SSi. SSI-rapport Radon Statens strålskyddsinstitut. En rapport över läget. Statens stralskyddsinstitut. Box STOCKHOLM

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SSi. SSI-rapport 93-10. Radon 1993. Statens strålskyddsinstitut. En rapport över läget. Statens stralskyddsinstitut. Box 60204 104 01 STOCKHOLM"

Transkript

1 SSI-rapport 93- SSi Statens stralskyddsinstitut Postadress Box STOCKHOLM Gatuadress Karolinska S ukhuset Solna Teieton Statens strålskyddsinstitut Radon 993 En rapport över läget

2 Statais strålskyddsinstitut Swnlish Radiation Protection Institut» Nummer / Number: 93- ISSN: Titelblad / Title page Datum / Date of issue: Författare/Author: Statens strålskyddsinstitut Avdelning / Division: Dokumentets titel / Title of the document: Radon 993 En rapport över läget Se * nfattning / Abstract: I Radon 993 redovisas läget vid 992 års utgång och vad som u rr Mc ts under de 4 år som gått sedan arbetet mot radon på allvar startade. Rs ^halterna har mätts i ca 24 bostäder och arbetslokaler. Åtgärder har h\ : ns i ca 5 av 3 med halter över gränsvärdet. Kommunerna har 7 rt de flesta mätningarna. I nya hus har radongashalterna genom förebyggande ; ;ärder minskat från genomsnittligt till 5 Bq/m 3. Radon utgör den största hälsorisken för joniserande strålning. 3' - 5 svenskar per år beräknas få lungcancer på grund av radon i bostaden. S: I föreslår ett intensifierat program för att inom en -års period så långt som U.. niskt möjligt minska radon nom hälsorisk. Nyckelord (valda av författaren) / Key words (chosen by the author): Radon, bostäder, arbetslokaler, mätmetoder, byggteknik, geologi Antal sidor / Number of pages: 39

3 FÖRORD Uppdraget Regeringen har i budgetpropositionen 992/93 uppdragit åt Statens strålskyddsinstitut (SSI) att redovisa läget för verksamheten mot radon. I föreliggande rapport: Radon 993, ges denna redovisning samt förslag till det fortsatta arbetet mot radon. För sammanställningen 3V rapporten och innehållet svarar Statens strålskyddsinstitut. Innehåll I Radon 993 redovisas det aktuella läget och behov av ytterligare insatser beträffande ansvarsförhållanden, radondotterhalter i bostäder och på arbetsplatser, spårning, mätteknik, åtgärder, kartläggning av markradon, planläggning och bygglovprövning, hälsorisker, information samt utbildning. Det internationella läget behandlas och nuläget för forskningen. De uppskattade kostnaderna för arbetet mot radon vägda mot nyttan har sammanställts i ett särskilt kapitel. Rapporten avslutas med kapitlet: Hur får man hjälp med råd, mätning och åtgärder Enkäter Ett led i arbetet med rapporten har varit insamling av uppgifter från arbetet med radon Detta har bland annat gjorts genom enkäter riktade till landets alla kommuner, yrkesinspektionerna, utbildnings- och forskningsinstitutioner vid universitet och högskolor, onkologiska-, miljö- och yrkesmedicinska kliniker samt de allmännyttiga bostadsföretagen. Referensgrupp Under arbetet har synpunkter på innehåll och utformning inhämtas från en referensgrupp bestående av representanter från Socialstyrelsen, Boverket, Arbetarskyddsstyrelsen och Svenska Kommunförbundet. Strålskyddsinstitutet har i möjligaste utsträckning beaktat referensgruppens synpunkter och inarbetat dessa i rapporten Följande har ingått i referensgruppen: Från Arbetarskyddsstyrelsen Arne Stråby Från Boverket Sven Lindfors Från Socialstyrelen Bo G Pettersson Från Svenska Kommunförbundet Per Fahlin Från Statens strålskyddsinstitut Gun Astri Swedjemark Anita Enflo Gunilla Hellström Gustav Åkerblom

4 Utförande Arbetet med insamling av uppgifter och skrivning av rapporten har utförts vid Strålskyddsinstitutet För arbetet har svarat en projektgrupp bestående av Gun Astri Swedjemark, Gunilla Hellström, Anita Enflo, Lars Mjönes och Rolf Falk med Gustav Åkerblom som projektledare. Kapitlet om Radon på arbetsplatser har skrivits av Arne Stråby, Arbetarskyddsstyrelsen. Ann-Charlotte Åkerblom och Magdalena Hellström vid Strålskyddsinstitutets huvudenhet för Allmän tillsyn har gjort huvuddelen av det stora arbetet med enkäterna och även svarat för utskrivning och redigering av rapporten. Tack Ett varmt tack riktas till landets kommuner, yrkesinspektionerna samt nämnda institutioner, kliniker och bostadsföretag för er medverkan och alla de positiva kontakter som vi haft med er under arbetet med lägesrapporten. För projektgruppen. Stockholm i maj 993 Gustav Åkerblom Gun Astri Swedjemark Anita Enflo ( f""lars"mjönes Gunilla Hellström " Rolf Falk '

5 INNEHALLSFÖRTECKNING, RADON 993 Förord 4 Sammanfattning, slutsatser och förslag Hälsorisker Gränsvärden och rekommendationer Mätmetoder Mätningar av radon i bostäder och arbetslokaler Åtgärder Arbetsplatser Markplanering Forskning och utveckling Utbildning Information Kostnader Internationella läget Förslag , 2, , 8 9 Inledning Uran - radium - radon - radondöttrar Hälsorisker Ansvariga myndigheter Gränsvärden och bestämmelser Internationella läget och planer Källor till radon Mätteknik Mätningar av radon i Sverige Åtgärder mot radon i byggnader Markradon, kartering, översiktlig planeringi, detaljplan, bygglov och kontrollmätningar i nya byggnader Radon på arbetsplatser Forskning och utveckling Utbildning Information Kostnader Hur får man hjälp med råd, mätning och åtgärder Aktuell litteratur Litteratur och referenser Bilaga Enkät till kommunerna Bilaga 2 Enkät till yrkesinspektionerna Bilaga 3 Ord och begreppsförklaringar Bilaga 4 Resultat från kommunernas mätningar, antal Bilaga 5 Resultat från kommunernas mätningar, procer

6 SAMMANFATTNING, SLUTSATSER, FÖRSLAG I föreliggande rapport redovisas läget i Sverige för arbetet mot radon. Rapporten har tagits fram av Statens strålskyddsinstitut (SSI) på uppdrag av regeringen. En referensgrupp med representanter från Socialstyrelsen, Boverket, Arbetarskyddsstyrelsen och Svenska Kommunförbundet har lämnat synpunkter på rapportens innehåll och utformning SSI har i möjligaste utsträckning beaktat och inarbetat gruppens synpunkter. Landets kommuner har stått för den största delen av arbetet. Flertalet kommuner har därvid nedlagt stort arbete att spåra radonhus, mäta radon i bostäder och kartlägga radonförhållandena. Många kommuner har antagit planer för att komma till rätta med radonrisker inom kommunen. Kommunernas arbete har inneburit stora personella och ekonomiska insatser Lägesrapportens slutsatser och förslag grundar sig till stor del på de svar och synpunkter som landets 286 kommuner har gett i en under 9S2 utsänd enkät (bilaga ). Radon är en radioaktiv gas. Radon sönderfaller till andra radioaktiva ämnen, sk radondöttrar Radon har en begränsad livstid - halvenngstiden är 3,8 dygn Genom att multiplicera radongashalten med F-faktorn fås radondofferhalten I Sverige är referensvärdet för F-faktorn,5 Gränsvärdet för radondotterhalt i befintliga byggnader är 2 Bq/m 3 vilket motsvarar radongashalten 4 Bq/m 3. För nya byggnader är gränsvärdet 7 Bq/m 3 som motsvaras av 4 Bq/m 3 Arbetet mot radon i Sverige har pågått sedan 96-talet. Det intensifierades i och med att regeringen 979 tillsatte Radonutredningen. Denna presenterade redan under första arbetsåret en plan för forskning och spårning av radonhus. Bindande gränsvärden för radon i befintliga byggnader och nybyggnader utfärdades av Socialstyrelsen och Statens planverk 98. Utredningen kom med sitt slutbetänkande 983. Under tiden utfördes en mängd mätningar i bostäder och en omfattande forskning. En nedgång i arbetet förekom under mitten av 98-talet. Under 986 sammanställdes på regeringens uppdrag en lägesrapport (SSI m fl 987). Den grundades till en stor del på en enkät till kommunerna. Enkäten och lägesrapporten stimulerade till nya insatser för spåming av radonhus, vilka intensifierades 99 då gränsvärdet för radondotterhalten i befintliga bostäder sänktes från 4 Bq/m 3 till 2C Bq/m 3 (becquerel per kubikmeter). Dessvärre har intresset för att åtgärda radonproblemen varit relativt dåligt. Hälsorisker (Kapitel 3)' Alla typer av strålning från radioaktiva ämnen kan medföra risk för skada. När vi inandas radon och radondöttrar utsätts lungorna för alfastrålning, som kan ge upphov till lungcancer Även andra organ får en stråldos, men risken för skada är mycket mindre. Höga halter av radon i hushållsvattnet bidrar till radon i luften och därmed risk för lungcancer. Att dricka vatten med höga halter av radon under många år kan medföra stråldoser till ondra organ Risken är dock nästan alltid mindre än den för lungcancer. Det dröjer troligen 5-4 år efter exponering till dess att effekterna visar sig. Samverkan mellan radon och rökning ökar risken för lungcancer. I flera epidemiologiska studier har sambandet mellan radon i bostäder och lungcancer un&ersökts De flesta av dessa har varit relativt små. I endast fem har radonhalten mätts i de bostäder där de undersökta individerna har bott. Svaga samband mellan radon och lungcancer har erhållits i tre av de fem studierna. I den nyligen presenterade nationella Hänvisning till kapitel 3

7 svenska studien erhölls en relativ risk av.3 (95 % konfidensintervall.-,6) vid exponering för radondotterhalter mellan 7 och 2 Bq/m 3 och,8 (.-2,9) vid nivåer över 2 Bq/m\ Ca 5 % av lungcancerfallen beräknades vara radonbetingade, vilket innebär att ca 4 fall årligen (2-8) kan förväntas i den svenska befolkningen. Denna beräkning torde av flera skäl utgöra en underskattning. Riskens storlek grundas på data från studier av gruvarbetare kombinerat med teoretiska modeller som tar hänsyn till skillnaderna mellan förhållandena i gruvor och i bostäder. SSI uppskattade 979 risken för lungcancer till 2.5 fall per miljon personer vid % vistelse under ett år i Bq/m 3 av radondöttrar, med en osäkerhet av /3 och 3 gånger detta värde Det innebär att ca lungcancerfall per år (osäkerheten ligger mellan 3 och 3 fall) kan vara radonbetingade i Sverige. Cancerkommittén uppskattade 984 motsvarande tal till 3 (- ) fall per år. Den omfattande internationella forskning som utförts sedan 979 har inte visat någon väsentligt avvikande riskuppskattning Den internationella strålskyddskommissionen. ICRP, uppskattade risken till,4-5.5 fall per miljon personer per Bqår/m 3. vilket skulle ge mellan 6 och 2 4 fall i Sverige Internationellt arbete med en förbättrad riskuppskattning pågår men det är svårt att nå enighet Även vid den lägsta riskuppskattning som hittills beräknats är risken för lungcancer från exponering för radon och radondöttrar tillräckligt stor för att radonhalten inomhus bör sänkas när den är hög Gränsvärden och rekommendationer (Kapitel 5) Sedan 972 har det funnits gränsvärden för radon vid bergarbete (gruvor och bergbyggen underjord) utgivna av Arbetarskyddsstyrelsen, se vidare under kapitel 2 Radon pä arbetsplatser. Gränsvärden för bostäder (befintliga och nya) och för byggmaterial har funnits sedan 98. utgivna av Socialstyrelsen och Boverket. Dessutom finns rekommendationer för radon i hushållsvatten utgivna av Socialstyrelsen. Inför nybyggnad bör en geoteknisk utredning om markradon göras enligt Boverkets Nybyggnadsregler, allmänt råd'. Samtliga bestämmelser och rekommendationer har fastställts i samråd mellan dessa myndigheter och SSI. Gränsvärdena för radon dotterhalter i bostäder och lokaler där kommunerna har tillsyn enligt Hälsoskyddslagen är kopplade till begreppet sanitär olägenhet De svenska gränsvärdena är obligatoriska. De gäller för rum där människor GRÄNSVÄRDEN 2 Bq/m högsta radondotterhalt i befintliga bostäder och arbetslokaler 7 Bq/m' högsta radondotterhalt för nya byggnader.5 usv/h högsta gammasfrålning i nya byggnader. högsta radium- och gammaindex för byggnadsmaterial 2. MBqh/år högsta exposition för radondöttrar i gruvor HELST BÖR NIVÅERNA VARA LÄGRE ÄN FÖLJANDE: 7 Bq/m radondotterhalt i befintliga bostäder och arbetslokaler Bq/I radonhalt i hushållsvatten 2 Bq/I radiumhalt i dricksvatten (nordisk rekommendation) usv/h gammastrålning på ofta använd uteplats Nya Bygg- och Konstruktionsregler beräknas utkomma under 994 De ersätter foreskrifter och allmänna råd i Boverkets Nybyggnadsregler

8 vistas stadigvarande. Om de inte följs kan straffpåföljd i form av bl a vite utdömas. Gränsvärden för radon finns i många andra länder och i EG. De är av rekommenderande karaktär med undantag för Finland, som har obligatoriska gränsvärden Mätmetoder (Kapitel 8) Gränsvärdet för radondotterhalt avser årsmedelvärdet som det bestäms enligt metodbeskrivningar utfärdade av SSI Långtidsmätningar med spårfilm eller elektret är att rekommendera och är också de vanligaste metoderna. I landet finns ca 35 företag som säljer mättjänster med kontinuerligt registrerande instrutient och andra metoder. Kapaciteten för mätningar är således god I 985 års regeringsbeslut fick SSI i uppdrag att tillsammans med Socialstyrelsen, Statens planverk och Statens mät- och provråd utreda förutsättningarna för att införa ett auktorisationssystem för radonmätningar i bostäder. Ett ackrediteringssystem har tagits fram enligt riktlinjer för EG. Som ett led i ackrediteringen har SSI gett kurser i radonmätning 25 konsulter och kommunala tjänstemän har med godkänt resultat genomgått kurserna Hittills har dock endast ett universitetslaboratorium ansökt om och erhållit ackreditering Skall systemet med ackreditering fungera bör det ses över. Framför allt är kostnaderna för höga för mätfirmorna En väg att höja kompetensen hos flera av de konsulter som säljer mättjänster kan vara att subventionera utbildningen. SSI kräver årligen återkommande kalibreringar. De senare följs upp med blindtester av instrument och dosimetrar. När de svenska gränsvärdena fastställdes 98 var det vanligt att beräkna risken för radon och radondöttrar med hjälp av radondotterhalt. Det har senare visat sig att halten av radongas utgör ett bättre mått på risken och varierar mindre inomhus än halten av radon - döttrar Mätning av radongas är dessutom billigare och enklare. De länder och organisationer som under senare år har fastställt gränsvärden har därför gett dem i radonhalt. För att få enhetlighet bland annat med EG bör även vi gå över till gränsvärden i radongashalt Mätningar av radon i bostäder och arbetslokaler (Kapitel 9) 3 bostäder (8 bostäder i småhus och 5 C i flerbostadshus) beräknas ha högre radondotterhalter än gränsvärdet 2 Bq/m 3 och ca 65 mer än 7 Bq/m 3 i ett bostadsbestånd av 4, miljon bostäder. Hittills beräknas att radon eller radondottermätningar har utförts i ca 24 bostäder och arbetslokaler. Av dessa svarar kommunerna i för mätningar i ca 52 objekt. Av de övriga mätningarna har flertalet utförts av privatpersoner, bostadsföretag och i forskningsprojekt Kommunernas mätverksamhet Kommunerna uppger i enkätsvaren att de utfört radon eller radondottermätningar i 26 bostäder i småhus, i 2 7 lägenheter och på 5 arbetsplatser. 986 hade kommunerna svarat för mätningar i 58 bostäder och lokaler. Flertalet kommuner har mätt i -5% av småhusbeståndet. Flera har mätt i mer än 2% av bostäderna och ett par i mer än 6% av alla småhus (bilaga 5). Dock finns det rätt många kommuner där få matningar gjorts. Några uppger att de betraktar spårnhgen som avslutad En del av dessa kommuner har genomgående låga radonhalter men det finns också de där radonproblemen kan förväntas vara stora från en bedömning av geologin Bland de som gjort relativt få mätningar finns några kommuner med betydande problem med markradon.

9 Vid radonmätningarna har kommunerna påträffat ca 3 bostäder och övrigas uppskattningsvis ca bostäder med högre halt än 2 Bq/m 3. Av de påträffade bostäderna med mer än 2 Bq/m 3 har kommunerna information om att 9 5 åtgärdats, dvs en tredjedel av de som kommunerna har kunskap om. En grov uppskattning är att av övriga radonmätta bostäder har ca 5 åtgärdats. Totalt skulle således ca 5 bostäder ha åtgärdats En fjärdedel av kommunerna uppger att de alltid kontrollerar att husen åtgärdas när radondotterhalten är högre än gränsvärdet 2 Bo/m 3. Övriga kommuner följer upp ibland eller aldrig. Kommunerna tycks i stor utsträckning lita på att ägaren i eget intresse åtgärdar bostaden. Beslut om sanitär olägenhet förekommer sällan. Uppföljning av att åtgärder vidtas i spårade radonhus är det mest kostnadseffektiva en kommun kan ägna sig åt inom radonarbetet. Kommunernas kostnader för spåming, mätning och information uppskattas till ca 3 miljoner kronor Kostnader för enskilda persone " och företag till 5 miljoner kronor (kapitel 6) Ett mål kan vara att spåra minst 8% av husen med mer än 2 Bq/m 3 och att åtgär da radonet i dessa inom kommande tioårsperiod. Oetta fordrar att mätinsatsen ökas till mätningar i 7-2 bostäder om spåmingen görs med ett selektivt urval av hus inom radonutsatta markområden och i hus av blåbetong. Kostnaden för att utföra mätningar av denna storleksordning uppskattas till miljard kronor. En betydligt större del av mätningarna än för närvarande torde behöva bekostas av fastighetsägarna, även om kommunerna skulle öka sina insatser. Enligt regeringsbeslut (nr 54, ) skall mätningarna vara kostnadsfria för den enskilde i den mån kommunen tar initiativ till mätningen. Socialstyrelsen skriver i Radon och Hälsoskydd (Allmänna råd 99:5) att kommunen är skyldig att på eget initiativ spåra bostäder i vilka det kan föreligga risk för att radonhalten är så hög att sanitär olägenhet föreligger. Kommunerna tillämpar detta på olika sätt; vanligen utan kostnad för ägaren, men många tar betalt, full kostnadstäckning eller en del av kostnaderna. En översyn av i vilka läger, kommunerna kan ta betalt för mätningarna är befogad. Kommunerna rekommenderas ta fram planer för arbetet med radon (Socialstyrelsens Allmänna råd 99:5). Ungefär en tredjedel av kommunerna hade utarbetat radonplaner till och med 992. Det är angeläget att även övriga kommuner antar planer för att nå bästa effektivitet i radonarbetet. Radonmätningar utförda av andra än kommunerna En stor del av de radonmätningar som utförts i landet har gjorts och bekostats av bostadsföretag, organisationer, privatpersoner m fl samt vid forskningsprojekt. En grov uppskattning är att dessa mätningar omfattar i storleksordningen 9 objekt. Av dessa har uppskattningsvis bostadsföretag gjort 8, Villaägareförbundets medlemmar via förbundet 5. Vattenfall 2 och i olika forskningsprojekt 6. Övriga mätningar har utförts av privatpersoner som anlitat konsulter eller köpt engångsmätare. Åtgärder (Kapitel 5) Statens planverk föreskrev i Svensk Byggnorm 98 att radondotterhalten i nya byggnader inte skulle överskrida 7 Bq/m 3. Successivt har byggentreprenörerna skärpt kontrollen över att nya byggnader erhåller förebyggande skydd mot markradonet. Detta samtidigt som metoder framtagits för radonskydd. Bostäder som byggts under 8- och 9-talen har i genomsnitt radondotterhalter som ligger på ca 25 Bq/m 3 mot ca 5 Bq/m 3 för bostäder byggda före 98 Anledningen till sänkningen är att bättre förebyggande åtgärder vidtagits för att hindra inläckage av markradon Därtill kommer att alunskifferbaserad lättbetong (blåbetong) inte längre används.

10 8 Det är relativt få nybyggda bostäder som har högre halter än gränsvärdet Dock har många nya hus påträffats som haft högre halter än gränsvärdet (se avsnitt Markplanering) Bland befintliga byggnader är problem med markradon vanligt förekommande. Är radondotterhalten i en ny byggnad högre än gränsvärdet är det byggherren so;n har ansvar för att åtgärder vidtas så att halten sänks. För en be*intlig byggnad är ansvaret fastighetsägarens. Antalet åtgärdade hus, i vilka radondotterhalten före åtgärd låg över 2 Bq/m 3 var år 986 ca 2 år Enligt kommunernas uppgifter 992 hade då 9 5 hus åtgärdats. Den ökade vhjan att minska radonhalten beror troligen till en stor del på det statliga radonbidraget för egna hem med radondotterhalter över gränsvärdet 2 Bq/m 3. Bidraget infördes 988 och utgår med halva kostnaden för åtgärden. Det är maximerat till 5 kronor Tiil och med juni 992 har 33 miljoner kronor utbetalats Flera kommuner uppger att det är svårt att få ägarna att vidta åtgärder, och att det skulle vara lättare om bidragets storlek ökades till att täcka halva kostnaden för installation av till- och frånluftssystem Denna åtgärd behövs i många småhus av blåbetong och kostar 3 - för en villa Boverket har föreslagit en höjning av bidraget upp till högst 2 kronor för budgetåret 993/94 För flerbostadshus kan räntestöd utgå för större ventilationstekniska åtgärder för att sänka radonhalten. Sedan 979 har flera metoder för att sänka radonhalten inomhus tagits fram. utvecklats och testats. Det finns informationsmaterial för effektiva åtgärder för radon från marken, byggmaterialet och hushållsvatten. Ett problem har varit att få tag på firmor för installationer. I nu rådande konjunktur är det lättare En del åtgärder har inte fungerat, vilket oftast berott på att man har valt fel åtgärd. Kommunerna har funnit att halten efter åtgärden var under 7 Bq/m i endast 4 % av bostäderna och i 6% var halten högre än gransvärdet 2 Bq/nr i många fall har onödigt dyra åtgärder valts. Effekten av åtgärder som utförts för flera år sedan har studerats. Av de undersökta 85 småhusen hade 22% högre radondotterhalter än 2 Bq/m 3. trots att alla omedelbart eftsr åtgärden haft halter under detta värde med god marginal. Erfarenheterna visar således att många entreprenörer och konsulter behöver bättre kunskaper om radon och åtgärder. SSIs erfarenhet är att detta ibland även gäller de kommunala inspektörer som står för tillsynen Det har varit svårt att få entreprenörer ocr» konsulter till de kurser om radonåtgärder som har ordnats. Tid för att gå på kurserna har saknats och kostnaderna har ansetts för höga. Någon typ av certifiering av entreprenörer och konsulter som utför radonåtgärder skulle kunna förbättra möjligheten för husägare att få rätt åtgärd med god varaktighet för sitt hus. Rutinmässig kontroll av radonhalten före ombyggnad skulle vara önskvärt av två skäl. Dels kan hälsorisker undanröjas, dels kan vid ombyggnad, om det vill sig illa. utföras åtgärder som medför att radonhalterna ökar Att höga halter av radon sänker husvärdet har blivit allt mer uppmärksammat vid köp och försäljning Ofta sänks priset med kostnaden för att minska halten. Förhoppningsvis används pengarna till att vidta den behövliga åtgärden. På sikt bör detta leda till att radonhalten minskas i många hus. Ansvaret för att beakta radonhalten vid försäljning åligger alla inblandade parter; mäklare, säljare och köpare. Arbetsplatser (Kapitel 2) Radon som orsak tilf lungcancer observerades först bland arbetare i urangruvor I Sverige erhölls under 96-talet en signifikant överdödlighet i lungcancer på grund av radon för gruvarbetare i Kiruna, Malmberget och Zinkgruvan. Detta ledde till omfattande mätningar och åtgärder mot radon i svenska gruvor.

11 Vid gruvarbete och annat bergarbete är gränsvärdet för radondotterhalten 2 mcgabecquereltimmar per kubikmeter och år (MBqh/m 3 och år) (Bergarbete. AFS 986:7V Det ger en stråldos av ca 27 msv vid 6 timmars arbete per år. Detta ger i längden en livstidsdos som är högre än de 7 msv som individer i radiologiskt arbete får maximalt utsättas för (SSI FS 989). I genomsnitt svarar denna dos mot 5 msv/år För enstaka år tillåts en maximal stråldos av 5 msv/ år. En översyn av gränsvärdet för radon vid gruvarbete är därför motiverad l gruvorna sker en regelbunden kontroll av radonhalterna, vanligen utförd av gruvomas skyddsorganisationer. Bland övriga arbetsplatser under jord har tillsynen varit betydligt mer sporadisk med undantag för Vattenfalls och försvarets anläggningar. Även för gruvor cch andra arbetsplatser planeras nu metodbeskrivningar för matningar. Individuell mätning för gruvarbetare med spårfilmsdosor av SSls typ har prövats. Personliga dosimetrar har visat sig ge ett bättre mått på exponeringen än punktvisa momentana mätningar. Mätning av radon i arbetslokaler kan som regel inte ske på samma relativt enkla sätt som i bostäder Skälet är bland annat att radonhalten kan vara mycket olika under arbetstid när lokalerna är ventilerade än under annan tid när ventilationen kan vara avstängd. Numera utsätts de flesta gruvarbetare för radondotterhalter långt under gällande gränsvärden Ingen gruva har nu en medelhalt över 4 Bq/m 3. Vissa kategorier gruvarbetare är dock ofta verksamma i dåligt ventilerade arbetsplatser och därvid utsatta för relativt höga radonhalter. När gränsvärdet för radondotterhalten i bostäder sänktes till 2 Bq/m 3 år 99 utvidgades det till att även omfatta alla arbetslokaler med undantag för gruvor mm. Många kommuner har undersökt radonhalten i skolor och daghem. Därvid har det visat sig att förhöjda radonhalter inte är ovanliga och i flera fall har verkligt höga halter påträffats. Höga radonhalter har även mätts upp i ett par kyrkor och i andra arbetslokaler. Mest uppmärksammade har varit de höga radonhalterna i Uppsala domkyrka och slott Hittills har dock radon på arbetsplatser rönt ganska liten uppmärksamhet. Radon bör kontrolleras i alla arbetslokaler där risk kan föreligga att haltema ligger över gällande gränsvärden Ansvaret för kontrollerna åvilar arbetsgivarna. Yrkesinspektionen har tillsynsansvar för att mätningar genomförs och följs av åtgärd när det behövs. Markplanering (Kapitel ) Sverige var först med att utveckla metoder för kartering av risken för markradon. Flera andra länder gör nu liknande undersökningar, bland annat Finland och Storbritannien. USA har nyligen tagit fram prognostiska radonkartor för större delen av landet. Dåvarande Statens planverk rekommenderade år 982 kommunerna att skaffa sig en översikt över risken för markradon inom kommunen och då i första hand inom tätbebyggda områden Översikterna redovisas i de översiktsplaner som kommunerna enligt planoch bygglagen skall ta fram År 992 hade 87 kommuner, som täcker 65% av Sveriges yta. låtit utarbeta radonriskkartor Förutom att kartorna ger information om radon vid planering och nybyggnad används de vid arbetet med spårning av radonhus. Av de kommuner som inte har radonriskkartor har några kommuner i Skåne en sådan berggrund att radonrisken inom hela kommunen är låg Ett par kommuner har beslutat att mäta i alla befintliga hus och vid nybyggnad. Flertalet radonriskkartor är bra och til stor nytta Andra är av skiftande kvalitet Det beror dels på tillgängligt underlag, men också på vad kartorna har fått kosta och kompetensen

12 hos aem som gjort dem. Några innehåller så stora fel att användning av dem kan medföra felaktiga beslut. Allt eftersom nya kunskaper blir tillgängliga U = kartorna uppdateras. De kommuner som ännu inte låtit ta fram radonriskkartor rekommenderas att göra detta. För att förbättra kunskapen hos geokonsulterna har SSI genomfört kurser i undersökning av markradon som omfattat teori och fältpraktik. Det finns nu ett antal konsulter med god kunskap om markradon, men fler borde utbildas. 76 kommuner uppger att de alltid eller ibland beaktar radon vid den fysiska planeringen Ungefär hälften uppger att restriktioner för byggande getts i bestämmelserna till detaljplan. 28 kommuner uppger att radonrisken alltid eller ibland redovisas i beskrivning till detaljplan. Flera kommuner skriver att de redovisar och beaktar radon om så anses behövligt. Byggherren ansvarar för att nya byggnader får ott så bra skydd mot radon att radondotterhalten inte överstiger 7 Bq/m 3 i rum där personer stadigvarande vistas. Vi ansökan om bygglov är det kommunernas uppgift att informera om eventuella problem med markradon och risker för hög radonhalt i brunnsvatten. Saknar kommunerna uppgifter bör i bygglovet krävas att byggherren klarlägger risken iör markradon eller bygger radonsäkert. 22 kommuner uppger att de ger information om radon till den som söker bygglov (986 var antalet 2). 78 kommuner upp&er att de alltid eller ibland ställer krav på att radonrisken för den enskilda byggnaden utreds. Av de kommuner som inte informerar om radon vid nybyggnad är det många där det inte finns någon påtaglig risk för radon. Påfallande många kommuner med risk för markradon har dock aldrig ställt några krav på kontroll av markradonet. Att bygga med radonskydd bör vara det normala i Sverige. Ca % av marken i Sverige utgörs av högradonmark. Bebyggelsen inom dessa områden bör utföras radonsäkert. Det finns bra metoder men det behövs alltid noggrannhet i utförandet om resultatet skall bli bra. Tabell. Byggherren bör kontrollmäta radonhalten i nya byggnader om det finns särskild anledning att befara att radondotterhalten kan överstiga gränsvärdet för nya hus. Krav på att redovisa halten kan skrivas in i bygglovet. Överskrids gränsvärdet kan kommunen kräva av byggherren att åtgärder vidtas för att sänka halten till värde som ligger under gränsvärdet. 7 kommuner uppger att de fått in uppgifter om radondotterhalten i mer än % av de nybyggda småhusen, 56 från mer än %. Tabell.2 Av de 94 kommuner som uppgett resultatet av mätningar i nybyggda hus uppger 55 att alla kontrollerade småhus haft radondotterhalter under 7 Bq/m 3 37 ait -% av de kontrollerade småhusen haft halter som överstigit 7 Bq/m 3 2 att 2% av småhusen haft halter som överstigit 7 Bq/m 3. den ena av dessa kommuner ligger en stor del av bebyggelsen på alunskiffermark, i den andra på grusåsar och uranrik granit. De kommuner som kräver in uppgifter om radonhalten i nya byggnader är i stor utsträckning sådana som har problem med markradon. Det finns dock många kommuner med betydande risk för markradon där man gjort inga eller få kontrollmätningar. Det verkar som om det fortfarande är oklart vem som har ansvaret för att kontroller utförs. Man har funnit upp till 6 Bq/m 3 i nybyggda hus, vilket visar att kontrollmätningar och krav på sådan behövs. Det har i många fall tagit relativt lång tid innan byggnadsnämnden började informera om och bevaka riskerna med markradon i samband med planläggning och nybyggnad. Att så många kommuner nu har tagit fram radonriskkartor beror i stor utsträckning på att

13 kommunernas miljö- och hä.soskyddsnämnder oftast stått som beställare. Byggnadsnämndernas tillsyn över radon är nu betydligt bättre än vid 986 års enkät. De centrala myndigheterna har förutsatt att radon i betydligt större utsträckning skulle beaktas i nyproduktionen. Som det nu är föreligger risk för att radon ibland kommer att vara en hälsorisk också i nya hus. Därmed spolieras en del av målsättningen att radonhalten successivt på sikt skall minska i svenska bostäder genom att nya hus ersätter gamla med radonproblem. Riktad information om radon bör kunna utformas för de kommuner där bevakning i nyproduktionen ännu inte kommit igång. Forskning och utveckling (Kapitel 3) Forskningsområden som berör radon omfattar allt ifrån medicinsk forskning över kemisk och fysikalisk forskning till teknologi. Däri ingår utveckling av mätapparatur till modeller för hur radon och dess sönderfallsprodukter uppför sig i luften och i andningsvägarna samt hur aerosoler påverkar sönderfallsprodukternas egenskaper. Dessutom ingår byggoch ventilations*3knik samt geologi och geofysik. Det är viktigt att forskningen sker i internationell samverkan. På grund av stora skillnader i geologi, klimatförhållanden och byggteknik är inte alla forskningsresultat tillämpbara på nationella förhållanden. Därför behövs en hög nationell forskningskompetens, vilket är särskilt viktigt i Sverige eftersom våra radonproblem är stora. Resultaten av forskning och utveckling ger möjligheter till förbättrade och mer kostnadseffektiva insatser mot radonet. Fortsatt svensk forskning och utveckling är särskilt angelägen inom områdena: Eventuell samverkan mellan radon och andra föroreningar i inomhusluft. Hälsorelaterad forskning, vad gäller verkansmekanismer och risker för andra organ än lungan, t ex leukemier. Samband mellan radon i mark, transport till hus och fördelning i hus Stråldosen från radon respektive obundna och bundna radondöttrar. Markradon. utveckling av undersökningsmetoder för radon i markluft och grundforskning kring radonhaltens beroende av sin geologiska miljö och av haltvariationerna under året. Byggnadstekniska åtgärder, varvid förbättring av befintliga metoder bör uppmuntras. Mätmetoder. Den snabba utvecklingen inom elektroniken ger möjlighet till förbättrad apparatur. Metoder för integrerad mätning av radon och dess sönderfallsprodukter behöver undersökas vidare för att kartlägga felkällorna. Radonhaltens årsmedelvärde. Därvid behövs särskilt bättre kunskaper om radonhaltens variation med tiden i hus med olika typer av konstruktion och på skilda typer av mark Resultatet utnyttjas bi a för att bättre kunna beräkna radonhaltens årsmedelvärde vid mätningar av olika längd. Kostnaden för den föreslagna forskningen är av storleksordningen miljoner kronor per är

14 2 Utbildning (Kapitel 4) Radonfrågan är ett i högsta grad tvärvetenskapligt ämne. Bygg- och ventilationsentreprenörer, geokonsulter, bygginspektörer, miljö- och hälsoskyddsinspektörer och andra som arbetar med radon behöver förutom kunskap i sina egna ämnesområden kunskap om strålning, hälsorisker och lagstiftning m m. Det tar tid att inhämta dessa kunskaper. Det är viktigt med goda kunskaper eftersom råd och åtgärder behöver vara korrekta. Erfarenheterna hittills visar att brist på kunskap ofta är orsak till felaktiga råd om och åtgärder mot radon. Flera kommuner har i svaren till kommunenkäten efterlyst bättre utbildning för entreprenörer, konsulter och egna tjänstemän. Utbildningen om radon har hittills främst bestått i en- till tvådagars kurser och informationsmöten. Vid de högre läroanstalterna vid utbildningen till miljö- och hälsoskyddsinspektörer, byggnadsingenjörer, arkitekter och radiofysiker har den totala utbildningen om radon i de flesta fall inskränkt sig till en till två dagars undervisning. SSI har funnit att det behövs en mer fördjupad utbildning. Institutet har därför tagit initiativ till att ordna kurser i mätteknik och undersökning av markradon. För att sprida kunskapen om radon har SSI tagit fram ett utbildningspaket för grundskolans högstadium. I paketet får eleverna lära sig hur radonmätning med spårfilm går till. Det har visat sig svårt att få entreprenörer, konsulter och kommunala tjänstemän att delta i utbildningar som omfattar mer än ett par dagar. Kostnaderna upplevs vara för höga. De centrala myndigheterna bör i större utsträckning än nu verka för att de aktuella yrkesgrupperna får god utbildning. Det kan behövas någon form av samhällsstöd för att kursavgifterna skall bli lägre. Skall radonhalterna på sikt sänkas och därefter fortsätta att vara låga i våra bostäder behövs utbildning om radon inom det traditionella utbildningssystemet. På sikt är det nödvändigt att utbifda nya experter på radon inom fackområdena strålskydd, mätning, byggande, ventilation och geologi/geoteknik. För att nå dessa mål behövs mer utbyggd utbildning på forskarnivå inom universitet och högskolor. Information (Kapitel 5) Sedan radonfrågan aktualiserades i slutet av sjuttiotalet har radon fått omfattande uppmärksamhet i dags- och fackpress samt radio och TV. Utan denna uppmärksamhet hade det varit svårt att nå ut till allmänheten och få till stånd mätningar av och åtgärder mot radon. Idag känner de flesta till problemet, och radon beaktas ofta när hus säljs och köps. De centrala myndigheterna har gett ut information om radon i form av föreskrifter, handböcker och råd med uppföljande kommentarer och rapporter riktade till kommunala myndigheter, konsulter och entreprenörer. För allmänheten har ett flertal broschyrer som behandlar riskerna med radon, åtgärder, mätningar samt lån och bidrag utgivits. En par av dessa broschyrer har förmedlats till allmänheten bl a via kommunerna i mer än 2 exemplar. Flera kommuner och några länsstyrelser har tagit fram egna broschyrer och faktamaterial avsedda för kommunens eller länets invånare och förvaltningar. En redovisning av utgiven information ges i kapitel 8 Aktuell litteratur och kapitel 9 Referenser

15 » J J SS. 3 Antalet artiklar om radon i fackpress och populärpress är stort. De är genomgående välgjorda och ger oftast korrekt information. Flera allmännyttiga bostadsföretag har gett ut särskilda faktablad till sina hyresgäster och medlemmar. Kommunerna har i enkäten gett synpunkter på myndighetemas information. Genomgående uppfattas denna som utförlig och god. Kommunerna har inte framfört att det föreligger något direkt behov av fler till allmänheten riktade skrifter. Däremot har flera kommuner haft önskemål om återkommande aktuell information bl a i press och TV. Detta för att få bättre respons för mätningar och åtgärder. Särskild information om radon och rökning bör famtas för rökare och presumtiva rökare. Detta med anledning av det i den svenska radonepidemiologiska studien (kapitel 3) visat ett säkerställt starkt samband mellan radon, rökning och lungcancer utöver den stora risk som rökningen i sig innbeär. Skulle kommunernas ekonomiska situation försämras så att antalet mätningar i spårningsarbetet minskar kan det behövas en intensifierad upplysning till fastighetsägarna för att upprätthålla en aktiv mätning av radon. Ett omfattande informationsbehov kan förutses vid ett eventuellt beslut om övergång till gränsvärden i radongashalt. Kostnader (Kapitel 6) Samhällets och enskildas kostnader för arbetet mot radon utgörs av kostnader för åtgärder, mätningar, arbete vid myndigheter och kommunala förvaltningar, forskning och utveckling, sänkta fastighetsvärden m m. Mot dessa kostnader ställs resultat i form av färre lungcancerfall. De kostnader som redovisas i detta avsnitt är givna i 992 års penningvärde. Totalt uppskattas samhällets kostnader för radon till ca 86 miljoner kronor (Mkr) från och med att Radonutredningen tillsattes 979 fram till och med 992. Därav utgör kommunernas kostnader ca 3 miljoner kronor Kommunernas kostnader hänför sig till spårning och mätverksamhet samt kostnader i samband med bygglov och planering samt handläggning av ärenden, hittills totalt ca 3 Mkr Kostnaderna för utförda åtgärder i befintliga och nya byggnader beräknas till ca 27 Mkr exklusive kapitalkostnader i form av ränta och avskrivningar. I summan inkluderas hittillsvarande utgifter för drift av fläktar och den del av uppvärmningskostnaderna som orsakas av behovet av ökad ventilation för att sänka radonhalten. Större delen av den forskning och utveckling som gjorts kring radon har bekostats genom anslag från SSI och Byggforskningsrådet. Riksföreningen mot cancer har stått för betydande delar av kostnaden för den stora radonepidemiologiska undersökning som utförts av Institutet för miljömedicin. Den totala kostnaden för utförd forskning och utveckling beräknas till ca 8 Mkr. Mätinstrument och byggtekniska åtgärder har till stor del utvecklats vid privata eller statliga företag. SSI, Socialstyrelsen, Boverket och Arbetarskyddsstyrelsen är de statliga myndigheter som haft störst kostnader för radon i sin verksamhet, inklusive information. Kostnaderna för myndigheternas hittillsvarande verksamhet beräknas till ca 3 Mkr. Förutom denna verksamhet bekostades Radonutredningen via Jordbruksdepartementet. Utbildningen vid kurserna har främst bekostats av kursdeltagarna. De framtida kostnaderna för arbetet mot radon framgår av tabell 6.2. Uppgifterna består främst i att spåra bostäder och arbetsplatser där radondotterhalten är högre än 2 Bq/m' samt av åtgärder i befintliga byggnader och vid nyproduktion Med ambitionsnivån

16 4 att 8% av alla bostäder med halter över gränsvärdet (ca 3 ) spåras av kommunerna och åtgärdas inom en tioårsperiod beräknas att mätningar behövs i ca 7 bostäder. Därvid har förutsatts att mätningarna utförs inom områden med särskild radonrisk eller är byggda av blåbetong. I genomsnitt uppskattas åtgärderna kosta 2 kronor per bostad. Ytterligare ca 52 bostäder beräknas ha halter mellan 7 och 2 Bq/m 3. Den genomsnittliga kostnaden för de enkla och billiga åtgärder som av myndigheten rekommenderas för dessa uppskattas till kronor per bostad. Kostnaderna över en tioårsperiod fördelas på engångskostnader för spårning, mätning och åtgärder i befintliga byggnader. De uppskattas till totalt 2 55 Mkr. Därtill kommer årliga kostnader för åtgärder vid nyproduktion, för energi vid drift av fläktar och för ökat behov av uppvärmning på totalt 6 Mkr. Genom att ha minskat radondotterhalten i ca 5 bostäder under tiden uppskattas ca 42 framtida fall av lungcancer ha undvikits (beräkningen grundas på SSIs uppskattning att under mitten av 99-talet och framåt kommer årligen lungcancerfall att orsakas av radon i bostäderna). Kostnaden per undviket fall är av storleksordningen,3 Mkr. Därtill kommer radonåtgärder vid ca nybyggnader varvid ca 2 2 framtida fall av lungcancer kan ha undvikits räknat på en framtida sextioårsperiod och att medelhalten är 25 Bq/m 3. Kostnaden per undviket fall blir ca, Mkr. Om under den kommande tioårsperioden 8% av bostäderna med mer än 7 Bq/m 3 spåras upp och åtgärdas så att medelhalten efter åtgärd blir 7 Bq/m 3, skulle ca 7 fall undvikas. Kostnaden per undviket framtida fall blir då av storleksordningen,35 Mkr. Kostnaderna för att undvika cancerfall orsakade av radon är lägre än vad samhället anger som rimligt för att förebygga cancer och dödsfall av andra orsaker. För att begränsa risken för cancer vid ombyggnad av kärnkraftverk anses Mkr per undviket fall som rimligt Vägverkets riktlinjer för dödsfall i trafiken är 7 Mkr per undviket dödsfall. Skal! målsättningen att spåra 8% av alla bostäder med högre radondotterhalt än 2 Bq/m 3 genomföras, kommer detta ställa mycket stora krav på landets kommuner. Den totala kostnaden kommer att ligga kring miljard. Kommunförbundet anser, att med hänsyn till kommuernas ekonomi är det inte rimligt att anta att målsättningen kommer att uppfyllas cm det inte finns möjlighet för kommunerna att finansiera spårningsverksamheten genom t ex avgifter. Kommunerna ber därför ges möjlighet att avgiftsbelägga mätningarna enligt självkostnadsprincipen. Internationella läget (Kapitel 6) Radon i gruvor har ägnats stor uppmärksamhet internationellt sedan slutet av 96-talet Flera organisationer för arbetarskydd, Atomenergiorganet (IAEA) och den internationella strålskyddskommissionen (ICRP) har rekommenderat krav på mätningar och åtgärder. Radon i bostäder som ett problem observerades internationellt först i mitten av 97- talet Internationella organisationer har utarbetat rekommendationer för bostäder sedan 983. Bland de länder som är särskilt aktiva för att spåra och åtgärda byggnader med förhöjda radonhalter märks USA, Storbritannien, Tyskland, Tjeckien och Finland ICRP rekommenderade 976 och 984 att exponering från naturliga strålkällor skall begränsas i vissa fall. 984 rekommenderade ICRP att åtgärder bör övervägas om radondotterhalten i befintliga byggnader överstiger 2 Bq/m 3. Konstruktionen av nya byggnader bör vara sådan att halten blir lägre än Bq/m 3. En arbetsgrupp vid ICRP arbetar för närvarande med revidering av rekommendationerna för både bostäder och arbetsplatser

17 5 Världshälsoorganisationen rekommenderade 987 att radondotterhalten helst borde ligga under Bq/m 3 och att 4 Bq/m 3 skulle ses som ett maximalt värde. Nya byggnormer bör utformas så att radondotterhalten blir mindre än Bq/m 3. De nordiska strålskyddsinstituten publicerade 986 gemensamma rekommendationer för naturlig strålning Radondotterhalten i befintliga hus skulle inte vara högre än 4 Bq/m 3 och i nya under Bq/m 3. EG rekommenderar sedan 99 sina medlemsländer att radongashalten bör vara högst 4 Bq/m 3 för befintliga bostäder och 2 Bq/m 3 för nya. (Motsvarar i radondotterhalt 2 respektive Bq/m 3.) Radonnivåerna i byggnader varierar mellan länder och regioner. Skillnaderna beror i huvudsak på olika geologi, byggteknik, byggmaterial och ventilation. Nästan alla delar av världen har regioner där radonhalten inomhus är hög. Av de nordiska grannländerna har Finland ungefär samma förhållanden som Sverige. Bland områden med betydande problem kan nämnas delar av USA, Storbritannien, Frankrike, Tjeckien, Slovakien och Tyskland Flera länder har gränsvärden för radongashalter i bostäder (tabell 6.). Finland har krav på att radongashalten i befintliga bostäder skall vara lägre än 4 Bq/m 3 och i nya bostäder 2 Bq/m 3. Andra länder har rekommenderat att radongashalten skall ligga under er viss nivå. Storbritannien rekommenderar ett gränsvärde för radongashalten på högst 2 Bq/m 3 i befintliga och nya bostäder. USA högst 5 Bq/m 3. Exempel på ett land med högre gränsvärde är Kanada med en åtgärdsnivå för radongashalten på 8 Bq/m 3. FÖRSLAG Motivering av mål och förslag framgår av slutsatserna i sammanfattningen och respektive kapitel (hänvisning inom parentes). Mål För nationellt och individuellt hälsoskydd är det önskvärt att 8% av de bostäder och arbetsplatser som nu har högre radondotterhalter än 2 Bq/m 3 spåras och åtgärdas inom kommande tioårsperiod. Kostnaderna för spårning, matning och åtgärder beräknas till ca 2,5 miljarder kronor. På sikt bör medelvärdet för radondotterhalten i det svenska bostadsbeståndet sänkas till 25 Bq/m 3, dvs hälften av nivån under 98-talet. Detta uppnås genom att förebyggande åtgärder även fortsättningsvis utförs vid nybyggnad, att åtgärder utförs i befintliga byggnader samt genom att äldre byggnader successivt ersätts i samband med att gamla byggnader rivs. Förslag till förbättringar i nuvarande arbete för att uppnå målet Regeringen Kostnaderna för uppspåming, och mätning av radon i befintliga bostäder beräknas till ca miljard kronor för att uppnå målsättningen att lokalisera 8 % av de bostäder där radondotterhalten är högre än 2 Bq/m 3. Finansieringen bör ses över.

18 6 En höjning av nuvarande radonbidrag från högst 5 kronor till t ex 2 kronor skulle underlätta för ägarna av småhus att åtgärda hus med höga halter och kompensera för den urholkning av bidraget som skett till följd av höjd moms och inflation. För att stimulera till ombyggnader som medför att radonhalten sänks i flerbcstadshus bör räntestöd kunna utgå i de fall där radondotterhalten överstiger gränsvärdet 2 Bq/m 3 (kap ). Åtgärder mot radon bör medtas i eventuella kommande ROT-program (ROT = reparation, om- och tillbyggnad). Certifiering för entreprenörer och konsulter bör övervägas (kap 4). Många undermåliga arbeten utförs för närvarande. Centrala myndigheter Gränsvärdet vid bergarbete bör ses över av Arbetarskyddsstyrelsen i samarbete med SSI (kap 2). Det är för närvarande inte konsistent med SSIs dosbegränsning för personer i strålningsarbete. SSI föreslår att gränsvärdena för bostäder, arbetsplatser och bergarbete ändras till halt av radongas från radondotterhalt (kap 5). Halten av radon används för närvarande i nästan alla andra länder för gränsvärden. Radongashalten är enklare och billigare att mäta än radondotterhalten och ger ett bättre mått på stråldosen. Under vilka förhållanden kommunerna i dag kan ta betalt för mätningar bör utredas (kap 9). Olika kommuner använder för närvarande olika principer. Ackrediteringssystemet för mätningar bör ses över. Det används för närvarande i mycket liten utsträckning på grund av stora kostnader (kap 8). Kontroll av radonhalterna i arbetslokaler ovan jord bör vara obligatorisk där risk för förhöjda radonhalter kan föreligga. Kontroller görs för närvarande endast i liten utsträckning (kap 2). Information om radon i arbetslokaler bör utarbetas (kap 5). Informationen till allmänheten, byggföretagen, kommunerna m fl bör hållas uppdaterad och utökas med andra media än vad som hittills har använts (kap 5). Särskild information om den stora ökade risken med att röka och vara utsatt för radon utöver den risk som rökning i s>g innebär, bör framtas för rökare och presumtiva rökare. Utbildning om radon, mätmetoder och åtgärder behövs bl a för entreprenörer och konsulter. För att stimulera till att delta i utbildningen bör övervägas om kostnaden för deltagarna kan subventioneras (kap 4). Undervisning om radon bör ges på högstadiet (kap 4). Undervisning och forskning om radon bör ges större utrymme vid universitetens och högskolornas linjer för miljö- och hälsoskydd, geologi/geoteknik, bygglära och radiofysik (kap 4). Forskarutbildning inom radonområdet behövs för att kunna upprätthålla expertkompetensen i landet inorr, områdena strålskydd, byggteknik, geologi/geofysik (kap 4).

19 7 Kommuner Uppföljning av att åtgärder vidtas i byggnader där man uppmätt radonhalter över gränsvärdet bör prioriteras. För närvarande torde detta vara den mest kostnadseffektiva insatsen mot radon. Som det nu är åtgärdas endast hälften av de hus där högre radonhalter än gränsvärdet har uppmätts (kap 6). De kommuner som saknar program för arbetet med radon rekommenderas att utarbeta ett sådant. Detta för att göra arbetet med mät- och spårningsverksamheten så kostnadseffektivt som möjligt (kap 9). Riktad information erbjuds till kommuner, som varken spårat bostäder med höga halter eller gjort radonplan, trots potentiella radonproblem (kap ). Mätningar i hus bör i första hand göras i områden med särskild radonrisk och i byggnader med blåbetong. Så görs för närvarande inte i alla kommuner (kap 9). Byggherren bör generellt upplysas om riskerna med radon och de föreskrifter som gäller för radon vid nybyggnad. Krav bör vid behov ställas i bygglovet på radonskydd för nya byggnader i områden med normal- och högradonmark (kap ). Byggherren har ansvar för att radondotterhalten i nya byggnader blir lägre än gränsvärdet 7 Bq/m\ Kontrollmätning av radondotterhalterna bör utföras i större utsträckning än vad som nu sker (kap ). När så anses befogat bör krav på redovisning av byggnadens radondotterhalt ställas i bygglovet. Allt för många nyproducerade bostäder har visat sig ha högre halter än gränsvärdet. Mäklare Vid försäljning och köp av fastigheter bör radonrisken ingå i informationen om huset. Alla parter; mäklare, köpare och säljare har därvid ett ansvar (kap 7). Forskning och utveckling Följande forsknings- och utvecklingsprojekt är de mest angelägna (kap 3): hälsorelaterad forskning, vad gäller verkansmekanismer och risker för andra organ än lungan, t ex leukemier eventuell samverkan mellan radon och andra föroreningar i inomhusluft. samband mellan radon i mark, transport till hus och fördelning i hus stråldosen från radon, obundna och bundna radondöttrar markradon, utveckling av undersökningsmetoder för radon i markluft och grundforskning kring radonhaltens beroende av sin geologiska miljö och av haltvariationerna under året byggtekniska åtgärder, varvid förbättring av befintliga metoder bör uppmuntras mätmetoder. Den snabba utvecklingen inom elektroniken ger möjlighet till förbättrad apparatur. Metoderna för integrerad mätning av radon och dess sönderfallsprodukter behöver undersökas vidare för att kartlägga felkällorna

20 8 radonhaltens årsmedelvärde. Därvid behövs förbättrade kunskaper om radonhaltens variation med tiden i hus, med olika konstruktion och olika marktyp. Resultatet utnyttjas bl a för att bättre kunna beräkna adonhaltens årsmedelvärde vid mätningar av olika längd Myndigheternas roll Socialstyrelsens och Boverkets ansvar vad gäller inomhusmiljön är för närvarande föremål för översyn. Det är viktigt att radonfrågorna beaktas vid dessa utredningar och vid myndigheternas planering (kap 4).

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun Radonmätningar i skolor och förskolor i Trelleborgs kommun Miljöförvaltningens rapport nr 1/2008 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDAN SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 3 LAGSTIFTNING 4 GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 5 DISKUSSION

Läs mer

Swegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon? www.swegon.com

Swegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon? www.swegon.com Swegon Home Solutions Radon i bostäder Vad är radon? HOME VENTILATION 02 Innehåll Vad är Radon?...4 Historik...4 Typer av strålning...4 Var kommer strålningen ifrån?...5 SIVERT...5 STRÅLDOS...5 Hur kommer

Läs mer

Radonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet

Radonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet Radonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet RADONGUIDEN Det vore så mycket lättare, om radon var grönt... Radon märks inte. Men det kan vara skadligt för din hälsa. I den

Läs mer

Vägen till ett radonfritt boende Hur du upptäcker och åtgärdar radonproblem ett av de vanligaste skälen till ett ohälsosamt boende.

Vägen till ett radonfritt boende Hur du upptäcker och åtgärdar radonproblem ett av de vanligaste skälen till ett ohälsosamt boende. Vägen till ett radonfritt boende Hur du upptäcker och åtgärdar radonproblem ett av de vanligaste skälen till ett ohälsosamt boende. i samarbete med Socialstyrelsen och Boverket Innehåll Är det farligt

Läs mer

Samhällsbyggnadskontoret informerar. Radon 2007:1

Samhällsbyggnadskontoret informerar. Radon 2007:1 Samhällsbyggnadskontoret informerar Radon 2007:1 Radon Radon ädel men farlig gas Radon är en ädelgas som bildas när det radioaktiva ämnet radium sönderfaller. Radongasen sönderfaller i sin tur till radondöttrar,

Läs mer

Radonprogram för Sjöbo kommun

Radonprogram för Sjöbo kommun Radonprogram för Sjöbo kommun INLEDNING Bakgrund Mot bakgrund av det nationella miljömålet God bebyggd miljö har ett antal regionala delmål och åtgärdsförslag tagits fram. Regionalt delmål nr 9 som tagits

Läs mer

Hur effektiv är radonsaneringen?

Hur effektiv är radonsaneringen? Hur effektiv är radonsaneringen? INFORMATION OM RADON I SMÅHUS Har du höga radonhalter i inomhusluften? I så fall finns det flera metoder för att sanera huset. Vilken metod som är bäst beror bl.a. på var

Läs mer

Radon. Vad är radon? Hälsorisker 2012-11-07. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB

Radon. Vad är radon? Hälsorisker 2012-11-07. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB Radon 1 Vad är radon? Kommer från radium-226, radioaktivt grundämne Dess atomkärnor faller sönder utan yttre påverkan Ädelgasen radon bildas Radonet sönderfaller till radondöttrar, som består av radioaktiva

Läs mer

Kemikaliebelastning i bostäder En sammanställning av ovk, Asbest, pcb och radon

Kemikaliebelastning i bostäder En sammanställning av ovk, Asbest, pcb och radon Sida 1 av 5 2012-12-16 Kemikaliebelastning i bostäder En sammanställning av ovk, Asbest, pcb och radon Utdrag ur Boverkets allmänna råd om funktionskontroll av ventilationssystem (OVK) Vem ansvarar för

Läs mer

Vägen till ett radonfritt boende Hur du upptäcker och åtgärdar radonproblem en av de vanligaste orsakerna till ett ohälsosamt boende

Vägen till ett radonfritt boende Hur du upptäcker och åtgärdar radonproblem en av de vanligaste orsakerna till ett ohälsosamt boende Vägen till ett radonfritt boende Hur du upptäcker och åtgärdar radonproblem en av de vanligaste orsakerna till ett ohälsosamt boende Statens strålskyddsinstitut i samarbete med Socialstyrelsen och Boverket

Läs mer

Vägen till ett radonfritt boende

Vägen till ett radonfritt boende Vägen till ett radonfritt boende Hur du upptäcker och åtgärdar radonproblem en av de vanligaste orsakerna till ett ohälsosamt boende Statens strålskyddsinstitut i samarbete med Socialstyrelsen och Boverket

Läs mer

NÅGRA FAKTA OM RADON. Radonhalt i vatten se särskild information.

NÅGRA FAKTA OM RADON. Radonhalt i vatten se särskild information. September 2010 NÅGRA FAKTA OM RADON Vad är radon och hur farligt är det? Radon är en ädelgas som bildas när det radioaktiva grundämnet radium sönderfaller. Radongasen sönderfaller i sin tur i så kallade

Läs mer

Byggnadsstyrelsen. Tekniskabyråns information 1980-08. radonförekomst. Översiktlig kartläggning SAMMANFATTNING. ningsanstalt.

Byggnadsstyrelsen. Tekniskabyråns information 1980-08. radonförekomst. Översiktlig kartläggning SAMMANFATTNING. ningsanstalt. Byggnadsstyrelsen Tekniskabyråns information 20 1980-08 Radonförekomst Översiktlig kartläggning SAMMANFATTNING Under vintern 79/80 genomfördes läggning av radonförekomsten Undersökningen genomfördes s

Läs mer

Svar på vanliga frågor Bilaga till Uppmaning att mäta radon

Svar på vanliga frågor Bilaga till Uppmaning att mäta radon FAQ 2013 2013-11645 Svar på vanliga frågor Bilaga till Uppmaning att mäta radon Varför måste vi kontrollera radon? Här finns ingen markradon och vi har inte blåbetong i huset. Radonhalten i jordluften

Läs mer

Bertil Clavensjö Gustav Åkerblom RADONBOKEN. Befintliga byggnader

Bertil Clavensjö Gustav Åkerblom RADONBOKEN. Befintliga byggnader Bertil Clavensjö Gustav Åkerblom RADONBOKEN Befintliga byggnader Förlag och distribution AB Svensk Byggtjänst 113 87 Stockholm Telefon 08-457 10 00 www.byggtjanst.se 2014 AB Svensk Byggtjänst och författaren

Läs mer

Jämförelse mellan helårsmätningar och tremånadersmätningar av radon i Skövde kommun. Göteborg den 15 september 2005

Jämförelse mellan helårsmätningar och tremånadersmätningar av radon i Skövde kommun. Göteborg den 15 september 2005 Jämförelse mellan helårsmätningar och tremånadersmätningar av radon i Skövde kommun Göteborg den 15 september 2005 Pär Ängerheim 1 Miljöutredare Erik Larsson 1 Miljöutredare Kent-Åke Wilhelmsson 2 Miljö-

Läs mer

INFORMATION OM RADONMÄTNING

INFORMATION OM RADONMÄTNING INFORMATION OM RADONMÄTNING Innehåll sid Vad är radon? 1 Hur farligt är radon? 1 Varför bör jag mäta? 1 När bör jag mäta? 1 Statens strålskyddsinstitut rekommenderar 2 Våra radonkällor 3 Våra strålkällor

Läs mer

Radonets historia. förutsatte man tröskelvärden för skadliga stråldoser. Brytningen av uran intensifierades under 1940-talet i Afrika,

Radonets historia. förutsatte man tröskelvärden för skadliga stråldoser. Brytningen av uran intensifierades under 1940-talet i Afrika, Radonets historia Numera känner de flesta personer i Sverige till något om radon. Goda resultat har uppnåtts genom att många hus har åtgärdats och många hus har byggts radonsäkert, men alltför många återstår

Läs mer

PROJEKT. Radon i hyresrätter, redovisning av delrapport 2 2013-09-11

PROJEKT. Radon i hyresrätter, redovisning av delrapport 2 2013-09-11 PROJEKT Radon i hyresrätter, redovisning av delrapport 2 2013-09-11 BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se

Läs mer

RADONPLAN. Radonplan för kommunerna Falköping, Hjo, Skövde, Tibro. Beslutad av Miljönämnden östra Skaraborg den 15 juni 2011, 66.

RADONPLAN. Radonplan för kommunerna Falköping, Hjo, Skövde, Tibro. Beslutad av Miljönämnden östra Skaraborg den 15 juni 2011, 66. RADONPLAN Radonplan för kommunerna Falköping, Hjo, Skövde, Tibro 2011 2020 BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se

Läs mer

2000:04. Radon i bostäder. Läget i Stockholms län. Förord Innehållsförteckning Sammanfattning. Miljöskyddsenheten

2000:04. Radon i bostäder. Läget i Stockholms län. Förord Innehållsförteckning Sammanfattning. Miljöskyddsenheten 2000:04 Radon i bostäder Läget i Stockholms län Förord Innehållsförteckning Sammanfattning Miljöskyddsenheten Radon i bostäder Läget i Stockholms län "Joniserande strålning från radon i inomhusluft och

Läs mer

Information om radonbidrag till egnahem

Information om radonbidrag till egnahem Information om radonbidrag till egnahem Staten ger bidrag för att sänka radonhalten i inomhusluften i egnahem. För ansökningar som kommer in från och med januari 2003 gäller delvis nya regler. Detta informationsmaterial

Läs mer

ÖVERDRIVNA RADONLARM? Med jämna mellanrum

ÖVERDRIVNA RADONLARM? Med jämna mellanrum ÖVERDRIVNA RADONLARM? Nu diskuterar myndigheterna en sänkning av riktvärdena för radon i bostadshus. Det skulle innebära att minst en miljon bostäder i Sverige klassas som hälsofarliga. Men ett faktum

Läs mer

RADONUNDERSÖKNING I JAKOBSTADSNEJDEN 2004-2005

RADONUNDERSÖKNING I JAKOBSTADSNEJDEN 2004-2005 RADONUNDERSÖKNING I JAKOBSTADSNEJDEN 2004-2005 Sammanställt av: Leif Karlström, ansvarig för radontalkot. MALMSKA HÄLSO- OCH, PB 111, INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Vad är radon 3. Hur kommer radon

Läs mer

PROTOKOLL Mätning och utvärdering av Radonförekomst

PROTOKOLL Mätning och utvärdering av Radonförekomst PROTOKOLL Mätning och utvärdering av Radonförekomst Fastighetsbeteckning: Radonsäte 1:1 Fastighetens adress: Radongatan 1 111 11 Radonköping Fastighetsägare: Radium Radondotter Fastighetsuppgifter Personuppgifter

Läs mer

Certifieringsregler Certifierad Radonkunnig

Certifieringsregler Certifierad Radonkunnig Certifieringsregler Certifierad Radonkunnig Gällande fr o m 2014-04-02 1. Allmänt 1.1 Syftet med denna certifiering är att utgöra en validering av grundkompetens, erfarenhet och fortlöpande fortbildning

Läs mer

Radon. En sammanställning över radonsituationen i Gävleborg. Rapport 2010:13

Radon. En sammanställning över radonsituationen i Gävleborg. Rapport 2010:13 Radon En sammanställning över radonsituationen i Gävleborg Rapport 2010:13 Radon En sammanställning över radonsituationen i Gävleborg Förord Riksdagen har fastställt nationella miljömål som vi preciserat

Läs mer

ISBN: 91-7201-929-8 Artikelnr: 2005-101-3

ISBN: 91-7201-929-8 Artikelnr: 2005-101-3 Radon i inomhusluft Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Denna publikation tillhör handböcker för handläggning. Det innebär att innehållet kompletterar Socialstyrelsens författningssamling

Läs mer

Miljöförvaltningen. Radonvägledning

Miljöförvaltningen. Radonvägledning Miljöförvaltningen Radonvägledning 2013 Utgåva 02. 2013 09 RADONVÄGLEDNING Innehåll Steg för steg guide (börja alltid här) Gult blad - Att mäta radon i flerbostadsfastigheter Blått blad - Att kontrollera

Läs mer

År 2008 så kollar vi cancerregistret för att se i vilka av de i vår kohort som fått lungcancer.

År 2008 så kollar vi cancerregistret för att se i vilka av de i vår kohort som fått lungcancer. Radon Basgrupp 9 Förekomst: Radon är en radioaktiv gas som bildas vid sönderfall av uran. Den främsta källan till radon är berggrunden och i blåbetong som framställs ur sådan berggrund. Brunnar kan också

Läs mer

Jag gjorde en radonmätning 2007 (2 månaders) några år efter att ha flyttat in på Astrakangatan med följande resultat:

Jag gjorde en radonmätning 2007 (2 månaders) några år efter att ha flyttat in på Astrakangatan med följande resultat: Radonsanering Astrakangatan Ursprungligt årsmedelvärde Jag gjorde en radonmätning 2007 (2 månaders) några år efter att ha flyttat in på Astrakangatan med följande resultat: Radongashalt:410 Bq/m3 (Becquerel

Läs mer

-RADON- Seminarierapport i miljömedicin och epidemiologi 2005-11-23

-RADON- Seminarierapport i miljömedicin och epidemiologi 2005-11-23 Seminarierapport i miljömedicin och epidemiologi 2005-11-23 -RADON- Läkarprogrammet T4, HU, Linköping Basgrupp 8 Asp Kristina Eriksson Jenny Lindell Astrid Nilsson John Persson Emma Svensson Carin Sammanfattning

Läs mer

RadonDagen Gävle 2011-09-27

RadonDagen Gävle 2011-09-27 RadonDagen Gävle 2011-09-27 Innehåll Innehåll: Vem är jag? Vilka är Landauer Nordic Hur mycket ska jag mäta? Mäta med spårfilmsdetektor Per Nilsson Landauer Nordic Vilka är Landauer Nordic? Start 1986

Läs mer

Radon - vägledning för kommunernas arbete

Radon - vägledning för kommunernas arbete Radon - vägledning för kommunernas arbete September 2005 Radon - vägledning för kommunernas arbete Miljösamverkan Västra Götaland 2005 Denna vägledning har tagits fram av Miljösamverkans projektgrupp

Läs mer

BOSTADSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING

BOSTADSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING BOSTADSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING BOFS 1987:4 TOB 6 Bostadsstyrelsens föreskrifter och information om ändring av föreskrifterna och informationen till förordningen (1983:1021) om tilläggslån för ombyggnad

Läs mer

PM Översiktlig markradonutredning

PM Översiktlig markradonutredning PM Översiktlig markradonutredning Rörby 8:6, Bälinge www.bjerking.se Sida 3 (6) PM Markradon Uppdragsnamn Markklassning med avseende på radon del av Rörby 8:6 Uppdragsgivare Bert Alfén Vår handläggare

Läs mer

HABO OCH MULLSJÖ KOMMUNER. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdag 2014-09-04. Miljönämnden

HABO OCH MULLSJÖ KOMMUNER. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdag 2014-09-04. Miljönämnden 41 Yttrande till Mark- och miljödomstolen - Målnummer M 2188-14, Klahrs Byggnads AB, Mullsjö kommun... 75 42 Beslut om föreläggande med vite att mäta radon i flerbostadshus, Mullsjö Kommun... 76 43 Tertialuppföljning

Läs mer

Radon i vatten. Strålsäkerhetsmyndigheten i samarbete med Socialstyrelsen, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket

Radon i vatten. Strålsäkerhetsmyndigheten i samarbete med Socialstyrelsen, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket Radon i vatten i samarbete med Socialstyrelsen, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket Innehåll Vad är radon?... 3 Radonets egenskaper... 3 Gräns- och riktvärden... 3 Stråldoser

Läs mer

Meddelande nr 2011:08. Radonkampanj Jönköpings län 2009/2010

Meddelande nr 2011:08. Radonkampanj Jönköpings län 2009/2010 Meddelande nr 2011:08 Radonkampanj Jönköpings län 2009/2010 Radonkampanj Jönköpings län 2009/2010 MEDDELANDE NR 2011:08 3 Meddelande nr 2011:08 Referens Elna Ljunggren, Miljö- och samhällsbyggnadsavdelningen,

Läs mer

Sönderfallsserier N 148 147 146 145 144 143 142 141 140 139 138 137 136 135 134. α-sönderfall. β -sönderfall. 21o

Sönderfallsserier N 148 147 146 145 144 143 142 141 140 139 138 137 136 135 134. α-sönderfall. β -sönderfall. 21o Isotop Kemisk symbol Halveringstid Huvudsaklig strålning Uran-238 238 U 4,5 109 år α Torium-234 234 Th 24,1 d β- Protaktinium-234m 234m Pa 1,2 m β- Uran-234 234 U 2,5 105 år α Torium-230 230 Th 8,0 105

Läs mer

Radonhalter i bostäder i Uddevalla kommun

Radonhalter i bostäder i Uddevalla kommun Göteborg den 13 juni 2006 Erik Larsson 1 Miljöutredare Eva Andersson 1 Statistiker Lars Barregård 1,2 Professor, överläkare 1 Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum 2 Sahlgrenska akademin vid

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg Kommunledningskontoret Tony Andersson Planarkitekt 010722 85 95 Behovsbedömning 20140326 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0358 KS 203 Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Läs mer

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Uppföljning av hälsah i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Socialstyrelsens hälsoskyddsenheth Ca. 15 medarbetare Tillsynsvägledande myndighet för hälsoskyddsfrågor

Läs mer

Radonhalter i bostäder i Partille kommun

Radonhalter i bostäder i Partille kommun Göteborg den 28 mars 2008 Peter Molnár Miljöfysiker Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-786 28 57 peter.molnar@amm.gu.se Besöksadress: Medicinaregatan 16 Telefax 031-40 97 28 www.amm.se Innehåll Sammanfattning

Läs mer

Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning

Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning Det nya direktivet Den 5 december 2013 beslutade Rådet att fastställa ett nytt direktiv för strålskyddet som upphäver de tidigare

Läs mer

Hur många lungcancerfall kan undvikas om radonhalterna i svenska bostäder sänks?

Hur många lungcancerfall kan undvikas om radonhalterna i svenska bostäder sänks? Hur många lungcancerfall kan undvikas om radonhalterna i svenska bostäder sänks? Lars Barregård Professor, överläkare Eva M Andersson Docent, statistiker Arbets- och miljömedicin Göteborgs universitet

Läs mer

Uppmaning att mäta och åtgärda radon

Uppmaning att mäta och åtgärda radon Uppmaning 2013 2013-11645 Oktober 2013 Skickat till 1500 fastighetsägare i Söderort, Södermalm och Yttre Västerort Uppmaning att mäta och åtgärda radon i Stockholms stad uppmanar er som fastighetsägare

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning;

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning; SSI FS 1998:3 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning; beslutade den 29 oktober 1998. Statens strålskyddsinstitut

Läs mer

Vi har ett omfattande radonprogram.

Vi har ett omfattande radonprogram. Radonprogram 2011 Handläggare Torsten Sörell Vi har ett omfattande radonprogram. Skolor och förskolor Vi är klara med kommunägda skolor och förskolor, sånär som på något enstaka undantag som vi, tillsynsmyndigheten

Läs mer

AKtuellt dec 2010. Oktoberseminariet

AKtuellt dec 2010. Oktoberseminariet AKtuellt dec 2010 I det här numret av AKtuellt, det sista för det här året, presenteras innehållet i vårt seminarium som arrangerades den 7 oktober. Du kan även läsa en artikel angående risker med, och

Läs mer

Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa Arbets- och miljömedicin

Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa Arbets- och miljömedicin Avd för samhällsmedicin och folkhälsa Radonhalter i bostäder i Västerbottens och Norrbottens län Göteborg den 29 juni 2007 Erik Larsson 1 Miljöutredare Eva Andersson 1 Statistiker Lars Barregård 1,2 Professor,

Läs mer

Släpp aldrig in radon i huset!

Släpp aldrig in radon i huset! Icopal Gas- och radonmembran Släpp aldrig in radon i huset! Unika lösningar från Icopal vid nybyggnation Radon är problemet Osynlig och luktfri radioaktiv gas Den finns nästan överallt; i marken, luften

Läs mer

Radon i vatten. Statens strålskyddsinstitut i samarbete med Socialstyrelsen, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket

Radon i vatten. Statens strålskyddsinstitut i samarbete med Socialstyrelsen, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket Radon i vatten Statens strålskyddsinstitut i samarbete med Socialstyrelsen, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket Grafisk form och produktion: Johan Alenius Foto omslag: SSI info;

Läs mer

Detaljplan Myren, Strömstad kommun

Detaljplan Myren, Strömstad kommun Beställare: Bohusgeo AB Bastionsgatan 26 451 50 UDDEVALLA, Strömstad kommun Bergteknisk besiktning och radonundersökning Bergab Projektansvarig Peter Danielsson Handläggare Helena Kiel L:\UPPDRAG\ Strömstad\Text\Aktuell\Myren

Läs mer

RADON. - en sammanställning över radonsituationen i kommunerna i Västra Götalands län. Rapport 2004:01

RADON. - en sammanställning över radonsituationen i kommunerna i Västra Götalands län. Rapport 2004:01 RADON - en sammanställning över radonsituationen i kommunerna i Västra Götalands län Rapport 2004:01 Radon - En sammanställning över radonsituationen i kommunerna i Västra Götalands län Rapport 2004:01

Läs mer

DETALJPLAN FÖR YNGSHYTTAN 1:216 (MALMGÅRDEN I PERSBERG) Filipstads kommun, Värmlands län ANTAGANDEHANDLING

DETALJPLAN FÖR YNGSHYTTAN 1:216 (MALMGÅRDEN I PERSBERG) Filipstads kommun, Värmlands län ANTAGANDEHANDLING ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR YNGSHYTTAN 1:216 (MALMGÅRDEN I PERSBERG) Filipstads kommun, Värmlands län Upprättad av WSP Samhällsbyggnad, 2012-06-26 Beställare: Filipstads kommun Konsult: WSP Samhällsbyggnad,

Läs mer

Radonhalter i bostäder i Skövde kommun

Radonhalter i bostäder i Skövde kommun Göteborg den 14 februari 2005 Pär Ängerheim 1 Miljöutredare Erik Larsson 1 Miljöutredare Kent-Åke Wilhelmsson 2 Miljö- och hälsoskyddsinspektör Lars Barregård 1,3 Professor, överläkare 1 Västra Götalandsregionens

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft; SFS 2004:661 Utkom från trycket den 6 juli 2004 utfärdad den 10 juni 2004. Regeringen

Läs mer

Åtgärder mot radon i bostäder

Åtgärder mot radon i bostäder Åtgärder mot radon i bostäder Vi utsätts alla för strålning. Till största delen kommer denna från radioaktiva ämnen i marken, byggnadsmaterial i bostaden, vatten som används i hushållet, världsrymden och

Läs mer

Projektplan för projekt Inomhusmiljö

Projektplan för projekt Inomhusmiljö 4 mars 2015 Projektplanen har granskats av styrgrupperna för Miljösamverkan Halland och Miljösamverkan Västra Götaland. Inga förslag på ändringar har framförts och projektplanen är därmed fastställd. Projektplan

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration - Villa. Byggnadsuppgifter. Besiktningsuppgifter

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration - Villa. Byggnadsuppgifter. Besiktningsuppgifter ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration - Villa Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: LYFTSAXEN 10 Adress: VIVSTAVARVSVÄGEN 196 12243 ENSKEDE Besiktningsuppgifter Datum: 2010-05-18 Byggnaden är besiktigad av:

Läs mer

Linköpings universitet Hälsouniversitetet Läkarprogrammet, termin 4 Ht 2008

Linköpings universitet Hälsouniversitetet Läkarprogrammet, termin 4 Ht 2008 Linköpings universitet Hälsouniversitetet Läkarprogrammet, termin 4 Ht 2008 Radon, passiv rökning och lungcancer Om hälsoriskerna med radon i bostadshus samt design av epidemiologisk studie om passiv rökning

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Anticimex Energideklaration. Besiktningsuppgifter. Byggnadsuppgifter. Personuppgifter. Besiktningsdatum: 2008-11-25

ÅTGÄRDSRAPPORT. Anticimex Energideklaration. Besiktningsuppgifter. Byggnadsuppgifter. Personuppgifter. Besiktningsdatum: 2008-11-25 ÅTGÄRDSRAPPORT Anticimex Energideklaration SE-QE-Energi-SD-700, bil 2, Åtgärdsrapport, utg 7 2009-03-16 Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Skoghem 21 Byggnadens adress: Skoghemsvägen 2 A, 217 74 Malmö

Läs mer

socialstyrelsen statens planverk statens strålskyddsinstitut strålning i byggnader

socialstyrelsen statens planverk statens strålskyddsinstitut strålning i byggnader socialstyrelsen statens planverk statens strålskyddsinstitut strålning i byggnader statens planverk rapport 54 1981 socialstyrelsen statens planverk statens strålskyddsinstitut strålning i byggnader Om

Läs mer

Reigun Thune Hedström Avd för tillväxt och samhällsbyggnad

Reigun Thune Hedström Avd för tillväxt och samhällsbyggnad Cirkulärnr: 09:8 Diarienr: 09/0320 Handläggare: Avdelning: Datum: 2009-01-27 Mottagare: Rubrik: Bilagor: Reigun Thune Hedström Avd för tillväxt och samhällsbyggnad Byggnadsnämnden Fastighetsnämnden Miljönämnden

Läs mer

Dokumenthanteringsplan Kärnprocesser i Mölndals stad

Dokumenthanteringsplan Kärnprocesser i Mölndals stad MN 1171/15 Dokumenthanteringsplan Kärnprocesser i Mölndals stad 4.1.3.5 Radon Antagen av miljönämnden 2015-05-19, 65 Gäller från och med 2015-01-01 Verksamhetsområde 4.1.3. Svara för hälsoskydd Process

Läs mer

Förord. PAUL LINDROTH Enhetschef, Boverket

Förord. PAUL LINDROTH Enhetschef, Boverket Förord Inomhusmiljön ägnas stor uppmärksamhet vad galler dess betydelse för hälsan och valbefinnandet. En faktor i inomhusmiljön som kommit alltmer i blickpunkten är de elektriska och magnetiska fält som

Läs mer

Västerviksgatan 14, 645 30 Strängnäs Tfn: 070-486 53 54 E-mail: info@plingenjorsteknik.se www.plingenjorsteknik.se.

Västerviksgatan 14, 645 30 Strängnäs Tfn: 070-486 53 54 E-mail: info@plingenjorsteknik.se www.plingenjorsteknik.se. Västerviksgatan 14, 645 30 Strängnäs Tfn: 070-486 53 54 E-mail: info@plingenjorsteknik.se www.plingenjorsteknik.se Din Energipartner Företaget PL IngenjörsTeknik verksamhet är konsultarbete inom energisektorn

Läs mer

VIRVELVÄGEN 69, KIRUNA Älven 4

VIRVELVÄGEN 69, KIRUNA Älven 4 VIRVELVÄGEN 69, KIRUNA Älven 4 ENERGIDEKLARATION Kommentarer Kiruna 2015-06-26 Arctic CAD & Teknik Tommy Krekula Sid 1 (4) KOMMENTARER ENERGIDEKLARATION Objekt: Småhus Älven 4, Virvelvägen 69, Kiruna Ägare:

Läs mer

Kontrollansvarig. Byggherrens stöd vid projektering och byggande. www.karf.se

Kontrollansvarig. Byggherrens stöd vid projektering och byggande. www.karf.se Kontrollansvarig Byggherrens stöd vid projektering och byggande www.karf.se 1 I denna broschyr avser Kontrollansvarig och Kontrollplan de begrepp som finns reglerade i Plan- och bygglagen, PBL (kap10 9,

Läs mer

Brandförsvaret är en av hörnstenarna när det gäller hälsa och säkerhet. Andra hörnstenar är sjukvård och polisväsende. HÄLSA OCH SÄKERHET

Brandförsvaret är en av hörnstenarna när det gäller hälsa och säkerhet. Andra hörnstenar är sjukvård och polisväsende. HÄLSA OCH SÄKERHET MULLSJÖ KOMMUN 132 Brandförsvaret är en av hörnstenarna när det gäller hälsa och säkerhet. Andra hörnstenar är sjukvård och polisväsende. HÄLSA OCH SÄKERHET HUR SER DET UT? I kommunen finns en vårdcentral

Läs mer

Radioaktivitet i luft och mark i Stockholm

Radioaktivitet i luft och mark i Stockholm Slb analys Stockholms Luft och Bulleranalys R A P P O R T E R F R Å N S L B - A N A L Y S. N R I : 9 4 Radioaktivitet i luft och mark i Stockholm MILJÖFÖRVA LTN I NGEN I S TOCK HOLM Slb analys Stockholms

Läs mer

SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt

SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt Säkerhet och risk Räddningstjänst Räddningstjänstens riskanalys Riskinventering finns från 1991. Enligt lagen om skydd mot olyckor skall en risk- och sårbarhetsanalys

Läs mer

54(65) 54(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede

54(65) 54(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 54(65) 54(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 55(65) HÄLSA OCH SÄKERHET Energiproduktion Ett fjärrvärmesystem har byggts ut i Tanumshede. Värmecentralen är placerad

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 12 maj 2015 579/2015 Lag om ändring av lagen om fritt bildningsarbete Utfärdad i Helsingfors den 8 maj 2015 I enlighet med riksdagens beslut ändras

Läs mer

Huvudmannaskap för allmänna platser och ansvar för vatten och avlopp

Huvudmannaskap för allmänna platser och ansvar för vatten och avlopp 31/51 Huvudmannaskap för allmänna platser och ansvar för vatten och avlopp Behov av en samlad strategi Östra Tyresö kommer att detaljplaneras successivt för mindre områden och processen kommer sannolikt

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Björsäter 12:8 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-06-04 Byggnadens adress: Björsäter Fallgärdet 1 54295 Mariestad Utetemperatur: 15

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset

Läs mer

Ansvar för vissa andra skyddsansvariga under planeringen och projekteringen

Ansvar för vissa andra skyddsansvariga under planeringen och projekteringen Ansvar för vissa andra skyddsansvariga under planeringen och projekteringen 10 Även de som medverkar vid planeringen och projekteringen ska, inom ramen för sina uppdrag, i tillämpliga delar följa det som

Läs mer

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag Till: Energimyndigheten Box 310 631 04 Eskilstuna REMISSYTTRANDE Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag SABOs synpunkter Allmänt SABOs medlemsföretag de allmännyttiga kommunala

Läs mer

Kronogården, Ale Geoteknisk undersökning: PM till underlag för detaljplan

Kronogården, Ale Geoteknisk undersökning: PM till underlag för detaljplan Beställare: ALE KOMMUN 449 80 ALAFORS Beställarens representant: Åsa Lundgren Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Bengt Askmar HannaSofie Pedersen Uppdragsnr: 101

Läs mer

FunkiS. Funktionskontrollanterna i Sverige WWW.funkis.se

FunkiS. Funktionskontrollanterna i Sverige WWW.funkis.se FunkiS Funktionskontrollanterna i Sverige WWW.funkis.se Certifierade funktionskontrollanter Kommunala handläggare 1 250 medlemmar av 1 400 Vägledning OVK FARO FARO-S AV OVK Remissinstans 1 Kurser 2015

Läs mer

Riktlinje. Radonhantering inom Akademiska Hus

Riktlinje. Radonhantering inom Akademiska Hus Riktlinje Radnhantering inm kademiska Hus INNEHÅLLSFÖRTECKNINGINNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1 SMMNFTTNING OCH REKOMMENDTION... 3 2 INLEDNING... 3 2.1 SYFTE... 3 2.2 BKGRUND... 3 3 PROBLEMBESKRIVNING... 4 3.1

Läs mer

Föreläggande om åtgärder

Föreläggande om åtgärder Medicinsk Röntgen AB Sveavägen 64, plan 2 111 34 Stockholm Beslut Vårt datum: 2013-06-13 Er referens: - - Diarienr: SSM2013-306 Handläggare: Carl Bladh-Johansson Telefon: +46 8 799 4484 Föreläggande om

Läs mer

Miljöförvaltningen föreslår att Miljönämnden beslutar. att med stöd av 2 kap 3, 9 kap 3 och 9, 26 kap 9, 14 och 21 miljöbalken förelägga:

Miljöförvaltningen föreslår att Miljönämnden beslutar. att med stöd av 2 kap 3, 9 kap 3 och 9, 26 kap 9, 14 och 21 miljöbalken förelägga: Malmö stad Miljöförvaltningen Tjänsteutlåtande Datum 2010-02-05 Handläggare Miljöinspektör Caroline Tandefelt Miljöinspektör Lisa Törnqvist Direkttelefon 040-34 20 44/56 Ärende: 543:05698-2008 Förslag

Läs mer

Radon i skolor och förskolor. Resultat från ett nationellt tillsynsprojekt

Radon i skolor och förskolor. Resultat från ett nationellt tillsynsprojekt Radon i skolor och förskolor Resultat från ett nationellt tillsynsprojekt Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Tillsynsåterföring. Det innebär att den innehåller

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration. Besiktningsuppgifter Datum: FACKELBLOMSTRET 7. Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Byggnadens adress:

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration. Besiktningsuppgifter Datum: FACKELBLOMSTRET 7. Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Byggnadens adress: ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Besiktningsuppgifter Datum: FACKELBLOMSTRET 7 Byggnadens adress: 2015-10-14 Utetemperatur: SOLHAGAVÄGEN 42 16352 SPÅNGA -1 C Expert:

Läs mer

1 januari 2014: Smittskyddsinstitutet, Folkhälsoinstitutet och hälsoskydd och folkhälsorapportering från Socialstyrelsen

1 januari 2014: Smittskyddsinstitutet, Folkhälsoinstitutet och hälsoskydd och folkhälsorapportering från Socialstyrelsen Greta Smedje 1 januari 2014: Smittskyddsinstitutet, Folkhälsoinstitutet och hälsoskydd och folkhälsorapportering från Socialstyrelsen Effektivisera det förebyggande folkhälsoarbetet, vidareutveckla det

Läs mer

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2012-01-18 i mål nr M 2048-11, se bilaga A

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2012-01-18 i mål nr M 2048-11, se bilaga A SVEA HOVRÄTT DOM Mål nr Mark-och miljööverdomstolen 2012-05-15 M 1118-12 Rotel 060207 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2012-01-18 i mål nr M 2048-11,

Läs mer

Inomhusmiljö. Delmål 8 Underlagsrapport till fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet. God bebyggd miljö April 2003

Inomhusmiljö. Delmål 8 Underlagsrapport till fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet. God bebyggd miljö April 2003 Boverket Rapport God bebyggd miljö April 2003 Inomhusmiljö Delmål 8 Underlagsrapport till fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet Ett av Sveriges 15 miljömål God bebyggd miljö Inomhusmiljö Delmål 8

Läs mer

Till dig som har dricksvatten från enskild brunn

Till dig som har dricksvatten från enskild brunn 2009-07-06 1 (6) senast uppdaterad 2009.07.06 Till brunnsägare i Sigtuna kommun Till dig som har dricksvatten från enskild brunn Miljö- och hälsoskyddskontoret har genomfört en undersökning av dricksvattenkvaliteten

Läs mer

Malmö stads ljudkrav vid planering och byggande

Malmö stads ljudkrav vid planering och byggande Malmö stads ljudkrav vid planering och byggande Elvir Kovacic Trafikplanerare Stadsbyggnadskontor Malmö TRAFIKBULLER miljöstörning som berör flest människor i Sverige. ca 20-25 % av inneboende i flerbostadshus

Läs mer

Information om investeringsstöd till äldrebostäder. Särskilda boendeformer för äldre Trygghetsbostäder

Information om investeringsstöd till äldrebostäder. Särskilda boendeformer för äldre Trygghetsbostäder Information om investeringsstöd till äldrebostäder Särskilda boendeformer för äldre Trygghetsbostäder Bakgrund Denna information beskriver översiktligt reglerna för investeringsstöd till äldrebostäder.

Läs mer

Radon i flerbostadshus

Radon i flerbostadshus Examensarbete 15 HP Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Radon i flerbostadshus Kartläggning av fastighetsförvaltarnas egenkontroll avseende radon Examensarbete vid Mälardalens Högskola

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om externa personer i verksamhet

Läs mer

Radonundersökningar i två flerbostadshus i Avesta kommun.

Radonundersökningar i två flerbostadshus i Avesta kommun. EXAMENSARBETE 15 HP Akademin för hållbar samhällsoch teknikutveckling Radonundersökningar i två flerbostadshus i Avesta kommun. Examensarbete vid Mälardalens Högskola I samarbete med Avesta kommun och

Läs mer

Fastighetsägares egenkontroll

Fastighetsägares egenkontroll Fastighetsägares egenkontroll Fastighetsägares egenkontroll I Sverige tillbringar människor huvuddelen av sina liv inomhus. 18 procent av befolkningen uppger att de har hälsobesvär som de relaterar till

Läs mer

Policy för inomhusmiljö och allergianpassning

Policy för inomhusmiljö och allergianpassning 1(5) Policy för inomhusmiljö och allergianpassning Antagen av Kommunstyrelsen 2005-06-15 Policyns syfte Syftet med policyn är att förebygga hälsoeffekter och symtom som har samband med innemiljön och att

Läs mer