Idéer om hur droganvändandet kan minska

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Idéer om hur droganvändandet kan minska"

Transkript

1 UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för socialt arbete C-kurs i socialt arbete med inriktning mot missbruk Höstterminen 2003 Idéer om hur droganvändandet kan minska Handledare: Kerstin Kolam Författare: Nicklas Lakso

2 UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för socialt arbete C-kurs i socialt arbete med inriktning mot missbruk Höstterminen 2003 Författare: Nicklas Lakso Handledare: Kerstin Kolam Titel: Idéer om hur droganvändandet kan minska Sammanfattning Undersökningens syfte är att undersöka hur ungdomar tycker att samhället ska arbeta för att minska användandet av droger. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ metod i form av intervjuer. Som teoretiska referensramar har jag valt symbolisk interaktionism, skräckexempel, KASAM, avvikande beteende, separation, Kristiansens och Anderssons teorier om drogmissbruk. Jag har också valt teorier om attitydförändringar, motivation och prevention. Jag har intervjuat fyra 15 åriga niondeklassare. Definitionen av begreppet droger skiljer sig mellan olika individer. Omgivningens påverkan, spänning och depression ses som några orsaker till att testa droger. Hur intervjupersonerna ser på eget droganvändande i jämförelse med andras skiljer sig åt. Samtal, samhällstjänst, kontaktande av socialtjänst och polis är några av dom åtgärder som ska tas till om någon använder droger. Preventionen från skola och övriga samhället upplevs av en del som bristfällig. F.d. missbrukare ses som lämpligast till att hålla i preventionen. Alla upplever skräckpropaganda som någonting tillämpbart i drogförebyggande arbete. Samhället ska ha bättre koll, det ska vara en självklarhet att man inte ska ta droger och det ska finnas aktiviteter som passar för alla. Verksamheten hos föreningar präglas inte av ett aktivt förhållningssätt mot droger. Föräldrar och kompisar är viktiga resurser till att påverka ungdomar. Sökord Ungdomar, droger, prevention,

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING s Bakgrund s Syfte & Frågeställningar s Definitioner s Avgränsningar s.3 2 METOD s Metodbeskrivning s Urval s Tillvägagångssätt s Metodologiska reflektioner s Validitet s Reliabilitet s Generaliserbarhet s Etiska reflektioner s.6 3 TEORI s Val av teoretiska referensramar s Teoretiska referensramar s Prevention s Om vägar till droganvändande s Att förstå drogmissbruk s Symbolisk interaktionism s Avvikande beteende s Stämplingsteori s Pygmalioneffekten s Motivation s KASAM s Skräckexempel s Attitydförändringar s Separation s.13 4 DROGER, DROGVANOR OCH PREVENTION s Drogbegreppet s Legala och illegala droger s Om drogförebyggande arbete s.14

4 5 EMPIRI s Intervjupersonernas hemkommun s Genomförande s Bakgrundsförhållanden s Redovisning s Synen på droger s Vad som ska hända om någon använder droger s Erfarenheter av prevention s Vad som kan göras annorlunda s Aktiviteter, kamratlighet och politikers ansvarstagande. s Övrigt s.25 6 ANALYS s Drogbegreppet s Varför ungdomar testar droger s Om reaktioner på droganvändande s Upplevelser av prevention s Om hur preventionen borde gå till s Användande av skräckpropaganda s Vem som ska hålla i preventionen s Om samhällets betydelse för individen s.31 7 SLUTDISKUSSION s.34 REFERENSER s.36 BILAGA 1 s.38 Intervjuguide s.38 BILAGA 2 s.40 Droger och drogvanor s.40

5 1. INLEDNING 1.1 Bakgrund Samhällets arbete mot droger styrs oftast av vuxna människor från olika samhällsorgan. Har ungdomar liknande åsikter om hur arbetet ska gå till eller tycker dom att det finns andra vägar att gå som ännu inte uppmärksammas? Jag anser att det är viktigt att lyssna på ungdomarna eftersom dom i många fall bäst vet hur dom själva tar emot informationen. I Umeå kommun har antalet ungdomar som placeras av socialtjänsten p.g.a. missbruksrelaterad problematik ökat 1. Siffror i den årliga levnadsvaneundersökningen visar på en ökad kontakt med alkohol och narkotika bland ungdomar i högstadiet. 2 I levnadsvaneundersökningen 3 för år 2003 uppgav 27 % av flickorna i årskurs 9 och 24 % av pojkarna i årskurs 9 att de dricker alkohol 4 några gånger i månaden eller oftare. År 2003 uppgav 6 % av pojkarna och 3 % av flickorna i årskurs 9 i Umeå att de provat på narkotika 5. Andelen elever i årskurs nio som någon gång har sniffat är 1 % för flickor och 3 % för pojkar. 6 Förutom Levnadsvaneundersökningen och i viss mån en fritidsvaneundersökning så finns det inga andra, av kommunen, kända kartläggningar som beskriver hur situationen ser ut och vilka behov som finns. UFFE 7 har dock fått möjlighet och uppdrag att utveckla arbetet med bl.a. målbeskrivningar och utvärderingar inom det drogförebyggande området. I dagsläget finns det ingen genomtänkt utvärderingsplan inom området. Levnadsvaneundersökningen revideras under år 2003 och kommer med start 2004 att användas mer i det strategiska områdesarbetet och som ett pedagogiskt och opinionsbildande instrument. 8 Jag inte har fått tag på någon som helst information om tidigare undersökningar som fokuserar på mitt ämne ur ett ungdomsperspektiv, därför ser jag resultatet som någonting intressant både för allmänheten och mig själv. 1.2 Syfte och Frågeställningar Syftet är att undersöka hur ungdomar tycker att samhället ska arbeta för att minska användandet av droger Vad är ungdomarnas åsikter om droger och droganvändande? Vilka reaktioner på droganvändande ses som resurser av ungdomarna? Vad har ungdomarna för upplevelser av samhällets prevention? Vilka preventiva åtgärder ser ungdomarna som tillämpliga? 1 Jag skrev och frågade om jag kunde få se på socialtjänstens statistik över detta men fick till svar av en Mona Björklund att dom inte registrerar orsaken till placeringen och dom kan därför inte säga vilka som är placerade pga. missbruk. 2 STYR gruppen, Umeå kommun, Utvecklingsplan (2003) 3 Skolungdomars levnadsvanor i Umeå och närliggande kommuner, Malmberg (2003) 4 Det som frågas efter är hur ofta man dricker olika former av alkohol resultatet av dom olika delfrågorna sammanställs sedan. 5 Det efterfrågas i olika delfrågor hur många gånger man under det senaste läsåret man använt dessa typer av narkotika: hasch/marijuana, amfetamin, rökheroin och ecstacy. Det finns också med en fråga: När använde du senast narkotika? 6 Frågornas utformning kan kanske ha en viss betydelse för utfallet. Frågan är sniffar du? och svarsalternativen är nej, några gånger om året, några gånger i månaden, en gång i veckan eller oftare. Det finns inget alternativ att välja om man tidigare har gjort det men slutat. För att få ett rättvisande resultat hade man kunnat utforma en fråga utifrån det eller istället utformat frågan som har du någon gång sniffat?. Annars så borde resultatet inte presenteras: Andel elever som uppger att de har sniffat en eller flera gånger. 7 Utvecklings och Fältforskningsenheten 8 Umeå kommun, Alkohol och drogpolitisk handlingsplan, Handlingsplan för strategiområden inom det alkoholoch drogförebyggande arbetet (2003) 2

6 1.3 Definitioner Droger: Med droger avser jag i den här uppsatsen alkohol, narkotika, medicinska preparat som kan missbrukas, sniffbara gaser och lösningsmedel. Definitionerna av nedanstående droger är hämtade från Drugsmart 9 och Drugnews 10 : Amfetamin: Centralstimulerande medel, framställs kemiskt. Cannabis: Cannabis Sativa är en hampväxt som innehåller kemiska ämnen, cannabinoider som framkallar berusning, den viktigaste av dessa är THC. Från plantan utvinns hasch, marijuana och cannabisolja. Ecstasy: Hybrid som liknar amfetamin och meskalin. Hasch: Kåda avsöndrat från blomman av växten Cannabis Sativa. Kådan pressas samman till kakor och kan variera i färg från ljusbrunt till svart. Heroin: Opiat, utvinns från morfin vilket först kommer från frökapslarna på opievallmo. LSD: Hallucinogen, syntetisk drog. Marijuana: Torkade blomställningar, toppskott, blad och delar av stammen från växten Cannabis Sativa. Narkotika: Kan indelas i fem olika grupper: cannabis, centralstimulantia, opiater, hallucinogener och narkotikaklassade läkemedel. Sniffning: Inandning av ångor från lättflyktiga lösningsmedel och gas. Medel som används för sniffning är bland annat: aceton, aerosoler, butangas, propangas, bensen, terpentin och trikloretylen. För utförligare information om droger, drogvanor och drogpolitik se bilaga 2. Skräckpropaganda/Skrämseltaktik: Med dessa begrepp syftar jag på uppvisande av bilder med skadeverkningar och skrämselinformation om vad som kan hända vid missbruk av droger, alltså även sådant som är ganska sällsynt och som endast drabbar ett fåtal av dom som använder droger. 1.4 Avgränsningar Till droger räknar många även tobak, men eftersom användande av detta normalt inte medför samhällelig utslagning har jag valt att ej räkna med detta som en drog i min undersökning. Vad gäller missbruk av mediciner så har jag inte beskrivit sådant missbruk specifikt, likheterna med missbruk av alkohol, narkotika och sniffning finns väl till en viss del men tabletter som skrivs ut på grund av värk, psykiska besvär osv. kan också skapa ett behov hos många människor som fortsätter att missbruka dom ibland med recept från läkare. Jag har inte heller valt att beskriva några specifika preparat som är vanligt förekommande. Orsaken till att jag har valt att inte gå in djupare på detta område är framförallt att ingen av ungdomarna hade någon kommentar om det. 9 Drugsmart, (2003) 10 Drugnews, (2003) 3

7 2. METOD 2.1 Metodbeskrivning Jag anser att både kvantitativa och kvalitativa metoder har relevans för studier av olika slag, båda metodinriktningarna har sina för och nackdelar. Jag har dock sett det som i uppgift att i den här uppsatsen beskriva och analysera ungdomars syn på hur samhället ska arbeta för att minska användandet av droger. Med detta som utgångspunkt så tyckte jag att en kvalitativ metod var lämplig för att kunna fånga upp deras åsikter och deras egna funderingar. Med en kvalitativ ansats har man möjlighet att titta på sina data från olika vinklar och kritiskt granska dom utifrån olika frågeställningar eller perspektiv. 11 Skulle jag istället ha valt en kvantitativ undersökning så hade detta inte varit möjligt i samma utsträckning. En kvalitativt inriktad metod gör att man närmar sig, ställer frågor, lyssnar och för en dialog med människor som inte är möjligt i en kvantitativ metod. Kvalitativ analys är sökandet efter vilka drag eller sammanhang som ligger dolda i den globalt uppfattade helheten. 12 Jag har också valt en kvalitativ metod med viss inspiration av symbolisk interaktionism. Blumer beskriver metoden som ett sätt att nå kunskap som är verifierbar. Han menar också att datainsamlingens utgångspunkt ska vara i de studerade människornas verklighet. 13 Jag har använt mig av semistandardiserade intervjuer 14. Jag har utgått ifrån ett antal förutbestämda frågor varav en del sedan har följts upp med frågor för att intervjupersonerna skulle berätta mer ingående om det min huvudfråga handlade om. Intervjuerna har även varit semistrukturerade såtillvida att frågorna har varit en blandning av fasta och öppna. Dom förutbestämda frågor som jag har ställt återfinns i bilaga Urval Jag ville intervjua ungdomar i högstadieåldern dels för att det är i den åldern som dom flesta testar droger första gången, och dels för att jag tänkte att det är på högstadiet som preventionen från skolan och andra aktörer är som störst, detta med bakgrund av mina egna erfarenheter från högstadiet. Jag valde därför att intervjua ungdomar i årskurs nio som fyllt femton år. 15 Från början hade jag som målsättning att intervjua elever från minst tre skolor. Jag tog därför kontakt med rektorer och lärare på fem olika högstadieskolor, presenterade mitt ämnesval och frågade om dom var villiga att hjälpa mig med att få tag på intervjupersoner. Av all personal jag kontaktade så var det endast från en skola som dom var villiga att ställa upp och hjälpa mig. Eleverna på skolan kommer från ett begränsat geografiskt område i Umeå kommun. Personal från skolan plockade själva ut elever från tre olika klasser utifrån mina önskemål om två killar och två tjejer. Av personerna som skolan först hade valt ut var två stycken frånvarande den dagen jag kom, jag fick därför intervjua två andra, även dom valdes ut av skolpersonal. 2.3 Tillvägagångssätt Enligt Kvale 16 så är det viktigt att skaffa sig bakgrundsinformation om det ämne som ska undersökas för att själva intervjun ska bli så bra som möjligt. Jag håller med om det men anser samtidigt att det är viktigt att försöka vara så fri som möjligt från förutfattade meningar 11 Trost och Levin, Att förstå vardagen (1996) 12 Lantz, Intervjumetodik (1993). 13 Blumer, Symbolic Interactionism. Perspective and Method, Prentice Hall, Englewood Cliffs, New Jersey (1969) refererat av: Kristiansen, Fri från narkotika (2000) 14 Angelöw & Jonsson, Introduktion till socialpsykologi (1990) 15 Se Etiska reflektioner för information om varför jag ville att intervjupersonerna skulle ha fyllt femton år. 16 Kvale, Den kvalitativa forskningsintervjun (1997) 4

8 om resultatet av det man vill undersöka. Jag valde att studera symbolisk interaktionism, en del litteratur om ungdomar och droger och teori om motivation redan innan jag gjorde intervjuerna men ville samtidigt inte ha mina teorival klara och därmed kanske styra in intervjupersonerna på något spår. Jag spelade in intervjuerna på band och gjorde under intervjun en del anteckningar. Detta visade sig vara bra för när jag sedan lyssnade av och skrev ner intervjuerna så var inspelningskvalitén inte den bästa på några av banden, mina anteckningar gjorde det därför möjligt att fylla i deras svar när jag inte uppfattade alla ord från bandinspelningen. Jag har valt att redovisa intervjuerna i tematiserad form istället för någon form av berättelse med varje intervju i sin helhet. Detta ser jag som en fördel eftersom det underlättar ett jämförande mellan deras olika svar och läsaren kan lättare dra slutsatser om dom olika svarsområdena. Intervjucitaten är inte alltid exakta, såtillvida att jag ofta har tagit bort harklingar och vissa ord som typ och alltså, när dom har varit överflödiga och saknat betydelse för innehållet i intervjupersonens utsaga. 2.4 Metodologiska reflektioner Om jag hade vetat att det skulle vara sådana problem med att få tag på ungdomar genom att gå vägen förbi skoladministrationen så hade jag inlett detta arbete mycket tidigare. Jag anser att det är ganska anmärkningsvärt att det är så få skolor som ställer upp och ännu mer anmärkningsvärt att jag inte ens har fått svar av vissa. Jag hade från början för avsikt att intervjua sex elever från tre olika skolor (dvs. två från varje) för att få en ännu bredare bild, men eftersom bara en skola ställde upp så valde jag att bara göra fyra intervjuer. Jag vet inte hur det gick till när skolpersonalen valde ut just dessa fyra personer men jag tycker att det fanns stora skillnader mellan dom. Huruvida resultatet av undersökningen hade blivit annorlunda om jag hade intervjuat fler personer från olika skolor är svårt att veta, ännu svårare är att veta på vilket sätt det i så fall hade varit annorlunda. Vissa skillnader gällande intervjupersonernas svar hade hursomhelst säkerligen kunnat noteras. Svaren från några intervjufrågor redovisas inte i uppsatsen. 2.5 Validitet Validitet handlar om i vilken utsträckning en metod, i detta fall en intervjuundersökning, undersöker vad den har avsett att undersöka. 17 Återspeglar min tolkning intervjupersonernas ord. För att på bästa sätt fånga mitt syfte och mina frågeställningar så valde jag en kvalitativ metod. Validitet handlar även om intervjupersonernas och intervjuarens förmåga att förstå varandra. Vid något tillfälle behövdes det ett förtydligande av min frågeställning för att intervjupersonen skulle förstå vad jag menade. Validering innebär kontroll och ifrågasättande av det intervjupersonerna säger, detta skedde genom att ställa följdfrågor, fråga om jag uppfattat svaret rätt och om vissa svar verkligen var deras åsikt. 18 Det är möjligt att någon av intervjupersonerna inte talade sanning när det gällde egna erfarenheter av droger eftersom sådana saker är svåra att berätta. Två av intervjupersonerna gick i samma klass den ena kunde berätta om prevention som varit och den andra var inte säker på hur det varit. Vad detta beror på vet jag inte, det skulle kunna bero på att dom har olika tillval, går i olika grupper eller att den ena glömt eller varit sjuk när droger har diskuterats i klassen. Jag ser inte något som helst syfte till att någon av dom skulle ha kommit med osanning när det gäller sådana uppgifter. 17 Kvale (1997) 18 Kvale (1997) 5

9 2.6 Reliabilitet Reliabiliteten är ett mått på tillförlitligheten av undersökningsresultaten. 19 Reliabiliteten i min studie kan inte prövas genom att göra om den på precis samma sätt som jag har gjort. Skulle någon ställa samma frågor till dom här intervjupersonerna så skulle både likheter och skillnader märkas i resultatet. Genom att redovisa teoretiska perspektiv och utgångspunkter så stärks reliabiliteten i undersökningens resultat Generaliserbarhet Generaliserbarheten kan tyckas vara ganska begränsad eftersom jag endast har intervjuat fyra elever från en enda skola i Umeå. Men enligt Kvale är kvalitativa resultat giltiga i ett likartat sammanhang, alltså även utanför sitt begränsade sociala sammanhang, enligt detta synsätt är det därför möjligt att hävda slutsatsernas giltighet utanför undersökningen. 21 Hos intervjupersonerna framkommer liknande åsikter hos alla fyra vad gäller vissa svarsområden, om detta återspeglar en allmän åsikt är svårt att bedöma men det kan knappast vara en slumpmässig åsikt som representeras av ett litet fåtal 15 åriga niondeklassare i Umeå kommun. 2.8 Etiska reflektioner Jag har intervjuat elever som har fyllt femton år för att slippa gå vägen förbi att fråga deras föräldrar, enligt HSFR: s 22 forskningsetiska principer regel 2 bör i vissa fall samtycke inhämtas från uppgiftslämnarens förälder/vårdnadshavare; t.ex. om de undersökta är under 15 år och undersökningen är av etiskt känslig natur. 23 Kvale anger tre etiska riktlinjer för forskning om människor; informerat samtycke, konfidentialitet och konsekvenser. 24 Jag har informerat intervjupersonerna om det generella syftet med undersökningen, frivilligheten att delta och deras rättighet att närhelst dom vill avbryta deltagandet. Intervjupersonerna har gett sitt samtycke till medverkan i studien. Dom har informerats om att största möjliga konfidentialitet råder att jag ska förvara material med deras personuppgifter säkert, att endast jag kommer att avlyssna banden, och sedan förstöra inspelningen så att ingen annan kan lyssna på dom. Jag har avidentifierat intervjupersonerna i den färdiga rapporten genom att namn och annan information som leder till den egna personen i möjligaste mån har ändrats eller plockats bort. 19 Kvale (1997) 20 Kvale (1997) 21 Kvale (1997) 22 humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet 23 Forskningsetiska principer inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning, HSFR, (1990) 24 Kvale (1997) 6

10 3. TEORI 3.1 Val av teoretiska referensramar Jag har valt att använda mig av teorier om prevention, vägar till droganvändande, förståelse av drogmissbruk, symbolisk interaktionism, avvikande beteende, motivation, KASAM, skräckexempel, attitydförändringar och separation. Hur påverkan till avhållsamhet från droger kan gå till tas upp på olika sätt av teorin om prevention, därför har jag valt att ha med denna. Att veta hur vägar in i ett droganvändande kan se ut och hur man ska förstå drogmissbruk ser jag som viktigt för att kunna göra någonting åt detta, det är därför jag har valt att ha med separation, vägar till droganvändande och förståelse av drogmissbruk som teorier. Symbolisk interaktionism har jag valt som en teoretisk referensram för att jag anser att det passar till att förstå fenomen som jag studerar. Avvikande beteende har jag valt några olika teoribildningar om, min orsak till detta är att teorier om detta tar sikte på processer som sker när någon hamnar i utanförskap från det normala. Motivationsteori valde jag för att se hur det är möjligt att motivera personer till avhållsamhet från droger till någonting annat. KASAM har jag valt för att det är en teori som beskriver vilka förändringar som sker när någon blir ungdom och hur det kan kännas. Anledningen till att jag valt teorin om skräckexempel är för att den beskriver hur man ska gå tillväga för att använda sig av avskräckande information på ett bra sätt och för att den även tar upp nackdelar. Attitydförändringar har jag valt som teori för att se hur det är möjligt att förändra negativa eller likgiltiga attityder. 3.2 Teoretiska referensramar Prevention Ohlsson menar att orsaker till att ungdomar väljer att testa alkohol är: Det ingår i ungdomens livsstil, och normer och värderingar styr drogvanorna. Tryck och förväntningar från omgivningen och det är ett sätt att bli vuxen. Ohlsson tycker att förebyggande arbete bör handla om att påverka livsstil och umgängesvanor istället för att stärka självförtroendet. Eftersom en person kan vara på olika sätt i olika situationer, t ex duktig på idrott men ointresserad av engelska så anser Ohlsson att det är viktigt att olika delar av samhället samverkar i det förebyggande arbetet. Om man lyfter fram en persons hinder och möjligheter så är det också möjligt att hitta strategier för förändring. Ohlsson menar också att det är viktigt att personer som möter unga människor att skapa KASAM situationer. Att se till att personerna inte möts med för stora krav, att kraven anpassas efter individens förmåga och att man hjälper dom att finna verktyg som hjälper till att hantera dom krav som ställs. Ohlsson anser också att det gäller att göra ungdomarna delaktiga och låta dom få inflytande. 25 Hagström 26 menar att följande punkter är viktiga som skydd för unga människor: den unges attityd, omtanke och omsorg tydliga förväntningar på den unge och gärna positiva stödjande socialt nätverk klara normer och regler uppgifter i hemmet att den unge har en uppgift och ses som en viktig person regelbundna vanor äta på bestämda tider, sova på bestämda tider 25 Ohlsson, Drogförebyggande arbete. En handbok (2001) 26 Redemo, Bergman, Hagström, Låter sig skyddsänglar organiseras, Förlagshuset Gothia, Folkhälsoinstitutet (1998:41) refererat av Ohlsson (2001). 7

11 utblickar att man som ung får uppleva nya miljöer och sammanhang läs och skrivförmåga tydliga markeringar när man lämnar perioder i sitt liv och att det finns möjlighet till förändringar i livet när man till exempel lämnar skolan för att träda in i arbetslivet självständighet att man som ung ges möjlighet att ta självständiga beslut om sitt liv utan att ta hänsyn till grupptryck från jämnåriga utmaningar att man ställs inför nya utmaningar som man har möjlighet att klara av hjälpa andra att man ges möjlighet att vara ett stöd och en hjälp för andra hobbys och intressen att man som ung har konstruktiva intressen vänner att ha vänner betydelsefull annan vuxen att det finns någon annan vuxen förutom föräldrarna gemensam syn att värderingar delas mellan generationer eller mellan föräldrar och andra vuxna framtidstro att man som ung har en positiv syn på framtiden Förebyggande handlar om att hitta faktorer som gör att missbruket minskar. Minska på det som fungerar dåligt. För att syftet med förebyggande insatser ska bli tydligt är det viktigt att tydliggöra målgrupp, förväntningar och verksamhetens mål. Ohlsson menar att begreppet främjande handlar om att hitta faktorer som gör att nykterheten ökar. Att stärka och bygga vidare på det som fungerar bra. Målgruppen för främjande insatser skulle då vara t ex samtliga elever på en skola eller samtliga anställda på en arbetsplats. Utgångspunkten för främjande insatser är faktorer som gör att människor utvecklas och mår bra. På en samhällelig nivå handlar det om att utveckla dom strukturer som håller tillbaka drogkonsumtionen. För att undersöka vad det är som gör att människor mår bra kan man göra en främjandekartläggning. Hos alla människor finns det friska sidor som går att utveckla Om vägar till droganvändande Det finns många undersökningar som visar att dom flesta som börjar med narkotika gör det under tonåren. 28 Denna period kallas adolescensen och då är det vanligt att personer ägnar sina tankar, känslor och sin energi till att bli någon i sina egna och andras ögon, till att söka efter en identitet. Under adolescensen är det vanligt med frigörelse från föräldrar och ett närmande till jämnåriga. En del forskare 29 menar att de problem som kan uppkomma under adolescensen; psykisk stress och kriser mm, är orsak till att en del börjar med droger. Narkotikamissbrukare själva brukar istället ofta hävda att det som fick dom att börja med drogen var nyfikenhet, spänning och att dom hade kamrater som hade samma inställning som dom eller som redan använde narkotika. Kristiansen citerar C. Andersson: Introduktion till droger och i droganvändning verkar därför bäst kunna förstås som en del av samspelet genom kamrater i stället för ett resultat av kamrattryck. Det vill säga ungdomar påverkar varandra på mer subtila sätt än gängse stereotyper hävdar. 30 Narkotikaanvändningen har hos många användare föregåtts av alkoholanvändning och/eller sniffning. Cannabis är den vanligaste debutdrogen. Detta har gjort att alla tre ofta klassats som inkörsportar till narkotikamissbruk Ohlsson (2001) 28 Kristiansen (2000) 29 Kristiansen (2000) refererar till Elkind, Nästan vuxen. Tonåringar i kris, Natur & Kultur, Stockholm. (1991:14-19, ) 30 Andersson, Marias barn Om ungdomars väg in i alkohol och andra droger, Sober förlag, Stockholm (1995:56) refererat av Kristiansen (2000) 31 Kristiansen (2000) 8

12 3.2.3 Att förstå drogmissbruk Enligt en del av Anderssons informanter uppfattades förbudet att använda illegala droger som en utmaning vilken var till för att överskridas liksom dom andra förbud som vuxna ställt upp. Tillvaron hemma och i skolan uppfattades som outhärdligt trist, tjatigt och likgiltigt, gänget och drogbruket däremot var oemotståndligt spännande. 32 Både för att få tillgång till droger och lära sig använda dem 33 måste nybörjaren få hjälp av de redan insatta det gäller alla illegala drogbruk. 34 Initieringen sker oftast i en kamratgrupp där nybörjaren får tag på drogen och kunskaper i hur den ska tas. Enligt Andersson så beror det på det faktum att det är illegalt att nästan alla som testar narkotika bara gör det ett fåtal gånger. Nästan alla i hennes undersökning har tagit narkotika första gången när dom var på fest eller bara ute med kompisar och det vanliga är att dom har blivit bjudna. Missbruksforskningen har traditionellt haft en stark orsaksinriktning, lösningen på problemen tros ligga i ett förflutet orsakssammanhang som har skapat en psykisk säregenhet hos individen. Behandlingspersonal i Anderssons studie har sett prat om droger som någonting som kan göra att den som är under behandling förlorar distansen till drogen och pratet som förtäckta signaler till återfall. 35 Skoltiden är den sociala identitetsbildningens tid och barn tar till sig den bild som förmedlas av dom själva som begåvad, dum, medelmåttig o s v.. Utifrån dom självbilder som uppstår tolkas sedan ens egna framtidsutsikter, behov och önskningar. Den här stämplingseffekten förklarar, enligt Andersson, en del av bakgrunden till att somliga elever tycks sortera bort sig själva från skolsystemet Symbolisk interaktionism Den symboliska interaktionismen 37 betraktar socialt liv som en ständigt pågående process där individen tolkar sin omgivning och agerar på grundval av denna tolkning. 38 Driften att agera ses som en tolkningsprocess som sker innan en respons/handling blir aktuell. Enligt W.I. Thomas finns det innan individen handlar alltid en drift, en fas, som rymmer analys och överväganden som styr handlingens riktning. 39 Thomas menade att om individer definierar en situation som verklig så blir den också verklig i sina konsekvenser. 40 Den sociala verkligheten är subjektiv och kan därför uppfattas på många olika sätt. Sättet som individen definierar en situation på blir bestämmande för hans beteende. För att ändra sitt beteende måste man således ändra på sin definition av verkligheten. Genom att omdefiniera situationen kan individen få en ny förståelseram Andersson, Att förstå drogmissbruk (1991) 33 Att lära sig ta en tablett behöver man väl knappast, men för att tillreda en haschpipa eller göra i ordning en sil så kan det nog behövas vissa råd även om det säkerligen går att få reda på allt genom Internet, men man får tänka på att boken är skriven Andersson (1991:98) 35 Andersson (1991) 36 Andersson (1991:109) 37 Symbolisk interaktionism som teoretiskt perspektiv utvecklades i början av 1900-talet i Chicago. Blumer var dock den som skapade begreppet symbolisk interaktionism 1937 (Svensson, 1996). Dom viktigaste gestalterna i symbolisk interaktionism anses vara George Herbert Mead och Charles H Cooley. Den symboliska interaktionismen intresserar sig för samspelet mellan individen och samhället (Hilte, 1996) Symbolisk interaktionism är ett perspektiv, ett synsätt och en utgångspunkt för en analys av den sociala verkligheten (Trost och Levin, 1996). 38 Bryman, Kvantitet och kvalitet i samhällsvetenskaplig forskning (1997:69) 39 Thomas, The Unadjusted Girl, Boston: Little, Brown (1931) Refererat av Bryman (1997) 40 Thomas, The Unadjusted Girl, Boston: Little, Brown (1931) Refererat av Bryman (1997). Trost och Levin (1996) refererar till samma formulering av samma författare men ur boken: The Child in America, New York: Knopf (1928:572) 41 Trost och Levin (1996) 9

13 Signifikanta andra är en beteckning som kan användas på personer som finns i varje individs omgivning. Dom signifikanta andra är personer som vi gillar, bryr oss om, lyssnar till och tar efter. Under barns inlärnings och socialisationsperiod har dom signifikanta andra en särskilt stor betydelse för uppbyggnaden av vårt jag, våran förståelsevärld och också för vårt sätt att definiera situationen på ett för oss rimligt eller adekvat sätt i olika sammanhang. Om en individs signifikanta andra har motstridiga uppfattningar om t.ex. vad som är rätt eller fel, kan det hos denne uppstå en konflikt som kan lösas på olika sätt. En metod är att sortera bort någon av dom, ett annat sätt är att omdefiniera sin varseblivning av några av dom och tolka in deras uppfattning på ett sätt som passar in i den omdefinierade situationen. I en besvärlig situation kan det uppstå tankar som t.ex. Vad skulle mamma ha gjort? eller Vad skulle pappa ha sagt? 42 genom att tänka på det sättet kommunicerar man med sina signifikanta andra genom att interagera i sina tankar. 43 Den generaliserade andra definieras som det organiserade samhället eller den sociala grupp som ger individen ett eget jag. Detta sker genom att åsikter, normer och förväntningar hos den generaliserade andra uppfattas som en enhet bestående av samhället eller gruppen. Utifrån detta kan man säga att individen ser på sig själv med det perspektiv som hon eller han varseblir från den generaliserade andra, gruppens eller samhällets perspektiv på hur man ska känna och bete sig. För att en individ ska få ett helt jag krävs det förutom att hon ska få ta andras roller och tolka deras känslor och tänkande också att hon kan se hur man ska känna och bete sig. Genom att den generaliserade andra finns och influerar dom sociala processerna så styrs även den enskilda individen till beteende och grundläggande åsikter. I och med individens tillhörande till ett samhälle och dess undergrupper av olika slag kan man säga att en hel uppsättning generaliserade andra används utifrån hur denne definierar situationen. 44 Enligt Svensson utvecklar olika grupper i samhället världar som förändras allteftersom objekten som utgör grupperna förändrar innebörd. 45 För att få förståelse om hur en grupp fungerar måste man ta reda på vilka objekt som finns i gruppens värld och dessa objekts innebörd. Blumers synsätt är att drogens plats i en persons liv i första hand är relaterat till den mening som missbrukarna och andra ger objektet (drogen) först i andra hand kommer drogens effekter in Avvikande beteende Stämplingsteori och Pygmalioneffekten tar båda sikte på orsaker till ett avvikande beteende Stämplingsteori Stämplingsteoretikerna 47 ser på avvikelse som en process där en person som från början inte varit en avvikare gradvis blir det. Angelöw & Jonsson citerar Berg: Att vara en avvikare är inte bara en fråga om att utföra vissa handlingar. Viktigare är att man uppfattar sig själv som 42 I U.S.A. säljs det armband och annat med texten W.W.J.D. vilket är en förkortning för What would Jesus do? Vad skulle Jesus göra? 43 Trost och Levin (1996) 44 Trost och Levin (1996) 45 Svensson, Pundare, jonkare och andra (1996) 46 Blumer, Symbolic Interactionism. Perspective and Method, Prentice Hall, Englewood Cliffs, New Jersey (1969) refererat av Svensson (1996) 47 Stämplingsteori lanserades som begrepp på talet av bland annat Howard S Becker, Frank Tannenbaum, Tomas Scheff och Erwing Goffman. Stämplingsteorin bygger på den symboliska interaktionismens grundtankar enligt Hilte, Avvikande beteende (1996) 10

14 en avvikande person 48. Avvikande beteende är ett beteende som människor stämplar som sådant. När ett beteende har stämplats som avvikande kommer konsekvenserna av det att utvecklas enligt samma grundmönster som ligger i botten av den normales involvering i det normala beteendet. 49 Vad som räknas som avvikande beteende är enligt Angelöw & Jonsson socialt konstruerat, skapat av omgivningen och grupper med inflytande i samhället som har makt att bestämma vilka former av beteenden som ska åtnjuta fördömanden och negativa sanktioner. Alla samhällssystem ger upphov till avvikelser och utstötning. 50 Hilte menar att man tidigare ställt sig frågan varför vissa och inte andra blir avvikare och att man nu mer och mer går över till att fråga sig hur det går till när någon stämplas som avvikare och vilken funktion stämplingen fyller för dom som stämplar och samhället. Istället för att ställa den enskilde avvikaren i fokus riktas forskarnas intresse mot definitionsprocesser och reaktioner på avvikande beteende Pygmalioneffekten Pygmalioneffekten handlar om betydelsen av förväntningar och den självuppfyllande profetian. 52 Den självuppfyllande profetian kallas idén om att människor försöker uppfylla dom förväntningar som andra i omgivningen riktar mot dom, individer gör och blir det som förväntas av dom. 53 Resultat och beteende beror på positiva och negativa förväntningar av lärare och andra Motivation För att motivation ska fungera för en individ måste målet ligga innanför möjligheternas gräns. Individen måste uppfatta målet som eftersträvansvärt och personen ska bedöma sina egna chanser att klara av detta som sannolika. Sannolikheten att ett misslyckande ska ske igen om man tidigare misslyckats kan ses som större eftersom individen kan vara rädd för nya misslyckanden. 55 De Charms 56 använder begreppen Origins och Pawns, dessa är två motsatta handlingsmönster. De Charms menar att när en individ får ta eget ansvar för framgång och misslyckanden så förvandlas han från en pawn till en origin. Från att vara en person som styrs av yttre krafter till att se sig själv som upphovsman till det som sker, därigenom blir individen mer motiverad. 57 De charms konstaterar även att känslor av pawn eller origin kan framkallas genom en förändring av miljön, men även av människors egna känslor av det ena eller andra som kan vara personlighetsmässigt betingade. Hur individen ser på sig själv i olika situationer handlar bland annat samman med vad han ser som orsaker till framgång och misslyckanden, ser individen det som att det är hans egna eller utomstående krafter som spelar in. 58 En undersökning av Bar-Tal & Darom visar att försökspersoner i allmänhet tar åt sig äran för framgångar men förlägger orsaker till misslyckanden utanför sig själv. Detta kan ses 48 Månsson, Den sociala människan: om den symboliska interaktionismen. (1988:156) citerat av Angelöw & Jonsson i Introduktion till socialpsykologi (1990) 49 Boglind m.fl. JAG; Den Andre (1972). 50 Angelöw & Jonsson, Introduktion till socialpsykologi (1990) 51 Hilte, (1996:124) 52 Jenner, Pockettidningen R, Nr 5 (1986) 53 Angelöw & Jonsson (1990) 54 Jenner (1986) 55 Jenner (1986). 56 De Charms R: Personal Causation. New York (1968) refererat av Jenner i Pockettidningen R, Nr 5 (1986). 57 Jenner (1986) 58 De Charms (1968) refererat av Jenner (1986) 11

15 som individens försök till att behålla en positiv självkänsla. 59 Om man vill förändra personers framgångsförväntningar eller självbild måste man ändra deras föreställningar om orsakerna till varför de lyckas eller misslyckas. Om en individ får sätta sina egna mål är chansen mycket större att motivationen höjs än om han inte får det KASAM Känsla av sammanhang definieras som en global hållning som uttrycker i vilken grad man har en genomträngande, varaktig och dynamisk känsla av tillit till att dom stimuli som härrör från ens egen inre och yttre värld under levnadsprocessen är strukturerade, förutsägbara och begripliga. Dom resurser som krävs till att kunna möta kraven som dessa stimuli ställer finns tillgängliga och dom tas som utmaningar värda engagemang och investering. 61 KASAM är det som gör att personer vaccineras mot social problematik. Antonovsky menar att adolescensen är en period av ständig turbulens, förvirring, självtvivel och utanförskap. Under adolescensen finns risk för att grunden som är lagd för en stark KASAM rivs upp. Individen kan i ungdomsåren i bästa fall bara ha en provisorisk stark KASAM Skräckexempel Det hävdas ofta att användande av skräckexempel kan vara en bra metod till att förändra attityder och påverka människor till ett önskat beteende. Forskningen har dock påvisat resultat som är motstridig. Vid ett berömt experiment fick försökspersonerna deltaga i en föreläsning om tandvård, en grupp fick se avskräckande bilder på vad som kunde ske om man inte sköter sina tänder. En annan grupp fick en lindrigare skildring av vad som kunde ske och en tredje grupp fick endas saklig information. Efter en tid frågade man om huruvida försökspersonerna skötte sina tänder enligt dom föreskrifter som dom fått. Den grupp som skötte sina tänder bäst var den grupp som hade fått fakta presenterad i den minst avskräckande formen. 63 Av detta drog forskarna slutsatsen att skrämseltaktik inte utgör ett effektivt påverkningsmedel. Skrämseltaktiken gör att försvarsreaktioner aktiveras hos individen, för att undvika ångest avvisas skrämselinformationen. För mycket rädsla gör att individer avskärmar sig från budskapet, man distraheras så att uppmärksamheten på vad som sägs försämras. Om skrämselinformation omedelbart efteråt följs upp av information om när, hur och på vilket sätt man kan vidta åtgärder för att undvika problemet så blir skrämseltaktiken mer effektiv Attitydförändringar Redan Aristoteles tog upp tre viktiga förhållanden som är viktiga för attitydförändringar: källan (sändaren), publiken (mottagaren) och budskapet (kommunikationen). Moderna teoretiker har utvecklat faktorerna och lagt till en fjärde: det sociala rummet som kommunikationen utspelar sig i. Slutsatser som forskning om attitydförändringar har kommit fram till när det gäller sändarens roll är: En trovärdig och övertygande sändare är en person som är både expert och inger förtroende. Den som talar som argumenterar mot sina intressen är mer övertygande än en som argumenterar för sin egen vinnings skull. En talare är mer övertygande om det inte framgår att han försöker övertyga sin publik. Uppvisar sändaren likheter med sin publik är han mer övertygande. Sändare som är fysiskt attraktiva förefaller 59 Bar-Tal & Darom, Pupil s attractions of success and failure. Child development, (1979, 50, ) refererat av Jenner (1986). 60 Jenner (1986) 61 Antonovsky, Hälsans mysterium, (1996:41) 62 Antonovsky (1996) 63 återfinns i Eskola, Socialpsykologi. Awe/Gebers, Stockholm (1974: ) enligt Angelöw & Jonsson (1990) 64 Albrecht, Chadwick och Jacobson, Social Psychology. Prentice-Hall, Inc., Engelwood Cliffs, New Jersey. (1987:236) refererat av Angelöw & Jonsson (1990) 12

16 vara mer övertygande än dom som är oattraktiva. Sändare som talar snabbt övertalar bättre än sändare som försöker göra det långsamt, detta kan ha samband med att dom snabbtalande uppfattas som mer kompetenta, insatta och engagerade i sitt ämne Separation Lalander skriver om en process som där individen skiljer sig från människor som utövar kontroll över ens tankar och handlingar och söker sig till andra personer med vilka han eller hon inte upplever en sådan fångenskap, denna process kallar han separation. Lalander menar att de flesta i hans undersökning har gått igenom en separation när dom gick på högstadiet. Separationen har varit tydligast i förhållande till skola och föräldrar men även från mer grundläggande kulturella värden såsom tidsplanering, auktoritetstro och lydande mm. Förhållandet till skolan för undersökningspersonerna var oproblematiskt fram till sjätte eller sjunde klass, då började många av dom försöka bryta sig ut från skolans grepp och ägna sig åt den typen av aktiviteter som av skolan anses förkastliga, dom skapade sig egna kulturer. Många prioriterade sin egen informella grupp där det oväntade och oregelbundna kunde ske framför den formella klassen som innebar väntan, avsaknad av starka händelser och allting var schemalagt Angelöw & Jonsson (1990) 66 Lalander, Hela världen är din en bok om unga heroinister (2001) 13

17 4 DROGER, DROGVANOR OCH PREVENTION 4.1 Drogbegreppet En drog är ett ämne som uppfyller följande krav: Det ska vara giftigt, beroendeframkallande och berusande. Somliga menar att droger är detsamma som narkotika, medan andra mer vidsynt menar att även svagt berusande? ämnen som t.ex. koffein och nikotin är droger. En öppnare definition kan hävda att temporär sinnes/tankeförändring är kriterium nog för att en substans skall kallas för en drog. Åsikterna om vad som är droger och vad som inte är droger varierar från person till person. Drogbegreppet används ofta i överförd bemärkelse. 67 Ordet avsåg från början dom torkade medicinalväxter som var de viktigaste läkemedelsråvarorna Legala och illegala droger I Sverige är alkoholbruk accepterat av samhället, alkoholbruket styrs av ett komplicerat system av formella och informella sociala kontrollmedel. Moraliskt utpekande av alkoholmissbruk, lagar om alkoholkonsumtion och berusat uppträdande på offentliga platser ingår i kontrollsystemet. 69 Bruk av narkotika däremot är bara tillåtet om det föreskrivs av läkare. Alla andra former av bruk av narkotika betraktas av samhället som missbruk. Om en vuxen person dricker alkohol i normala mängder ses det som ett accepterat bruk om samma person använder narkotika i samma mängd ses denne som en missbrukare. För att samhället ska räkna någon som alkoholmissbrukare så måste personens användning medföra sociala och medicinska konsekvenser för individen. Om alkoholen hade uppfunnits i modern tid hade den sannolikt omedelbart narkotikaklassats och förbjudits. 70 Enligt Lalander 71 har alkoholen i Sverige varit nödvändig för realiserandet av det svenska samhället. Svensson menar att hasch inte har en lika stor präglan på individen (om användandet inte präglas av ett dagligt intensivt bruk) som amfetamin och heroin. Användandet av hasch sker i den egna bostaden och bruket har likheter med måttlighetsdrickarens. Dom flesta som röker hasch lever mitt i samhället och har mycket liten kontakt med dom kriminella, narkomana världarna. Dom som är inne i ett gravt missbruk av sådana droger upplever enligt Svensson att dom tillhör en gemenskap som är vid sidan av det vanliga samhället. 72 Undersökningar visar normalt att ca 60 % av dom som testat narkotika endast har använt cannabis % har enbart använt annan narkotika än cannabis. Cannabis är enligt många ofta en inkörsport till annat narkotikamissbruk Om drogförebyggande arbete Den tidigare styrningen av skolans drogförebyggande undervisning har minskat genom att läroplanen har ändrats avvecklades länsskolnämnderna och då även dom s.k. ANT 74 - konsulenterna, dessa hade bl.a. till uppgift att förse skolor med information om alkohol, narkotika och tobak. Detta har lett till att dom enskilda skolledarna i dag har ett större ansvar för hur den drogförebyggande undervisningen ska se ut. Det finns inget enkelt samband 67 svenska akademins ordlista (2003) 68 Ohlson, (2003) 69 Andersson, Att förstå drogmissbruk, (1991) 70 Laurie, Drugs, Great Britain: Pelican (1974) Citerat av Svensson (1996:16) 71 Lalander (2001) 72 Svensson (1996) 73 Se t ex Drugnews (2003) 74 Förkortningen ANT står för alkohol, narkotika och tobak. Ibland läggs ett S till så att förkortningen blir SANT, S står då för sniffning. 14

18 mellan förekomst av drogförebyggande undervisning och hur dom som fått den använder narkotika. Det finns ingen forskning som kan påvisa att mer information om droger leder till färre användande av narkotika Ungdomar, droger och polisens insatser, BRÅ rapport 1999:1 (1999) 15

19 5. EMPIRI 5.1 Intervjupersonernas hemkommun Umeå kommun är en av sex kommuner som ingår i ett övergripande utvecklingsarbete kring alkohol och drogförebyggande insatser som Alkoholkommittén (AK) och Mobilisering mot narkotika (MOB) driver under perioden Utvecklingsarbetet kommer att ge deltagande kommuner kompetensutveckling, erfarenhetsutbyte, utbildning om verksamma metoder, kollegialt lärande och löpande stöd till de kommunala kontaktpersonerna. I utvecklingsarbetet ingår att i ta fram en Utvecklingsplan som skall visa inom vilka områden kommunen vill utveckla det alkohol och drogförebyggande arbetet. 76 Det alkohol och drogpolitiska programmet för Umeå kommun beskriver övergripande mål, effektmål, strategiområden och resonemang kring uppföljning och utvärdering för perioden Programmet tar sin utgångspunkt i dessa övergripande mål för kommunens alkohol-, tobaks- och drogförebyggande arbete: Kommunen ska verka för återhållsamma alkoholvanor bland befolkningen i kommunen. Kommunen ska verka för en alkohol och tobaksfri uppväxt Kommunen skall verka för ett narkotikafritt Umeå Dessa strategiområden har utarbetats för att svara mot dom övergripande målen: Informations- och opinionsbildande insatser, Kartläggning och uppföljning, Tillgång (Insatser för att begränsa tillgänglighet och utbud) och Efterfrågan (Förebyggande insatser för att minska efterfrågan). 77 Skolans rektorer ska enligt läroplanen ansvara för att eleverna får kunskaper om tobak, alkohol, narkotika och andra droger. En stor del av fritidsverksamheten i kommunen äger rum i olika frivilligorganisationers regi. Verksamheten hos föreningarna i Umeå skall präglas av ett aktivt förhållningssätt mot tobak, alkohol och droger. Fritidsförvaltningen ska stödja föreningslivet i deras arbete med att ta fram egna tobaks-, alkohol- och drogpolicys. Vid Umeå polisområde finns en polis som på heltid arbetar med information och brottsförebyggande arbete och som bland annat har till uppgift att genomföra utbildningsinsatser till målgrupper i samhället Genomförande Fyra elever som går på en högstadieskola i Umeå kommun har intervjuats. Alla intervjuer genomfördes under samma dag (och därför dök det från intervju till intervju upp en del frågor som jag tidigare inte tänkt på). Intervjuerna genomfördes i ett rum i samma korridor som skolans administration sitter. Rummet var passande för mitt ändamål, att göra intervjuer. I rummet fanns det några fåtöljer och ett bord, det fanns också fönster där vilka var utrustade med persienner i ett av fönstren var persiennerna lite uppvikta så att personer som gick förbi kunde titta in i rummet, det hände också vid ett tillfälle att någon elev ställde sig utanför och viftade med armarna och grimaserade några sekunder men det var ändå ingenting som jag tror påverkade utfallet av intervjun. Inspelningsutrustningen var det ingen som direkt protesterade mot, det var en person som först var lite motvillig men när jag förklarade syftet med varför 76 STYR gruppen (2003) 77 STYR gruppen (2003) 78 Umeå Kommun: Inriktningsmål och strategier för åren , går vidare till kommunfullmäktige i januari (2003). 16

20 jag ville spela in intervjun så gick det bra för denne att göra det. Frågorna som står till grund för empirin återfinns i bilaga Bakgrundsförhållanden Igor: Född i ett utomeuropeiskt land och kom till Sverige 1990 familjen bodde först i ett mindre samhälle och flyttade till Umeå för tio år sedan. På fritiden hänger han med kompisar och tränar tre olika idrotter, han är med i två olika idrottsföreningar. Max: Har en del svårigheter i skolan. Han har bott hela livet i Umeå. På fritiden är han med kompisar och sitter vid datorn där han spelar nätverksspel mm. Han brukar vara på fritidsgården som finns på området. Max är inte med i någon förening men han brukar vara på LAN 79 ibland. Lena: Har bott i Umeå hela livet. På fritiden är hon med kompisar och spelar fotboll i en idrottsförening. Erika: Har bott i Umeå sedan födseln, tränar en idrott i en förening och spelar teater i en annan förening och umgås med kompisar på fritiden. 5.4 Redovisning Synen på droger Heroin och knark och sånt Igor tycker att allt som man kan bli beroende av är droger, han räknar upp rökning, snus, hasch, heroin och amfetamin. Max anser att hasch och sånt knark är droger. Lena tänker på sånt där som heroin och knark och sånt, Hon menar att kaffe och alkohol egentligen också är droger men att hon inte tänker på det när hon hör begreppet. Erika vet inte om hon själv anser att alkohol och kaffe är droger vilket vissa enligt henne tycker. Enligt henne är droger när det blir tyngre alltså typ marijuana och ecstasy och alla dom där tyngre drogerna... hasch är det ju ingen som har dött av Igor anser att droger är dåliga eftersom dom är beroendeframkallande och förstör livet för människor. Det är inte bra, det finns ingen vits med att hålla på med sånt, man blir borta ett tag och sen glömmer man allt som man har gjort, vad är det för nytta att göra det då om man inte ens kommer ihåg? Max menar att droger är onödigt att ta man blir lite knasig. Lena menar att droger är väldigt dåliga och farliga, men alkohol det är annorlunda eftersom det inte är så himla farligt Erika hävdar att alkoholdrickande är upp till var och en och att hon inte kan säga till någon annan att dom inte får dricka alkohol. men sen när det kommer till det här med dom tyngre drogerna då kan det ju bli lite allvarligare och det är ju olagligt också men det är ju upp till var och en alltså bara man inte skadar sig själv sådär alltså om nån av mina kompisar skulle ta droger då skulle jag tycka att det var ganska allvarligt Men med alkohol och sånt det tycker jag väl är OK.. Tre av intervjupersonerna säger att alkohol är mer acceptabelt än narkotika. Om man dricker ibland blir man inte beroende, dricka alkohol är upp till var och en och alkohol använder ju dom flesta 79 Ett LAN är en sorts evenemang som innebär att människor träffas, kopplar ihop datorer i ett nätverk och byter filer, spelar nätverksspel mm. 17

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Hudiksvalls kommun 2009-2013 Förord Det drogförebyggande arbetet i Hudiksvalls kommun utgår från ett folkhälsoperspektiv och syftar till att främja alla medborgares rätt till en

Läs mer

Vad är en drog? 2/1/14. substanser med psykologisk, ofta berusande, effekt som inte i första hand intas för näringens skull. Nationalencyklopdien:

Vad är en drog? 2/1/14. substanser med psykologisk, ofta berusande, effekt som inte i första hand intas för näringens skull. Nationalencyklopdien: Opiumrökande dam, Carlo Sarra (ca 1890) Vad är en drog? Nationalencyklopdien: substanser med psykologisk, ofta berusande, effekt som inte i första hand intas för näringens skull. Vissa droger är lagliga:

Läs mer

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2 Drogvaneundersökning på gymnasium 2009 år 2 Sedan 2004 har Kommun genomfört drogvaneundersökningar i år 6, 9 och 2 på gymnasiet. Detta är en kort sammanställning efter undersökning under november 2009

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program Alkohol- och drogpolitiskt program Förslag från livsmiljörådet Antaget av kommunfullmäktige den 19 juni 2006 Dnr KS2006/421 Kommunkansliet Alko_06.doc Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Inställning...

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare

Läs mer

DROGPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM FÖR ÅTVIDABERGS KOMMUN

DROGPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM FÖR ÅTVIDABERGS KOMMUN 1 DROGPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM FÖR ÅTVIDABERGS KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige, 5 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 DROGPOLITIK... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Nationella handlingsplaner... 3 1.3 Lokala styrdokument...

Läs mer

Förslag till beslut Socialnämnden tar del av narkotikartläggning för 2008.

Förslag till beslut Socialnämnden tar del av narkotikartläggning för 2008. TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 011-15 22 68 2009-04-16 SN-124/2009 Narkotikakartläggning för 2008 Förslag till beslut tar del av narkotikartläggning för

Läs mer

LULEÅ KOMMUN 1 (25) Stadsbyggnadskontoret. Drogvaneundersökning 2005

LULEÅ KOMMUN 1 (25) Stadsbyggnadskontoret. Drogvaneundersökning 2005 LULEÅ KOMMUN 1 (25) Stadsbyggnadskontoret Drogvaneundersökning 2005 Maria Strömgren Barbro Müller April 2006 2 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...3 BAKGRUND...5 VARFÖR DROGVANEUNDERSÖKNINGAR?...5

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

HÄRJEDALENS KOMMUN. Alkohol och och drogpolicy med handlingsplan. handlingsplan. Härjedalens för grundskolor och gymnasium

HÄRJEDALENS KOMMUN. Alkohol och och drogpolicy med handlingsplan. handlingsplan. Härjedalens för grundskolor och gymnasium HÄRJEDALENS KOMMUN Alkohol och och drogpolicy med handlingsplan handlingsplan för Härjedalens för grundskolor och gymnasium Barn, Utbildning och Fritid Drogpolicy och handlingsplan för Härjedalens kommuns

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2014 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

Tonårsförälder? Finns det droger bland ungdomarna? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...?

Tonårsförälder? Finns det droger bland ungdomarna? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...? Tonårsförälder? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...? Finns det droger bland ungdomarna? En broschyr om alkohol och droger DANDERYDS KOMMUN 1 Varför har du fått den här

Läs mer

Textstöd till oh-bild 1 Myter

Textstöd till oh-bild 1 Myter Textstöd till oh-bild 1 Myter Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att

Läs mer

Tobaksförebyggande Förening. En handledning till dig som föreningsledare

Tobaksförebyggande Förening. En handledning till dig som föreningsledare Tobaksförebyggande Förening En handledning till dig som föreningsledare Tobaksförebyggande Förening Tobak är ett av de största hälsoproblem vi har Tobak är, trots stora framgångar i det tobaksförebyggande

Läs mer

Handlingsplan för förebyggande av droganvändning samt åtgärder vid Misstanke om Missbruk Misstanke om Påverkan samt Uppenbar Påverkan

Handlingsplan för förebyggande av droganvändning samt åtgärder vid Misstanke om Missbruk Misstanke om Påverkan samt Uppenbar Påverkan Handlingsplan för förebyggande av droganvändning samt åtgärder vid Misstanke om Missbruk Misstanke om Påverkan samt Uppenbar Påverkan Inledning Skolan är en arbetsplats där vuxnas attityder, värderingar

Läs mer

Tobak? Nej tack! för ett rökritt föreningsliv

Tobak? Nej tack! för ett rökritt föreningsliv Tobak? Nej tack! för ett rökritt föreningsliv Hej! Det du håller i din hand är en hjälp till hur man som förening kan arbeta mot tobak. Det är många olika krafter som drar i våra barns uppmärksamhet -

Läs mer

Policy och handlingsplan för Tobak, alkohol och droger

Policy och handlingsplan för Tobak, alkohol och droger Policy och handlingsplan för Tobak, alkohol och droger Policy för tobak, alkohol och andra droger som gäller både för elever och personal på Norrevångskolan i Mörrum, Karlshamns kommun. Inledning Skolan

Läs mer

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se Hur mår ni? Vad är (drog)missbruk? Missbruk är bruk av sinnesförändrade

Läs mer

Förord. Låt oss tillsammans hjälpas åt att förverkliga denna policy och därmed skapa ett tryggare och hälsosammare samhälle!

Förord. Låt oss tillsammans hjälpas åt att förverkliga denna policy och därmed skapa ett tryggare och hälsosammare samhälle! Drogpolitisk policy Förord Alkohol och droger är ett av de största folkhälsoproblemen. Här kan vetenskapligt påvisas samband med cancer, skrumplever, infektioner, barnlöshet, demens, misshandel och mord

Läs mer

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument handlingsplan Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument Ansvar och genomförande KSF/Hållbart samhälle/folkhälsa Uppföljning

Läs mer

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2 DROGVANE- UNDERSÖKNING 25 GYMNASIET ÅK 2 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning/bakgrund...3 Sammanfattning av resultat...4,5 Enkätfråga 4 Rökning...6 Enkätfråga 5 Rökning...7 Enkätfråga 6 Rökning...8 Enkätfråga

Läs mer

Drogvaneundersökning. Vimmerby Gymnasium

Drogvaneundersökning. Vimmerby Gymnasium Drogvaneundersökning Vimmerby Gymnasium 29 Sammanfattning, drogvaneundersökning år två på gymnasiet Vimmerby kommun 29. Drogvaneundersökningen genomförs vartannat år i årskurs åtta och vartannat år i årskurs

Läs mer

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Upprättad: 2014-06-02 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-09-29, 82 Kontaktperson: Mikael Lundgren Innehållsförteckning VISION... 3 VÄRDEGRUND... 3

Läs mer

Dnr Id. Kommunstyrelseförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning Årskurs 8, högstadiet

Dnr Id. Kommunstyrelseförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning Årskurs 8, högstadiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 216 Årskurs 8, högstadiet Drogvaneundersökning 216, högstadiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 5 DEL I:

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun

Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun Dnr: 602/05 Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun Folkhälsoperspektivet Antagen av kommunfullmäktige 2006-01-26 Komplement till Folkhälsopolicy för Laholm 2003-2008 FOLKHÄLSOPERSPEKTIVET Folkhälsoperspektivet

Läs mer

Alkohol- och Drogpolicy

Alkohol- och Drogpolicy Alkohol- och Drogpolicy för föreningar i Norsjö kommun Handbok för föreningsledare. Information för vårdnadshavare och medlemmar. Antaget av föreningen:. Styrelsens ordförande:. Datum: Syfte Syftet med

Läs mer

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 21 Gymnasiet Drogvaneundersökning 21, gymnasiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 4 DEL I: TOBAK... DEL II:

Läs mer

Mål för det tobak, alkohol- narkotika- och drogförebyggande arbetet i Hofors 2009-2010.

Mål för det tobak, alkohol- narkotika- och drogförebyggande arbetet i Hofors 2009-2010. Mål för det tobak, alkohol- narkotika- och drogförebyggande arbetet i Hofors 2009-2010. Nationella mål Minska bruket av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskande skadeverkningar

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN Alkohol- och drogpolitiskt program Antaget av Kommunfullmäktige 2007-10-11, 178 Folkhälsorådet Skrivelse 1 (5) 2007-05-14 Lis palm 0526-19121 Dnr: lis.palm@stromstad.se

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun 2010-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-21 Kf 98 Inledning Varbergs kommun ska medverka till att stärka en god folkhälsa för ökad livskvalitet för medborgarna

Läs mer

Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren. Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost

Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren. Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost CANs skolundersökning 2013 Rökning åk 9 - Flickor 16 % - Pojkar 12 % Rökning åk 2 gy - Flickor 31 % - Pojkar

Läs mer

Jämtlands Gymnasieförbund

Jämtlands Gymnasieförbund Jämtlands Gymnasieförbund Drogpolicy och handlingsplan för elever inom Jämtlands Gymnasieförbund Fastställd i direktionen 2013-11-08 Dnr 108-2012 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Definition...

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

HANDLINGSPLAN VID DROGANVÄNDNING OCH ALKOHOLMISSBRUK

HANDLINGSPLAN VID DROGANVÄNDNING OCH ALKOHOLMISSBRUK HANDLINGSPLAN VID DROGANVÄNDNING OCH ALKOHOLMISSBRUK Rytmus musikergymnasium ska vara en drog- och alkoholfri skola. Ingen elev eller personal ska använda droger eller missbruka alkohol under sin tid på

Läs mer

Droger- ett arbetsområde i samhällskunskap och biologi

Droger- ett arbetsområde i samhällskunskap och biologi Droger- ett arbetsområde i samhällskunskap och biologi Berätta om drogens historia, innehåll, tillverkning. Hur påverkas och skadas kroppen av drogen? Hur kan man se att någon är påverkad Vad finns det

Läs mer

ALKOHOL- & DROGPOLICY

ALKOHOL- & DROGPOLICY ALKOHOL- & DROGPOLICY FÖR VÄXJÖ KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-20 gruppen som dricker allra mest har ökat markant alkohol- och drogpolicy för växjö kommun ALKOHOL- OCH DROGPOLICY för Växjö

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program 1 Antaget av kommunfullmäktige 1997-09-17, 258, Dnr: 134/96.709 1997-06-18, 244 Alkohol- och drogpolitiskt program Älvkarleby kommuns alkohol- och drogpolitiska program skall ligga i linje med nationella

Läs mer

Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010

Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010 Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010 Antagen av kommunfullmäktige: 2007-08-30. INLEDNING I handlingsplanen presenteras inriktningar och åtgärder för det drogförebyggande

Läs mer

Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007

Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007 Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007 Tabell: -9 UFFE - Utvecklings- och fältforskningsenheten vid Socialtjänst 2008-01-08 Tabell: -9 I följande tabell presenteras resultatet från Leva, levnadsvaneundersökningen.

Läs mer

ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR. tobak cannabis & alkohol

ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR. tobak cannabis & alkohol ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR OM tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner/Scandinav bildbyrå Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor i Täby.

Läs mer

Drogvaneundersökning bland elever i år 7 i Tyresö kommun. Resultat 2014

Drogvaneundersökning bland elever i år 7 i Tyresö kommun. Resultat 2014 Drogvaneundersökning bland elever i år 7 i Tyresö kommun Resultat 2014 Drogvaneundersökning i år 7, Tyresö kommun 2014 Svarsfrekvens: 2014: 84% (tot antal svarade 428 st) varav 195 flickor och 233 pojkar

Läs mer

Nationell baskurs 2014-11-25

Nationell baskurs 2014-11-25 Nationell baskurs 2014-11-25 1 Nationell strategi för ANDT-politiken 2011-2015 Övergripande mål: Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skadeverkningar orsakade

Läs mer

Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007

Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007 Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007 Tabell: Finnbacksskolan UFFE - Utvecklings- och fältforskningsenheten vid Socialtjänst 2008-01-08 Tabell: Finnbacksskolan I följande tabell presenteras resultatet

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

i Täby tobak cannabis & alkohol

i Täby tobak cannabis & alkohol Elever i Täby SVARAR PÅ FRÅGOR om tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor eller går i skola i Täby.

Läs mer

Narkotikakartläggning för 2010

Narkotikakartläggning för 2010 KARTLÄGGNING 1(11) Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 11-152268 Socialnämnden Narkotikakartläggning för 21 Sammanfattning Kartläggningen är avgränsad till Norrköpings kommun. Myndigheter

Läs mer

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5 Drogvaneundersökning Åk 2 gymnasiet Stenungsunds Kommun 2011 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om undersökningen kan ställas till Stefan Persson, Stenungsunds Kommun Tel. 0303-73

Läs mer

Drogenkät 2002 Kalmar kommun år 8.

Drogenkät 2002 Kalmar kommun år 8. 00-0- Drogenkät 00 Kalmar kommun år. Undersökningen bygger på inlämnade svar av sammanlagt elever i år i Kalmar kommun. Det ger en svarsfrekvens på %. Utav dessa elever är 0 flickor och pojkar. Samma undersökning

Läs mer

Här följer en presentation av resultaten från drogvaneundersökningen som gjordes på Nossebro skola i Essunga kommun Årskurs 7-9 Våren 2014

Här följer en presentation av resultaten från drogvaneundersökningen som gjordes på Nossebro skola i Essunga kommun Årskurs 7-9 Våren 2014 Här följer en presentation av resultaten från drogvaneundersökningen som gjordes på Nossebro skola i Essunga kommun Årskurs 7-9 Våren 2014 Drogförebyggare Håkan Fransson 1 Undersökning genomförd i Essunga

Läs mer

Drogvaneundersökning År 9

Drogvaneundersökning År 9 Drogvaneundersökning År 9 Uddevalla Kommun 2001 2 (23) Innehåll SAMMANDRAG... 5 OM UNDERSÖKNINGEN... 7 Svarsandel... 7 Läsanvisning... 7 RESULTAT... 9 TOBAK... 9 Andel tobakskonsumenter... 9 Andel rökare...

Läs mer

Narkotikakartläggning för 2009

Narkotikakartläggning för 2009 KARTLÄGGNING 1(9) 21-4-11 Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 11-15 22 68 Narkotikakartläggning för 29 Bakgrund I elva år har det genomförts en kartläggning av personer med identifierat

Läs mer

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Resultat i korta drag från Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Januari 2009 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2

Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2 Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2 Uddevalla Kommun 2001 2(23) Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5 OM UNDERSÖKNINGEN... 7 Svarsandel... 7 Läsanvisning... 7 RESULTAT... 9 TOBAK... 9 Andel tobakskonsumenter...

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Fritids- och folkhälsoförvaltningen, Kontaktpersoner Ann Kullander och Peter Karlsson

Fritids- och folkhälsoförvaltningen, Kontaktpersoner Ann Kullander och Peter Karlsson Arbetsplats/Projektdeltagare: Fritids- och folkhälsoförvaltningen, Kontaktpersoner Ann Kullander och Peter Karlsson Val av frågeställning/medborgarprocess Blir pojkar gynnade i kommunens arbete för att

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Fastställt av kommunfullmäktige 2010-03-25 Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Bakgrund...3 3. Syfte...3 4. Mål...3

Läs mer

Alkohol Narkotika Doping Tobak

Alkohol Narkotika Doping Tobak Vad du som förälder/ vårdnadshavare vill veta om: Alkohol Narkotika Doping Tobak VI VÄRNAR OM VÅRA UNGA - VÄRMLANDS KOMMUNER I SAMARBETE Denna broschyr om ANDT, det vill säga Alkohol, Narkotika, Doping

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Policy mot tobak, alkohol och andra droger i och omkring våra skolområden

Policy mot tobak, alkohol och andra droger i och omkring våra skolområden Policy mot tobak, alkohol och andra droger i och omkring våra skolområden inklusive handlingsplaner Beslutad av kommunfullmäktige 2015-06-24, 50. Framtagen med stöd av länsgemensam mobilisering mot droger;

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

Skolan som arena för ANDT-prevention

Skolan som arena för ANDT-prevention Skolan som arena för ANDT-prevention Utvärdering av kontraktsmetoden Johanna Hulldin & Susanna Geidne Institutionen för hälsovetenskap och medicin, Örebro universitet Syfte Att förbättra kunskapsbasen

Läs mer

Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011

Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Översikt Totalt antal svar 194 Filter Hur gammal är du? är lika med 16 år (född 1995) Resulterande svar

Läs mer

Föräldrar är viktiga

Föräldrar är viktiga Föräldrar är viktiga Att bli tonåring Att utvecklas från barn till tonåring innebär stora förändringar kroppsligt och mentalt. Det gäller inte minst tonåringens attityder och beteenden. Tonåringar undersöker

Läs mer

Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011

Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Översikt Totalt antal svar 194 Filter Hur gammal är du? är lika med 18 år (född 1993) Resulterande svar

Läs mer

Grundsyn Sala kommuns värdegrund antogs i Kommunstyrelsen 2004-03-11 27 204/41/1

Grundsyn Sala kommuns värdegrund antogs i Kommunstyrelsen 2004-03-11 27 204/41/1 Alkohol och drogpolitiskt handlingsprogram för Sala kommun Bakgrund Bruk och missbruk av alkohol och droger är ett allvarligt folkhälso- och samhällsproblem i såväl Sala som i resten av landet. Alkoholkonsumtionen

Läs mer

till det alkohol och drogpolitiska programmet för Uddevalla kommun

till det alkohol och drogpolitiska programmet för Uddevalla kommun BAKGRUND till det alkohol och drogpolitiska programmet för Uddevalla kommun Inledning Detta program innehåller Uddevalla kommuns politiska mål och strategier för det alkohol- och drogförebyggande arbetet.

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

Handlingsplan mot tobak för ungdomar i Mörbylånga kommun

Handlingsplan mot tobak för ungdomar i Mörbylånga kommun 1 (9) Handlingsplan mot tobak för ungdomar i Mörbylånga kommun Fastställd av referensgruppen, våren 2012 2 (9) Vision Vår vision En tobaksfri framtid i Mörbylånga kommun innebär att ingen av kommande generationer

Läs mer

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2009-09-28 146 Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMMET SYFTE OCH RELATION TILL

Läs mer

Till dig som är tonårs förälder i Solna

Till dig som är tonårs förälder i Solna Till dig som är tonårs förälder i Solna Solna_original.indd 1 09-04-14 09.31.07 Din TONÅRING är viktig Solna bedriver sedan många år ett förebyggande arbete riktat till barn och ungdomar. Tillsammans med

Läs mer

Rutin mot droger. Sektor utbildning. Antaget av sektor utbildnings ledningsgrupp 2015-08-17

Rutin mot droger. Sektor utbildning. Antaget av sektor utbildnings ledningsgrupp 2015-08-17 Rutin mot droger Sektor utbildning Antaget av sektor utbildnings ledningsgrupp 2015-08-17 Sida: 2 (7) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1. Syfte... 3 1.2 Ansvar... 3 2. Definition av droger... 3

Läs mer

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se VÄRDERINGSÖVNINGAR Värderingsövningar är ett pedagogiskt sätt att träna sig i att stå för en åsikt och ett bra sätt att inleda samtal i frågor som saknar givna svar. Deltagarna ges tillfälle att tänka

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Åre kommun

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Åre kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Åre kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ

Läs mer

Handlingsplan mot droger

Handlingsplan mot droger Handlingsplan mot droger Läsåret 2016/17 2016-08-26 0 Innehåll Per Brahegymnasiets handlingsplan mot droger... 1 Mål... 1 Lagstiftning... 1 Förebyggande åtgärder/information... 1 För eleverna:... 1 För

Läs mer

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1 Barn i familjer med knapp ekonomi 2009-04-07 Anne Harju 1 Bakgrund - Samhällelig debatt om barnfattigdom. - Studier talar ofta om barn, inte med. - Omfattning och riskgrupper i fokus. - År 2005: Malmö

Läs mer

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift 1 Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift Temat för övningen är ett pedagogiskt tema. Övningen skall bland medstuderande eller studerande vid fakulteten kartlägga hur ett antal (förslagsvis

Läs mer

Donnergymnasiets ANTD-plan

Donnergymnasiets ANTD-plan Donnergymnasiets ANTD-plan ANTDPLAN VID MISSTÄNKT DROGANVÄNDNING OCH ALKOHOLMISSBRUK ANTD=Alkohol, narkotika, tobak och doping Donnergymnasiets vision Vår vision med det drogförebyggande arbetet är att

Läs mer

Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN?

Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN? Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN? Vartannat år genomförs en drogvaneenkät på Gotland bland elever i grundskolans årskurs 9 Syftet: Följa utvecklingen

Läs mer

Det behövs tid för att vara ung

Det behövs tid för att vara ung Det behövs tid för att vara ung Till den Öppna Fritidsverksamheten ska de unga känna, att de kan komma bara för att vara och delta på det sätt de önskar. Varje ung människa bär på sina funderingar och

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Mitt barn röker och mitt snusar Vad ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Många föräldrar oroar sig för bland annat rökning och snusning när barnet börjar närma sig tonåren. Hjälper det att förbjuda

Läs mer

för skola/fritidsgård i Norsjö kommun

för skola/fritidsgård i Norsjö kommun Drogpolicy för skola/fritidsgård i Norsjö kommun Handbok för personal Information för föräldrar och elever Antaget av kommunstyrelsen 2012-02-27 Mål Alla som arbetar inom skola och fritidsgård i Norsjö

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2007

Skolelevers drogvanor 2007 Skolelevers drogvanor 2007 - en enkätstudie i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 Hanna Mann och Maria Selway Alkohol- och drogförebyggande samordnare Ängelholms kommun DROGVANOR I ÅRSKURS 9 4 TOBAK 4 Rökning

Läs mer

Policy och riktlinjer

Policy och riktlinjer Policy och riktlinjer ANDT (ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPNING OCH TOBAK) ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-06-17 Bakgrund Den 30 mars 2011 antog riksdagen en samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-,

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Bräcke kommun

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Bräcke kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Bräcke kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ

Läs mer

Ungdomars och föräldrars röster och behov i det drogförebyggande arbetet

Ungdomars och föräldrars röster och behov i det drogförebyggande arbetet Ungdomars och föräldrars röster och behov i det drogförebyggande arbetet Anna William-Olsson och Therese Holmkvist Stockholms stad The Capital of Scandinavia Kontexten, delprojektet Ungdom i storstad 2012-2015

Läs mer

Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015

Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015 Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015 Tabellbilagan innehåller resultaten för Folkhälsoenkät Ung 2015 på kommunnivå för årskurs nio (åk 9) och år två på gymnasiet (gy 2), uppdelat på kön. Där det är få

Läs mer

Föräldrarmöte Fältgruppen i Bromma

Föräldrarmöte Fältgruppen i Bromma SIDAN 1 Föräldrarmöte Fältgruppen i Bromma Vi som jobbar i Fältgruppen Sandra Stendahl Fältförlagd socialsekreterare 076-12 06 193 Emma Martin Fältförlagd socialsekreterare 076-12 06 197 Charlie Sanrell

Läs mer

Att förebygga användning av rusmedel

Att förebygga användning av rusmedel Att förebygga användning av rusmedel Anne Ahlefelt Ansvarig utbildare Förebyggande rusmedelsarbete EHYT rf Förebyggande rusmedelsarbete EHYT rf 1+1+1=1 Elämä On Parasta Huumetta ry - Livet Är Det Bästa

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Reviderat Drogpolitiskt handlingsprogram 2012-2014

Reviderat Drogpolitiskt handlingsprogram 2012-2014 Reviderat Drogpolitiskt handlingsprogram 2012-2014 Handläggare: Johan Sjöholm Datum: 2012-10-08 Tjörn Möjligheternas ö Innehållsförteckning 1. Inledning... 4 2. Bakgrund... 4 2.1 Definition droger... 4

Läs mer

Drogvaneundersökning. Grundskolan År 8

Drogvaneundersökning. Grundskolan År 8 Drogvaneundersökning Grundskolan År 8 212 Andel % Fråga 2. Röker du? Tabell 2. Antal efter kön som angett att de röker Röker inte Röker vid enstaka tillfällen Röker varje dag Summa 61 6 1 68 47 12 3 62

Läs mer

Vad dricker ditt barn?

Vad dricker ditt barn? Vad dricker ditt barn? INFORMATION FRÅN EN UNDERSÖKNING I LINKÖPINGS KOMMUN BLAND UNGDOMAR MELLAN 12-19 ÅR Till dig som är förälder VARFÖR DRICKER UNGDOMAR ALKOHOL? 85% av eleverna i årskurs 6 svarar,

Läs mer

Kultur- och fritidsförvaltningen Folkhälsa. Drogvaneundersökning

Kultur- och fritidsförvaltningen Folkhälsa. Drogvaneundersökning Kultur- och fritidsförvaltningen Folkhälsa Drogvaneundersökning Grundkolan År Fråga. Röker du? Tabell. Antal efter kön som angett att de röker Röker Röker vid enstaka tillfällen Röker varje Summa inte

Läs mer