RAPPORT OM. Landstingens och regionernas lagbevakning inom miljö

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RAPPORT OM. Landstingens och regionernas lagbevakning inom miljö"

Transkript

1 Landstingens och regionernas lagbevakning inom miljö 2007

2 INNEHÅLL Förord...3 Sammanfattning...4 Kartläggning miljölagbevakning...5 Syfte och metod...5 Definitioner...5 Analys...6 Nuläget...6 Allmänt om landstingens laglistor (fråga 1,2 och 5)...6 Uppdatering och kommunikation av nyheter (fråga 3 och 4)...6 Kostnad och arbetsinsats (fråga 6 och 7)...7 Miljöcertifierade enligt ISO (fråga 8)...7 Uppföljning av att verksamheten uppfyller lagkraven (fråga 9)...8 Önskemål för framtiden...8 En framtida gemensam laglista (fråga 10, 11 och 12)...8 Förväntade förbättringar och egna önskemål (fråga 13 och 14)...9 Goda exempel (fråga 15) Övriga synpunkter och kommentarer (fråga 16) Slutsatser Bilagor FORMGIVNING OCH ILLUSTRATION: HENELL GRAFISK FORM 2

3 Förord Denna rapport bygger på en enkät om landstingens och regionernas bevakning av miljölagarna. Enkäten genomfördes i maj 2007 och ställdes till samtliga miljöchefer i Sveriges landsting och regioner. Svars frekvensen var 100 procent. Syftet med enkätundersökningen har varit att kartlägga hur lagbevakningen inom miljö området ser ut på en övergripande nivå, samt undersöka hur landstingen/ regionerna ställer sig till ett samarbete kring denna fråga. Bakgrunden är att den internationella miljö ledningsstandarden, ISO 14001, förtyd ligat kraven på dokumentering och uppföljning av hur lagarna efterlevs. Rapporten har sammanställts av en arbetsgrupp som tillsatts av landstingens och regionernas miljöchefer (LMC). I arbetsgruppen ingick Kristina De Geer, Region Skåne, Christl Kronfeld, Stockholms läns landsting, Liselott Sjöholm, Landstinget i Kalmar län och Annika Christensson, Landstinget Blekinge. Enkätsvaren sammanställdes av jur kand Linnea Rosenlöf. Arbetet genomfördes i samarbete med Andreas Hagnell och Germund Persson, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Stockholm i oktober 2007 Arbetsgruppen för lagbevakning i nätverket för landstingens miljöchefer. 3

4 Sammanfattning Samtliga av landets 21 landsting/regioner har helt eller delvis besvarat enkäten om bevakning av lagarna på miljöområdet. Alla har ett system för bevakning av miljölagarna och de allra flesta är positiva till att samverka i detta arbete. En gemensam bevakning av dessa lagar skulle innebära en effektivare administration av de många gånger komplexa miljölagstiftningsfrågorna. Idag har över hälften (57 %) av landstingen/regionerna miljöcertifierade verksamheter enligt ISO och fler är på gång. Ett par landsting är 100 procent miljö certifierade. Enligt ISO standarden bör organisationen identifiera de lagkrav som är tillämpliga på den egna verksamheten. Kraven sammanställs oftast i en laglista och kan inkludera nationell och internationell lagstiftning, regionala och lokala/kommunala bestämmelser. Vid enkätundersökningen framkom vidare att landstingen/regionerna främst använder webbaserade tjänster för sin bevakning och att laglistorna som används antingen är branschspecifika (60 %) eller generella (40%). Drygt en tredjedel av landstingen/regionerna uppger att uppdateringen av laglistorna sker online. 10 procent uppger att det sker i inter valler och närmare hälften uppdaterar laglistorna på annat sätt. Drygt hälften av landstingen/regionerna svarade att de följer upp lag be vakningen i verksamheterna, medan 43 procent uppgav att de inte har någon uppföljning alls. Sammanställningen av enkätsvaren visar att det är en angelägen fråga att arbeta vidare med. De senaste årens fokus på miljö- och klimatfrågor kan innebära att fler lagar och regler kommer att ses över både nationellt och internationellt. 4

5 Kartläggning miljölag bevakning Hösten 2006 utsåg landstingens miljöchefer (LMC) en arbetsgrupp för att undersöka hur lagbevakningen, på övergripande nivå, inom miljöområdet ser ut i landstingsvärlden. Kartläggningen har genomförts med en enkät (finns i bilaga 1) som har skickats ut till samtliga miljöchefer i landsting och regioner, varefter svaren har analyserats och sammanställts till denna rapport. Arbetet har skett i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Anledningen att frågan kommit upp är ISO standardens förtydligade krav på dokumentering och uppföljning av lag efterlevnaden. Idag har 57 % av landstingen/regionerna miljöcertifierade verksamheter och fler är på gång. Ett par landsting är 100 % miljöcertifierade. ISO standarden säger att organisationen bör identifiera de lagkrav som är tillämpliga på organisationens verksamhet. Sådana krav kan inkludera: a) nationell och internationell lagstiftning b) regionala och lokala bestämmelser c) kommunala bestämmelser I standarden ingår också krav på uppföljning; Organisationen bör kunna visa att organisationen utvärderat att verk - sam heten uppfyller de lagkrav som man har identifierat. Syfte och metod Syftet med enkäten och rapporten är att kartlägga hur lagbevakningen på övergripande nivå inom miljöområdet ser ut i landstingsvärlden idag, samt utreda intresse och möjligheter för ett framtida samarbete mellan landstingen kring miljölagbevakningen. Enkäten skickades ut till samtliga 21 miljö chefer i landsting och regioner, i maj 2007 och avser verk samheterna: hälso- och sjukvård transporter av varor och tjänster (exklusive lokaltrafik, ambulans och färdtjänst) lokal- och fastighetsförvaltning. Samtliga enkätsvar har kommit in i tid för att kunna tas med i denna rapport. I rapporten finns en analys av lagbevakningen i landstingen och slutsatser med kommentarer utifrån svaren i enkätundersökningen. Inga enheter nämns här vid deras riktiga namn, utan kallas istället för enkelhetens skull landsting 1, landsting 2 osv. Några enheter är stora till sin omfattning, en omständighet som bör beaktas i läsningen och tolkningen av enkätsvaren. Det handlar här om landsting 5 och 21, som utgör regioner, och landsting 16 som är ett förhållandevis stort landsting. Enkätsvaren presenteras i tabellform i bilaga 2. I tabellerna har delar av svaren tagits med i citatform. Fråga ett, två samt fem behandlas där under samma rubrik eftersom de sammantaget ger en övergripande bild av respektive landstings system för miljölagbevakning. Ett landsting (nr 21) har pga att deras lagövervakning inte sker centralt, inte besvarat de enskilda frågorna 1 15, utan istället lämnat en mer utförlig kommentar under fråga 16. De uppgifter och procentsatser som anges i analysen omfattar även svaren från landsting 21. Definitioner I enkäten och i denna rapport avser ordet laglista en laglista för miljöområdet, och ordet lagbevakning bevakningen av lagar på miljöområdet. Med formuleringar såsom att kommunicera ändringar i laglistan avses den interna kommunikationen. För att förenkla används benämningen landsting här som ett samlingsnamn för både regioner och landsting. 5

6 Analys Nuläget Allmänt om landstingens laglistor (fråga 1,2 och 5) 19 (90 %) av landstingen tillämpar webbaserade tjänster för lagövervakning på miljöområdet. Två (10 %) landsting använder sig enbart av icke-webbaserade system. När det gäller nöjdheten med det system som används har åtta (38 %) svarat att de är nöjda, sex (29 %) att de är mycket nöjda, medan fyra (19 %) har svarat att de inte är nöjda. Av dem som svarat att de inte är nöjda har två (landsting 1 och 5) angett att laglistan uppdateras för sällan, samt att den inte är tillräckligt verksamhetsanpassad, medan ett (landsting 20) uppgett att systemet är för omfattande och alltså inte tillräckligt verksamhetsanpassat. I ett landsting (nr 16) har en del verksamheter angett att de är nöjda, medan några angett att de inte är nöjda eftersom vissa system inte är tillräckligt verksamhetsanpassade. I landsting 21 har förvaltningarna angett att de är nöjda eller mycket nöjda. Tolv (57 %) har angett att deras lag bevakningslista enbart är branschspecifik medan åtta (38 %) svarat att den är generell. Vidare har ett landsting (nr 7) angett att de använder en generell laglista som kompletteras med lagtolkning för olika områden såsom avfall, vatten och lokaler. En del landsting har också angett vilket webbaserat system som används och följande finns nämnda bland svaren i fråga 1-16: Natlikan, WSP, Miljö Guiden från Minasa AB, Notisum, Grontmij AB, IVF Industriforskning AB och SjöFS. Uppdatering och kommunikation av nyheter (fråga 3 och 4) I åtta (38 %) landsting sker all uppdateringen av laglistan online, direkt vid lagändring, i tio (48 %) landsting sker den på annat sätt och i två (10 %) görs den i intervaller. Ett landsting (nr 14) har uppgett att man är osäker på om uppdateringen sker manuellt eller inte; uppdateringen sker emellertid dels genom utskick om lagändringar via e-post, och dels genom att olika guider ändras online. Vidare lämnar leverantören en sammanställning av nyheter na varje kvartal. Hos ett landsting (nr 16) sker uppdateringen dels i intervaller och dels online direkt vid lagändring, och i ett annat landsting (nr 21) sker den både i intervaller och på annat sätt. Tabell 1 resultat fråga 1, 2 och 5 Webbaserat system? Nöjdhet med nuvarande system Generell eller branschspecifi k laglista Webbaserat 90 % Nöjda/mycket 75 % Generell 40 % nöjda Icke webbaserat 10 % Inte nöjda 25 % Branschspecifi k 60 % Tabell 2 resultat fråga 3 och 4 Uppdatering Kommunikation av nyheter Online direkt vid lagändring 38 % Varje månad 19 % Intervaller 10 % En gång per kvartal 14 % På annat sätt 48 % Varje halvår 14 % En gång per år 14 % På annat sätt 33 % 6

7 När det gäller att kommunicera nyheter i laglistan uppger fyra (19 %) landsting att detta sker varje månad, tre (14 %) att det sker en gång per kvartal, tre (14 %) att det sker varje halvår, tre (14 %) att det sker en gång per år och sju (33 %) att det sker på annat sätt. Ett landsting (nr 16) har uppgett att det både sker på annat sätt och en gång per kvartal. När det gäller kommunikation på annat sätt görs detta bland annat genom att den centrala förvaltningen skickar ut information (landsting 16). Nyheter inom miljölagsstiftningen kommuniceras i årlig miljöredovisning (landsting 18). Kostnad och arbetsinsats (fråga 6 och 7) Tolv (57 %) landsting har uppgett att de betalar mindre än kr per år för webbaserade laglistor, medan sex (29 %) uppgett att de betalar kr per år. Ett landsting (nr 21) har angett att de betalar mer än kr per år, och ett landsting (nr 16) har uppgett att den lokala kostnaden ligger på mindre än kr per år, medan den centrala förvaltningens sida för miljölag över vakning kostar kr per år att hålla uppdaterad. Ett landsting har inte besvarat frågan eftersom det inte har en webbaserad laglista. Arbetsinsatsen för egen personal eller konsulter för att hålla laglistan aktuell, samt kommunicera nyheter och ändringar, anges i tolv (57 %) landsting vara mindre än 40 timmar per år, i sex (29 %) landsting mellan 40 och 100 timmar per år och i ett landsting (nr 12) mer än hundra timmar per år. I landsting 1 uppges arbetsinsatsen på tim/år inte vara tillräcklig, utan en hel del måste även göras ute i verksamheterna. Landsting 16 anger att det tar omkring två timmar varje månad för att hålla den centrala förvaltningens sida för miljölagövervakning uppdaterad. Två landsting har inte uppgett något antal. Miljöcertifierade enligt ISO (fråga 8) Tolv (57 %) av landstingen har uppgett att de har verksamheter som är miljöcertifierade enligt ISO 14001, medan de resterande nio (43 %) alltså inte har sådana verksamheter. I tre fall (14 %) uppges alla landstingets verksamheter vara certi fierade enligt ISO 14001, medan två landsting anger att all deras verksamhet troligen kommer att vara certifierad vid årsskiftet 07/08. När det gäller landsting som hittills enbart har vissa verksamheter som är certifierade enligt ISO handlar det bland annat om olika kliniker, tandvård och lokaltrafik. Tabell 3 resultat fråga 6 och 7 Kostnad Arbetsinsats < kr 57 % < 40 tim/år 57 % kr 29 % (med landsting tim/år 29 % 16 blir det 33 %) > kr 5 % > 100 tim/år 5 % Ej svar 5 % Ej svar 10 % Tabell 4 resultat fråga 8 Finns verksamheter som är miljöcertifi erade enligt ISO 14001? Nej 43 % Ja 57 % En del verksamheter 43 % Samtliga verksamheter 14 % 7

8 Önskemål för framtiden Uppföljning av att verksamheten uppfyller lagkraven (fråga 9) Elva (52 %) av landstingen har svarat att man har en uppföljning av att verksamheten uppfyller relevanta lagkrav, medan nio (43 %) angett att man inte har det. I landsting 20 använder man inga checklistor eller mallar, utan uppföljningen sker i samband med revision. Landsting 16 har svarat både ja och nej; det finns nämligen inte uppföljning av alla landstingets verksamheter. Den uppföljning som sker genomförs dock bland annat genom check listor, webbaserade enkäter, miljö ronder, miljödialoger med avdelnings chefer, miljörevision och miljörapporter etc från både ledning och medarbetare. En framtida gemensam laglista (fråga 10, 11 och 12) 20 (95 %) landsting säger att de är intresserade av att LMC verkar för en gemensam rikstäckande övergripande laglista på miljöområdet. Ett landsting (nr 9) påpekar dock att man enbart är intresserad om laglistan görs i olika nivåer anpassade till olika stora verksamheter, dvs så att exempelvis en liten vårdcentral inte har samma laglista som ett universitetssjukhus. Landsting 16 vill att en eventuell gemensam laglista skall utgöra ett komplement till de egna lagbevakningssystemet. Landsting 21 menar att det mest tidskrävande arbetet med lagbevakning idag sker ute i landstingets förvaltningar, men att det måste vara på det sättet eftersom varje förvaltning där har sitt eget miljöledningssystem. Man ser därför inte att det skulle underlätta med en laglista från annat håll. Vidare påpekar man att man idag är nöjd/mycket nöjd med nuvarande system och därför enbart är intresserad av en gemensam rikstäckande övergripande laglista om den ger minst samma kvalitet och spridning i verksamheterna som vårt system idag. Tabell 5 resultat fråga 9 Uppföljning Ja 52 % (med landsting 16 blir det 57 %) Nej 43 % (med landsting 16 blir det 48 %) Tabell 6 resultat fråga 10, 11 och 12 Intresse för gemensam laglista? Ja 95 % Intresserad 90 % Ja 67 % Nja 5 % (landsting 21 är bara intresserat under vissa förutsättningar) Laglista enligt kraven inom SS EN ISO 14001? Inte intresserad Kvalitetskrontrollerad av certifi erad miljörevisor/miljöjurist/? Nej/Annan kvalitetskontroll 29 % Ej svar 10 % Ej svar 5 % 8

9 Sju landsting har angett en önskad tidpunkt för en gemen sam laglista. Sex vill se en sådan redan år 2007, och ett vill se den år (90 %) av landstingen säger sig vara intresserade av att en sådan laglista är i linje med de krav som finns inom SS EN ISO Ett av dessa landsting (nr 3) är intresserad men vill inte ge ett definitivt besked innan man fått veta hur en sådan laglista skulle se ut och vilka kostnader och resurser det skulle krävas av det enskilda landstinget. Två landsting har inte besvarat frågan. När det gäller synen på om en framtida gemensam laglista skall vara kvalitetskontrollerad av en certifierad miljörevisor eller miljöjurist har 14 (67 %) angett att de tycker att det bör vara ett krav, medan sex (29 %) menar att detta inte bör krävas. Bland annat landsting 2 och 19 påpekar att annan kvalitetskontroll bör godtas om kompetensen är tillräcklig. Ett landsting (nr 20) har inte besvarat frågan. Förväntade förbättringar och egna önskemål (fråga 13 och 14) När det gäller vilka förbättringar en gemensam laglista kan medföra har flertalet landsting (åtminstone tio stycken dvs 48 %) belyst möjligheten till en effektivare administration, dvs en inbesparing på både tid och pengar vilket, som ett landsting påpekar, skulle frigöra resurser till annat miljöarbete. Andra tänkbara fördelar som lyfts fram är hjälp vid bedömningen av vad som måste göras för att anpassa den egna verksamheten till lagkraven, att laglistan alltid kan hållas uppdaterad och samtidigt vara heltäckande, samt att man skulle få en mer enhetlig bevakning av miljölagstiftningen och att man kan komma fram till gemen samma lösningar vid nya lagkrav. Ett landsting (nr 14) påpekar att en gemensam övergripande laglista skulle underlätta genom att de enskilda landstingen då slipper den första utgallringen av relevanta lagkrav och på så vis enklare kan verksamhetsanpassa den egna laglistan. Ett landsting (nr 5) efterfrågar branschspecifika laglistor för hälsooch sjukvård, transporter av varor och tjänster samt fastighets förvaltning. Angående landstingens önskemål på en övergripande laglista har ett par av landstingen angett att det bör finnas någon form av lagtolkning eller lättförståeliga lagkommentarer som beskriver den praktiska tilllämpningen ur ett landstingsperspektiv. Andra önskemål är att laglistan är enkel, att den uppdateras kontinuerligt och gärna online direkt vid lagändringar, samt att lagändringar och förslag till ny lagstiftning etc, på både nationell och gemenskapsrättslig nivå, kommuniceras innan de träder ikraft. Ett landsting (nr 7) menar att laglistan bör vara sökbar enligt både ämnesområde, verksamhetsform och typ av föreskrift. Några landsting (nr 1, 2 och 10) anser att laglistan dels bör vara generell för alla landstingsverksamheter och dels vara uppdelad enligt olika verksamhetsområden. Landsting 13 poängterar att relevant tvingande lagstiftning måste finnas med i listan, och landsting 14 menar att även lagar som angränsar till lagar på miljöområdet bör finnas med, t.ex. föreskrifter från Socialstyrelsen, Läkemedelsverket, Räddningsverket, Arbetsmiljöverket etc. Landsting 16 poängterar att en gemensam laglista måste vara kostnadseffektiv, samt anpassad till de olika verksamhetsområdena. 9

10 Goda exempel (fråga 15) Tre av landstingen lyfter fram Miljö Guiden (från Minasa AB) och två av landstingen lyfter fram WSP:s laglista som exempel på välfungerande hjälpmedel när det gäller den över - gripande lagbevakningen. Landsting 2 kompletterar sin tjänst med interna arbetssätt och landsting 6 med egna verksamhetsanpassade kommentarer och förvaltningsanpassade laglistor. Landsting 4 har en skild lista för sjukhusen och en för tandvården. Listorna har skapats av WSP i samarbete med Natlikan och är enkla att överblicka. För certifierade verksamheter är listorna dessutom enkla att revidera mot. Dessa listor uppdateras kontinuerligt. Landsting 7 har bifogat exempel på hanteringen av lagar och andra krav (bilaga 4). I landsting 16 har man god erfarenhet av att tillämpa checklistor och genomföra miljöronder. Övriga synpunkter och kommentarer (fråga 16) Landsting 5 poängterar att det för deras del är viktigt att alla medarbetare har tillgång till laglistorna via webben. När det gäller en framtida gemensam laglista föreslår man att det skall finnas en webbsida där det kontinuerligt läggs ut meddelanden om lagändringar etc med direktlänk till den aktuella bestämmelsen. Vidare efterfrågar man en årlig lathund över laglistor enligt ISO för hälso- och sjukvård, samt checklistor för uppföljning. I bilaga 3 finns landsting 5:s förslag till layout för en gemensam laglista. Landsting 6 påpekar att man är intresserad av information om kostnaderna för en gemensam lagbevakning. Enligt landsting 16 medför lagbevakningen idag inte några problem rent tidsmässigt. Däremot menar man att det kan vara svårt att kommunicera anpassad information om relevanta lagändringar till den enskilde mottagaren. 10

11 Slutsatser Sammanfattningsvis använder de allra flesta av landstingen webbaserad lagbevakning på övergripande nivå (17 st använder enbart webbaserad, medan två använder både webb- och icke-webbaserad, dvs sammanlagt 90 %). Den största delen (sammanlagt åtminstone 15 st, dvs 75 %) är nöjda eller mycket nöjda med sina nuvarande system. Drygt hälften (åtminstone tolv, dvs. 60 %) av landstingen har branschspecifika laglistor, medan drygt en tredjedel (åtminstone åtta, dvs. 38 %) har generella laglistor. I drygt en tredjedel av landstingen sker uppdateringen online direkt vid lagändring och när det gäller önskemålen för en gemen sam laglista har två landsting uppgett att uppdateringen bör ske online direkt vid lagändring. Sammantaget betalar 18 landsting (86 %) under kr per år för sin webbaserade laglista och när det gäller arbetsinsatsen avsätter 18 landsting (86 %) mindre än 100 timmar per år. Det landsting som betalar mer än kr per år och ett av landstingen som betalar kr kr per år, utgör regioner. Landsting 16, som generellt sett betalar kr kr per år, är ett relativt stort landsting. De högre kostnaderna bör alltså åtminstone delvis kunna förklaras av att man har mer omfattande verksamheter. Drygt hälften av landstingen har verksamheter som är certifierade enligt ISO Om man jämför vilka landsting som har certifierade verksamheter med vilka som har uppföljning av att olika verksamheter uppfyller lagkraven, framkommer att åtta av de elva landsting som har certifierade verksamheter även har uppföljning. Vidare har enbart tre av de nio landsting som saknar certifierade verksamheter en sådan uppföljning. Två landsting (nr 4 och 7) har uppgett att man främst/enbart har uppföljning för certifierade verksamheter. Enbart ett (nr 21) av alla landsting ställer sig tveksam till en gemensam laglista. Sju, dvs en tredjedel av landstingen, vill se ett samarbete redan år Två av landstingen (nr 1 och 20) har för övrigt kommenterat att de ser mycket positivt på en samverkan kring lagbevakningen. Samtliga landsting som har besvarat fråga 11 är intresserade av en rikstäckande laglista som är i enlighet med SS EN ISO När det gäller goda exempel på lagbevakning i det egna landstinget har tre landsting lyft fram Miljö Guiden i kombination med andra webbaserade tjänster och interna arbetssätt, såsom egna verksamhetsanpassade lagkommentarer, checklistor och andra rutiner. Två landsting har lyft fram WSP:s webbaserade tjänster för bevakning av miljölagarna. De mest framträdande förväntningarna på en gemensam laglista är att den kan effektivisera arbetet med lagövervakning. Detta eftersom ett samarbete gör att man inte uppfinner hjulet på 21 platser, som landsting 18 uttrycker det. Man ser alltså fördelar såsom tids- och kostnadseffektivitet, gemensam utveckling, gemensamma lösningar och stöd vid olika bedömningar. Miljö- och klimatfrågorna har varit i fokus de senaste åren och det kan framöver innebära att fler lagar och regler kommer att ses över nationellt och internationellt. 11

Revisorernas ekonomi i landstingen och regionerna

Revisorernas ekonomi i landstingen och regionerna FAKTABAS REVISION 2012 1 Innehåll Inledning... 3 Ekonomiska förutsättningar... 4 Budgetberedning... 4 Underlag för revisorernas anslagsframställning... 4 Otillräckliga resurser?... 5 Revisorernas arvoden...

Läs mer

Video- och distansmöten. Webbenkät till beslutsfattare December 2012

Video- och distansmöten. Webbenkät till beslutsfattare December 2012 Video- och distansmöten Webbenkät till beslutsfattare December 2012 1 Om undersökningen 2 Om undersökningen Syftet med undersökningen är att mäta åsikter hos beslutsfattare dvs. personer med ansvar för

Läs mer

earkiv Kalmar län Rapport 1 - Nulägesanalys inom projekt earkiv Kalmar län hösten 2014 Version 1.0 Kisa 2014-12-10 Ort och datum

earkiv Kalmar län Rapport 1 - Nulägesanalys inom projekt earkiv Kalmar län hösten 2014 Version 1.0 Kisa 2014-12-10 Ort och datum earkiv Kalmar län 1 - Nulägesanalys inom projekt earkiv Kalmar län hösten 2014 Version 1.0 Kisa 2014-12-10 Ort och datum Anki Heimonen Projektledare 1 Bakgrund I uppdraget för projekt e-arkiv Kalmar län

Läs mer

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag Energimyndigheten Avdelningen för energieffektivisering Johanna Moberg Vår referens/dnr: Er referens/dnr: 2014-4020 2014-09-11 Remissvar Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Läs mer

Föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Föreskrifter om energikartläggning i stora företag EM2010 W-4.0, 2010-11-22 FÖREDRAGNING 1 (5) Datum Avdelningen för energieffektivisering Martina Berg Föreskrifter om energikartläggning i stora företag Bakgrund Den 1 juni 2014 trädde lagen om energikartläggning

Läs mer

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård 2014 En rapport om de nationella riktlinjerna för psykossociala insatser vid schizofreni och schiziofreniliknande tillstånd Innehåll FÖRORD 2 FÖRKORTNINGAR

Läs mer

Innehåll. eworkbarometern HÖSTEN 2013. Om eworkbarometern 3

Innehåll. eworkbarometern HÖSTEN 2013. Om eworkbarometern 3 eworkbarometern HÖSTEN 2013 Innehåll Om eworkbarometern 3 Stigande optimism på konsultmarknaden tema för höstens eworkbarometer 2013 4 Resultat från höstens undersökning 6 Arvode 7 Efterfrågan och konkurrens

Läs mer

Webbaserad självbetjäning

Webbaserad självbetjäning Branschrapport /2011 Webbaserad självbetjäning En undersökning bland Sveriges IT- och supportansvariga 2 Innehållsförteckning Sammanfattning Sid 3 Inledning Sid 3 Demografi Sid 4 Namn på supportfunktionen

Läs mer

Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning)

Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning) 2015-08-31 1 (7) Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning) För frågor om undersökningen, kontakta: Carolina Björkman, carolina.bjorkman@skl.se Introduktion

Läs mer

Sydsvensk REGION BILDNING. Kommunikationsplan

Sydsvensk REGION BILDNING. Kommunikationsplan Sydsvensk REGION BILDNING Kommunikationsplan Kommunikationsplan Sydsvensk Regionbildning 2013-09-17 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1 Projektmål... 2 2 Kommunikationsmål... 2 3 Målgrupper...

Läs mer

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska Miljöpolicy För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska hushålla med resurser och i största möjliga mån använda förnybara naturresurser i vår produktion och administration

Läs mer

Kastar landstingen pil? - Kartläggning av landstingens rehabiliteringsinsatser

Kastar landstingen pil? - Kartläggning av landstingens rehabiliteringsinsatser Kastar landstingen pil? - Kartläggning av landstingens rehabiliteringsinsatser Sidan 1 av10 Inledning 3 Tolkningsram 3 Vad är rehabilitering? 3 Frågeställning 4 Metod, problem och felkällor 4 Svårt att

Läs mer

Säkerställ er tillgänglighet Kommunikationsrapporteringsverktyg

Säkerställ er tillgänglighet Kommunikationsrapporteringsverktyg Säkerställ er tillgänglighet Kommunikationsrapporteringsverktyg Vad är Meridix Studio? Meridix Studio är ett verktyg som låter er analysera och följa upp er kommunikation via ett enkelt men kraftfullt

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle

Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle 2014 Hälsofrämjande miljöarbete TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle Det finns en stark koppling mellan hälsa och miljö. I TioHundra AB jobbar vi med båda. Redan 2007 miljöcertifierades hela TioHundra

Läs mer

Region Skånes Miljöbevis - checklista

Region Skånes Miljöbevis - checklista Region Skånes Miljöbevis - checklista Denna checklista består av kriterier som ni som mottagare av bidragsfinansiering från Region Skåne ska fylla i om ni får minst sex prisbasbelopp eller mer per tolvmånadersperiod.

Läs mer

Arbetsmarknadsöversikt maj 2008

Arbetsmarknadsöversikt maj 2008 Arbetsmarknadsöversikt maj 2008 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Lägesbeskrivning. Det innebär att den innehåller redovisning och analys av kartläggningar

Läs mer

Video- och distansmöten. Landstinget i Västmanland Webbenkät till användare December 2012

Video- och distansmöten. Landstinget i Västmanland Webbenkät till användare December 2012 Video- och distansmöten Landstinget i Västmanland Webbenkät till användare December 2012 1 Om undersökningen 2 Om undersökningen Syftet med undersökningen är att mäta åsikter om videomöten hos användare

Läs mer

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län En lägesrapport användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län Förord Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har i uppdrag av regeringen att arbeta med

Läs mer

makes it easier, faster and more fun! www.viqma.se

makes it easier, faster and more fun! www.viqma.se makes it easier, faster and more fun! www.viqma.se VIQMA System - Komplett Ledningssystem på webben I VIQMA System finns 12 moduler. De samverkar och skapar en röd tråd i systemet. På så sätt bildar de

Läs mer

Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun

Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun Dokumenttyp Dokumentnamn Rapport Brukarenkät 2008 Dokumentägare Dokumentansvarig OA-förvaltningen Berit Burman Dokumentinformation Redovisning

Läs mer

Hållbar upphandling för en hållbar utveckling

Hållbar upphandling för en hållbar utveckling Hållbar upphandling för en hållbar utveckling Hållbar Upphandling Sveriges regioner och landsting ansvarar för att alla invånare har tillgång till en god och väl fungerande hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Produktblad VLS. Måleribranschens webbaserade VerksamhetsLedningsSystem

Produktblad VLS. Måleribranschens webbaserade VerksamhetsLedningsSystem Produktblad VLS Måleribranschens webbaserade VerksamhetsLedningsSystem Genom att göra rätt saker på rätt sätt stärker VLS-abonnenten sin position mot konkurrenterna så att marginalerna förbättras genom

Läs mer

Miljöledningssystem och miljörevision att utveckla verksamheten genom ständiga förbättringar

Miljöledningssystem och miljörevision att utveckla verksamheten genom ständiga förbättringar Miljöledningssystem och miljörevision att utveckla verksamheten genom ständiga förbättringar - Miljöledningssystemet; uppbyggnad resultat och erfarenheter - Miljörevision: uppbyggnad resultat och erfarenheter

Läs mer

Barn och ungdomstandvård, allmän tandvård... 3. Specialisttandvård... 4. Tandvård till personer med ökat tandvårdsbehov... 5

Barn och ungdomstandvård, allmän tandvård... 3. Specialisttandvård... 4. Tandvård till personer med ökat tandvårdsbehov... 5 Barn och ungdomstandvård, allmän tandvård... 3 Specialisttandvård... 4 Tandvård till personer med ökat tandvårdsbehov... 5 IT-stöd, barn och ungdom, nödvändig tandvård... 6 Nätverk... 7 Detta dokument

Läs mer

ENKÄT 2013 SAMVERKAN

ENKÄT 2013 SAMVERKAN ENKÄT 2013 SAMVERKAN "Jag kämpar och tänker inte ge upp!" Rapport Autism- och Aspergerföreningen Distrikt Göteborg Lindhultsganan 23 41674 GÖTEBORG 073-822 30 03 goteborg@autism.se 1 Sammanfattning Föreningen

Läs mer

Revisionsrapport Söderhamns kommun

Revisionsrapport Söderhamns kommun Revisionsrapport Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor Söderhamns kommun Bengt Andersson Innehållsförteckning 1 Bakgrund 1 1.1 Uppdrag och revisionsfråga 1 1.2 Metod 1 2 Resultat

Läs mer

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Posten AB - 1 Förord På drygt ett decennium har sätten vi kommunicerar med varandra på förändrats i grunden. Från

Läs mer

Uppföljning av boende för vuxna och daglig verksamhet, LSS 2010

Uppföljning av boende för vuxna och daglig verksamhet, LSS 2010 sida 1 (9) Socialförvaltningen Planeringsavdelningen Eva Jonsson Uppföljning av boende för vuxna och daglig verksamhet, LSS 2010 sida 2 (9) Innehållsförteckning Uppföljning av boendet för vuxna och daglig

Läs mer

Undersökning Sjukgymnastik PUK. Tidpunkt 2014-04

Undersökning Sjukgymnastik PUK. Tidpunkt 2014-04 Sammanfattande rapport VO Aktiv Fysioterapi Södra Undersökning Sjukgymnastik PUK Tidpunkt Ansvarig projektledare Anne Jansson Introduktion Om Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Indikator har

Läs mer

Revisionsrapport SITHS och HSA 2011. Version 1.0 2011-09-23

Revisionsrapport SITHS och HSA 2011. Version 1.0 2011-09-23 Revisionsrapport SITHS och HSA 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 3 3 Bakgrund... 3 4 Genomförande... 4 5 Revisionsresultat... 5 5.1 Revisionsfrågor och övrigt underlag... 5

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Video- och distansmöten. Norrbottens läns landsting Webbenkät till användare December 2012

Video- och distansmöten. Norrbottens läns landsting Webbenkät till användare December 2012 Video- och distansmöten Norrbottens läns landsting Webbenkät till användare December 2012 1 Om undersökningen 2 Om undersökningen Syftet med undersökningen är att mäta åsikter om videomöten hos användare

Läs mer

Video- och distansmöten. Landstinget Jönköpings län Webbenkät till användare December 2012

Video- och distansmöten. Landstinget Jönköpings län Webbenkät till användare December 2012 Video- och distansmöten Landstinget Jönköpings län Webbenkät till användare December 2012 1 Om undersökningen 2 Om undersökningen Syftet med undersökningen är att mäta åsikter om videomöten hos användare

Läs mer

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej 1(6) Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd

Nya föreskrifter och allmänna råd Nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för det systematiska kvalitetsarbetet beslutade och publicerade träder i kraft den 1 januari 2012 Bakgrund Varför behövde de nuvarande föreskrifterna

Läs mer

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Målet är att tydliggöra dekaner, prefekter och chefers ansvar i miljöarbetet/miljöledningssystemet. 13.00 13.45 Eddi Omrcen, miljöchef vid GU Hur är

Läs mer

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet Rapport 24:19 Hjälp i hemmet Vissa bistånds- och serviceinsatser inom äldre- och handikappsomsorgen i Västra Götalands län Inledning I förarbetena till den nya socialtjänstlagen (21:43), som trädde i kraft

Läs mer

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.

Läs mer

Guide till slutrapport

Guide till slutrapport Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden

Läs mer

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag Till: Energimyndigheten Box 310 631 04 Eskilstuna REMISSYTTRANDE Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag SABOs synpunkter Allmänt SABOs medlemsföretag de allmännyttiga kommunala

Läs mer

Uppföljning av BUS- överenskommelsen 2015

Uppföljning av BUS- överenskommelsen 2015 21-6-3 Uppföljning av BUS- överenskommelsen 21 Bakgrund Överenskommelsen om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd, BUSöverenskommelsen är antagen av Stockholms läns landsting och samtliga kommuner

Läs mer

Regionstyrelsen. Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17).

Regionstyrelsen. Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17). BESLUTSUNDERLAG 1/2 2015-05-15 Dnr: RS 2015-354 Regionstyrelsen Remissvar För kvalitet Med gemensamt ansvar har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17).

Läs mer

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS 2004-01-13 Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Inledning Denna lathund har Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) och Riksföreningen

Läs mer

Artologik Survey&Report. Nya funktioner, september 2014

Artologik Survey&Report. Nya funktioner, september 2014 Artologik Survey&Report Nya funktioner, september 2014 1 Innehållsförteckning Statistik... 3 Kräv byte av lösenord... 3 E-postbekräftelse till enkätägare när enkäten stängs... 4 Respondenters användarnamn

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET Sterilteknikerutbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2013 Författare: Cecilia Söderberg Handledare: Maria Hansby Sammanfattning

Läs mer

En vägledning för upphandlingar av vårdoch omsorgstjänster. Nätverk Uppdrag Hälsa:s seminarium Från riktlinje till effekt 2008-09-17 Stefan Jönsson

En vägledning för upphandlingar av vårdoch omsorgstjänster. Nätverk Uppdrag Hälsa:s seminarium Från riktlinje till effekt 2008-09-17 Stefan Jönsson En vägledning för upphandlingar av vårdoch omsorgstjänster Nätverk Uppdrag Hälsa:s seminarium Från riktlinje till effekt 2008-09-17 Stefan Jönsson Bildserie: 1. 22 sep -08 Nuteks tidigare rapporter om

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter f allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete. Träder i kraft 1 januari 2012

Socialstyrelsens föreskrifter f allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete. Träder i kraft 1 januari 2012 Socialstyrelsens föreskrifter f och allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete Träder i kraft 1 januari 2012 SOSFS 2011:9 ersätter Socialstyrelsens ledningssystem

Läs mer

Instruktion för användning av referensbibliotek i VISS version 3

Instruktion för användning av referensbibliotek i VISS version 3 Instruktion för användning av referensbibliotek i VISS version 3 Innehåll 1. Referensbiblioteket i VISS... 2 2. Att söka efter referenser i referensbiblioteket... 2 3. Inmatning av nya referenser... 3

Läs mer

Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering. SNFP:s bemanningsenkät september 2011

Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering. SNFP:s bemanningsenkät september 2011 Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering SNFP:s bemanningsenkät september 2011 Läkare inom barn-och ungdomsneurologi med habilitering SNPF:s bemanningsenkät sept 2011 Tidigare har 2st enkäter

Läs mer

Stockholm den 28 januari 2013. Justitieombudsmannen Box 16327 103 26 Stockholm

Stockholm den 28 januari 2013. Justitieombudsmannen Box 16327 103 26 Stockholm Stockholm den 28 januari 2013 Justitieombudsmannen Box 16327 103 26 Stockholm Anmälan mot Stockholms läns landsting, Landstinget i Uppsala län, Landstinget Sörmland, Landstinget i Östergötland, Landstinget

Läs mer

1. Redovisning av resultatet från miljöutredningen, miljöpolicy och övergripande miljömål

1. Redovisning av resultatet från miljöutredningen, miljöpolicy och övergripande miljömål 1(7) Rektor 2004-03-14 Leif Svensson Dnr Redovisning av miljöledningssystemarbetet under år 2003 vid Högskolan i Gävle Arbetet med att integrera miljöledningssystem allt bättre i den ordinarie verksamheten

Läs mer

Executive Search. En undersökning av rekryteringsbranschen. Carina Lundberg Markow, chef Ansvarsfullt ägande

Executive Search. En undersökning av rekryteringsbranschen. Carina Lundberg Markow, chef Ansvarsfullt ägande Executive Search En undersökning av rekryteringsbranschen 2008 Executive Search 2008 Carina Lundberg Markow, chef Ansvarsfullt ägande Förord Det pågår en livlig debatt om styrelsers sammansättning och

Läs mer

Undersökning: Publicerad: 2013-11-28 : 39. Besvarade: 37 (79%)

Undersökning: Publicerad: 2013-11-28 : 39. Besvarade: 37 (79%) Undersökning: STAREV Publicerad: 2013-11-28 : 39 Besvarade: 37 (79%) 1 TEXT / BILD INNEHÅLL N/A N/A N/A N/A 2 Är förtroendevald revisor. 1 I kommun 17 43,59% 2 2. I landsting/region 22 56,41% Totalt 39

Läs mer

Utvärdering av Easyresearch

Utvärdering av Easyresearch 2011-12-16 FOKUS: STATISTIK Utvärdering av Easyresearch EKONOMI- OCH STYRNINGSKONTORET Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Resultatsammanfattning... 4 Användare... 4 Användningsområden...

Läs mer

ATIVA Development AB. ATIVA-Kunskap. Produktinformation. Sidan 1 av 10

ATIVA Development AB. ATIVA-Kunskap. Produktinformation. Sidan 1 av 10 ATIVA-Kunskap Produktinformation Sidan 1 av 10 Allmänt om ATIVA-Kunskap ATIVA Development AB ATIVA-Kunskap är samlingsnamnet för ett antal kunskapsmoduler som stöder arbetet inom kvalitet och miljö. Dessa

Läs mer

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärderingen genomförd vårvintern 2012 1 Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte 3 1.3 Målgrupp 3 1.4 Metod 3 1.5

Läs mer

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Fastställda av kommunfullmäktige 2002-12-18/ 111 Sid 1 Innehåll Sid Allmänt om dessa riktlinjer 3 Varför miljöledningssystem?. 3 Miljöledningsnivåer 3 Beskrivning

Läs mer

Handbok för webbpublicister. Medicinska fakulteten

Handbok för webbpublicister. Medicinska fakulteten Handbok för webbpublicister Medicinska fakulteten Innehåll 1. Inledning 1.1 Mål 1.2 Fakultetens ansvar 1.3 Publicistens ansvar 1.4 Webben som kommunikationsmedel 2. Så skapar du en bra webbplats 2.2 Skriva

Läs mer

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren Rapport 2013 Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren rapport 2013-04-10 2(13) Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 4 2. Metod... 4 3. Sammanfattning...

Läs mer

E-POSTBAROMETERN 2013

E-POSTBAROMETERN 2013 E-POSTBAROMETERN 2013 Marknadschefers val av olika medier 2013 E-postmarknadsföringens nuläge, framtid och trender. Statistik från en undersökning bland svenska marknadsförare. Creating e-mail success

Läs mer

Personligt ombud Vad har hänt från 1992-2002? ISSN 1103-8209, meddelande 2002:27 Text: Barbro Aronzon Tryckt av Länsstyrelsens repro Utgiven av:

Personligt ombud Vad har hänt från 1992-2002? ISSN 1103-8209, meddelande 2002:27 Text: Barbro Aronzon Tryckt av Länsstyrelsens repro Utgiven av: Personligt ombud Vad har hänt från 1992-2002? ISSN 1103-8209, meddelande 2002:27 Text: Barbro Aronzon Tryckt av Länsstyrelsens repro Utgiven av: Fullständig rapport med omslag kan beställas hos Länsstyrelsen,

Läs mer

Guide för hälso- och miljöbedömning vid nyinköp/anskaffning av kemiska produkter

Guide för hälso- och miljöbedömning vid nyinköp/anskaffning av kemiska produkter Guide för hälso- och miljöbedömning vid nyinköp/anskaffning av kemiska produkter Inledning Inom landstingen/regionerna upphandlas centralt kemikalier och kemiska produkter som används i stora volymer.

Läs mer

Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin Läkemedelsverket

Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin Läkemedelsverket Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin Läkemedelsverket 2011-12-13 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting address:

Läs mer

Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden

Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden Revisionsrapport Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden Katrineholms kommun 31 mars 2009 Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte...3 2 Metod...3 3 Sammanfattande

Läs mer

Uppföljning hot och våld mot inspektörer

Uppföljning hot och våld mot inspektörer Uppföljning hot och våld mot inspektörer Kristofer Jervinge Naturvetarna 2015-05-19 Inledning I slutet av 2012 genomförde Naturvetarna två enkätundersökningar om arbetsmiljön för inspektörer i förbundet.

Läs mer

Individuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Individuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Individuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Inledning Denna lathund har Riksföreningen Autism (RFA) sammanställt för att underlätta för brukare som vill

Läs mer

Chef- och ledarutveckling

Chef- och ledarutveckling Chef- och ledarutveckling Landstinget i Östergötland Revisionsrapport Datum 2011-03-24 Eva Andlert Certifierad kommunal revisor Stefan Knutsson Revisionskonsult Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...

Läs mer

Yttrande över Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska läkemedel

Yttrande över Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska läkemedel Planeringsenheten Läkemedelssektionen TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(3) Datum 2015-03-25 Diarienummer 150097 Landstingsstyrelsen Yttrande över Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Remissvar till Ju2015/2650/SSK, betänkandet SOU 2015:23 Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten

Remissvar till Ju2015/2650/SSK, betänkandet SOU 2015:23 Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen 2015-09-14 1 (6) Dnr 2015/633 Justitiedepartementet Enheten för samordning av samhällets krisberedskap 103 33 Stockholm Kopia: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Remissvar

Läs mer

Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT

Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT Revisionsrapport Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT Mora kommun November 2009 Författare Robert Heed Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund och revisionsfråga... 3 1.2 Metod...

Läs mer

Kommunstyrelsen Bygg- och miljönämnden Humanistiska nämnden Socialnämnden Tekniska nämnden. För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium

Kommunstyrelsen Bygg- och miljönämnden Humanistiska nämnden Socialnämnden Tekniska nämnden. För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen Bygg- och miljönämnden Humanistiska nämnden Socialnämnden Tekniska nämnden För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till

Läs mer

Energikartläggning i stora företag

Energikartläggning i stora företag EM1000 W-4.0, 2010-11-17 Datum Uppdaterat 2015-07-03 1 (9) Avdelningen för energieffektivisering Energikartläggning i stora företag - Frågor och svar Box 310 631 04 Eskilstuna Besöksadress Kungsgatan 43

Läs mer

VAD ÄR KVALITET? Röntgenveckan 2014-09-09 Monica Kasevik

VAD ÄR KVALITET? Röntgenveckan 2014-09-09 Monica Kasevik VAD ÄR KVALITET? Verksamhetsförbättring Kvalitetskontroll är allt som görs EFTER Kvalitetsstyrning är allt som görs för att säkra kvaliteten i ett pågående arbete, dvs NU Kvalitetssäkring är allt som görs

Läs mer

Beredningar för medborgardialog Referensgrupp för sociala medier

Beredningar för medborgardialog Referensgrupp för sociala medier Beredningar för medborgardialog Referensgrupp för sociala medier Thomas Nilsson Sekreterare SLUTRAPPORT Datum 2011-11-14 1 (6) Sociala medier och medborgardialog Uppdrag I december 2010 beslutade regionfullmäktige

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12 Rapport 215 Undersökning -chefer för ambulansstationer Riksförbundet HjärtLung 215-2-12 Bakgrund och syfte Riksförbundet HjärtLung vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården fungerar i Sverige.

Läs mer

Kansliavdelningen/Kristina Brundin LSAU 1/2005. Protokoll från sammanträde med landstingsstyrelsen arbetsutskott 2005-01-18

Kansliavdelningen/Kristina Brundin LSAU 1/2005. Protokoll från sammanträde med landstingsstyrelsen arbetsutskott 2005-01-18 1 (5) Kansliavdelningen/Kristina Brundin Protokoll från sammanträde med landstingsstyrelsen arbetsutskott 2005-01-18 Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sven-Åke Gustavsson, ordf Paul Johansson (c)

Läs mer

Kundkommunikation i förändring. en studie om svenska företags vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Kundkommunikation i förändring. en studie om svenska företags vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Kundkommunikation i förändring en studie om svenska företags vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Posten Meddelande Kundkommunikation i förändring 1 Förord Posten lever mitt i ett

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Medarbetare. Hans Sjöholm Konsult 0451-599 82 070-567 89 16. Eva Lundin Sekreterare 0451-599 80. Bengt Ållemark Konsult 0451-599 83 070-667 89 16

Medarbetare. Hans Sjöholm Konsult 0451-599 82 070-567 89 16. Eva Lundin Sekreterare 0451-599 80. Bengt Ållemark Konsult 0451-599 83 070-667 89 16 Välkommen till Miljöassistans Norden AB. Miljöassistans är ett personalägt fristående konsultföretag med inriktning mot medelstora och mindre industriers behov av kompetens och resurser i sitt miljöarbete.

Läs mer

Webbkollen.com ett uppföljningsverktyg som fungerar

Webbkollen.com ett uppföljningsverktyg som fungerar Webbkollen.com ett uppföljningsverktyg som fungerar Ett samarbete med olika kompetenser för att skapa metod, handledning, frågeställningar, webb och en användarvänlig portal för vårdens personal och chefer

Läs mer

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Projektansvarig 1 : Kretslopp och vatten, Göteborgs Stad. Adress 1 : Box 123, 424

Läs mer

En ny ISO-standard Vägledning för Socialt ansvarstagande ISO 26000. Anna Linusson Stockholms läns landsting

En ny ISO-standard Vägledning för Socialt ansvarstagande ISO 26000. Anna Linusson Stockholms läns landsting 1 En ny ISO-standard Vägledning för Socialt ansvarstagande ISO 26000 Anna Linusson Stockholms läns landsting 2 Bakgrunden SLL:s engagemang Den svenska kommittén SIS/TK 478 Den internationella processen

Läs mer

Statens räddningsverks författningssamling

Statens räddningsverks författningssamling Statens räddningsverks författningssamling Utgivare: Key Hedström, Statens räddningsverk ISSN 0283-6165 Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete Räddningstjänst

Läs mer

Video- och distansmöten. Webbenkät till användare December 2012

Video- och distansmöten. Webbenkät till användare December 2012 Video- och distansmöten Webbenkät till användare December 2012 1 Om undersökningen 2 Om undersökningen Syftet med undersökningen är att mäta åsikter om videomöten hos användare av video inom landstingen.

Läs mer

Tillsyn och kontroll ENKÄT OM MILJÖ- OCH LIVSMEDELSOMRÅDETS TAXOR I KOMMUNERNA 2014

Tillsyn och kontroll ENKÄT OM MILJÖ- OCH LIVSMEDELSOMRÅDETS TAXOR I KOMMUNERNA 2014 ENKÄT OM MILJÖ- OCH LIVSMEDELSOMRÅDETS TAXOR I KOMMUNERNA 2014 Förord Frågor om taxor berör och intresserar många i kommunerna. Det gäller såväl politiker och tjänstemän som de företag som berörs. Sveriges

Läs mer

Vägledning för kanalstrategi

Vägledning för kanalstrategi Vägledning Version 1.0 2010-09-28 Vägledning för kanalstrategi Vad vill E-delegationen uppnå med vägledningen? Mål: att bidra till att offentlig förvaltning levererar service till privatpersoner och företag

Läs mer

Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013)

Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013) Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013) Utfärdare Revisorer Verksamheter Antagen den 22 november 2013 Innehåll Inledning... 4 Utfärdare... 4 Revisorer... 4 Verksamheter... 4 Definitioner och begrepp i standarden...

Läs mer

Revisioner av nationella katalog- och identifieringstjänster - HSA och SITHS

Revisioner av nationella katalog- och identifieringstjänster - HSA och SITHS Revisioner av nationella katalog- och identifieringstjänster - HSA och SITHS 28 januari 2015 Henrika Littorin henrika.littorin@inera.se Tjänsterna i sitt sammanhang HSA SITHS 3 SITHS-kort Uppfyller kraven

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (8) SI-SAM Fredrik Djurklou & Maria Pålsson 0722035873/0725203366 fredrik.djurklou@msb.se maria.palsson@msb.se Uppföljning och utvärdering av MSB:s

Läs mer

Dialogträff med Utförare av valfrihetstjänster 2015-03-26

Dialogträff med Utförare av valfrihetstjänster 2015-03-26 Minnesanteckning Dialogträff med Utförare av valfrihetstjänster 2015-03-26 Medverkande företag: 19 deltagande från 13 utförare av omvårdnad, service och matleverans Från Örebro kommun: Sirpa Ljung, Carina

Läs mer

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik är ett utvecklingsarbete som startade i maj 2008 inom Sveriges Kommuner

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

PROGRAMVARULEVERANTÖRERNA. SRF tar pulsen på F R A M T I D S S P A N I N G PROGRAMVARULEVERANTÖRER REDOVISNING

PROGRAMVARULEVERANTÖRERNA. SRF tar pulsen på F R A M T I D S S P A N I N G PROGRAMVARULEVERANTÖRER REDOVISNING SRF tar pulsen på PROGRAMVARULEVERANTÖRERNA Just nu är det stort fokus på automatiseringar i redovisningsbranschen. Teknikutvecklingen möjliggör att mer tid kan läggas på kvalificerade arbetsuppgifter

Läs mer

Karies hos barn och ungdomar

Karies hos barn och ungdomar 2015-03-11 1(6) Avdelningen för utvärdering och analys Andreas Cederlund Andreas.cederlund@socialstyrelsen.se Artikelnummer 2015-3-20 Korrigerad 2015-04-07: Tabell 4, Andel kariesfria approximalt för region

Läs mer

Rapportering av ECT-behandling till patientregistret. en kvalitetsstudie

Rapportering av ECT-behandling till patientregistret. en kvalitetsstudie Rapportering av ECT-behandling till patientregistret en kvalitetsstudie Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du

Läs mer

Generisk förskrivning. IT-inspirationsdagen på Svenska Läkaresällskapet 23 april 2012

Generisk förskrivning. IT-inspirationsdagen på Svenska Läkaresällskapet 23 april 2012 Generisk förskrivning IT-inspirationsdagen på Svenska Läkaresällskapet 23 april 2012 Bakgrund 2006 LV tog i sin rapport inte ställning till om generisk förskrivning borde genomföras. Om, föreslogs ett

Läs mer