Remiss av slutbetänkandet från Samordningsrådet för smarta elnät - Planera för effekt (SOU 2014:84)

Transkript

1 E6 BESLUTSFÖRSLAG Remiss av slutbetänkandet från Samordningsrådet för smarta elnät - Planera för effekt (SOU 2014:84) Borås Stad har inbjudits att inkomma med yttrande på rubricerad remiss. Efter inhämtande av synpunkter från Borås Elnät AB har bilagt yttrande framställts. Kommunstyrelsen föreslås besluta: Yttrande på remiss avseende SOU 2014:84, slutbetänkandet från Samordningsrådet för smarta elnät - Planera för effekt, godkänns och beslutas att skickas in till Miljö- och Energidepartementet Tom Andersson Datum Kommunalråd Tillstyrkes Alternativt förslag Morgan Hjalmarsson Datum Kommunalråd Samverkan Ja x Nej Kommentar: Diarienummer: 2015/KS0151 Programområde: 2 Handläggare: Martin Jakobsson, tfn Datum/avdelningschef: , Christer Johansson

2

3

4

5

6

7

8

9 YTTRANDE Dnr M2015/157/Ee kopia: Remiss av slutbetänkande från Samordningsrådet för smarta elnät Planera för effekt! (SOU2014:84) Sammanfattning Borås Stad är positiva till förslaget och stöder tankarna kring planen för utveckling av smarta elnät. Det är dock viktigt att nyttan kontra kostnaden för elanvändaren analyseras djupare. Borås anser också att det är viktigt att Svensk Energi får medverka i Energimarknadsinspektionens nyttoanalysarbete. Det är också viktigt att rådet förankrar hos Energimarknadsinspektionen så kostnader som initieras av förslaget får ingå i elnätbolagens intäktsramar. Yttrandet i helhet Borås Stad vill lämna följande synpunkter på rubricerad remiss. Borås Stad är positiv till samordningsrådets förslag och stöder tankarna kring planen för utveckling av smarta elnät. Vi noterar att rådet har haft ett helhetsperspektiv i arbetet med handlingsplanen och att utrymmet för fördjupning i enskilda frågor varit begränsat samt att flera av förslagen behöver vidareutvecklas innan den konkreta åtgärden kan utformas. Med detta i åtanke vill vi ändå uppmärksamma några områden som vi anser behöver beaktas inför ett slutligt beslut om förslaget och vid genomförandet av handlingsplanen. En fråga som analyserats och beskrivits i förslaget men som vi vill lyfta som synnerligen viktig att analysera djupare är hur stor nyttan kontra kostnad blir för elanvändare. Det är slutkunderna som får betala i sista änden. Är de beredda att betala för något som många sannolikt inte känner eller kommer att känna någon nytta av. Till exempel tror vi att lägenhetskunder varken är intresserade av eller får så mycket nytta av vissa föreslagna och i framtiden utvecklade funktioner och tjänster. Vi vet att Energimarknadsinspektionen har i uppdrag att utreda och föreslå funktionskrav för framtidens elmätare och att det i det uppdraget ligger att genomföra en nytto- och kostnadsanalys. Det är vår största önskan och uppmaning till inspektionen att Svensk Energi får medverka i arbetet och att deras sakkunskap och erfarenhet verkligen beaktas. Förslaget och tidplanen måste formuleras så att risken för nödvändiga investeringar i ny utrustning och nya system innan de gamla är avskrivna elimineras eller åtminstone minimeras. Konsekvensen blir annars en förhöjd kostnadsmassa som ska fördelas ut på kunderna. Dessutom riskerar det att innebära ett stort resursslöseri.

10 Kommer Energimarknadsinspektionen godkänna att av förslaget initierade kostnader får ingå i elnätsbolagens intäktsramar? Vi anser denna fråga ytterst angelägen och ber rådet att på lämpligt sätt förankra den hos Energimarknadsinspektionen. Slutligen vill vi skicka med en generell tanke om människor och slutkunder i allmänhet. Vi tror att det i en del sammanhang finns en överskattning av människors vilja och framförallt ork att analysera och göra medvetna val i sin vardag. I detta sammanhang är vår bedömning att det är viktigt att det skapas förutsättningar med smarta elnät så att sådana analyser och val blir enkla för individen och att krav på egen insats minimeras. Borås den 13 april 2015 Ulf Olsson, Kommunstyrelsens ordförande

11

12

13 E7 BESLUTSFÖRSLAG Svar på motion av Mattias Karlsson (M), Pirita Isegran (M) och Annette Carlson (M); Ordning och reda - pengar på utsatta tider Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta: Motionen anses besvarad Ulf Olsson Datum Kommunalråd Tillstyrkes Alternativt förslag Morgan Hjalmarsson Datum Kommunalråd Samverkan Ja x Nej Kommentar: Diarienummer: 2014/KS Programområde: 1 Handläggare: Martin Jakobsson, tfn Datum/avdelningschef: /Christer Johansson

14 Sida 1(5) Dnr 2014/KS0382 Avd: Ekonomistyrning Handläggare: Martin Jakobsson Kommunfullmäktige Svar på motion av Mattias Karlsson (M), Pirita Isegran (M) och Annette Carlson (M); Ordning och reda - pengar på utsatta tider Bakgrund Mattias Karlsson (M), Pirita Isegran (M) och Annette Carlson (M) har vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 24 april 2014 inlämnat rubricerad motion. I motionen föreslås Kommunstyrelsen få i uppdrag att se över Borås Stads betalningsrutiner samt att ge ansvarig verksamhet ett mål om nollvision avseende anmälningar till kronofogden samt försenade fakturor. Motionärerna menar att kommunen inte är en pålitlig betalare, vilket kan skapa ekonomisk osäkerhet för de fordrande företagen. Vidare anser motionärerna att Borås Stad inte har något system för att fånga upp förfallna fakturor. Sena leverantörsbetalningar och förekomst hos kronofogden är en stor förlust för stadens anseende. Till grund för påståendena pekar motionärerna på att under 2013 har över leverantörsfakturor betalats för sent, och 12 gånger har Borås Stad hamnat hos kronofogden. Rutiner för leverantörsbetalningar Den centrala redovisningen i Borås Stad utförs av Redovisningsservice på Servicekontoret, med Ekonomistyrning på Stadskansliet som beställare. Redovisningsservice är systemförvaltare av kommunens ekonomisystem, som har funktioner för elektronisk hantering såväl som manuell hantering av inkommande leverantörsfakturor. Funktioner finns också för bevakning av leverantörsfakturor, och i ekonomisystemet ansvarar respektive förvaltning för sina egna leverantörsfakturor. Varje förvaltning har en egen ekonomifunktion med ansvar för redovisningen inom sin verksamhet. Slutattest av leverantörsfakturor görs av cirka 550 personer i Borås Stad. Borås Stad erhåller cirka leverantörsfakturor årligen. Av dessa är 68 % elektroniska fakturor, 30 % skannade fakturor och 2 % pappersfakturor. Borås var tidigt ute med att aktivt arbeta för elektroniska fakturor. Detta har medfört en stor, och fortfarande växande, andel elektroniska fakturor. Denna utveckling är positiv ur ett betalningsperspektiv. Fakturor som ska skannas skickas till skanningsföretaget och inläses via fil när inskanning skett. Skanningen var tidigare en källa till problem, men fungerar idag tillfredsställande med en liten andel felaktiga inläsningar. Skanningsprocessen medför dock några dagars fördröjning innan fakturorna är inlästa i ekonomisystemet. Under 2015 kommer skanningen av leverantörsfakturor att övergå i egen regi, främst i syfte att förkorta skanningprocessen.

15 Sida 2(5) Dnr 2014/KS0382 Avd: Ekonomistyrning Handläggare: Martin Jakobsson Fakturorna ges samma förfallodag i ekonomisystemet som står angivet på fakturan. Fakturorna identifieras till rätt attestansvarig via en referens, en s k YY-kod. Hela fakturaflödet är elektroniskt. Rutinen kräver att alla beställningar och inköp, som görs av respektive förvaltning, måste märkas med en korrekt YY-kod. Antalet fakturor som behöver fördelas manuellt har minskat senare år, men mellan 4-5 % av alla fakturor har ogiltig referens och kräver manuell handpåläggning och distribution vilket försenar betalningsprocessen. En central del i arbetet med leverantörsfakturor i Borås Stad är tvåhandsprincipen. För att ha en god intern kontroll och säkerställa att de fakturor som betalas är korrekta både till innehåll och pris, gäller regeln att två personer ska attestera varje faktura. När en faktura är attesterad i steg 1 går den vidare till slutattestanten. Först därefter kan en faktura betalas. Attestanter får automatiskt i ekonomisystemet påminnelser dels om att fakturor finns för attest, dels att faktura är nära att förfalla eller att faktura har förfallit. Redovisningsservice samt respektive förvaltnings ekonomiavdelning arbetar aktivt med statistik och hantering av förfallna fakturor. Attestansvaret är en central del i fakturaflödet. Det är avgörande att attestanten förstår vad ansvaret innebär. Därför har Stadskansliet och Servicekontoret bland annat genomfört utbildnings- och informationsinsatser mot budgetansvariga och beslutsattestanter under Efter att en faktura är slutligt attesterad kommer den automatiskt med på nästkommande betalningsförslag. Betalningsfiler tas fram och skickas 3 gånger i veckan; måndagar, onsdagar och fredagar. Betalningsbevakning sker sedan hos bankgirocentralen (BGC) med utbetalning på angiven förfallodag eller på närmast följande vardag om förfallodagen är på en helg. En betalning som är förfallen redan när den ankommer till BGC betalas nästkommande vardag. I samband med att betalningsfilen skickas så kontrolleras, genom extern part, om filen innehåller några betalningar till exempelvis bluffbolag. Möjlighet finns då att stoppa en enskild betalning. Statistik leverantörsbetalningar Under 2013 betalades leverantörsbetalningar efter förfallodag, vilket motsvarar 31 % av samtliga fakturor. Detta är obearbetad statistik vilken behöver förtydligas för att ge en rättvis bild av Borås Stads betalningskvalitet leverantörsfakturor, eller 5 %, betalades 3 dagar eller mer efter förfallodag. Ett mycket stort antal, stycken (26 %), betalades 1-2 dagar efter förfallodagen. Detta är ingen medveten strategi för att tjäna räntedagar, utan en så kallad helgeffekt. Det innebär att om förfallodagen är en lördag eller söndag (eller annan helgdag), så sker utbetalning närmast efterföljande vardag. Detta förfarande är praxis och har även stöd i lagen (Skuldebrevslagen 1 kap 5, 1974:759).

16 Sida 3(5) Dnr 2014/KS0382 Avd: Ekonomistyrning Handläggare: Martin Jakobsson Vid en analys gjord av alla leverantörsbetalningar för perioden januari-april 2014 framkommer att 96 % av de fakturor som betalats 1-2 dagar efter förfallodag är betalda första vardagen efter helg. Helgeffekten kan förklara den största delen av alla fakturor som betalas 1-2 dagar för sent. Vad som faktiskt är betalt för sent skulle då kunna definieras som det som betalats 3 dagar eller mer efter förfallodag, plus den del som inte är helgeffekt av det som betalas 1-2 dagar för sent. Det skulle för 2013 innebära att cirka 6 % ( stycken) av samtliga leverantörsfakturor betalats för sent, istället för 31 % (64 400). Att bedöma betalningsmoralen med några dagars karens är brukligt. Exempelvis definierar kredit- och affärsinformationsföretaget Soliditet sena betalare som de företag/organisationer som betalar 3-4 dagar för sent eller mer i sitt vedertagna nyckeltal Betalningsindex. Borås Kommun har index 79 hos Soliditet, där 80 står för att man betalar i tid, och 80 är även snitt för alla företag. I snitt betalar Borås Stad fakturor 1 dag för sent enligt detta index. Orsaker till sena betalningar Det finns ett antal faktorer som påverkar när Borås Stads leverantörsfakturor betalas, och som alltså kan förklara för sent betalda fakturor: Som framgår av rutinbeskrivningen ovan blir förfallodagen i ekonomisystemet samma som det datum leverantören angivit på fakturan. Det kan innebära allt från att en faktura är förfallen redan när den kommer in i ekonomisystemet (1 % av fakturorna), till fakturor med förfallodag 10, 20, 30 dagar eller mer framåt i tiden. Hela fakturaflödet är en lång kedja av händelser som tar tid, speciellt i stora organisationer. Allt från ankomst och insändande till skanning fram till att betalfilen skickas till banken. Det innebär exempelvis att det är svårt att betala en faktura tidigare än på 30 dagar. Fakturor med kortare betalningsdag är därför en förklaringspost till för sen betalning. Borås Stad har inte statistik på hur många fakturor som är med dagars förfallodag. Men de förekommer och hamnar således i statistiken för sent betalda fakturor även om de betalas inom 30 dagar. Många stora organisationer väljer istället att sätta förfallodagen till ankomstdag plus exempelvis 30 dagar. En fördel är att man då får tid att hantera fakturan i organisationen, och minimerar för sent betalda fakturor i statistiken. En nackdel är att leverantören kan få betalt långt efter fakturans verkliga förfallodag. För att undvika det senare har Borås Stad valt att följa verkligt angiven förfallodag. Ett alternativ skulle kunna vara att i alla avtal få med betalvillkoret ankomstdag + 30 dagar. Tvåhandsprincipen är som nämnts mycket viktig ur ett kontrollperspektiv, men är också en faktor som riskerar försena fakturaflödet i tiden.

17 Sida 4(5) Dnr 2014/KS0382 Avd: Ekonomistyrning Handläggare: Martin Jakobsson Kronofogden Borås Stad har fått 12 ansökningar om betalningsföreläggande 2013, och 6 stycken under första halvåret Ansökningarna avser fakturor som oftast är tvistiga av någon anledning. De flesta ansökningar om betalningsföreläggande återkallas eller avskrivs. En del går dock vidare till utslag, vilket innebär att kronofogden anser skulden som riktig och fastställer gäldenären ett betalningsansvar. Ett utslag kan ge upphov till betalningsanmärkning. Borås Stad har under perioden fått sammanlagt 8 utslag om en sammanlagd summa på cirka kronor. Av dessa är 1 utslag hänförligt till 2013 och 2 stycken hänförliga till Om inte betalning sker i enlighet med utslaget kan skulden gå vidare till en kronofogdeskuld. Senaste tolvmånadersperioden har Borås Stad haft totalt 7 ärenden som skuld hos kronofogden om en sammanlagd summa på cirka kronor. Rutinen vid förekomst av ansökningar om betalningsförelägganden har skärpts upp under hösten 2014, med syfte att undvika att en skuld blir restförd hos kronofogden. Kommunstyrelsens bedömning Kommunstyrelsen delar uppfattningen att Borås Stad ska vara en god och pålitlig betalare. Det är viktigt att agera seriöst och vårda Borås Stads anseende. Kommunen måste uppfylla samma krav på betalningsmoral som den själv ställer på sina leverantörer. Kommunstyrelsen bedömer att leverantörsfakturarutinen i stort fungerar väl. Det finns en fungerande organisation som är väl medveten om betalningsproblematiken. Det finns också kontroller både manuellt och automatiskt i ekonomisystemet. Att 5-6 % av fakturorna blir betalda för sent, och att i betalningsindex ligga på 1 dag för sent, är acceptabelt i en organisation med över fakturor per år. Däremot ska Borås Stad självklart sträva efter att bli bättre och arbeta aktivt för att minimera antalet för sent betalda fakturor. Det är olyckligt att Borås Stad hamnar hos kronofogden. Det skadar kommunens anseende. En tvistighet kring en faktura ska lösas innan det går så långt som till kronofogden. Att få en ansökan om betalningsföreläggande kan vara svårt att helt undvika. Men det är inte acceptabelt att Borås Stad får utslag eller restförda skulder hos kronofogden. Kommunstyrelsen anser att redovisningsenheterna såväl centralt som på förvaltningsnivå ska arbeta för en förbättring generellt, och för en nolltolerans avseende skulder hos kronofogden speciellt. Kommunstyrelsen vill även framhålla ansvaret hos respektive attestansvarig. Ytterst ligger det hos denne att tillse att en faktura kan betalas i tid.

18 Sida 5(5) Dnr 2014/KS0382 Avd: Ekonomistyrning Handläggare: Martin Jakobsson Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta Motionen anses besvarad. KOMMUNSTYRELSEN Ulf Olsson Kommunalråd Christer Johansson Ekonomichef

19 MOTION Ordning och reda pengar på utsatta tider Under 2013 betalades fler än fakturor efter utgångsdatum av Borås stad. I dagsläget finns det en problematik med att fakturor kan förfalla till betalning och att staden inte har något system för att fånga upp dessa. Borås Stad ska vara en pålitlig ekonomisk partner, som håller utsatta betalningsdatum. Då en faktura är ett avtal mellan två parter och bör kommunen sträva efter att föregå med gott exempel och hålla sig till avsatta tidsramar för betalningar. Borås Stad är idag ingen pålitlig part när det kommer till att betala sina fakturor i tid. För företagen kan de försenade utbetalningarna göra stora skillnader och skapa stor ekonomisk osäkerhet. Den höga procenten med försenade fakturor anser vi att man behöver ta krafttag mot. Någon form av regelverk, garantier eller rutiner måste införas för Borås Stad ska bli bättre och noggrannare i fakturabehandlingen. Det borde en självklar målsättning att staden ska vara en god och pålitlig samarbetspartner för företagen. Att Borås stad under 2013 hamnade hos kronofogden 12 gånger måste ses som en stor förlust för stadens anseende. Vi kan bättre! Med hänvisning till ovanstående förslår vi Kommunfullmäktige besluta att: - Uppdra åt Kommunstyrelsen att se över betalningsrutinerna i enlighet med motionens intentioner. - Uppdra åt Kommunstyrelsen att ge ansvarig verksamhet ett mål om nollvision angående anmälningar hos kronofogden och försenade fakturor. Mattias Karlsson (M) Pirita Isegran (M) Annette Carlson (M)

20 E8 BESLUTSFÖRSLAG Anslagsframställan för nybyggnation av Dammsvedjans förskola, del av Gässlösa 5:1. Kommunstyrelsen föreslås besluta: Att anvisa lokalförsörjningsnämnden kr avseende nybyggnation av förskola på Dammsvedjan, del av Gässlösa 5:1 i enlighet med nämndens förslag den 24 mars Lena Palmén Datum Kommunalråd Tillstyrkes Alternativt förslag Annette Carlson Datum Kommunalråd Samverkan Ja X Nej Kommentar: Diarienummer: 2015/KS Programområde: 3 Handläggare: Dan Persson, tfn Datum/avdelningschef: , Christer Johansson

21 Sida 1(1) Dnr 2015/KS0334 Avd: Ekonomistyrning Handläggare: Dan Persson Ert dnr Lokalförsörjningsnämnden Stadsdelsnämnd Väster Anslagsframställan för nybyggnation av Dammsvedjans förskola, del av Gässlösa 5:1. Lokalförsörjningsnämnden föreslår den 24 mars 2015 att Kommunstyrelsen godkänner anslagsframställan för nybyggnation av en förskola för 140 barn med 7 avdelningar vid Dammsvedjan, del av Gässlösa 5:1. Investeringsutgiften beräknas till kr. Detta avser en färdigprojekterad förskola som ursprungligen var avsedd för Johannelundsgatan men placeras nu inom detaljplanen Gässlösa 5:1 del av. Investeringsutgiften finns med i Kommunfullmäktiges budget Stadsdelsnämnd Väster har den 25 mars 2015 tillstyrkt framställan i sin helhet. Kommunstyrelsen har den 13 april 2015 beslutat att anvisa Lokalförsörjningsnämnden kr avseende nybyggnation av förskola på Dammsvedjan, del av Gässlösas 5:1 i enlighet med nämndens förslag den 24 mars KOMMUNSTYRELSEN Lena Palmén Kommunalråd Christer Johansson Ekonomichef POSTADRESS Borås BESÖKSADRESS Kungsgatan 55 WEBBPLATS boras.se E-POST boras.stad@boras.se TELEFON vx FAX

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31 Protokollsutdrag Sammanträdesdatum /SDNV0185 Yttrande över anslagsframställan om nybyggnad av Dammsvedjans förskola Den 28 oktober 2013 behandlade Stadsdelsnämnden Väster ärendet om att etablera en förskola vid Dammsvedjan. En förstudie begärdes då hos Lokalförsörjningsnämnden (LFN) samtidigt som medel yrkades för förskolan i investeringsbudgeten. Som anledning bedömdes det att inom Götaområdet finnas behov av fler förskoleplatser mot bakgrund av att det dels finns paviljonger som måste avvecklas, dels att antalet barn ökar i området. Lokalförsörjningsnämnden har nu utarbetat ett förslag (se bilaga) som stämmer väl överens med förvaltningens önskemål. LFN kommer vid sitt sammanträde den 24 mars 2015 behandla ärendet om en anslagsframställan till Kommunstyrelsen. Enligt Borås Stads arbetsordning ska Kommunstyrelsen vid sin behandling av LFN:s anslagsframställan även ha ett tillstyrkande från SDN Väster. Stadsdelsförvaltningen föreslår, i syfte att vinna tid i projektets genomförande, att nämnden avger ett positivt yttrande till Kommunstyrelsen redan vid dagens sammanträde den 25 mars Beslut Stadsdelsnämnden Väster beslutar att: 1. Tillstyrka Lokalförsörjningsnämndens anslagsframställan om nybyggnad av Dammsvedjans förskola. 2. Översända upprättat yttrande som Stadsdelsnämnden Västers yttrande till Kommunstyrelsen. Vid protokollet Daniel Nilsson Ordförande Per Carlsson Justerande ledamot Ninni Dyberg Justeringen tillkännagiven på kommunens anslagstavla den 30 mars Rätt utdraget betygar: Daniel Nilsson 1(1)

32 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) /SDNV0185 Magnus af Klint Chef ekonomifunktionen Yttrande över anslagsframställan om nybyggnad av Dammsvedjans förskola Förslag till beslut Stadsdelsnämnden Väster föreslås besluta att: 1. Tillstyrka Lokalförsörjningsnämndens anslagsframställan om nybyggnad av Dammsvedjans förskola. 2. Översända upprättat yttrande som Stadsdelsnämnden Västers yttrande till Kommunstyrelsen. Yttrandet i sin helhet Den 28 oktober 2013 behandlade Stadsdelsnämnden Väster ärendet om att etablera en förskola vid Dammsvedjan. En förstudie begärdes då hos Lokalförsörjningsnämnden (LFN) samtidigt som medel yrkades för förskolan i investeringsbudgeten. Som anledning bedömdes det att inom Götaområdet finnas behov av fler förskoleplatser mot bakgrund av att det dels finns paviljonger som måste avvecklas, dels att antalet barn ökar i området. Lokalförsörjningsnämnden har nu utarbetat ett förslag (se bilaga) som stämmer väl överens med förvaltningens önskemål. LFN kommer vid sitt sammanträde den 24 mars 2015 behandla ärendet om en anslagsframställan till Kommunstyrelsen. Enligt Borås Stads arbetsordning ska Kommunstyrelsen vid sin behandling av LFN:s anslagsframställan även ha ett tillstyrkande från SDN Väster. Stadsdelsförvaltningen föreslår, i syfte att vinna tid i projektets genomförande, att nämnden avger ett positivt yttrande till Kommunstyrelsen redan vid föreliggande sammanträde den 25 mars Samverkan Samverkades i FSG den 17 mars 2014.

33 TJÄNSTESKRIVELSE 2 (2) /SDNV0185 Magnus af Klint Chef ekonomifunktionen STADSDELSFÖRVALTNINGEN VÄSTER Monica Svensson Stadsdelschef Bilaga: Lokalförsörjningsnämndens anslagsframställan till Kommunstyrelsen

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47 E9 BESLUTSFÖRSLAG Ombud till föreningsstämman ombuds mandat på stämman Kommuninvest ekonomisk förening håller föreningsstämma den 16 april På stämman ska bland annat beslut fattas kring nya ägardirektiv, nya stadgar, plan för Kommuninvests kapitaluppbyggnad och årlig insatsskyldighet. Kommuninvest behöver höja sin soliditet för att uppfylla framtida EU-regler avseende bankers och finansinstituts kapitalbas. För att förstärka det egna kapitalet föreslås en ny plan för kapitaluppbyggnad vilket kräver ändring i stadgarna (beslut på två årsstämmor i rad krävs och första beslutet togs på stämman 2014). Tidigare har Kommuninvests kapital förstärkts genom extra marginalpålägg på utlåningsräntorna. För att kunna sänka medlemmarnas låneräntor och för att snabbare nå upp till nödvändig soliditet, byts nu strategin för den nödvändiga kapitalförstärkningen. Förstärkningen föreslås nu ske genom inbetalning av medlemsinsatser; en årlig insats och en möjlighet till frivillig extrainsats. Kommuninvest beräknar att behöva ha ett kapital på 6 mdkr och en bruttosoliditet på 1,5 % per , vilket innebär ett behov av ökat kapital med 2,8 mdkr. Miniminivån per kommun är en insats på 200 kr/kommuninvånare och högsta nivån är 900 kr/invånare. Sannolikt behöver insatsen upp till 900 kr/invånare för att nå det uppsatta soliditetsmålet. Därför möjliggörs för medlemmar att redan efter stämmobeslutet göra en extrainsats för att nå maximal insats 900 kr/invånare. Kommuninvest har kommunicerat frågan om nya stadgar och ny plan för kapitaluppbyggnad dels i samband med förra årets stämma, men även i skriftlig information (bifogas), i medlemssamråd under hösten 2014 samt i stämmohandlingar till årets stämma (bifogas). Kommunstyrelsen bedömer Kommuninvests förslag på kapitaluppbyggnad, återbäring och ränta på insatskapital som lämpligt och nödvändigt för att säkerställa Kommuninvests kapitalkrav. Det är också värdefullt att utlåningsräntan blir mer jämförbar med konkurrerande upplåningsformer genom att den extra kapitalbasuppbyggande marginalen tas bort. Kommunstyrelsen återkommer efter föreningsstämman angående hantering av frågan om extra insats för att nå maximal nivå på 900 kr/invånare. Kommunstyrelsen föreslås besluta: Borås Stads ombud på Kommuninvests föreningsstämma 2015 ges mandat att rösta i enlighet med utskickat förslag från Kommuninvest.

48 Ulf Olsson Datum Kommunalråd Tillstyrkes Alternativt förslag Annette Carlson Datum Kommunalråd Samverkan Ja x Nej Kommentar: Diarienummer: 2014/KS Programområde: 1 Handläggare: Martin Jakobsson, tfn Datum/avdelningschef: , Christer Johansson

49

50

51

52

53

54

55

56

57

58

59

60

61

62

63

64

65

66

67

68

69

70

71

72

73

74

75

76

77

78

79

80

81

82

83

84

85

86

87

88

89

90

91

92

93

94

95

96

97

98