UNIVERSITETEN, TILLVÄXTEN OCH NÄTVERKEN
|
|
- Sven Mattsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Universiteten, tillväxten och nätverken UNIVERSITETEN, TILLVÄXTEN OCH NÄTVERKEN JON PIERRE V ägen till det kunskapsintensiva samhället går via universiteten. Under senare hälften av 1990-talet har en mycket stor andel av landets kommuner hävdat att nära tillgång till universitet eller högskolor är en förutsättning för att kommunens näringsliv skall kunna utvecklas positivt och hänga med i konkurrensen (se Pierre, 1995). Till viss del kännetecknas kommunernas näringslivsarbete av ett slags följa John-strategi; under 1970-talet sökte i stort sett alla kommuner rekrytera större tillverkningsföretag, under 1980-talet ville kommunerna ha direktlinje till Arlanda, och på 1990-talet var det kunskapsintensiva verksamheter, gärna med IT-anknytning, som gällde (Pierre, 1992). Mycket talar för att 00-talets dominerande näringspolitiska strategi kommer att vara centrerad kring IT, teletjänster, e-handel, forskning och högre utbildning. Medan tillverkningsindustri och goda flygkommunikationer är strategiska mål som, om en mycket stor del kommuner lyckas förverkliga dem, kan få negativa konsekvenser på nationell nivå (eftersom dessa strategier leder till alltför omfattande tillverkningsindustri och överbelastade flygplatser), tycks bilden vad gäller kunskapsintensiva verksamheter vara en annan. Här är teorin att utvecklingen ganska entydigt kommer att gå mot en allt större IT-användning. Dessutom har IT den intressanta fördelen för landets glesbygdskommuner att alla kommuner nu spelar på samma villkor; IT-baserade företag kan lika gärna ligga i Åmål och Gällivare som i Stockholm eller Göteborg. Man skulle t o m kunna säga att glesbygden har ett visst konkurrensövertag framför storstadsregionerna i dessa avseenden, eftersom man kan erbjuda bättre ekonomiska villkor för företagsetablering och levnadsomkostnader. IT antas alltså eliminera storstadsregionenas konkurrensövertag (Pierre, 1998). IT-utveckling som näringspolitisk strategi har en nära knytning till universitet och högskola. En sådan teknologi skapar möjligheter för att kommunen eller regionen skall kunna knyta högre utbildningsinstitutioner till sig och också kunna bli aktuell som lokalisering för grundforskning och tillämpad naturvetenskaplig forskning. Det finns förvisso många kommuner som vill utveckla lokala IT-baserade företag utan att för den skull komma ifråga som universitetsorter, men vad gäller teknologiutveckling och dess kommersiella applikationer finns det en koppling mellan IT, högre utbildning och forskning. Den snabba geografiska spridningen av universitet och högskolor under det senaste decenniet har till viss del motiverats med hänsyn till dessa institutioners 189
2 Jon Pierre betydelse för tillväxt och regional utveckling. Forskningspolitiken har lett till att universitet och högskolor vuxit fram i en lång rad städer som tidigare saknade högre utbildning. I Västra Götalandsregionen och dess närhet har vi idag universitet eller högskolor i Göteborg, Borås, Trollhättan-Uddevalla, Skövde, Halmstad och Karlstad. Kopplingen mellan ekonomisk tillväxt och nära tillgång till kunskapscentra som universitet och högskola verkar idag de allra flesta akademiska iakttagare och praktiker ta för given. Litteraturen kring ekonomisk tillväxt ägnar mycket uppmärksamhet åt universitetens roll för att stimulera tillväxt. Sanningen är emellertid att vi vet ganska lite om vilken betydelse universitet och högskolor har för en kommuns eller en regions ekonomiska tillväxt. Det finns ett par samband som förefaller ganska klara. Näringslivet har ett behov av välutbildad, ofta specialutbildad, arbetskraft, och sådan kan bara tillhandahållas av högre utbildningsinstitutioner. Vi vet också att avancerad forskning såväl grundforskning som tillämpad forskning på det naturvetenskapliga området har betydelse för den lokala och regionala kunskapsintensiva industrins utveckling. Samarbetet mellan Chalmers och Volvo är ett exempel på betydelsen av forskning för industriell utveckling. I Lund har ett mångårigt samarbete i det så kallade Ideonprojektet mellan Tekniska Högskolan och det lokala näringslivet haft stor betydelse för utvecklandet av nya koncept och prototyper. I många kommuner finns idag olika typer av industriella utvecklingscenter (IUC) som bl a syftar till att slå en bro mellan teknisk-naturvetenskaplig forksning och näringslivet. Om forskarna tycker att universiteten har en roll i den ekonomiska utvecklingen, så är praktikerna på området än mer övertygade om att högre utbildning och forskning har en självklar betydelse för den ekonomiska tillväxten. För kommunernas näringslivschefer under 1990-talet har kontakter med universitet och högskolor och framför allt, föreställningen att försöka få en högskola till kommunen eller regionen blivit ett centralt inslag i näringslivsstrategin. Här har en snabb omsvängning i perspektiven ägt rum. I Kommunförbundets enkätserie om kommunernas näringspolitik har en fråga funnits med vari näringslivscheferna ombeds gradera betydelsen av olika verksamheter på en skala från 1 till 5. I 1991 års undersökning fick högskoleutbildning ett mycket lågt betyg; tre år senare ansågs sådan utbildning (men också forskning och utveckling) vara bland de viktigaste verksamheterna för att skapa tillväxt i den lokala ekonomin (Pierre 1995:19-21). Kopplingen mellan naturvetenskaplig och teknisk forskning å ena sidan och näringslivsutvecklingen å den andra kan på goda grunder antas vara ganska stark. Men vad kan sägas om andra högskoleutbildningars betydelse för den lokala och regionala ekonomiska utvecklingen? Vilken betydelse har utbildningar inom humaniora och samhällsvetenskapliga ämnen för tillväxten? Detta samband är svårare att bevisa, vilket inte betyder att det inte existerar. Låt oss ta Bibliotekshögskolan i Borås som ett exempel. Biblioteksutbildningen kan inte sägas ha någon potentiell kommersiell tillämpning; vi skall inte förvänta 190
3 Universiteten, tillväxten och nätverken oss att särskilt många privata företag söker strategisk samverkan med denna utbildningsinstitution för att utveckla nya produktidéer. Att bedöma betydelsen av utbildningen vid Bibliotekshögskolan är också komplicerad. Skolan attraherar studenter från hela landet, men vi ser naturligtvis ingen tendens till att bibliotekarierna i landet skulle tala med Boråsdialekt i större omfattning än den statistiskt förväntande. Och antalet bibliotek, och därmed bibliotekarietjänster, i Boråstrakten skiljer sig inte från motsvarande siffror för andra städer av motsvarande storlek. Om Bibliotekshögskolan inte genererar några lokala arbetstillfällen utöver skolans egen personal, och om studenterna lämnar Borås efter avslutad utbildning, vilken effekt kan då denna högre utbildning sägas ha på den lokala ekonomin? Om vi till denna bild lägger iakttagelsen att Bibliotekshögskolans studenter sannolikt inte besitter någon extraordinär köpkraft CSN torde lägga hinder i vägen för det så reses ytterligare tvivel mot tesen att universitet och högskolor generellt sett har stor betydelse för lokal och regional ekonomisk utveckling. Detta är förstås en lätt karikerad bild av universitetens roll i den ekonomiska tillväxtprocessen. Kopplingarna mellan universitet och högskolor och kommunerna avser inte bara den direkta, tillämpade länken mellan naturvetenskapliga forskningsinstitutioner och näringslvet. Det finns flera andra, mer indirekta orsaker till att kommunerna har gjort tillgång till högskolor till en sådan hög prioritet. En viktig anledning är att man vill kunna bereda kommunens ungdomar möjlighet till högre utbildning i eller nära kommunen. Har studenten en gång flyttat från kommunen för att studera vidare är det inte sannolikt att de kommer tillbaka, och kvar står kommunen med ökande kostnader inom äldreomsorgen och vikande skatteunderlag. Om man däremot kan erbjuda högre utbildning, gärna med en snäv, specialiserad inriktning, skapas möjligheten att de som studerar där väljer att stanna kvar i kommunen efter avslutad utbildning. En annan förklaring till att kommunerna ser tillgång till högre utbildning som så betydelsefull är att det lokala näringslivet ofta efterfrågar skräddarsydda gymnasiala eller postgymnasiala utbildningar. Det är oerhört betydelsefullt att den lokala industrin kan säkerställa att deras behov av specialutbildad arbetskraft blir tillgodosett. Slutligen är kommuner och regioner intresserade av att utveckla nära kontakter med högre utbildning och forskning eftersom högskolorna, direkt och indirekt, erbjuder arbetstillfällen. Göteborgs Universitet har nästan anställda, och de studenterna innebär ett tillskott i den lokala och regionala ekonomin. Dessutom efterfrågar universitetet tjänster från företagen i regionen. Det finns med andra ord ett antal indirekta spin-offs från universitet och högskolor som sammantagna skapar en positiv bild av sådana institutioner bland kommunernas näringslivschefer. Regionens medborgare kan således ha många olika relationer till universitetet eller högskolan; vi kan vara anställda, studenter, leverantörer av varor eller tjäns- 191
4 Jon Pierre ter, ha anhöriga som arbetar eller studerar där, o s v. Hur stora är dessa nätverk som kan sägas uppstå kring högskolorna, och vilken roll kan de antas spela för en kommuns eller en regions ekonomiska utveckling? Den senare frågan sträcker långt bortom det här aktuella formatet, men den förra frågan om högskolenätverkens omfattning kan vi diskutera närmare. I Väst-SOM 1999 ingick en fråga om de svarandes förhållande til olika högskolor i Västra Götaland. I frågan gjordes en uppdelning mellan många olika typer av relationer till högskolan (anställd, studerande, tidigare studerande, har anhörig som studerat, har yrkesmässiga kontakter, etc). Tabell 1 redovisar svaret på den frågan. Tabell 1 Västra Götalands medborgares kontakter med regionens universitet och högskolor (procent) Delregioner Gbg reg Sjuhärad Ö. Skarab. V. Skarab. Fyrstad Dalsland N. Bohusl. Chalmers Göteborgs Univ Högsk, i Borås Högsk. i Skövde Trollhättan-U Annan högskola N Kommentar: Kolumnprocent. Eftersom de svarande kan uppge olika typer av kontakter med olika universitet och högskolor summerar vissa kolumner till mer än 100 procent. I tabell 1 har vi slagit ihop de olika svarsalternativen för att få en mer allmän bild av högskolornas förankring i regionens nätverk. Tabellen visar att högskolorna är starkt lokalt förankrade. I Göteborgsregionen dominerar således kontakterna med Chalmers och Göteborgs Universitet, i sjuhäradsbygden är Högskolan i Borås den utbildningsinstitution man har mest kontakter med, i Skaraborg är det Högskolan i Skövde och i fyrstadsregionen är det Högskolan i Trollhättan-Uddevalla. Kontakterna med Chalmers och Göteborgs Universitet minskar ju längre avstånd man har till Göteborg. Den höga noteringen för kontakter med annan högskola i Dalsland torde avse Högskolan i Karlstad. Data kan således sägas ge stöd åt teorin att lokala och regionala högskolor har betydelse för de regionala nätverken. För att parafrera det gamla uttrycket all business is local, så skulle man kunna säga att all higher education is local. Avstånden från också de delregioner som ligger längst från Göteborg är inte så stora att de borde avskräcka studenter och privata företag att utveckla kontakter med Chalmers och Göteborgs Universitet och sådana kontakter finns förvisso men kontakterna är överlag påtagligt starkare med delregionens högskolor. 192
5 Universiteten, tillväxten och nätverken Präglar denna lokala förankring också de studerandes val av studieort? Tabell 2 redovisar data kring denna frågeställning. Tabell 2 Studerande i Västra Götaland. Andel svarande som studerar eller har studerat vid olika högskolor i regionen (procent) Delregioner Gbg reg Sjuhärad Ö. Skarab. V. Skarab. Fyrstad Dalsland N. Bohusl. Chalmers Göteborgs Univ Högsk, i Borås Högsk i Skövde Trollhättan-U Annan högskola Ej angivit högsk Summa procent N Kontaktformen studerat vid högskolan ingick också i underlaget för Tabell 1; i Tabell 2 redovisas dessa svar separat. Mönstret från Tabell 1 upprepas vad gäller vilken högskola de svarande valt. I Göteborgsregionen dominerar universitetet och Chalmers som studieplats; i sjuhärad är Högskolan i Borås det främsta valet; i Skaraborg föredrar man att studera vid Högskolan i Skövde, och i Fyrstadsregionen är det jämnt mellan Göteborgs Universitet och Högskolan i Trollhättan-Uddevalla. Det finns emellertid en tendens att ju mindre den region man är, desto mer sannolikt tycks det vara att man söker sig utanför regionen när man väljer studieort. I samtliga delregioner är också val av studieort utanför regionen inte ovanligt. Mönstret i Tabell 2 blir desto intressantare om man betänker att alla regionala högskolor ännu inte har undervisning i alla akademiska ämnen, och att flertalet av dem (ännu?) inte har någon forskarutbildning. En möjlig tolkning av mönstret i Tabell 2 är att den studerande först väljer studieort i princip så nära hemma som möjligt och därefter väljer studieämne utifrån vad den lokala eller regionala högskolan har att erbjuda. Diskussion Bilden av högskolornas påtagligt lokala förankring ter sig intressant i ett internationellt jämförande perspektiv. I Storbritannien söker sig universitetsstudenterna gärna iväg från hemorten för att studera. I USA är detta mönster den etablerade normen; efter avslutad high school flyttar man hemifrån och väljer bland univer- 193
6 Jon Pierre sitet i hela landet. I Sverige är tidpunkten för att flytta hemifrån påtagligt förhandlingsbar; att bo kvar hemma medan man studerar vid en högskola kan vara ett sätt att hålla nere kostnaderna för en universitetsexamen. Det svenska mönstret bidrar till att göra högskolorna till betydelsefulla aktörer i kommunen och regionen, inte minst eftersom den lokala förankringen vad gäller allmänna kontakter och studieortsval förstärker högskolans kontakter med företag, myndigheter och organisationer i dessa lokala och regionala omgivning. Vilken effekt detta kan antas ha på tillväxten i den lokala och regionala ekonomin är en komplicerad frågeställning som det här presenterade materialet inte tillåter oss gå till botten med. Däremot ger materialet stöd för antagandet att de regionala och lokala högskolorna har en stark förankring i sin närmiljö. En sådan förankring kan i varje fall inte sägas utgöra ett hinder för att högskolan skall bidra till att stärka kommunens och regionens ekonomi. Referenser Pierre, J. (1992), Kommunerna, näringslivet och näringspolitiken: Sveriges lokala politiska ekonomier (Stockholm: SNS Förlag). Pierre, J. (1995), Kommunal näringspolitik under strukturomvandlingen: Kommunförbundets enkätundersökning 1994 (Stockholm: Svenska Kommunförbundet). Pierre, J. (1998), Information Technology, Local Government and the State: The Diffusion of New Technologies in Sweden, i N. Walzer and B. D. Jacobs (eds), Public-Private Partnerships for Local Economic Development (Westport, CT and London: Praeger),
Västra Götalands län. Fördelning av beslutade medel per insatsområde
Västra Götalands län Introduktion I Västra Götaland är den regionala utvecklingsstrategin vägledande för allt utvecklingsarbete. Tillväxtavtalet, som utgör ett av de viktiga verktygen i denna strategi,
Läs merNäringslivsstrategi. för Staffanstorps kommun. Antagen av Kommunstyrelsen , Dnr 2016-KS-249
Näringslivsstrategi för Staffanstorps kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2016-10-31 136, Dnr 2016-KS-249 Innehåll 1 Inledning... 3 Ett strategiskt läge i en attraktiv region... 3 Samarbete för ett bättre
Läs merPrognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland. 2012-05-09 Keili Saluveer
Prognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland 2012-05-09 Keili Saluveer Kompetensplattform Västra Götaland Regeringsuppdraget sedan dec 2009 Syfte: att bidra till ökad matchning
Läs merOCH DEN LJUSNANDE FRAMTID ÄR VÅR. Tillsammans gör vi Västsverige starkare
OCH DEN LJUSNANDE FRAMTID ÄR VÅR Tillsammans gör vi Västsverige starkare ETT PÅGÅENDE BRAIN- DRAIN FÖR GÖTEBORG För att öka förståelsen för hur studenterna ser på sina utsikter har Västsvenska Handelskammaren
Läs merNågra röster om regionala högskolor
Några röster om regionala högskolor Högskolan Gotland: Add Client Name Synovate: Nicklas Källebring Datum: 2010-07-02 S-119209 2010. Synovate Sweden AB. Sammanfattning 10 av 16 har besökt högskolan vid
Läs merYrken i Västra Götaland
Fakta & Analys 2010:1 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Yrken i Västra Götaland Kvalifikationskraven på arbetsmarknaden ökar. Arbeten som kräver högskoleutbildning har ökat i snabb takt
Läs merTillväxt och utveckling i Fyrbodal
Rapport 2014:9 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Fyrbodal Tillväxt och utveckling i Fyrbodal ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt och utveckling
Läs merTillväxt och utveckling i Skaraborg
Rapport 2014:7 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Skaraborg Tillväxt och utveckling i Skaraborg ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt och utveckling
Läs merVindkraft och turism i Västra Götaland. En studie utförd av Henrik Aleryd, Power Väst
Vindkraft och turism i Västra Götaland En studie utförd av Henrik Aleryd, Power Väst Vindkraft och turism i Västra Götaland 2 (12) Power Väst Power Väst är ett samverkansprojekt som startade redan 28 med
Läs merMALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ
MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och
Läs merÖkande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring
Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen
Läs merUTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020. med särskilt fokus på Skåne Nordost
UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 med särskilt fokus på Skåne Nordost Anders Axelsson, Analytiker Näringsliv Skåne Skåne Nordost Kristianstad, 8 november 2012 Figur 1.
Läs merEntreprenörskapsbarometern 2016
Entreprenörskapsbarometern 2016 Förord Med Entreprenörskapsbarometern 2016 fördjupas kunskapen om människors syn på företagande. Undersökningen visar till exempel vilka för- och nackdelar personer ser
Läs merFASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ALINGSÅS
FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ALINGSÅS 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs merInkvarteringsstatistik september 2004
Inkvarteringsstatistik september 2004 Gästnätter september 2004, län (tusen) 2 500 2 000 2 256 1 500 1 000 667 500 359 233 0 Sverige Västra Götalands län Stockholms län Skåne län 11/11/2004 www.vastsverige.com
Läs merInkvarteringsstatistik december 2004
Inkvarteringsstatistik december 2004 Gästnätter december 2004, län (tusen) 1 600 1 524 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 223 422 138 0 Sverige Västra Götalands län Stockholms län Skåne län 22/02/2005 www.vastsverige.com
Läs merTillväxt och utveckling i Göteborgsregionen
Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt
Läs merTillväxt och utveckling i Sjuhärad
Rapport 2014:8 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Sjuhärad Tillväxt och utveckling i Sjuhärad ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt och utveckling
Läs merFASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET TROLLHÄTTAN
FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET TROLLHÄTTAN 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs merFotograf: Lars Ardarve. Fordonssektorn i Västra Götaland
Fotograf: Lars Ardarve Fordonssektorn i Västra Götaland 2007-2014 Innehållsförteckning 1. Om fordonssektorn 3 2. Sysselsättning 4 3. Utbildningsnivå 7 4. Företagsstruktur 8 5. Sysselsatta efter företagens
Läs merNäringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb
Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.
Läs merKlassificering av kurser vid universitet och högskolor 2007
Statistisk analys Thomas Furusten Analysavdelningen 08-563 085 12 thomas.furusten@hsv.se www.hsv.se 2008-09-23, Analys nr 2008/10 Klassificering av kurser vid universitet och högskolor 2007 Resurstilldelningssystemet
Läs merUtdrag från kapitel 1
Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra
Läs merIndustriell Dynamik Göteborg 101026
Industriell Dynamik Göteborg 101026 Projektledning: Swerea IVF www.swereaivf.se Björn Westling +46 31 706 61 69 bjorn.westling@swerea.se Detta är Swerea IVF Vi levererar avancerade forskningsoch konsulttjänster.
Läs merStudenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1
Studenters boende 213 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Innehåll SAMMANFATTNING 3 Undersökningsmetod 3 Hur bor studenter? 3 Minskad andel studenter bor
Läs merNya perspektiv på Västsveriges näringslivsstruktur Branschöverskridande kompetensknippen och ekonomisk omvandling
Nya perspektiv på Västsveriges näringslivsstruktur Branschöverskridande kompetensknippen och ekonomisk omvandling Seminarium, Västra Götaland 2020 Göteborg, maj 2014 Martin Henning Lund universitet CRA/Handelshögskolan
Läs mer2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling
2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet
Läs merFASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET HALMSTAD
FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET HALMSTAD 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs merFler börjar studera vid universitet och högskolor igen
1 Statistisk analys Stig Forneng Avdelningen för statistik och analys 20 november 2007 2007/8 08-563 087 75 stig.forneng@hsv.se www.hsv.se Fler börjar studera vid universitet och högskolor igen Preliminära
Läs merLIFE SCIENCE. Utveckling i Västra Götaland
LIFE SCIENCE Utveckling i Västra Götaland Inledning: Uppgifterna i denna rapport bygger på två huvudsakliga källor. Dels statistik från SCB där life science sektorn definieras utifrån s.k. SNI-koder (SNI
Läs merStudenternas bostadssituation några resultat från en pågående undersökning
1 STATISTIK& ANALYS Lars Brandell och Per Gillström 2002-07-04 Studenternas bostadssituation några resultat från en pågående undersökning Sammanfattning Dagen studenter bor till större delen i lägenheter
Läs merRegionutvecklingsnämndens beslut i korthet Vänersborg
Regionutvecklingsnämndens beslut i korthet Vänersborg 2015-03-17 Projektbeslut från regionutvecklingsnämndens sammanträde 17 mars Regionutvecklingsnämnden medfinansierar satsningar för att främja tillväxt
Läs merAkademins bidrag till industriell omvandling
Akademins bidrag till industriell omvandling från den svenska paradoxen till akademins många bidrag till olika innovationssystems dynamik Staffan Jacobsson Professor i forsknings- och teknikpolitik Energi
Läs mer2 Internationell policy
Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:
Läs merNäringslivets förutsättningar i den regionala kärnan Täby-Arnige samt visionen för Stockholm Nordost. Presentation 2011-02-22 Maria Lindqvist
Näringslivets förutsättningar i den regionala kärnan Täby-Arnige samt visionen för Stockholm Nordost Presentation 2011-02-22 Maria Lindqvist Hur växer Nordost? Svag sysselsättningstillväxt i Nordost Stockholms
Läs merVISION VÄSTRA GÖTALAND - DET GODA LIVET
- DET GODA LIVET Gemensam inriktning för att stärka Västra Götaland som en attraktiv region. Har tagits fram tillsammans med kommunförbunden och i samarbete med organisationer, högskolor/universitet, statliga
Läs merVÄSTSVENSKARNAS FÖRTROENDE FÖR UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR
Västsvenskarnas förtroende för universitet och högskolor K VÄSTSVENSKARNAS FÖRTROENDE FÖR UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR LENNART WEIBULL unskaper är det moderna samhällets viktigaste byggstenar. ( ) Kunskap,
Läs merFASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET VÄRNAMO
FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET VÄRNAMO 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs merFASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET MOTALA
FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET MOTALA 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs merUtöka. Sverigebygget. 20 000 nya studentbostäder
Utöka Sverigebygget 20 000 nya studentbostäder Utöka Sverigebygget: 20 000 nya studentbostäder Sedan 2006 har över en kvarts miljon fler människor fått ett jobb att gå till. Det här är bara början. Vi
Läs merEn kunskapsdriven regional utveckling. Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör
En kunskapsdriven regional utveckling Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör Vision Västra Götaland Ett livskraftigt och hållbart näringsliv Västra Götalands utveckling beror i hög grad av utvecklingskraften
Läs merTabeller. Teckenförklaring Explanation of symbols. Noll Zero. Mindre än 0,5 Mindre än 0,05
Universitetskanslersämbetet och SCB 28 UF 23 SM 1401 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than 0.05.. Uppgift inte tillgänglig
Läs merVARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg
VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS Vilka vi är och vart vi är på väg Inledning INLEDNING Denna skrift beskriver Högskolan i Borås vision, mission och kärnvärden. Syftet är att skapa en ökad samsyn om vad Högskolan
Läs merStudenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen?
Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se Nummer: 2007/3 Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? En
Läs merCONNECT Väst. Näring åt tillväxtföretag
CONNECT Väst Näring åt tillväxtföretag CONNECT Väst Vi är en ideell organisation, som stöder start ups och SME-företag i tillväxtfas. Vi stöds och finansieras av det lokala Näringslivet, VGR, Tillväxtverket,
Läs merOslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012
Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av Februari 212 Oslo + Stockholm = Sant Utgångsläget: Alla vet att utbytet är stort och relationen kvalitativt
Läs merKommunens ambition är att inom mandatperioden: Ligga topp 5 i Svenskt Näringslivs ranking av kommunernas företagsklimat.
Bakgrund och syfte Näringslivsstrategin avser perioden 2019-2022 men tar sikte på de långsiktiga målen för Täby. Aktiviteter som ansluter till strategin sammanställs i handlingsplan för näringslivsutveckling.
Läs merHögskolan i Borås. En studie om högskolans betydelse för kompetensförsörjning, forskning och samverkan i Västra Götaland
Högskolan i Borås En studie om högskolans betydelse för kompetensförsörjning, forskning och samverkan i Västra Götaland Av Simon Falck Folke Snickars Hans Westlund 1 Vad är fokus i denna studie? Hur kunskap
Läs merLIGHTer PhD network Uppstartsprojekt för doktorandnätverk och forskarskola
LIGHTer PhD network Uppstartsprojekt för doktorandnätverk och forskarskola Projektledare: Mats Oldenburg (LTU) Projektkoordinator: Eva-Lis Odenberger (LTU/IUC i Olofström) Koordinator kursutveckling: Dan
Läs merBra kan bli bättre - om skolan och företagen
Bra kan bli bättre - om skolan och företagen MARS 2011 Bra kan bli bättre om skolan och företagen Bra kan bli bättre om skolan och företagen 1 Sammanfattning Ett bra samarbete mellan näringsliv och skola
Läs merDet västsvenska innovationssystemet - En plattform för EU-samarbete
Det västsvenska innovationssystemet - En plattform för EU-samarbete Regionutvecklingssekretariatet Västra Götalandsregionen Hållpunkter Regionala prioriteringar och arbetssätt Operationellt program Mål
Läs merUnderlag till regionalt serviceprogram (RSP)
Samhällsanalys VGR Analys 2018:25 Västra Götalandsregionen 2018-11-06 Underlag till regionalt serviceprogram (RSP) 2019-2020 Fakta om demografi, sysselsättning, pendling och tillgång till service. 2 Innehållsförteckning
Läs merLokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012
Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 12 Niklas Gustafsson och Yulia Rokotova Innehåll Sammanfattning av resultat 3 Undersökningens syfte och genomförande 4 Vad spelar störst roll när
Läs merFASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ARVIKA
FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ARVIKA 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs merFASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET UDDEVALLA
FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET UDDEVALLA 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs merOslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18
Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18 Vad vill vi uppnå? Att beskriva de socio-ekonomiska sambanden mellan Osloregionen och Stockholm-Mälardalsregionen
Läs merVerksamhetsplan Fastställd av fullmäktige
Verksamhetsplan 2017-2018 Fastställd av fullmäktige 17-05-17 Verksamhetsplan för Studentkåren i Borås Verksamhetsplanen är uppdelad i tre områden: Studentkåren i Borås medlemsorganisationen, studentkår
Läs merVästra Götalandsregionens arbete med internationella FoIsamarbeten.
Västra Götalandsregionens arbete med internationella FoIsamarbeten En ledande industriregion Ett uttalat politiskt mål att Västra Götaland är och fortsatt ska vara en ledande industriregion Industrin har
Läs merYttrande från UHR:s sakkunniga för bedömning av ansökningar om deltagande i försöksverksamhet med övningsskolor och övningsförskolor
Yttrande från UHR:s sakkunniga för bedömning av ansökningar om deltagande i försöksverksamhet med övningsskolor och övningsförskolor Inledning Universitets- och högskolerådets grupp av sakkunniga har bestått
Läs merNäringslivspolitiskt program
Sida 1/5 Näringslivspolitiskt program 2016 2018 Sammanfattning Näringslivsprogrammet för Kungsbacka kommun ska fastställa en långsiktig strategi för kommunens insatser för att främja utveckling och tillväxt
Läs merInternationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner
Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings
Läs merFler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete
Fler jobb och fler i jobb Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Så skapar vi fler jobb i Eskilstuna Eskilstuna växer, har en ung befolkning och tillhör landets starkaste tillväxtregioner.
Läs merJämställd regional tillväxt?
Rapport 2016:6 Jämställd regional tillväxt? Faktaunderlag om nuläget i Västra Götaland inom befolkningsutveckling, utbildning, arbetsmarknad och ekonomiska förutsättningar. Rapporten är första delen av
Läs merFASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET JÖNKÖPING
FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET JÖNKÖPING 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs merVision, mål och strategier för Örebro universitet. Beslutad av Universitetsstyrelsen 26/
Vision, mål och strategier för Örebro universitet Beslutad av Universitetsstyrelsen 26/10 2011 De 15 år som gått sedan Örebro universitet grundades har varit fyllda av aktiviteter och kraft. Resan från
Läs merNäringslivsstrategi för Strängnäs kommun
1/6 Beslutad: Kommunfullmäktige 2015-11-30 182 Gäller fr o m: 2015-11-30 Myndighet: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS/2015:234-003 Ersätter: - Ansvarig: Näringslivskontoret Näringslivsstrategi för Strängnäs
Läs merProjektet drivs av Länsstyrelsen i Västa Götaland och finansieras av Arbetsförmedlingen och Europeiska Socialfonden.
Projektet drivs av Länsstyrelsen i Västa Götaland och finansieras av Arbetsförmedlingen och Europeiska Socialfonden. Historik Korta vägen År 2000-2002 - Tre ESF finansierade projekt startas i Västra Götland:
Läs merMälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012
Mälardalens högskola Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 MDH En nationell högskola som verkar i en region - med en innovativ och internationell profil MDH i siffror 1977 MDH
Läs merEn underskattad rörelse
En underskattad rörelse - en regional bild av ungas internationella rörlighet 6 mars 2013, Göteborg Diana Ghinea Vem? Diana Ghinea, diana.ghinea@vgregion.se Utredare, Västra Götalandsregionen (1 juni 2012-31mars
Läs merETABLERING AV HÖGSKOLA I TROLLHÄTTAN
ETABLERING AV HÖGSKOLA I TROLLHÄTTAN Förutsättningar och omständigheter Utbildningspolitiken Det har funnits en lång politisk ambition att bredda underlaget för den högre utbildningen. Det ansågs viktigt
Läs merStockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi
2025 Stockholm Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholm idag: En stark position som behöver bli starkare Stockholms
Läs merSAMARBETE MED HÖGSKOLORNA
SAMARBETE MED HÖGSKOLORNA FRÅGEFORMULÄR Det europeiska projektet EMCOSU (Emerging Modes of Cooperation between Private Sector Organisations and Universities) Nya former för samarbete mellan Den privata
Läs merGymnasieskolan och småföretagen
Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad
Läs merUtbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Boråsregionen med sikte på 2020
Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Boråsregionen med sikte på 2020 Bakgrund Uppdrag till samtliga regioner att bilda kompetensplattformar: Öka matchningen mellan utbildningssystemen och arbetsmarknadens
Läs merInternationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region
Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom
Läs merÄr färre och större universitet alltid bättre?
Detta är en utbyggd artikel relativt vad som publicerades i tidningen Ny Teknik, 27-8- 29, under rubriken Mindre universitet vinner över större. Här bifogas även diverse jämförande grafer samt lite utvidgade
Läs merBlivande akademiker har rätt till jämförbar information och bättre vägledning till arbetslivet
Juseks undersökning bland nyexaminerade jurister, civilekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare år 2007! Bara hälften av alla nyexaminerade upplevde att de fick tillräcklig information
Läs merolo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning
SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2
Läs merStudentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå
2015-04-09 Kommunikationsavdelningen Niclas Rosander Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå Enligt den tidigare kartlagda processen Rekrytera studenter i Sverige ska allt studentrekryteringsarbete
Läs merGästnattsrapport Västsverige juli 2019 Niklas Ranefjärd,
Gästnattsrapport Västsverige juli 219 Niklas Ranefjärd, niklas.ranefjard@vastsverige.com Turistrådet Västsverige en del av Västra Götalandsregionen Viktig information om rapporten Varje månadsrapport inkluderar
Läs merReviderad 2010-05-25. Näringslivsprogram i Sala 2010-2013
Reviderad 2010-05-25 Näringslivsprogram i Sala 2010-2013 1. Bakgrund Detta program är den gemensamma plattform som näringslivet och Sala kommun antagit för att stimulera näringslivets tillväxt och utveckling
Läs merKONJUNKTURBAROMETER FÖR VÄSTSVERIGE. Våren och hösten 2008
KONJUNKTURBAROMETER FÖR VÄSTSVERIGE Våren och hösten 28 KONJUNKTURBAROMETER VÄSTSVERIGE Postenkät till 1 175 företag Uppdelning på 5 delregioner Göteborgsregionen Fyrbodal Sjuhärad Skaraborg Halland Täcker
Läs merBEHOVSINVENTERING 2019
BEHOVSINVENTERING 2019 Genomförd av: Karina Andersson Sammanfattning 66 av E-handelsstaden Borås medlemmar, som verkar inom e-handel/logistik/it i Sjuhäradsbygden, har bjudits in att besvara en enkät med
Läs merInkvarteringsstatistik oktober 2011
Inkvarteringsstatistik oktober 2011 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken
Läs merGästnattsrapport mars Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet
Gästnattsrapport mars 2013 Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet 1 Nyckeltal i Västra Götaland, mars 2013 Hotell, stugbyar och vandrarhem Antal gästnätter Mars 375 076 +5%
Läs merFASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET 2010
FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET 2010 TROLLHÄTTAN Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar,
Läs merVIKTIGA SAMHÄLLSPROBLEM I VÄSTRA GÖTALAND
VIKTIGA SAMHÄLLSPROBLEM I VÄSTRA GÖTALAND JOHAN MARTINSSON www.som.gu.se Två öppna enkätfrågor www.som.gu.se Viktiga samhällsfrågor i Västra Götaland Andel som spontant nämner frågor/samhällsproblem som
Läs merDetta är en lättläst version av Vision Västra Götaland Det goda livet Bearbetningen har gjorts av Centrum för lättläst
vision västra götaland det goda livet Detta är en lättläst version av Vision Västra Götaland Det goda livet Bearbetningen har gjorts av Centrum för lättläst Visionen gäller för Västra Götaland. Den är
Läs merFramtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström
Framtida arbetsmarknad Västra Götaland 26/11 2013 Joakim Boström Kompetensplattform Västra Götaland Regeringsuppdraget sedan dec 2009 Stärka förutsättningar för kompetensförsörjning Öka kunskaperna om
Läs merFASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET 2010
FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET 2010 MOTALA Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar,
Läs merFASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET 2010
FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET 2010 LIDKÖPING Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar,
Läs merFöretagsamheten 2018 Västra Götalands län
Företagsamheten 2018 Västra Götalands län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt
Läs merGästnattsrapport Västsverige juli 2017 Victor Johansson,
Gästnattsrapport Västsverige juli 217 Victor Johansson, victor.johansson@vastsverige.com Turistrådet Västsverige en del av Västra Götalandsregionen Viktig information om rapporten Varje månadsrapport inkluderar
Läs merStudent_NatfakGU_2011
Göteborgs universitet Naturvetenskapliga fakultetskansliet Student_NatfakGU_2011 Enkät till nya naturvetarstudenter höstterminen 2011 Resultatrapport 2011-11-28 (kompletterad 2011-12-02) Skrivkraft magnus
Läs mer250 år av erfarenhet. Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA
250 år av erfarenhet Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA 2005 För tio år sedan iphone finns inte Spotify finns inte YouTube finns inte World of Warcraft finns inte Fler känner till
Läs merLivsmedelssektorn saknar arbetskraft vem gör vad i Västra Götaland?
Livsmedelssektorn saknar arbetskraft vem gör vad i Västra Götaland? Kompetensförsörjning med hjälp av utrikesfödda Det råder fortsatt problem med etablering på arbetsmarknaden samtidigt som arbetsmarknaden
Läs merFöretagsamheten Västra Götalands län
Företagsamheten 2019 Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och strategiskt
Läs merBilagor till Näringslivsstrategi
Bilagor till Näringslivsstrategi 2016-2020 På landet, i staden och mittemellan - här kan företag gro och växa. Precis som för tusen år sedan. och i tusen till. För där människor trivs blomstrar affärerna.
Läs merMotion till riksdagen. 1989/90: Ub725. av Jan Hyttring och Kjell Ericsson (båda c) Högskolan i Karlstad. Utbyggnad av ett universitet i Karlstad
Motion till riksdagen 1989/90: av Jan Hyttring och Kjell Ericsson (båda c) Högskolan i Karlstad Utbyggnad av ett universitet i Karlstad Om inga särskilda åtgärder vidtas kommer utvecklingen i Sverige att
Läs merRYMD I VÄST. Ett initiativ av GKN och RUAG för Sveriges främsta rymdregion
RYMD I VÄST Ett initiativ av GKN och RUAG för Sveriges främsta rymdregion VÄRLDSKLASS ÄR INTE NOG - SKA MAN NÅ RYMDEN MÅSTE ALLT FUNGERA I Västsverige utvecklas och levereras tjänster och produkter som
Läs mer