Hans Nahlbom Sara Houshi. Övriga deltagande: Claes Hultgren, kommunchef Bo Forsberg, sekreterare. Utses att justera: Michael Helmersson

Transkript

1 Kommunstyrelsen 12 maj (23) Plats och tid: Kommunstyrelsens sammanträdesrum kl Ajournering mellan och Beslutande: Ersättare: Per Gruvberger, ordf Anita Widman Sune Frisk Bengt-Olov Persson Solveig Andersson Anders Nilsson Jenny Lövgren Patrik Fornander Michael Helmersson Harry Johansson Benny Persson Kjell Tellin Hans Nahlbom Sara Houshi Övriga deltagande: Claes Hultgren, kommunchef Bo Forsberg, sekreterare Utses att justera: Michael Helmersson Justeringens plats och tid: Kommunstyrelsens kansli 17 maj 2004 Underskrifter Sekreterare Bo Forsberg Paragrafer Ordförande Per Gruvberger Justerande Michael Helmersson ANSLAG/BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 12 maj 2004 Anslagsdatum: 18 maj 2004 Datum för anslagets nedtagande: 8 juni 2004 Förvaringsplats: Kommunstyrelsens kansli Underskrift Annika Jansson

2 Kommunstyrelsen 12 maj Kommunstyrelsens arbetsutskott 3 maj Ks 51 Au 27 Dnr/ 11/2004 Yttrande Sekretess i elevernas intresse Utbildningsdepartementet har närslutet remiss översänt betänkandet Sekretess i elevernas intresse (SOU 2003:103) och erbjudit bland andra Filipstads kommun att som remissinstans avge synpunkter på utredningens förslag. Förslaget avser en översyn av bestämmelserna om sekretess i skolan, främst med avseende på den dokumentation som förekommer i skolan. Det framgår av Barn- och utbildningsnämndens protokoll , 21, att ledare för elevhälsa Ingela Dullum och rektor Lena Kåräng efter samråd med socialförvaltningen utarbetat följande förslag till yttrande: Dokumentation i skolan förekomst och status Det är angeläget att allmänna råd eller liknande utarbetas på statlig nivå, samt att utbildningsinsatser inom offentlighets- och sekretesslagstiftningen kommer tillstånd snarast. Förutom utbildning till skolans personal bör utbildning erbjudas kommunens skolpolitiker. Sekretess inom elevhälsan Benämningen Elevhälsa är enkel och redan etablerad som begrepp i skolverksamheten. Enligt förslaget ska specialpedagoger ingå i elevhälsan. Detta ses positivt eftersom det underlättar samverkan och helhetssyn på eleven. Det nya begreppet Elevstödjande verksamhet är en logisk konsekvens av detta. Det är av största vikt att patientsäkerheten beaktas vid införandet av författningsändringar som underlättar samarbetet mellan elevhälsans olika yrkeskategorier. I tillägg 7 kapitlet 1 föreslås att uppgift om enskilda, utan hinder av hälso- och sjukvårdssekretess, ska kunna lämnas från elevhälsoverksamhet som avser medicinsk insats, om uppgiften behövs för att eleven skall få nödvändigt stöd. Förslaget tillstyrks, men skrivningen om den restriktiva tillämpningen bör läggas till i lagtexten. Sekretess vid Skolverkets tillsyn Det är mycket angeläget att sekretesskyddet för enskilda förstärks och att förslaget om en enhetlig bestämmelse om sekretess i Skolverkets tillsynsverksamhet kommer tillstånd.

3 Kommunstyrelsen 12 maj Kommunstyrelsens arbetsutskott 3 maj Skolan och personuppgiftslagen I skolverksamheten finns stort behov av utbildningsinsatser och riktlinjer, motsvarande allmänna råd, för all personal. Sammanfattning De föreslagna förändringarna och tilläggen tillstyrkes utan undantag. Särskilt angeläget är möjligheten att sekretessbelägga uppgifter som enskilda lämnar till Skolverket, samt att utbildning erbjuds inom sekretesslagstiftningens område. Mindre kommuner äger inte tillräckliga resurser för att själva anordna utbildningsinsatser i dessa frågor. Det är därför önskvärt att utbildningsinsatser erbjuds genom universitet, kommunförbund eller liknande. Nämnden beslutar bifalla upprättat förslag till remissyttrande samt att översända ärendet till kommunstyrelsen. Arbetsutskott föreslår Kommunstyrelsen föreslå fullmäktige besluta att som kommunens yttrande i ärendet antaga Barn- och utbildningsnämndens förslag. Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige besluta. Enligt arbetsutskottet.

4 Blad Kommunstyrelsen 12 maj Kommunfullmäktige 29 april Kommunstyrelsen 14 april Kommunstyrelsens arbetsutskott 5 april Kf 30 Ks 52 Ks 45 Au 25 Dnr 67/2004 Förslag om köp av Folkets Hus fastigheten i Filipstad Det framgår av kommunchefens skrivelse i rubricerade ärende daterad 29 mars 2004 att Folkets Hus föreningen i Filipstad under våren 2003 begärde sig i konkurs. Sedan december 2003 har kommunen fört diskussioner med största fordringsägaren i konkursen, Föreningssparbanken i Filipstad, om ett eventuellt förvärv av Folkets Hus. I sammanhanget har även övertagande av två andra hyresfastigheter i konkurs på totalt 24 lägenheter diskuterats. Av de värdeutlåtande som framtagits framgår att de två hyresfastigheterna bedöms till ett lägre pris än det Föreningssparbanken angivit samtidigt som framförallt en fastighet har betydande renoveringsbehov. Bedömningen är därför att hyresfastigheterna inte är aktuella för förvärv. För Folkets Hus fastigheten ligger värderingen i nivå med Föreningssparbankens erbjudande om 2,1 mkr. Priset avser fastigheten exkl. inventarier. För inventarier begär konkursförvaltaren 200 tkr. Besiktningen av Folkets Hus visar att fastigheten i stort är i bra skick, bland annat har tidigare takläckage åtgärdats. Ett framtida byte av tak beräknas till ca 300 tkr. Vidare krävs ombyggnadsbehov för anpassning av lokalen till framtida hyresgäster och för modernisering av samlingslokaler. För 2004 bedöms detta behov till ungefärligen 300 tkr. Fastighetsenheten har tillsammans med Folkets Hus föreningen beräknat kostnaden för att driva verksamheten vidare. Kostnaden inkl. kapitalkostnad beräknas på årsbasis till ca 1100 tkr. Exkl. hyresintäkter på nedre plan uppgår intäkterna till ca 600 tkr. För att i första hand nå ett nollresultat krävs nya hyresgäster på minst 500 tkr. Vid ett eventuellt övertagande från och med 1 juni 2004 beräknas underskottet till ca 270 tkr för resterande del av året. Beräkningarna förutsätter att avtal tecknas med Folkets Hus föreningen för fortsatt ansvar för drift och verksamhet i fastigheten. Externa alternativ för att få ny verksamhet till de tomma lokalerna har hittills ej lyckats. För att förbättra ekonomin i fastigheten har en översyn skett när det gäller kommunens verksamheter som i dag hyr externt. Samtal har bland annat förts med verksamhetsansvariga inom socialens dagligverksamhet. Verksamheten, som i dag hyr externt för 177 tkr per år, har expanderat kraftigt och bedömningen är att detta kommer att fortsätta. Ansvarigas bedömning är att verksamheten ej kan klaras inom nuvarande lokaler och dessa är uppsagda.

5 Kommunstyrelsen 12 maj Kommunfullmäktige 29 april Kommunstyrelsen 14 april Kommunstyrelsens arbetsutskott 5 april En flytt av dagligverksamheten medför att underskottet på årsbasis minskar till ca 300 tkr. Tidigare kommunalt bidrag för 2003 budgeterades till 306 tkr. Enligt konkursförvaltaren kommer fastigheten att försäljas på exekutiv auktion om inte en lösning kommer fram under april månad. Kommunchefen föreslår därför att kommunen förvärvar Folkets Hus för 2,1 mkr att kommunen förvärvar inventarier för 200 tkr att avtal upprättas med Folkets Hus föreningen avseende fortsatt ansvar för drift och verksamhet i fastigheten att dagligverksamheten flyttar till Folkets Hus lokaler att beräknat underskott för 2004 på 270 tkr och för 2005 på 300 tkr finansieras inom kommunstyrelsens anslag för föreningsstöd samt att investeringsmedel till ombyggnadsåtgärder anslås med 300 tkr. Arbetsutskottet beslutar Att föra ärendet vidare till kommunstyrelsen utan eget beslutsförslag. Kommunchefen redovisar vid sammanträdet dels Utkast till avtal med Nya Folkets Hus föreningen i Filipstad ang. verksamhetens drift, dels kalkyler för verksamhetsdriften för såväl fastigheten som föreningen. Efter föredragningen av ärendet föreslår under den här på följande överläggningen Per Gruvberger att kommunen förvärvar Folkets Hus för 2,1 mkr, att kommunen förvärvar inventarier för 200 tkr, att avtal upprättas med Folkets Hus föreningen avseende fortsatt ansvar för drift och verksamhet i fastigheten i enlighet med Utkast till avtal, att dagligverksamheten flyttar till Folkets Hus lokaler, att beräknat underskott för 2004 på 364 tkr finansieras inom kommunstyrelsens ram, varvid 300 tkr finansieras genom anslaget för föreningsstöd samt att investeringsmedel till ombyggnads åtgärder anslås med 300 tkr. Patrik Fornander yrkar avslag på Per Gruvbergers yrkande. Michael Helmersson yrkar i första hand att ärendet återemitteras till kommunchefen för kompletterande utredning, i andra hand instämmer Helmersson i Patrik Fornanders avslagsyrkande. Peter Johansson och Kjell Tellin instämmer i Michael Helmerssons återemissyrkande.

6 Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsen 12 maj Kommunfullmäktige 29 april Kommunstyrelsen 14 april Sedan överläggningen förklarats avslutad framställer ordföranden först propositioner om avslag eller bifall på återemissyrkandet. Sedan propositionerna besvarats förklarar sig ordföranden anse att ärendet skall avgöras i dag. Därefter framställer ordföranden propositioner om bifall dels till Per Gruvbergers förslag och dels till Patrik Fornanders och Michael Helmerssons avslagsyrkande. Per Gruvbergers förslag förklaras antaget. Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige besluta att kommunen förvärvar Folkets Hus för 2,1 mkr att kommunen förvärvar inventarier för 200 tkr att avtal upprättas med Folkets Hus föreningen avs. fortsatt ansvar för drift och verksamhet i fastigheten i enlighet med Utkast till avtal att dagligverksamheten flyttar till Folkets Hus lokaler att beräknat underskott för 2004 på 364 tkr finansieras inom kommunstyrelsens ram, varvid upptill 300 tkr inom anslaget för föreningsstöd samt att investeringsmedel till ombyggnadsåtgärder anslås med 300 tkr Efter föredragning av ärendet yrkar under den här på följande överläggningen Per Gruvberger att ärendet återemitteras för komplettering med avseende på eventuell förekomst av fuktproblem i golvet. Patrik Fornander och Anders Nilsson instämmer i återemissyrkandet. Kommunfullmäktige beslutar att enligt Per Gruvbergers förslag återemittera ärendet. KC Kommunchefen redovisar vid sammanträdet hitillsvarande resultat av de undersökningar som återemissen föranlett. Kommunstyrelsen beslutar att avvakta slutredovisningen av undersökningarna innan ställning tas i ärendet.

7 Kommunstyrelsen 12 maj Ks 53 Dnr/ 49/2004 Samarbetet/gränssnittet mellan kommunerna och landstinget i Värmlands län-utredningsrapport Landstinget i Värmlands län meddelar i skrivelse 23 februari 2004 att i februari år 2003 startades projektet Samarbetet/gränsnittet mellan kommunerna och landstinget. Upprinnelsen till projektet var en skrivelse från hälso- och sjukvårdschefen i Karlstads kommun till landstinget, där hon påtalade problemet med otydliga ansvarsgränser i rehabiliteringsfrågor och därmed bristande kvalité i det gemensamma arbetet. Mot denna bakgrund uppdrog dåvarande landstingsdirektören Ulf Öhman åt utvecklingsledaren Lennart Hellqvist att i samråd med länets kommuner formulera landstingets resp. kommunerna hälso- och sjukvårdsansvar främst gällande rehabilitering samt att skapa förutsättningar för att denna ansvarsfördelning tillämpas. Utredningsuppdraget har fullgjorts med en mycket bred medverkan från länets kommuner och berörda länsverksamheter inom landstinget. Den upprättade slutrapporten har överlämnats till kommunerna i Värmland med inbjudan att lämna synpunkter. Remissvaren ska vara inkomna till landstingsstyrelsens kansli senast tisdagen den 1 juni Socialnämndens arbetsutskott har vid sammanträdet 4 maj 2004 beslutat att inte uttala någon erinran mot slutrapporten eller dess förslag. Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige besluta att enligt socialnämndens arbetsutskotts förslag ej uttala någon erinran mot slutrapporten.

8 Kommunstyrelsen 12 maj Ks 54 Dnr/ 94/2004 Ekonomisk Plan-Budgetramar för Utifrån de diskussioner som förevarit i förvaltningschefernas ledningsgrupp och de ekonomiska beredningar som hållits 13 februari 2004, 7 april 2004 och 26 april 2004 har ekonomikontoret upprättat Ekonomisk Plan förslaget har daterats 12 maj Förslaget innebär en total ram för kommunens samtliga förvaltningar på 432,8 mkr. Av förutsättningar härför framgår bland annat att den genomsnittliga löneutvecklingen uppgår till ca 3 % och att prisutvecklingen ligger still. Förslaget innebär vidare att besparingar på ca 21,7 mkr genomföres. Per Gruvberger yrkar med instämmande av Patrik Fornander att det redovisade förslaget förändras så tillvida att kommunstyrelsens budgetram ökas med 400 tkr, barn- och utbildningsnämndens ram med 2,400 tkr, socialnämndens ram med 1,500 tkr. Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige besluta att de redovisade budgetramarna får ändras sålunda: kommunstyrelsen tkr, barn- och utbildningsnämnden + 2,400 tkr och socialnämnden + 1,500 tkr samt att de sålunda fastställda budgetramarna antas som en handlingslinje i det fortsatta arbetet.

9 Kommunstyrelsen 12 maj Ks 55 Dnr/ 93/2004 Ang. förnyad borgen-filipstads Tennisklubb Det framgår av kommunchefens skrivelse 6 maj 2004 att kommunfullmäktige den 14 december 1995, 130, beslutade att gentemot Sparbanken Sverige AB teckna en tidsbegränsad borgen till och med 31 december 2000 för Filipstads Tennisklubbs lån avseende tennishallen vid Storbron. I november 2000 beslutade kommunfullmäktige under 93 att gentemot Föreningssparbanken förlänga borgensåtagandet ytterligare 3 år till och med 31 december Utvärdering/omprövning av borgensåtagandet skulle ske och tennisklubben skulle minst 2/år informera kommunen och banken om sin ekonomi. Inför 2004 har banken och kommunen inte vidtagit åtgärder med anledning av att borgensåtagandet upphörde för lånekrediten som omfattar 3 mkr. Genom kommunal borgen får föreningen samma villkor som kommunen för upptagna krediter. Skillnaden i kostnad per år beräknat utifrån rörlig ränta är ca 2,5 %, en skillnad som motsvarar ca 75 tkr/år. Föreningen får i dag verksamhetsbidrag för att klara lånekostnaden. Ekonomiskt klarar inte föreningen detta utan ökat bidrag. Resultaträkning för 2003 visar ett nollresultat. Med hänsyn till detta förslår kommunchefen att kommunen fortsätter att teckna en tidsbegränsad borgen om 3 mkr för Filipstads Tennisklubbs lån längst till och med 31 december 2008 att utvärdering/omprövning av borgensåtagandet ska ske inför 1 januari 2009 samt att Filipstads Tennisklubb kontinuerligt minst en gång/år ska informera kommunen och banken om sin ekonomi. Efter föredragning av ärendet föreslår under den på följande överläggningen Anders Nilsson att ärendet återemitteras till kommunchefen för kompletterande ekonomisk redovisning. Kommunstyrelsen beslutar att återemittera ärendet till kommunchefen. KC

10 Kommunstyrelsen 12 maj Ks 56 Dnr/ 21/2004 Ekonomisk rapport samt budgetuppföljning för första kvartalet 2004 Kommunchefen redovisar vid sammanträdet den utvecklade budgetuppföljningen med förvaltningarnas kommentarer som avser perioden 1 januari-31 mars Resultatmässigt pekar prognosen efter 3 månader på ett negativt resultat på 360 tkr. I resultaträkningen har hänsyn tagits till de åtgärder som föreslagits för att nå balans För socialnämnden har hänsyn tagits till effekter som framkommer av apriluppföljningen. Resultatet för socialnämnden pekar på ett underskott på ca 400 tkr, bedömningen är att det finns möjligheter att nå budget. Osäkerhet finns för vissa föreslagna åtgärder. Barn- och utbildningsnämnden prognostiserar ett underskott på 3,5 mkr. Underskottet är hänfört till interkommunala ersättningar. Nämnden begär i sin uppföljning att kommunfullmäktige beviljar nämnden tilläggsanslag med 3,4 mkr. Enligt balanskravet är förutsättningen för att kommunen ska utöka sin budgetram att motsvarande överskott kan uppvisas. Prognosen visar inte på motsvarande överskott. I budget 2004 har antagits en löneökning med 4 %. Bedömningen är att sammantaget kommer nivåökningen att bli lägre, eventuellt ner mot 3 %. I dagsläget är det dock för tidigt att uttala sig om nivån. Pågående införande av nytt PA-System beräknas totalt hålla sig inom tidigare budgeterade medel. I tilläggsbudgeten 2004 medtogs ej återstående medel. Kommunstyrelsen investeringsbudget för personalenheten pekar av denna anledning på ett underskott på 250 tkr för vilket tilläggsanslag begäres. Med hänsyn till budgetuppföljningen kvartal och ovanstående redogörelse förslår kommunchefen att budgetuppföljningsrapporten för kvartal 1 godkännes att barn- och utbildningsnämnden i dagsläget ej beviljas tilläggsanslag samt att kommunstyrelsen beviljas tilläggsanslag på investeringsbudgeten med 250 tkr. Därtill redovisar kommunchefen den förteckning över placeringar, lån och likviditetsställning som upprättats av ekonomikontoret och daterats 11 maj Slutligen redovisar kommunchefen de förslag till besparingsåtgärder 2004 för kommunstyrelsens verksamhetsområde som framgår av skrivelse daterad 27 april 2004.

11 Kommunstyrelsen 12 maj MBL förhandlingar ang. besparingsförslaget har hållits 30 april 2004 utan att erinringar framställts. Efter föredragning av ärendet yrkar under den på följande överläggningen Anita Widman beträffande budgetuppföljningen att barnoch utbildningsnämnden beviljas tilläggsanslag med 3,1 mkr. I övrigt yrkar Anita Widman bifall till kommunchefens förslag. Häremot yrkar Patrik Fornander bifall till kommunchefens förslag i sin helhet innebärande att barn- och utbildningsnämnden ej beviljas tilläggsanslag. Sedan överläggningen förklaras avslutat framställer ordförande först propositioner om bifall dels till Anita Widmans förslag ang. tilläggsanslag till barn- och utbildningsnämnden, dels till Patrik Fornanders avslags yrkande härpå. Sedan propositionerna besvarats och ordförande förklarar sig anse Anita Widmans förslag antaget begäres votering vilken verkställes enl. följande justerade voteringsproposition: Den som röstar bifall till Anita Widmans förslag röstar Ja. Den det ej vill röstar Nej. Vinner Nej har kommunstyrelsen beslutat i enlighet med Patrik Fornanders avslags yrkande. Vid härefter företaget upprop röstar Anita Widman, Sune Frisk, Bengt-Olof Persson, Solveig Andersson, Anders Nilsson, Jenny Lövgren och Per Gruvberger för Ja-propositionen. Häremot röstar Patrik Fornander, Harry Johansson, Benny Persson och Michael Helmersson för Nej-propositionen. Kommunstyrelsen har sålunda med 7 röster mot 4 beslutat bifall till Anita Widmans förslag. Kommunstyrelsen beslutar att med godkännande lägga budgetuppföljningsrapporten och förteckningen över placeringar, lån och likviditetsställning till handlingarna att godkänna de redovisade besparingsåtgärderna för kommunstyrelsens verksamhetsområde, dock att ställningstagande beträffande medieanslaget inom biblioteksenheten avvaktas till uppföljningen efter 3:e kvartalet 2004 att kommunchefen i juni 2004 till kommunstyrelsen redovisar utvärderingen avseende kombinationen av EU-samordnare och informationstjänst samt plan över fastighetsunderhållet. Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige besluta att bevilja barn- och utbildningsnämnden ett tilläggsanslag om 3,1 mkr samt

12 Kommunstyrelsen 12 maj att bevilja kommunstyrelsen tilläggsanslag på investeringsbudgeten med 250 tkr.

13 Kommunstyrelsen 12 maj Kommunstyrelsens arbetsutskott 3 maj Kommunstyrelsens arbetsutskott 5 april Ks 57 Au 29 Au 24 Dnr/69/2004 Ny Webbplattform/hemsida för Filipstads kommun Den arbetsgrupp som bildats för att undersöka behovet av en ny webbsida, vad den skulle kunna innehålla, organisation m m redovisar i skrivelse 31 mars 2004 vad som hittills framkommit under arbetets gång. Skrivelsen kompletteras vid sammanträdet med en muntlig redovisning från gruppens medlemmar. Av redovisningen framgår att uppdraget inte handlar om att bygga en ny hemsida utan snarare om att skapa en webbplattform som är anpassad och utbytbar för framtiden och som blir ett verktyg anpassat för framtida behov. För att lösa de behov som finns har gruppen sett på olika alternativ; dels anställning av resurs för arbete i egen regi och dels upphandling av tjänsten. Arbetsgruppen förespråkar en upphandling av tjänsten. Arbetsutskottet beslutar att uppdraga åt arbetsgruppen att till beslutsgången i maj månad 2004 redovisa ett konkret förslag till beslut i ärendet samt Arb.grupp att i övrigt med godkännande lägga informationen till handlingarna. Arbetsgruppen redovisar i skrivelse daterad april 2004 sitt förslag till lösningar som innebär att en webbplattform skapas som är anpassad och utbyggbar för framtiden och som blir ett verktyg för att nå ut med information både externt och internt (intranät). En förutsättning som förslaget bygger på är att användningen inte kräver ett specialiserat kunnande för vilket medför att vägen mellan källan/arbetstagaren och hemsidan/intranätet blir kort. Arbetsgruppen föreslår följande lösning: Hemsida (del 1) Programvara Konsulting (takpris) Driftkostnad fr.o.m. jan /år

14 Kommunstyrelsen 12 maj Kommunstyrelsens arbetsutskott 3 maj Intranät/Metakatalog (del 2) Programvara Certifikat Konsulting (takpris) - Metakatalog Intranät/Portal Driftkostnad/support fr.o.m. jan /år Vid samtidig beställning av båda delarna lämnas rabatt med 15-20% Slutligt upphandlingsförfarande lämnas över till Servicekontoret. Inför det kommande arbetet med att implementera den nya webbsatsningen och även för att redan löpande sköta densamma på ett bra sätt föreslår arbetsgruppen följande organisation: 1. Arbetsgruppen ska fortsätta med de fyra personer, som nu finns i den. Dessa får utbildning av leverantören och har därefter övergripande ansvar för att utbilda de personer, som på de olika förvaltningarna kommer att ha löpande uppdateringsansvar. Gruppen ska även kontinuerligt svara för att samla in önskemål om förändringar och uppdateringar, samt se till att dessa genomförs i lämplig omfattning. 2. En organisation byggs upp där de olika förvaltningarna har en ansvarig för uppdateringar av resp. förvaltnings avsnitt av webben. Dessa personer måste då ha ett intresse för att arbeta med information, för att den information som finns på webben alltid hålls aktuell. 3. En tekniskt ansvarig person som ansvarar för driften av webben(roger Nordqvist) 4. En huvudansvarig för innehållet i webb sidan och för webbpubliceringspolicy = informationsansvarig för kommunen Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att bifalla arbetsgruppens förslag till såväl teknisk lösning som organisation för kommunens hemsida. att uppdraga åt servicekontoret att genomföra erfoderlig upphandling samt

15 Kommunstyrelsen 12 maj Kommunstyrelsens arbetsutskott 3 maj att för ändamålet erfoderliga medel anvisas ur de medel för omstrukturering av verksamheten som erhållit från Bostadsdelegationen Kommunstyrelsen beslutar Arb.grupp att bifalla arbetsutskottets förslag.

16 Kommunstyrelsen 12 maj Kommunfullmäktige 29 april Ks 58 Kf 20 Dnr/81/2004 Motion ang. lågstrålande zoner i Filipstads kommun I motion 20 april 2004 anför Kerstin Hugosson följande: I de flesta europeiska nationer är det folkliga motståndet nu stort, med massdemonstrationer och nedsågade master som resultat och deras tidningar är dagligen fyllda av dessa händelser. Men i Sverige är tystnaden nära nog total, eftersom massmedia verkar ha en tyst överenskommelse om att inte störa elektronikbranschen. Du får alltså inte reda på vare sig hälsoriskerna eller hur det kokar hos allmänheten i andra länder. Nu har Telia-Sonera släppt på strålningen i sina 3G-master och de strålar dygnet runt över 75 % av Sverige. I Morgon-Ekot P1 den 9 mars intervjuades en taleskvinna om nyttan av 3G-telefonin, när marknaden rusar fram med idel nya uppfinningar som t ex att ta kort och t o m filma med mobilen. Vad är vitsen med 3G? frågade reportern. Ja, med 3G kan du surfa och prata i telefonen samtidigt, svarade hon. En ingenjör sa: Vi uppfinner sakerna, sedan får allmänheten visa, om det finns någon efterfrågan. Behöver vi surfa och prata i telefon samtidigt eller är vi lättlurade offer för smarta reklammakare och teleindustrin? Aldrig i världshistorien har vi utsatts för så mycket strålning på alla våglängder som nu. Jag är inte framstegsfientlig, men när det finns forskning som visar på hur skadligt detta är- speciellt för barn- kan jag inte tiga. Strålning från masterna upphör aldrig. Den pågår dygnet runt år efter år. Man kan undra om regeringen tycker det är hälsosamt att helkroppsbestråla barn, ungdomar och vuxna. Rysslands strålskyddskommission har mycket strängare regler än Sverige. De anger att ingen vuxen ska tala i en mobil längre än 3 minuter. Därefter måste man vänta minst 15 minuter innan ett nytt 3- minuters samtal bör ske. Barn och ungdomar under 16 år, havande kvinnor och människor med sömnsvårigheter eller minnestörningar ska aldrig använda mobiltelefon. I Paris har operatörerna fått montera ner många basantenner eftersom man upptäckt områden med för höga värden. I Saint Cyr i Frankrike har 8 barn drabbats av cancer. Gemensamt för dessa barn är att de går i samma skola, vilken befinner sig ca 150 m från en GSM-mast. Sändarna har nu stängts av.

17 Kommunstyrelsen 12 maj Kommunfullmäktige 29 april I Filipstad har kommunfullmäktige sagt, att det som beslutas även ska ses ur ett barnperspektiv. Tänk på barnen, när ni beslutar om tillåtelse att bygga master i kommunen! Den pågående 3G-utbyggnaden måste anses som ett hot mot våra barns hälsa. Barn som använder mobiltelefonen flitigt är en mycket utsatt grupp. De har tunnare skallben än vuxna. Artikel 36 i FN:s konvention om barnens rättigheter säger, att staterna skall se till att barn får skydd mot sådant som kan skada dem i något avseende. Skolsköterskor, lärare och andra har på senaste tiden slagit larm om att barn och ungdomar drabbats av huvudvärk, koncentrationsproblem, nervositet och oro blir alltmer stressande. Ett samband kan finnas mellan dessa symtom och den alltmer intensiva elektriska/elektroniska miljön. Lysrör, lågenergilampor, datorer i skolan, trådlösa interna kommunikationssystem, mobiltelefoner i nästan allas fickor och väskor, digitaltelefoner, mikrovågsugnar, videoapparater, moderna elektronikspäckade TV-apparater och allehanda övriga elektronikprylar i hemmen, bilar som blir alltmer elektroniskt utrustade, basstationer och sändare överallt. Ingen slipper undan. Men människan är ingen robot. Hon är en levande biologisk varelse. Hjärnan och nervsystemet tål inte hur mycket som helst. I skolan bör man mäta den sammantagna strålningen, speciellt i datasalarna. I skolan befinner sig våra barn dagligen -de ska bli vårt lands framtid. Det förekommer demonstrationer i Sverige också. Vid ett 3G-protestmöte på Mynttorget i Stockholm sa Eva Flyborg, folkpartiet: Vi inom folkpartiet stöder alla krav på en kritisk utvärdering av 3G och finner de alltfler hälsonegativa forskningsrapporterna mycket oroande. Lotta Nilsson-Hedström, språkrör för miljöpartiet sa: Miljörörelsen fick rätt när det gällde DDT, asbest, amalgam, neurosedyn. Nu gäller kampen mot el-smog och 3G. Lennart Bergelin, Björn Borgs gamle tränare ansluter sig till 3Gkritikerna: Hur kan man dra igång ett så stort projekt där hela befolkningen utsätts för intensiv och ständig bestrålning? Jag tycker det är hänsynslöst av politikerna att tillåta det, innan vi vet mer om effekterna. Södertälje kommun går i täten för skapandet av lågstrålande zoner. Nyligen blev mätningarna klara. Vi är den första kommunen i landet som mätt upp strålningen på ett sådant vis, att vi har belägg för att lågstrålande zoner verkligen kan bli en fristad för dem, som hunnit bli känsliga. Jerker Idestam-Almqvist miljönämndens ordförande i Södertälje säger:

18 Kommunstyrelsen 12 maj Kommunfullmäktige 29 april Stoppa utbyggnaden till vi fått klarhet. Det är skandal att 3G industrin fått dra igång sin utbyggnad utan att befintlig miljölagstiftning en har använts. Miljöbalkens försiktighetsprincip har inte tillämpats trots att den ska användas vid användning av ny osäker teknik. Men nu vaknar alltfler kommunalpolitiker och ställer kravet, att miljöbalken ska användas. Mitt förslag är: 1. Mät upp strålningen i skolorna, speciellt i datasalarna. 2. Avsätt en zon som är lågstrålande i Filipstads kommun. Kommunfullmäktige beslutar att remittera motionen till kommunstyrelsen. Ks Kommunstyrelsen beslutar MOB att remittera motionen till miljö- och byggnadsnämnden

19 Kommunstyrelsen 12 maj Kommunfullmäktige 29 april Ks 59 Kf 21 Dnr/ 82/2004 Motion ang. fjärrvärme i Lesjöfors och Nykroppa I motion 22 april 2004 anför Benny Persson, Peter Johansson och Gudrun Henriksson följande: Sedan ett antal år är flera fastigheter i Filipstads tätort uppvärmda via fjärrvärme. Ett uppvärmningssystem som har flera fördelar, inte minst ur miljösynpunkt. Det är nu dags att utreda möjligheten till att bygga fjärrvärmeanläggningar i Lesjöfors och Nykroppa. I Lesjöfors kan en tänkbar plats för en fjärrvärmeanläggning vara det gamla sågverksområdet. Tänkbara fastigheter som kunde få fjärrvärme är bland annat Centrumhuset, Folkets Hus, skolan, konsum och givetvis även egna hem. Beträffande Nykroppa kan bland annat Åhrlundsgården, skolan, konsum och även här egna hem anslutas till en fjärrvärmeanläggning. Med hänvisning till ovanstående anförda föreslår vi att kommunen utreder möjligheten till fjärrvärme i Lesjöfors och Nykroppa. Kommunfullmäktige beslutar Ks att remittera motionen till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige besluta att uppdraga åt kommunens representanter i styrelsen för Filipstads Värme AB att aktuallisera motionärernas frågeställning att uppdraga åt energisparrådgivaren att till kommunstyrelsen under hösten 2004 ge en redovisning avseende pågående energispararbete samt att motionen med detta får anses besvarad.

20 Kommunstyrelsen 12 maj Ks 60 Dnr/ Kommunstyrelsen beslutar att med godkännande lägga följande anmälningsärenden till handlingarna. 1. Service- och tekniknämndens Au, protokoll, Delegationsbeslut fattade av personalchefen. 3. Barn- och utbildningsnämnden, protokoll , Au, Pensionärsråd & Handikappråd, protokoll, SV Kommunförbundets cirkulär- Vårpropositionen Årsberättelse 2003-Föreningen Filipstads Bergslags Kanal 7. Miljötillståndet i Värmlands län-länsstyrelsen i Värmland 8. Ansökan om bidrag-friskvården i Värmland 9. Region Värmland, Protokoll Barn- och utbildningsnämnden, Ekonomisk uppföljning budget Socialnämnden, Verksamhetsuppföljning efter 3 månader Trafikplanering för framtiden och tidtabell

21 Kommunstyrelsen 12 maj Ks 61 Dnr/ 14/2004 Ansökan om samverkan i Värmland kring föräldrarutbildning i ett jämställdhetsperspektiv Landstinget i Värmland konstaterar i skrivelse 19 januari 2004 att den föräldrarutbildning som genomförts sedan 1970-talet inte förändrats nämnvärt. Utveckling av utbildning har efterfrågats under flera år och de tydligaste önskemålen om utveckling är i frågor som avser dels relationer samt det manliga perspektivet. Under åren genomfördes i Värmland ett projekt i syfte att utveckla föräldrarutbildningen och som finansierades av Försäkringskassan, Landstinget och Länsstyrelsen. Landstinget är nu inne i skedet att integrera projektet i sin reguljära verksamhet från och med 1/ men på grund av det ekonomiska läget finns i nuläget inga möjligheter att arvodera männen. Den fråga Landstinget ställer är om kommunen kan överta ansvaret och kostnaden för de i kommunen verksamma timanställda pappagruppsledarna samt kostnaden för nyrekrytering. Landstinget avser att ta fortsatt ansvar för utbildning, handledning och kunskapsstöd. Det framgår av socialnämndens arbetsutskotts protokoll 4 maj 2004, 57, att IFO-avdelningen bedöms kunna ha nytta av pappagrupper i vissa fall, dock inte generellt. Verksamhetsledarens erfarenhet är positiv av denna typ av verksamhet, dock har ingen utvärdering redovisats. Bedömningen är därför att detta är en landstingsangelägenhet kopplad till mödra- och barnavårdscentralernas verksamhet varför socialförvaltningen inte finner någon anledning att kommunen ska ta ansvar för detta. Socialnämndens arbetsutskott har därför beslutat att som yttrande till kommunstyrelsen uttala att Filipstads kommun av angivna skäl ej ställer sig positiv till att lämna bidrag till Pappagruppsledare. Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige besluta att som yttrande instämma i socialnämndens arbetsutskotts förslag.

22 Kommunstyrelsen 12 maj Ks 62 Dnr/ 72/2004 Förslag till alkohol- och drogpolitiskt länsdokument för Värmlands län Det framgår av Länsstyrelsens remiss 4 april 2004 att dåvarande Kommunförbundet Värmland, Landstingsstyrelsen i Värmland och Länsstyrelsens styrelse var för sig hösten 1997 antog ett förslag till gemensamt alkoholpolitiskt policy dokument. Jämte beslutet om ett gemensamt dokument inrättades en länssamverkansgrupp för alkoholfrågor. Mot bakgrund av den utveckling som skett inom alkoholområdet sedan 1997 finns det ett behov att revidera och förnya det gemensamma länsdokumentet. Förslag till nytt länsdokument har därför skrivits på uppdrag av länssamverkansgruppen. Förslaget har diskuterats brett, bland annat med de särskilda arbetsgrupper som samordnar det förebyggande arbetet i kommunerna med föreningslivet och med ungdomar ur ungdoms fullmäktige i Karlstads kommun. Förslaget till nytt länsdokument har också i början av året behandlats av Region Värmlands styrelse som beslutat att ställa sig bakom dokumentet. Efter föredragning den 22 mars har länsstyrelsens styrelse beslutat att förslaget till nytt länsdokument ska remitteras till samtliga kommuner innan det slutligen behandlas av Länsstyrelsen. Socialnämndens arbetsutskott har vid sammanträde 4 maj 2004, 71, behandlat länsdokumentet och konstaterar att det i sin helhet är bra. Verksamhetsledare IFO är dock av den uppfattningen att en betydande förändring bör äga rum vad gäller samarbetet mellan socialtjänstens IFO-avdelning och skolan. Ambitionen bör vara att IFO-avdelningens barn- och ungdomsverksamhet i allt högre utsträckning ska fungera som ett förstärkt elevvårdsteam till skolan. De barn och ungdomar som är aktuella inom IFO-avdelningen är alla i skolans miljö. Ofta pågår en stödjande process i skolans elevvårdsteam samtidigt som IFOavdelningen utför ett arbete med tangerad målsättning. För att uppnå dokumentets högt uppsatta målsättning, minskat användande av alkohol och droger, krävs större och tydliga strukturella förändringar än vad som beskrivs i dokumentet. Till exempel kan ifrågasättas i vilken utsträckning ANT-undervisningen i skolan har effekt på ungdomars beslut att inte använda alkohol eller droger. Både familjecentraler och fritidsgårdar är säkert bra, men finns det några utvärderingar på det? Viktigt att utvärdera verksamheter så att man vet vilken effekt de har.

23 Kommunstyrelsen 12 maj Sociala sektorn blir annars en bransch som allt för enkelt följer nya trender. Socialnämndens arbetsutskott har beslutat att avge yttrande enligt ovanstående redovisning. Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige besluta att socialnämndens arbetsutskotts redovisning får utgöra kommunens yttrande i ärendet.