DELPROJEKTRAPPORT 2016

Transkript

1 DELPROJEKTRAPPORT 2016 En återhämtningsinriktad psykiatri i Jönköpings län Sara Thil

2 Bakgrund Projektet är ett pågående och långsiktigt arbete, att implementera ett återhämtningsinriktat förhållningssätt i Jönköpings län. Projektet har sedan 2011 utvecklats i olika riktningar med huvudsyftet att hela tiden ha personers kunskap och erfarenhet av psykisk ohälsa i centrum. Projektet är en del av arbetet med den nationella PRIO-satsningen i Jönköpings län vilket finansieras av PRIO-medel från länets kommuner och Region Jönköpings län. Utifrån de erfarenheter som gjorts under projekttiden, och den inspiration vi har fått genom studiebesök i England och Italien, sker en fortsatt utveckling mot en återhämtningsinriktad psykiatri. Det finns intresse i länet, från både kommunerna och Regionen, att arbeta vidare för att personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa och anhöriga/närstående ska kunna bidra med sin komplementära kunskap i olika sammanhang, en evidensbaserad praktik. Specifikt har utbildningar där personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa berättar sin livsberättelse och återhämtningsresa varit uppskattade och efterfrågade. Projektet Center till stöd för återhämtning (CÅH) som startades upp under 2015 sammanlänkades med En återhämtningsinriktad psykiatri i Jönköpings län den 1 juli Det som framgick tydligt i CÅH-projektet var att det finns ett klart behov av en fysisk plats, en arena och kompetensplattform där personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa används som medskapare, för att samla, förmedla och sprida kunskap om stöd till återhämtning. En projektplan för har presenterats och godkänts av länsnätverket. Återhämtning Återhämtning är ett upplevelsebaserat och subjektivt begrepp, som innebär att det bara är individen själv som kan tala om i fall den upplever sig vara återhämtad. Att återhämta sig innebär att individen anser sig ha ett tillräckligt bra och meningsfullt liv. Centralt i en återhämtningsprocess är goda relationer, att man kan känna hopp om att kunna återhämta sig, att tillhöra ett meningsfullt sammanhang, att bli mer aktiv i sitt eget liv och att känslan för att det egna ansvaret ökar (Slade 2009, Topor m.fl. 2007). Återhämtning handlar om många och ofta små steg i en lång process, som för individen handlar både om att lära känna sina begränsningar för att kunna konfrontera utmaningar samt att se möjligheter och ha kontroll. Återhämtningsinriktat arbetssätt Återhämtningsinriktat arbetssätt är ett förhållningssätt, som främjar hälsa. Den professionelle arbetar tillsammans med individen genom att undersöka vad i individens liv som kan främja återhämtning. Om återhämtningsprocessen ska gå framåt behöver personalen bli medveten om betydelsen av sin egen roll som stöd. Om inte, riskerar förhållandet mellan personal och brukare att konservera beroendet. Personalen behöver finnas med som bärare av hopp, genom att uppmuntra och stärka individens vilja och förmåga att ta över kontrollen över sitt liv (Slade 2009). Personalen behöver bygga upp ett partnerskap med brukaren som innebär att båda parter är experter; personalen som expertise-by-training och brukaren som expertiseby-experience (Slade 2009). Båda parter delar på inflytande, men tolkningsföreträdet är brukarens. Brukaren är den som i den unika situationen har de bästa förutsättningarna att förstå vad som han/hon behöver, vad som just då bäst gynnar hans/hennes återhämtning (Slade 2009). Dialogutbildning Dialogutbildningen leds av två personer med egna erfarenheter av psykisk ohälsa. Värderingsoch diskussionsövningar varvas med forskningsresultat kring bemötande och återhämtning. Vid sista utbildningstillfället arbetar deltagarna fram konkreta förbättringsförslag som sedan ska följas upp. Syftet med utbildningarna är att personalen ska utveckla ett nytt tänk kring 2

3 relationen mellan personal och klient för att kunna stödja individen i dennes återhämtningsprocess. IMR (Illness, management and recovery) Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har ett pågående projekt med syfte att implementera Illness Management and Recovery (IMR) med metodstöd via ipad. Uppdraget kommer från - Uppdrag Psykisk Hälsa - och finansieras av Socialdepartementet med organisatorisk hemvist på SKL. I uppdraget ingår en utbildningssatsning som syftar till att skapa förutsättningar inom alla landsting att självständigt bedriva utbildning, handledning och behandling med IMR och därigenom: Öka tillgången till evidensbaserad psykosocial behandling av hög kvalitet för de svårast sjuka Minska kostnader och behov av extern utbildning och handledning Enligt socialstyrelsens rekommendationer bör Hälso- och sjukvården samt socialtjänsten erbjuda personer med schizofreni psykopedagogiska åtgärder enligt IMR-modellen (prioritet 4). En utbildning genomfördes i Stockholm under hösten 2015 och i samarbete med en person på psykosvården i Jönköping startades ett pilotprojekt upp. En grupp sattes igång för att få kunskap om utbildningsprogrammet IMR. Hjärnkoll Den riksomfattande kampanjen Hjärnkoll avslutades 2014 men drivs vidare av föreningar runt om i landet. Under 2016 har Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län fått medel från socialstyrelsen för att arbeta mot uppsatta mål utifrån dess visioner. Peer support Peer support worker (specialist) är personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa som är utbildad och anställd för att stödja andra. De kan verka på en rad olika sätt och i olika verksamheter. Gemensamt är att de erbjuder hjälp och stöd som en jämlike och delar personliga erfarenheter av återhämtning på ett sätt som inger hopp. De har själva varit där, har hittat sätt att hantera kriser och tillför självförtroende och engagemang i stödet till andra. I England finns det peer support workers i flera sammanhang och erfarenheterna är mycket positiva. Tankar kring att etablera detta i Sverige finns på flera håll i landet. I Göteborg och Stockholm har utbildningar genomförts genom NSPH för att utbilda peers. Recovery college Recovery College finns i bl.a. England och USA. Det är ett lärcentrum där personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa kan söka kunskap inom olika områden kring den psykiska ohälsan. I England finns det olika kursutbud som bestäms utifrån behov och efterfrågan. Kursernas längd kan vara alltifrån någon dag till mer återkommande träffar under en längre period. Utbildningarna designas efter kursdeltagarnas behov och kursledare rekryteras utifrån den kunskap de förmedlar. Alla som läser vid ett Recovery college kallas studenter. Syftet är att varje student ska få den kunskap som behövs för att kunna bli mer delaktig och få ett större inflytande över sin vård och behandling. Co-production Co-production är ett begrepp som innebär medskapande kring t.ex. utbildningar och workshop på ett Recovery College. Det förutsätter en relation där yrkesverksamma och personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa delar förmågan att planera och ge stöd tillsammans. Det kräver att båda parter är medvetna om att deras respektive bidrag är lika viktiga för att förbättra livskvaliteten för människor och förändra samhället de lever i. På Recovery College i England var detta en självklarhet då t.ex. utbildningar skulle tas fram för 3

4 att genomföras på skolan. Samarbetet ska ske från början och genom hela processen till slutförandet. Hälsocafé Projektet är delaktig i Regionens Tillsammansprojekt under paraplyprojektet Hälsocafé. Syfte Syftet projektet är att öka kunskapen kring ett återhämtningsinriktat syn-och förhållningssätt inom psykiatrisk vård och omsorg i Jönköpings län och fortsätta utveckla ett förändrat förhållningssätt som ger individen bättre stöd i sin återhämtningsprocess. Syftet är också att genom implementering av ett återhämtningsinriktat förhållningssätt förhindra stigmatisering samt förändra attityder. Mål Att genom planerade aktiviteter fortsätta arbetet med implementeringen av ett återhämtningsinriktat arbetssätt i Jönköpings län. Metod Utbildningar, seminarier, föreläsningar, inventerat behovet av stöd i implementeringsarbetet i länet, studiebesök på Recovery College i London samt marknadsfört de olika aktiviteterna. Resultat Utbildningar Återhämtningsinriktat arbetssätt Under 2016 genomfördes tre tvådagarsutbildningar i Återhämtningsinriktat arbetssätt, två i Jönköping och en i Eksjö. Alla tre utbildningarna var i grupper där deltagarna hade olika perspektiv, från kommun- och regionpsykiatri samt egen erfarenhet av psykisk ohälsa. Blandade grupper är något som eftersträvas vid varje tillfälle eftersom gruppen upplevs få en annan dynamik med flera perspektiv. Utvärderingarna visar genomgående att utbildningen upplevs mycket bra och det är uppskattat att få tillfälle till reflektioner och att få ta del av erfarenheter som personer med egen erfarenhet delar med sig av. Återhämtning för personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa Under 2016 har en utbildning i återhämtningsprocessen för personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa genomförts i Eksjö kommun. En form av samtalsgrupp med återhämtning som grund, startades under hösten på allmänpsykiatrin i Jönköping tillsammans med personal vid teamen. Den avslutas i början av Dialogutbildning Värnamo kommun, sektionen för Arbete & Välfärd, beställde två 3-timmars utbildningar till sina utvecklingsdagar för personal. Personalgruppen delades upp i två grupper, en på förmiddagen och en på eftermiddagen. De var mycket nöjda och tyckte att de fick med sig mycket tankar och reflektioner. Dialogutbildarna var mer tveksamma till att ha så kort utbildning och två utbildningar på samma dag var tufft att genomföra. Någon uppföljning blev aldrig aktuell. 4

5 Barn och ungdomspsykiatrin (BUP) i Jönköping blev inspirerade att boka en utbildning vid ett marknadsföringstillfälle för ledningsgruppen i länet. Diskussioner fördes med cheferna på BUP kring utbildningens upplägg. Beslutet blev fyra grupper med fyratimmars dialogutbildning. Utvärderingarna var positiva men dialogutbildarna upplevde att det var svårt att genomföra utbildningen i dessa personalgrupper. Uppföljningen avbokades då verksamheten hade ett krisläge i personalgrupperna och svårt att göra en uppföljning som skulle vara relevant i nuläget. Kompletta dialogutbildningar, 8 timmar på två halvdagar och uppföljning har genomförts i Habo och Tranås kommun samt på Allmänpsykiatrins öppenvårdsteam 1,2,3 och 4. Nässjö kommun beställde 5 utbildningar under hösten, varav en blev framflyttad till våren 2017 pga. Sjukdom. En av utbildningarna kommer att avslutas i vår då endast halv utbildningen blev genomförd under hösten. Uppföljningar är inbokade men inte genomförda. Ytterligare en dialogutbildning bokades av Aneby kommun under hösten 2016, den avslutades inte utan kommer bokas om under Utvärderingarna från dialogutbildningarna är genomgående positiva. Det uppskattas att det är grupper med flera perspektiv. Utbildningsprogrammet IMR I samarbete med psykosvården i Jönköping har IMR-utbildningsprogrammet genomförts under våren Fyra deltagare ingick i testgruppen och de var mycket nöjda med upplägg och innehåll. Det är en strukturerad utbildning och ganska krävande för deltagarna med hemuppgifter varje vecka. Det finns intresse för att fortsätta med grupper bl.a. på psykosvården men även på allmänpsykiatrin där det kommer startas upp en grupp Den utbildningen kommer att hållas i co-production där en ledare har egen erfarenhet av psykisk ohälsa och den andra har ett professionellt perspektiv. Det har utbildats fler utbildare vid ett tillfälle under hösten. Fler vill pröva att starta upp grupper och psykosvården kommer att börja med två grupper under våren Peerutbildning Ett grundkoncept har tagits fram för att genomföras under Efter en del efterforskningar av det som görs i övriga Sverige med peerutbildningar beslutades att göra en grundutbildning i vårt län utifrån de förutsättningar som vi skapat under de senaste åren. Rekrytering av personer till utbildningen sker i början av Förbättringsteam Med studiecirkelmaterialet Vi vill och kan förbättra, som skapar möjlighet för utvecklingsoch förbättringsteam, har en studiecirkel påbörjats i Gnosjö. Deltagarna består av personer från brukarrådet samt personal och chefer från kommunens verksamheter. Studiecirkeln görs i co-production med en person från vårt team samt en person från Gnosjö som har en egen erfarenhet av psykisk ohälsa och arbetar som boendestöd i kommunen. Seminarier och föreläsningar I början av mars presenterades alla PRIO-satsningarna i länet på ett seminarium i Jönköping. Förmiddagen inleddes med projektet En återhämtningsinriktad psykiatri i Jönköpings län, där Camilla Bogarve föreläste om återhämtning. Avslutningsvis presenterades erfarenheter av implementeringsarbetet av återhämtning i länet genom ett Skavlansamtal där flera 5

6 perspektiv lyftes. På seminariet deltog ca 200 personer från hela länet, både personal och personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa. Vid Utvecklingskraft på Elmia i maj, marknadsfördes dialogutbildningen i formen av ett Skavlansamtal, samtalet utgick från flera perspektiv. Seminariet besöktes av ca 30 personer. I november hölls en inspirationsdag i Eksjö innehållande en workshop i co-production samt en presentation av vårt studiebesök i England och Recovery College. Deltog gjorde ca 80 personer från hela länet, personal och personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa. Under hösten har projektet haft föreläsningar och träffar kring olika teman på Herrgården på Ryhov. Satsningen innebär att skapa en arena för att träffa personer med egen erfarenhet och anhöriga samt personal som är intresserade av återhämtning. Behovsinventering i länets 13 kommuner Besök har gjorts i tolv av länets tretton kommuner i syfte att undersöka behovet av stöd som finns för att kunna implementera ett återhämtningsinriktat arbetssätt. Samtliga uppskattade att vi kom ut och berättade mer om det vi har på gång. Flera uttryckte ett behov av att förstå och få mer kunskap kring begrepp och hur allt hänger ihop. Många har svårt att hinna med att arbeta specifikt med återhämtning för det var många andra utbildningar på gång i andra projekt samtidigt, några ville ha ny återkoppling under Studiebesök I april genomfördes ett studiebesök på tre olika Recovery College i London, 16 personer från länet deltog. Under tre intensiva dagar fick vi möjlighet att träffa personal på de olika skolorna, ett var den första som startades Det finns idag ca 35 olika Recovery College i England. Det gav inspiration till att starta upp liknande verksamheter i vårt län och att grunden är att arbeta i co-production. En folder sammanställdes om vad det innebär med ett Recovery College. Under våren gjordes ett studiebesök till Göteborg och NSPHiG, för att ta del av deras arvfondsprojekt där de har tagit fram en modell för Peersupportutbildningar. Efter deras första utbildning i Göteborg har flera personer fått anställning inom slutenvården och i Stockholm satsas det på ytterligare en Peersupportutbildning för att anställa personer inom socialpsykiatrin. Hjärnkoll Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län har under 2016 drivits som en förening. Undertecknad har funnit med som stöd till föreningen under året, det avslutas vid årsskiftet. Diskussion och fortsatt arbete Samtliga aktiviteter som har genomförts i projektet har sitt fokus i ett återhämtningsinriktat arbetssätt. Det innebär att arbetet är evidensbaserat då flera kunskapsperspektiv involveras i utvecklingen. Arbetet mot ett återhämtningsinriktat förhållningssätt är en process som kommer att ta tid. Den kommer ständigt att behöva påfyllning av reflektioner kring vad det verkligen innebär för alla, både personalen och personer med egen erfarenhet. 6

7 Den tvådagars Återhämtningsutbildning som erbjudits under flera år efterfrågas i dag i Jönköping, och det finns underlag att ha utbildningen två gånger per år. Den behöver marknadsföras mer i övriga länet för att få en ökad efterfråga. De erfarenheter som gjorts med en kortare variant av dialogutbildningarna har visats sig svår att genomföra om syftet med en dialogutbildning ska kunna uppnås. Slutsatsen är att om det inte är en dialogutbildning på åtta timmar så är det inte en dialogutbildning, då får det bli något annat som anpassas utifrån behovet. Ett problem har också varit att göra bra uppföljningar på dialogutbildningarna. Under hösten har en uppföljning genomförts på ett nytt sätt för att pröva om det kan ge mer input för beställaren. Efter uppföljningen har vi inte haft kontakt med beställaren och kan därför inte avgöra om det har blivit bättre. Svårigheten med blandad grupp på dialogutbildningarna blir ibland att det ändå inte är på lika villkor som alla går utbildningen. Känslan är att personalen tar med sig brukarna för brukarnas skull och inte att de går på en gemensam utbildning. Det har även framkommit att det behöver vara mer information till personalen inför utbildningarna. Det finns en efterfråga på utbildningar som vänder sig till personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa, men det har varit svårt att få de rätta ingångarna. IMR-utbildningarna fortsätter och det är viktigt att vi ser till att göra en utvärdering av de grupper som kommer igång under 2017 för att få svar på om det är angeläget med en fortsättning och satsning med grupputbildningar inom psykiatrin. Satsningen som nu görs på en Peerutbildning innebär att de blir ytterligare person som brinner för att kunna bidra på olika sätt med sin erfarenhet. Det är därför av stor vikt att alla kommuner och Regionen ser den här resursen och tar tillvara den så att det kommer in uppdrag på olika sätt. Projektet har också som mål att få till en känsla av gemensamhet bland alla de peers som vill och kan ta olika uppdrag. Det är angeläget att det inte blir någon konkurrens mellan personerna. Det behöver bli en spridning i länet för att alla ska känna sig delaktighet, t.ex. genom att förlägga seminarier på flera ställen i länet. Att starta olika workshops eller utbildningar i co-production är ett sätt att för att arbeta mot ett Recovery College. Under våren kommer träffarna på Herrgården på Ryhov fortsätta för att inspirera personer med egen erfarenhet och även personal. Personalen behöver bli inspirerade och få information och utbildning på olika sätt för att komma vidare och utveckla coproduction. Referenser Topor, A., Broström, K. och Strömvall, R. (red.). (2007). Vägen vidare -verktyg för återhämtning vid psykisk ohälsa. Stockholm: RSMH & FoU-enheten Psykiatri Södra Stockholm. Slade Mike (2009). Personal Recovery and Mental Illness. A Guide for Mental Health Professionals. Cambridge Medicine. Repper Julie (2013). Peer Support Workers: Theory and Practice: Centre for mental health, London 7