Slutrapport Näckrosprojektet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slutrapport Näckrosprojektet 2008 2012"

Transkript

1 ,. Slutrapport Näckrosprojektet Näckrosprojektet En gemensam satsning för att förbättra vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning. Kommunerna Nyköping Oxelösund Gnesta Trosa Katrineholm Vingåker Flen Landstinget Sörmland IFSAP RSMH Silvermånen Fontänhuset

2

3 Sammanfattning Näckrosprojektet är ett samarbetsprojekt mellan samtliga kommuner och landstinget i södra och västra länsdelen i Sörmland, RSMH, IFSAP, Fontänhuset i Nyköping och Kooperativet Silvermånen. Projektets syfte har varit att skapa en gemensam stadigvarande kunskapsbas och samsyn, att öka samsynen och förståelsen för varandra och överbrygga kulturskillnader mellan olika vårdoch omsorgsgivare samt huvudmän, att öka samsynen kring förhållningssätt och bemötande av vård- och omsorgstagaren, att skapa ett ökat brukarinflytande i vård, omsorg, behandling och rehabilitering av personer med psykisk funktionsnedsättning/sjukdom Totalt har Socialstyrelsen beviljat 11 miljoner kronor åren Över 730 personer har deltagit i någon/några av de utbildningar projektet erbjudit baspersonal från kommuner och landsting. Brukare och anhöriga har också haft tillgång till utbildningsutbudet. Utbildningarna valdes efter en inventering av brukarnas önskemål och med hänsyn till Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Utbildningsinsatserna bestod av motiverande samtal, MI, ett självständigt liv, ESL, RSMH-utbildningar som tog upp bemötande, empowerment och brukarinflytande och återhämtning. Vidare anordnades utbildning i supported employment, SE, psykopedagogisk intervention, PPI, samt föreläsningar med tema neuropsykiatri och Case Management. Brukarna hade också möjlighet att delta i en brukarutbildning och en utbildning i hur man kan utföra brukarrevisioner. Utvärderingar har visat att kvaliteten på utbildningarna har varit hög med undantag för ett fåtal utbildningstillfällen. Utbildningsinsatserna har kompletterats med handledning och s.k. miniprojekt för att stödja implementeringen. Nätverk har bildats av speciellt utbildade s.k. nyckelpersoner inom MI och kamratstödjare inom ESL (tillsammans ca 50 personer) för att kunna vara ett stöd på sina respektive arbetsplatser. Kommunanställd personal har i högre utsträckning använt utbildningsplatserna än vad landstingets personal har gjort. När man deltagit på samma utbildningar, har man fått lättare att ta kontakt med varandra. Projektet har skapat nya arenor att mötas på för personal, brukare och anhöriga. Om man deltagit i utbildningen i empowerment och brukarinflytande och i föreläsningsserien om neuropsykiatri, ser man sig som personal mer jämlik med brukarna än om man deltagit i andra utbildningar. Tre brukarrevisioner har utförts. En revision tar ca 8 veckor göra. Nu finns långtgående planer på att bilda ett arbetskooperativ i samarbete med kooperativet Silvermånen som skulle kunna utföra brukarrevisioner på uppdrag av kommuner och landsting. Brukarråd har bildats och finns i samtliga kommuner utom i Nyköpings kommun där man förbereder att starta upp ett råd. Råden är rådgivande och möten sker ca en gång per månad. I Gnesta kommun deltar man i de anställningsintervjuer som berör brukarna. NSPH representerar brukar- och anhörigorganisationerna hos landstinget.

4 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Regeringsuppdraget Syfte Definitioner Genomförande Implementeringen Utbildningsmoduler Basutbildning Motiverande samtal (MI) Ett självständigt liv (ESL) Psykopedagogisk intervention (PPI) Supported employment (SE) RSMH:s utbildningar Brukarutbildning Övriga utbildningsaktiviteter Andra stödjande aktiviteter Utbildningskostnader Resultat Deltagande i ESL, MI och Basutbildning RSMH-utbildningarna Handledning Miniprojekt Nätverk Brukarråd Brukarrevision Utvärdering Diskussion Långsiktig kompetensplan Utbildningar Handledning Nätverk Röster från Näckrosprojektet Vi har fått tillbaka glädjen! Bemötandet har blivit bättre Sociala företag här för att stanna Vi tänker på samma sätt allihop Möt brukaren på lika villkor Det har varit värt varenda krona Vi har fått en gemensam plattform Slutord Referenser Bilagor Bilaga 1 Brukarrevision Bilaga 2 Utvärdering

5 1 Inledning Under drygt fyra år har Näckrosprojektet drivits av landsting, sju kommuner och brukar- och anhörigorganisationer. Föreliggande rapport sammanfattar de viktigaste händelserna under projekttiden och diskuterar varför resultatet blev som det blev. En kortare version av rapporten har också utarbetats. Två utvärderingar har utförts under projekttiden. Den första gjordes av projektledaren Maria Skarin 1 under perioden och den sista av Emme-Li Vingare 2, som under handledning av Õie Umb-Carlsson, FOU Sörmland, har utvärderat projektet. Den sistnämnda rapporten ingår i FOU Sörmlands rapportserie. Under projekttiden har många nya kontakter knutits mellan alla medverkande, som kan vara ett steg på vägen till ett samhälle där alla är jämlika, med eller utan psykiska funktionshinder. Den process som startats i projektet kan bara gå framåt mot ett ökat brukar- och anhöriginflytande, mot ökad samverkan och förståelse mellan huvudmännen och en gemensam stadigvarande kunskapsbas. Slutrapporten är skriven av Kristin Bjurner, på uppdrag av Näckrosprojektets ledningsgrupp, i samarbete med projektadministratören Maria Skagerström. 1.1 Bakgrund Nationell psykiatrisamordning konstaterade i sitt slutbetänkande 3 att det föreligger ett omfattande behov av kompetenshöjning och fortbildning för personal som arbetar med människor som har psykisk sjukdom och/eller psykiskt funktionshinder. Behovet av ett ökat brukarinflytande är också stort inom den psykiatriska vården och omsorgen. De personer som berörs av beslut om hur stödet och vården ska utformas ska också vara delaktiga i besluten som rör dels enskilda insatser, dels det strategiska arbetet för hur vården och omsorgen ska organiseras för personer med psykisk sjukdom och psykiskt funktionshinder. Kommunernas ansvar för den psykiskt funktionshindrade är den sociala anpassningen i samhället. I detta ansvar ingår bland annat att erbjuda olika boendeformer, boendestöd, daglig sysselsättning och en meningsfull fritid. Landstinget ska förebygga, utreda och behandla psykiska sjukdomar, i öppna eller slutna vårdformer. Ansvaret innefattar även somatisk vård och tandvård. Ett gott bemötande har avgörande betydelse för vårdens och omsorgens kvalitet. Ett gott bemötande handlar om en grundinställning att det personliga mötet är viktigt. Kontakterna och dialogen med de personer som söker vård ska bygga på respekt för människors lika värde, individens självbestämmande och integritet. God kommunikation och patientens delaktighet är en förutsättning för att hälso- och sjukvården ska kunna ge en god vård. 1 M. Skarin. Utvärdering av Näckrosprojektet E L. Vingare. Näckrosprojektet SOU 2006:100. Ambition och ansvar

6 För människor med psykisk sjukdom är det av största vikt att de drabbade har förtroende för behandlaren. Ett gott bemötande och omhändertagande, både till den som blivit sjuk och till de anhöriga är mycket viktigt. Anhöriga har en central roll som kunskapsbärare och har genom sina erfarenheter en mängd specifika kunskaper om sjukdomshistorien. De kan identifiera tidiga tecken på försämring och andra reaktioner hos sin anhörige och bidrar därmed med oersättlig information till personalen (Lundin L. & Mellgren.Z.2012) Regeringsuppdraget Uppdraget från Socialstyrelsen 5 var att förstärka kompetensen hos personal i kommuner och landsting som i sitt arbete kommer i kontakt med personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning. Bidraget skulle fördelas bland de ansökningar som Socialstyrelsen bedömde som mest innovativa, utvecklande och långsiktiga och som skulle kunna tjäna som exempel för andras satsningar i framtiden. Totalt fördelades 430 miljoner från år 2008 t.o.m. år Ansökan skulle ske gemensamt mellan kommuner och landsting och utformas i samarbete med patient/brukar- och anhörigorganisationer. Psykiatriska kliniken i den södra och västra länsdelen samt kommunerna Trosa, Gnesta, Nyköping, Oxelösund, Katrineholm, Flen och Vingåker i samverkan med Riksförbundet för social och mental hälsa (RSMH), Intresseföreningen för personer med schizofreni och andra diagnoser (IFSAP), Fontänhuset i Nyköping och Kooperativet Silvermånen ansökte gemensamt om projektmedel. RSMH, IFSAP, Fontänhuset och Silvermånen ingår i Nationell samverkan för psykisk hälsa, (NSPH), ett nätverk av patient-, brukar- och anhörigorganisationer inom det psykiatriska området. Ledningen för projektet bestod av representanter från de medverkande parterna. Ledningsgruppen har sammanträtt ca 1 ggr/mån. En projektledare anställdes Efter 2010 har tjänsten tidvis varit besatt fram till En projektmedarbetare, som anställdes 2010, har varit en sammanhållande länk och utfört de administrativa uppgifterna. Den huvudsakliga målgruppen för satsningen var personal i den psykiatriska hälso- och sjukvården och inom socialtjänsten, i första hand baspersonal yrkeskategorier som skötare, vårdare, undersköterskor, boendestödjare, rehabiliteringspersonal, sysselsättningspersonal och behandlingsassistenter m.fl. Satsningen skulle bidra till en evidensbaserad praktik där integrering av följande komponenter skulle ske; bästa tillgängliga empiriska evidens professionell expertis klientens och brukarens värderingar 4 Lundin L. & Mellgren Z., Psykiska funktionshinder stöd och hjälp vid kognitiva funktionsnedsättningar Socialstyrelsen. Inbjudan till kommuner och landsting att ansöka om bidrag. Dnr 6438/2008 2

7 Inom forskningen kan erfarenhetsbaserad praktik definieras som en sammanvägning av vetenskaplig kunskap, professionell erfarenhet och yrkeskunskap samt patientens/brukarens behov och önskemål. (Jenner H. 2011) 6 Satsningen skulle bidra till att personalens kompetens förstärktes på längre sikt. Kommuner och landsting skulle ges förutsättningar att utarbeta rutiner och system för hur kompetensutvecklingen av personalen skulle säkras över tid och inte bara bli en tillfällig satsning på befintlig personal. Projektet erhöll totalt kr i projektmedel varav kr har återbetalats till Socialstyrelsen. Medlen fick inte finansiera huvudmännens löne- och vikariekostnader. Beviljade projektmedel kr kr kr kr Totalt kr 2 Syfte Näckrosprojektets övergripande målsättning har varit; En gemensam stadigvarande kunskapsbas och samsyn kring definition av psykisk funktionsnedsättning/sjukdom och förståelse för varandras uppdrag i kontakt med personer tillhörande målgruppen. En ökad samsyn och förståelse för varandra samt överbryggande av kulturskillnader mellan olika vård- omsorgsgivare samt huvudmän. En ökad samsyn kring förhållningssätt till och bemötande av vård- och omsorgstagaren. Ett ökat brukarinflytande i vård, omsorg, behandling och rehabilitering av personer med psykisk funktionsnedsättning/sjukdom. 6 I. Ljungqvist & H. Jenner (red.) Psykiatri för baspersonal

8 2.1 Definitioner Psykisk sjukdom ska enligt Socialstyrelsen tolkas som ett tillstånd som diagnostiserats enligt etablerat diagnossystem inom psykiatrins område. Psykiskt funktionshinder definieras enligt Nationell Psykiatrisamordning SOU 2006:100 på följande sätt: En person har ett psykiskt funktionshinder om hon/han, har väsentliga svårigheter att utföra aktiviteter på viktiga livsområden, och att dessa begränsningar har funnits, eller kan antas komma att bestå under längre tid. Svårigheterna ska vara en konsekvens av psykisk störning. Med samsyn menas en gemensam insikt om både likheter och olikheter. Att rollerna huvudmännen har ses som jämlika och att man i samverkan respekterar och värdesätter varandras insatser. Med brukarinflytande menas en påverkan som omfattar tre nivåer. Medborgarnas möjlighet att såsom användare av offentlig service påverka tjänsternas utformning och kvalitet. - Individnivå; Den enskildes möjligheter att påverka sin livssituation och de vård- och stödinsatser som hon eller han är utsatt för. - Verksamhetsnivå; Patienters, brukares och anhörigas möjligheter att vara delaktiga i beslut som fattas i verksamheter inom socialtjänst och psykiatri. - Systemnivå; När patienters, brukares och anhörigas organisationer har inflytande på ett övergripande plan. T.ex. att ge underlag till politiska beslut, att vara med om utformning av policyprogram. (Nordén H., 2008) 7 3 Genomförande I kapitlet redogörs för hur projektet genomförts utifrån de fyra faser Socialstyrelsen 8 beskriver som viktiga för att implementera ny kunskap. Därefter redogörs för de utbildningar och andra aktiviteter som genomförts av projektet. 3.1 Implementeringen Under den första (1) fasen identifierar man vilka förändringsbehov som finns och det bästa sättet att tillfredsställa behoven av ny kunskap. Målet med implementeringen måste vara tydligt och kunna mätas i en uppföljning. I Näckrosprojektet startade man projektet med att göra en inventering av vad brukare och anhöriga ansåg att personalen inom både landsting och kommun saknade/behövde mer kompetens i. Som brukare ville man bli bättre bemött bli lyssnad till. Man önskade att personalen kunde motivera brukaren att t.ex. ta sina läkemedel. Man ville få mer kunskap om sin sjukdom, läkemedel m.m. Anhöriga önskade ett bättre bemötande och också kunskaper 7 Nordén H. Kunskap att hämta brukarmedverkan för en bättre psykiatri Socialstyrelsen. Om Implementering

9 om sjukdom och läkemedel. De önskemål som framkom under mötet har tillsammans med Socialstyrelsens nationella riktlinjer 9 legat till grund för utbildningssatsningen. Riktlinjerna anger fokus på tre områden; - åtgärder för att öka individens deltagande i vård och omsorg, - åtgärder för att öka individens inflytande och delaktighet i vård och omsorg, - psykopedagogiska åtgärder för att ge kunskap om sjukdomen. Under fas två (2) poängteras att förändringsarbetet måste förankras. Enighet om målen måste skapas. Utbildningsanordnarna delgavs verksamheternas styrande dokument, övergripande verksamhetsplaner och behandlingsplaner för att beaktas av utbildaren och där det var tillämpligt användas i lärprocessen. Utbildarna fick också ge förslag på hur tillämpningen av kunskaperna skulle kunna hållas levande i den fortsatta verksamheten. 10 Information om projektet och utbildningarna fanns hela tiden tillgänglig via webbsidan och kommer också att finnas kvar efter projektets avslut. Den viktigaste länken i att förankra projektets målsättningar har varit projektets ledningsgrupp. Det har inte alltid varit en lätt uppgift att förankra projektets målsättningar samtidigt som omorganisationer och ekonomiska neddragningar har legat högst på agendan. Under fas tre (3) diskuteras användningen av metoden. Det finns alltid en risk att man inte använder en metod på förväntat sätt utan ändrar den efter sitt eget huvud. För att förhindra detta är det bra med en integrerad och löpande handledning i den nya metoden i den ordinarie verksamheten. Handledning och miniprojekt har erbjudits alla som gått utbildningarna. Under fas fyra (4) vidmakthålls den nya metoden. När mer än hälften av professionen använder den nya metoden på det sätt som avsetts kan man tala om att metoden är implementerad. 3.2 Utbildningsmoduler Ett flertal inventeringar av personalgruppernas behov av kompetensutveckling har gjorts för att beräkna antalet utbildningsplatser. Efter inventering vid projektets start 2009 var behovet av antalet utbildningsplatser totalt 861, som vid projektets slut december 2012 utökats till platser. Förutom baspersonal har även brukare och anhöriga tagit del av platserna. 9 Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd. 10 Skarin.M. Utvärdering av Näckrosprojektet

10 3.2.1 Basutbildning Utbildningssatsningen påbörjades under Milton-projektet i den södra länsdelen och har reviderats något. Nivån på utbildningen ligger mellan gymnasie- och högskolenivå. Personal som deltar i basutbildningen ska ha nått en ökad och fördjupad kunskap om olika psykiatriska sjukdomstillstånd/diagnoser och behandlingsmetoder utifrån aktuell kunskap och senaste forskning, att kunna uppfatta och förstå samt kommunicera med människor som har psykisk sjukdom eller psykiska funktionshinder, hur man förebygger och hanterar aggressiva, hotfulla och våldsamma situationer, att i samverkan mellan olika aktörer kunna medverka i planering, genomförande och uppföljning av psykiatrisk omsorg, omvårdnad och rehabilitering utifrån olika perspektiv, hinder och möjligheter i samspelet mellan den enskilda människan och dennes närstående och omgivande miljö, aktuell och relevant lagstiftning inom området. Utbildningens målgrupp har varit baspersonal (skötare, boendestödjare, handledare m.fl.) samt sjuksköterskor som saknar specialistutbildning i psykiatri. Utbildningen riktade sig inte till socialsekreterare och biståndshandläggare som i sitt uppdrag har att utreda och bedöma behovet hos personer med psykisk sjukdom/ohälsa, men de hade möjlighet att delta i mån av tillgång på utbildningsplatser. Basutbildningen omfattade 6 heldagar à 7 timmar/kursdag. Utbildningsanordnare har varit Nyköpings gymnasium, som även anlitat interna/externa föreläsare Motiverande samtal (MI) Motiverande samtal (motivational interviewing, MI) är en samtalsmetod som används i rådgivning och behandling för att underlätta förändringsprocesser. MI utvecklades under 1980 och 90-talen av psykologerna W. Miller och S. Rollnick 11. Tillsammans med brukaren/patienten kartlägger man ett problem som påverkar det dagliga livet och hur situationen stämmer överens med klientens önskemål och värderingar. - Man försöker förstå genom ett empatiskt och reflekterande lyssnande. - Man argumenterar inte när klienten inte ser någon anledning att förändras utan undersöker i stället varför. - Man stärker klientens tro på sin förmåga och möjligheten till förändring. För att de kunskaper som personalen tillgodogjort sig på utbildningen skulle komma till nytta i verksamheten och i arbetet med patienter/brukare erbjöds alla som gått utbildningen handledning. Grundutbildning och fördjupningskursen i MI omfattade båda 3 dagar. Utbildare; Carina Coaching & Motivation. 11 W.Miller & S.Rollnick. Motiverande samtal

11 3.2.3 Ett självständigt liv (ESL) ESL är ett psykopedagogiskt utbildningsmaterial för människor med psykiska funktionshinder och specialdesignat för brukare med erfarenhet av psykos. Steg för steg är en verktygslåda för personal inom landsting och kommun. Manualen är främst avsedd för individuell användning men kan också användas i grupp. 12 Grundutbildningen omfattade 3 dagar. Utbildare har varit Anna Widell Psykopedagogisk intervention (PPI) Utbildningen syftar till att personalen genom ökad kunskap, kommunikationsträning och problemlösning ska kunna reducera belastningen för familjen. Grundkursen omfattar 5 kursdagar patient- och närståendeundervisning och stöd till barn och syskon. Påbyggnadskursen omfattar också 5 dagar i Kognitivt/beteendeinriktat familjearbete, s.k. enskilt psykopedagogiskt stöd. Utbildare har varit Tina Orhagen Supported employment (SE) SE är en metod för att ge ett personligt utformat stöd till personer med funktionsnedsättning eller andra missgynnade eller utsatta grupper som vill ha arbete. Utbildning ska ge personalen förutsättningar och kunskaper för att människor ska få det stöd och den vägledning de behöver för att hitta ett arbete som fungerar bra för dem och som är hållbart i längden. Den som får stödet behöver inga särskilda förkunskaper eller arbetsträning och behöver inte ha arbetat i skyddade former tidigare. Metoden är även ett stöd till arbetsgivaren som ska ta emot personen. Metoder för individuellt stöd i arbete/verksamhet (MISA) utbildade RSMH:s utbildningar Vid samtliga utbildningar i RSMH:s regi har alltid minst en av kursledarna haft egen erfarenhet av psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning. Bemötande Kursen handlar om bemötande och har vänt sig till personal som möter personer med psykiska funktionshinder. - Vad är ett bra bemötande? - Hur kan bemötandet påverka brukarens möjlighet att bli bättre och kunna vara med och påverka? - Kursen innehåller föreläsningar, tid till egna funderingar och diskussioner och ger en möjlighet att lära sig av brukarna. Kursen gavs under 1 dag. 12 Borell P., 7

12 Empowerment och brukarinflytande Kursen är till för personal som vill utveckla brukarnas inflytande. - Kunskap om empowerment, som handlar om att ta makt över sitt liv. - Empowerment i socialtjänst och psykiatri. - Hur kan vi arbeta för att brukarna ska ha verkligt inflytande? - Hur kan vi besluta och arbeta demokratiskt på möten? - Hur kan det bli bättre inflytande på just din arbetsplats? Kursen gavs under 2 dagar. Återhämtning Kursen är en fördjupningskurs för personal och brukare där man utgår från brukarens egna berättelser. - Hur kan personal och deras arbetsplatser ge en människa stöd för att återhämta sig? - Vad kan hindra återhämtning? - Diskussion om brukares egna erfarenheter av återhämtning och ny forskning inom området. Kursen gavs under 1 dag Brukarutbildning Utbildningen är en utbildning för brukare som ges av brukare med stöd av handledare. För att sprida information om utbildningen hölls informationsmöten i samtliga kommuner. Temat för mötena var Hur kan du som brukare påverka din vardag. Utbildningen kunde sedan starta i Gnesta, Trosa, Nyköping (två tillfällen), Katrineholm, Vingåker och Flens kommuner. 48 brukare har under 8 10 tillfällen diskuterat; - Hur man kan påverka och vara delaktig. - Föreningskunskap och kooperativt arbete. - Samhällets uppbyggnad. - Kooperativa värderingar som t.ex. självhjälp, personligt ansvar, demokrati, jämlikhet, rättvisa, solidaritet. - Vad är ett brukarråd och vilka funktioner fyller det? - Inspiration till stärkt självkänsla/självförtroende, medbestämmande, delaktighet och att ta ansvar och lära sig förändra sin situation. Utbildningsansvarig har varit Kooperativet Silvermånen. Uppföljning av brukarutbildningen bildningen har skett vid tre tillfällen Övriga utbildningsaktiviteter Anhörigutbildning En studiecirkel har anordnats som riktat sig till familjemedlemmar och vänner till personer med psykisk sjukdom/funktionsnedsättning. I cirkeln har man fått fokusera på de egna behoven och förbättra sitt självförtroende för att öka sin förmåga att hantera livssituationen. Cirkelns målsättning har varit att anhöriga ska återfå kontrollen och livskvaliteten. 8

13 Anhörigstödjare har under dag tagit del av psykolog Katarina Grims föreläsning om Psykisk ohälsa och en anhörigstödjares berättelse. Aktiviteter riktade till chefer - Intensivutbildningar i ESL, MI, SE och Bemötande. - Presentation och diskussion runt utvärdering Reflektioner och tips om implementering. - Föreläsning om bl.a. evidens, kunskapssyn, förändring och ledarskap. - Diskussioner om hur projektets mål kan förankras och intentionerna för framtiden. - Diskussioner om samarbete över huvudmannagränser och kulturskillnader. Föreläsningsserie neuropsykiatri Personal, brukare och anhöriga erbjöds föreläsningar om neuropsykiatriska diagnoser, om de senaste rönen och ny behandling, om diagnoser som förändrats med samhällets krav, om lärande och pedagogikens möte med psykiatrin. Föreläsningsserien avslutades med Östra teaterns pjäs Autist javisst! Föreläsning Case Management Case Management, CM, är en insats för att koordinera vården av personer med psykiska funktionshinder så att de kan leva ett så självständigt liv som möjligt. Även utan att införa metoden fullt ut går det att arbeta CM-inriktat Andra stödjande aktiviteter Handledning Med syftet att implementera de nya kunskaperna erbjöds handledning av kursledarna. Miniprojekt De som genomgått någon utbildning har haft möjlighet att söka medel för ett s.k. miniprojekt. Beslut togs av projektets ledningsgrupp. Innehållet kunde vara att få råd och tips om hur arbetsgruppen/verksamheten kan ta tillvara kunskap, hjälp och strategi vid implementeringsarbetet och stöd i hur man utvecklar brukarinflytande. Nätverk Nätverk har bildats dels för att stödja varandra och dels för att stödja verksamhetens egen personal. 3.3 Utbildningskostnader Utbildning Antal dagar Kostnad per person Antal deltagare per grupp MI kr 20 ESL kr 20 PPI kr - Basutbildning kr 25 SE kr 25 Brukarutbildning kr

14 4 Resultat Totalt har över 730 personer deltagit i någon/några utbildningar. Förutom personal från landstinget och kommunerna har också personal och brukare från Fontänhuset i Nyköping, från Kooperativet Silvermånen, IFSAP, RSMH och ett behandlingshem deltagit. Deltagarnas helhetsintryck av utbildningarna är att de har haft hög kvalitet och de har fått mycket goda omdömen. Tabell 1. Antal personal i kommuner resp. landsting som deltagit i utbildningarna Landsting Kommun ESL MI BAS Bemötande Empowerment Återhämtn SE PPI Utbildningarna har riktat sig till 340 personal från kommunerna och 250 från landstinget. Tabellen visar att kommunerna i betydligt större utsträckning utnyttjat utbildningsutbudet än vad landstinget gjort. 4.1 Deltagande i ESL, MI och Basutbildning Tabell 2 beskriver fördelningen av deltagandet i MI, ESL, och Basutbildningen. Den psykiatriska verksamheten redovisas dels från södra länsdelen (NLN) och dels från västra (KSK). Landstinget har erbjudit få personal att gå Basutbildningen vilket kan bero på att utbildningen erbjudits i den södra länsdelen under i det s.k. Miltonprojektet och att behovet av utbildningen därför varit mindre. 10

15 Tabell 2. Antal personer som deltagit i ESL-, MI- och Basutbildning fördelat på verksamheterna. Nyköping Lt Katrineholm Lt Gnesta Nyköping Katrineholm Oxelösund Trosa Vingåker Flen ESL MI BAS Förhållandevis många har gått utbildningen i både ESL och MI, vilka båda kompletterar varandra. Flera av nyckelpersonerna i MI är också kamratstödjare i ESL. Ett unikt och framgångsrikt samarbete runt ESL, individuellt och i grupp, mellan kommunerna Katrineholm och Vingåker tillsammans med landstinget i Katrineholm (Psykosteamet), har lett till att man bjudit in brukare, personal och politiker till ett informationsmöte. Ett 80-tal personer kom till informationen. Tre brukare och huvudmännens personal berättade vad ESL innebar och vilken betydelse metoden haft för dem. Utan ESLutbildningen hade brukarna aldrig vågat framträda berättar de. Flens kommun deltog med personal och brukare för att inspireras att använda metoden. 4.2 RSMH utbildningarna Över 500 utbildningsplatser har utnyttjats. En och samma person kan ha deltagit i flera utbildningar. Under Bemötandeutbildningen deltog 223 personer, 146 personer deltog i Empowerment och brukarinflytande och 140 personer deltog i Återhämtningsutbildningen. 11

16 Tabell 3. Antal personer som deltagit i RSMH:s utbildningar fördelat på verksamheterna Nyköping Lt Katrineholm Lt Gnesta Nyköping Katrineholm Oxelösund Trosa Vingåker Flen Bemötande Empowerment Återhämtning 4.3 Handledning Under 2010 erbjöds handledning efter genomgången grundutbildning i ESL och MI vid fyra tillfällen, tillsammans med de man gått grundutbildningen med. Då deltagarna kom från olika verksamheter och man ville diskutera det som pågick i den egna verksamheten, övergick projektet till att anordna handledningen verksamhetsvis deltog 86 personer i ESLhandledning och 57 personer i MI-handledning. Under 2011 erbjöds handledning verksamhetsvis. 36 personer deltog i ESL-handledning och 28 personer i MI-handledning. Handledning erbjöds vid två till tre tillfällen. Samtidigt erbjöds miniprojekt. Miniprojekten uppskattades mer då det bara var personer från den egna arbetsplatsen som deltog. Tabell 4. Antal personal som deltagit i handledning i kommun och landsting ESL handledning MI handledning År 2010 År

17 4.4 Miniprojekt De som genomgått någon utbildning har haft möjlighet att söka medel för ett s.k. miniprojekt. Innehållet kunde vara att få råd och tips om hur arbetsgruppen/verksamheten kan ta tillvara kunskapen, hjälp och strategi vid implementeringsarbetet och stöd i hur man utvecklar brukarinflytande. Ett miniprojekt kunde omfatta en halvdag, en heldag eller två halvdagar. Under 2010 beviljades 11 miniprojekt, 13 miniprojekt under 2011 och 20 miniprojekt under 2012, totalt 44 miniprojekt Tabell 5. Antal genomförda miniprojekt per verksamhet ESL MI Övriga Gnesta Vingåker Nyköping Flen Trosa Oxelösund Katrineholm IFSAP Katrineholm Lt Kh Lt/Kh/Vi Miniprojekt med Motiverande samtal Totalt har 10 miniprojekt med MI beviljats. Nyköpings kommun ansökte om tre (3) projekt, Gnesta kommun om två (2), Katrineholms kommun om ett (1) projekt, Trosa kommun två (2) projekt och anhöriga två (2) projekt. Landstinget och Oxelösunds och Flens kommuner har inte ansökt om miniprojekt. Miniprojekt med ESL Totalt har 28 miniprojekt beviljats där man behövt hjälp med implementering/handledning av ESL på sin arbetsplats Nyköpings kommun 1 3 Trosa kommun Gnesta kommun Oxelösunds kommun 1 Vingåkers kommun 1 1 Flens kommun 1 1 Psyk.klin Katrineholm KSK 2 KSK/Katrineholm/Vingåker

18 Gnesta kommun har, trots att det är en förhållandevis liten kommun, ansökt om sju (7) miniprojekt som rör ESL. Psykosteamet på Kullbergska sjukhuset har gemensamt ansökt om medel tillsammans med Katrineholms och Vingåkers kommuner för fem (5) projekt vilket resulterat i ett unikt samarbete. Övriga miniprojekt - Psykosteamet i Katrineholm har beviljats projektmedel för uppföljning och för stöd i planering och start av anhörig-/patientutbildning (PPI) för patienter med psykosdiagnos. - Oxelösunds kommun har beviljats en ansökan för att komma igång med SE i kommunen under Nyköpings kommun beviljades projektmedel för att under två halvdagar arbeta med förhållandet brukare/personal och om bemötande/förhållningssätt. - Oxelösunds kommun beviljades projektmedel för brukare som ville lära sig mer om mötesteknik med målsättningen att starta ett brukarråd. - IFSAP beviljades projektmedel för uppföljning av anhörigutbildningen. - Oxelösunds kommun beviljades projektmedel för att bjuda in en brukare som föreläsare för att personalen skulle få ökad kunskap och insikt om hur det är att leva med flera diagnoser inom neuropsykiatrin, hur olika funktionshinder påverkar varandra, vilka konsekvenser de får för vardagen och bemötande/förhållningssätt. 4.5 Nätverk Olika nätverk har bildats dels för att stödja varandra och dels för att stödja verksamhetens egen personal. Drygt 20 personer är nyckelpersoner för MI Motiverande samtal, som i framtiden planerar att träffas ett par gånger per år. En speciell stafettpinne har tillverkats för att överräckas till kommande ansvariga arbetsgrupp för nätverksmötet. För ESL finns det drygt 30 personer som är aktiva s.k. kamratstödjare som också planerar att träffas ett par tillfällen per år. 4.6 Brukarråd En av projektets målsättningar var att skapa ett ökat brukarinflytande. Ett resultat av de brukarutbildningar som hållits är att Brukarråd har bildats. Det har skett i Katrineholm Vingåker, Flen, Gnesta, Trosa och Oxelösunds kommuner. Samtliga brukarråd har en rådgivande funktion. I Gnesta kommun deltar en representant från brukarrådet vid anställningsintervjuer. Nyköpings kommun förbereder att starta upp för ett brukarråd inom kort. NSPH fungerar som ett övergripande brukar- och närståenderåd till landstinget. 14

19 5 Brukarrevision Brukarrevision är en granskning av en enhet eller verksamhet som ger stöd, vård eller service till personer med psykiska funktionshinder och som utförs av brukare och/eller närstående. (RSMH:s och Schizofreniförbundets definition) Inom Näckrosprojektet har tre revisioner utförts, två på boenden i Katrineholm och ett på ett boende i Vingåker. Den fjärde revisionen, som skulle ha utförts inom Landstingets verksamhet, blev av olika anledningar inställd. Arbetet började med att 15 brukarrevisorer fick två utbildningsdagar. Dessa dagar innehöll främst en övergripande utbildning om vad brukarrevision innebär, sekretess och intervjuteknik. Därefter planerades och utfördes de tre revisionerna av projektledare, brukarrevisorer och Kooperativet Silvermånen. Någon speciell metod har inte använts. Man har dock tittat på revisioner som utförts av Stora Sköndal och lånat idéer därifrån, vilket har utmynnat i en egen modell. I rapporten (bilaga 1) som brukarna från 5:an i Katrineholm har sammanställt finns mer kunskap och information om vad som är viktigt att tänka på i arbetet med brukarrevisioner framöver. Projektledaren för brukarrevisionerna intervjuade beställarna om deras erfarenheter. (bilaga 1) Kostnaden för att få en brukarrevision utförd rör sig runt kr och tar ca 8 veckor att utföra. 6 Utvärdering Näckrosprojektet har utvärderats vid två tillfällen. En utvärdering av kompetenssatsningarna gjordes av Maria Skarin under Utvärderingen fokuserade på att följa upp om målsättningarna med projektet uppnåtts, utbildningarnas kvalitet samt implementeringen av de nya kunskaperna. Personal och brukare fick besvara en enkät vid det första och sista utbildningstillfället Varje utbildare genomförde en egen enkätundersökning. Utvärderingen visade att det fanns skillnader i kunskapsbas mellan kommunerna och landstinget. Personalen upplevde det positivt att ha fått dela erfarenheter med personal från andra verksamheter. Det fanns en tendens till att samsynen hade ökat mellan huvudmännen, medan samverkan enligt kommunens personal fungerade sämre i slutet av 2010 jämfört med tidigare. Förhållningssättet och bemötandet gentemot brukaren/patienten hade blivit mer gemensamt. Brukarinflytande arbetade man med i högre utsträckning inom kommunernas verksamheter än inom landstinget. Det individuella brukarinflytandet hade ökat något. Utbildningarna hade varit av bra kvalitet och på flera sätt bidragit till att öka meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet i arbetet, framför allt för kommunens personal. Personalen inom kommunerna tycktes ha fått bättre förutsättningar att implementera den nya kunskapen jämfört med landstinget. Den andra utvärderingen 14 har utförts av Emme-Li Vingare under handledning av Õie Umb- Carlsson, FoU Sörmland (bilaga 2). Uppdraget var att utvärdera projektet utgående från målsättningen om en förbättrad vård och omsorg för människor med psykisk ohälsa, något 13 M. Skarin. Utvärdering av Näckrosprojektet E L Vingare. Näckrosprojektet. Rapport FoU Sörmland 2013:1 15

20 som uppnås genom utbildningsinsatser som syftar till ökat brukarinflytande, en gemensam kunskapsbas för personalen samt samsyn gällande förhållningssätt och bemötande. Utvärderingen har skett genom tio fokusgruppsamtal samt att personal och brukare har fått besvara frågor ur de enkäter som använts vid tidigare utvärdering. I analysen av personalenkäten (n=194) framkom ett positivt samband mellan utbildningarna i ESL, empowerment och föreläsningsserien i neuropsykiatri för samarbete och synen på den andra huvudmannen som en jämlik part. I analysen av fokusgruppssamtalen identifierades sju fenomen som var relevanta för projektet och dess målsättning. Fenomenen är brukaren i fokus, förändrade relationer, utveckling och nytändning på jobbet, samarbete, samverkan och samsyn, organisationen som hinder eller möjlighet, deltagande och hållbar utveckling. Konklusionen är att Näckrosprojektet erbjudit en god start på ett långsiktigt arbete för människor med psykisk ohälsa. Processen har genom projektet inletts främst på individnivå. På en organisatorisk nivå krävs fortsatt engagemang för att implementera och upprätthålla metoder, men också arbete för en god människosyn inom psykiatrisk vård och omsorg, eftersom förutsättningar för en förändrad människosyn, rollutveckling och ökad samverkan är lånsiktiga interventioner på flera nivåer, något som kräver ett aktivt agerande idag. 7 Diskussion Möjligheterna till förankring i organisationen Tidsspannet mellan den tidpunkt missivet från Socialstyrelsen kom till dess ansökan skulle vara klar var alldeles för kort, vilket också Socialstyrelsen i sin uppföljning 2010 konstaterar. (Socialstyrelsen, 2010) 15. Man konstaterar att utbildningssatsningen kunnat vara ännu effektivare om man från början vetat att detta var starten för en flerårig satsning utan krav på snabb medelsförbrukning. Möjligheterna att förankra satsningen där förändringsbenägenheten var som störst hade också ökat. Genom ett tidigare samarbete i det s.k. Miltonprojektet ( ) hade en arena för samverkan vuxit fram i den södra länsdelen. Förutsättningarna för ett ytterligare projekt var goda och man bestämde sig för att även bjuda in västra och norra länsdelen i projektet. Norra länsdelen ansökte om ett eget projekt och tackade nej till inbjudan medan västra länsdelen tackade ja. Den psykiatriska kliniken i den södra och västra länsdelen hade slagits samman Öppenvårdsmottagningarna i Katrineholm och Flen fanns kvar, men all slutenvård flyttades till Nyköpings lasarett. Den psykiatriska kliniken skulle nu inte bara samarbeta/ samverka med Nyköpings, Oxelösunds, Trosas och Gnestas kommuner utan också med Katrineholms, Vingåkers och Flens kommuner. Denna omorganisation underlättade inte förankringsprocessen. Motstånd mot förändringar Inte bara inom landstinget hade man stora ekonomiska problem och arbetade med besparingar och omorganisationer, utan situationen såg i stort sett likadan ut för alla verksamheter i projektet. Projektmedlen fick inte finansiera huvudmännens löne- och vikariekostnader vilket 15 Socialstyrelsen. Delrapport 1. Kompetenssatsning

21 ledde till motstånd. Inom landstinget fick man dessutom inte anställa vikarier. Om den situationen skapat mer oro för förlorad kontroll och kompetensbrister är svårt att uttala sig om, liksom farhågor om projektet skulle leda till en ökad arbetsbelastning. Skulle man ha någon nytta med förändringen? Var man förändringstrött? Ledarskapets betydelse Goda ledare tvingar inte medarbetare att göra saker, de motiverar dem att vilja göra saker. Ledaren förmedlar oförtröttligt entusiasm till sina medarbetare. Medarbetarna behöver kontinuerlig påfyllnad i form av bl.a. erkänsla och uppskattning. En frånvarande ledare, låg status, otrygghet på arbetsplatsen och stress motverkar motivationen. Ett aktivt, målinriktat ledarskap är således en viktig framgångsfaktor. Gnesta kommun, som varit mest framgångsrik, har haft samma verksamhetschef under hela projekttiden, medan landstinget under samma period haft tre, vilket naturligtvis måste påverka resultatet. Vidare har Gnesta kommun deltagit i handledningar, haft flera miniprojekt och har god representation i nätverken, vilket har haft stor betydelse för implementeringen av de nya kunskaperna. Landstingets verksamhet i Katrineholm skiljer sig från den på Nyköpings lasarett genom att ha startat upp gemensamma miniprojekt med Katrineholms och Vingåkers kommuner. Ökat brukarinflytande En målsättning med projektet har varit att skapa ökat brukarinflytande i vård, omsorg, behandling och rehabilitering av personer med psykisk funktionsnedsättning. Brukarna har, genom att delta i utbildningarna, startat en process som förhoppningsvis inte dör ut med projektet. En process som för flera brukare lett till bättre självkänsla och större delaktighet i samhället, där man har rätt till ett självständigt liv. Brukarna har uppskattat att delta i utbildningarna tillsammans med personalen och de har känt sig mer jämlika när de gått tillsammans. Färre brukarrevisioner än planerat kunde genomföras, men de som utfördes var mycket lärorika för revisorerna. Möjligheterna att bilda ett kooperativ, som ska arbeta med att göra revisioner, undersöks av brukare tillsammans med Kooperativet Silvermånen. Kommer kostnaden att avskräcka kommuner och landsting från att göra beställningar? Brukarråd har bildats under projekttiden i samtliga kommuner utom en där arbetet är påbörjat. I landstinget representerar NSPH brukar-anhörigrådet. Om Näckrosprojektet haft del i den processen är svårt att uttala sig om eftersom någon uppföljning om varför och hur råden bildats inte gjorts. Förhoppningsvis kan framför allt brukarutbildningen, men också övriga utbildningsinsatser, ha bidragit till att brukarråden kommit till stånd. Av det skälet är det också viktigt att brukarutbildningen med uppföljningsträffar kan fortsätta utanför projektets ramar. För anhöriga/brukare är det viktigt att råden inte bara blir tillfällen för ensidig information utan också att man blir delaktig i besluten, vilket inte alltid är fallet. De utbildningar som erbjudits baspersonalen i både kommuner och landsting har ytterligare förstärkt processen mot ett ökat brukarinflytande. Många deltagare i RSMH:s utbildningar har uttalat hur viktigt det har varit att möta brukare som föreläsare. Fokusgrupperna framhåller enligt utvärderingen att det arbets- eller tänkesätt som blivit ett resultat av projektet, har lett till förbättringar för brukarna både på individuell och på organisatorisk nivå vilket var en av projektets målsättningar. Positivt är också att man i fokusgrupperna uttalar att man upplever sig förstå brukarna bättre. Beror detta på de arbetsmetoder och den kunskap som projektet har försökt att förmedla? 17

22 En gemensam stadigvarande kunskapsbas Kommunerna har i större omfattning deltagit i utbildningsutbudet än vad landstinget har, men även inom kommunerna finns skillnader. Beror detta på omorganisationer och/eller ekonomiska restriktioner? Att vikariekostnaderna inte fick täckas av projektmedel har varit ett stort hinder eftersom verksamheten måste hållas igång trots att personalen utbildades, eller är det ett ledarskap som inte kunnat motivera personalen att delta? Landstingets närvaro på utbildningarna efterfrågades av många i kommunerna. Handledning och miniprojekt har betytt/betyder mycket för att behålla och utveckla kunskaperna. Utbildning i sig garanterar inte att man använder de nya metoderna och garanterar heller inte att man gör det på rätt sätt, utan det krävs både mer interaktiva inslag och löpande handledning. Försöket att ge handledning över verksamhetsgränserna misslyckades och i stället gjorde man det möjligt att starta miniprojekt och att få handledning arbetsplatsvis. Att starta upp miniprojekt och se till att personalen får handledning visade sig vara en framgångsrik väg för implementeringen av de nya metoderna. Psykiatriska kliniken i södra länsdelen har dock inte ansökt om något miniprojekt för stöd i sitt implementeringsarbete och av det fåtal personal som utsetts till nyckelpersoner i MI finns ingen kvar. En kamratstödjare finns kvar för ESL på kliniken i Katrineholm. Även nätverken för MI och ESL har en viktig funktion att fylla när kunskaper ska bibehållas. Kommunalt anställda är i regel mer positiva och rapporterar att de använder sig av sina nya redskap i sitt arbete i högre utsträckning än landstingspersonalen. Samverkan/samsyn I utvärderingen konstateras att kommunanställda som genomgått utbildning i ESL har en mer positiv syn på samverkan mellan kommun och landsting när brukare är i behov av samordnade insatser. Även när det gäller synen på samarbete skiljer sig landstingspersonalen från de kommunanställda genom att de upplever att samsyn/samarbete istället minskat. Brukarna är de som vinner på en ökad samverkan/samsyn och påtalar att när samverkan brister får det effekter på hur de mår. Fler kommuner och enheter inom landstinget kan utveckla ett samarbete som kommunerna Katrineholm och Vingåker gjort tillsammans med Psykosteamet i Katrineholm runt ESL. En uppföljning av hur brukarna mår och personalens syn på samverkan efter en utbildning borde göras. 8 Långsiktig kompetensplan I projektansökan har en långsiktig kompetensplan ingått som en viktig del för att effekterna av de utbildningsinsatser som gjorts under projektet inte skulle försvinna. Viljan att samverka och att hitta organisatoriska lösningar finns hos huvudmännen inom både kommuner och landsting. Näckrosprojektets ledningsgrupp kan i nuläget endast ge rekommendationer. I den södra länsdelen har kommuner och landsting utsett en grupp som ska arbeta fram en långsiktig plan medan man i västra länsdelen avvaktar till dess utvärderingen av projektet är klar. 18

23 8.1 Utbildningar Basutbildning Basutbildningen är en grundläggande utbildning i definitioner, diagnoser och behandling av psykisk hälsa/sjukdom samt kunskap om neuropsykiatri och arbetsmiljöperspektivet (hot och våld). Undervisningen genomförs både i föreläsningsform och i blandade grupper av personal från olika organisationer och verksamheter. Målgruppen är nyanställd baspersonal som saknar specifik baskunskap i psykiatri och även annan personal (t.ex. handläggare) som saknar eller behöver en ny uppdaterad sådan. Basutbildningen är en viktig grundsten i samverkan mellan kommuner/landsting. Projektet föreslår att kommuner och landsting årligen inventerar den berörda målgruppen för att kunna planera utbildningstillfällen anpassat till behovet. Vid varje utbildningstillfälle kan 25 personer utbildas. Under projekttiden har utbildningen dels hållits i södra länsdelen (Nyköping) och i västra länsdelen (Katrineholm) men ingen strikt länsdelstillhörighet har tillämpats. Ledningsgruppens rekommendation är att basutbildningen genomförs efter en årlig inventering. Bemötande Utbildningen handlar om vad ett bra bemötande är, hur det kan påverka brukarens möjlighet att vara med och påverka och också återhämta sig. Olika övningar ger möjlighet att prova sig fram för att kunna förbättra sitt bemötande i relation till patienterna/brukarna på sin egen arbetsplats. Brukare/anhöriga har haft möjlighet att delta under projekttiden. Ledningsgruppens rekommendation är att utbildningen i Bemötande finns med i samtliga huvudmäns utbildningsplaneringar och riktar sig till samtliga personalkategorier. Empowerment och brukarinflytande Kursens målsättning är att öka brukarinflytandet i den verksamhet man befinner sig. Kursen handlar om att ta makt över sitt liv, hur man som personal inom kommun och landsting kan arbeta för att brukarna ska få ett verkligt inflytande. Under 2012 skrevs en överenskommelse om samarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Ett samlat ansvar för brukarens bästa huvudmännen samordnar sina ansvarsområden för att ge personer med psykiska funktionsnedsättningar sammanhållna, kunskapsbaserade och individanpassade insatser. Brukar- och närståendeorganisationer bör ses som naturliga parter i samverkansprocessen mellan landsting och kommun liksom i respektive organisationernas interna arbete. Nationell samverkan för psykisk hälsa, NSPH, har utsett representanter till Arbetsgrupp Södra Psykiatri, ASP, och Arbetsgrupp Västra Psykiatri, AVP. NSPH kommer också att fungera som ett övergripande Brukar- och närståenderåd för de psykiatriska vuxenklinikerna i Sörmland. Ledningsgruppens rekommendation är att utbildningen Empowerment och brukarinflytande kommer att finns med i samtliga huvudmäns utbildningsplaneringar fortsättningsvis. 19

24 Brukarutbildning Den brukarutbildning som projektet erbjudit i Kooperativet Silvermånens regi har endast vänt sig till brukare och är en grundläggande utbildning för den brukare som t.ex. i framtiden skulle vilja delta i ett brukarråd. Ledningsgruppens rekommendation är att brukarutbildningen som givits i Silvermånens regi kommer att behövas som ett led i ett ökat brukarinflytande. Anhöriga Psykopedagogisk intervention, PPI, går ut på att genom ökad kunskap, kommunikationsträning och problemlösning reducera belastningen för familjen. Familjen och närstående ska ses som en resurs i arbetet med brukaren. Även annan anhörigutbildning i samarbete med anhörigstrateg behöver prioriteras. Anhöriga representeras av NSPH i brukar- och anhörigråd. Ledningsgruppens rekommendation är att anhöriga bjuds in till relevanta utbildningar och informationstillfällen. 8.2 Handledning I utvärderingar och under utbildningar har det framkommit att det rent praktiskt och logistiskt är problem med att samordna handledning. Det skulle innebära att några i en handledningsgrupp måste lägga ned mycket tid på resande fram och tillbaka från handledningen och att vissa kommuner kan få högre kostnader för vikarier, resor m.m. Hanteringen av sekretess mellan verksamheterna kan också ge problem. Handledning av regelbunden karaktär är därför svårt att planera i en långsiktig kompetensplan. Ledningsgruppens rekommendation är att handledningen sker kommun-/verksamhetsvis. 8.3 Nätverk Ett stort behov av nyckelpersoner/kamratstödjare har uppstått utifrån flera utbildningar (MI, ESL och PPI). De har erhållit en specifik utbildning för uppdraget och har sedan erbjudits att delta i olika nätverksträffar där man också fått kunskapspåfyllning från varandra och från utbildaren. Vi anser att det är av största vikt att dessa nätverk består för att ett långsiktigt kunskapsutbyte ska kunna ske. Ledningsgruppens rekommendation är att huvudmännen möjliggör att nätverken bibehålls. 20

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING

UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING Ett miniprojekt utifrån ESL:s utbildningsmaterial i Näckrosprojektets intention att arbeta över gränserna kommun och landsting. Miniprojektet

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

satsning från kunskap till praktik Brukare utvecklar missbruksoch beroendevården

satsning från kunskap till praktik Brukare utvecklar missbruksoch beroendevården satsning från kunskap till praktik Brukare utvecklar missbruksoch beroendevården nationell satning på brukarmedverkan Brukares krav på förändring och förbättring är den viktigaste kraften för att utveckla

Läs mer

Evidens. vård och utbildning

Evidens. vård och utbildning Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens

Läs mer

Kompetensutveckling under 2010 samt planering av 2011 års kompetensutveckling

Kompetensutveckling under 2010 samt planering av 2011 års kompetensutveckling VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Ingela Lövgren, utvecklingsledare Vård- och omsorgsnämndens handling nr 3/2011 KOMPETENSUTVECKLING 2010/2011 1 (6) VON/2009:60, 2010:114-027 Godkänd av vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Näckrosprojektet. Kompetensutveckling för samverkan och brukarinflytande. Emme-Li Vingare. FoU i Sörmland Rapport 2013:3 1

Näckrosprojektet. Kompetensutveckling för samverkan och brukarinflytande. Emme-Li Vingare. FoU i Sörmland Rapport 2013:3 1 Näckrosprojektet Kompetensutveckling för samverkan och brukarinflytande Emme-Li Vingare FoU i Sörmland Rapport 2013:3 1 Förord I november 2006 överlämnade Nationell Psykiatrisamordning sitt slutbetänkande

Läs mer

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman Att arbeta med våld i nära relationer Ingrid Hjalmarson Eva Norman Utvärderingar om Våld i nära relationer Kommunernas och hälso- och sjukvårdens ansvar för insatser mot våld SoL 5 kap reglerar insatserna

Läs mer

Resursgrupps ACT (RACT)

Resursgrupps ACT (RACT) Korta versionen Resursgrupps ACT (RACT) en flexibel och integrativ metod Ett förslag till ACT-satsning inom PRIO gällande personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik Evidens och NSPH

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse

Läs mer

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd

Läs mer

PRIO (Plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa) satsningen

PRIO (Plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa) satsningen PRIO (Plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa) satsningen 2012-2016 PRIO är regeringens satsning för att förbättra livssituationen för personer med psykisk ohälsa. De prioriterade målgrupperna är

Läs mer

Program för stöd till anhöriga

Program för stöd till anhöriga Program för stöd till anhöriga 2017-2020 stockholm.se Maj 2016 Dnr: 3.1.1 244/2016 och 540-244/2016 Utgivare: Socialförvaltningen och Äldreförvaltningen 3 (11) Introduktion Det här programmet ska fungera

Läs mer

Projektplan för ansökan om bidrag för att förstärka kompetensen i arbetet med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning år 2010

Projektplan för ansökan om bidrag för att förstärka kompetensen i arbetet med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning år 2010 2009-09-10 1 Projektplan för ansökan om bidrag för att förstärka kompetensen i arbetet med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning år 2010 1 Projektets namn: KomBas 2 De tio kommunerna i Sjuhärad/Södra

Läs mer

Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning

Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning - en enkätundersökning genomförd av NSPH, Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa. Inledning Alla har rätt till ett liv utan diskriminering,

Läs mer

Handlingsplan för ökad patient-/brukarmedverkan

Handlingsplan för ökad patient-/brukarmedverkan Handlingsplan för ökad patient-/brukarmedverkan Uppdrag via den första överenskommelsen om samverkan mellan psykiatrin, socialtjänsten och NSPH Handlingsplan för ökad patient-/ brukarmedverkan inom vård

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd GAP-analys 2012-01-20 för att identifiera och åtgärda gapet mellan befintlig och önskad situation Rekommendationer

Läs mer

Innehållsförteckning BILAGA 3 INTERVJUGUIDE... 1

Innehållsförteckning BILAGA 3 INTERVJUGUIDE... 1 Bilaga 2 1 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...1 INLEDNING...3 BAKGRUND... 3 SYFTE... 3 UTVÄRDERINGENS GENOMFÖRANDE... 3 METOD...4 DATAANALYS... 4 A. Enkäter... 4 B. Fokusgrupper... 4 TEORI...5

Läs mer

-Stöd för styrning och ledning

-Stöd för styrning och ledning -Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag

Läs mer

Brukarrörelsens synpunkter 2015

Brukarrörelsens synpunkter 2015 Brukarrörelsens synpunkter 2015 Analys av arbetet som följer av Länsövergripande överenskommelse om samverkan för kommuner och landsting i Dalarnas län kring personer med psykiska funktionsnedsättningar

Läs mer

Kartläggning gällande personliga ombuds samverkan i länet

Kartläggning gällande personliga ombuds samverkan i länet Kartläggning gällande personliga ombuds samverkan i länet Bakgrund Nämnden för vård, omsorg och hjälpmedel har 2014-05-23 efterfrågat en kartläggning om hur det ser ut gällande kommunernas och landstingets

Läs mer

Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar. Omfattning, förutsättningar och framtidsutsikter för privat utförd vård och omsorg

Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar. Omfattning, förutsättningar och framtidsutsikter för privat utförd vård och omsorg Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar Bakgrund *Socialtjänstlagen och Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade har bestämmelser om att kvaliteten i verksamheten

Läs mer

Näckrosprojektet. Sörmlands kommuner och landsting i samverkan

Näckrosprojektet. Sörmlands kommuner och landsting i samverkan Näckrosprojektet Sörmlands kommuner och landsting i samverkan En gemensam satsning för att förbättra vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning Innehåll Inledning 3 Övergripande

Läs mer

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013.

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (5) Vård och omsorgsförvaltningen Arbetsmarknadsenheten, IFA Diarienummer 59117/2012 ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER

Läs mer

Sammandrag inspirationsdag för ökat brukarinflytande på verksamhets- och organisationsnivå, av Sofia Wange. 6 oktober 2016 i Wilandersalen

Sammandrag inspirationsdag för ökat brukarinflytande på verksamhets- och organisationsnivå, av Sofia Wange. 6 oktober 2016 i Wilandersalen Sammandrag inspirationsdag för ökat brukarinflytande på verksamhets- och organisationsnivå, av Sofia Wange 6 oktober 2016 i Wilandersalen Moderator Elisabet Norlinder Välkomsttal av Marie-Louise Forsberg

Läs mer

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar P R O J E K T N A M N U T G Å V A D A T U M D I A R I E N R Delprojektplan Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar Syfte: Skapa möjligheten att använda tekniska lösningar som ett komplement vid vårdplaneringar

Läs mer

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 2010-12-08 HSN förvaltning Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 Mål med utvecklingsarbetet Målet för utvecklingsarbetet är att den missbruks-

Läs mer

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström.

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström. Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Studiehandledningen utgår från boken Samhällsbaserad psykiatri 2012 Studiehandledningen får kopieras. För mer information kontakta: Anja

Läs mer

Människan är den enda varelse som kan förändra sitt liv genom att förändra sina intentioner och handlingar. Själva kärnan i att vara människa är

Människan är den enda varelse som kan förändra sitt liv genom att förändra sina intentioner och handlingar. Själva kärnan i att vara människa är Människan är den enda varelse som kan förändra sitt liv genom att förändra sina intentioner och handlingar. Själva kärnan i att vara människa är alltså friheten att förändras. Men det kan vi göra först

Läs mer

Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län 2015-2018

Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län 2015-2018 Styrande dokument Måldokument Strategi Sida 1 (6) Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län 2015-2018 Inledning och bakgrund Delaktighets- och inflytandefrågor har under många år diskuterats

Läs mer

Rapport. Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevård 2013. www.ljungby.se

Rapport. Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevård 2013. www.ljungby.se www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevård 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-06-19 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser

Läs mer

Regional kvalitetsregisterkonferens

Regional kvalitetsregisterkonferens Göteborg den 5 oktober 2014 Regional kvalitetsregisterkonferens Patientmedverkan i kvalitetsregisterarbetet Kjell Broström, NSPH Kan reflektionerna kring psykiatrins register vara av intresse för andra

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2011 Publicerades 3 februari Vad är riktlinjerna? Rekommendationer på gruppnivå Stöd till styrning och

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se

Läs mer

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Delrapport för; Uppdrag om kunskapsutveckling och samverkan på sysselsättningsområdet kring personer med psykisk ohälsa KUR-projektet

Läs mer

Brukarrevision dec 2012

Brukarrevision dec 2012 Bilaga1 Brukarrevision dec 2012 Bakgrund Brukarrevision är en granskning av en enhet eller verksamhet som ger stöd, vård eller service till personer med psykiska funktionshinder som utförs av brukare och/eller

Läs mer

Simrishamn - Sjöbo Skurup Tomelilla - Ystad

Simrishamn - Sjöbo Skurup Tomelilla - Ystad Simrishamn - Sjöbo Skurup Tomelilla - Ystad Samverkan i sydöstra Skåne SÖSK Hur det hela började. När vi tog våra första steg Miltonprojekt SÖSK 2006-2008 Kartläggning av vuxna med psykiska funktionshinder

Läs mer

Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen

Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling Redovisning av utbetalda medel till landstingen Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

FRAMTIDENS PSYKAITRI ur ett patient-, brukar- och anhörigperspektiv

FRAMTIDENS PSYKAITRI ur ett patient-, brukar- och anhörigperspektiv FRAMTIDENS PSYKAITRI ur ett patient-, brukar- och anhörigperspektiv NSPH ett dynamiskt nätverk NSPH är ett nätverk av 13 patient-, brukaroch anhörigorganisationer inom psykiatrin. Vi delar ett antal grundläggande

Läs mer

Tjänsteskrivelse Återrapportering till Socialstyrelsen avseende kompetensutvecklingsprojektet Ett självständigt liv Vallentuna

Tjänsteskrivelse Återrapportering till Socialstyrelsen avseende kompetensutvecklingsprojektet Ett självständigt liv Vallentuna VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2013-01-23 DNR SN 2011.118 DAVID MATSCHECK SID 1/1 UTREDARE 08/587 854 60 DAVID.MATSCHECK@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Återrapportering

Läs mer

Handlingsplan 18 år och äldre

Handlingsplan 18 år och äldre Handlingsplan 18 år och äldre Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2013-09-25 1. Definition av målgrupp/er eller det område handlingsplanen

Läs mer

Projekt Västkompetens Yvonne Andersson - projektledare

Projekt Västkompetens Yvonne Andersson - projektledare Projekt Västkompetens Yvonne Andersson - projektledare Besöksadress: Skärgårdsgatan 4, 414 58 Göteborg Telefon: 076 118 93 63 E-post: yvonne.ma.andersson@vgregion.se INBJUDAN TILL UTBILDNING! Projekt Västkompetens

Läs mer

Innehåll upplägg och genomförande

Innehåll upplägg och genomförande Innehåll upplägg och genomförande Tjänst 1: Tjänstens innehåll, upplägg och metod/arbetssätt Innehåll: Vi kommer att jobba med individen efter dennes egna förutsättning. Deltagarna får coachning enskilt

Läs mer

Rapport utbildningssatsning 2013. för personal som i sin yrkesutövning möter människor med funktionsnedsättning

Rapport utbildningssatsning 2013. för personal som i sin yrkesutövning möter människor med funktionsnedsättning Rapport utbildningssatsning 2013 för personal som i sin yrkesutövning möter människor med funktionsnedsättning Januari 2014 Dnr: 3.3-956/2013 Utgivare: Socialnämnden Kontaktperson: Tina Heinsoo 3 (14)

Läs mer

KVALITETSDOKUMENT OCH KVALITETSKRITERIER

KVALITETSDOKUMENT OCH KVALITETSKRITERIER SOCIALFÖRVALTNINGEN Pm och riktlinjer Dokumentnamn Kvalitetsdokument och kvalitetsrutiner Utarbetad av Pia Berg med PLU som arbetsgrupp Fastställd av Socialnämnden 2011-02-23 Godkänd Gäller från 2011-03-01

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks och beroendevården i Norrbottens län

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks och beroendevården i Norrbottens län Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks och beroendevården i Norrbottens län Bakgrund Regeringen fattade den 24 april 2008 beslut om en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment Göteborg den 30 oktober 2014 Ann-Christine Gullacksen 1 Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment Göteborg den 30 oktober 2014 Ann-Christine Gullacksen 2 Delaktighetstrappan

Läs mer

STARTBIDRAG 2012 TILL SPECIALISERADE HEMTJÄNSTGRUPPER MED INRIKTNING MOT PERSONER ÖVER 65 ÅR MED DEMENSSJUKDOM ELLER KOGNITIV FUNKTIONSNEDSÄTTNING

STARTBIDRAG 2012 TILL SPECIALISERADE HEMTJÄNSTGRUPPER MED INRIKTNING MOT PERSONER ÖVER 65 ÅR MED DEMENSSJUKDOM ELLER KOGNITIV FUNKTIONSNEDSÄTTNING ÄLDREFÖRVALTNINGEN UTVECKLING OCH UTBILDNING Lotta Burenius 08 508 36 202 SID 1 (6) 2012-02-20 DNR 070101/2012 pm STARTBIDRAG 2012 TILL SPECIALISERADE HEMTJÄNSTGRUPPER MED INRIKTNING MOT PERSONER ÖVER

Läs mer

NSPH Skånes vision. Med Brukarkunskap blir vården bättre

NSPH Skånes vision. Med Brukarkunskap blir vården bättre NSPH Skånes vision Med Brukarkunskap blir vården bättre Conny Allaskog Socionom Anhörig Ordförande SHEDO Representant i NSPH Skåne NSPH Skåne står för Nationell samverkan för Psykisk Hälsa i Skåne Paraplyorganisation

Läs mer

Socialnämndens anvisning för anhörigkontakter gällande personer med långvarig sjukdom eller funktionshinder

Socialnämndens anvisning för anhörigkontakter gällande personer med långvarig sjukdom eller funktionshinder Socialnämndens anvisning för anhörigkontakter gällande personer med långvarig sjukdom eller funktionshinder SOCIALFÖRVALTNINGEN Innehåll I anhöriganvisningen ingår... 3 Inledning... 4 Kompetens... 5 Information

Läs mer

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Denna vägledning kan ses som ett stöd vid framtagandet av medarbetarens utbildnings- och introduktionsplan. Förslag på

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

Verksamhetsplan för Bryggarens hemtjänstområde

Verksamhetsplan för Bryggarens hemtjänstområde Verksamhetsplan2009-2011 för Bryggarens hemtjänstområde Reviderad 20110104 Till grund för enhetens verksamhet är Förvaltningen för omsorg och hälsas verksamhetsplan 2009-2011 Vision Vi är till för att

Läs mer

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund 2015-10-07 Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund Bakgrund Regeringen har de senaste åren gjort omfattande satsningar för att belysa och åstadkomma förbättringar

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Projektplan för ansökan om statsbidrag för försöksverksamhet med meningsfull sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning

Projektplan för ansökan om statsbidrag för försöksverksamhet med meningsfull sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning Projektplan för ansökan om statsbidrag för försöksverksamhet med meningsfull sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning Bakgrund Sedan flera år tillbaka har det funnits en tydlig politisk

Läs mer

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? 13:00 Inledning Birgitta Jervinge 13:15 Samverkansavtalet i Halland 14:00 Paus 14:15 Samordnade planer hur går det till?

Läs mer

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången. Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende

Läs mer

Vet den ena handen vad den andra gör? Lokalt råd för psykisk ohälsa- ett sätt att bry sig tillsammans.

Vet den ena handen vad den andra gör? Lokalt råd för psykisk ohälsa- ett sätt att bry sig tillsammans. Vet den ena handen vad den andra gör? Lokalt råd för psykisk ohälsa- ett sätt att bry sig tillsammans. SamKom Ett Miltonprojekt i Södra Älvsborg 10 kommuner Primärvården i Södra Älvsborg Brukarorganisationer

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

Återhämtningsinriktad psykiatri i Jönköpings län

Återhämtningsinriktad psykiatri i Jönköpings län Datum 2015-06-08 Antal sidor 0(8) Återhämtningsinriktad psykiatri i Jönköpings län Sammanfattning 2010-2014 Sara Thil och Annika Sköld Landberg 2015-05-21 Fortsatt arbete med Återhämtningsinriktad psykiatri

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Utdrag ur SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Delges: Socialnämnden Enheten för sysselsättning och arbete Peter Nyberg Styrdokument. 218 Dnr 2013KS391 Dpl 003

Utdrag ur SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Delges: Socialnämnden Enheten för sysselsättning och arbete Peter Nyberg Styrdokument. 218 Dnr 2013KS391 Dpl 003 Kommunstyrelsen Utdrag ur SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Datum 2013-10-22 Sid Delges: Socialnämnden och arbete Peter Nyberg Styrdokument 218 Dnr 2013KS391 Dpl 003 Handlingsplan Utifrån inventering och analys kring

Läs mer

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010 Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010 Olofström Sölvesborg INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund...2 Syfte...2 Projektmål...2 Tidplan...2

Läs mer

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän För vem? Barn och unga 0-25 år som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa och sjukdom Personer

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Lotta Persson, socialchef i Botkyrka, vice ordf i prioriteringsgruppen Vad är riktlinjerna till

Läs mer

Kompetensutveckling Lärande och vardagsutveckling. Information till utbildningsanordnare i Carpe

Kompetensutveckling Lärande och vardagsutveckling. Information till utbildningsanordnare i Carpe Kompetensutveckling Lärande och vardagsutveckling Information till utbildningsanordnare i Carpe Lärande och vardagsutveckling i Carpe Syftet med materialet är att informera utbildningsanordnare om Carpe

Läs mer

Från ord till handling

Från ord till handling Innehållet under denna timme Från ord till handling vad är brukarinflytande och hur kan man göra? Vad är inflytande och delaktighet Argument för Lite modeller Vad bidrar och hindrar Brukarinflytande Medborgarnas

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2015 - hur kan de hjälpa oss utveckla kunskapsbaserad vård - de största förändringarna jmf tidigare version av NR Göteborg 2016-08-31 Agneta

Läs mer

Handlingsplan Regional utvecklingsgrupp/vuxenpsykiatri

Handlingsplan Regional utvecklingsgrupp/vuxenpsykiatri Handlingsplan Regional utvecklingsgrupp/vuxen - 2017 Mål Åtgärd Målgrupp Implementering 1)Samverkan och samordning ska leda till upplevd god psykisk och fysisk hälsa samt god livskvalitet för brukare och

Läs mer

Närsjukvårdsberedningen

Närsjukvårdsberedningen Närsjukvårdsberedningen Bim Soerich Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 27 bim.soerich@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2014-10-13 Dnr 1402153 1 (5) Närsjukvårdsberedningen Delaktighet, inflytande och

Läs mer

Implementering av verksamhet 3.4.4

Implementering av verksamhet 3.4.4 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Egnell Eva Datum 2013-05-27 Rev 2013-06-04 Diarienummer UAN-2013-0313 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Implementering av verksamhet 3.4.4 Förslag

Läs mer

Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom

Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom Datum 2008-08-06 Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom Mellan Region Skåne och.. kommun har träffats följande ramavtal om samverkan kring personer över 18

Läs mer

Satsning på psykiatrikompetens. En kort summering av kompetenshöjning och samverkansutveckling i Västra Götaland 2009-2012

Satsning på psykiatrikompetens. En kort summering av kompetenshöjning och samverkansutveckling i Västra Götaland 2009-2012 En kort summering av kompetenshöjning och samverkansutveckling i Västra Götaland 2009-2012 STIMULANSMEDEL Via socialstyrelsen 2009 2012 för; Ökad psykiatrikompetens hos personal som möter människor med

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Lägesrapport om verksamheter med personligt ombud 2014

2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Lägesrapport om verksamheter med personligt ombud 2014 2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Avdelningen för regler och behörighet Anders Molt anders.molt@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Lägesrapport om verksamheter med

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014

VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014 VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014 Närvård I Uppsala län definieras närvård som det samverkansarbete inom hälso- och sjukvård och social omsorg som bedrivs mellan lanstinget och kommunerna. Syftet är

Läs mer

Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen

Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen Bakgrund Inom ramen för överenskommelsen mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och regeringen om stöd till en evidensbaserad praktik (EBP) för god

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsbeskrivning Fyrislundsgatan 62 plan 1, 4 och 5 Kontaktuppgifter Besöksadress: Fyrislundsgatan 62 Telefon: 018-727 69 45 vardochomsorg.uppsala.se www.sober.uppsala.se www.uppsala.se Sida 2 av

Läs mer

Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet. Kommuner och landsting samarbetar

Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet. Kommuner och landsting samarbetar Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet Kommuner och landsting samarbetar En utbildnings- och förändringssatsning Under 2007-2011 genomförs i Sverige ett projekt som syftar till att att ändra det psykiatriska

Läs mer

m e d s t a r k a r e r ö s t s t u d i e m a t e r i a l ➌ Att representera Att föra någons talan är en förmån. Tillsammans får vi en starkare röst.

m e d s t a r k a r e r ö s t s t u d i e m a t e r i a l ➌ Att representera Att föra någons talan är en förmån. Tillsammans får vi en starkare röst. ➌ Att representera 20 Att föra någons talan är en förmån. Tillsammans får vi en starkare röst. Det här avsnittet handlar om dig och ditt engagemang. Om hur personer med erfarenhet av psykisk ohälsa, psykiska

Läs mer

PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER

PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER Närvård i Sörmland Kommuner - Landsting i samverkan PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER till psykiskt funktionshindrade samt personer med beroende-/missbruksproblematik som bor i Eskilstuna och Strängnäs kommuner

Läs mer

Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds

Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds 1 (7) Typ: Plan Giltighetstid: 2015 Version: 1.0 Fastställd: SN 2013-02-21 Uppdateras: 1:a kvartalet 2014 Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2. Bestämmelser

Läs mer

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Slutrapport Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Datum: 2015-06-10 Diarienr: 2015/0164 Bakgrund Projektet Hjärnkoll har i utvärderingarna visat att det går att förändra attityder i vårt samhälle.

Läs mer

Personligt ombud Vad har hänt från 1992-2002? ISSN 1103-8209, meddelande 2002:27 Text: Barbro Aronzon Tryckt av Länsstyrelsens repro Utgiven av:

Personligt ombud Vad har hänt från 1992-2002? ISSN 1103-8209, meddelande 2002:27 Text: Barbro Aronzon Tryckt av Länsstyrelsens repro Utgiven av: Personligt ombud Vad har hänt från 1992-2002? ISSN 1103-8209, meddelande 2002:27 Text: Barbro Aronzon Tryckt av Länsstyrelsens repro Utgiven av: Fullständig rapport med omslag kan beställas hos Länsstyrelsen,

Läs mer

Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun

Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) och för

Läs mer

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen Närståendepolicy Policy för närståendes delaktighet i vuxenpsykiatrisk vård Psykiatrin antar utmaningen Under de senaste tjugofem åren har det pågått ett målmedvetet arbete med att minska den psykiatriska

Läs mer

Brukarinflytande - NSPHiG i samverkan med VG-regionen

Brukarinflytande - NSPHiG i samverkan med VG-regionen Brukarinflytande - NSPHiG i samverkan med VG-regionen 2016-07-05 Bakgrund NSPHiG (Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa i Göteborg) är en samverkansorganisation för 19 patient-, brukar- och anhörigföreningar

Läs mer

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Bilaga 1 Bilaga 1 Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Psykiskt funktionshindrade kan ibland behöva stödinsatser i form av annat boende än

Läs mer

Verksamhetsplan 2012 Önneröd Sands gruppbostad

Verksamhetsplan 2012 Önneröd Sands gruppbostad Verksamhetsplan 2012 Önneröd Sands gruppbostad Verksamhetsplan för Önneröd Sands gruppbostad 2012 Önneröd Sand är ett boende enligt LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Gruppbostaden

Läs mer