Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsen 29 mars (20)

Transkript

1 Kommunstyrelsen 29 mars (20) Plats och tid: Kommunstyrelsens sammanträdesrum kl Ajournering mellan Beslutande: Ersättare: Per Gruvberger, ordf Åsa Hååkman-Felth Sune Frisk Bengt-Olov Persson Anita Widman Anders Nilsson Hans Nahlbom Bo Olsson Harry Johansson Peter Johansson Michael Helmersson Sune Carlsson Marina Isaksson Kjell Tellin Övriga deltagande:claes Hultgren, kommunchef Bo Forsberg, sekreterare Christina Steijner Utses att justera: Michel Helmersson Justeringens plats och tid: Kommunstyrelsens kansli 4 april 2005 Underskrifter Sekreterare Bo Forsberg Paragrafer Ordförande Per Gruvberger Justerande Michael Helmersson ANSLAG/BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ Kommunstyrelsen 29 mars 2005 Anslagsdatum: 4 april 2005 Datum för anslags nedtagande: 25 april 2005 Förvaringsplats Kommunstyrelsens kansli Underskrift Annika Jansson

2 Kommunstyrelsen 29 mars Kommunstyrelsens arbetsutskott 14 mars Ks 25 Au 29 Dnr 54/05 Ej besvarade motioner Enligt av fullmäktige antagen arbetsordning skall kommunstyrelsen jämlikt 29 årligen till kommunfullmäktiges april- och oktobersammanträden redovisa de motioner vilkas behandling ännu ej slutförts. Den redovisning som skall presenteras för fullmäktige i april 2005 avges enligt följande: Kerstin Hugossons motion ang. lågstrålande zoner i kommunen. Motionen har behandlats vid kommunfullmäktiges sammanträde 29 april Motionen har remitterats till miljö- och byggnadsnämnden, som avgivit svar 15 december Motionen har behandlats vid kommunstyrelsens arbetsutskotts sammanträde 17 januari 2005 och därvid återemitterats till miljö- och byggnadsnämnden. Miljö- och byggnadsnämnden har avgivit svar 16 februari Motionen beräknas bli besvarad vid dagens sammanträde. Michael Helmerssons motion ang. alkolås på fordon i kommunal drift har behandlats vid kommunfullmäktiges sammanträde 27 maj Motionen är remitterad till Service- och tekniknämnden för yttrande. Bengt Sjöbergs mfl motion ang. information och demokrati har behandlats vid kommunfullmäktiges sammanträde 23 oktober Motionen har av kommunstyrelsen remitterats till kommunchefen för beredning i kommunledningsgruppen. Kerstin Hugossons motion ang. Filipstad behöver uppmuntra till nya invånare, har behandlats av kommunfullmäktige 10 februari Motionen har av kommunstyrelsens arbetsutskott remitterats till informationsansvarige. Kommunfullmäktige har vid sammanträde 28 oktober 1999, 89, beslutat att respektive beredningsorgan skriftligt eller muntligt vid fullmäktigesammanträdet skall redovisa sin beredning av motionerna och ange beräknad tid för sitt yttrande.

3 Kommunstyrelsen 29 mars Kommunstyrelsens arbetsutskott 14 mars Arbetsutskottet föreslår Kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att lägga motionsredovisningen till handlingarna att delge densamma till de instanser och befattningshavare som ännu ej besvarat motionerna samt att notera att kommunallagen stadgar att en motion ska beredas så att kommunfullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att motionen väcktes. Enligt arbetsutskottet

4 Kommunstyrelsens arbetsutskott 17 januari 2005/14 mars /4 Kommunstyrelsen 12 maj 2004/29 mars /4 Kommunfullmäktige 29 april Au 1 Au 30 Ks 26 Ks 58 Kf 20 Dnr/81/2004 Motion ang. lågstrålande zoner i Filipstads kommun I motion 20 april 2004 anför Kerstin Hugosson följande: I de flesta europeiska nationer är det folkliga motståndet nu stort, med massdemonstrationer och nedsågade master som resultat och deras tidningar är dagligen fyllda av dessa händelser. Men i Sverige är tystnaden nära nog total, eftersom massmedia verkar ha en tyst överenskommelse om att inte störa elektronikbranschen. Du får alltså inte reda på vare sig hälsoriskerna eller hur det kokar hos allmänheten i andra länder. Nu har Telia-Sonera släppt på strålningen i sina 3G-master och de strålar dygnet runt över 75 % av Sverige. I Morgon-Ekot P1 den 9 mars intervjuades en taleskvinna om nyttan av 3G-telefonin, när marknaden rusar fram med idel nya uppfinningar som t ex att ta kort och t o m filma med mobilen. Vad är vitsen med 3G? frågade reportern. Ja, med 3G kan du surfa och prata i telefonen samtidigt, svarade hon. En ingenjör sa: Vi uppfinner sakerna, sedan får allmänheten visa, om det finns någon efterfrågan. Behöver vi surfa och prata i telefon samtidigt eller är vi lättlurade offer för smarta reklammakare och teleindustrin? Aldrig i världshistorien har vi utsatts för så mycket strålning på alla våglängder som nu. Jag är inte framstegsfientlig, men när det finns forskning som visar på hur skadligt detta är- speciellt för barn- kan jag inte tiga. Strålning från masterna upphör aldrig. Den pågår dygnet runt år efter år. Man kan undra om regeringen tycker det är hälsosamt att helkroppsbestråla barn, ungdomar och vuxna. Rysslands strålskyddskommission har mycket strängare regler än Sverige. De anger att ingen vuxen ska tala i en mobil längre än 3 minuter. Därefter måste man vänta minst 15 minuter innan ett nytt 3- minuters samtal bör ske. Barn och ungdomar under 16 år, havande kvinnor och människor med sömnsvårigheter eller minnestörningar ska aldrig använda mobiltelefon. I Paris har operatörerna fått montera ner många basantenner eftersom man upptäckt områden med för höga värden. I Saint Cyr i Frankrike har 8 barn drabbats av cancer. Gemensamt för dessa barn är att de går i samma skola, vilken befinner sig ca 150 m från en GSM-mast. Sändarna har nu stängts av.

5 Kommunstyrelsens arbetsutskott 17 januari 2005/14 mars /5 Kommunstyrelsen 12 maj 2004/29 mars /5 Kommunfullmäktige 29 april I Filipstad har kommunfullmäktige sagt, att det som beslutas även ska ses ur ett barnperspektiv. Tänk på barnen, när ni beslutar om tillåtelse att bygga master i kommunen! Den pågående 3G-utbyggnaden måste anses som ett hot mot våra barns hälsa. Barn som använder mobiltelefonen flitigt är en mycket utsatt grupp. De har tunnare skallben än vuxna. Artikel 36 i FN:s konvention om barnens rättigheter säger, att staterna skall se till att barn får skydd mot sådant som kan skada dem i något avseende. Skolsköterskor, lärare och andra har på senaste tiden slagit larm om att barn och ungdomar drabbats av huvudvärk, koncentrationsproblem, nervositet och oro blir alltmer stressande. Ett samband kan finnas mellan dessa symtom och den alltmer intensiva elektriska/elektroniska miljön. Lysrör, lågenergilampor, datorer i skolan, trådlösa interna kommunikationssystem, mobiltelefoner i nästan allas fickor och väskor, digitaltelefoner, mikrovågsugnar, videoapparater, moderna elektronikspäckade TV-apparater och allehanda övriga elektronikprylar i hemmen, bilar som blir alltmer elektroniskt utrustade, basstationer och sändare överallt. Ingen slipper undan. Men människan är ingen robot. Hon är en levande biologisk varelse. Hjärnan och nervsystemet tål inte hur mycket som helst. I skolan bör man mäta den sammantagna strålningen, speciellt i datasalarna. I skolan befinner sig våra barn dagligen -de ska bli vårt lands framtid. Det förekommer demonstrationer i Sverige också. Vid ett 3G-protestmöte på Mynttorget i Stockholm sa Eva Flyborg, folkpartiet: Vi inom folkpartiet stöder alla krav på en kritisk utvärdering av 3G och finner de alltfler hälsonegativa forskningsrapporterna mycket oroande. Lotta Nilsson-Hedström, språkrör för miljöpartiet sa: Miljörörelsen fick rätt när det gällde DDT, asbest, amalgam, neurosedyn. Nu gäller kampen mot el-smog och 3G. Lennart Bergelin, Björn Borgs gamle tränare ansluter sig till 3Gkritikerna: Hur kan man dra igång ett så stort projekt där hela befolkningen utsätts för intensiv och ständig bestrålning? Jag tycker det är hänsynslöst av politikerna att tillåta det, innan vi vet mer om effekterna. Södertälje kommun går i täten för skapandet av lågstrålande zoner. Nyligen blev mätningarna klara. Vi är den första kommunen i landet som mätt upp strålningen på ett sådant vis, att vi har belägg för att lågstrålande zoner verkligen kan bli en fristad för dem, som hunnit bli känsliga. Jerker Idestam-Almqvist miljönämndens ordförande i Södertälje säger:

6 Kommunstyrelsens arbetsutskott 17 januari 2005/14 mars /6 Kommunstyrelsen 12 maj 2004/29 mars /6 Kommunfullmäktige 29 april Stoppa utbyggnaden till vi fått klarhet. Det är skandal att 3G industrin fått dra igång sin utbyggnad utan att befintlig miljölagstiftning en har använts. Miljöbalkens försiktighetsprincip har inte tillämpats trots att den ska användas vid användning av ny osäker teknik. Men nu vaknar alltfler kommunalpolitiker och ställer kravet, att miljöbalken ska användas. Mitt förslag är: 1. Mät upp strålningen i skolorna, speciellt i datasalarna. 2. Avsätt en zon som är lågstrålande i Filipstads kommun. Kommunfullmäktige beslutar att remittera motionen till kommunstyrelsen. Ks Kommunstyrelsen beslutar MOB att remittera motionen till miljö- och byggnadsnämnden Miljö- och byggnadsnämnden har vid sammanträdet 15 december 2004, 149, beslutat att som svar på remissen uttala följande: Motionären påstår att 3G-utbyggnaden utgör ett hot mot barnens hälsa. I detta sammanhang nämner motionären flera orsaker till strålning som anses påverka människan och det är därför svårt att förstå vart motionären syftar. Skall vi förhindra alla slag av strålning eller bara mobiltelefonernas. Hela vår värld består av strålning av olika slag. Strålning är ett begrepp som främst kommit att bli ett farligt begrepp, sedan kärnvapen började användas. Där kan man med fog säga att strålningen ligger inom ett våglängdsområde och har en sådan intensitet att den klart påverkar biologisk vävnad. Strålning är ett samlad begrepp för all vågrörelse varpå vårt liv grundas. Icke joniserande strålning Elektromagnetisk lågfrekvent strålning i området från delar av svängningar per sekund upp till cirka området för ljus, där mobiltelefonin och TV ligger med sina frekvenser anses ej påverka biologiskt material. Mer högfrekvent elektromagnetisk strålning, mikrovågs- och radarområdet kan vid höga effekter på nära håll ge påverkan på biologisk vävnad. Ännu högre frekvenser har det synliga ljuset. Vi vet att den ultravioletta delen ev det synliga ljuset kan ge skador på ytliga delar av människokroppen, huden.

7 Kommunstyrelsen 29 mars Kommunstyrelsens arbetsutskott 14 mars Kommunstyrelsens arbetsutskott 17 januari Så här långt benämns strålningen som icke är joniserande. Joniserande strålning Joniserande strålning består av vågrörelse med högre frekvenser. Denna strålningsformbörjar i gränstrakten av solljusets ultravioletta del. Den radioaktiva strålningen består dessutom av strålning från världsrymden och från geologiska material på och i jorden. Denna strålning är farlig för biologiska varelser på olika sätt. Risken för exempelvis cancer är uppenbar vid höga nivåer (hög effekt). Inom detta våglängdsområde har också människan skapat farlig strålning genom röntgenstrålning, radioaktiva isotoper för olika tekniska och medicinska områden, samt kärnreaktorer för fredligt och destruktivt bruk. Denna strålning har sannolikt gett upphovet till vår grundmurade rädsla för allt som benämns strålning. Vad vi ändå bör betänka är att 3G eller UMTS ligger inom frekvensområdet, icke joniserande strålning, där ingen under rätt lång tid har kunnat bevisat någon påverkan på människan. Med jämna mellanrum läser vi om att forskare kunnat bevisa farlighet. Dessa forskningsresultat har emellertid inte kunnat upprepas med motsvarande resultat och ganska snart fallit i glömska. Vi måste ha i beaktande att kommersiell TV har funnits i snart 75 år. Mobiltelefoni, NMT, GSM och nu senast UMTS har funnits i cirka 25 år. Någon skada som kan härledas till detta har ej kunnat bevisas. De stressymptom, som kan märkas hos skolbarn under senare år har med större sannolikhet sina rötter i dagens familje- och skolsituation. Skillnaden mellan UMTS jämfört med nuvarande GSM-system är att fältstyrkan vid UMTS sätts lägre, 0,5 volt/m på ett avstånd av cirka 100 m från basstationen. TV sänder med en fältstyrka på 0,5 volt/m ännu en mil från sändaren. Den nu vanligaste GSM telefonens basstation har en sändareffekt på 2 volt/m vid cirka 100 m från basstationen. UMTS borde alltså vara betydligt gynnsammare om man nu vill hävda försiktighetsprincipen. Att skapa strålningsfria zoner är i det närmast ogörligt. Den högfrekventa, hårda strålningen från världsrymden, från grundämnen, från nedfall på slarvigt hanterat kärnmaterial kan vi inte stänga av eller avgränsa. Det går heller inte att stängas av radio och TV och inte heller kommunikationsradio och radar. Dessa funktioner har en alltför viktig funktion i vårt samhälle för att undvaras. Vill vi stänga av den lågfrekventa strålning från våra elanläggningar i stor eller liten skala. Det skulle bli betydande problem när värmen faller bort och ljuset slocknar. Låt vara att vi kan undvara datorer och allehanda hushållsapparater. Vad återstår att avstå ifrån, jo mobiltelefonin.

8 Kommunstyrelsen 29 mars Kommunstyrelsens arbetsutskott 14 mars Kommunstyrelsens arbetsutskott 17 januari Motionären har ej klart angett vad som skall undanhållas i den tänkta strålningsfria zonen. Vi bör få veta om det menas hela det elektromagnetiska spektret eller bara lågfrekvent strålning från exempelvis datorer och strålningen från mobiltelefonsystemet. Kommunen och dess miljö- och byggnadsnämnd har endast att ta ställning till bygglov för vissa basstationer, de som kräver mastbyggnad. Försiktighetsprincipen tas ändå tillvara genom att tjänstemännen försöker övertala operatörerna att samutnyttja masterna och minska dess antal. Strålningen från basstationer och från enskilda telefoner har kommunen däremot ingen möjlighet att förhindra, då tillstånd till den utrustningen medges av annan myndighet. Det är naturligtvis möjligt att marginellt minska strålningspåverkan genom enskilda åtgärder i arbetslokaler och liknande. Detta skulle emellertid endast kunna påverka marginellt och knappast utestänga alla de strålningsfält som omger oss En strålningsfri zon med dess begränsade resultat, kräver utomordentligt kvalificerad uppmätning och sannolikt stora investeringar i avskärmningar och liknande. Detta är för närvarande inte aktuellt med beaktande av ovanstående sammanfattning. Per Gruvberger yrkar med instämmande av Anders Nilsson och Patrik Fornander att ärendet återemitteras till miljö- och byggnadsnämnden för kompletterande utredning. Arbetsutskottet beslutar att återemittera ärendet till miljö- och byggnadsnämnden. MOB Miljö- och byggnadsnämnden har vid sammanträdet 19 februari 2005, 17, beslutat att som svar på återremissen uttala följande: I motion 20 april 2004 anför Kerstin Hugosson följande två frågor angående strålning. 1. Mät upp strålningen i skolorna, speciellt i datasalarna. 2. Avsätt en zon som är lågstrålande i Filipstads kommun.

9 Kommunstyrelsen 29 mars Kommunstyrelsens arbetsutskott 14 mars Det finns olika alternativ att mäta strålning i skolor och daghem antingen med en extern konsult eller genom att någon hälsoskyddsinspektör utför mätningarna. Mätning i egen regi kräver investering av utrustning för ca 20 tkr samt utbildning, en egen investering bedöms bättre då man med utrustningen även kan mäta strålning från radio, TV, 3G och liknande utomhus. Med hjälp av eventuellt köp av mätutrustning kan miljö- och stadsarkitektkontoret själva identifiera och markera lågstrålande zoner som sedan kan redovisas i översiktplanen. Arbetsutskottet föreslår Kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att ge miljö- och byggnadsnämnden i uppdrag att inom befintlig ram inköpa föreslagen utrustning samt att därmed anse motionen besvarad. Enligt arbetsutskottet

10 Kommunstyrelsen 29 mars Kommunstyrelsen 26 januari Ks 27 Ks 3 Dnr 217/04 Omprövning av avgifter och ersättningar för vissa insatser enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) Det framgår av socialnämndens protokoll 14 december 2004, 74, att kommunfullmäktige 30 november 1995, 111, fastställt regler för avgifter och ersättningar i rubricerade ärende. Reglerna har nu setts över och socialnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att från och med 1 april 2005 tillämpa följande regler 1. Det särskilda lokala förbehållsbeloppet, 130 % av prisbasbeloppet, inom LSS upphör. Särskilda förbehållsbelopp för funktionshindrade bedöms inte längre vara nödvändiga efter att avgiftsreformen inom äldre- och handikapp-omsorgen har trätt i kraft den 1 juli 2002, enligt riksdagsbeslut. Samma förbehållsbelopp/minimibelopp som inom äldreoch handikappomsorgen skall gälla som grundbelopp även inom LSS. En sammanfattning av nämnda av-giftsregler bifogas. Tillägg till förbehållsbeloppet kan bli aktuella för bl.a yngre funktionshindrade efter individuell prövning enligt Socialstyrelsens rekommen-dationer i Meddelandeblad 9/02. Se bilaga. 2. Avgift för lunch vid deltagande i daglig verksamhet enligt LSS uttages med belopp motsvarande kostnad för lunch i kommunens servicehus, för när-varande 35 kr. 3. Den enskilde står för egna resor till korttidshem, daglig verksamhet och fritidstillsyn. 4. För mat vid heldygnsstillsyn debiteras 65 kr per dag (oförändrat), 35 kr för lunch eller middag och 15 kr för frukost resp. mellanmål eller kvällsmat. 5. Vid korttids- eller familjehemsvistelse skall ersättning enligt Svenska Kommunförbundets rekommendationer avseende LSS följas. 6. Habiliteringsersättningen / dagersättningen vid daglig verksamhet för psykiskt långtidssjuka höjs från 36 kr per heldag / 25 kr per halvdag till 40 kr per heldag och 28 kr per halvdag. 7. För kost och logi vid skolgång i annan kommun ska ersättning från förälder tas ut med 97 kr per dygn för mat och logi, varav 48:50 kr för mat och kr för logi (oförändrat).

11 Kommunstyrelsen 29 mars Kommunstyrelsen 26 januari Hyra i gruppboende fastställs utifrån bruksvärdeskalkyl, där hänsyn tas till bostadens storlek och standard (oförändrat). 9. Bilavgift vid utnyttjande av kommunens fordon skall följa det belopp som uttages av Servicekontoret för kommunens poolbilar, f.n kr per mil, inklusive bensin, minimiavgift 130 kr /halvdag kr/heldag beroende på bilens storlek. Den enskilde brukaren står för bilkostnaden som kan delas med andra funktionshindrade som eventuellt följer med på resan. 10. Vid gruppboende skall målsättningen vara att varje boende skall ha egen hushållskassa. 11. Förvaltningen tar ut ersättning motsvarande självkostnadspris för fritids-verksamhet och kulturella aktiviteter. Efter föredragning av ärendet yrkar under den här på följande överläggningen Sune Frisk med instämmande av Michael Helmersson och Patrik Fornander att ärendet återemitteras till socialnämnden. Kommunstyrelsen beslutar att återemittera ärendet till socialnämnden. Soc. Socialnämnden har vid sammanträde 15 mars 2005 beslutat i enlighet med sitt tidigare beslut. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att bifalla socialnämndens förslag samt att reglerna tillämpas från och med 1 maj 2005

12 Kommunstyrelsen 29 mars Ks 28 Dnr 21/05 Ekonomisk redogörelsen från förvaltningskontoren Kommunchefen redovisar vid sammanträdet den förteckning över placeringar, lån och likviditetsställning som upprättats av ekonomienheten för perioden 26 februari 24 mars Kommunstyrelsen beslutar att med godkännande lägga redovisningen till handlingarna.

13 Kommunstyrelsen 29 mars Kommunstyrelsens arbetsutskott 14 mars Ks 29 Au 31 Dnr 56/05 Budgetuppföljning februari 2005 Ekonomienheten har upprättat en sammanställning utvisande budgetuppföljningen för februari månad 2005 för de verksamheter som ingår i kommunstyrelsens arbetsutskotts ansvarsområde. Kommunchefen ger vid sammanträdet en kommentar till sammanställningen och besvarar frågor i anslutning härtill. Arbetsutskottet beslutar att utan erinran föra ärendet vidare till kommunstyrelsen samt att uppdraga åt personalavdelningen att vid nästa ekonomiska uppföljning ge en redovisning över läget beträffande införande av nytt PA-system. Ekonomienheten har inför dagens kommunstyrelse sammanträde upprättat en sammanställning för kommunstyrelsen, miljö- och byggnadsnämnden, socialnämnden och barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde. Sammanställningen redovisar ett prognostiserat underskott på ca 4 mkr. Kommunchefen ger vid sammanträdet en kommentar till underskottet, vilket reduceras sedan prognosen gjordes. Kommunstyrelsen beslutar att med godkännande lägga sammanställningen till handlingarna.

14 Kommunstyrelsen 29 mars Kommunstyrelsens arbetsutskott 14 mars Ks 30 Au 32 Dnr 191/02 Försäljning av aktie i Bäckfåran AB Kommunfullmäktige har vid sammanträdet 24 oktober 2002, 67, beslutat att godkänna föreslaget avtal till aktieöverlåtelse avseende 999 aktier i Bäckfåran AB mellan kommunen och Temautveckling Norden AB och att godkänna det tilläggsavtal som upprättats mellan kommunen och Temautveckling AB. I tilläggsavtalet, som framför allt reglerar de åtaganden Bäckfåran har mot Landstinget i Värmland avseende åtgärder för fastigheterna Lasarettet 2 och 4, stadgas i 2 punkt 1 att Temautveckling AB äger rätt att efter kräva inlösen av den enda aktie, som efter ovan angivna fullmäktige beslut är i kommunens ägo. Köpeskillingen härför anges till 100 kronor. I skrivelse 19 oktober 2004 anför Temautveckling AB att man beslutat sig för att utnyttja denna rätt till inlösen av aktien för nominella värdet 100 kronor. Närslutet skrivelsen bifogas avräkningsnota och bolaget kommer att ombesörja ändring i aktieboken samt anmälan till PRV. Det noterades även att Landstinget i Värmland i skrivelse 17 februari 2005 konstaterar att de villkor ang. fastighetens skick uppfyllts och att Landstinget därför ej har något krav på Bäckfåran AB om återbetalning. Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att försälja kvarvarande aktie i Bäckfåran AB till Temautveckling AB för en köpeskillning av 100 kronor. Kommunstyrelsen beslutar att bifalla arbetsutskottets förslag. Temautv.

15 Kommunstyrelsen 29 mars 2005 Kommunstyrelsens teknikutskott 14 mars Kommunstyrelsens teknikutskott 10 februari Kommunstyrelsens teknikutskott 17 januari Tu 15 Ks 31 Dnr 212/04 Tu 13 Tu 3 Dnr 44/2004 Förslag till förändringar i centrala Filipstad Miljö- och byggnadsnämnden har överlämnat ett förslag till förändringar i centrala Filipstad för beslut om inriktningsmål för genomförande. Per Gruvberger informerar om stadsarkitektens förslag till förändringar i centrala Filipstad. Utskottet diskuterade förutsättningarna att genomföra arbeten ur planen under Teknikutskottet beslutar att uppdra åt förvaltningen att återkomma med plan på de delar av förslaget som bedöms kunna genomföras under Förslaget ska innehålla tidsplan och ekonomisk beräkning. Förvaltningen rapporterar att arbetet fortlöper och att ärendet kommer att tas upp på nästa teknikutskott för beslut. Teknik och Service anser att förslaget bör indelas i två etapper. Del Beskrivning Tid* Kostnad Etapp 1 Sträckning från blivande rondell vid korsningen Rv 63 Konsul Lundströms väg till Tegnérgatan. A GC-väg över Bryggeritomten utföres efter att vägverket utbyggt Rv 63 delen Skillervägen avsmalning Ferlinskolan innefattande nytt övergångställe över Rv 63 vid Skillervägen. Projektering pågår. Byggande planeras under 2006 B Kungsgatan delen Tegnérgatan Hötorget öppnas för dubbelriktad trafik. Kvarnbron enkelriktas Etapp

16 Kommunstyrelsen 29 mars Kommunstyrelsens teknikutskott 14 mars Kostnad C Tegnérgatan ombygges med parkeringsplatser Se Del B D Återställning efter rivning i Kv Svalan. Kostnaden uppskattad i inledningsskedet till kronor ,- (uppskattad kostnad) Etapp 2 E F Avstängning av Telegatan för genomfartstrafik. Permanent avstängning av Telegatan för genomfartstrafik Innefattar Stora Torget och Viktoriagatan ,000, För objekten B-D Etapp 1 finns kronor från Bostadsdelegationen. Kv Tornsvalan och parkeringutredning för Hötorget med angränsande område kräver ytterligare utredning. Teknik och Service föreslår teknikutskottet föreslå Kommunstyrelsen besluta att objekten B-E Etapp 1 utföres att kronor från Bostadsdelegationen används till utförandet. att Teknik och Service återkommer beträffande kostnaden för Kv Svalan och Tornsvalan. att GC vägen över Bryggeritomten samt Etapp 2 tas upp i Teknik och Service i förteckning över gatuarbeten för att permanent avstängning av Telegatan tas upp i Teknik och Service förteckning över gatuarbeten 2006

17 Kommunstyrelsen 29 mars Kommunstyrelsens teknikutskott 14 mars Därtill föreslår Teknik och Service föreslå Teknikutskottet besluta att Kungsgatan delen Tegnérgatan Hötorget öppnas för dubbelriktad trafik. att Kvarnbron enkelriktas i västlig riktning. att Telegatan avstängs för genomfartstrafik. Teknikutskottet beslutar enligt förvaltningens förslag. Ks Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att objekten B E etapp 1 utföres 2005 Kommunstyrelsen beslutar att 500 tkr från Bostadsdelegationens medel får användas till utförandet att Teknik och Service återkommer beträffande kostnaderna för Kvarteret Svalan och Tornsvalan att GC vägen över Bryggeritomten samt Etapp 2 tas upp i Teknik och Service i förteckning över gatuarbeten för 2006 samt att permanent avstängning av Telegatan tas upp i Teknik och Service förteckning över gatuarbeten Tekn.

18 Kommunstyrelsen 29 mars Ks 32 Kommunstyrelsen beslutar att med godkännande lägga följande anmälningsärenden till handlingarna 1. Arbetsmarknadsläget i Värmland februari Delegation Personalavdelningen 3. Barn- och utbildningsnämnden, protokoll, Kommunstyrelsens teknikutskott, protokoll, Region Värmland, protokoll, Kultur- och föreningsutskottet, protokoll, Miljö- och byggnadsnämnden, protokoll, Fastigheterna Lasarettet 2 och 4 skrivelse från Landstinget 9. Årsredovisning 2004 Hjälpmedelsnämnden i Värmland 10. Anhållan om utbetalning av årsavgift 2005 Föreningen Värmländska Industriminnesföreningen

19 Kommunstyrelsen 29 mars Ks 33 Ändrad sammanträdestid Kommunstyrelsen beslutar att kommunstyrelsens sammanträde 5 december 2005 flyttas till 8 december 2005.

20 Kommunstyrelsen 29 mars Ks 34 Dnr Marknadsföring av Filipstads kommun Anders Nilsson redogör vid sammanträdet för ett förslag till information/ marknadsföring av Filipstads kommun som primärt ska delges de befattningshavare som eventuellt flyttar till Värmland i samband med utlokalisering av statlig verksamhet. Informationen är tänkt att produceras i form av en CD-skiva och produktion och utskick beräknas kosta tkr. Harry Johansson och Michael Helmersson uttalar sitt stöd för projektet. Per Gruvberger föreslår att erforderliga medel disponeras ur kommunstyrelsens tillgängliga medel. Kommunstyrelsen beslutar att godkänna att redovisat informations/marknadsföringsmaterial tas fram samt att erforderliga medel, maximalt 70 tkr, disponeras ur kommunstyrelsens tillgängliga medel. Anders N