PROJEKTRAPPORT. Fortsatt kompetenshöjning för baspersonal i samordnat kontaktmannaskap samt återhämtningsinriktat arbetssätt.

Transkript

1 PROJEKTRAPPORT Fortsatt kompetenshöjning för baspersonal i samordnat kontaktmannaskap samt återhämtningsinriktat arbetssätt. Sara Thil Annika Sköld - Landberg

2 Sammanfattning Projektets syfte har varit att implementera arbetsmodellen samordnat kontaktmannaskap samt att introducera begreppet återhämtning. Ett dokument med beskrivning av samordnat kontaktmannaskap samt arbetsverktyg för modellen har framställts för att kunna starta upp nätverk och samordning kring individen. Utbildningar och information har getts till alla berörda. Uppföljningen i slutet av projektet har gett en förklaring kring hur svårt det kan vara att komma igång med samordning. Utbildningar i ett återhämtningsinriktat arbetssätt för personalen från kommunerna samt landstinget har genomförts. En avslutande workshop för en del av deltagarna från utbildningarna visades vara viktig för att utveckla det fortsatta arbetet av återhämningsinriktat arbetssättet. Både i arbetet med att samordna insatser via nätverksarbete och återhämtningsinriktat arbetssätt är brukarperspektivet centralt. 2

3 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...2 BAKGRUND...4 SYFTE...5 METOD...5 RESULTAT...6 DISKUSSION...7 SLUTSATSER...8 BILAGOR...9 3

4 Bakgrund Projektet är en fortsättning på ett föregående projekt där satsningar har gjorts på kompetensenhöjning för baspersonal som arbetar på psykiatriska kliniken i Jönköping samt i Jönköping, Habo och Mullsjö kommun. Projektansökan, som var ställd till socialstyrelsen, innehöll tre delar varav medel erhölls för två. Den ena delen innebar implementering av arbetsmodellen samordnat kontaktmannaskap, den andra var att introducera begreppet återhämtning. Underlaget till projektansökan har delvis utgått från förslag som kommit in från brukarorganisationer i Jönköping, förslaget om önskemål kring en mer samordnad form kring brukarna och dess anhöriga prioriterades samt att genomföra återhämtningsutbildningar för personal. Samordnat kontaktmannaskap är en arbetsmodell för att samordna insatser från kommun och landsting och berör målgruppen: Psykiskt funktionshindrade personer över 18 år med svår psykisk störning eller sjukdom som orsakat en funktionsnedsättning med förlust av förmågan i sådan grad att det inverkar på den dagliga livsföringen och att detta funktionshinder bedöms som långvarigt (Mål för gemensamma insatser till psykiskt funktionshindrade som bor i Jönköping kommun ). De som tillhör målgruppen, enligt definitionen ovan, bor i eget ordinärt boende, har fortlöpande kontakt med minst en verksamhet inom psykiatriska kliniken och minst en verksamhet inom kommunen, har rätt till en samordnad kontaktman. Syftet med samordnat kontaktmannaskap är att genom gemensam samordning skapa förutsättningar för bättre social funktion, psykisk och fysisk hälsa samt ett effektivare resursutnyttjande. Tyngdpunkten i samordnat kontaktmannaskap är ett holistiskt synsätt där brukaren ska ses i sitt sociala sammanhang och där involvering av nätverket blir en naturlig del i rehabiliteringsprocessen. Återhämtning är ett relativt nytt begrepp i Sverige och forskningen menar (Topor m.fl., 2007) att två tredjedelar av de personer som insjuknar i en psykisk sjukdom återhämtar sig helt eller delvis. Återhämtning är ett subjektivt perspektiv; ett brukarperspektiv, till skillnad från det objektiva perspektivet där de professionella befinner sig. Återhämtning är ett upplevelsebaserat begrepp, det är bara individen själv som kan tala om i fall den upplever sig vara återhämtad. Att återhämta sig innebär att individen anser sig ha ett tillräckligt bra och meningsfullt liv. Forskningen beskriver också vad som har betydelse i en återhämtningsprocess. Det som är genomgående för de allra flesta är goda relationer, att man kan känna hopp om att kunna återhämta sig samt att det finns ett meningsfullt sammanhang att tillhöra, att bli mer aktiv i sitt eget liv och att känslan för sitt eget ansvar ökar. Återhämtningsinriktat arbetssätt är ett förhållningssätt, att låta individen ta makten över sitt egna liv och som personal finnas med som hoppbärare och stöd i processen. Syftet med återhämtningsinriktat arbetssätt är att öka kunskapen kring begreppet samt att ge personal möjlighet att reflektera över sina värderingar och bemötande. Det handlar om att öka förståelsen och införa ett nytt förhållningssätt som innebär att värdera individens egna insatser lika mycket som de professionellas. Från början var det tänkt att samordnat kontaktmannaskap och återhämtning skulle vara två skilda delar i projektet. I ett tidigt skede framkom att dessa hade mycket gemensamt och beslut togs för att försöka integrera dem. 4

5 Syfte Syftet med projektet är att ytterligare stärka en evidensbaserad praktik och en långsiktig kunskapsutveckling hos personalen genom att implementera arbetsmodellen samordnat kontaktmannaskap samt att introducera begreppet återhämtning. Tanken är att samordnat kontaktmannaskap och återhämtning ska integreras i den ordinarie kompetensutveckling som styrs av det befintliga måldokumentet Mål för gemensamma insatser till psykiskt funktionshindrade som bor i Jönköpings län, Metod Samordnat kontaktmannaskap Litteratur studerades kring olika metoder för samverkan, bl.a. Casemanagment, integrerad psykiatri samt implementeringsteorier. Insamling av information kring hur andra kommuner och landsting löst situationen genom olika samverkansdokument gjordes via olika hemsidor på internet. Studiebesök gjordes bl.a. till Gävle för att ta del av ett projekt som genomförts mellan kommun och landsting. Man hade där valt en form av samverkan genom en s.k. Återhämtningsplan som alla parter arbetade med. Projektledaren berättade hur de hade kommit fram till sin modell och hur den fungerade. I arbete ingick också att ta del av den modell som prövats av huvudmännen i östra kommundelen i Jönköping i början av 2000-talet. Det fanns ett dokument skrivet kring denna modell som hette samordnat kontaktmannaskap. Utvärderingen av denna låg sedan till grund för beslut i strategigrupp psykiatri om implementering av modellen i verksamheterna. I ett tidigt skede informerades alla enhetschefer om de utbildningssatsningar som skulle komma beröra dem och deras personal. Ett nytt dokument för arbetsmodellen samordnat kontaktmannaskap arbetades fram. Detta utgick från den tidigare modellen men betonade återhämtningsperspektivet och brukarens delaktighet. Innehållet i arbetsmodellen diskuterades grundligt med styrgruppen för projektet. Planering gjordes kring vilka grupper av personalen som skulle få utbildning respektive information. Till enhetschefer och till den personal som kunde komma ifråga att bli samordnad kontaktman gavs en tretimmarsutbildning. Detta skedde vid fem olika tillfällen med personal i blandade grupper från landstinget och kommunen i Jönköping. Vid ytterligare ett tillfälle utbildades Mullsjö- och Habo kommun tillsammans med öppenpsykiatriska mottagningen i Mullsjö/Habo. På utbildningen presenterades bakgrunden till projektet och arbetsmodellen beskrevs noggrant. Personalen fick tid att läsa igenom dokumenten, diskutera och komma med frågor. Information om samordnat kontaktmannaskap beslutade man ge till dem som arbetar inom slutenvården i landstinget, personal på boenden samt handläggare i kommunen, för att denna personal ska känna till att brukaren kan få en samordnad kontaktman. Uppföljning av hela satsningen genomfördes i slutet av projekttiden då alla enhetschefer samt en representant från varje enhet var kallade. En forskarsamordnare från Regionförbundet i Jönköpings län knöts i slutet av projekttiden till projektet för att göra uppföljning och utvärdering. Denna utvärdering kommer att användas vid den fortsatta implementeringen. se bilaga 1. 5

6 Återhämtning Genom litteraturstudier, utbildning och egna erfarenheter samlades kunskap kring begreppet återhämtning. Studiebesök gjordes på ett återhämtningscenter på Östermalm i Stockholm. Utbildningsinsatser valdes utefter kännedom och goda referenser på föreläsare. Fem likadana inspirationsföreläsningar à tre timmar vardera köptes in från Veckla i Lund. Fyra av dessa hölls i september 2010 för personalen och vid den sista i mars 2011 bjöds även brukare och anhöriga/närstående in. Utbildning i återhämtningsinriktat arbetssätt köptes in av RSMH (Riksförbundet för social och mental hälsa) i Stockholm. Sju stycken tvådagars utbildningar för 140 personal, 70 från kommunen och 70 från landstinget erbjöds plats. Medvetet blandades personal från de båda huvudmännen för att samtidigt ge utrymme för möte och erfarenhetsutbyte. Utvärderingar gjordes vid samtliga utbildningstillfällen i form av frågeformulär. I slutet av projektet erbjöds hälften av dem som gått tvådagarsutbildningen en uppföljning i form av en workshop, även då i blandade grupper från kommun och landsting. I olika diskussionsforum fick deltagarna ta fram förslag utifrån temat: Hur kan vi arbeta med att bevara och fortsätta utvecklingen av ett återhämtningsinriktat arbetssätt? Varje förslag avsåg att utmynna i en handlingsplan som sedan skulle delges projektets styrgrupp. Resultat Utbildning i samordnat kontaktmannaskap Utbildning i samordnat kontaktmannaskap genomfördes genom utbildning till den del av personalen som kommer att arbeta som samordnad kontaktman. Övriga fick information om vad samordnat kontaktmannaskap innebär och hur det är tänkt att genomföras. Vid de sex tillfällen som utbildningen gavs kom sammanlagt 217 personer som är anställda i kommun och landsting. Det var 66 personer från landstinget och 151 från kommunerna. Under utbildningen gavs utrymme för reflektion och diskussioner kring hur arbetet med att komma igång med denna arbetsmodell ska gå till. Vilka är hindren och vilka är möjligheterna? Många var positiva till att samverkan stärks genom en satsning av en gemensam arbetsmodell. De funderingar som kom fram var bl.a. om alla har mandat för att starta upp ett nätverk, hur tiden ska räcka till för att starta upp och om utrymmet finns för t.ex. en boendestödjare som redan i nuläget upplever att de har ett ganska snävt utrymme tidsmässigt hos klienterna. Flera uppfattar att det redan finns ett upparbetat samarbete mellan kommun och landsting och att kontaktmän och nätverk redan fungerar tillfredställande. Uppföljning av samordnat kontaktmannaskap Vid uppföljningen av utvärderingen av samordnat kontaktmannaskap medverkade nio av elva enhetschefer från kommunen och två av fyra enhetschefer från landstinget. Deltog gjorde även klinikchefen från landstinget, cheferna för Habo och Mullsjö kommun, enhetschefen för handläggarna samt områdeschefen och utvecklingsledaren i Jönköpings kommun. Av övriga deltagare var 16 personer personal från kommunerna och 3 personer var personal från landstinget. Ingen av deltagarna hade startat upp något nätverk eller börjat använda sig av arbetsmodellen samordnat kontaktmannaskap. Det framkom osäkerhet kring hur det ska användas och varför. De flesta upplever att samverkan redan finns och att det fungerar. Den stora skillnaden på samordnad kontaktmannaskap och övrig samverkan är att den utgår från ett brukarperspektiv, där delaktighet och inflytande är en viktig del i individens process till återhämtning. Brukaren ska, så långt det är möjligt, få välja vem som ska vara samordnad kontaktman, vilka som ska ingå i nätverket och vad nätverksmötena ska handla om. Ett exempel på en brukares livssituation illustrerades. Vid detta klargörande framkom ökad förståelse för hur samverkan ska ske utifrån arbetsmodellen samordnat kontaktmannaskap. 6

7 Ytterligare en uppföljning och utvärdering kommer att ske i maj 2011 och till dess ska personalen ha genomfört ett nätverksmöte och svarat på frågor samt fyllt i en enkät som även brukaren ska svara på. Denna utvärdering kommer att ske under ett projekt som ingår i en satsning från FoUrum, Social välfärd vid Regionförbundet i Jönköpings län. Utvärderingen kommer därför inte att redovisas i denna rapport. Utbildning i återhämtning Introduktionen av begreppet återhämtning skedde genom en inspirationsföreläsning vilken erbjöds samtliga medarbetare vid fyra olika tillfällen i september Det var ca 320 personer som anmälde sig till de olika föreläsningarna ca 66 personer från landstinget och 237 från kommunerna. 162 svarade på en utvärderingsenkät. Av dessa ansåg 58 % sig ha medelstor kunskap kring begreppet återhämtning, 98 % upplevde sig ha nytta av kunskapen kring återhämtning som de fick på föreläsningen och 90 % ville även veta mer. Då samma föreläsning gavs i slutet av projektet deltog 55 personer och de flesta av dem hade egen erfarenhet av psykisk ohälsa. 31 personer svarade på utvärderingsenkäten. Av dessa var det 52 % som ansåg sig ha medelstor kunskap kring begreppet återhämtning. Alla upplevde sig ha nytta av kunskapen och ville veta mer. Under hösten 2010 fick dessutom personal från kommun och landsting möjlighet att gå en tvådagarsutbildning i återhämtningsinriktat arbetssätt. Det fanns 140 platser som skulle fördelas lika mellan kommun och landsting, 129 personer anmälde sig och 112 fullföljde utbildningen, 67 personer från kommunerna och 45 från landstinget. En utvärdering av varje kurs gjordes av RSMH och det var 103 personer som svarade. På första frågan kring helhetsintrycket av utbildningen svarade 7 % att det var utmärkt, 73 % ansåg det var en mycket bra utbildning, 16 % tyckte att den fick godkänt och 3 % upplevde utbildningen som halvbra. Det som uppskattades mycket var de berättelserna som personerna med egna upplevelser av psykisk ohälsa delgav. Uppföljning av återhämtning Från varje enhet där personal deltagit i utbildningen återhämtningsinriktat arbetssätt inbjöds 2-5 personer till en workshop. Vid första tillfället deltog 17 personal från kommunen och 9 från landstinget, vid det andra 11 från kommunen och 9 från landstinget. I olika konstellationer framkom några områden som man ville arbeta vidare med. Dessa var: -förmedla hopp, -låta klienten styra, -regelbunden reflektion och utvärdering av arbetet, -arbeta med att få in kunskapen i verksamheten, -utveckla arbetsmaterial, -studiecirklar i återhämtning, -ett tillåtande klimat i arbetsgruppen för att göra det lilla extra, -samordnat kontaktmannaskap samt -återhämtningsombud. Utifrån projektets synvinkel var det särskilt intressant att sambandet om samordnat kontaktmannaskap och att stötta individen i återhämtningsprocessen uppmärksammades. Handlingsplanerna som utformades kring dessa områden kommer att förmedlas vidare till projektets styrgrupp. Diskussion Flertalet upplever svårigheter i att se skillnaden mellan samordnat kontaktmannaskap som arbetsmodell med den samverkan som sker i dagsläget. Vid uppföljningen i mars 2011 hade ingen påbörjat nätverksarbetet och ingen hade heller genomfört något nätverksmöte. Det är därför omöjligt att dra några större slutsatser om hur arbetsmodellen fungerar. 7

8 En av intentionerna med samordnat kontaktmannaskap är att brukaren ska vara delaktig i samordningen av de insatser som ges av kommun och landsting. En förutsättning för detta är att kunskapen om återhämtning ökar och synen på brukarens inflytande förändras. Det kräver lång tid för att detta ska genomsyra det dagliga arbetet. Eftersom återhämtning kan stödjas av en samordning av individens insatser och vice versa kan vinster göras om båda processerna sker parallellt. Ett sätt att stärka användandet av samordnat kontaktmannaskap för att det på längre sikt ska bli hållbart är att både chefer och personal känner sig delaktiga i och ansvariga för genomförandet. En kritisk punkt för att komma igång med användandet av arbetsmodellen är det första steget. Det krävs extra tid och kraft i början för att komma över det som kan kännas hindrande. Därför genomfördes en uppföljning under en förmiddag där både chefer och personal från både kommun och landsting deltog. Ett år är alldeles för kort tid för att kunna utvärdera om arbetsmodellen får effekter i form av ökat inflytande för brukaren. Utvärderingar behövs regelbundet efter en längre tids användning. Projekttiden har varit till för att skriva dokumentet och informera all personal och till viss del även brukare. Efter uppföljningen i mars 2011 ställdes mer konkreta krav på genomförande och detta ansågs nödvändigt för att personalen skulle komma igång. De som var med på uppföljningen uttryckte också en större förståelse för vad samordnat kontaktmannaskap innebar och en påbörjad implementering kan ha satts igång. Efter uppföljningen ser man att implementeringen av arbetsmodellen samordnat kontaktmannaskap behöver inledas redan efter den första delen av utbildningen. Cheferna behöver få information vid flera tillfällen och en diskussion behöver föras om vilket stöd som personalen behöver för att kunna börja arbetet. Det är också av stor vikt att ge en konkret uppgift till personalen i ett tidigt skede av införandet samt att ha tätare uppföljningar. Återhämtningsinriktat arbetsätt är ett förhållningssätt som också tar tid att utveckla. Inspirationsföreläsningarna om återhämtning startade en nyfikenhet bland personal som gav en positiv effekt i projektet. Utbildningen, som var upplevelsebaserad, kräver att alla som gått den får möjlighet att reflektera kring bemötande och förhållningssätt vilket stöder tankarna kring att fler behöver få möjlighet till utbildning. Slutsatser Trots att mycket tid lades ner i början av projektet för att förankra hur arbetsmodellen samordnat kontaktmannaskap skulle fungera, fanns ändå svårigheter att nå ut med informationen. De allra flesta ansåg att det redan finns samarbete mellan kommunen och landstinget men att det ska utgå från brukaren och att denna ska vara delaktig var inte lika givet. Vid utbildningarna för personalen fanns gott utrymme för diskussioner men ändå verkade inte alla få klart för sig vad arbetsmodellen innebar. För att få fart på implementeringsarbetet behövdes det konkreta uppdrag som till slut gavs vid uppföljningen. Intresset för begreppet återhämtning har varit stort. Utbildningarna i återhämtningsinriktat arbetssätt resulterade i att personalen ville fortsätta sitt arbete utifrån detta perspektiv. Det framkom tydligt att det som gjorde starkast intryck under utbildningen var att få lyssna till en livsberättelse, där en person med egen erfarenhet av återhämtning delgav sin skildring. Vid uppföljningen i slutet av projektet kring återhämtning framkom även insikten att samordning av insatserna kring en person med psykiska funktionshinder är viktig för att kunna stödja återhämtningsprocessen. 8

9 Referenser Topor, A., Broström, K. och Strömvall, R. (red.). (2007). Vägen vidare -verktyg för återhämtning vid psykisk ohälsa. Stockholm: RSMH & FoU-enheten Psykiatri Södra Stockholm. Samordnarens arbetsuppgifter, nätverkskarta, kontaktlista och inbjudan. (2010). (Elektroniskt). Tillgänglig online via Samordnat kontaktmannaskap, arbetsmodell för samordning av insatser för personer med psykiska funktionshinder. (2010). (Elektroniskt). Tillgänglig online via Bilaga Bilaga 1: Utvärderingsplan samordnat kontaktmannaskap 9