnät inletts. Utifrån synskadades behov har en översiktlig interaktionsdesign tagits fram. Vidare har en arbetsgrupp där ledamöter från synskadades riksförbund finns representerade givit förslag på testplatser som sedan har kartlagts. Representanter för fastighetsägare har kontaktats. Utifrån de åtgärder som vidtagits i specifikationsfasen föreslås att busshållplatser, ingångar, butiker, hissar etc. taggas upp med en s.k. virtuell skylt. När användarens handhållna enhet är inom läsavstånd, skickar den virtuella skylten ett id-nummer till användarens handhållna enhet. Den handhållna enheten frågar därefter en databas om det finns relevant information som är knuten till id-numret, varvid informationen formateras och skickas tillbaka till den handhållna enheten och presenteras för användaren via tal (datorgenererad röst). Användaren ges först översiktlig information om taggens identitet exempelvis Gallerian Snäckan, Västra ingången, Hamngatan. Om användaren vill ha mer information om taggens identitet, exempelvis ta reda på om gallerian är handikappanpassad, kan användaren enkelt begära utökad information via den handhållna enheten. Den grundläggande informationen för ett närliggande område, exempelvis en galleria, bör kunna laddas ned till telefonen i förväg för att minska användarens upplevda svars- och väntetider. Projektet Virtuell Skylt ger synskadade personer utökade möjligheter att på egen hand besöka såväl kända som helt eller delvis obekanta inomhusmiljöer. Virtuell Skylt kan även ge ett kompletterande stöd till GPS-baserad information utomhus, information om busshållplatser, öppettider i butiker, tömningstider för brevlådan etc. I förlängningen tror vi att det kommer att vara möjligt att ta fram en rutt som kan leda en användare hela vägen från hemmet till exempelvis en specialaffär inne i ett köpcentrum. Ett sätt att uppnå detta kan vara att förlänga de gångvägar som digitaliserats åt Stockholms Stad så att de även täcker offentliga byggnader av olika slag. Användaren övergår här sömlöst från GPSbaserad navigering till orientering med hjälp av lämplig teknik för inomhusmiljöer. De

3 Virtuell Skylt Virtuell Skylt 3 (56) virtuella skyltarna används då för att presentera platsspecifik information samtidigt som positioneringssystemet används för guidning. De tekniker som i nuläget anses lämpliga att gå vidare med är trådlösa radionätverk, s.k WLAN (eng: Wireless Local Area Network), aktiv och passiv RFID-taggning (eng: Radio Frequency Identification) samt korthållsradiotekniken Blåtand (eng: Bluetooth). En arbetsgrupp knuten till projektet, där ledamöter från synskadades riksförbund (SRF) finns representerade, har givit förslag på tre önskvärda platser att installera virtuella skyltar på. En av dessa föreslagna platser, Ringens köpcentrum på Södermalm i Stockholm, kan fungera som lämplig lokal att utföra flera av de första fälttesterna i. Jonas Holmer som är marknadsansvarig för Ringens köpcentrum är positivt inställd till projektet. Den andra föreslagna platsen är Brunos galleria på Södermalm, som anses för begränsad för att utföra meningsfulla test. Även Gallerian i centrum har föreslagits. Gallerian är stor och komplex, att täcka Gallerian med virtuella skyltar skulle ta stora resurser i anspråk. En webbenkät har skickats ut till 16 synskadade. Ur respondenternas svar framkom att lösningar där användaren sticker ut så lite som möjligt och där ljud från enheten inte blockerar den omgivande ljudmiljön bör eftersträvas. Det är även viktigt att utrustningen har god driftsprestanda, är enkel att använda och att användaren upplever sig ha kontrollen över flödet av information. Utifrån specifikationsfasen ses ett antal lämpliga steg i projektet. I fas 2 bör fokus ligga på att verifiera den valda tekniken i labbmiljö. I fas 3 samgår Virtuell Skylt med projektet Digitalt Gångvägnät och fälttester genomförs på köpcentra. I fas 4 skapas gångvägnät inomhus. Projektet är finansierat med medel från Post- och telestyrelsen, Tillgänglighetsprojektet på Trafikkontoret, Stockholms Stad samt Vägverkets Skyltfond. Kontaktperson för projektet är: Elisabeth Dawidson Astando AB Kungsbroplan 1 Stockholm

4 Virtuell Skylt Virtuell Skylt 4 (56) Innehållsförteckning 1. INTRODUKTION Relaterat arbete BlipNet InfoSign Integrated Pedestrian Guidance System using mobile device AudioIndex det talande biblioteket Kommunicerande ledstråk NOPPA Movipolis ANVÄNDARBEHOV Hur kan vi tillvarata användarnas behov och krav Användarcentrerad design Enkät Samtal med anpassningslärare Deltagande i workshop Personas våra fiktiva användare Persona: Ambitiösa Helen Scenarier Scenario 1: En dag på varuhuset utan läsare för virtuella skyltar Scenario 2: En dag på varuhuset med läsare för virtuella skyltar Användningsfall Funktionalitet i interaktionen Användargränssnitt Utvärdering Deltagare Prototyper Utvärdering utan deltagare Utvärdering med deltagare TILLÄMPNING AV TILLGÄNGLIGA TEKNIKER Bastekniker sammanställning, teknikval Radio Frequency Identification (RFID) Bluetooth Wireless Local Area Network (WLAN) Teknikleverantörer för olika kommunikationstekniker LAGRING AV INFORMATION PÅ SERVER (LV) TESTLOKALER Beskrivning av föreslagna testplatser Gallerian, på Hamngatan Ringen Centrum Brunos Galleria på Götgatsbacken... 37

5 Virtuell Skylt Virtuell Skylt 5 (56) Fotografering av köpcentra Val av lokal kriteria DISKUSSION Användarbehov: vägen framåt System Tekniktest Test med RFID Test med Bluetooth Test med WLAN Specialbyggd hårdvara SLUTSATSER Installation av taggar och testlokal Rekommendation till fortsatta verksamheter inom projektet Virtuell Skylt Fas två: Proof of concept - Teknikval och genombrottsprojekt Fas tre: Fälttest Fas fyra: Gångvägnät inomhus Spridning TERMER OCH BEGREPP REFERENSER BILAGA 1: ARKITEKTURIDÉ BILAGA 2: KONTAKTER PÅ KÖPCENTRA BILAGA 3: TEKNIKLEVERANTÖRER... 54

6 Virtuell Skylt Virtuell Skylt 6 (56) 1. Introduktion Synskadade ställs inför en annan problematik än seende vid besök i okända och kända miljöer. Frågor som var är jag, vad finns runt omkring och hur ska jag ta mig dit är ofta svåra att besvara på egen hand. I många fall leder bristen på information till ett ökat behov av hjälp från vänner, orienterings- och förflyttningslärare, ledsagarservice, färdtjänst samt obekanta i omgivningen. Möjligheten till spontana besök och personlig integritet eftersätts. I projektet Virtuell Skylt är målet att via en handhållen enhet förse synskadade användare med tillräcklig information, för att på egen hand kunna utforska okända miljöer i en högre utsträckning än tidigare. En önskad effekt av projektet är göra offentliga lokaler mer tillgängliga för personer med synskada och därmed möjliggöra en högre grad av flexibilitet och en ökad integritet för synskadade i vardagen, En person som har en funktionsnedsättning behöver inte ha ett handikapp.... När en miljö eller en verksamhet inte är utformad efter människornas behov uppstår ett handikapp (Stockholms Stad, 2005). Skyltar Skyltar är traditionellt visuella hjälpmedel för identifiering av platser, avståndsberäkning, vägledning om riktning, vägens beskaffenhet, varningar, förbud, påbud och annan kontextuell information. Med dagens framgångar inom telekommunikation, datakommunikation och media, bör definitionen utökas till överföring av information genom andra kanaler. Uppsjön av tänkbara teknologier och kombinationer av dessa är i det närmaste outtömliga. Teknologier som ofta används för identifiering av streckkoder är RFID, IR, ultraljud, ZigBee, NFC (Nokia). Bluetooth kan användas för att avge ett id-nummer även om det inte är någon vanlig tillämpning. Andra tänkbara teknologier skulle kunna medge identifiering utifrån användarens position utan någon utplacering av designerade markörer (eng: tags), då man istället nyttjar förekomst av trådlösa nät är UWB, WLAN, Wii, DVB- H, GSM, CDMA, 3G m.fl. Dessa har utplacerade sändare/mottagare som likt GPS kan användas för positionsbestämning. Kontextuella tjänster för mobila terminaler I mobila nätverk kan basstationens id-kod (dess hårdvaruadress eller motsvarande) användas för positionsangivelse. Med samlad information från flera basstationer, kan man genom kunskap om signalstyrkan från respektive sändare, pejla in användarens position. Idag är det möjligt att tätpacka ett mindre geografiskt område, vanligen ett sjukhus, köpcentra eller valt kvarter med radiotaggar (RFID), till vilket olika tjänster kan kopplas; såsom menyer från restauranger, erbjudanden från detaljister eller varför inte lokalisering av fordon i parkeringsgaraget. Oavsett vilken teknologi som används, handlar det om att koppla samman en geografiskt eller kontextuellt utplacerad identifierbar tagg med information lagrad i andra informationsstrukturer. Givetvis finns det andra tillämpningar

7 Virtuell Skylt Virtuell Skylt 7 (56) där en container, maskin, apparat eller katt förses med en radiotagg. Kännetecknande för merparten av sådana projekt, är att det kräver att användaren är mycket nära taggen, typiskt på ett avstånd om 2-10 cm där användare med god syn har en uppenbar fördel, särskilt med system som täcker stora ytor. Skyltar för medborgare med nedsatt synförmåga En särskild tillämpning av kontextuella informationstjänster, är då informationsstrukturer skall betjäna personer med nedsatt syn. Merparten av de tidiga navigations och ledsagningstjänsterna använde sig av GPS, vars geostationära sändare omöjliggörs om användarens terminal är alltför blockerad. Då alla kontextuella informationssystem, vare sig de är inomhus eller utomhus kan tillgodose en mängd behov, bör vi bryta ner vilka behoven är i en given situation: Vi skiljer här mellan olika typer av tjänster: Identifiering; vad är det jag har framför mig, vilken funktion/syfte fyller ett föremål eller en byggnad, vart leder en viss trappa, portuppgång, hiss eller annan konstruktion Positionering; var befinner jag mig någonstans, i absoluta termer eller i relation till andra objekt eller platser Proximitet; vad har jag för olika saker, tjänster, funktioner och platser i min geografiska närhet, finns det andra användare i närheten som vill fika Riktningsbestämning; åt vilket håll är ett visst väderstreck, vilken huvudsaklig riktning ska jag gå för att nå mitt mål, hur korrigerar jag avvikelser i en rutt, hur tar jag mig förbi ett givet hinder Merinformation; var befinner sig andra personer, information om andra händelser, väderinformation, personliga påminnelser, återstående driftstid för navigationshjälpmedel, kommunikationsutrustning och så vidare I detta projekt kommer fokus i första faserna ligga på Identifiering och Proximitet. För att uppnå en högre grad av oberoende både inomhus och utomhus ses fördelar med att integrera Virtuell Skylt med projektet digitalt gångvägnät som initierats av Stockholms Stads Trafikkontor (SS/TK). Digitalt Gångvägnät är ett av projekten inom Stockholms Stad för att göra Stockholm till världens mest tillgängliga huvudstad senast år Projektet Digitalt Gångvägnät går ut på att göra det möjligt för personer med olika funktionsnedsättningar att säkert och oberoende förflytta sig i en okänd utomhusmiljö i Stockholm. Inledningsvis anpassas användargränssnittet för synskadade. De första testerna med en funktionell prototyp utfördes på Södermalm i Stockholm under veckorna 47 till 49 år Förhoppningen är att försök ska kunna genomföras inom en snar framtid även i Göteborg och Malmö.

8 Virtuell Skylt Virtuell Skylt 8 (56) Det är viktigt att guidesystemen utom- och inomhus samordnas så att den synskadade kan få information på samma sätt och inte behöver byta utrustning eller göra handhavanden som är svåra att utföra vid förflyttning mellan inom- och utomhusmiljö. I beskrivningen av detta projekt används benämningen virtuella skyltar. Med virtuella skyltar menas enheter som används för att presentera områdesspecifik information för användaren. Kommunikationen mellan handhållen enhet och server ska ske över telenätet. I denna rapport beskrivs specifikationsfasen av projektet Virtuell Skylt. Rapporten behandlar punkterna 36 till 40 i arkitekturskissen till projektet e-adept (se bilaga 1). Mer detaljerad beskrivning av hela inomhusnavigeringsarbetet finns i bilaga 4 till det anbud som lämnades av Astando och Stockholms Stad till PTS Projektet finansieras av Post- och telestyrelsen, tillgänglighetsprojektet Trafikkontoret på Stockholms Stad samt Vägverkets Skyltfond. Projektet Virtuell Skylt avser att tillhandahålla inomhusspecifik information för användaren. Projektet ska även vara behjälpligt utomhus, då som ett komplement till GPSbaserad navigering, exempelvis vid dålig GPS-täckning. Projektet avser att använda ny teknik på ett nytt sätt inom ramen för tillämpad telekommunikation. Studien som redovisas i denna rapport syftade till att utreda befintliga produkter och aktörer på marknaden samt att göra en behovsanalys av projektets målgrupp och förbereda inför fälttester. Rapporten ger förslag på fortsatta verksamheter inom kommande faser av projektet. Rapporten är uppdelad på två huvuddelar: användarbehov samt tekniker, leverantörer och testmiljö Relaterat arbete I detta avsnitt listas ett urval ur projekt där all lokal information, eller viss lokal information förmedlas till en handhållen enhet via andra kanaler än satellitpositionering BlipNet I BlipNet får användaren information via en handhållen enhet med Bluetoothfunktionalitet. I omgivningen placeras Bluetooth-enheter (BlipNode) som är sammanknutna i ett nätverk (figur 1). BlipNodes registrerar när en användare är vid en viss geografisk punkt och ger därefter lokal information till användaren. Olika profiler för olika användare kan aktiveras. (BLIPsystems, 2007)

9 Virtuell Skylt Virtuell Skylt 9 (56) Figur 1. Översikt över BlipNet (BLIPsystems, 2007) InfoSign InfoSign är projekt riktat till fotgängare på platser där ej kan nås av GPS. InfoSign använder radiofyrar (baserade på Bluetooth-teknik), som ska kommunicera med fotgängarnas mobiltelefoner, som då har Bluetooth-funktionen aktiverad. Radiofyrarna är utplacerade med 20 meters avstånd i köpcentra, stationer för kollektivtrafik etc. Det finns två sätt för användaren att få information från systemet, ett sätt är att en InfoSign avger sitt id-nummer till mobiltelefonen. Mobiltelefonen hämtar sedan information om id-numret från en server. Ett annat sätt är att bilder, ljud m.m. överförs automatiskt till mobiltelefonen när en InfoSign närmas. En översikt över systemet ses i figur 2. (InfoSign, 2007) Figur 2. Översikt över InfoSign (InfoSign, 2007) Integrated Pedestrian Guidance System using mobile device Vid ett möte i Stockholm den 11 oktober 2006 med representanter som representerade NEC Corporation, NEDO och Mitsubishi Precision gavs information om "Integrated Pedestrian

10 Virtuell Skylt Virtuell Skylt 10 (56) Guidance System using mobile device" (Kurachi, Kitakaze, Fujishima, Watanabe & Kamata, 2005). Systemet är ett prototypsystem för att hjälpa synskadade att navigera och få information inom- och utomhus. Systemet är baserat på GPS, RFID, IR, Bluetooth, kompass och FM-radio (figur 3). I projektet används en mobiltelefon med specialbyggd tilläggsenhet, en käpp med RFID-läsare samt en kombinerad IR/högtalarenhet som kan fästas på glasögonen. Figur 3. Översikt över systemet "Integrated Pedestrian Guidance System using mobile device" (Kurachi, Kitakaze, Fujishima, Watanabe & Kamata, 2005) AudioIndex det talande biblioteket Stadsbiblioteket samt designhögskolan i Umeå har besökts då de slutfört projektet AudioIndex som var en del av projektet BIBLIOTEK I projektet togs ett pekdon fram som tillsammans med en handdator kan läsa av ett id-nummer från en RFID-tagg och sedan hämta information om det numret från en server via WLAN. Taggarna är uppsatta på talboksavdelningen (figur 4). Informationen presenteras för användaren via en talsyntes. Fram till talboksavdelningen finns ledstråk som består av en sorts tejp med grov textur (figur 5). När information ska lagras om en taggs id-nummer placeras en talbok försedd med tagg i en inläsningsstation. Taggens id-nummer läses av och information kan kopplas till taggen i databasen (figur 6). Information från databasen till användarens enhet överförs via WLAN. I projektet förekom även tankar på hur översiktskartor över olika avdelningar på biblioteket skulle kunna gestaltas.

11 Virtuell Skylt Virtuell Skylt 11 (56) Figur 4. Talboksavdelningen på Umeå Stadsbibliotek Figur 5. Tejp med grov struktur Figur 6. Inläsningsstation för lagring av data Kommunicerande ledstråk I Örebro har försök gjorts med ledstråk i form av RFID-taggar som grävts ned i marken (figur 7-8). Användaren förses med en käpp utrustad med RFID-läsare samt en specialbyggd elektronikbox. Användaren hålls på ledstråket genom att systemet avger pipeller vibrationssignaler när käppen förs över ledstråket. När vissa RFID-taggar avläses (övergångsställe etc.) spelas förinspelade meddelanden upp. Uppdatering av information är problematiskt då all information finns lagrad lokalt i elektronikboxen. (Kommunicerande ledstråk, 2007) Figur 7. Med en teknikkäpp försedd med RFIDläsare och en elektronikbox följs ledstråk via högtalarljud eller via en vibrator som fästs mot handleden. Figur 8. I Örebro har ett ledstråk bestående av RFID-taggar grävts ned i marken. Ledstråket sträcker sig från tågstationen till sjukhuset.

12 Virtuell Skylt Virtuell Skylt 12 (56) NOPPA Det finländska projektet NOPPA (Koskinen, 2004) arbetade med ett koncept för att kunna ta sig från hemmet, via kollektivtrafik till exempelvis ett museum (figur 9 och 10). Några problem de stötte på under vägen var exempelvis att bilvägnätet användes som grund för navigering utomhus, de hade svårigheter med informationsförsörjning samt att ett gångvägnät inomhus ej fanns tillgängligt. Figur 9. Navigering från hemmet till exempelvis ett museum via gång och kollektivtrafik i en obruten rutt (Koskinen, 2004). Figur 10. Information ges via GPS, Bluetoothsenhet samt server. Ett system som varnar för hinder är placerat i brösthöjd (Koskinen, 2004).

13 Virtuell Skylt Virtuell Skylt 13 (56) Movipolis Movipolis främsta målgrupp är personer med synnedsättningar (Alcàntara, 2006). Informationen ska ges aktivt men respektera användarens självständighet. När en registrerad användare kommer inom täckningsområde för en Bluetooth-enhet öppnas en tvåvägs informationskanal och information ges om närområdet. Bluetooth-enheter installeras på viktiga platser och fordon. Enheterna är accesspunkter mellan användaren och ett nätverk och är kopplade via WI-FI till en server (figur 11). Movipolis ska vara en personlig intelligent produkt som lär sig behovet hos en viss användare. Audiell information från systemet till användaren ska kunna ges på alla språk. Systemet är beroende av att Bluetooth-enheterna måste kunna kommunicera med en server via trådlösa nätverk. (Movipolis, 2007) Figur 11. Översikt över Movipolis (Movipolis, 2007)

14 Virtuell Skylt Virtuell Skylt 14 (56) 2. Användarbehov För att en prototyp ska kunna uppnå framgång i alla led, är det viktigt att prototypens gränssnitt är utformad med målgruppens uttalade och outtalade behov i åtanke. Uttalade behov insamlas exempelvis via intervjuer, och enkäter, outtalade behov insamlas via observationer, användningstest etc. Kapitlet Användarbehov beskriver hur synskadades behov och krav har tillvaratagits i specifikationsfasen av Virtuell Skylt, samt förslag på hur användarinteraktionen kan utformas för kommande faser av projektet Hur kan vi tillvarata användarnas behov och krav Det är lätt hänt att en bild av en tänkt målgrupp blir alltför snäv. I projektet Virtuell Skylt ska ett hjälpmedel utvecklas för synskadade. Att vara synskadad är endast en variabel som bör tas hänsyn till. Det finns en mängd olika sorters synskador som yttrar sig på olika sätt. Det finns unga/gamla synskadade, människor med ett annat modersmål än svenska, olika teknikvana, förståndshandikappade etc. Att vara synskadad innebär endast att man delar ett problem med att ta in och tolka synintryck med många andra människor. I övrigt är inte gruppen homogen på något sätt. I figur ges några exempel på några av de vanligaste ögonsjukdomarna och hur en gatuscen kan uppfattas. Bilden högst upp till vänster ska föreställa hur en normalseende uppfattar gatuscenen. Bilderna är hämtade från Synskadades Riksförbunds hemsida ( ). Figur 12. Normalseende Figur 13. Grå starr Figur 14. Makuladegeneration

15 Virtuell Skylt Virtuell Skylt 15 (56) Figur 15. Grön starr Figur 16. Retinitis pigmentosa Figur 17. Diabetes Figur 18. Näthinneavlossning Figur Bilderna visar olika sjukdomar som orsakar förändringar i ögats näthinna. Ett undantag är grön starr (figur 15) där ett ökat tryck i ögat skadar synnerven. Det ökande trycket mot synnerven leder till att synfältet gradvis krymper. En av de vanligaste sjukdomarna är makuladegeneration, åldersförändringar i gula fläcken (figur 14). Var fjärde person över 75 år drabbas. (Synskadades Riksförbund, 2007) 2.2. Användarcentrerad design En process som är lämplig för att få fram de krav som ställs på ett hjälpmedel för att en specifik användare ska kunna lösa en specifik uppgift i en specifik miljö är användarcentrerad design. Användarcentrerad design bygger på att aktivt ha med användarna i designprocessen för att öka förståelsen för användarna och de krav som ställs på användarna för att kunna lösa en uppgift. I användarcentrerad design itereras design och utvärdering. En viktig uppgift för användarna i designprocessen är att vara informationsbärare (Mao, Vredenburg, Smith & Carey, 2005). De tre överliggande principerna för användarcentrerad design är följande (Barnum, 2002): Fokusera tidigt på användarna och uppgifterna. Förstå användaren, de uppgifter som användaren ska utföra och den miljö användaren ska utföra uppgifterna i. Mät användandet av produkten. Hur lätt är den att lära sig, hur lätt är den att använda och andra användbarhetsaspekter. Iterativ design. Lös de problem som upptäckts vid användningstester och testa igen. Exempel på företag och myndigheter som använder användarcentrerad design är Skattemyndigheten (Gulliksen & Göransson, 2001), International Business Machines (Ominsky Stern & Rudd, 2002) och NOKIA (Lindholm Keinonen & Kiljander, 2003). I

16 Virtuell Skylt Virtuell Skylt 16 (56) kommande stycken beskrivs utfallet av ett antal metoder som använts i specifikationsfasen av Virtuell Skylt för att kartlägga användarkrav inför framtagandet av en prototyp samt en förstudie av möjliga testplatser. I specifikationsfasen av Virtuell Skylt har en första omgång av kravinsamling genomförts och de första förslagen till interaktionsdesign grundar sig på dessa krav Enkät En webbenkät skickades ut till sexton synskadade. I enkäten ställdes 27 frågor som berörde mobil teknik synskadades behov inom- och utomhus, reseplanering, samt fördelar och nackdelar med olika ledsagningsstöd. Ur enkäten framkom ett flertal behov. De stora fördelarna med käppen är att omgivningen uppfattar att personen är synskadad, att känna av underlaget för att exempelvis följa ledstråk, att den är pålitlig och lätthanterlig, att den hjälper till att undvika hinder samt att käppljudet i sig är ett navigeringsstöd. Några nackdelar som nämns är att man kan känna sig mer utsatt vid uttag av kontanter, att en hand alltid är upptagen och att en del inte vill visa sitt synhandikapp. Fördelarna med hund är att den leder husse eller matte förbi hinder, ger trygghet och ger större frihet att gå ut själv. Nackdelar är att den kräver mycket skötsel, fungerar ej för en del allergiker, att vissa ställen inte tillåter hund. Ett par fördelar med personlig ledsagare är att denne kan berätta om omgivningen vid exempelvis okända platser, samt ger trygghet. Ett par nackdelar är att tillgängligheten till ledsagare är begränsad och att det leder till ett ökat beroende och mindre frihet, integriteten blir mindre. I allmänhet så önskar synskadade diskreta tekniska hjälpmedel som inte sticker ut. Om ljud används så vill man ha hörlurar istället för högtalare. Högtalare fungerar inte så bra i en bullrig miljö och väcker uppmärksamhet. Hörlurarna ska vara diskreta, inte blockera omvärldsljud för mycket och gärna vara sladdlösa. Det är viktigt att hjälpmedlet har lång batteritid, är lätt att använda och att det inte går sönder. Tekniska navigeringshjälpmedel som testats av respondenterna är Wayfinder och hjälpmedel som använder sig av ultraljud. Det finns önskemål om både visuell och talad display i hjälpmedlet. Det ska vara möjligt att ändra kontrast och storlek i det grafiska gränssnittet. Nästan samtliga respondenter använder mobiltelefon. Knapparna ska gå att särskilja enkelt och telefonen ska inte vara i ett bländande material. De flesta föredrar telefoner där det är möjligt att installera skärmläsningsprogram. Man vill även att telefonen är liten och har bra ljud. De som har skärmläsningsprogram installerade på sin mobiltelefon, alternativt tillräckligt god syn skriver ofta SMS, de använder dock inte T9-funktionen för detta. På frågor om navigeringshjälpmedel svarade flera att all information inte ska komma på samma gång. Det är viktigt att användaren har möjlighet att begära mer information från systemet, exempelvis om användaren vill veta mer om en restaurang som passeras och att

17 Virtuell Skylt Virtuell Skylt 17 (56) mer avancerade inställningar finns för den vane användaren. Om något går fel vill man veta det, om kontakten med GPS eller databas bryts etc. Det framkom också önskemål om att kunna välja vilken information som ska presenteras vid ett visst tillfälle. Önskemål som framkom var att höra var affärer, restauranger, salar, expeditioner och andra funktioner finns. Vad som står på informationstavlor och var barer och caféer har sin ingång. Man vill även veta var det finns papperskorgar, hissar, trappor, rulltrappor, toaletter, informationsdiskar, bankomater och brevlådor. Från gatan till affären När man kommer till en byggnad vill man veta vilken/vilka verksamheter som kan påträffas i byggnaden och om det pågår något speciellt arrangemang eller är utförsäljning i exempelvis en affär. Det är också viktigt att veta vid vilken gata ingången är, särskilt om det finns fler ingångar till byggnaden. Sedan vill man kunna ta reda på var respektive verksamhet finns och hur man kan ta sig dit. I entrén är det intressant att kunna ta reda på om det finns en reception eller informationsdisk i närheten. När det gäller affärer så är man intresserad av att veta om det finns personliga shoppare eller annan personlig service tillgänglig. En del användare är intresserade av att kunna lägga upp en rutt från en plats till en annan inomhus och bli guidad dit. Man vill även kunna ställa frågan var man är till systemet Samtal med anpassningslärare Nedan redovisas behov som framkommit genom samtal med anpassningslärare och datapedagoger på Långbro syncentral i Stockholm. När navigeringslärare på syncentraler tränar inomhusrutter med synskadade elever är det vanligt att man tränar på en viss plats ett flertal gånger och lär sig några rutter på platsen. Ett exempel från Stockholmsområdet är att män gärna vill lära att ta sig från exempelvis en tunnelbanestation till ett köpcenter och där besöka teknik och hobbyaffärer eller Systembolaget. Kvinnor vill gärna kunna ta sig till klädaffärer och Systembolaget. Rutten läggs upp steg för steg och eleven lär sig att via referenspunkter i omgivningen ta sig från start till mål samt att kunna ta sig tillbaka till startpunkten. Vägen tillbaka till startpunkten skiljer sig i många fall från vägen från startpunkten till målet. Med navigeringslärarens hjälp lär sig eleven att bygga upp en mental karta över omgivningen. I många fall kan det inledningsvis vara svårt att acceptera käppen som ledsagningshjälpmedel för de synskadade som tidigare kunnat förlita sig på synen för navigering. En del undviker käpp i det längsta. Det kan få till följd att den synskadade går in i hinder etc. och skadar sig. Efter käppen accepterats anses den ofta som ett utmärkt hjälpmedel.

18 Virtuell Skylt Virtuell Skylt 18 (56) Deltagande i workshop En del behov har framkommit genom att delta i en workshop på temat Orientering och förflyttning: didaktiska aspekter och instruktören i fokus - för personer med synnedsättning som anordnades av Forum Vision. Workshopens målgrupp var orienterings- och förflyttningslärare från hela landet. I workshopen ingick bland annat hur utom- och inomhusrutter lärs ut till synskadade elever. I workshopen framgick att vid utvecklingen av ett navigeringshjälpmedel är det viktigt att lägga tyngd på var taggar ska placeras och vilken information som ska ges. Om användaren ska ges instruktioner för att gå en viss sträcka kan exempelvis information om underlaget vara ett bra stöd för att hålla sig på spåret. Det är även viktigt att tänka på att lokalerna är fysiskt anpassade för synskadade och att inte fysiska ledstråk utomhus leder fram till en nödutgång etc. I figur visas några exempel från inlärning av inomhusrutter och hur den fysiska anpassningen för synskadade ej alltid är så bra. Bilderna är tagna på Göteborgs Universitet. Figur 19. Exempel på när ett ledstråk utomhus leder fram till en nödutgång. Figur 20. Exempel på när höjdinformation kan användas i navigeringssyfte Figur 21. Exempel på när information om underlaget kan användas i navigeringssyfte Personas våra fiktiva användare Utifrån det samlade materialet som berör synskadade och synskadades behov som behandlats i detta projektet samt i projektet Digitalt Gångvägnät har ett antal så kallade Personas skapats. Personas är en metod där ett en eller flera fiktiva användare ur målgruppen skapas. Vid utvecklingen av ett hjälpmedel kan olika personas has i åtanke för att tillgodose behov hos olika typer av användare. Personas skapas utifrån den datamängd som samlats in från exempelvis litteraturstudier, observationer och intervjuer. Personas ges ålder, namn, hobbys, åsikter etc. Metoden Personas används till exempel på Sony Ericsson. Vi har valt ut en persona som renodlar och sammanställer egenskaper och önskemål från studierna, och utmynnar i en fiktiv karaktär som vi i projektgruppen tror skulle ha särskild

19 Virtuell Skylt Virtuell Skylt 19 (56) nytta av den tidigaste utvecklingen av ett tekniskt hjälpmedel som kan ge platsspecifik information både inomhus och på andra platser där inte satellitpositionering är tillräcklig Persona: Ambitiösa Helen Namn Helen Johansson Adress Katarina Västra Kyrkogata 4A Stockholm Ålder 35 Civilstatus Sambo med Olle Utbildning Magisterexamen i nationalekonomi Yrke Ombudsman på ett TCO-förbund Synskada Retinitis pigmentosa som har lett till blindhet. Teknikintresse Organisationer/ Medlemsföreningar Karakteristiska drag Stort Röstar på Folkpartiet Medlem i Synskadades Riksförbund Medlem i Friskis och Svettis Inflyttad till Stockholm Lever ett hektiskt liv Svag för Pecorinoost och lufttorkad skinka Sätter karriär framför familjeliv Väldigt mån om sitt utseende Umgås mycket med vänner Helen är 35 år gammal och arbetar som ombudsman på ett större TCO-förbund. Hon tror inte att hon kommer att jobba som ombudsman hela livet, utan ser det mer son ett steg i karriären. Helen siktar mot att få jobba på näringsdepartementet om några år. Helen bor på Katarina Västra kyrkogata på Södermalm tillsammans med sambon Olle och katten Ida. Helen och Olle flyttade från Kalmar till Stockholm för sju år sedan, delvis på grund av att de båda erbjöds arbete i Stockholm och delvis för att många av deras kompisar redan bosatt sig i Stockholm. Helen och Olle lärde sig snabbt att uppskatta sin nya hemstad och efter en tids medveten träning har de fått till en riktig Stockholmsdialekt (tycker de själva i alla fall) och känner sig som riktiga Stockholmare. Helen anser att de flesta som går arbetslösa gör det för att de är lata, det är en inställning som hon behåller för sig själv på det fackförbund hon jobbar på. Helen röstade på folkpartiet i höstas. Hon tror att folkpartiet kommer att se till att de som jobbar och sliter kommer att få behålla mer av sin lön. Helen och Olle arbetar olika tider, Helen arbetar oftast mellan 08:00 och 17:00 då hon inte är på tjänsteresa, vilket inträffar ganska ofta. Olle arbetar på krogen Östgötakällaren som

20 Virtuell Skylt Virtuell Skylt 20 (56) ligger i närheten och arbetar ofta på kvällar. När Olle arbetar är Helen gärna ute med de gamla Kalmarvännerna och sitter på fik, restaurang eller kanske hemma hos någon. Helen tränar även spinning på Friskis och Svettis ett par dagar i veckan. Hon tycker att hennes stillasittande arbete redan har satt sina spår på figuren och det är inget hon uppskattar. På helgerna försöker Helen hinna med att ta långpromenader med någon kompis, eller Olle om han är ledig. Ofta blir det i praktiken så att Helen skippar långpromenaden till förmån för att gå runt på stan och shoppa eller fika med någon kompis. Helen skulle tycka att det vore kul att själv kunna få reda på allt vad som händer på ett enkelt sätt när hon är ute och shoppar, och inte behöva fråga sin väninna hela tiden. Även om det är trevligt med sällskap så vill Helen kunna vara mer oberoende. Helen har lärt sig att navigera bra på ett mindre köpcentrum, men skulle önska att det fanns sätt som gjorde att det gick snabbare och var lättare att lära sig ett nytt köpcentrum. Ibland händer det att hon går fel inne på ett köpcentrum och får fråga sig fram tills hon kommer rätt. Helen har inte så bra lokalsinne. Helen har en form av ögonsjukdomen Retinitis pigmentosa och är sedan tio år tillbaka blind på grund av sjukdomen. Helen använder sin vita käpp för att ta sig fram. Innan Helen berövades synen helt försökte hon förlita sig på de synrester hon hade kvar, vilket ibland ledde till att hon gick in i saker och skadade sig. Olle övertygade till slut Helen om att hennes syn var så dålig att hon behövde hjälpmedel för att ta sig fram. Till slut besökte Helen en syncentral och fick stöd och hjälp för att klara sig utan syn i hemmet, på kontoret och för att navigera sig fram med hjälp av en teknikkäpp. Det svåraste tycker Helen var att acceptera att hon var blind och att hon behövde en teknikkäpp. När det mentala hindret med att acceptera käppen var passerat, och i och med det tydligt visa sin synskada, gav hon sig in med liv och lust i att lära sig käppa sig fram så bra som möjligt. När Helen väl bestämt sig för något så ska hon bli bäst på det! Idag är Helen en god käppare. Helen är väldig medveten om sitt utseende och vill gärna använda sig av snygga och diskreta accessoarer när hon är ute på stan. Hon vill gärna smälta in i miljön. Helen är väldigt teknikintresserad och följer med i vad som händer på marknaden, särskilt då om det finns saker som hon extra nytta av som synskadad. Olle tycker att hon fyller hela hemmet med en massa prylar. I och med att Helen ofta är på gående fot uppskattar hon särskilt det skärmläsningsprogram hon har på sin mobiltelefon. Via programmet kan hon exempelvis välja att via en genväg gå till telefonens kalender och få avtalade tider upplästa eller lyssna på inkomna meddelanden. Helen tycker att programmet har underlättat både jobbet och vardagen väsentligt. Idag synkar hon alltid kalendern på datorn med telefonen vilket underlättar hennes alla kontakter med medlemmar i fackförbundet.

21 Virtuell Skylt Virtuell Skylt 21 (56) 2.4. Scenarier Här beskrivs några timmar ur Helens liv i två versioner. En version utan, och en version med en läsare för virtuella skyltar. I versionen med läsare för virtuella skyltar har vissa händelser markerats med en siffra. Händelsen vid siffran beskrivs i stycket användningsfall längre ned i kapitlet. Det är lördag två veckor före julafton. Helen och en kompis, Anders, har stämt träff för att äta lunch på gallerian Snäckan. Anders är en arbetskamrat till Helen. Snäckan är relativt nyöppnad och de har inte hunnit besöka den så många gånger ännu. När de besökt Snäckan förut så har Helen tagit tunnelbanan och sedan mött Anders utanför den västra ingången. Idag måste Anders arbeta på förmiddagen så Helen har bestämt med Anders att de ska träffas på restaurangen GastroChoice klockan två. Före dess tänkte Helen passa på att se om hon kan hitta något gott inför kvällen. Hon har hört att en butik hon inte besökt tidigare ska ha rea på Serranoskinka idag, vilket Helene är svag för. Snäckan är belägen i kvarteret bredvid hennes jobb så det var inte så svårt att lära sig att hitta dit. Helen hoppar av tunnelbanan och går den välkända sträckan förbi jobbet och till gallerian. Helen tror nog att det ska gå bra att själv ta sig till de butiker hon vill besöka. Det går ju alltid att fråga någon om man inte hittar! Helen är lite småstressad när hon kommer fram till ingången till Snäckan. Även om hon inte är försenad till något så känner hon sig ofta jäktad när det är mycket folk på tunnelbanan Scenario 1: En dag på varuhuset utan läsare för virtuella skyltar Forts (version 1) Helen hör att hon är vid en av varuhusets ingångar genom det karakteristiska ljudet från Snäckans ventilationssystem som mynnar ut vid ingångarna. Helen går in och frågar en annan besökare var butiken ligger. Hon får svaret Jag vet inte. Du kan fråga vid informationsdisken tio meter in. Helen käppar sig fram till disken och frågar, Den ligger en våning ned. Hissarna finns tjugo meter längre fram på den här sidan lokalen. Helen tackar för hjälpen och käppar sig fram utmed väggen tills dess att hon hör en hissdörr som öppnas och folk som kommer ut. Helen söker sig till knappen för entréplanet och går sedan ett steg åt vänster för att markera att hon vill åka ner en våning. Nere på rätt våningsplan följer hon väggen för att hitta till butikerna. Hon väljer att passera en affär för att den låter som om den är för liten för att vara en mataffär. Nästa affär låter större. När Helen frågar om det är här de har rea på Serranoskinka så får hon höra att det är en specialaffär för asiatisk mat. Helen går vidare och får i nästa affär reda på att hon kommit rätt. Helen får hjälp med att hitta skinkan och betalar och går ut. Helen ser efter vad klockan är, Anders kommer först om en halvtimme. Helen bestämmer sig för att gå till GastroChoice i förväg. Hon är sugen på att sitta ned. Hon är lite sliten i benen efter gårdagens spinningpass. Helen letar sig bort till hissarna och trycker in våning fyra som hon vet att GastroChoice ligger på. När hon kommer ut frågar hon sig fram till

22 Virtuell Skylt Virtuell Skylt 22 (56) GastroChoice och slår sig ned. Hon får menyn uppläst för sig av en servitör och väljer till att börja med en espresso medan hon väntar på Anders och funderar mer på vad hon vill äta. Anders kommer och förklarar att han snart måste tillbaka till jobbet igen, det har kört ihop sig. De äter och Anders ger sig iväg. Helen avslutar med en liten tårtbit och beger sig hemåt. När hon kommer ut ur gallerian så känner hon inte igen sig när hon har gått några meter. Hon vänder om och frågar sig fram till ingången med informationsdisken, sedan hittar hon rätt utgång och tar tunnelbanan hem Scenario 2: En dag på varuhuset med läsare för virtuella skyltar Forts (version 2). Helen har köpt en ny programvara till sin mobiltelefon som gör att hon kan få information om vad som händer i närområdet uppläst för sig. Helen har i menyn till programvaran valt profilen svensk och synskadad så att hon får information som passar henne. Hon har även valt informationsnivå tre så att hon får reda på så mycket som möjligt av vad som finns i närheten. När hon närmar sig ingången hör hon (1) Hållplats Hamngatan. Helen vet att hon enkelt kan begära mer information om vilka bussar som går från den busshållplatsen, när en buss går och vilka sluthållplatser bussarna har med hjälp av programmet. Idag är hon dock inte intresserad av det och går raskt vidare. När hon kommer till ingången på Snäckan får hon höra (2) Gallerian Snäckan, Västra ingången, Hamngatan. Helen begär mer information om Snäckan INFO Snäckan har fem våningar och är handikappanpassad, informationsdisk finns tio meter in på höger sida, närmaste hiss finns trettio meter fram på höger sida, Översiktskarta finns innanför dörrarna på vänster sida. Helen stegar fram till nästa delmeddelande AKTUELLT Idag uppträder the Amaz. Helen avbryter meddelandet och letar upp översiktskartan över Snäckan. (3) Översiktskartan är både i färg och med taktil yta så att det går att känna hur våningarna ser ut och var affärerna ligger. Våningsnumret är även skrivet med punktskrift. Vid sidan av varje våningskarta finns en litet större upphöjning i kartan. Helen lägger sin mobiltelefon över upphöjningen vid entréplanets karta och får först butikerna och sedan allmän information om toaletter etc. upplästa för sig. Helen väljer att endast lyssna efter butikerna. När hon lägger telefonen över källarplanets markering hör hon namnet på butiken hon söker. (4) Helen stegar sig sedan tillbaka till meddelandet hon fick utanför gallerian för att få vägen till hissarna repeterat för sig. Hon vet att de senaste tio meddelanden sparas på telefonen om inget annat anges. När detta är klart går hon mot hissen (5) och får höra Hiss Entréplan, Västra ingången. Helen går in i hissen och åker ner till källarplanet. När hon går ut ur hissen hör hon Hiss källarplan, Västra delen, Ingen yttre ingång. Helen begär mer information om butikerna på den här våningen för att vara säker på att hon har hamnat rätt. Hon hör butiken hon söker efter och går till informationstavlan för att få reda på var den ligger. Helen får informationen och går sedan raka spåret till butiken hon sökte efter. (6) Helen begär mer information om butiken och får reda på att de förutom Serranoskinka har utförsäljning på CD-skivor. Helen blir glad, hon brukar ofta passa på att

23 Virtuell Skylt Virtuell Skylt 23 (56) köpa skivor på rea. Helen får hjälp med att hitta skinkan och skivorna, betalar och går ut. Helen kollar vad klockan är, Anders kommer först om en halvtimme. Helen bestämmer sig för att gå till GastroChoice i förväg. Hon är sugen på att sitta ned. Hon är lite sliten i benen efter gårdagens spinningpass. Helen letar sig bort till hissarna och trycker in våning fyra som hon vet att GastroChoice ligger på. På våning fyra letar hon sig fram till dess att hon hör GastroChoice. På vägen fram till GastroChoice hörde Helen ett flertal affärer hon inte varit inne i förut och som låter intressanta, hon hörde även var hissarna, (7) toaletter etc. finns på våningen. Anders är dålig på att berätta om vad som finns runtomkring så Helen är glad att hon fått en möjlighet att själv utforska lokalerna utan att behöva fråga sig fram. Helen begär nu mer information om GastroChoice och får reda på att dagens rätt är ärtsoppa med fläsk och att restaurangen kommer att anordna en matlagningskurs om två veckor. Helen går in och sätter sig. Helen får en meny och börjar med att beställa en espresso medan hon väntar på Anders. (8) Helena lyssnar på menyn genom att hålla sin telefon mot ett klistermärke med sträv yta som finns på varje blad. Först hörs kategorin, exempelvis pasta. Efter detta läses rätterna upp. Helen bestämmer sig för oxbringan. Anders kommer och förklarar att han snart måste tillbaka till jobbet igen, det har kört ihop sig. Helen berättar om matlagningskursen och de bestämmer att de ska gå på den. De beställer, äter och Anders ger sig iväg. Helen avslutar med en liten tårtbit och beger sig hemåt. På nervägen har Helen bråttom och går fel. Helt plötsligt hör hon Gallerian Snäckan, Södra ingången, Brinellgatan. Helen vänder om och söker upp den västra ingången och tar tunnelbanan hem Användningsfall För att analysera hur interaktionen med systemet kan ske för att uppnå ett visst mål, skapas praktiska exempel på hur användaren ges tillgång till systemets tjänster och använder dessa. I tabell 1 ges ett exempel på hur ett användningsfall (eng: Use Case) skulle kunna se ut för situation (1) i scenariot. Tabell 1. Användningsfall för Hållplats Hamngatan Hämta Hållplatsinformation När en hållplats passeras ges användaren automatiskt grundinformation om hållplatsen. Användaren kan sedan begära mer information från systemet. Användarens handling Passerar hållplats Produktens respons <Hållplats Hamngatan> Namnet på hållplatsen uttalas INFO-Knapp trycks in <INFO> <Busslinje 12, 15, 88> Meddelande om vilka busslinjer som går

24 Virtuell Skylt Virtuell Skylt 24 (56) Linjenummer skrivs in + INFO knapp <INFO> <Ej valbar busslinje> Om linje ej finns <INFO> <Busslinje 15 mot Hötorget> <Avgång om 4 minuter> <Nästa avgång om 10 minuter> Om linje finns ges meddelande om när nästkommande två bussar går och slutdestination Destination skrivs in + INFO knapp <INFO> <Ej valbar destination> Om destination ej finns REPETERA-Knapp trycks in AVBRYT-Knapp trycks in <INFO> <Destination Guidevägen> < Ta Busslinje 15 mot Hötorget> <Avgång om 4 minuter> <Nästa avgång om 10 minuter> Om destination finns ges meddelande om när nästkommande två bussar går och slutdestination <INFO repeteras> < > Sista meddelandet repeteras <INFO avslutas> Den av användaren initierade informationssessionen termineras Nedan listas annan information som Helen lyssnade på i scenariot via sitt hjälpmedel. (2) Ingång till byggnad (3) Översiktskartor över en byggnad (4) Tidigare meddelanden (5) Hissinformation (6) Butiks- och restauranginformation (7) Toaletter, papperskorgar, brevlådor etc. (8) Information från blanketter, menyer, tidtabeller, program etc Funktionalitet i interaktionen Följande funktionalitet ses som väsentlig i kommande utvecklingsfaser: Inmatning av text via knappsats på klient Talsyntes för utmatning av information på klient

25 Virtuell Skylt Virtuell Skylt 25 (56) Allmän information ges automatiskt Detaljerad information begärs av användaren via klient Repetition av information begärs via klient Val av informationsnivå: Användaren kan välja vilka kombinationer av företeelser som ska läsas upp. Exempelvis skulle den lägsta informationsnivån kunna vara att endast höra skyltinformation om utgångar och hissar i ett köpcentrum. Reglera volym på klient Reglera hastighet på talsyntes på klient 2.7. Användargränssnitt Användaren får feedback från inmatning av bokstäver och siffror, programmets meny och virtuella skyltar via ett talbaserat gränssnitt. Viss information ges via ljudikoner. Ljudet ges till användaren via hörlurar som medger att omvärldsljud kan uppfattas tydligt, alternativt via så kallade benledningslurar 1 placerade i närheten av örat. I nuläget är dock benledningsteknik relativt kostsam och inte anpassad för mobiltelefoner. Inmatning till systemet sker via knappsats. Inmatningen kan eventuellt kompletteras/ersättas med röstkommando på sikt. Menysystemet integreras med menysystemet som är framtaget i projektet Digitalt Gångvägnät. Allmän och utökad information För att först ge allmän information automatiskt när användarens handenhet kommer inom räckvidd från en tagg och sedan ge användaren möjlighet att begära utökad information ses två möjligheter: 1. Använda taggar som identifieras på korta avstånd (0-4 cm) och längre avstånd (2-3 meter). a. Allmän information ges när användaren är inom ca tre meters avstånd från en tagg. b. Utökad information kan begäras på två sätt. Ett alternativ är att användaren håller klienten nära en sändare/mottagare, exempelvis klistermärke med taktil yta som innehåller sändare/mottagare. Ett annat alternativ är att användaren begär utökad information genom inmatning via knappsatsen på klienten. 2. Använda taggar som identifieras på längre avstånd, ca 3 meter 1 Benledningslurar leder ljudinformation direkt via kraniet in till hörselsnäckan utan att blockera hörselgången.

26 Virtuell Skylt Virtuell Skylt 26 (56) a. Allmän information ges när användaren är inom ca tre meters avstånd från en tagg. b. Användaren begär utökad information genom inmatning via knappsatsen på klienten Utvärdering I detta avsnitt redovisas ett lämpligt förfarande för att utvärdera de första prototyperna av en handhållen enhet för att läsa virtuella skyltar Deltagare Genom projektet Digitalt Gångvägnät är kontakt etablerad med ett drygt tjugotal synskadade. Tio deltagare deltog i utvärderingen av en första funktionell prototyp för utomhusnavigering november-december Samtliga deltagare var intresserade av att bli kontaktade inför kommande utvärderingar. Ett kontaktnät har etablerats med ett flertal organisationer och personer som kan vidareförmedla utvärderingsanmälningar till synskadade Prototyper Under utvecklingens gång är det lämpligt att först utvärdera icke-funktionella prototyper där funktionalitet fejkas, alternativt prototyper där endast viss funktionalitet finns implementerad. Projektet avslutas med tester där prototypen har full funktionalitet för att uppfylla ett visst syfte eller tjänst Utvärdering utan deltagare Innan man låter riktiga användare pröva en produkt eller tjänst, är det vanligt att en prototyp testas av en eller flera experter på användbarhet. Expertutvärderingar syftar till att hitta uppenbara fel i prototypen före ett mer resurskrävande användningstest genomförs. Nedan listas tre vanligt förekommande expertmetoder. Expertmetoder är billiga och ofta effektiva för att hitta grundläggande fel före ett användningstest. Hierarkisk uppgiftsanalys. En eller flera funktioner dissekeras så att varje enskilt steg som krävs av en användare för att uppnå ett visst mål presenteras. Kognitiv genomgång. Kognitiv genomgång används på den hierarkiska uppgiftsanalysen. Vid varje enskilt steg i den hierarkiska uppgiftsanalysen försöker experten svara JA eller NEJ på frågor som kommer användaren att upptäcka att det korrekta valet är tillgängligt. Experten motiverar sina JA respektive NEJ svar.

27 Virtuell Skylt Virtuell Skylt 27 (56) Heuristiker. Är tumregler som kan användas för att utvärdera en prototyp. Ett exempel på en heuristik är Känna igen hellre än att dra sig till minnes. Det innebär att se om objekt, val och handlingsmöjligheter är synliggjorda för användaren. Användaren ska inte behöva komma ihåg information från en del av dialogen med systemet till en annan Utvärdering med deltagare Användningstest För att testa en prototyp är det vanligt att genomföra så kallade användningstester. Vid varje test är det viktigt att målet med testet är väl formulerat. Deltagarna i testet ska representera den målgrupp som produkten är riktad mot. Användarna ska utföra riktiga uppgifter under testet. Det är lämpligt om uppgifterna utgår från vanliga användningsområden för produkten samt kritiska uppgifter som kanske inte är så vanliga men som användaren inte får misslyckas med, ett exempel kan vara att påkalla hjälp. För att göra testet mer verkligt är det vanligt att användaren får ett scenario där användaren spelar en rollfigur som ska lösa vissa uppgifter. Testet dokumenteras ofta med hjälp av videokamera. Om testet utförs på en prototyp med mycket implementerad funktionalitet är det lämpligt om det finns ett system för att logga de val användaren gör i gränssnittet. I vissa fall kan det vara lämpligt om de som ska deltaga under användningstestet får möjlighet att i förväg öva på prototypen och ha möjlighet att ställa frågor om handhavande och dylikt. Före och efter användningstestet kan deltagarna intervjuas. För att säkerställa att prototypen hjälper den synskadade ute i trafiken och i köpcentra utan att påföra för stor mental ansträngning kan ett test av kognitiv arbetsbelastning integreras med användningstestet. Självobservation I senare utvecklingssteg av Virtuell Skylt kan användare förses med en prototyp att använda på egen hand. Användaren kan ges ett fickminne där användaren kan tala in problem som uppstår i vardagen och gärna ge förslag på lösningar på problemet. Även nya användningsområden av hjälpmedlet är intressanta. Som en grund för självobservationen kan användaren ges vissa frågeställningar att vara observant på i användandet. Självobservationen kan kompletteras med att telefonen loggar användarens interaktion med systemet och skickar loggfiler till en server vid vissa tidpunkter.

28 Virtuell Skylt Virtuell Skylt 28 (56) 3. Tillämpning av tillgängliga tekniker Detta projekt handlar i en första fas just om identifiering, där information kopplas till redan befintliga, fysiska skyltar. Vid sidan av varje skylt som bär text eller symbolbilder, kan en blåtands- eller RFID-enhet fästas, var och en med för sitt system unika identifikationsnummer. Detta nummer är i sin tur kopplat till ett system som vid förfrågan ger information som beskriver skylten, platsen, ger fördjupad vägledning, vittnar om potentiella faror mm. Andra tänkbara teknologier skulle kunna medge identifiering utifrån användarens position utan någon utplacering av designerade markörer (eng: tags), då man istället nyttjar förekomst av trådlösa nät [WLAN, DVB-H m.fl]. Dessa har utplacerade sändare/mottagare som likt GPS kan användas för positionsbestämning Bastekniker sammanställning, teknikval Forskargrupper världen över har sysslat med navigerings- och positioneringsfrågor, och är ofta förespråkare för en given teknologi. Vi har här valt bort att undersöka tekniker som kräver nybyggnation, kostsamma förändringar av infrastruktur eller på annat sätt är tydligt ekonomiskt ogenomförbara, direkt hälsovådliga eller på annat sätt olagliga (jmf med Post och Telestyrelsens regelverk för tilldelning och tillgång till frekvenser i radiospektrat i vårt nationella luftrum samt regelverk inom EU) Radio Frequency Identification (RFID) RFID kan delas in i två subgrupper, passiv och aktiv RFID. Passiv RFID innebär att RFID enheten saknar batteri, utan strömförsörjs via radiovågor från den enhet som ska avläsa den. När enheten är aktiverad skickar den sin information till avläsningsenheten. Passiva enheter har en liten kapacitet för att lagra information och kan avläsas från ett avstånd av cirka 4 meter från en kraftfull avläsningsenhet, men vanligtvis från en eller par decimeter från en handhållen avläsningsenhet. De största fördelarna med Passiva RFID enheter är att de är små och billiga. Aktiva RFID enheter innehåller batterier och kan sända data utan att en yttre energikälla behövs. Aktiva enheter har även ett längre läsavstånd än vad passiva enheter har och möjlighet att lagra mer data (Goodrum, McLaren & Durfee, 2005). Den preliminära analysen för bestämning av handlingsplan, pekar på att en given kandidat är användning av standardiserade radiotaggar, så kallade RFID-taggar på MHz-bandet. Dessa kan vara passiva eller aktiva, dvs. de sänder en signal vid påverkan från ett yttre elektriskt fält, eller genom att de själva har en strömkälla (typiskt ett batteri). Detta påverkar taggens räckvidd och krav på kontinuerligt underhåll. RFID-taggar kan

29 Virtuell Skylt Virtuell Skylt 29 (56) numera göras mycket små, i figur 22 syns Hitatchis µchip (den svarta fläcken på pekfingertoppen) som har en total yta av 0.4 kvadratmillimeter. Den aktiva taggen kan förses med en nätverkskoppling, ex. ett betydligt större WLAN-chip som medger att taggen kan laddas med ny information trådlöst från en central plats. Kretskortet i figur 23 är en ZigBee, som stödjer radioprotokollet ISO för trådlös kommunikation, med relativt sett låga krav på strömförsörjning och är utvecklat med tanke på inmontering i en mängd befintliga produkter, allt från mobiltelefoner till gräsklippare. För längre avstånd, upp till tio meter, finns läsare av aktiva RFID-taggar som kan installeras på handdatorer eller laptops. Ett exempel är ett compact flash kort med RFIDläsare som tagits fram av Kimaldi Electronics (figur 24). IDBlue från Cathexis Innovations Inc (figur 25) är en av de första RFID-läsarna med inbyggd Bluetooth, IDBlue har en läsradie av c:a 40 mm. Priset på RFID-taggar går nedåt och medger att ett relativt stort område kan märkas upp till en moderat kostnad. Det finns många formfaktorer på dessa produkter, på varierande kostnadsnivåer. Figur 22. Liten RFID-tagg från Hitatchi Figur 23. ZigBee-tagg Figur 24. Ett CF-kort med RFID-läsare från Kimaldi Electronics Figur 25. IDBlue Bluetooth Den andra tekniken som anses intressant att gå vidare med är Bluetooth. Bluetooth är en standard som tagits fram för trådlös kommunikation mellan olika enheter, exempelvis mellan en mobiltelefon och ett headset. Bluetooth tillåter olika klasser av radio, indelade efter uteffekt. Räckvidden som två enheter kan kommunicera inom beror på vilken klass enheterna är av. För mobiltelefoner används oftast en klass som innebär drygt 10 meters räckvidd, medan pc-moduler kan ha en räckvidd på 100 meter eller mer. Ofta används Bluetooth-teknik för överföring av bilder, musik etc. mellan enheter. I projektet Virtuell Skylt räcker det att en Bluetooth-tagg kan avge ett id-nummer.

30 Virtuell Skylt Virtuell Skylt 30 (56) Wireless Local Area Network (WLAN) Den sista kandidaten är WLAN. WLAN ses som en trolig kandidat för att kunna bistå en användare med direkt guidning inomhus. En av fördelarna är att WLAN ofta är en del av en byggnads tekniska infrastruktur och därmed ej behöver installeras med projektmedel. Även platser utomhus och på tunnelbanan förses med trådlöst Internet i en ökande utsträckning. Exempelvis SL har ett pågående projekt för att kunna erbjuda passagerare på tunnelbanan och i anslutning till tunnelbanestationer trådlöst Internet. Direkt tillgång till nätverket (via lösenord) är ej heller nödvändigt för att kunna positionera en användare. Beteckningen WLAN står för ett trådlöst lokalt nätverk som använder radiovågor som bärare av information. Tekniken används vanligen för att ge nätverksuppkoppling till samtliga användare inom ett visst område utan att behöva använda nätverkskabel. Området kan sträcka sig från ett rum till exempelvis ett helt köpcentra eller bostadsområde. Det bakomliggande nätverket består vanligen av nätverkskablar med en eller flera trådlösa anslutningspunkter (eng: accespoints) som ansluter de trådlösa användarna till nätverket. I ett trådlöst nätverk är det möjligt att spåra personer och objekt i realtid. Det som krävs är att det som spåras är utrustat med ett nätverkskort för trådlöst Internet. Exempel på enheter som kan spåras är handdatorer, laptops, telefoner eller speciella WLAN-taggar. Ett stort antal dynamiska och/eller statiska objekt kan följas simultant. För god spatial upplösning krävs dock kalibrering på plats. För att beräkna var en person eller föremål befinner sig används den uppmätta signalstyrkan från olika anslutningspunkter till WLAN. Figur 26 visar exempel från en studie (Sandberg, Håkansson, Elmqvist, Tsigas & Chen, 2006) när en person spåras i en byggnad med hjälp av programvara från det finländska företaget Ekahau Incorporated.

31 Virtuell Skylt Virtuell Skylt 31 (56) Figur 26. I nedre högra hörnet ses en användare (grå punkt) som spåras i ett WLAN. De gröna punkterna i bilden indikerar kalibreringspunkter i lokalen (Sandberg, Håkansson, Elmqvist, Tsigas & Chen, 2006) Teknikleverantörer för olika kommunikationstekniker Vid genomförandet av framtida test av virtuella skyltar behövs en lämplig utrustning, som måste beställs efter upphandling hos teknikleverantör. Då målsättningen är att testa system relativt brett, här baserat på WLAN, olika former av RFID samt Bluetooth innebär detta att den utrustning som ska upphandlas i mångfald från teknikleverantörer är Bluetooth-taggar, RFID-taggar samt sändare för trådlösa datornätverk (WLAN). Övrig utrustning för Bluetooth är telefonspecifik. I bilaga 3 redovisas potentiella leverantörer av Bluetooth, RFID samt batterier. Kartläggningen har nyttjat Företatagsfaktas sökmotor, sökningar på Internet samt relevant facklitteratur och fackpress.

32 Virtuell Skylt Virtuell Skylt 32 (56) 4. Lagring av information på Server (LV) Stockholms Stad och Trafikkontoret har låtit ta fram en karta över det s.k. GC-nätet gång- och cykelvägnätet som är komplett över Södermalm (testområde) och innehåller gång- och cykelvägar men även alla trottoarer är representerade med ett mittlinjenät (figur 27). Likaså finns förbindelsenät från gångvägnätet fram till respektive port för de officiella adresser som Stockholms Stad har registrerade. Denna information är lagrad i digitaliserad form i en lokal vägdatabas (LV). Figur 27. Digitaliserade gång och cykelvägar på södermalm i Stockholm. I mitten av bilden syns Högalidsparken vid Hornstull. Till dessa nät kommer successivt att knytas sådan information som staden har och som är relevant i sammanhanget. Detta kan vara t.ex. information om grävningsarbeten, utomhusserveringar, snöröjningsläge etc. Detta är avgörande för funktionaliteten, eftersom användarna måste kunna ges säker vägledning som gående och inte riskera att missa viktig, exklusiv gångvägsinformation eller missledas till farliga trafikmiljöer, främst bilvägar. Eftersom all relevant information om guidningen utomhus finns representerad i LV är det naturligt i projektet Virtuell Skylt att taggarnas position och informationsinnehåll lagras i LV. I ett första läge som punktinformation i byggnaden med information om vilket plan

Hur kommer jag som är funktionshindrad till bussen?

Hur kommer jag som är funktionshindrad till bussen? Hur kommer jag som är funktionshindrad till bussen? GI Norden 21 november 2006 Jan-Ingvar Lindström Stockholms Stads Trafikkontor / Astando AB Förflyttning Att ta sig från punkt A till punkt B m.h.a. Ledsagning

Läs mer

Utveckling av Läsaren

Utveckling av Läsaren Utveckling av Läsaren Projektet steg för steg Läsaren har utvecklats sucessivt till att bli den anpassningsbara och situationsoberoende tjänst den är idag. Tabellen nedan visar hur utvecklingen har skett

Läs mer

Gruppuppgift 1. Uttagsautomater. Inledning. Metod. Bankomat Sofistikerad

Gruppuppgift 1. Uttagsautomater. Inledning. Metod. Bankomat Sofistikerad Gruppuppgift 1 Uttagsautomater Grupp 4: Katarina Ivarsson Elin Annebäck Johanna Lassvik Anna Åberg Inledning För att ge oss insikt i gränssnittets betydelse för en produkts användbarhet och vad som utmärker

Läs mer

InfoBox. Jessica Helenius Umeå Universitet Dept of Informatik Höst - 2011 helenius.jessica@gmail.com

InfoBox. Jessica Helenius Umeå Universitet Dept of Informatik Höst - 2011 helenius.jessica@gmail.com InfoBox Jessica Helenius Höst - 2011 helenius.jessica@gmail.com Marie Stenmark Höst 2011 marie.stenmark@hotmail.com ABSTRAKT I detta grupparbete har gruppen valt att utveckla en informationsenhet, som

Läs mer

Bonus Rapport Kommersiell Design KTH

Bonus Rapport Kommersiell Design KTH Bonus Rapport Kommersiell Design KTH Johan Holmström & Lars Åkesson Introduktion Denna rapport beskriver projektet och delmomentet Kommersiell Design i kursen Interaktionsdesign 2 på KTH i Stockholm. Detta

Läs mer

Hur ofta tar du ut i bankomat i veckan? Vanligtvis tar man ut från bankomat 2-3ggr i veckan. Även vid kortköp plockas pengar ut.

Hur ofta tar du ut i bankomat i veckan? Vanligtvis tar man ut från bankomat 2-3ggr i veckan. Även vid kortköp plockas pengar ut. Inledning Vi fick i uppgift att undersöka två uttagsautomater. Vi skulle analysera dem ur ett användbarhetsperspektiv. Vi valde två automater som är placerade inomhus, Nordea och SEB. Metod Vi började

Läs mer

Om företaget Comai AB

Om företaget Comai AB Om företaget Comai AB Företaget grundades av personer med kompetens inom pedagogik, rehabilitering och kunskaper inom att utveckla produkter enligt principen design for all. Företaget har även fått innovationsutmärkelser

Läs mer

Guide för tillämpning av tillgänglighetssymbolerna i SS 30600

Guide för tillämpning av tillgänglighetssymbolerna i SS 30600 Guide för tillämpning av tillgänglighetssymbolerna i SS 30600 Denna guide är avsedd som vägledning för användning av tillgänglighetssymbolerna i SS 30600. Med enhetliga och funktionella bildsymboler i

Läs mer

Att arbeta med. AudioIndex. på bibliotek

Att arbeta med. AudioIndex. på bibliotek Att arbeta med AudioIndex på bibliotek INLEDNING AudioIndex är ett hjälpmedel som utvecklades i samband med projektet Bibliotek 2007, ett biblioteksprojekt som drevs i Umeåregionen och fokuserade på ökad

Läs mer

Telenor Navigation. Användarhandbok. Telenor Navigation version 3.5

Telenor Navigation. Användarhandbok. Telenor Navigation version 3.5 Telenor Navigation Användarhandbok Telenor Navigation version 3.5 INNEHÅLL 1. INTRODUKTION 3 2. STRUKTUR OCH FUNKTIONALITET 4 2.1 ANVÄNDARGRÄNSSNITT 4 2.2 APPLIKATIONSÖVERSIKT 5 3. HUVUDMENY 6 3.1 SÖK

Läs mer

Resledaren Användarguide iphone Innehåll

Resledaren Användarguide iphone Innehåll Resledaren Användarguide iphone Innehåll Planera Ny Resa... 3 Visa Mina Resor... 13 Ta bort sparad resa... 14 Ändra planerad resa... 15 Påminnelser... 15 Under Resan... 17 Inaktivera Pågående Resa... 20

Läs mer

Tillgänglighet är ett sätt att tänka. Alla reser olika

Tillgänglighet är ett sätt att tänka. Alla reser olika Alla reser olika Kollektivtrafiken ska vara ett tillgäng ligt och naturligt val för människor med funktions ned sättning. Alla som själva eller med ledsagare kan ta sig till station eller hållplats ska

Läs mer

Lars Cedergrund och Ingegerd Forss Tillgänglighetsprojektet Trafikkontoret Stockholm. Draft Only

Lars Cedergrund och Ingegerd Forss Tillgänglighetsprojektet Trafikkontoret Stockholm. Draft Only Lars Cedergrund och Ingegerd Forss Tillgänglighetsprojektet Trafikkontoret Stockholm Politisk målsättning Stockholm ska bli världens mest tillgängliga huvudstad Alla problem för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Översikt av SRS. Trond Morten Thorseth Gabrielle Hansen-Nygård John Birger Stav Knut Bjørkli Pascal Pein. Sør-Trøndelag University College 17.04.

Översikt av SRS. Trond Morten Thorseth Gabrielle Hansen-Nygård John Birger Stav Knut Bjørkli Pascal Pein. Sør-Trøndelag University College 17.04. 2012 Översikt av SRS Trond Morten Thorseth Gabrielle Hansen-Nygård John Birger Stav Knut Bjørkli Pascal Pein Sør-Trøndelag University College 17.04.2012 Innehåll Inledning 3 Vad är ett studentresponssystem

Läs mer

Handbok för Din Turs mobila tjänster - för äldre mobiler som inte är smartphones

Handbok för Din Turs mobila tjänster - för äldre mobiler som inte är smartphones Handbok för Din Turs mobila tjänster - för äldre mobiler som inte är smartphones Innehåll Innan du startar...1 Komma igång med programmet MobiTime...1 Ladda ned tidtabeller... 4 Uppdatera tidtabeller...7

Läs mer

1. Använda denna bruksanvisning

1. Använda denna bruksanvisning 1. Använda denna bruksanvisning Sektionsrubrik Ett nummer och en rubrik finns för varje sektion. Avsnittsrubrik Varje avsnitt har en rubrik. Åtgärdsnamn Varje åtgärd har ett namn. Specifikt åtgärdsnamn

Läs mer

Vad händer när man börjar se dåligt?

Vad händer när man börjar se dåligt? Vad händer när man börjar se dåligt? Välkommen till Syncentralen För att komma till Syncentralen måste du ha remiss från ögonläkare. På Syncentralen finns optiker, synpedagoger, datapedagog, kurator, psykolog,

Läs mer

TELIA NAVIGATOR ANVÄNDARHANDBOK. Telia Navigator version 1.11.1

TELIA NAVIGATOR ANVÄNDARHANDBOK. Telia Navigator version 1.11.1 TELIA NAVIGATOR ANVÄNDARHANDBOK Telia Navigator version 1.11.1 Innehåll HUVUDMENY 3 SÖK ADRESS 3 SÖK PERSON, SÖK FÖRETAG 3 SÖK I NÄRHETEN 3 FAVORITER 3 KARTA 3 TJÄNSTER 4 DESTINATIONSINFORMATION 5 NAVIGATION

Läs mer

Resledaren Användarguide Android Innehåll

Resledaren Användarguide Android Innehåll Resledaren Användarguide Android Innehåll Planera Ny Resa... 3 Visa Mina Resor... 13 Ta bort sparad resa... 14 Ändra planerad resa... 15 Påminnelser... 16 Under Resan... 17 Inaktivera Pågående Resa...

Läs mer

TELIA NAVIGATOR ANVÄNDARHANDBOK. Telia Navigator version 1.12

TELIA NAVIGATOR ANVÄNDARHANDBOK. Telia Navigator version 1.12 TELIA NAVIGATOR ANVÄNDARHANDBOK Telia Navigator version 1.12 Innehåll HUVUDMENY 3 SÖK ADRESS 3 SÖK PERSON, SÖK FÖRETAG 3 SÖK I NÄRHETEN 3 FAVORITER 3 KARTA 3 TJÄNSTER 5 DESTINATIONSINFORMATION 6 NAVIGATION

Läs mer

Kristian Almgren Artificiell Intelligens Linköpings Universitet 2011. Talstyrning

Kristian Almgren Artificiell Intelligens Linköpings Universitet 2011. Talstyrning Talstyrning Abstrakt Talstyrning är en teknik som gör det möjligt för oss människor att mer eller mindre verbalt kommunicera med en dator eller ett system. Det här är ett tillvägagångssätt inom AI och

Läs mer

Skolans skyltar REFERENS

Skolans skyltar REFERENS REFERENS Skolans skyltar Bakgrund SISAB har ansvar för rumsnummerskyltar och SISAB skyltar utomhus. Rumsnummerskyltar är de nummerskyltar som finns vid varje dörr i skolan, t ex. A125. SISAB har även entrénummerskylt,

Läs mer

SJUNDEÅ KOMMUN. ANSÖKAN OM FÄRDTJÄNST enligt lagen om service och stöd p.g.a. handikapp. Ansökan har anlänt: 1 SÖKANDES UPPGIFTER

SJUNDEÅ KOMMUN. ANSÖKAN OM FÄRDTJÄNST enligt lagen om service och stöd p.g.a. handikapp. Ansökan har anlänt: 1 SÖKANDES UPPGIFTER 1(5) Ansökan har anlänt: Rätten till färdtjänst på grund av handikapp gäller personer som på grund av gravt handikapp har särskilda svårigheter att röra sig och som på grund av sitt handikapp eller sin

Läs mer

TELIA NAVIGATOR ANVÄNDARMANUAL. Telia Navigator version 3.6

TELIA NAVIGATOR ANVÄNDARMANUAL. Telia Navigator version 3.6 TELIA NAVIGATOR ANVÄNDARMANUAL Telia Navigator version 3.6 INNEHÅLL 1. INTRODUKTION 3 2. STRUKTUR OCH FUNKTIONALITET 4 2.1 ANVÄNDARGRÄNSSNITT 4 2.2 APPLIKATIONSÖVERSIKT 5 3. HUVUDMENY 6 3.1 SÖK 6 3.2 FAVORITER

Läs mer

Om företaget Comai AB

Om företaget Comai AB Om företaget Comai AB Företaget grundades av personer med kompetens inom pedagogik, rehabilitering och kunskaper inom att utveckla produkter enligt principen design for all. Företaget har även fått innovationsutmärkelser

Läs mer

Drömmaskiner. Den moderna tekniken i människans tjänst Drömmaskiner: Från Minimetern till Jag Vill-appen (från 1998 till idag) Björn Breidegard

Drömmaskiner. Den moderna tekniken i människans tjänst Drömmaskiner: Från Minimetern till Jag Vill-appen (från 1998 till idag) Björn Breidegard Drömmaskiner Den moderna tekniken i människans tjänst Drömmaskiner: Från Minimetern till Jag Vill-appen (från 1998 till idag) Björn Breidegard Certec, Inst. för Designvetenskaper, Lunds tekniska högskola,

Läs mer

TELIA NAVIGATOR ANVÄNDARHANDBOK. Telia Navigator version 2.0

TELIA NAVIGATOR ANVÄNDARHANDBOK. Telia Navigator version 2.0 TELIA NAVIGATOR ANVÄNDARHANDBOK Telia Navigator version 2.0 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INTRODUKTION 3 2. GRUNDLÄGGANDE STRUKTUR OCH FUNKTIONALITET 4 2.1 GRUNDLÄGGANDE STRUKTUR 4 2.2 GRUNDLÄGGANDE FUNKTIONALITET

Läs mer

Analysfasen. Systemering med användarfokus

Analysfasen. Systemering med användarfokus Analysfasen Systemering med användarfokus ACD metoden: faserna Analys Användaranalys Uppgiftsanalys Kravställande Användbarhetskrav Funktionalitetskrav Design Prototyping Utvärdering Suzana R (omarb från

Läs mer

Del 1 Frågor om vad höghastighetsnät är:

Del 1 Frågor om vad höghastighetsnät är: Frågor och svar om installation av höghastighetsnät i BRF STÄMJÄRNET Vi i styrelsen hoppas att du genom att läsa nedan frågor och svar, ska få den information du behöver om höghastighetsinstallationen

Läs mer

Innehållsförteckning Designprocessen... 3 Utgångspunkter... 3 Användarstudier... 3 Koncept & Visualisering... 3 Utvärdering och konceptval...

Innehållsförteckning Designprocessen... 3 Utgångspunkter... 3 Användarstudier... 3 Koncept & Visualisering... 3 Utvärdering och konceptval... Innehållsförteckning Designprocessen... 3 Utgångspunkter... 3 Användarstudier... 3 Koncept & Visualisering... 3 Utvärdering och konceptval... 4 Justering och genomförande... 4 Produktbeskrivning... 4 En

Läs mer

Utbildningsmaterial för navigationstjänst inom e-adept. Användarmanual. TeDuco

Utbildningsmaterial för navigationstjänst inom e-adept. Användarmanual. TeDuco Utbildningsmaterial för navigationstjänst inom e-adept Användarmanual TeDuco Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Att tänka på när du använder TeDuco... 5 2 Information om utrustningen... 5 2.1 Mobiltelefon...

Läs mer

Comfort Digisystem utprovningsväska

Comfort Digisystem utprovningsväska Comfort Digisystem utprovningsväska Utprovningsväskan innehåller ett urval av Comfort Digisystem som gör det möjligt att prova hörselprodukter i arbetet. I denna översikt återfinns ett antal situationer

Läs mer

Manual - Ledningskollen i mobilen

Manual - Ledningskollen i mobilen 8010 Manual Ledningskollen i mobilen.docx Manual - Ledningskollen i mobilen Innehållsförteckning 1. Introduktion 2. Inkluderade funktioner 3. Manualens upplägg 4. Kortversion av manualen 4.1 Registrera

Läs mer

Kurs B Motsvarande i CEFR A1/A2 (Gemensam europeisk referensram för språk)

Kurs B Motsvarande i CEFR A1/A2 (Gemensam europeisk referensram för språk) Läsförståelse Den studerande ska kunna förstå och använda enkla texter i vanliga situationer i vardagslivet, t.ex. anpassade berättande eller beskrivande vardagsnära texter vardagliga meddelanden och annonser

Läs mer

Användarhandbok HERE Drive

Användarhandbok HERE Drive Användarhandbok HERE Drive Utgåva 1.0 SV HERE Drive HERE Drive vägleder dig till ditt mål med röststyrd vägbeskrivning som tar dig genom varje sväng. Du kan: Hitta rätt väg i ditt land eller region med

Läs mer

Umgås på nätet KAPITEL 6. Chatta via webbläsaren

Umgås på nätet KAPITEL 6. Chatta via webbläsaren KAPITEL 6 Umgås på nätet Internet håller alltmer på att utvecklas till en parallellvärld med vår vanliga tillvaro. Man spelar spel över nätet, bygger upp virtuella världar med virtuella prylar och virtuella

Läs mer

Helsingborgs stad. Medborgarundersökning 2014 Q2. Genomförd av CMA Research AB. Juni 2014

Helsingborgs stad. Medborgarundersökning 2014 Q2. Genomförd av CMA Research AB. Juni 2014 Helsingborgs stad Medborgarundersökning 2014 Q2 Genomförd av CMA Research AB Juni 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna 4 Resultat 5 Stadstrafiken

Läs mer

Nokia Kartor Användarhandbok

Nokia Kartor Användarhandbok Nokia Kartor Användarhandbok Utgåva 1 2 Innehåll Innehåll Om Nokia Kartor 3 Se din plats och bläddra på kartan 3 Hitta en plats 4 Upptäcka platser i närheten 4 Lägga till ett foto till en plats 5 Spara

Läs mer

TES Mobil. Användarmanual. Användarmanual TES Mobil Dok.nr. 32-019-03-02 v8

TES Mobil. Användarmanual. Användarmanual TES Mobil Dok.nr. 32-019-03-02 v8 1 TES Mobil Användarmanual 2 Innehållsförteckning 1 Introduktion... 3 1.1 Vad kan man göra med TES Mobil?... 3 1.2 Vad är en RFID-tag?... 3 1.3 Olika hantering på olika mobiltelefoner... 3 1.4 Rekommendationer

Läs mer

Ledarhunden ett levande hjälpmedel

Ledarhunden ett levande hjälpmedel Ledarhunden ett levande hjälpmedel Ledarhundens viktiga uppgift Ledarhunden i sin vita sele och den synskadade mannen eller kvinnan, som du kanske möter någon gång, är ett väl samspelt ekipage. Genom målmedveten

Läs mer

Behovsanalys!i!Botkyrka!kommun!

Behovsanalys!i!Botkyrka!kommun! & BehovsanalysiBotkyrkakommun SamtbiståndshandläggardiskussioneriNackakommun. av Per'OlofSjöbergochMarieSjölinder 2010$09$02& & & 1 Slutrapport SilverTechnologyprojektetiBotkyrkakommun & Innehållsföreteckning&

Läs mer

Bruksanvisning AllTid

Bruksanvisning AllTid Bruksanvisning AllTid Flexénita Sunnerstavägen 58 186 70 Brottby 08-512 418 03 Rev F 2005-12-15 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning...1 Introduktion...3 Utrustning...3 Installation...3 Terminologi...4

Läs mer

Process- och metodreflektion Grupp 5

Process- och metodreflektion Grupp 5 Process- och metodreflektion Grupp 5 IDM Grupp 5 Anders Fougstedt, Anders Green, Lay Truong, Anna Sjödin, Tobias Kask Val av metoder Det första steget i vår designprocess var att bestämma vilka metoder

Läs mer

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Normativa och beskrivande analyser Uppsala universitet @ 2003 Anders Jansson Sammanfattning kap. 1 Sociotekniska system Många olika grupper av användare

Läs mer

SENSUS Web edition. Infotainment guide VÄLKOMMEN TILL SENSUS INFOTAINMENT

SENSUS Web edition. Infotainment guide VÄLKOMMEN TILL SENSUS INFOTAINMENT Infotainment guide SENSUS Web edition VÄLKOMMEN TILL SENSUS INFOTAINMENT Den här bilagan är avsedd att ge en kortfattad överblick över de vanligaste funktionerna i Sensus Infotainment och hjälpa dig att

Läs mer

Inte bara för. syns skull

Inte bara för. syns skull Inte bara för syns skull För ett tillgängligt samhälle Vet du att bankomaten kan prata med dig? Det har vi på Syn skadades Riksförbund (SRF) arbetat fram för att vi med synnedsättning ska kunna ta ut pengar

Läs mer

Planeringsverktyg vid om- och nybyggnation för ökad tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar

Planeringsverktyg vid om- och nybyggnation för ökad tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar 1 (6) Planeringsverktyg vid om- och nybyggnation för ökad tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar Inledning För att få med tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar

Läs mer

VAKA - Passersystem.sjunio9atta8.se,20101115 www

VAKA - Passersystem.sjunio9atta8.se,20101115 www VAKA - Passersystem Aldrig har det varit enklare! VAKA är ett helt nyutvecklat passersystem och utmärker sig genom en unik systemuppbyggnad så väl som på en lång rad innovativa funktioner. Som första passersystem

Läs mer

Välkommen till kursen i Avancerad interaktionsdesign. Certec & EAT Institutionen för designvetenskaper

Välkommen till kursen i Avancerad interaktionsdesign. Certec & EAT Institutionen för designvetenskaper Välkommen till kursen i Avancerad interaktionsdesign Certec & EAT Institutionen för designvetenskaper Idag Översikt över kursen Kursmål och metoder Examinationskriterier Inspiration Praktisk information

Läs mer

Adress Svetsarvägen 15 B

Adress Svetsarvägen 15 B Trevlig butiks eller kontorslokal mitt i Solna Business Park! Typ Butik, Kontor Storlek 200-300 kvm Adress Svetsarvägen 15 B Område Solna/Solna Business Park Lokalbeskrivning Butik eller kontorslokal mitt

Läs mer

ISA test på SL bussar Erik Stenbäck

ISA test på SL bussar Erik Stenbäck ISA test på SL bussar Erik Stenbäck AB Storstockholms Lokaltrafik Vad är ISA (Intelligent speed adaptation) Intelligent stöd för anpassning av hastighet ISA är ett GPS-baserat system som i realtid visar

Läs mer

Green mile är en eco-mätare som hjälper föraren att köra miljövänligare.

Green mile är en eco-mätare som hjälper föraren att köra miljövänligare. Green mile är en eco-mätare som hjälper föraren att köra miljövänligare. Den har en mätare som tydligt visar hur bränslesnålt man kör i en färgskala från grönt till rött. Green mile kan visa statistik

Läs mer

Utlåningsmaskin på Malmö Stadsbibliotek

Utlåningsmaskin på Malmö Stadsbibliotek Kognitionsergonomi Industridesignprogrammet HT-01 Certec LTH Gruppuppgift 2 En analys av Utlåningsmaskin på Malmö Stadsbibliotek Grupp 2 Marie Osbeck Anna Lewerth Rani Samuelsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING

Läs mer

GRÄNSSNITTSDESIGN. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

GRÄNSSNITTSDESIGN. Ämnets syfte. Kurser i ämnet GRÄNSSNITTSDESIGN Ämnet gränssnittsdesign behandlar interaktionen mellan dator och människa med fokus på designaspekterna i utveckling av användbara, tillgängliga och tilltalande gränssnitt. Det innehåller

Läs mer

ANVÄNDARSTUDIE AV UTTAGSAUTOMATER

ANVÄNDARSTUDIE AV UTTAGSAUTOMATER ANVÄNDARSTUDIE AV UTTAGSAUTOMATER TOMA DARIA Sara Sveninge, Daria Toma, Lisa -Stina Eriksson och Kajsa Westman Grupp 3, Industridesign ID01, Kognitionsergonomi Uttagsautomaten vid Knut den Stores torg

Läs mer

Egenskaper för digitala läromedel och film

Egenskaper för digitala läromedel och film Egenskaper för digitala läromedel och film Digitala läromedel Detta är en sammanställning av vad man bör beakta vid framställning av digitala läromedel för att nå största möjliga tillgänglighet.. Det som

Läs mer

Trådlös kommunikation En introduktion av Open Systems Engineering AB

Trådlös kommunikation En introduktion av Open Systems Engineering AB Trådlös kommunikation En introduktion av Open Systems Engineering AB Trådlös Kommunikation Terminologi Trådlös teknologi ; för- och nackdelar Teletekniska lösningar (telefoni) WiFi lösningar Radio, företagsspecifika

Läs mer

ANVÄNDARGUIDE VITAL & TALANDE TANGENTBORD

ANVÄNDARGUIDE VITAL & TALANDE TANGENTBORD ANVÄNDARGUIDE VITAL & TALANDE TANGENTBORD INNEHÅLL 1. KOM IGÅNG MED VITAL 1.1. Vad är ViTal? 1.2. Vem behöver ViTal? 1.3. Hur kan ViTal användas i skolan? 1.4. Hur får jag eleverna att börja använda ViTal?

Läs mer

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan 1(5) Strategisk Utveckling Handläggare Jens Plambeck +4686861651 jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-09-12 Trafiknämnden 2014-09-23, punkt 30 Diarienummer Svar på skrivelse från (S) om upprustning

Läs mer

VAKA. En ny generation passersystem

VAKA. En ny generation passersystem VAKA En ny generation passersystem VAKA En ny generation passersystem VAKA är ett passersystem avsett för såväl företag och förvaltningar som flerbostadsfastig heter. Istället för nycklar, som alltför

Läs mer

Resenärer ger förslag till bättre kollektivtrafik

Resenärer ger förslag till bättre kollektivtrafik Resenärer ger förslag till bättre kollektivtrafik 1 av 5 resenärer tycker att det är svårt att förstå vilken biljett de behöver och hur de ska köpa biljetterna. Hälften av resenärerna anser att meddelanden

Läs mer

Policydokument om tillgänglig närmiljö - framtaget av SRF:s tillgänglighetsnätverk efter principer fastställda av SRF:s förbundsstyrelse

Policydokument om tillgänglig närmiljö - framtaget av SRF:s tillgänglighetsnätverk efter principer fastställda av SRF:s förbundsstyrelse Synskadades Riksförbund 2010-04-30 Policydokument om tillgänglig närmiljö - framtaget av SRF:s tillgänglighetsnätverk efter principer fastställda av SRF:s förbundsstyrelse Innehåll Inledning... 1 Ledstråk...

Läs mer

ANVÄNDAR MANUAL. SESAM 800 RX MC Manager

ANVÄNDAR MANUAL. SESAM 800 RX MC Manager ANVÄNDAR MANUAL SESAM 800 RX MC Manager Åkerströms Björbo AB Box 7, SE-780 45 Gagnef, Sweden street Björbovägen 143 SE-785 45 Björbo, Sweden Phone +46 241 250 00 Fax +46 241 232 99 E-mail sales@akerstroms.com

Läs mer

Foto: Anders Jagendal. Några tips för tillgängligheten. i ditt företag

Foto: Anders Jagendal. Några tips för tillgängligheten. i ditt företag Foto: Anders Jagendal Några tips för tillgängligheten i ditt företag En stad för alla - en vinst för dig. Varje dag går företag i Borås miste om kunder för att deras verksamhet inte är tillgänglig för

Läs mer

quick guide RSE Volvo förbehåller sig rätten att göra ändringar utan föregående meddelande. Tillval är markerade med en asterisk (*).

quick guide RSE Volvo förbehåller sig rätten att göra ändringar utan föregående meddelande. Tillval är markerade med en asterisk (*). web edition quick guide RSE REAR SEAT ENTERTAINMENT SYSTEM DUAL SCREEN Din bil är utrustad med en exklusiv multimediaanläggning. Rear Seat Entertainment-systemet utökar bilens ordinarie ljudanläggning

Läs mer

Läsa artiklar i artikeldatabaser med kompensatoriska hjälpmedel

Läsa artiklar i artikeldatabaser med kompensatoriska hjälpmedel Läsa artiklar i artikeldatabaser med kompensatoriska hjälpmedel en översikt Sammanfattning Idag finns det tillgång till en uppsjö vetenskapliga artiklar i form av e-text via artikeldatabaser, insamlade

Läs mer

FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL

FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL Begreppet arbetsminne började användas på 1960-talet. Tidigare skrevs det istället om korttidsminne som handlar om vår förmåga att under en kort tid hålla information

Läs mer

Bruksanvisning M-ANY PreMium MP3 Art 100043 I kartongen: Fjärrkontroll, hörlurar, batterier, USB-kabel, Audiokabel, väska, halssnodd, CD-Rom.

Bruksanvisning M-ANY PreMium MP3 Art 100043 I kartongen: Fjärrkontroll, hörlurar, batterier, USB-kabel, Audiokabel, väska, halssnodd, CD-Rom. Bruksanvisning M-ANY PreMium MP3 Art 100043 I kartongen: Fjärrkontroll, hörlurar, batterier, USB-kabel, Audiokabel, väska, halssnodd, CD-Rom. Komma igång: Stoppa in den medföljande CD-Rom skivan M-ANY

Läs mer

Jaktpejl.se. Användarmanual. Av: Erik Åberg

Jaktpejl.se. Användarmanual. Av: Erik Åberg Jaktpejl.se Användarmanual Av: Erik Åberg Innehållsförteckning Vad är Jaktpejl?... 3 Vad krävs för att använda Jaktpejl?... 3 Premiumfunktioner... 3 Release noteringar... 4 Version 2.01... 4 Version 2.0...

Läs mer

Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter

Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter Tänk dig att du befinner dig på resa i ett land där du inte talar språket. Du blir plötsligt sjuk och är hänvisad till ett lokalt sjukhus.

Läs mer

Final i UEFA Women s Champions League 2014 Estádio do Restelo, Lissabon

Final i UEFA Women s Champions League 2014 Estádio do Restelo, Lissabon Final i UEFA Women s Champions League 2014 Estádio do Restelo, Lissabon Tillgänglighetsinformation för supportrar med funktionsnedsättning Med stöd av Centrumet för tillgång till fotboll i Europa www.cafefootball.eu

Läs mer

MANUAL CHRONO COMAI Comai AB erbjuder kvalificerade anpassningsbara och Comai AB

MANUAL CHRONO COMAI Comai AB erbjuder kvalificerade anpassningsbara och Comai AB MANUAL CHRONO COMAI 1 Innehållsförteckning 1 Tekniskbeskrivning...3 1.1 Funktionsbeskrivning...3 2 Installation...3 2.1 Installera Chrono Comai via länk...3 2.2 Installera Chrono Comai via minneskort...3

Läs mer

För varje barns rätt att upptäcka världen

För varje barns rätt att upptäcka världen För varje barns rätt att upptäcka världen Lär dig använda ditt trygghetslarm med GPS för barn tryggt och sunt! Innehållsförteckning Vad är GPS? Hur fungerar GPS? Vad är GSM? Trygghetslarm med GPS Hur använder

Läs mer

GRENSELØSE DATA. Exempel från projektet Smart Mobil Reseguide. Maria Jernbäcker, projektledare Combitech AB Sverige Maria.jernbacker@combitech.

GRENSELØSE DATA. Exempel från projektet Smart Mobil Reseguide. Maria Jernbäcker, projektledare Combitech AB Sverige Maria.jernbacker@combitech. Grenseløse data GRENSELØSE DATA Exempel från projektet Smart Mobil Reseguide Maria Jernbäcker, projektledare Combitech AB Sverige Maria.jernbacker@combitech.se Om projektet Smart Mobil Reseguide Smart

Läs mer

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Jönköping i maj 2012 Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Under våren 2012 hölls fem seminarier för att lägga grunden för visionen. Mötena hade följande

Läs mer

Trådlös kommunikation

Trådlös kommunikation HT 2009 Akademin för Innovation, Design och Teknik Trådlös kommunikation Individuell inlämningsuppgift, Produktutveckling 3 1,5 poäng, D-nivå Produkt- och processutveckling Högskoleingenjörsprogrammet

Läs mer

Användbarhet som brygga mellan verksamhet och IT 2005-12-13

Användbarhet som brygga mellan verksamhet och IT 2005-12-13 Användbarhet som brygga mellan verksamhet och IT 2005-12-13 Exempelfall: www.ams.se Internet Kundtjänst Lokala Arbetsförmedlingen» Styra kundflöden mot webbplats och kundtjänst» Frigöra personalresurser

Läs mer

Smält för IP-telefoni med din guide till (S)IP

Smält för IP-telefoni med din guide till (S)IP for you Nummer 5 2012 Smält för IP-telefoni med din guide till (S)IP Ur innehållet Unified Communications snom och Microsoft Lync Workshops IP-DECT & snom i mars Trådlös IP-telefoni - Nya lurar från Gigaset

Läs mer

Resor med buss eller tåg i Västmanland

Resor med buss eller tåg i Västmanland Resor med buss eller tåg i Västmanland Här kan du läsa hur du ska göra när du vill resa med buss och tåg i Västmanland Bolaget du reser med heter VL. Du får veta var du kan köpa biljetter och hur du gör

Läs mer

Ladda ner en talbok med mobil eller surfplatta

Ladda ner en talbok med mobil eller surfplatta Ladda ner en talbok med mobil eller surfplatta Manual för Stockholms stadsbiblioteks talbokslåntagare STOCKHOLMS STADSBIBLIOTEK den 18 januari 2013 Framtagen av: Stockholms stadsbibliotek Ladda ner en

Läs mer

Drivna av en passion att utveckla våra kunder, har SuperOffice blivit en av Europas ledande leverantörer av CRM-lösningar.

Drivna av en passion att utveckla våra kunder, har SuperOffice blivit en av Europas ledande leverantörer av CRM-lösningar. Caesar CRM CRM på ditt sätt Drivna av en passion att utveckla våra kunder, har SuperOffice blivit en av Europas ledande leverantörer av CRM-lösningar. Vill du öka er försäljning, kundlojalitet och lönsamhet?

Läs mer

Motioner FRISKIS&SVETTIS NYNÄSHAMNS ÅRSMÖTE 2015

Motioner FRISKIS&SVETTIS NYNÄSHAMNS ÅRSMÖTE 2015 Motioner FRISKIS&SVETTIS NYNÄSHAMNS ÅRSMÖTE 2015 1. Olov Sjöström 2015-02-26 MOTION TILL FRISKIS o SVETTIS I NYNÄSHAMN ÅRSMÖTET 2015 ANG KOSTNADER FÖR FÖRLÄNGNING AV AKTIVITETSKORT Jag är aktiv medlem

Läs mer

Migrera till PowerPoint 2010

Migrera till PowerPoint 2010 I den här guiden Microsoft Microsoft PowerPoint 2010 skiljer sig rent utseendemässigt mycket, så vi har skapat den här guiden för att hjälpa dig att snabbare lära dig programmet. Här kan du läsa om de

Läs mer

Designkoncept Grupp 8 2015-03- Mattias Freij

Designkoncept Grupp 8 2015-03- Mattias Freij Designkoncept Grupp 8 2015-03- Mattias Freij Designkoncept 1 Fogwars I Fogwars är meningen att en spelare sökaren skall hitta sin motspelare dimman ute i stadsmiljön. Spelaren dimman ger spelaren sökaren

Läs mer

Parkeringsautomater KOGNITIONSERGONOMI - GRUPPUPPGIFT 1. ID02 2003 Grupp 3. Susann Hertz Martina Ivanisevic Claes Nellestam Martin Pråme

Parkeringsautomater KOGNITIONSERGONOMI - GRUPPUPPGIFT 1. ID02 2003 Grupp 3. Susann Hertz Martina Ivanisevic Claes Nellestam Martin Pråme KOGNITIONSERGONOMI - GRUPPUPPGIFT 1 Parkeringsautomater ID02 2003 Grupp 3 Susann Hertz Martina Ivanisevic Claes Nellestam Martin Pråme Handledare Håkan Eftring, CERTEC Inledning Uppgiften bestod i att

Läs mer

Riksmöte 2010. 19-21 november - Nässjö

Riksmöte 2010. 19-21 november - Nässjö Riksmöte 2010 19-21 november - Nässjö Varför du borde delta: - Du får makt på årets största och viktigaste möte inom spelhobbyn. - Du får lära känna massor av intressanta människor som har samma intressen

Läs mer

TEKNIKSTÖD FÖR ÄLDRE. innocare

TEKNIKSTÖD FÖR ÄLDRE. innocare TEKNIKSTÖD FÖR ÄLDRE innocare För EU projektet Innocare handlade det om att ge sig ut på oplöjd mark och börja skapa något nytt. Mänskliga möten Innovativ teknik Trygghet i hemmet Ledorden i rubriken speglar

Läs mer

Kom igång med RIB Karta 1.1

Kom igång med RIB Karta 1.1 Kom igång med RIB Karta 1.1 Introduktion... 3 Installation... 5 Rita på kartan... 9 Visa olika kartvyer... 11 LUPP och RIB Karta... 13 Spridning Luft och RIB Karta... 15 Dela information... 17 Hitta på

Läs mer

Robotfotboll med Arduino

Robotfotboll med Arduino Robotfotboll med Arduino Av Staffan Melin och Martin Blom Bild & form-skolan, Masthugget, Göteborg 2015 Staffan Melin, staffan.melin@oscillator.se Martin Blom, martinblomblom@hotmail.com Detta verk är

Läs mer

Jaktradio och hörselkåpor med Bluetooth

Jaktradio och hörselkåpor med Bluetooth Sladdlös frihet Jaktradio och hörselkåpor med Bluetooth MIN JAKTHUND TESTAR MIN JAKTHUND Tänk dig att du rör dig fritt omkring i skog och mark med din hund. Samtidigt så kan du diskret kommunicera med

Läs mer

VERKTYG FÖR BILKOMMUNIKATION VIDA ALL-IN-ONE

VERKTYG FÖR BILKOMMUNIKATION VIDA ALL-IN-ONE VIDA ALL-IN-ONE INNEHÅLL 1 OM VERKTYG FÖR BILKOMMUNIKATION... 3 1.1 DiCE... 3 1.2 J2534... 3 1.3 VCT2000... 3 1.4 Volvo System Tester (VST)... 3 2 DICE... 4 2.1 Support... 4 2.2 Komponenter... 4 2.3 Produktöversikt...

Läs mer

Förbifart Stockholm. Hur kan framtidens ITS fungera i tunnlar? Anders Lindgren Walter MTO Säkerhet 2015-05-21

Förbifart Stockholm. Hur kan framtidens ITS fungera i tunnlar? Anders Lindgren Walter MTO Säkerhet 2015-05-21 Förbifart Stockholm Hur kan framtidens ITS fungera i tunnlar? Anders Lindgren Walter MTO Säkerhet 2015-05-21 Vad är samverkande Intelligenta Transportsystem (ITS)? Tekniska system för att kommunicera mellan

Läs mer

Lathund för Novell Filr

Lathund för Novell Filr 1(57) Stadsledningsförvaltningen IT-avdelningen Lathund för Novell Filr 2(57) Innehåll 1. Introduktion... 4 2. Termer... 4 3. Icke tillåtna tecken i filnamn... 4 4. ipad... 5 4.1 Installation... 5 4.2

Läs mer

N Time. Trafik & Miljö

N Time. Trafik & Miljö N Time Trafik & Miljö On Time är en digital busstidstabell som ska göra det enklare för många att åka buss. On Time kan visa vart och när man ska byta buss för att minska väntetiden, Buss tiderna kommer

Läs mer

Hör alla tillräckligt bra i era lokaler? Comfort Digisystem - Hörselprodukter i offentliga miljöer

Hör alla tillräckligt bra i era lokaler? Comfort Digisystem - Hörselprodukter i offentliga miljöer Hör alla tillräckligt bra i era lokaler? Comfort Digisystem - Hörselprodukter i offentliga miljöer Hör alla tillräckligt bra i era lokaler? Dagligen vistas miljontals människor i offentliga miljöer som

Läs mer

2014-01-21. Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun?

2014-01-21. Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun? 2014-01-21 Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun? Enkätundersökning november-december 2013 SAMMANFATTNING Varje år genomförs en enkätundersökning bland föräldrar som har barn med skolskjuts.

Läs mer

Gör det omöjliga möjligt. genom bra hemtjänst och ledsagning

Gör det omöjliga möjligt. genom bra hemtjänst och ledsagning Gör det omöjliga möjligt genom bra hemtjänst och ledsagning Läsa post och hitta i kylen Per, 28 När jag skulle riva ost till pastasåsen upptäckte jag att jag tagit fel och köpt blodpudding istället. Största

Läs mer

SNABBGUIDE FÖR MODEM OPTIONS FOR NOKIA 7650

SNABBGUIDE FÖR MODEM OPTIONS FOR NOKIA 7650 SNABBGUIDE FÖR MODEM OPTIONS FOR NOKIA 7650 Copyright 2002 Nokia. Alla rättigheter förbehållna 9354489 Issue 2 Innehåll 1. INLEDNING...1 2. INSTALLERA MODEM OPTIONS FOR NOKIA 7650...1 3. ANVÄNDA TELEFONEN

Läs mer

Innehållsförteckning. Bilaga 1, Intervjuer om maskin Bilaga 2, Intervjuer om maskin Bilaga 3, Intervju med bibliotekarie

Innehållsförteckning. Bilaga 1, Intervjuer om maskin Bilaga 2, Intervjuer om maskin Bilaga 3, Intervju med bibliotekarie Innehållsförteckning Inledning Metod Resultat och diskussion Lathund utlåning Lathund återlämning Flödeschema utlåning Flödeschema återlämning För övrigt Ny utlåningsmaskin Ny återlämningsmaskin Detaljer

Läs mer

Inomhus vill vi öka den fysiska aktiviteten genom att använda oss av miniröris och sångoch danslekar.

Inomhus vill vi öka den fysiska aktiviteten genom att använda oss av miniröris och sångoch danslekar. Grön Flagg Vi arbetar med tre mål inom temat Livsstil och Hälsa. Arbetet kommer att fortgå under terminerna ht 2013/vt 2015 Grön Flagg handlingsplan 2013-2015 - Tranbäret Utvecklingsområde 1 - Öka de fysiska

Läs mer