RISKANALYS Projekt KA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RISKANALYS Projekt KA"

Transkript

1 Sidan: 1(23) RISKANALYS Projekt KA KA-system Version 1.0

2 Sidan: 2(23) INNEHÅLL 1 REVISIONSINFORMATION OM DETTA DOKUMENT Syfte Målsättning Omfattning Metod SAMMANFATTNING... 5 Sortering efter prioritet PROJEKTRISKER... 7 P1 Nyckelpersoner med flera uppdrag... 7 P2 Bortfall av personal, sjukdom... 8 P3 Resursbrist avseende teknik- och utvecklingskompetens... 9 P4 Kort kalendertid P5 Avsaknad av Produktionsmodell P6 Avsaknad av Chalmersgemensam Persondatabas AFFÄRS- & PRODUKTRISKER A1 Kvalitet på kravställning A2 Ej godkänd enligt PUL och andra lagar A3 Avsaknad av Processbeskrivning SA A4 Avsaknad av Förvaltningsorganisation SA A5 Svårigheter med terminologiförvirring A6 Svårunderhållen kod, förvaltningsovänligt system TEKNISKA RISKER T1 Vald tekniklösning håller ej T2 Avsaknad av utvecklingserfarenhet i Zope T3 Lasthantering T4 Ej realistiska tester REFERENSER... 23

3 Sidan: 3(23) 1 REVISIONSINFORMATION Utarbetat av Datum Utgåva Ändringar P1.5 Utskick till styrgrupp på remiss P2.0 Kommentarer omhändertagna Godkänd Riskanalys

4 Sidan: 4(23) 2 OM DETTA DOKUMENT Detta dokument beskriver projekt KA:s risker. Dokumentet är en uppdatering av den Riskanalys som gjordes i Projekt KA , samt kompletterad med kapitel 7 Risker i den godkända KA1.0_Projektdefinition_1.0, se kap 7 Referenser. Dokumentet baserar sig på projektets nya dokumentmall. 2.1 Syfte Att lista hot och risker, göra en uppskattning och prioritering samt föreslå åtgärder för att eliminera eller minimera riskerna. 2.2 Målsättning Att identifiera de risker som finns, informera styrgruppen och beställaren/systemägaren samt att ta hand om de identifierade riskerna och hantera dem under genomförandet, dvs. utvecklingsfasen. så att införandet av systemet skall gå så smidigt som möjligt och att lägga grunden för en kommande implementering av systemet i verksamheten. 2.3 Omfattning Riskanalysen omfattar projekt-, affärs-/produkt- och teknikrisker. 2.4 Metod Följande steg ingår i riskanalysen: 1. Gemensamt komma överens om projektet mål 2. Lista risker och hot för projektet. Detta görs individuellt i gruppen 3. Sätt ihop en gemensam lista, som grupperas i kategorier ( på tavlan) 4. Gör en prioritering av varje risk genom att uppskatta en sannolikhet för att Risken/hotet skall inträffa och konsekvensen om det inträffar. H M L H H=Hög Konsekvens M M=Medel L L=Låg 5. Föreslå åtgärder för att eliminera eller minimera risker, utse ansvarig person och bestämma färdigtidpunkt Prio 1 - riskerna skall elimineras Prio riskerna skall elimineras, hanteras eller minimeras Prio riskerna skall hanteras eller bevakas

5 Sidan: 5(23) 3 SAMMANFATTNING Sortering efter prioritet sordning: 1 har högst prioritet, 6 har lägst prioritet. Risk Risk benämning S K Prio Åtgärd NU Ansv Ansv När nr proj utanför P4 Kort kalendertid H H 1 Koordinering, styrning, SB - Löpande planering, uppföljning P6 Avsaknad av H H 1 Temporärt skapa en JG JML Chalmersgemensam Persondatabas egen databas med uppgifter A2 Ej godkänd enl. PUL H H 1 Granskning utförs av MH JML/ PUL-ombud IBS A4 Avsaknad av H H 1 Temporär förvaltningsorganisation MH IBS/ Förvaltningsorg. SA JML A3 Avsaknad av Processbeskrivning H M 2 Detaljerade verklighets- NS Proc SA nära testfall per modul ägare T3 Lasthantering H M 2 Genomföra lasttest tidigt NS och grundligt P2 Bortfall av personal, M H 3 Undvika övertid, god SB - Löpande sjukdom projektatmosfär A1 Kvalitet på M H 3 Detaljerade testfall per NS kravställning modul, spåra test till krav A6 Svårunderhållen kod M M 4 Utvecklingshandbok, JG gemensamma komponenter, granska kod, systemdokumentationen P5 Avsaknad av M M 4 Skapa en egen JG JML/ Löpande Produktionsmodell produktionsmodell GO T2 Avsaknad av utverfarenhet M M 4 Kompetensnätverk internt JG - Löpande i Zope och externt P1 Nyckelpersoner med L H 5 Personliga åtaganden MH flera uppdrag P3 Resursbrist teknik- & L H 5 Uppföljning av JG utvecklingskompetens utvecklingsarbete T1 Vald tekniklösning L H 5 Utvärdering av Zopemiljö, JG GO/ Löpande håller ej lyft till styrgruppen JML A5 Svårigheter med L L 6 Dokumentet LS terminologiförvirring KA1.0_Terminologi T4 Ej realistiska tester M L 6 Detaljerad Testplan, verklighetsrelaterade testfall NS

6 Sidan: 6(23) Förklaring till kolumnrubrikerna: Risk nr: Riskens nummer P = Projektrisk A = Affärsmässig risk / Produktrisk T = Teknisk risk Risk benämning: Riskens benämning (riskens namn, riskens rubrik) S: K: Konsekvens P:, Produkten av S och K. Prio 1 - riskerna skall elimineras Prio riskerna skall elimineras, hanteras eller minimeras Prio riskerna skall hanteras eller bevakas Åtgärd: Vad som skall göras för att åtgärda risken. Ansvarig: Vem som är ansvarig för att åtgärden blir utförd. När: När åtgärden senast skall vara åtgärdad.

7 Sidan: 7(23) 4 PROJEKTRISKER P1 Nyckelpersoner med flera uppdrag Projektet är uppbyggt på ett fåtal personer med en eller flera nyckelroller per person. Problemet som uppstår är när nyckelpersoner är involverade i flera uppdrag eller projekt. Fokusering behövs av de inblandade. Varje bortfall blir en risk. LÅG: Efter att alla projektmedlemmar godkänt sitt personliga åtagande till projektledningen, är sannolikheten rätt låg för ej fokusering och plötsligt bortfall. Konsekvenser/Effekt HÖG: Teknikgruppen får svårigheter att leverera enligt tidplan. LÅG, Konsekvens HÖG ger Prio 5 Inte ännu Projektledningen har skrivit Personliga åtaganden till varje projektmedlem, där varje projektmedlem godkänner sitt ansvar och engagemang i projektet. Även rollfördelningen som finns inom projektet fungerar i förebyggande syfte att avlasta varandra. Uppföljning av Personliga åtaganden samt planering med uppdelning och fördelning av arbetspaket

8 Sidan: 8(23) P2 Bortfall av personal, sjukdom Projektet är uppbyggt på ett fåtal personer med en eller flera nyckelroller per person. Bortfall av personal på grund av sjukdom eller annan lång frånvaro är en risk. MEDEL Konsekvenser/Effekt (MYCKET) HÖG MEDEL, Konsekvens HÖG ger Prio: 3 Ännu finns inga kännetecken på att vi drabbats, men det räcker med en lång sjukdomsfrånvaro så får projektet uppenbara problem. Mot sjukdom är det svårt att göra något förebyggande, förutom att skapa god projektatmosfär samt att hålla nere övertid. Akut resursförstärkning blir första åtgärd om projektet skulle förlora personal oplanerat.

9 Sidan: 9(23) P3 Resursbrist avseende teknik- och utvecklingskompetens Projektets teknik- och utvecklingsresurser har var och en en nyckelroll i gruppen. Om någon slutar uppstår akut resursbrist. Befintliga resurser känner till utvecklingsplattformen Zope. Det är svårt att få tag på resurser som kan Zope. LÅG: en att få resursbrist är låg. Konsekvenser/Effekt HÖG: Teknikgruppen får svårigheter att leverera enligt tidplan. LÅG, Konsekvens HÖG ger Prio 5 Inga hittills Projektledningen har skrivit Personliga åtaganden till varje projektmedlem, där var och en godkänner sitt ansvar och engagemang i projektet. Detta är en förebyggande åtgärd mot att resurser slutar oförberett, eftersom de då har ett ansvar att fullfölja åtagandet. Åtagande-avtalet gäller som ett anställningsbevis i projektet, vilket bl a hjälper projektledningen med viss framförhållning ( uppsägningstid ). Uppföljning av Personliga åtaganden. Resursbrist avseende teknikkompetens får initieras av teknikgruppsledaren i god tid, så att projektet får förstärka teknikgruppen med rätt kompetens och resurser.

10 Sidan: 10(23) P4 Kort kalendertid Kalendertiden i planen för genomförandet, dvs. utvecklingsdelen, är mycket knapp i förhållande till den omfattande utvecklingen. På drygt 3 kalendermånader skall specificering, analys, utveckling och test av sju moduler utföras. HÖG Konsekvenser/Effekter HÖG: Effekten med kort kalendertid är att projektet blir mycket intensivt. Projektet måste hålla högt tempo varje dag och det finns ingen tid för andrum och lugna veckor. HÖG, Konsekvens HÖG ger Prio 1 Projektet känner redan av denna risk. Den är uppenbar varje dag och kommer så att förbli tills leverans. Dock är det inget nytt eller okänt, utan alla som skrivit på sina Personliga åtaganden är införstådda i situationen. För att klara den korta tidsplanen måste projektet: Arbeta parallellt med allt, vilket kräver koordinering och information samt noggrann planering o Åtgärd för koordinering och information är bl a regelbundna möten både i projektledningen, teknikgruppen och hela projektet samt veckobrev till hela projektet. o Åtgärd för planering är bl a milstolpar för utvecklingen, uppdelning av arbetspaket (moduler och komponenter) per utvecklare, Kravplan, Testplan. Ha en stark fokusering på resultatet. o Rollindelning, avlasta varandra, var och en ansvarar för sitt o Skapa förutsättningar för att få jobba så effektivt som möjligt genom erfarenhetsutbyte/hjälpa varandra, återanvändning av kod, gemensamma komponenter, submoduler. o Ha en god projektatmosfär vi skall klara det! o Lyssna på och nyttja projektets kvalitetssäkrare i Analysgruppen. Ha god kontroll och uppföljning på projektläget och projektmedlemmarna. o Tidsrapportering veckovis samt protokollförda veckomöten. Ha ett anpassat arbetssätt, metoder och rutiner för denna typen av tidspressat projekt. o Projektledningen har beställt en Projektanalys som skall utvärdera projektets arbetssätt och metoder/rutiner Visar det sig att kalendertiden för detta åtagande är för kort så måste en akut handlingsplan skapas. Först måste styrgruppen diskutera och besluta om projektprioriteringen: resultat, tid, kostnad. Sedan måste verksamheten göra en omprioritering av funktionaliteten för att minska omfattningen och för att kunna dela upp leveransen. Beordrad övertid är inget vi strävar efter.

11 Sidan: 11(23) P5 Avsaknad av Produktionsmodell Chalmers saknar en generell Produktionsmodell för utveckling av produkter, i detta fall utveckling av IT-stöd. Eftersom produktionsmodellen skall komplettera projektstyrningsmodellen i ett utvecklingsprojekt med tanke på vilket arbetssätt och vilka systemutvecklingsmetoder projektet skall jobba efter, uppstår problem när den saknas. Finns en generell och gemensam produktionsmodell från början vet alla direkt vilket arbetssätt som gäller. MEDEL Konsekvenser/Effekt MEDEL: Svårigheter att genomföra krav- och utvecklingsfasen av projektet utan på förhand uppsatta metoder och arbetsrutiner. Projektet blir tvunget att lösa metoder och rutiner på eget sätt, vilket är tids- och resurskrävande och kan medföra att en försening av tidplanen kan uppstå. MEDEL, Konsekvens MEDEL ger Prio 4 Projektet känner redan av denna risk. Projektet har fått lösa problemet för att kunna gå vidare. Beräkna längre utvecklingstid för genomförandet Projektet får själv skapa det arbetssätt som passar bäst, dvs. ta fram arbetsrutiner och metoder/ systemutvecklingsmetoder för det som skall utföras. Detta blir projektets produktionsmodell, anpassat till just denna leverans och denna typ av tidspressat projekt. På lång sikt: Styrgruppen bör, för kommande projekt på Chalmers, verka för att ta fram en generell Produktionsmodell för utveckling av produkter, i detta fall utveckling av IT-stöd, så att man inte behöver uppfinna hjulet igen

12 Sidan: 12(23) P6 Avsaknad av Chalmersgemensam Persondatabas Ända sedan projektet började har en Chalmersgemensam Persondatabas (PDB) saknats. Eftersom KA-systemet innehåller många personuppgifter, är projektet mycket beroende av en sådan databas. Avsaknaden innebär att Teknikgruppen får skapa motsvarande funktionalitet inom projektets ramar, dvs. bygga en temporär lösning som inte uppnår samma funktionalitet och kvalitet jämfört med en riktig persondatabas. HÖG Konsekvenser/Effekter HÖG: Projektet får ett onödigt merjobb med att skapa en temporär lösning, vilket leder till en förlängning och fördyring av projektet. Projektet får en ökad administrativ arbetsbelastning, med bland annat manuell uppdatering och temporära rutiner för detta. Den temporära lösningen är inte komplett med all information och uppgifter om alla användargrupper i KA-systemet. Förvaltningsorganisationen får ett merjobb att byta ut den temporära mot den permanenta Persondatabasen HÖG, Konsekvens HÖG ger Prio 1 Risken har redan drabbat projektet. Ett stort jobb är nedlagt/kommer att läggas ner på en temporär lösning i väntan på PDB. Projektet har informerat och flaggat för risken i mycket tidigt skede för styrgrupp och beställare. Projektet har temporärt skapat en egen databas med alla de uppgifter som KA-systemet behöver, för att få önskad funktionalitet och kunna leverera systemet Projektet jobbar aktivt med den manuella uppdateringen av den temporära lösningen Dokumentation över var och hur den temporära lösningen används (t ex. i Ändringslogg KA ), så att förvaltningsorganisationen vet vad som skall uppgraderas, när PDB införs. Förvaltningsorganisationen får ha nära kontakt och samarbete med PDB-projektet Avlasta, med rätt arbetsfördelning, de resurser som jobbar med att hantera den egna databasen. På lång sikt: Styrgruppen bör verka för att ta fram en Chalmersgemensam Persondatabas, som gynnar alla projekt och system som behöver dessa uppgifter. Styrgruppen bör säkerställa att pågående PDB-projekt fortsätter och att målet uppnås. KA Förvaltningsorganisation bör få hjälp att samverka med pågående PDB-projekt och kommande PDB-system.

13 Sidan: 13(23) 5 AFFÄRS- & PRODUKTRISKER A1 Kvalitet på kravställning Risken finns att kraven på systemet är för abstrakta (generella), uttrycker inte tillräckligt tydligt vad som skall byggas. Dessutom har inte alla grupper varit representerade i kravställningsarbetet, vilket kan leda till ett system anpassat för endast vissa sektioner eller roller inom Chalmers. MEDEL Konsekvenser/Effekt HÖG: Produkten accepteras inte ute i hela verksamheten alternativt att produkten inte svarar upp mot majoritetens förväntningar. MEDEL, Konsekvens HÖG ger Prio 3 Prototypvisning och testomgångar kommer att ge projektet indikationer tidigt gällande felaktig implementation av kraven. Projektet har färdigställt en Kravspecifikation från de förutsättningar som fanns. Fortsatt arbete för att förebygga denna risk är att arbeta med Kravplan och Testplan som innehåller detaljerade testfall per modul (se kapitel 7 Referenser). Fokusera spårbarhet, spåra varje testfall mot uppsatt krav Intervjua testgrupperna, lyssna och omhänderta deras åsikter och synpunkter. Rätt sammansättning av testgrupperna. Alla ej åtgärdade krav och önskemål dokumenteras i Ändringslogg KA (se kapitel 7 Referenser). Genom att ta med fler studenter, utöver kravställningsgruppens medlemmar, under prototypvisning och i test kommer vi bättre få med studentens behov. Satsa tid och resurser på testfasen. Informera ute i verksamheten parallellt med utvecklingen. På lång sikt: Styrgruppen bör verka för att förankra och informera verksamheten om produkten.

14 Sidan: 14(23) A2 Ej godkänd enligt PUL och andra lagar Personuppgiftslagen och Lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor är styrande för KA-systemet. Risk uppstår om inte projektet följer de regler och förordningar som finns vid framtagning systemet. HÖG Konsekvenser/Effekter HÖG: Systemet kan bli olagligt, vilket leder till anmälan mot Rektor. HÖG, Konsekvens HÖG ger Prio 1 Chalmers PUL-ombud kommer att göra en bedömning av systemet. En granskning kommer enligt PUL att utföras av Chalmers PUL-ombud. I det fallet inte all funktionalitet godkänns enligt PUL kommer samtycke att krävas av användaren. Ett förfarande för samtycke bör planeras i god tid. Skulle systemet bryta mot vedertagen arbetsordning kommer systemet att anpassas vid uppgradering till kommande version.

15 Sidan: 15(23) A3 Avsaknad av Processbeskrivning SA En total processbeskrivning saknas över verksamhetsområde SA. KA-systemet är uppbyggt utifrån projektets egna processutveckling/processkartläggning kombinerat med ett generiskt arbetssätt inom kursadministration. Dock ligger de två processbeskrivningar, vilka blev kartlagda under sommaren 2001, till grund för två av modulerna inom KA-systemet. Systemet ska stödja på Chalmers vedertaget arbetssätt inom kursadministration, vilket systemet riskerar att inte göra. HÖG Konsekvenser/Effekt MEDEL: Användarna känner inte igen sitt arbetssätt i systemet, utan upplever systemet som felaktigt och använder inte systemet. Oro för de förändringar i arbetssätt som KA-systemet kan medföra HÖG, Konsekvens MEDEL ger Prio 2 Projektet har redan blivit drabbat av denna risk. Kan senare visa sig i form av att systemet inte följer KAprocesserna tillfredställande. Projektet bygger KA-systemet version 1.0 utifrån de förutsättningar som finns framtagna. Projektets informationsspridning samt styrgruppens förankring av resultatet skall medföra att användarna blir familjära med systemet och dess arbetssätt, trots att lösningen baserar sig på ett generiskt arbetssätt. På lång sikt: Processägarna bör verka för att snarast ta fram processbeskrivningar för varje process inom SA samt processambandskartor över SA. Dessa kommande processkartläggningar bör vara underlag till vidareutveckling av systemet.

16 Sidan: 16(23) A4 Avsaknad av Förvaltningsorganisation SA KA-systemet ingår i verksamhetsområde SA (StudieAdministration). Förvaltningsorganisation inom SA saknas. Vid framtagning av ett omfattande IT-stöd som berör en bred verksamhet och många sektioner, är det viktigt att det finns en utpekad förvaltningsorganisation med roller, ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter, som kan ta emot det nya IT-stödet. KA-systemet och andra system/lösningar inom SA behöver koordineras, planeras och förvaltas på ett etablerat sätt inom SA. Projektet känner inte att detta är någon projektrisk, eftersom det redan finns en utpekad beställare/systemägare att lämna över systemet till. Det räcker egentligen från projektets håll. Däremot känner projektet att det är en affärs- och produktrisk, eftersom tillsättande av roller (temporärt eller permanent) inte räcker för att få en stabil förvaltningsorganisation. Det behövs dessutom ett etablerat arbetssätt, ansvarsfördelning, utredning av flöden och rutiner osv. Detta ligger inte inom projektets ramar, utan är verksamhetens ansvar. HÖG Konsekvenser/Effekt HÖG: Projektet får: merarbete med att ta fram förslag på temporär förvaltningsorganisation svårigheter vid införandet till temporär förvaltningsorganisation, där arbetssätt och rutiner saknas lösa ett antal problem som egentligen ligger utanför projektets ansvar, ex: o Oklar vinstrealistering, vilket kan leda till låg förståelse för nyttan av systemet. o Konkurrens från andra satsningar på Chalmers, vilket ger lågt användande av systemet. Verksamheten får: en otydlig förvaltningsorganisation, vilket kan leda till oklarhet hos användarna: vem sköter vad, när, hur och varför? o utreda ansvarsgränsen, arbetssätt och rutiner mellan tekniskt stöd & support samt verksamhetsstöd & support svårigheter att koordinera och planera förvaltningsaktiviteter med andra system inom SA HÖG, Konsekvens HÖG ger Prio 1 Projektet har redan blivit drabbat av denna risk. Projektet har haft svårigheter att veta vem som skall kontaktas när och hur. Projektet har tagit fram ett Informationsmaterial, där förslag på förvaltningsorganisation finns. Styrgruppen ansvarar för att tillsätta en temporär förvaltningsorganisation för KA-systemet och tillsätta rollerna samt ge förutsättningar att rätt arbetsuppgifter sköts inom respektive roll. På lång sikt: Styrgruppens och systemägarens ansvar blir att verka för att Förvaltningsorganisation SA skapas, där KAsystemet ingår.

17 Sidan: 17(23) A5 Svårigheter med terminologiförvirring Verksamheten och projektet har olika definitioner på ett antal begrepp etc., vilket förvirrar och försvårar samförstånd och förståelse. LÅG Konsekvenser/Effekter LÅG LÅG, Konsekvens LÅG ger Prio 6 Slutrapporten på Processkartläggningarna inom SA var första indikationen på att denna risk drabbat projektet. Projektet har tagit fram ett dokument där alla definitioner, begrepp och ord som kan misstolkas eller ha olika betydelser skall finnas med. Dokumentet heter KA1.0_Terminologi_P1.0 (se kapitel 7 Referenser). Ansvaret och underhåll av dokumentet kommer fr.o.m att ligga hos Referensgruppen. Terminologi-dokumentet bör vara åtkomligt från Portalen i KA-systemet, så att det är lättillgängligt för alla.

18 Sidan: 18(23) A6 Svårunderhållen kod, förvaltningsovänligt system Systemdokumentationen inte tillräcklig Systemet är svårt att förvalta och underhålla. Koden är svår att tyda och läsa, är ej utvecklad på ett enhetligt sätt. Systemdokumentationen är inte tillräckligt bra och komplett för att förvaltningen skall fungera. MEDEL Konsekvenser/Effekter MEDEL MEDEL, Konsekvens MEDEL ger Prio 4 Risken har delvis redan inträffat, eftersom teknikgruppen redan i tidigt skede har fått programmera om vissa delar för att få enhetlighet. Teknikgruppen försöker förebygga detta genom att: använda och följa en gemensamt framtagen utvecklingshandbok, med standards och riktlinjer (se kap 7 Referenser). använda så många gemensamma komponenter som möjligt granska varandras kod, ge synpunkter och kommentarer ta fram systemdokumentationen successivt, så att innehållet växer fram parallellt med utvecklingen (systemdokumentationen är tänkt att utgå från Lösningsspecifikationen, se kap 7 Referenser ). Om systemet blir förvaltningsovänligt med svårunderhållen kod, så måste detta tas upp i Ändringslogg KA omgående, så att koden uppdateras och justeras i nästa version av KA-systemet samt att dokumentationen ses över i det sammanhanget.

19 Sidan: 19(23) 6 TEKNISKA RISKER T1 Vald tekniklösning håller ej Teknikgruppen kan inte bygga produkten med vald teknik, dvs. Zope. LÅG Konsekvenser/Effekt HÖG: Projektet får problem med utveckling, lagring, gränssnitt, kopplingar, säkerhet eller integrering. Lösningen blir inte det förväntade. LÅG, Konsekvens HÖG ger Prio 5 Inga hittills. Lasttester behöver utföras för att kontrollera prestanda. Teknikgruppsledaren måste genast avisera om vald teknik eller systemdesign inte är den rätta. Lyft till styrgrupp och ta fram akut handlingsplan.

20 Sidan: 20(23) T2 Avsaknad av utvecklingserfarenhet i Zope Zope-miljön är en (relativt) ny systemutvecklingsmiljö för alla inblandande i projektet. Detta innebär att projektet saknar erfarenhet och kompetens runt kod, komponenter och lösningar i denna miljö. MEDEL Konsekvenser/Effekt MEDEL På grund av avsaknad av systemutvecklingserfarenheter i vald utvecklingsmiljö (Zope-miljö) kan det resultera i att de effektivaste lösningarna inte skapats i denna första version. MEDEL, Konsekvens MEDEL ger Prio4 Dubbelarbete, dvs. utvecklarna ändrar redan fungerande kod för att få enhetlighet. Erfarenhetsutbyte och kompetensnätverk såväl internt som externt. Sänk ambitionsnivån på leveransen av version 1.0 och planera en tydlig och omfattande Ändringslogg KA, där dessa problem loggas, utreds och löses i nästa version, då erfarenhet av utvecklingsmiljön införskaffats.

21 Sidan: 21(23) T3 Lasthantering Projektet har i detta skede inte en klar bild av lastsituationen, dvs. hur många samtida användare av KAsystemet. Risken är därför att systemet inte hanterar och klarar tillräckligt många samtida användare på ett bra sätt. Med ett bra sätt menas att websidan inte hänger sig och framför allt att systemet inte går ner. HÖG: På grund av oklart behov av lasthantering samt systemets (inkluderat hårdvara, nätverk etc.) förmåga att hantera last. Konsekvenser/Effekter MEDEL: Om systemet inte uppfyller behovet av antalet samtida användare leder det till problem, exempelvis blir registrering inte möjlig. Detta skapar irritation och i sämsta fall tvingar fram manuell registrering. I förlängningen kan det innebära att användarna flyr systemet. HÖG, Konsekvens MEDEL ger Prio 2 Systemet blir långsammare redan under funktionell test när många testar samtidigt. Lasttest ger tendenser om läget. Göra lasttest tidigt för att förstå om konstruktion eller serverkonfiguration måste ändras. Höja fokus på lasttest, eftersom lasttest i detta skede har lägre prioritet än funktionell- och gränssnittstest. Lasttest i sig är mer komplex än exempelvis funktionell test och det är svårare att efterlikna verklig lastsituation. Teknikgruppen har rutin sedan tidigare liknande system och bör ha en känsla om lastsituationen. Detta gör att systemet klarar last bra och lämplig serverhårdvara kan rekommenderas. Använda verktyg för lastfördelning för att fördela belastningen. Utöka server-hårdvara i systemet.

22 Sidan: 22(23) T4 Ej realistiska tester Att de olika tester som skall utföras (funktionstest, systemtest, lasttest) inte fångar verkligt användande och inte speglar hur systemet används/kommer att användas i verkligheten. MEDEL Konsekvenser/Effekter LÅG: Att testfallen inte hittar de kritiska momenten och de verkligt svåridentifierade användningsfallen. MEDEL, Konsekvens LÅG ger Prio 6 Test enligt testfall går bra, men fri testning, av exempelvis studenter, visar på systemfel. Skapa så verklighetsrelaterade detaljerade testfall som möjligt tillsammans med testgrupperna/modul och att det finns spårbarhet till kraven, se dokumenten KA1.0_Testfall_Modulnamn (se kapitel 7 Referenser). Om fel inte upptäcks under testomgångarna, utan först senare, måste dessa tas upp i Ändringslogg KA, för att behandlas i nästa version av KA-systemet.

23 Sidan: 23(23) 7 REFERENSER Här redovisar Du vilka dokument som detta dokumentet refererar till. Ref. Dokumentnamn och dokumentbeteckning Utgåvenr Dokumentdatum Riskanalys KA1.0_Projektdefinition KA1.0_Kravspecifikation KA1.0_Ändringslogg P1.0 KA1.0_Terminologi P1.0 KA1.0_Kravplan P1.0 KA1.0_Testplan P1.0 KA1.0_Testfall_modulnamn P1.0 KA1.0_Lösningsspecifikation P1.0 Utvecklingshandbok för Teknikgruppen

Projekt KA KA-system v1.0. Projekt KA Siw Bengtsson

Projekt KA KA-system v1.0. Projekt KA Siw Bengtsson Projekt KA KA-system v1.0 Styrgruppsmöte BP5 Projekt KA 011126 1) Föregående protokoll (JML) 2) Projektläget: (SB) o uppföljning per modul o uppföljning av Riskanalysen o uppföljning av problemen v45 o

Läs mer

Införandeplan. Handlingsplan. KA-system Version 1.0

Införandeplan. Handlingsplan. KA-system Version 1.0 Sidan: 1 (13) Införandeplan & Handlingsplan KA-system Version 1.0 Sidan: 2 (13) Innehåll 1 REVISIONSINFORMATION... 3 2 OM DETTA DOKUMENT... 4 2.1 Syfte... 4 2.2 Effektmål... 4 2.3 Omfattning... 4 3 CHECKLISTA

Läs mer

Projekt KA KA-system v1.0. Projekt KA Siw Bengtsson

Projekt KA KA-system v1.0. Projekt KA Siw Bengtsson Projekt KA KA-system v1.0 Styrgruppsmöte BP5 Projekt KA 020128 1) Föregående protokoll (JML) 2) Projektläget: (SB) Lägesrapport Restlista Uppföljning tid och kostnad 3) Referensgruppens uppdaterade rapport

Läs mer

Exempel på verklig projektplan

Exempel på verklig projektplan Exempel på verklig projektplan Detta är ett exempel på en proffessionell projektplan hämtad ur verkliga livet. Den visas inte i sin fullständighet, det mesta är bortklippt, men strukturen och mycket av

Läs mer

Sänk kostnaderna genom a/ ställa rä/ krav och testa effektivt

Sänk kostnaderna genom a/ ställa rä/ krav och testa effektivt Sänk kostnaderna genom a/ ställa rä/ krav och testa effektivt Kravhantering / Testprocess - Agenda AGENDA Grundläggande kravhanteringsprocess. Insamling, dokumentation, prioritering, Test och förvaltning

Läs mer

Riskhantering för administrativa projekt inom Karolinska Institutet

Riskhantering för administrativa projekt inom Karolinska Institutet Riskhantering för administrativa projekt inom Karolinska Institutet Riskhantering Identifiera Värdera/prioritera Åtgärda Fastställd 2002-06-24 1 Innehållsförteckning OM RISKHANTERING... 3 ALLMÄNT... 3

Läs mer

Protokoll från KA styrgruppsmöte ( det stora ) den 26/

Protokoll från KA styrgruppsmöte ( det stora ) den 26/ Sidan: 1 (6) Protokoll från KA styrgruppsmöte ( det stora ) den 26/11 2001 Deltagare: Jan-Martin Löwendahl CIO, ordförande (JML) Peter Olsson Vicerektor (PO) Johan Malmqvist Vicedekanus, sektion M (JM)

Läs mer

Ladok3 på GU. Rollbeskrivning i projektorganisationen

Ladok3 på GU. Rollbeskrivning i projektorganisationen Ladok3 på GU Rollbeskrivning i projektorganisationen och befogenheter Y2013/13 Projektorganisation, roller Filnamn: L3_roller i projektet_bilaga 4_20131022.docx Gemensamma förvaltningen Utgåva B Ladok3

Läs mer

Projektorganisation. Tieto PPS AH003, 6.8.0, Sida 1

Projektorganisation. Tieto PPS AH003, 6.8.0, Sida 1 Sida 1 Om projektorganisation en beskriver fördelningen av ansvar och befogenheter mellan olika roller inom projektet. Här beskrivs även överenskommen fördelning av ansvar mellan projektet och basorganisationen.

Läs mer

Checklistor för riskidentifiering

Checklistor för riskidentifiering Checklistor för riskidentifiering Generella risker Kravspecifikationen saknas eller är ofullständig Projektdefinitionen är inte förankrad inom projektet Projektmedarbetarna kan ej avsätta tillräcklig tid

Läs mer

FCAB KVALITETSSYSTEM. Projektledning och kvalitetssäkring

FCAB KVALITETSSYSTEM. Projektledning och kvalitetssäkring Projektledning och kvalitetssäkring KVALITETSSYSTEM Kvalitetssäkring ingår som en naturlig del i FC. AB:s arbetsmodell. FC. AB:s arbetsmodell är väl dokumenterad och används för alla delar av utvecklingskedjan.

Läs mer

Riskhantering. Tieto PPS AH006, , Sida 1

Riskhantering. Tieto PPS AH006, , Sida 1 Riskhantering Sida 1 Om riskhantering Risker i projekt är händelser som äventyrar vår möjlighet att nå projektets mål. Riskhantering innefattar att göra analyser där risker och åtgärder identifieras, men

Läs mer

Projekt KA Magnus Holmström. Chalmers gemensamma system för kursadministration

Projekt KA Magnus Holmström. Chalmers gemensamma system för kursadministration Chalmers gemensamma system för kursadministration - bakgrund 000225 Chalmers strategiska plan, kapitel 2.6 sidan 22 000427 Förstudie gällande Kursadministrativt System, CTK AB 010611 Godkännande i HLG

Läs mer

Projektplan, Cykelgarage

Projektplan, Cykelgarage Projektplan, Cykelgarage Johan Anderholm, (dt08ja5@student.lth.se) Jon Andersen (dt08ja8@student.lth.se) Marcus Carlberg (dt08mc4@student.lth.se) Simon Ekvy (dt08se2@student.lth.se) Stefan Johansson (dt08sj7@student.lth.se)

Läs mer

Övergripande granskning av ITverksamheten

Övergripande granskning av ITverksamheten Övergripande granskning av ITverksamheten Februari 2006 (1) 1. Inledning PricewaterhouseCoopers (PwC) har på uppdrag av kommunrevisionen i Borås Stad genomfört en övergripande granskning av Borås Stads

Läs mer

ÄNDRINGSPROCESS LÄNSTEKNIK

ÄNDRINGSPROCESS LÄNSTEKNIK 2015-03-13 1(10) ÄNDRINGSPROCESS LÄNSTEKNIK 2015-03-13 2(10) Innehållsförteckning 1. Ändringsprocessen inom Länsteknik... 3 1.1. Syfte... 3 1.2. Trigger... 3 1.3. Resultat... 3 1.4. Inflöde till ändringsprocessen...

Läs mer

Protokoll från KA styrgruppsmöte ( det lilla ) den 28/1 2002

Protokoll från KA styrgruppsmöte ( det lilla ) den 28/1 2002 Sidan: 1 (5) Protokoll från KA styrgruppsmöte ( det lilla ) den 28/1 2002 Deltagare: n-martin Löwendahl CIO, ordförande (JML) Ing-Britt Svensson Avd.chef, Utbildningsavdelningen, CA (IBS) Görgen Olofsson

Läs mer

Innehåll (3) Innehåll (2) Innehåll (5) Innehåll (4) Innehåll (6) Innehåll (7) Dokumenthistorik. beställare, Översiktlig beskrivning av projektet

Innehåll (3) Innehåll (2) Innehåll (5) Innehåll (4) Innehåll (6) Innehåll (7) Dokumenthistorik. beställare, Översiktlig beskrivning av projektet Bilden hämtad från http://www.liu.se/cul-resurser/lips/kartor/fore.htm Projektplanering Om inte projektet planeras noga, kommer det garanterat att misslyckas Projektplanen Krav på en projektplan Beskriver

Läs mer

Projektanalys. Tieto PPS AH019, 2.4.1, Sida 1

Projektanalys. Tieto PPS AH019, 2.4.1, Sida 1 Sida 1 är ett kraftfullt externt stöd för projektet. Vid analys får kund, leverantör och projektledning en objektiv verifiering av projektets resultat och arbetssätt. Syftet är att öka möjligheterna för

Läs mer

Projektdirektiv. Kravspecifikation för en högskolegemensam virtuell lärandemiljö

Projektdirektiv. Kravspecifikation för en högskolegemensam virtuell lärandemiljö Projektdirektiv Kravspecifikation för en högskolegemensam virtuell lärandemiljö Revisionsinformation Utgåva Datum Kommentar Projektdirektiv 1.0 130930 Ursprunglig version Projektdirektiv 1.1 131004 Möte

Läs mer

Projektarbete. Johan Eliasson

Projektarbete. Johan Eliasson Projektarbete Johan Eliasson Projekt Definition: En grupp av projektdeltagare utför under ledning av en projektledare en klart definierad uppgift, på en viss tid, med begränsade resurser Resurserna kan

Läs mer

Revisionsrapport. 1 Inledning. Revision av uppbördsprocessen Moms. Skatteverket 171 94 Solna. Datum Dnr 2012-02-03 32-2011-0544

Revisionsrapport. 1 Inledning. Revision av uppbördsprocessen Moms. Skatteverket 171 94 Solna. Datum Dnr 2012-02-03 32-2011-0544 Revisionsrapport Skatteverket 171 94 Solna Datum Dnr 2012-02-03 32-2011-0544 Revision av uppbördsprocessen Moms 1 Inledning Riksrevisionen har som ett led i den årliga revisionen av Skatteverket granskat

Läs mer

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjerna är antagna av förvaltningsledningen 2013-01-28 och gäller tillsvidare. (Dnr KS2012/1542) Ansvarig för dokumentet är chefen för enheten Utveckling,

Läs mer

Uppföljningsrapport IT-revision 2013

Uppföljningsrapport IT-revision 2013 Revisionsrapport Uppföljningsrapport IT-revision 2013 Solna Stad Raindance Fredrik Dreimanis November 2013 1 av 10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Granskningens omfattning... 4 Sammanfattning... 5

Läs mer

Översikt PPS - Projektledning

Översikt PPS - Projektledning Sida 1 Om översikt PPS PPS - Praktisk ProjektStyrning - är ett arbetssätt för att aktivt planera och leda projekt, program och projektportföljer. Allt bygger på praktiska erfarenheter och på befintlig

Läs mer

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Kravelementen enligt standarden ISO 14001:2004 Kap 4 Krav på miljöledningssystem 4.1 Generella krav Organisationen skall upprätta, dokumentera, införa,

Läs mer

Att välja verktyg för portföljhantering. - Vad vet en leverantör om det?

Att välja verktyg för portföljhantering. - Vad vet en leverantör om det? Att välja verktyg för portföljhantering - Vad vet en leverantör om det? Agenda Problem som ska lösas med verktyg Olika typer av verktyg Att utvärdera och välja verktyg Egenutvecklat eller standard Förankring

Läs mer

Reglemente för internkontroll

Reglemente för internkontroll Kommunstyrelseförvaltningen REGLEMENTE Reglemente för internkontroll "Dubbelklicka - Infoga bild 6x6 cm" Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Reglemente för internkontroll

Läs mer

PMM (Process Maturity Metrics) Allmänt. Mätetal för framgångsfaktorer. 1. CM konfigurationsstyrning

PMM (Process Maturity Metrics) Allmänt. Mätetal för framgångsfaktorer. 1. CM konfigurationsstyrning PMM (Process Maturity Metrics) PMM är en metod för att mäta processmognad i utvecklingsprojekt. I korthet går metoden ut på att man utvärderar sin utvecklingsprocess med avseende på ett antal framgångsfaktorer

Läs mer

Systemförvaltningsmodell för LiU

Systemförvaltningsmodell för LiU 2006-01-11 Bilaga Dnr LiU 447/05-10 1(6) Systemförvaltningsmodell för LiU För att säkerställa att LiUs systemförvaltning bedrivs med fokus på verksamhetens nytta och på ett tydligt och enhetligt sätt använder

Läs mer

Projektplan för utvecklingen av Kryssarklubbens nya webbplats

Projektplan för utvecklingen av Kryssarklubbens nya webbplats Projektplan för utvecklingen av Kryssarklubbens nya webbplats Sammanfattning Detta dokument beskriver hur Kryssarklubbens nya webbplats skall tas fram. Planen är ett resultat av det arbete som gjorts av

Läs mer

Projektprocessen. Projektprocess

Projektprocessen. Projektprocess Dnr Mahr 19-2014/563 1 (av 6) Projektprocess Datum: Version: Dokumentansvarig: 150116 1.0 Jenny Wendle Stöddokument för det grafiska dokumentet Projektprocessen grafisk 1.0 Projektprocessen Projektprocessen

Läs mer

2013-10-04. Verksamhetsstyrning och stöd. Projekt. Nätverket Uppdrag Hälsa 11 oktober 2013

2013-10-04. Verksamhetsstyrning och stöd. Projekt. Nätverket Uppdrag Hälsa 11 oktober 2013 Projekt Nätverket Uppdrag Hälsa 11 oktober 2013 Projekt Ska leda till ett bestämt resultat Kräver olika resurstyper Är tidsbegränsat Genomförs av en temporär sammansatt arbetsgrupp Förnyelse PROJEKT kontra

Läs mer

Projektplan, åtagandet

Projektplan, åtagandet Sida 1 Projektplanen utgör ett huvudresultat av förberedelserna och kan ses som kontraktet mellan projektledningen och projektägaren för projektets genomförande. Om projektplan, åtagandet Syftet med att

Läs mer

Att samverka hur och varför. Anna Pegelow e-delegationen Anna Johansson - Tillväxtverket

Att samverka hur och varför. Anna Pegelow e-delegationen Anna Johansson - Tillväxtverket Att samverka hur och varför Anna Pegelow e-delegationen Anna Johansson - Tillväxtverket Grundläggande krav Myndighetsförordningen: 3 Myndighetens ledning ansvarar inför regeringen för verksamheten och

Läs mer

FÖRVALTNINGSGUIDE FGUIDE FÖR STOCKHOLMS STAD

FÖRVALTNINGSGUIDE FGUIDE FÖR STOCKHOLMS STAD FÖRVALTNINGSGUIDE FGUIDE FÖR STOCKHOLMS STAD LÄSANVISNING OCH BEGREPPSDEFINITION Läsanvisning begreppsdefinition Modellsammanfattning Fguide på 5 minuter Känna till Modellfördjupning Modellbeskrivning

Läs mer

PROJEKTDEFINITION HELPDESK/ÄRENDEHANTERING Fas 2 Förankring

PROJEKTDEFINITION HELPDESK/ÄRENDEHANTERING Fas 2 Förankring Sidan 1 av 19 PROJEKTDEFINITION. Syftet med projektdefinitionen är att identifiera, definiera och avgränsa åtagandet i projektet. PROJEKTDEFINITION HELPDESK/ÄRENDEHANTERING Fas 2 Förankring Sidan 2 av

Läs mer

Projekt- och kvalitetsstyrning på Frontec

Projekt- och kvalitetsstyrning på Frontec Projekt- och kvalitetsstyrning på Frontec Detta dokument beskriver hur Frontec bedriver utvecklingsprojekt med kvalitetssäkring FSAB_LS020_Projekt och kvalitetsstyrning A.doc Sida 1(6) Frontec kan projekt

Läs mer

Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök

Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök Göteborgs universitet 2007-06-26 Intern miljörevision Exempel på frågor vid platsbesök Nedan finns exempel på frågor som kan ställas vid platsbesök inom den interna miljörevisionen. Ytterligare följdfrågor

Läs mer

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26--27, 182 Innehållsförteckning Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun...1 Inledning...1 Internkontroll...1 Organisation

Läs mer

Innehåll. Projekt Greed. Projekt definition. Projekt Greed En introduktion till projektmodellen LIPs

Innehåll. Projekt Greed. Projekt definition. Projekt Greed En introduktion till projektmodellen LIPs Innehåll Projekt Greed En introduktion till projektmodellen LIPs Före-fasen Under-fasen Efter-fasen Projekt Greed Utveckla en applikation för mobiltelefoner av tärningsspelet Greed Löses i projektform

Läs mer

Roller och samverkansstruktur Kvalitetsstyrningsprocessen

Roller och samverkansstruktur Kvalitetsstyrningsprocessen ProcIT-P-023 Roller och samverkansstruktur Kvalitetsstyrningsprocessen Lednings- och kvalitetssystem IT-avdelningen Fastställd av Sven Arvidson 2013-07-03 Innehållsförteckning Versionshistorik 3 Inledning

Läs mer

Arbetet med intern kontroll inom KSK och förslag till tidplan för upprättade av intern kontrollplan under 2006

Arbetet med intern kontroll inom KSK och förslag till tidplan för upprättade av intern kontrollplan under 2006 1(6) Styrelsen för konsult- och service Arbetet med intern kontroll inom KSK och förslag till tidplan för upprättade av intern kontrollplan under 2006 1. Syftet med den interna kontrollen Intern kontroll

Läs mer

Projektspecifikation

Projektspecifikation Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 2011-03-02 Projektspecifikation Projekt: Läkemedel projektnummer 2265 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Eva Almén-Åström Datum: 100209 Godkänd

Läs mer

Aktiviteter vid avtalets upphörande

Aktiviteter vid avtalets upphörande SID 1 (10) Bilaga 4h Aktiviteter vid avtalets upphörande Förfrågningsunderlag Upphandling av ett helhetsåtagande avseende IT-stöd för pedagogiskt genomförande inom Skolplattform Stockholm Box 22049, 104

Läs mer

Processbeskrivning Test

Processbeskrivning Test ProcIT-P-017 Processbeskrivning Test Lednings- och kvalitetssystem Fastställt av Sven Arvidson 2012-06-20 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Symboler i processbeskrivningarna 3 2 Testprocessen 4 2.1

Läs mer

Processbeskrivning Systemutveckling

Processbeskrivning Systemutveckling ProcIT-P-015 Processbeskrivning Systemutveckling Lednings- och kvalitetssystem Fastställd av Sven Arvidson 2011-09-12 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Symboler i processbeskrivningarna 3 2 Systemutvecklingsprocessen

Läs mer

Granskning av intern kontroll i kommunens huvudboksprocess

Granskning av intern kontroll i kommunens huvudboksprocess Revisionsrapport Granskning av intern kontroll i kommunens huvudboksprocess Marks kommun Andreas Crusell Erik Sellergren Augusti 2015 Innehållsförteckning 1. Introduktion... 1 1.1. Bakgrund och revisionsfråga...

Läs mer

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ 1(6) Projektnamn: Resultatuppföljning på alla nivåer (delprojekt inom Ett lärande Väsby) Projektledare: Daniel Santesson, Strategisk Controller Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ Projektorganisationen

Läs mer

Ladok3-införande. Projektorganisation, roller Ansvar och befogenheter

Ladok3-införande. Projektorganisation, roller Ansvar och befogenheter Projektorganisation, roller Ladok3-införande Sida: 1 (5) Ladok3-införande Projektorganisation, roller och befogenheter Ladok3-införande Sida: 2 (5) 1 Beställare Förvaltningschef Joakim Malmström Definiera

Läs mer

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 I checklistan gäller det att instämma med de påståenden som anges i listan för att vara säker på att verksamhetens miljöledningssystem

Läs mer

Projektkunskap, företagande, entreprenörskap LS10a lektion 5 Dagens lektion Gruppdynamik Teambuilding Icke-agila projekt Presentationsteknik inför presentationen Maslow Behov av självförverkligande Behov

Läs mer

Dokument 1 till Kontrakt PROJEKTGENOMFÖRANDE

Dokument 1 till Kontrakt PROJEKTGENOMFÖRANDE Dokument 1 till Kontrakt 2011-04-20 Sid 1 (7) Dokument 1 till Kontrakt PROJEKTGENOMFÖRANDE Unicon 2011 Dokument 1 till Kontrakt 2011-04-20 Sid 2 (7) Innehåll: 1. PROJEKTLEDNING... 3 1.1. Allmänt... 3 1.2.

Läs mer

Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader

Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader Registratorskonferens 19 maj 2015 Elisabeth Jarborn Arkivchef och verksamhetsutvecklare, Danderyds kommun På två månader kan ni ha ny teknisk lösning

Läs mer

Utsikt - Ett projekt kring missbruksproblematik och

Utsikt - Ett projekt kring missbruksproblematik och Innehåll 1. Inledning 4 1.1 Projektets bakgrund... 4 2 Projektbeskrivning 4 2.1 Uppdragsbeskrivning... 4 2.2 Syfte... 4 2.3 Mål... 4 2.4 Avgränsningar... 4 2.5 Framgångsfaktorer... 4 2.6 Risker... 5 Utsikt

Läs mer

Riskanalys för genomförande av pilot av Sjukskrivningskollen

Riskanalys för genomförande av pilot av Sjukskrivningskollen Riskanalys för genomförande av pilot av Projektnamn Projektperiod 2016-10-03 2016-12-08 Miniriskmetoden SAN Sannolikhet att händelsen inträffar. Skala 1-5 KON Konsekvens om händelsen inträffar. Skala 1-5

Läs mer

Version 1.0. 2013-02-13 Testteam 4 Testledare: Patrik Bäck

Version 1.0. 2013-02-13 Testteam 4 Testledare: Patrik Bäck Version 1.0-2013-02-13 Testteam 4 Testledare: Patrik Bäck 0 Sammanfattning Testplanen är utarbetad som ett svar på Konsumentverkets förfrågningsunderlag avseende upphandling av ett nytt budget- och skuldsaneringssystem,

Läs mer

Utveckling av gemensamma arbetsprocesser för högskolans verksamhetsstöd

Utveckling av gemensamma arbetsprocesser för högskolans verksamhetsstöd Dnr Mahr 19-2014/568 1 (av 10) Projektplan Beslutsdatum: Beslutande: Dokumentansvarig: 2015-03-27 Susanne Wallmark Jenny Wendle Revisionsinformation Version Datum Kommentar 1.0 150327 Slutgiltig projektplan

Läs mer

Förvaltningsplan för Selma

Förvaltningsplan för Selma Förvaltningsplan för Selma Dokumentnamn Förvaltningsplan för Selma Fastställt av Siv Olofsson Dokumentansvarig Ulf Pantzare Version 1,0 Datum 070516 Status Fastställd 1 Innehållsförteckning 1 Inledning

Läs mer

Utfärdat av: Utf datum: Dokument nr: Utgåva - Issue: Ange för och efternamn 2002-08-14 Ange Dokumentnummer 001

Utfärdat av: Utf datum: Dokument nr: Utgåva - Issue: Ange för och efternamn 2002-08-14 Ange Dokumentnummer 001 Projekt: Ange projektnamn Preliminär Utfärdat av: Utf datum: Dokument nr: Utgåva - Issue: Ange för och efternamn 2002-08-14 Ange Dokumentnummer 001 Status: ANGE PROJEKTNAMN PROJEKTSPECIFIKATION Ange projektnamn

Läs mer

Tjänsteavtal för ehälsotjänst

Tjänsteavtal för ehälsotjänst Tjänsteavtal för ehälsotjänst INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning... 3 2. Samverkansformer... 3 2.1. Strategisk nivå... 3 2.2. Operativ nivå... 3 3. Samverkansprocesser... 3 3.1. Incidenthantering... 3 3.1.1.

Läs mer

Metodstöd www.informationssäkerhet.se 2

Metodstöd www.informationssäkerhet.se 2 Projektplanering www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen måste

Läs mer

Bilaga 4d. Resursförstärkning. Upphandling av IT-stöd för hantering av frånvaro och när varo inom Skolplattform Stockholm UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Bilaga 4d. Resursförstärkning. Upphandling av IT-stöd för hantering av frånvaro och när varo inom Skolplattform Stockholm UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN SID 1 (7) Bilaga 4d Resursförstärkning Förfrågningsunderlag Upphandling av IT-stöd för hantering av frånvaro och när varo inom Skolplattform Stockholm Box 22049, 104 22 Stockholm. Besöksadress Hantverkargatan

Läs mer

Riktlinjer för projekt i Nacka kommun

Riktlinjer för projekt i Nacka kommun Mats Bohman 2009-10-27 / 2012-10-04 Innehållsförteckning 1 Riktlinjer för projekt... 3 2 Projektmallar... 3 3 Projektarbete... 3 4 Beskrivning av faserna... 4 4.1 Beslutspunkter... 5 5 Roller och ansvar...

Läs mer

Prioriterade nyckeltal

Prioriterade nyckeltal Dnr: MAHR 61-2014/600 1 (av 7) Projektplan Beslutsdatum: Beslutande: Dokumentansvarig: 2015-05-04 Styrgruppen Madeleine Hulting Revisionsinformation Version Datum Kommentar 1.1 2015-04-23 Utkast till projektgrupp

Läs mer

Kravplan Projekt Datum Version. Författare KRAVPLAN. KravXperts i samarbete med Kunskapsresan Sida 1 av (7)

Kravplan Projekt Datum Version. Författare KRAVPLAN. KravXperts i samarbete med Kunskapsresan Sida 1 av (7) KRAVPLAN Sida 1 av (7) Revisionshistorik Datum Version Beskrivning Sida 2 av (7) Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 4 1.1 BAKGRUND... 4 1.2 MÅL OCH SYFTE... 4 1.3 OMFATTNING OCH AVGRÄNSNING... 4 1.4 BEROENDEN

Läs mer

Planera genomförande

Planera genomförande Planera genomförande www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen

Läs mer

LiTH Autonom styrning av mobil robot 2007-02-15. Projektplan. Martin Elfstadius & Fredrik Danielsson. Version 1.0

LiTH Autonom styrning av mobil robot 2007-02-15. Projektplan. Martin Elfstadius & Fredrik Danielsson. Version 1.0 Projektplan Martin Elfstadius & Fredrik Danielsson Version 1.0 Status Granskad Godkänd 1 PROJEKTIDENTITET Autonom styrning av mobil robot Vårterminen 2007 Linköpings Tekniska Högskola, ISY Namn Ansvar

Läs mer

Projektplan: Standardiserad hantering av SLU:s användaridentiteter, SLU-identiteter

Projektplan: Standardiserad hantering av SLU:s användaridentiteter, SLU-identiteter 1 (6) Projektplan: Standardiserad hantering av SLU:s användaridentiteter, SLU-identiteter Förslagsställare: * Projektledare: Helen Alstergren * Uppdragsgivare: Ulf Heyman Datum: 1. Bakgrund och motiv Antalet

Läs mer

Förnyad förvaltning. Presentation

Förnyad förvaltning. Presentation Förnyad förvaltning Presentation 2012-05-03 Förnyad förvaltning» Presentation av förslaget till förändringar i förvaltningsorganisationen (Extern konsult har avrapporterat utredning på styrelsemöte i februari)»

Läs mer

Avslut och resultat av projekt Projektledning 1, HT Agneta Bränberg

Avslut och resultat av projekt Projektledning 1, HT Agneta Bränberg Avslut och resultat av projekt Projektledning 1, HT 2014 Agneta Bränberg Införandet av resultatet Del av genomförandet Eget projekt (implementeringsprojekt) Specificera vad som ska överlämnas till projektägaren

Läs mer

PROJEKTORGANISATION [PROJEKTNAMN]

PROJEKTORGANISATION [PROJEKTNAMN] STADSLEDNINGSKONTORET FINANSAVDELNINGEN SID 1 (10) 2008-12-16 [PROJEKTNAMN] Författare: Version: Författarens namn Versionsnummer SID 2(10) UTGÅVEHISTORIK FÖR DOKUMENTET

Läs mer

INFÖRANDE, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING. Agneta Bränberg

INFÖRANDE, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING. Agneta Bränberg INFÖRANDE, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING Agneta Bränberg Projektet närmar sig sitt slut men vad händer sedan? INFÖRANDE Avslutande del av genomförandefasen? Inledande del av projektavslutet? Egen fas? -Viktigt

Läs mer

NYAST Ny arbetsmodell för stadsbyggnad

NYAST Ny arbetsmodell för stadsbyggnad NYAST Ny arbetsmodell för stadsbyggnad Kvalitetsarbete förbättrade leveranstidshållning -och kortade leveranstiderna -och minskade stressen För att vara konkurrenskraftig måste man klara av både korta

Läs mer

Riktlinjer för IT i Lilla Edets kommun. 2. Syftet med IT i Lilla Edets kommun

Riktlinjer för IT i Lilla Edets kommun. 2. Syftet med IT i Lilla Edets kommun Datum Dnr Dpl 2009-09-10 2009/KS0203-1 005 Riktlinjer för IT i Lilla Edets kommun 1. Introduktion Det politiskt styrande dokumentet för IT-användning i Lilla Edets kommun är denna riktlinje, som fastställs

Läs mer

Information och kriskommunikation

Information och kriskommunikation Information och kriskommunikation Ett utvecklingsprojekt inom ramen för Program för samverkan Stockholmsregionen Projektdirektiv och projektplan Aktörer SOS Alarm Trafikverket Länsstyrelsen Polismyndigheten

Läs mer

Nr Iakttagelse Risk Risknivå Pensionsmyndighetens svar till Riksrevisionen 2014-05-03, dnr VER 2014-132

Nr Iakttagelse Risk Risknivå Pensionsmyndighetens svar till Riksrevisionen 2014-05-03, dnr VER 2014-132 Riksrevisionen årlig revision 1 (12) 4.2 Systemgenererade listor över applikationsförändringar kan för närvarande inte produceras. Avsaknad av fullständiga listor över applikationsförändringar som har

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av intern styrning och kontroll av informationssäkerheten vid Verket för högskoleservice 2010.

Revisionsrapport. Granskning av intern styrning och kontroll av informationssäkerheten vid Verket för högskoleservice 2010. Revisionsrapport Verket för högskoleservice Box 24070 104 50 Stockholm Datum Dnr 2011-03-08 32-2010-0738 Granskning av intern styrning och kontroll av informationssäkerheten vid Verket för högskoleservice

Läs mer

Konflikthantering. Tieto PPS AH085, 4.0.0, Sida 1

Konflikthantering. Tieto PPS AH085, 4.0.0, Sida 1 Sida 1 I nästan alla projekt förekommer motsättningar. Om dessa inte tas om hand i ett tidigt stadium kan de växa till konflikter som blir ett allvarligt hot mot projektets måluppfyllelse. Under projektet

Läs mer

Mötesanteckningar: Persondatabas fas 3, Styrgruppsmöte 1

Mötesanteckningar: Persondatabas fas 3, Styrgruppsmöte 1 Sidan 1 av 5 Mötesanteckningar: fas 3, 1 Närvarande Ej närvarande Kopia för kännedom till Jan-Martin Löwendahl, CIO Inge Svensson, personaladministrationschef (CA) Göran Svensson, IT-ansvarig (K) Börje

Läs mer

Utforma säkerhetsprocesser

Utforma säkerhetsprocesser Utforma säkerhetsprocesser www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen

Läs mer

KRISPLAN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET

KRISPLAN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET 1 SU FU-2.11.1-3666-14 KRISPLAN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET Fastställd av rektor 2014-12-18 2 INNEHÅLL 1 Syfte och mål 3 2 Händelser som omfattas av krisplan 3 3 Krisledningsstruktur 4 3.1 Krisledningsgruppen

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

Mötesanteckningar: Helpdesk/ Ärendehantering Referensgruppsmöte 2, Förvaltningsgruppen ekonomi

Mötesanteckningar: Helpdesk/ Ärendehantering Referensgruppsmöte 2, Förvaltningsgruppen ekonomi Projektmöte Utgåva: A Sidan 1 av 6 Mötesanteckningar: Helpdesk/ Ärendehantering 2, en ekonomi Närvarande Ej närvarande Annika Josefsson Michael Morin Ola Viestam Stefan Andersson Jörgen Johansson, Sigma

Läs mer

RISKHANTERING FÖR SCADA

RISKHANTERING FÖR SCADA RISKHANTERING FÖR SCADA Informationsklassificering - Publik VÅR MÅLSÄTTNING Lämna goda råd Förslag på ett första nästa steg 1 VAD KOMMER VI ATT GÅ IGENOM? FAS 1 identifiera risker och förändringar FAS

Läs mer

Kompetensprojekt På det mänskliga planet

Kompetensprojekt På det mänskliga planet LÅT SLÅ LÅT SLÅ Kompetensprojekt På det mänskliga planet Projektledning: Jan Linné Ornella Nettelhed Nils Joelsson Administration: Susanne Kruuse Praktisk Projektledning Seminarium HLF Låt Hjärtat Slå

Läs mer

Beskrivning av den universitetsgemensamma projektverksamheten

Beskrivning av den universitetsgemensamma projektverksamheten Projektkontoret Sida: 1 (8) Beskrivning av den universitetsgemensamma projektverksamheten Projektkontoret Sida: 2 (8) Innehåll 1 Syfte och bakgrund...3 1.1 Syfte...3 1.2 Bakgrund...3 2 Definitioner...3

Läs mer

Handläggningsordning för förvaltning av IT-system vid Högskolan Dalarna

Handläggningsordning för förvaltning av IT-system vid Högskolan Dalarna Handläggningsordning för förvaltning av IT-system vid Högskolan Dalarna Beslut: Rektor 2012-01-16 Revidering: - Dnr: DUC 2012/63/10 Gäller fr o m: 2012-01-16 Ersätter: - Relaterade dokument: - Ansvarig

Läs mer

1 Risk- och sårbarhetsanalys

1 Risk- och sårbarhetsanalys Bilaga 10 1 Risk- och sårbarhetsanalys I detta kapitel utgår vi från identifierade riskscenarier i följande bilagor: Bilaga X Informationsklassning, digitalt stöd i hemmet.xls Vi värderar hur stor sannolikheten

Läs mer

Bilaga 4c. Utveckling. Upphandling av IT-stöd för barn- och elevregister inom Skolplattform Stockholm UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. Förfrågningsunderlag

Bilaga 4c. Utveckling. Upphandling av IT-stöd för barn- och elevregister inom Skolplattform Stockholm UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. Förfrågningsunderlag UTBILDNINSFÖRVLTNINEN SID 1 (1) Bilaga 4c Utveckling Förfrågningsunderlag Upphandling av IT-stöd för barn- och elevregister inom Skolplattform Stockholm Box 049, 104 Stockholm. Besöksadress Hantverkargatan

Läs mer

Systemförvaltningshandbok

Systemförvaltningshandbok Systemförvaltningshandbok Titel: Systemförvaltningshandbok Version: 1.3 Godkänd av: Joakim Jenhagen Datum: 2011-09-15 Systemförvaltningshandbok 1(12) Innehållsförteckning FÖRÄNDRINGSHISTORIK... 2 RELATERADE

Läs mer

Dokument: Objektägare-ITs placering. Författare Malin Zingmark, Förnyad förvaltning

Dokument: Objektägare-ITs placering. Författare Malin Zingmark, Förnyad förvaltning Dokument: Objektägare-ITs placering Författare Malin Zingmark, Förnyad förvaltning Version A Sida 1 av 9 Datum 2015-03-25 Bil p 820 : 1 Objektägare-ITs placering Innehåll Objektägare-ITs placering... 1

Läs mer

Checklista för Driftsättning - Länsteknik

Checklista för Driftsättning - Länsteknik Styrande dokument Rutindokument Checklista Sida 1 (9) Checklista för Driftsättning - Länsteknik Sida 2 (9) Innehåll Checklista för Driftsättning - Länsteknik... 1 Syfte... 3 Omfattning... 3 Aktiviteter...

Läs mer

Riskanalys för signaltekniska anläggningsprojekt

Riskanalys för signaltekniska anläggningsprojekt Gäller för Version Standard BV utan resultatenheter 1.0 BVS 1544.94006 Giltigt från Giltigt till Antal bilagor 2009-01-19 Diarienummer Ansvarig enhet Fastställd av F08-3369/SI10 Leverans Anläggning Björn

Läs mer

Integrerat ledningssystem. Landstinget Gävleborg. Revisionsrapport. Mars 2011 Lars-Åke Ullström David Emanuelsson

Integrerat ledningssystem. Landstinget Gävleborg. Revisionsrapport. Mars 2011 Lars-Åke Ullström David Emanuelsson Integrerat ledningssystem Landstinget Gävleborg Revisionsrapport Mars 2011 Lars-Åke Ullström David Emanuelsson Innehållsförteckning 1. Sammanfattning......3 2. Inledning...4 2.1 Uppdrag och revisionsfråga......4

Läs mer

Beställa och ställa krav på ett användarcentrerat sätt. Nätverksträff för 24-timmarswebben Norra Latin 12 december 2007

Beställa och ställa krav på ett användarcentrerat sätt. Nätverksträff för 24-timmarswebben Norra Latin 12 december 2007 Beställa och ställa krav på ett användarcentrerat sätt Nätverksträff för 24-timmarswebben Norra Latin 12 december 2007 Fredrik Andersson fredrik.andersson@kronofogden.se Idag en del av Skatteverket, fr

Läs mer

Universitetsgemensam förvaltningsmodell IT-avdelningen, Stockholms universitet

Universitetsgemensam förvaltningsmodell IT-avdelningen, Stockholms universitet Universitetsgemensam förvaltningsmodell 2016-02-21 IT-avdelningen, Stockholms universitet Syfte Förvaltningsmodellens syfte är att: säkerställa att IT-stöd ger avsedd nytta i verksamheten erhålla styrbarhet

Läs mer

Anvisningar för intern styrning och kontroll vid Karolinska Institutet

Anvisningar för intern styrning och kontroll vid Karolinska Institutet Anvisningar för intern styrning och kontroll vid Karolinska Institutet Universitetsförvaltningen Fastställda av rektor 2012-05-29 Dnr: 2740/2012-010 INNEHÅLL 1 Institutionernas och styrelsernas arbete

Läs mer

Kvalitetsprogram 2012-2014 Gemensamma förvaltningen. Fastställd av förvaltningschefen 2013-10-24, dnr: 19-2012-2403

Kvalitetsprogram 2012-2014 Gemensamma förvaltningen. Fastställd av förvaltningschefen 2013-10-24, dnr: 19-2012-2403 Kvalitetsprogram 2012-2014 Gemensamma förvaltningen Fastställd av förvaltningschefen 2013-10-24, dnr: 19-2012-2403 Inledning Högskolan i Halmstads 1 kvalitetsarbete vilar på ett flerdimensionellt kvalitetsbegrepp:

Läs mer