Är halten radon i regeringens vision tillräckligt låg för att människor inte skall löpa risk att utveckla radonorsakad lungcancer?

Transkript

1 Är halten radon i regeringens vision tillräckligt låg för att människor inte skall löpa risk att utveckla radonorsakad lungcancer? Författare John Bäckman Johanna Fellers Samuel Karlsson Freja Lundström Rebecca Paul Tobias Sivlér Kristina Wood

2 Bakgrund Radon Radon är en färglös, luktlös, radioaktiv ädelgas som bildas när radium-226 sönderfaller. Det ingår i den sönderfallskedja som börjar med uran-238 och slutar med bly-206. Uran-238 är ett vanligt förekommande ämne i jordskorpan och finns i alla jord- och bergarter. Radongasen sönderfaller i sin tur till radondöttrar, radioaktiva metallatomer [1]. Förekomst Radon förekommer både ute- och inomhus, men det är ansamlingen av radon inomhus som ger upphov till skadliga halter som kan vara cancerogena. Utomhus späds radonet snabbt ut, men inomhus kan markradon som läckt in ge mycket höga värden. Radongas tar sig in i byggnader genom sprickor i golv, väggar och i husgrunden, vidare också i rör, kablar och andra öppningar som ger gasen möjlighet att ifrån jorden ta sig in i huset. Dessutom finns radon i små mängder i alla byggnadsmaterial som är baserade på sten. Blåbetong avger mer radon än andra byggnadsmaterial. Beroende på i vilken utsträckning det har använts kan blåbetong ge värden på upp till 1000 Bq/m³ inomhus. Förutom direkt avdunstning ifrån jorden, påträffas radon i vatten. Grunda vattenbrunnar har vanligtvis låga halter av radon i jämförelse med djupa vattenbrunnar, som har borrats i berggrunder med höga uranhalter. Därför kan radon finnas i hushållsvatten, och ge ökad risk för radonansamling i luften. Radonet måste dock avdunsta ifrån vattnet och tas upp i lungorna för att orsaka skador, och anses inte vara en lika stor risk som radon ifrån jorden [2], [5]. Mätning av radioaktivitet Radioaktivitet är ett ämnes förmåga att utsända joniserande strålning. Det är inte en fysikalisk, mätbar storhet utan en egenskap. Vill man ange en strålkällas styrka använder man begreppet aktivitet, som är en mätbar storhet. Aktiviteten från ett radioaktivt ämne mäts i Becquerel (Bq): 1 Bq = 1 sönderfall/sekund. Absorberad dos beskriver den energi kroppen tar upp, per viktenhet, när den bestrålas. Absorberad dos tar inte hänsyn till hur skadlig respektive stråltyp är för människan. Enheten för absorberad dos är Gray (Gy): 1 Gy = 1 joule/kg kroppsvävnad. Effektiv dos är det som i dagligt tal åsyftas med ordet stråldos. Det tar hänsyn till vilken biologisk verkan olika typer av strålning har på människans olika organ. Till exempel är alfastrålningens biologiska verkan på människan 20 gånger större än motsvarande absorberad dos betastrålning. Enheten för effektiv stråldos är Sievert (Sv), uppkallad efter den svenske

3 radiofysikern Rolf Sievert ( ). 1 Sievert är en mycket stor stråldos, och man använder ofta enheten millisievert, msv (en tusendels Sievert) [2]. Stråldoser och gränsvärden I Sverige bestämmer SSI (statens strålskyddsinstitut), med stöd av Strålskyddslagen (SFS 1988:220), gränsvärden för stråldoser i olika sammanhang. Gränsvärden för radon i bostäder har funnits i Sverige i över 20 år och bestäms av Socialstyrelsen. Gränsvärdet för radon idag är 200 Bq/m³. Den första januari 1981 infördes en gräns på samt 800Bq/m³ gällande radongashalten [3]. Gränsvärdet ändrades sedan 1990, då det sänktes till 400Bq/m³ reglerades även den tillåtna halten av radondöttrar och radongas för nyproducerade hus (70 respektive 140Bq/m³), vilket sedan ändrades 1994 till att enbart reglera årsmedelhalten radongas, där man begränsat till 400Bq/m³ för befintliga bostäder och 200Bq/m³ för nyproducerade [12]. Regeringens vision Regeringen vill minska radonriskerna i hus, särskilt i hus där barn och ungdomar vistas. I en proposition kompletteras Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö med delmål för inomhusmiljön. Delmålet innebär: att samtliga byggnader där människor vistas ofta eller under längre tid ska ha en dokumenterat fungerande ventilation senast år 2015, att radonhalten i alla skolor och förskolor år 2010 är lägre än 200 Bq/m³ luft och att radonhalten i alla bostäder år 2020 är lägre än 200 Bq/m³ luft. [9] Mätmetoder för radon Radonhalten i olika byggnader varierar dels under dygnet, dels under året. Variationerna beror bland annat på temperaturskillnader, vindförhållanden och ventilationen. Under sommaren är temperaturskillnaden mellan inomhus- och utomhusluften liten. Då fungerar självdraget i huset sämre och bara lite markluft och radon kommer in i huset jämfört med kallare årstider. Därför skall radonmätningar ske under eldningssäsong (medeltemperatur under 10 grader Celsius på ett dygn), mellan 1 oktober och 30 april. Ju längre tid man mäter desto säkrare blir resultatet. Tillfälligt höga radonhalter är inte skadligt utan man vill veta hur medelhalten är över en lång period. Ibland har man inte tid att göra en lång mätning. Då mäter man radon

4 under kortare tid, men resultatet blir inte lika tillförlitligt. Resultatet av en korttidsmätning är bara rådgivande och bör endast göras om det inte finns tid för en längre mätning. Metod nr 1 Spårfilm med filter Metoden används för att uppskatta radongashaltens årsmedelvärde i en bostad. Mätperiodens längd skall vara minst två månader, rekommenderad tid tre månader. Spårfilm kan även användas för rådgivande korttidsmätning. Mätperioden bör då vara minst sju dygn. Metoden mäter radongashalt. Detektormaterialet är placerat i en sluten dosa försedd med filter eller små hål så att radongasen kan diffundera in men radondöttrarna stängs ute. Då radongasen sönderfaller avger den alfastrålning som träffar ytmaterialet på detektorremsan och orsakar där ett spår. Sedan summeras antalet efterlämnade spår under mikroskop och halten radon kan beräknas. Metod nr 2 Elektretbaserad integrerande radonmätare Elektretbaserad integrerande radonmätare kan användas för att uppskatta radongashaltens årsmedelvärde i en bostad. Mätperiodens längd ska då vara minst två månader, helst längre. För rådgivande korttidsmätning kan korttidselektret användas. Mätperiodens längd bör då vara minst fem dygn. Metoden mäter spänningsskillnader som uppstår på grund av elektronavgivning ifrån sönderfallande radon i en kammare i instrumentet. Genom att mäta skillnader i spänning kan man få ett mått på hur hög radonhalten är i ett rum eller i en byggnad. Metod nr 3 Kontinuerligt registrerande radoninstrument Kontinuerligt registrerande radoninstrument kan användas för rådgivande korttidsmätning. Mätperiodens längd bör då vara minst ett dygn i varje mätpunkt. Den totala mätperioden bör omfatta minst två dygn. Metoden kan också användas för att uppskatta radongashaltens årsmedelvärde. Den sammanlagda mätperioden ska då uppgå till minst två månader i varje mätpunkt. En stor fördel med kontinuerlig mätning är att man kan följa radonhaltens variationer med tiden under mätperioden, vilket kan ge ett säkrare underlag för bedömning av hur representativt mätresultatet är. På en display på provtagningsenhetens panel kan vanligtvis ett mätvärde integrerat över en manuellt inställbar period anges. Den senare avläsningen kan

5 användas för att snabbt få en grov uppskattning av radonhalten, t.ex. vid mätningar i syfte att lokalisera in läckage av radon från mark. Hälsoeffekter av radon Epidemiologiska studier visar att exponeringen för radon i bostaden innebär en ökad risk för lungcancer. Detta samband har iakttagits också vid mindre doser än gränsvärdet på 200 Bq/m³. Vissa epidemiologiska studier har också visat på en ökad risk för leukemi hos barn, men här finns många motsägelsefulla resultat [12]. Radon är efter rökning den främsta orsaken till lungcancer i Sverige. Cirka vart sjunde fall av lungcancer beror på överexponering för radon, enligt en undersökning vid Karolinska institutet. Man beräknar att ca 500 ( enligt olika uppgifter) personer per år dör i lungcancer orsakad av radon [12]. SSI uppskattar antalet nyinsjuknanden i lungcancer per år på grund av radon till ca 500 st. 90 % av dessa är rökare. Samverkan mellan rökning och radonexponering är multiplikativ vilket innebär att riskerna med radonexponering är ca 25 gånger större för rökare än icke-rökare att utveckla lungcancer [1]. Radon har en halveringstid av fyra dagar och sönderfaller till flera olika ämnen, så kallade radondöttrar. Under 50-talet visade forskning att det var radondöttrarna och inte radongasen som gav upphov till strålning och cellskador. Radondöttrarna fastnar i slemhinnorna i luftvägarna där de avger alfastrålning. Alfastrålning består av He-kärnor och är energirik men har kort räckvidd, vilket gör att de närliggande cellerna är de som drabbas av strålningen. Alfastrålning ger skador på DNA vilket kan leda till cancer. Det finns troligen två mekanismer genom vilka alfastrålning orsakar mutationer i levande celler. Dels genom en direkt interaktion mellan He-kärnor och DNA och dels genom bildning av reaktiva syremetaboliter som skadar DNA [3], [7]. Wu et al menar att alfastrålning mot cytoplasman i en cell skapar reaktiva syremetaboliter som kan vara viktigare vid cancerutveckling än direkt DNA-skada orsakad av strålning. En direkt strålningsorsakad DNA-skada blir ofta så allvarlig att cellen dör. Däremot kan den ofta överleva bildningen av reaktiva syremetaboliter även då dessa leder till irreparabla skador. Detta ökar risken för att en malign cell skall uppstå och överleva [12].

6 Alfastrålning verkar också kunna orsaka cancer genom att leda till ökad proliferation. I cellodlingar har man visat att celler och extracellulärmatrix som utsätt för alfastrålning frisätter tillväxtfaktorer som leder till ökad celltillväxt. TGF-beta1 tros vara en viktig tillväxtfaktor av denna effekt. Genom ökad bildning av fria syreradikaler och förändrat genuttryck stimulerar den hyperplasi hos celler som sedan ökar risken för cancerutveckling [6].

7 Epidemiologisk studie Syfte Det har visat sig att boende i områden med höga halter av radon i luften har en förhöjd risk att utveckla lungcancer. I Sverige är, som tidigare nämnt, gränsvärdet för radon i hemmiljö 200 Bq/m³. Det finns dock studier där man hittat samband mellan lägre halter än 200 Bq/m³ och lungcancer, vilket är utgångspunkten för studien. Syftet med studien är att, genom en fallkontrollstudie, undersöka hur antalet fall med lungcancer ökar med halten radon i luften i bostaden. Det mest intressanta är huruvida det finns en förhöjd risk vid låga värden. Är gränsvärdet för radon, 200 Bq/m³, i regeringens vision tillräckligt låg för att människor inte skall löpa risk att utveckla radonorsakad lungcancer? Metodbeskrivning Val av studie Eftersom lungcancer är en relativt ovanlig sjukdom i förhållande till exponering av radon i inomhusluft, läggs denna studie upp enligt en fall-kontrollmodell. Anledningen till att en kohortstudie inte utförs är att det skulle behövas en mycket stor kohort för att hitta tillräckligt många fall av lungcancer för att kunna se ett eventuellt samband med radonexponering. Då studien även avser att studera mycket låga nivåer av radonexponering, skulle även det bidra till att göra kohorten ohanterligt stor. Problemet med en fall-kontrollstudie skulle kunna vara att endast ett fåtal radonexponerade hus identifieras inom studiepopulationen. Tillvägagångssätt Studiepopulationen kommer att bestå av individer boende i Östergötlands län, vilka uppfyller våra inklusions- och exklusionskriterier. Studieperioden är den tid det tar att samla så många fall som en studiestorleksberäkning anger för en lämplig signifikansnivå. Under denna period kommer samtliga fall av lungcancer i cancerregistret att utvärderas? och tillfrågas för deltagande i studien.alltså BARA LEVANDE FALL? Samtidigt kommer matchning av kontroller att ske (3 kontroller per fall), vilka motsvarar kriterierna för kontrollgruppen.

8 Fallgrupp Individer med lungcancer (känd diagnos eller nyinsjuknade under studieperioden) och som stämmer med nedanstående kriterier: HUR TAR NI REDA PÅ DETTA? - Har bott kontinuerligt i nuvarande?bostad i över 20 år - Bostaden är ej radonsanerad eller renoverad på ett sätt som kan påverka radonhalten - Individen får ej vara gruvarbetare, då dessa utsätts för yrkesmässigt hög radonexponering. - Avsaknad av familjär och tidigare cancersjukdom VARFÖR? Kontrollgrupp HUR HITTAR NI DOM? HUR MÅNGA? HUR VET NI DERAS RÖKVANOR? Patienter med samma kriterier som för fallgruppen, förutom diagnosen lungcancer. Kontrollgruppen matchas med fallen, genom att jämföra kön, ålder och rökvanor. Kontrollerna rekryteras via annonsering där gratis radonmätning erbjuds. FÖRDEL? Mätmetod Alla hus som innefattas av studien ska mätas för radonexponering med spårfilm med filter i tre månader under tiden 1 oktober till 30 april. Radonvärdet i Bq/m³ representerar bostadens årsmedelvärde av radongasexponering. HUR STABILT ÄR DETTA FÖR 20- ÅRSPERIODEN? Resultat Resultaten från radonmätningen sammanställs med fall- och kontrollgruppernas data, i olika grupper av radonexponering. Grupperna ska bestå av exponeringsgraderna 0-50Bq/m³, Bq/m³, Bq/m³, Bq/m³, Bq/m³ samt exponering >400 Bq/m³. Resultaten kommer att presenteras som oddsratio för de olika grupperna. Stratifiering för rökare kommer att ske.varför? EFFEKTMODIFIERING? Målet är att se om det finns ett tydligt samband mellan förekomsten av lungcancer och radonexponeringsnivå. Felkällor Det finns flera faktorer som kan påverka resultaten, som till exempel passiv rökning, andra yrkesgrupper med radonutsatthet utöver gruvarbetare och exponering för annan typ av strålning. Det kan även uppstå fel då vissa personer utsätts för andra miljöbetingade orsaker

9 till lungcancer. Confounders har ej kunnat identifieras inför detta studieupplägg. Ett eventuellt systematiskt fel skulle kunna vara en skevhet i urvalet av kontroller då denna sker via annonsering Det finns en risk att personer i kontrollgruppen egentligen är fall GÅR ATT KOLLA!, med latensperiod under studiens gång vilket kan vara en möjlig felkälla och ett potentiellt hot mot studiens precision?hur. Det kan dock antas att studiepopulationens omfattning ska kunna hantera denna typ av slumpmässiga fel. Eftersom att det i studiens upplägg inte ingår att diagnostisera och skilja på olika typer av lungcancer, kan andra orsaker till cancern inte uteslutas? DETTA FRAMGÅR AV CANCERREGISTRET. Följder Om studien visar att det finns en förhöjd risk att drabbas av lungcancer även vid små halter radon så bör man överväga att sanera även dessa hus. Man bör då även via påtryckningar och information försöka sänka gränsvärdet ytterligare för radon i bostadshus. BRA!

10 Referenser [1] Alenius, B. (2004). Radon och naturlig stråling. [Online]. Tillgänglig www: [2] Alenius, B. (2004). Fakta om strålning: Stråldoser och enheter. [Online]. Tillgänlig www: [3] Clavensjö, B. (2002). Radonåtgärders beståndighet. [Online]. Tillgänglig www: [4] Darby, S. et al. (2005). Radon in homes and risk of lung cancer: collaborative analysis of individual data from 13 European case-control studies. BMJ, 330 (7485), [5] Frumkin, H. & Samet, J. (2001). Radon. CA Cancer J Clin, (51), [6] Iyer R, Lehnert BE, Svensson R. (2003). Factors underlying the cell growth-related bystander responses to alpha particles. Cancer Research, 63 (6), [7] Klaassen, C. (Red.). (1996). Casarett & Doull s Toxicology. New York: McGraw-Hill. [8] Pershagen, G. (2001). Hälsoriskbedömningar: Radon. [Online]. Tillgänglig www: [9] Skogsberg, S., Clavensjö, B. & Berg, P. (2001). Utredningen om radon i bostäder SOU 2001:7. [Online]. Tillgänglig www: [10] Victorin, K. et al. (2001). Miljöhälsorapport. [Online]. Tillgänglig www: [11] Widgren, K. (2004). Ändring i allmänna råden (SOSFS 1999:22) om tillsyn enligt miljöbalken radon i inomhusluft. [Online]. Tillgänglig www: [12] Wu LJ, Randers-Pehrson G, Xu A, Waldren CA, Geard CR, Yu Z, Hei TK. (1999). Targeted cytoplasmic irradiation with alpha particles induces mutations in mammalian cells. Proceedings of the National Academy of Sciences of the USA, 96 (9),