Ungdomars företagsamhet

Transkript

1 1 Ungdomars företagsamhet en nyckel till Västerbottens framtid Strategi och handlingsprogram för Detta handlingsprogram har tagits fram inom ramen för Nuteks entreprenörskapsprogram inom vilket Västerbotten utsågs till pilotlän tillsammans med fem andra län och regioner i Sverige. Handlingsprogrammet har utarbetats i ett brett partnerskap. Det bygger dels på kommunernas egna handlingsplaner som också förankrats politiskt i varje kommun, dels på resultat av forskning genomförd vid Forskningscentrum företagsamt lärande vid lärarutbildningen, Umeå universitet. I de kommunala handlingsplanerna beskrivs det lokala arbetet, medan detta handlingsprogram för länet utgör en vägvisare för det regionala arbetet under perioden då Regionförbundet Västerbottens län har ansvaret. Det antogs av Länsstyrelsens styrelse 10 december Bakgrund I Västerbotten är avstånden stora och befolkningen ojämnt fördelad över länets kvadratkilometer stora yta. Det är ett län fullt av kontraster - särskilt tydliga är skillnaderna mellan kust och inland. I inlandskommunerna minskar befolkningen och genomsnittsåldern ökar. På flera håll befarar man därför en framtida brist på arbetskraft och försämrad ekonomi. I de kommuner där arbetsmarknaden domineras av en eller ett par arbetsgivare är sårbarheten stor. Vi vet också att det under de närmaste åren är aktuellt med generationsskifte på många arbetsplatser och företag. Företagen i inlandet är ofta små och har få anställda. Här är besluts- och kontaktvägarna korta och samarbete över kommungränserna vanligt när det gäller kommunal service, gymnasieskola m m. Offentlig sektor dominerar som arbetsgivare i många kommuner. Vid kusten finns tre fjärdedelar av länets invånare; arbetsmarknaden är diversifierad, infrastrukturen väl utbyggd och kommunerna har generellt sett bättre ekonomi. Men även i kustlandet finns en hotbild med minskande befolkning, utflyttning av välutbildad arbetskraft och på sikt brist på arbetskraft och omställningsproblem vid generationsskiften. Entreprenörskap och företagande är en av de åtta nyckelkompetenser som EU nyligen definierat som de absolut nödvändigaste att ha för att möta dagens och morgondagens arbetsmarknad. Mot denna bakgrund är företagsamheten hos varje individ av betydelse. Människor med problemlösningsförmåga, flexibilitet, initiativkraft, självständighet och ansvarsförmåga kommer att efterfrågas inom såväl privat som offentlig verksamhet. Skolans roll som en kreativ plats för att stimulera ett livslångt lärande är självklar. För att uppmuntra och stärka det pågående arbetet med att öka det företagsamma lärandet* i skolan och utveckla kontakterna mellan skolan och arbetslivet har detta handlingsprogram för Västerbottens län tagits fram. Efter halva tiden ska det utvärderas. * Med företagsamt lärande menas Förmågan att se möjligheter, förstå sammanhang och överföra sina idéer till handling.

2 Handlingsprogrammet bygger på det arbete som pågått under lång tid i länet genom projekten Ny Kraft och PRIO 1 och det är förankrat i länets Regionala Tillväxtprogram, RTP, och strukturfondsprogram. Det utgör den plattform för hur vi i Västerbottens län ska arbeta med att utveckla företagsamheten bland länets ungdomar till år Därmed inte sagt att alla ska bli företagare. Vi ska alla bli mer företagsamma och få inblick i och kunskap om vad företagsamhet och företagande innebär. Skolans utmaning är att stimulera det entreprenörskap som barn och ungdomar föds med. 2 Matrisen visar en översikt av handlingsprogrammets uppbyggnad. UTMANINGAR Negativa attityder till företagsamhet Nya kompetenskrav i arbetslivet Otillräcklig förankring och implementering av företagsamt lärande i skolan och i lärarutbildning Få ungdomar startar företag Samordningsansvaret övergår till annan huvudman MÅL Ökad kunskap om företagsamhet och företagande Företagsamt lärande tillämpas i hela utbildningssystemet och kommunerna efterfrågar denna lärarkompetens Nya former för rådgivning och stöd till ungdomar med företagsidéer En fungerande länsorganisation leder arbetet med ungdomars företagsamhet STRATEGIER 1. Samverkan med närsamhället och det lokala arbetslivet ska vara ett återkommande och självklart inslag i skolmiljön. 2. Kompetensutveckling för skolpersonal och andra nyckelpersoner ska tillgodoses. 3. Bättre och mer nutidsanpassat stöd till företagsamma ungdomar. 4. En ny huvudman organiserar det fortsatta arbetet. Lägesbeskrivning Problembilden kan beskrivas både ur ett samhällsperspektiv och ur ett skolperspektiv. Länsstyrelsen som samordnare har medvetet arbetat för att uppmärksamma båda perspektiven. Behovet av rätt kompetens för en föränderlig arbetsmarknad blir alltmer påtaglig. Nya medarbetares företagsamhet kommer att vara avgörande för länets framtida arbetsliv och utveckling. Nyföretagandet är lågt jämfört med riket som helhet. Västerbotten har en stor outnyttjad potential, tydlig bl a genom uppsvinget i basindustrin och den växande turismen i inlandet. Av attitydundersökningar att döma är gemene man emellertid tveksam till att starta eget företag. När det etablerade samhället lyfter fram hinder och problem hellre än möjligheter, är det svårt för en ung människa att se företagande som ett möjligt alternativ för sin framtid. Till detta ska läggas att stödet till unga som vill pröva en egen företagsidé inte alltid fungerar.

3 Ett företagsamt förhållningssätt är ännu inte allmänt vedertaget i skolan. Elevers idéer och företagsamhet är drivkrafter som inte tas tillvara och stimuleras fullt ut. Kreativa elever kan uppfattas som en tillgång, men även som krävande och obekväma. När ungdomar inte ges möjlighet att utveckla färdigheter som initiativförmåga, handlingskraft och skaparlust, är risken uppenbar att de förlorar motivation för skolarbetet. Skolans kultur och miljö stödjer inte tillräckligt ett företagsamt förhållningssätt, och alltför få lärare har uppfattat den vidgade betydelsen av begreppet företagsamt lärande. Inte heller inom lärarutbildningen har detta förhållningssätt implementerats i tillräcklig utsträckning för att ge varaktigt avtryck i skolan. 3 Under tio års tid har Länsstyrelsen haft samordningsansvar för länsövergripande projekt med syftet att öka ungdomars företagsamhet och skolans samverkan med arbetslivet. Med detta handlingsprogram överlämnas ansvaret för det fortsatta arbetet till en ny huvudman, Regionförbundet Västerbottens län. Läget i länet kan sammanfattas i följande fem punkter: Negativa attityder till företagande Arbetslivets behov av rätt kompetens ställer nya krav Behov av ytterligare förankring och implementering av det företagsamma lärandet i skolan och på lärarutbildningen Få ungdomar startar företag Samordningsansvaret övergår från Länsstyrelsen till en ny huvudman Möjligheter Arbetet i Pilotlänet PRIO POL har varit inriktat på att utveckla långsiktigt hållbara modeller och metoder för företagsamhet i skolans vardag. Tillsammans med det tidigare projektet PRIO 1 lades en stabil grund för det fortsatta arbetet. Både i skolans värld och i arbetslivet i övrigt finns en ny uppmärksamhet på dessa frågor. Många lärare har fått utbildning i företagsamt lärande och både elever och skolpersonal har tränats i att tänka och agera företagsamt. Även från andra håll av samhällsapparaten kommer impulser i den riktningen. Allt fler inser att företagsamt lärande är ett nödvändigt förhållningssätt när skolan förbereder ungdomarna för ett varierat och föränderligt arbetsliv. Företagsamhet och entreprenöriellt förhållningssätt är viktiga kompetenser för varje individ, oavsett var man hamnar i arbetslivet. Insikten att skola och arbetsliv måste samverka för att utveckla företagsamma barn och ungdomar har vuxit fram inom skolan, politiska organ, företagarorganisationer och i övriga samhället. Idag vet vi att det råder en politisk samsyn i kommunerna om hur viktigt det är att fortsätta arbeta i den här riktningen. I kommunala skolplaner, lokala utvecklingsplaner, regionala näringslivsstrategier och tillväxtprogram slår man fast betydelsen av företagsamhet och samverkan mellan skola och arbetsliv. Dessa politiska viljeyttringar utgör grunden i de handlingsplaner som varje kommun i Västerbotten antagit. Det finns en stark samstämmighet om betydelsen av att bygga och utveckla lokala och regionala nätverk och fortsätta den långsiktiga utvecklingen av mötesplatser för arbetsliv och skola. Den starka tillväxten i Västerbottens län inom framför allt basindustrin och större företag, visar på goda möjligheter för entreprenörer och företagare att etablera sig. Här har det företagsamma lärande hamnat i särskilt god jordmån. Öppenheten för förändring är uppenbar. Också strukturfondsprogrammen och RTP betonar entreprenörskap i flera sammanhang. Med andra ord finns i länet en stor potential för företagsamhet och för fler växande företag.

4 Möjligheterna är: Det finns omfattande resurser och kraft i länets barn och ungdomar Både i skolan och arbetslivet finns en nyfikenhet och önskan om ett utvecklat samarbete Grunden för ett förändrat förhållningssätt i skolan är lagd genom det utvecklingsarbete och den fortbildning som genomförts Det finns en bred uppslutning i länet kring vikten av att stimulera ungas företagsamhet i olika sammanhang Handlingsplanerna förmedlar tydlig viljeinriktning och flera överenskommelser om det fortsatta arbetet Potentialen för fler och växande företag är stor 4 Vägen till lösning Vision I Västerbottens län genomsyras hela skolsystemet av ett företagsamt förhållningssätt. Samverkan mellan skolan och arbetslivet är ett naturligt inslag och det är lätt för ungdomar med kreativa och företagsamma idéer att förverkliga dem. Mål A. Ökad kunskap om företagsamhet och företagande Alla barn och ungdomar och deras lärare, från förskola till gymnasium, möter regelbundet goda förebilder i form av företagsamma människor. Elever får därigenom kunskap om entreprenörskap och företagsamhet. De får också möjlighet att praktiskt träna sig i och utveckla sin företagsamhet och kreativitet. B. Företagsamt lärande är ett accepterat förhållningssätt i hela skolsystemet och en lärarkompetens som kommunerna efterfrågar Alla lärare, från förskola till gymnasium, får fortbildning i företagsamt lärande och detta förhållningssätt genomsyrar undervisningen. Vid rekrytering av skolpersonal efterfrågar kommunerna denna lärarkompetens. På lärarutbildningen vid Umeå universitet finns utbildning i företagsamt lärande för lärare och lärarstuderande. C. Nya former för rådgivning och stöd till ungdomar med företagsidéer Ungdomar upp till 30 år som har företagsidéer har tillgång till rådgivare eller mentor för att utveckla sin idé. Rådgivarna är öppna för okonventionella idéer och arbetar aktivt med genusoch mångfaldsfrågor. Antalet unga företagare i länet ökar med minst tio per år från D. En fungerande länsorganisation ansvarar för arbetet med ungdomars företagsamhet Från och med 2008 finns en fungerande organisation för arbetet med ungdomars företagsamhet, uppbyggd av regionala och lokala aktörer. Den nya huvudmannen ansvarar för drift och styrning av arbetet, vilket innebär att underhålla och utveckla nätverk och mötesplatser. Andra uppgifter är att svara för övergripande information, omvärldsbevakning, att behovet av kompetensutveckling tillgodoses och att webbplatsen samverka.nu förvaltas. Dessutom ska huvudmannen ge stöd till kommunerna i deras lokala arbete.

5 Strategi 5 Strategiutveckling I alla Västerbottens kommuner börjar insikten mogna att företagsamt lärande och entreprenörskap inte bara är en skolfråga utan en förutsättning för kommunens och länets tillväxt och utveckling. Det blir allt lättare att få förståelse för inslagen av företagsamhet i skolan. Många politiker har genom de lokala handlingsplanerna uttryckt en viljeinriktning att arbetet ska fortsätta och utvecklas i den egna kommunen. Detta handlingsprogram för länet beskriver aktiviteter som ska samordnas och genomföras på länsnivå. Även i fortsättningen är det dock viktigt att skolornas lokala arbete får utrymme och resurser. 1. Samverkan med närsamhället och det lokala arbetslivet ska vara ett återkommande och självklart inslag i skolmiljön. Alla barn och ungdomar ska regelbundet ha kontakt med arbetslivet och närsamhället under hela skoltiden. Satsningen på att omsätta teoretiska kunskaper om företagsamhet och entreprenörskap till praktisk handling på skolorna ska fortsätta. 2. Kompetensutveckling för skolpersonal och andra nyckelpersoner ska tillgodoses. Aktiviteter riktas i möjligaste mån till hela arbetslag. Umeå universitet / Forskningscentrum företagsamt lärande vid lärarutbildningen är en viktig resurs som erbjuder goda möjligheter för kontinuerlig fortbildning. Dessutom kan företagarnas organisationer svara för informationsinsatser och utbildning. Kunskaper i företagsamt lärande är en efterfrågad kompetens när kommuner rekryterar lärare. Lärarutbildningen får inslag av företagsamt lärande i sin utbildning. 3. Ungdomar med företagsamma idéer ska ges stöd till att se möjligheten till eget företagande som ett alternativ för sin försörjning. Det kan t ex gälla rådgivning, mentorskap, tillgång till viktiga nätverk och affärskontakter. Elever som bedrivit UF-företag under sin skoltid ska följas upp. Aktiviteter ska inriktas på att ge relevant stöd och information till ungdomar som har eller vill utveckla en företagsidé. Det arbetet ska genomföras i en stimulerande miljö och av personer som har tillräckliga kunskaper för att möta ungdomar där de befinner sig. 4. En ny huvudman med ny organisation leder det fortsatta arbetet. Nätverket av samordnare i länet är en tydlig framgångsfaktor för arbetet. En annan är den gemensamma webbplatsen samverka.nu, en tillgång för alla kommuner. Att både nätverket och webbplatsen hålls levande och utvecklas är avgörande för att arbetet ska ha framgång också i fortsättningen. Kommunerna måste se till att det finns resurser, både för samordnare och för att utveckla samverka.nu som mötesplats och självklart verktyg för kontakterna mellan länets skolor och arbetsliv. Webbplatsen har under flera år byggts upp och finansierats med samhällsmedel och är en resurs som måste förvaltas gemensamt.

6 Handlingsplan 6 Regionförbundet Västerbottens län ny huvudman Regionförbundet utser en länssamordnare som koordinerar länsövergripande aktiviteter. Samverkan med kommunernas kontaktpersoner ska fortsätta, likaså med Umeå universitet, företagarorganisationer och Ung entreprenör som arbetar för ökat entreprenörskap bland unga människor. Aktiviteter kan också samordnas gemensamt av ett mindre antal kommuner. Det kan t ex vara satsningar riktade mot grupper av ungdomar, skolpersonal, företagare och politiker i fom av företagskuvös för unga, mentorsutbildningar, caféföreläsningar, sommarlovsentreprenörer eller studieresor. Kompetensutveckling av nyckelpersoner Skolpersonal, skolledare, politiker, SYV med flera får kompetensutveckling av Umeå universitet, branschorganisationer med flera på uppdrag av de enskilda kommunerna eller av Regionförbundet. Särskilt viktig är uppgiften att bygga upp en kvalificerad och nutidsanpassad rådgivarkompetens för kreativa ungdomar som ska driva framtidens företag. Den betydelsefulla roll som Ung Entreprenör spelat hittills, har gett erfarenheter som ska tas tillvara och utvecklas. Konceptet är välkänt och erkänt framgångsrikt. Ung Entreprenör är därför en viktig samarbetspartner i det fortsatta arbetet med företagsamt lärande och entreprenörskap i hela skolsystemet. Deras koncept med Snilleblixtar, Finn Upp, Ung Företagsamhet och Företag för en dag kan ses som bra exempel. I vårt stora län kan ny teknik i form av videokonferenser och annan distansöverbryggande teknik med fördel användas vid fortbildning av lärare och vid nätverksträffar. Kontakter och informationsspridning De kommunala samordnarna och kontaktpersonerna för webbplatsen samverka.nu, träffas regelbundet för att utbyta erfarenheter och diskutera hur arbetet ska fortsätta utvecklas. Arbetsmetoderna sprids till andra aktörer, såväl nationellt som internationellt. Det kan ske inom ramen för olika EU-program. Webbplatsen är etablerad och fungerar, men som alla webbplatser måste den utvecklas, underhållas och förvaltas. För det behövs en ansvarig person som arbetar på uppdrag av hela länet. Finansiering Då aktiviteterna enligt detta handlingsprogram ska integreras i ordinarie verksamhet finansieras de gemensamt av kommunerna och Regionförbundet Västerbottens län. Medfinansiering genom EU:s strukturfonder och program kan också bli aktuellt. Utvärdering och uppföljning Den nya huvudmannen ansvarar för att arbetet utvärderas mot indikatorer som fastställs redan under En första uppföljning görs år 2010 då halva programtiden passerat. Umeå Göran Theolin Tf landshövding, Ordf i styrgruppen för PRIO POL Pilotlänet Västerbotten Eila Eriksson Samordnare för PRIO POL Pilotlänet Västerbotten