Engagerat. Föreläsning: Rädslan som styr. 20-årsjubileum för Handledningsverksamheten för familjehem

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Engagerat. Föreläsning: Rädslan som styr. 20-årsjubileum för Handledningsverksamheten för familjehem"

Transkript

1 Engagerat En tidning om vård och behandling DEC 2010 Föreläsning: Rädslan som styr 20-årsjubileum för Handledningsverksamheten för familjehem Bättre rustade för framtida vuxenliv via Sparregården Placerade barns skolgång Gryning Vård AB är landets största företag inom hem för vård och boende 1

2 Aktuellt läge nu lider år 2010 mot sitt slut. Det har varit ett bra år för Gryning och vi går in i 2011 med ett stabilt läge, både ekonomiskt och personalmässigt. Nästa år kommer vi att fira 10-årsjubileum och planeringen har redan börjat. Den 4 maj kommer vi att bjuda in våra samarbetspartners i kommunerna att fira med oss, för vi är väl medvetna om att Gryning är något som vi har skapat tillsammans! Varför har det gått så bra för Gryning? En av de viktigaste förklaringarna är nog att vi står kommunerna nära. Vi har ett gediget kontaktnät, vi tänker på samma sätt som socialtjänsten och det finns en insyn och en delaktighet som uppskattas. Kommunernas företrädare känner att det är möjligt att påverka vårt utbud och att vi har varit lyhörda. Trots finanskris och kommunernas strävan att minska institutionsutnyttjandet, så växer Gryning. Detta gäller även många konkurrenter. Antalet platser och antalet institutioner har varit förvånansvärt konstant under de senaste tre åren när det gäller barn och unga. Däremot finns en viss minskning av platser för missbrukare. De senaste månaderna har offentlig och privat vårdverksamhet ställts mot varandra och det antyds att kommunägda bolag får fördelar. I vår sektor kan vi dock konstatera att det inte finns tecken på minskad konkurrens utan snarare tvärttom. Troligen har vi bara sett början när det gäller etablering av storföretag inom vården. Vem vet hur HVB-sektorn ser ut om ytterligare tio år? Kanske har sammanslagningar och upphandling lett till att bara de riktigt stora företagen klarat sig. Om detta är en bra utveckling kan man ha många tankar. Hur skall Gryning då klara ökad konkurrens framåt? Det viktigaste är utan tvekan att kunna erbjuda god vård och hög kvalitet. Både de inskrivna, deras anhöriga och socialtjänsten skall känna trygghet i att Gryning har erfaren personal och tillgång till de bästa behandlingsmetoderna. Det låter enkelt, men kräver att vi arbetar aktivt på alla fronter; med metodutveckling, utbildningar, arbetsmiljö, strukturer, förhållningssätt och så vidare. Dessutom spelar naturligtvis priset stor roll, både för för att vi skall bli upphandlade och bli använda. Nästa år undviker Gryning att höja vårdavgifterna. Det innebär att marginalerna krymper men med den höga beläggning vi haft de senaste åren hoppas vi klara detta. I detta nummer av Engagerat kan ni läsa om viktiga utvecklingsfrågor i Gryning. Skolan är ett område där både kommunerna och Gryning har en viktig hemläxa att göra, om vi skall skapa bästa möjliga förutsättningar för utsatta barn och unga. Marianne Forslund Mottagandet och omhändertagandet av ensamkommande asylsökande område är ett annat område där vi bygger upp en gedigen kunskap till nytta för både Gryning och kommunerna. I veckan firades att handledningsgrupper för familjehem har funnits i 20 år. Nu gäller det att behålla intresset från kommunerna för detta stöd till familjehem trots att nyhetsvärdet minskat. En reflektion vid dagen var att denna för landet unika verksamhet förtjänar ett större intresse både inom Gryning och från kommunerna än den har fått. Idag finns 23 välfungerande handledningsgrupper för familjehem i Grynings regi, vilket är oslagbart. Med detta vill jag tacka både medarbetare och samarbetspartners för det gångna året och önska en trevlig jul- och nyårshelg, med mysiga stunder, god mat och möjligheter till trevlig samvaro. Marianne Forslund VD Gryning Vård AB 2 Innehåll Föreläsning: Rädslan som styr... 4 Framtida vuxenliv via Sparregården... 6 Placerade barns skolgång... 8 Gryning på spanska...10 Asylsökande barn och ungdomar...11 Handledningsverksamheten 20 år...12 Workshop i Brighton...14 Redaktion ENGAGERAT ges ut av Gryning vård AB Adress: Box 5154, Göteborg Besöksadress: Gårdavägen 2, Göteborg Tel: Webbplats: Redaktör: Annika Strid, Ansvarig utgivare: Marianne Forslund, Redaktionskommitté: Alf Bengtsson, Marie-Anne Ervér, Inge Olofsson, Maija-Riitta Ottemo Produktion: Infogruppen GR/PRoffset Foto: Om ej annat anges är fotografierna tagna av personer inom Gryning eller redaktionen.

3 Grynings missbrukarenheter får en gemensam ledning 2011 Området missbruk/beroende är väldigt konkurrensutsatt. Det finns många aktörer på marknaden, av varierande kvalitet och med varierande utbud av tjänster. Branschen är konjunkturkänslig, i tider av nedgång i ekonomin tenderar gruppen personer med beroendeproblematik att bli nedprioriterad. I princip all vård och behandling upphandlas enligt lagen om offentlig upphandling. Det är viktigt att komma med i dessa upphandlingar och få ramavtal med kommuner och kriminalvård. med detta som grund bestämde Gryning att stärka missbrukarenheterna genom att samla dem i en gemensam ledningsorganisation och detta utan att pengar behöver tillskjutas eller extra tjänster tillsättas. De tre enheterna är Göta teamet som erbjuder intensiv hemmabaserad öppenvård med familjefokus. De utför kartläggningar/utredningar/motivationsarbete/behandling. Arbetssättet är flexibelt och de är tillgängliga på telefon dygnet runt. Det är hög utbildningsnivå inom teamet, samtliga medarbetare är socionomer med olika vidareutbildningar. Ett nära samarbete med socialtjänst och sjukvård föreligger för att möta målgruppens behov. Götateamet är lokaliserat i Göteborg Den andra enheten är Lärjeholm som på uppdrag av socialtjänsten eller kriminalvården tar emot vuxna män, mellan år, med beroendeproblematik för utredning av behandlingsbehovet och motivation till behandling. Lärjeholm är flexibla för kundens önskningar gällande lösningar för klienten. Lärjeholm är uppdaterade på behandlingsalternativ så endast alternativ med högsta kvalitet kommer i fråga. Lärjeholm har nio platser och lokalerna är belägna i norra Göteborg. Enhet tre, Strandgården, ligger i Ljungskile. Strandgården är en enhet för kvinnor med beroendeproblematik. Strandgården erbjuder god, kvalificerad, evidensbaserad behandling enligt CRA. CRA(Community Reinforcement Approach) syftar till att identifiera utlösare för fortsatt drickande/drogande och återfall samt kartlägga förstärkare för nyktert/drogfritt liv. Det finns möjlighet att ta emot 11 kvinnor på Strandgården. De tre enheterna kommer att vara separata resultatenheter men ledningsstrukturen kommer att se annorlunda ut. Chef kommer Ylva Jungebring att bli, hon är för närvarande chef för Lärjeholm och Götateamet. Alf Bengtsson kommer att bli behandlingschef med ansvar för kvalitet och utveckling. Alf arbetar som biträdande enhetschef på Lärjeholm. Biträdande enhetschefer kommer att finnas på Lärjeholm, Espen Lunde tf och på Strandgården, Lennart Quick. Speciella lokaler för ledningen kommer att finnas på Lärjeholms område. Vinsten med omorganisationen är bland annat styrkan i att bli större; synergieffekter kan uppnås när det gäller utbildning, kunskapsspridande, kunskapsinhämtande, ekonomi, deltagande i upphandlingar och vikarie användande. Enheterna har möjlighet att samarbeta på ett nytt sätt som gagnar såväl uppdragsgivare som klient. Med den nya tjänsten, behandlingschef, finns det möjlighet att på ett utökat sätt hela tiden vara uppdaterad på forskning och metodutveckling inom området så att endast bevisat effektiva metoder används och föreslås. Det finns även en drogkonsultgrupp kopplad till den nya organisationen. Denna grupp har som uppgift att sprida kunskap om droger, missbruk/beroende och behandling inom Gryning. Personalgrupperna vid de olika enheterna fick uppgift att lista möjligheter och problem med den nya organisationen. När det gällde möjligheter betonades samarbete över enhetsgränserna i form av gemensamma ärenden och gemensamma utbildningar som positivt. När det gällde problem framhölls att det är viktigt att ledningsstrukturen är tydlig och att det är tydligt när ledningen är på vilken enhet. I framtiden kommer det att bli hårda krav i upphandlingarna på att det används metoder med evidens. Dessa metoder finns redovisade i boken Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård från Grynings missbrukarenheter använder i princip endast metoder som rekommenderas här, exempelvis CRA, MI (motiverande samtal) och DOK (dokumentationssystem för missbrukarvården). Redan nu ställs höga krav på utbildning i upphandlingarna. En majoritet av de som arbetar inom Grynings missbrukarenheter har högskoleexamen. Detta ger en hög kvalitet som i högsta grad är verifierbar; Grynings missbrukarenheter har en fullständig dokumentation när det gäller dessa kvalitetsparametrar. Fr.v. Lennart Quick, Ylva Jungebring, Espen Lunde och Alf Bengtsson. 3

4 Rädslan som styr I slutet av maj bjöd Trollbacken, Birkahemmet och Familjecentrum Göteborg in våra uppdragsgivare till en föreläsning om barn och trauma ett tema som är aktuellt för oss alla. Som föreläsare anlitade vi Guhn Godani, psykolog och psykoterapeut på Rädda Barnen. guhn godani har lång erfarenhet av att arbeta med traumatiserade barn. Inbjudan fick stort gensvar och över tvåhundra socialsekreterare från hela Västra Götaland (och Kungsbacka) deltog. Guhn gav en tillbakablick hur begreppet Posttraumatiskt stressyndrom ( PTSD) vuxit fram. När det först uppmärksammades hos koncentrationslägerfångar, trodde man att de svårförklariga symtomen berodde på undernärning och vitaminbrist! Den amerikanska forskaren Leonore Terr var en pionjär inom området barn och trauma. Hon var också först med att uppmärksamma att störda anknytningsmönster mellan barn och föräldrar kunde ha traumatiska orsaker. Vad innebär ett trauma? Det är viktigt att skilja på trauma och fara menade Guhn Godani. En fara är en tidigare känd händelse som går att avvärja eller förbereda sig för. Ett trauma är en plötslig, oförberedd händelse som man varken kan fly ifrån eller angripa. Man försätts i ett hjälplöst tillstånd, som kan beskrivas som freezing. Personer som utsatts för trauma kan ofta beskriva att de känner sig totalt tillintetgjorda och tror att de ska dö. Den egna självbilden rubbas och leder till skamkänslor. Oftast finns också starka skuldkänslor, som gör att man inte vill eller förmår berätta om vad man upplevt. Efter ett trauma uppkommer en rädsla som kan yttra sig på många sätt. Barn är ofta rädda för att prata om det som hänt. De har svårt att tro på framtiden och känner dödsskräck. Vanliga symtom hos barnet är t.ex. kissa i sängen, Guhn Godani, psykolog och psykoterapeut hos Rädda barnen. inte kunna somna själv, ha mardrömmar, inte vilja gå ut, inte vilja leka och matvägra. Den regression som barn kan uppvisa handlar också om rädsla. Det finns stor risk att föräldrar tolkar detta som olydnad. Det är av stor betydelse för barnets läkningsprocess att föräldrarna förstår hur traumat påverkar barnet så att inte skadan ytterligare förstärks. Om traumat handlar om en enstaka händelse t.ex. olycka, plötsligt dödsfall, separation, våldtäkt kan oftast barnet återge skeendet i detalj. Det är mycket lättare att hjälpa än om det handlar om upprepade händelser över tid. Övergrepp, som sker över tid, är mycket svårare att beskriva och detta försvårar behandlingen. Guhn betonade att våld i hemmet är lika skadligt för barn som att vara med om krig! Ett trauma som föräldern har utsatts för är lika skadligt för barnet som ett som direkt drabbar barnet. När barn 200 socialarbetare från hela länet deltog på föreläsningen om barn och trauma. 4

5 Ett tema i Guhns föreläsning var des organiserad anknytning. ser föräldrar traumatiseras hotas grundtryggheten. Barnets bild av förälderns omnipotens löses upp och anknytningen hotas. Även en mycket god anknytning riskerar att slås söner av ett trauma. Om ett barn varit med om trauma är det viktigt för oss professionella att vara särskilt omsorgsfull med att inte ytterligare utsätta barnet. Utifrån egna erfarenheter tog Guhn upp faran att göra ett omhändertagande av att traumatiserat barn. Barnets upplevelse är att utan sina föräldrar är de själva ingenting de kommer inte att överleva! Förberedelser är traumats motsats! Barnet behöver få veta och man ska säga som det är. Guhn underströk hur viktigt det är att barnet får veta vad som kommer att ske framöver både för sin egen del och vad som kommer att hända med föräldrarna. Hur allvarliga effekter ett trauma får beror på många faktorer. En god anknytning och ett fungerande socialt nätverk har stor betydelse i ett långsiktigt perspektiv. Att få befinna sig i ett så normalt sammanhang som möjligt efteråt är läkande. Upprepade traumatiska händelse försvårar givetvis återhämtningsprocessen. Om personen varit deprimerad innan traumat försvåras också läkningen. Att möta barn som upplevt trauma Det är viktigt att våga fråga och att våga lyssna framhöll Guhn. Att undvika och förneka det som skett är värst. Det är aldrig skadligt med empatiska frågor! Att få möjlighet att verbalisera är viktigt. Det går inte att ta sig ur dödsskräcken utan hjälp. Barn kan återge det som skett i lek, handlingar och bilder. Barn vet vad de klarar. När de signalerar att de inte vill prata mer så är det viktigt att vara lyhörd. Svårt traumatiserade barn behöver lång tid för att återuppbygga en trygghet och känna tillit till andra. Att bara finnas till och försöka hjälpa barnet att åter kunna leka kan vara ett sätt att börja för att senare kunna närma sig minnena och bekräfta det som hänt. När barn reagerar så kraftigt på trauma att de blir apatiska tar läkningen ibland flera år! I många kulturer är det vanligt att man inte pratar med barn om svåra saker. Guhn har en lång erfarenhet av behandlig av apatiska barn Hon beskrev hur tillfrisknandet följer ett bestämt mönster. Först börjar barnet att kunna sitta uppe och hålla upp huvudet. Sedan återkommer förmågan att svälja. Därefter börjar barnet röra sina händer, stå med stöd och kunna gå. Sist kommer talet tillbaka. Guhn avslutade sin föreläsning med att understryka hur viktigt det är att aldrig ge upp och att alltid förmedla en tro på att det kommer att ske ett tillfrisknande! Marie-Anne Ervér Trots det allvarliga temat fanns det även plats för skratt. 5

6 Bättre rustade för framtida vuxenliv via Sparregården Tillsammans med hela Sparregårdsteamet är detta ledarduon Pernilla Sundemar (t.v.) och Viveca Nordbergs vision för de barn och ungdomar som placeras hos dem. 6 vad tycker du är det bästa med Sparregården, Pernilla? Jag gläds åt att få arbeta med en stabil och välfungerande medarbetargrupp som samtidigt är nyfiken och entusiastisk på att utveckla verksamheten vidare. Det är spännande att ha en ny roll på sin gamla arbetsplats. Vi i arbetsgruppen behöver landa i den förändring som skett. I nuläget är vi inne i ett stort planeringsarbete och rätt saker behöver läggas på rätt plats. Förändring känns för alla och får ta sin tid. Det var en stor förändring när Kerstin Johansson efter många år som enhetschef gick i pension i våras. Kerstins, kontakter och goda renommé ska vi förvalta vidare. Pernilla har verkat på Sparre, som de ofta kallar Sparregården, i 14 år. Hon gjorde sin socialpedagogpraktik här. Efter många år som behandlare blev hon biträdande enhetschef och sedan ett halvår tillbaka är hon enhetschef. Viveca är socionom och ny biträdande enhetschef. Viveca har tidigare arbetat som behandlare på institution samt som utredande socialsekreterare inom socialtjänsten. Vad är det som fascinerar dig i ditt nya jobb, Viveca? Det ska bli spännande att mixa mina erfarenheter. Skillnaden mellan myndighetsutövning och behandling är att jag blir mer involverad i hela förändringsprocessen som vi ansvarar för utifrån socialtjänstens uppdrag. Jag får också nytta av mitt tidigare BBIC-perspektiv från utredningar och behandlingsplanering. Det är även detta jag ansvarar för som biträdande chef på Sparregården samt att handleda och vägleda personalgruppen i våra uppdrag. Det ska bli roligt att få vara en del i Sparregården/ Ovandalens personalteam. Hur vill ni gå vidare med Sparregårdens utveckling? Vi ska integrera och fördjupa oss i våra metoder och vår teoretiska grund. Sparregården har sedan flera år haft en

7 interaktionistisk grund för sitt arbete. Till hösten 2011 planerar vi en fortsatt utbildning inom det interaktionistiska förändringsarbetet - behandling och utredning med individer och familjer. Just familjearbetet kommer vi lägga extra fokus på. Hur kan/ska vi utveckla det för att möta våra ungdomar och deras familjer på bästa sätt. När det gäller just familjearbete finns det ett föräldrasovrum på Sparre så vi har möjlighet att göra ett planerat familjearbete t.ex. under en helg. Detta är ett bra sätt att se hur familjen fungerar tillsammans under mer naturliga former. Det ger också en bra grund i våra utredningar. Vi kan även ta emot föräldrar eller andra viktiga personer som ungdomen inte har möjlighet att träffa någon annanstans. Om föräldrarna t.ex. har en missbruksproblematik kan vi erbjuda ett umgänge under godkända former. Vi ska även vara öppna för att se om det finns föräldrar som vill och kan ha utbyte av varandras erfarenheter. Det bästa med Ovandalen är att jag får den hjälp jag behöver. Ibland kan det vara praktiska saker som bankärenden men ofta är det sällskapet, att komma upptill basen och ta en fika när man känner sig ensam eller vill prata. Skolframgång i fokus Utveckling av den individuella skolan utifrån ungdomarnas behov är också en framtidsvision, betonar Pernilla och Viveca. De hänvisar till professor Bo Vinnerljungs färska forskning om vikten av skolframgång för placerade barn (ref. Bo Vinnerljung om Barn som haft samhället som föräldrar ). I samarbete med Vänersborgs kommun som driver vår skola vill vi kunna erbjuda våra ungdomar undervisning i alla ämnen. Sparres personal ska finnas med och ge aktivt stöd i läxläsning som annars skulle ha varit föräldrarnas uppgift. Ovandalen på gångavstånd Ovandalen startade som ett utslussningsboende med ungdomar från Sparregården men har nu utvecklats till ett etablerat resursboende som tar emot ungdomar med uppdrag från olika håll. Ensamkommande flyktingbarn eller andra ungdomar som har en bit kvar till ett helt självständigt boende får här stöd och träning i att integrera sig i ett vuxenliv. Efter ett boende på Ovandalen flyttar de flesta till egen lägenhet eller till hemorten med mindre stöd. I det flerfamiljshus där ungdomarnas lägenheter är belägna finns även en baslägenhet där man erbjuds att äta tillsammans eller delta i temakvällar. Ungdomarna kan ha kontakt med personalen efter individuella behov. De flesta har kontakt varje dag. Personal finns där till kl 21 på vardagar och är på övriga tider tillgängliga på Sparregården. Skolgång är ordnat med individuella upplägg på olika skolor. Maija-Riitta Ottemo Fakta: Sparregården Plats för 6 ungdomar, flickor och pojkar mellan år Sol eller LVU Utredning och behandling med skolundervisning (Vänersborgs kommun huvudman) Följer BBIC Behandlingstid varierande beroende på ungdomens behov Sparregårdens Resursboende Ovandalen F.n. för 4 ungdomar mellan år 1½-rumslägenheter Individuella skollösningar med olika skolor Behandlingstid utifrån uppdrag Mer info Sparregården Tel

8 Inspirerande dag med fokus på placerade barns skolgång Vi måste sluta pinka revir och tänka i stuprör! Alla vinner på att vi gör det till en gemensam sak! Det var några av de röster som hördes när Gryning i september bjöd in till heldag på Scandic Opalen i Göteborg under rubriken Hur skapar vi tillsammans bästa möjliga förutsättningar till lärande för barn och ungdomar i samhällets vård? Placerade barn presterar sämre i skolan än alla andra grupper i samhället, hävdar Bo Vinnerljung som forskar kring familjehemsplacerade barn. över 100 personer, pedagoger från de skolor som anordnar undervisning för inskrivna barn vid Grynings olika enheter och personal och enhetschefer från Gryning fick ta del av Bo Vinnerljungs forskning och skolinspektionens arbete för att placerade barns rättigheter till undervisning säkerställs. Dagen inleddes av Grynings VD Marianne Forslund som menade att skolfrågan sett bakåt i tiden fått en alldeles för liten plats i förhållande till sin egentliga betydelse. Det är dags att ta tag i den här frågan på allvar och vi i Gryning vill gärna vara en motor för utveckling av placerade barns skolgång. Tillsammans kan vi göra skillnad för många! Bo Vinnerljung som under många år forskat kring familjehemsplacerade barn visade att det finns ett samband mellan skolproblem och framtida sociala problem och att placerade barn presterar sämre i skolan än alla andra grupper i samhället. Detta trots att de placerade barnen har samma intellektuella förutsättningar som andra barn. De omfattande registerstudier som gjorts, där man korsat många variabler, visar att alla som klarar sig dåligt i skolan löper störres risk att utveckla sociala problem. Det är den enskilt största riskfaktorn. Vill man förbättra samhällsvården för att barnen ska kunna utvecklas måste vi hjälpa dem att fixa skolan, var Vinnerljungs tydliga budskap. Bilden av att placerades barns skolgång är ett eftersatt område förstärktes av Gerhard Eriksson från skolinspektionen som presenterade resultatet av den riksomfattande tillsyn som gjordes under hösten 2009 av de skolor som I paneldiskussionen sitter Niklas Galligani, Bergiusgården och Carola Granell, Familjehemsförälder, Gryning Vård. 8

9 En inspirerande panel diskussion avslutade heldagen om placerade barns skolgång. drivs inom HVB-hemmen. Rapporten visar att barnen i HVB-hemsskolorna i många fall inte får den undervisning de har rätt till. Som en följd av den rapporten har en ny tillsyn inletts som fokuserar på om och hur hemkommunerna tar ansvar för de placerade barnens skolgång. Rapporten är inte klar ännu men man kan ändå se tydliga tendenser, t ex att det finns brister i kommunikationen mellan hemskolan och den kommun där barnet placeras. De placerade barnens skolgång riskerar därmed att bli än mera fragmentarisk när de olika system och organisationer som de flyttas emellan inte pratar med varandra. Konferensen avslutades med en paneldiskussion där det fanns representanter från behandlingshem, familjehem, skola och socialtjänst. Flera av deltagarna beskrev goda erfarenheter av samarbete mellan skola och vård, andra att det varit och är en ständig kamp för att barnen ska få den hjälp de behöver. I de goda exemplen beskriver man att man släppt på prestigen, har täta möten och kontakt och att man fokuserar på att lösa saker gemensamt. Några av de problem som beskrevs var brist på information om tidigare skolgång, att det inte finns några tydliga mål om skolgången och att det ställs för låga krav på familjehemsföräldrar vad gäller skolarbetet. Enighet rådde om att de placerades behov av en bra undervisning är en angelägen fråga som båda parter behöver ta ett gemensamt grepp om: Skolan och socialtjänsten borde lyssna på Vinnerljung ihop! Tillsammans kan vi spränga rymden! Ann-Louise Östman Gerhard Eriksson, Skolinspektionen presenterade resultat från den tillsyn som gjorts av skolor som drivs inom HVB-hemmen. NOTIS Gryning fyller 10 år 2011 Detta kommer vi att fira med en stor konferens på Liseberg den 4 maj Vi kommer då att bjuda både spännande föreläsare och intressanta seminarier. Deltagare på konferensen kommer att vara all Grynings egen personal och cirka 300 gäster. Konferensen kommer att vara kostnadsfri. Boka redan nu in den 4 maj. Inbjudan kommer att skickas ut i slutet av februari eller början på mars. Vi räknar med ett stort intresse och först till kvarn kommer att gälla.! 9

10 Aurora, betyder Gryning på spanska... Bland Grynings tonårsenheter i Göteborg skapades 2008 en samverkansgrupp vars syfte var att förbättra samarbetet enheterna emellan. Ett resultat av detta var att planer för en gemensam studieresa började ta fart. Syftet med studieresan var att ytterligare öka den kollegiala samverkan mellan olika enheter i Gryning som riktar sitt arbete mot samma målgrupp. det förekommer att ungdomar och deras familjer kommer i kontakt med flera av våra enheter under sin behandlingstid, varför en utökad samsyn och samverkan skapar bättre förutsättningar för dem att få erforderlig hjälp och stöd. Vår tanke med studiebesöket var också att få inspiration kring hur vi kan vidareutveckla vårt eget familjearbete. Ett tips från en annan behandlingsenhet i Göteborg ledde oss till professor Juan Luis Linares på Hospital De La Santa Creu i St Pau, Barcelona. När vi hade bestämt målet för vår resa sökte vi fondmedel som finansierade kostnader för resa och boende. Juan Luis intresserade sig som färdig psykiatriker för Lacans arbete, men efter att ha kommit i kontakt med Carlos Ruiz som var verksam på MRI i Palo Alto fördjupade han sig i stället i systemteori och sedan familjeterapi kom Juan Luis till Barcelona och började så småningom att bygga upp familjeterapiavdelningen på den psykiatriska kliniken i St Pau. Han har även varit med och startat upp en utbildning i familjeterapi i samarbete med universitetet. Vi fick möjlighet att under en dag tillsammans med studenter och andra besökare via TV skärm följa några sessioner med olika familjer och efteråt samtala kring dessa tillsammans med Juan Luis och de andra närvarande. Kliniken på Hospital De La Santa Creu är den enda i Katalonien där familjer erbjuds kostnadsfri behandling. Anledningen till att komma i fråga för behandling kan vara alltifrån att någon i familjen har en allvarlig psykisk sjukdom till att föräldrarna befinner sig i en vårdnadstvist. Vårt andra studiebesök var på ett center för drogmissbrukare i Martorell, en stad en bit utanför Barcelona. Där togs vi emot av Joseph Checa som delade med sig av sin långa erfarenhet av behandlingsarbete med heroin- och alkoholmissbrukare. På centret arbetar ett team med läkare, sjuksköterskor och socialarbetare. På mottagningen erbjöds metadonprogram, familjeterapi och annat stöd. Tillbaka i ett höstruskigt Göteborg har vi med oss tankar och inspiration från några givande dagar i Barcelona. Kerstin, Resursteamet Göteborg Ann-Christin, Götateamet Maria, Götateamet Hanna, Götateamet Nathalia, Lilla Torps akutavdelning Karin, Lilla Torps uppdragsenhet Janne, Lillgårdens ungdomshem Björn, Lillgårdens ungdomshem Auroragruppen framför sjukhuset i St Pau. 10

11 Ensamkommande asylsökande barn och ungdomar Gryning startade sitt första asylboende Mira i Alingsås i början av Det har varit en lärorik resa att hitta former den nya verksamheten. Vi har idag skaffat oss en god erfarenhet och kunskap av att ta emot asylsökande ungdomar och utvecklat former för att ge ungdomarna en bra första tid i Sverige och stöttning under den svåra asyltiden. sedan 1 december 2009 har Gryning även sju s.k. transitplatser för nyanlända ungdomar på Delsjötorp i Göteborg. Hittills har de flesta varit flickor. Det är ankomstkommunen Mölndal som främst använder platserna på Delsjötorp. Vi har under det gångna året diskuterat asylboenden med olika kommunkonstellationer och har då kunnat erbjuda den erfarenhet vi skaffat oss och det koncept vi arbetat fram. Vega i Fengersfors I samarbete med fyra kommuner i Dalsland, Bengtsfors, Åmål, Mellerud och Dals-Ed startade Gryning, efter ett intensivt förberedelsearbete, Vega asylboende den 1 augusti i år. Vega drivs i lokaler som vi sedan tidigare disponerade i Åmåls kommun. Dalslandskommunerna abonnerar på tre platser var av de tolv platser som finns i boendet. Skolan som är en viktig förutsättning drivs av Åmåls kommun. Redan ett par veckor efter invigningen var alla Vegas platser upptagna av pojkar från Afghanistan. Verksamheten har under de två månader den varit igång fungerat bra. Nästa steg kommer att bli att slussa ut de pojkar som får permanent uppehållstillstånd in i sina anvisningskommuner, för att påbörja sina nya liv, men också att ge stöd till de som inte får stanna vilkas förhoppningar har raserats. Asylboende i Mariestad och Töreboda I oktober fick vi besked av Mariestad och Töreboda om att de bestämt sig för att tillsammans starta ett asylboende och att de ville att Gryning skulle driva verksamheten. Vi är nu i full gång med att hitta lämpliga lokaler och att rekrytera personal. Verksamheten beräknas komma igång den 1 mars Även här planeras för tolv platser för pojkar då det har visat sig att det inte kommer lika många flickor som pojkar. Vi ser fram emot detta samarbete. Sjuhäradskommunerna Sjuhäradskommunerna har haft en lång process med migrationsverkat kring sitt mottagande av ensamkommande asylsökande barn. Nu är alla överenskommelser klara och även i detta fall har Gryning fått frågan om vi kan åta oss att starta och driva ett boende. Vi har börjat diskutera detaljer med kommunerna och har tittar på en del möjliga lokaler. Norra Bohuslän I norra Bohuslän har fem kommuner, Sotenäs, Lysekil, Munkedal Tanum och Strömstad gemensamt bestämt sig för att ta emot tolv ensamkommande asylsökande barn. De har också ställt frågan till Gryning och vi har undersökt lokalfrågan i området. Ännu är inte alla beslut fattade så vi väntar med spänning på att dessa kommuner ska höra av sig för att diskutera vidare. Inge Olofsson Vega asylboende i Åmåls kommun, som startades av Gryning den 1 augusti i år, drivs i lokaler som Gryning redan tidigare disponerade. 11

12 20-årsjubileum för Handledningsverksamheten för familjehem Torsdagen den 18 november gick firandet av stapeln med en föreläsningsdag på Hotel Fars Hatt i Kungälv. Sammanlagt 150 personer deltog, familjehems- och socialsekreterare från 32 kommuner i Västra Götaland och också familjehem knutna till familjehemsverksam heterna inom Gryning. Eva Körner föreläste om vikten av handledning som en garant för ett barnperspektiv och kvalité i familjehemsvården 12 först ut som föreläsare var leg. psykolog och leg. psykoterapeut Eva Körner som föreläste om vikten av handledning som en garant för ett barnperspektiv och kvalité i familjehemsvården. Efter en gemensam lunch fortsatte sedan dagen med att socionom och leg. psykoterapeut Christina Turesson Walldau och leg. psykolog och psykoterapeut Ann-Chatrin Lasu Forsén reflekterade över sina erfarenheter av att under 20 år handleda familjehem. Dagens sista föreläsare var Lilja Cajvert, universitetslektor vid Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet. Lilja jämförde under sin föreläsning handledning för yrkesverksamma med handledning för familjehem, samt gav internationella utblickar. Handledningsverksamheten inom Gryning har en historia som löper 20 år tillbaka i tiden. Under andra hälften av 1980-talet fanns det ett välutvecklat samarbete mellan dåvarande Bohuslandstingets sociala verksamhet och kommunerna i Bohuslän. Bohuslandstingets fick kommunernas uppdrag att arbeta med de övergripande frågorna inom familjehemsvården och hjälpa kommunerna med rekrytering av familjehem, att starta en verksamhet med kontrakterade familjehem samt att stå för utvecklingsinsatser i form av utbildning, fortbildning och handledning. År 1990 startade vår nuvarande VD Marianne Forslund, som på den tiden arbetade inom Bohuslandstinget, de två första handledningsgrupperna för familjehem. En grupp i Uddevalla och en grupp i Göteborg. Jag kom med i verksamheten år Under nästan 10 år samarbetade Mari- anne och jag kring handledningsverksamheten och andra övergripande frågor inom familjehemsvården i Bohuslän. Under de här 20 åren som har gått har handeldningsverksamheten vuxit och tagit form. Från de första två grupperna våren 1990, i Uddevalla och Göteborg, omfattar handledningsverksamheten idag 24 grupper på 10 orter i Västra Götaland och erbjuds sedan många år av samtliga familjehemsverksamheter i Gryning. Sammanlagt får 115 fosterföräldrar handledning i dessa grupper. Det finns också handledning för specifika grupper som släktinghem, jourhem och familjehem för asylsökande flyktingbarn. Hur många fosterföräldrar som sammanlagt gått i dessa handledningsgrupper under åren vet vi inte säkert men det är sannolikt över 1000 personer! Grupperna träffas två timmar varannan vecka nio gånger per termin. Antalet deltagare i varje grupp varierar mellan fyra och åtta personer. Vanligtvis består grupperna av antingen par eller en fosterförälder som går utan sin partner. Från början var det ett helt nytt område att arrangera grupphandledning för familjehem Det fanns inte heller så mycket erfarenhet att hämta från annat håll så det hela

13 blev något av ett pionjärarbete. Innehållet i handledningen utformades därför i samverkan med de två första handledarna. Handledningsverk samheten skulle då liksom den är idag vara ett komplement till och inte en ersättning för, det familjehemsarbete som sker ute i kommunerna. De första handledarna var Gunilla Willhelmsson och Christina Turesson Walldau. Christina verkar fortfarande som handledare i verksamheten. Den primära målsättningen är att handledningen ska ge fosterföräldrarna möjligheter att ventilera sina känslor och tankar tillsammans med andra familjehem och genom detta stärkas i sin roll som fosterförälder. Genom handledning öka medvetenheten om samspelet mellan fosterföräldrar, barnet, de biologiska föräldrarna och övrigt nätverk kring barnet och öka kunskapen och förståelsen för barns behov. Det kan konstateras att handledningsverksamheten idag har nått en mycket stor omfattning. Det finns än så länge ingen liknande verksamhet i landet. Den har varit mycket uppskattad av de familjehem som har gått i handledning och också av de socialsekreterare som medverkat till att familjehemmen har fått möjlighet att delta. Vår erfarenhet är att handledningen fyller ett stort behov och att den är till stor hjälp i det många gånger svåra och viktiga uppdrag som det innebär att vara ett familjehem. Ingemar Widman Stefan Larsson och Ingemar Widman slappnar av efter en mycket lyckad jubileumsdag. 13

14 The International Foster Care Organisation s Conference, 4-7 juli 2010, Brighton England It really was a great honor for us to... Det var en stor ära och en utmaning för oss att representera FSF (Föreningen Socionomer inom familjehems vården) på IFCO:s europeiska konferens i Brighton 2010 och där, på engelska, hålla en 90-minuter lång workshop kring filmen Lyckliga familjen. i konferensen deltog omkring 350 delegater från 24 olika europeiska länder, ett fåtal från USA. Förutom socialarbetare deltog familjehem med sina egna och placerade barn och ungdomar. Vår workshop Happy Family lockade ett 90-tal deltagare. Vi hade särskilt uppmärksammat familjehemsföräldrarna på att deras barn och ungdomar inte skulle delta i vår workshop utan en vuxen vid sin sida, då filmen väcker starka känslor. Lyckliga familjen handlar om livet i ett familjehem, om hur det är att flytta till en ny familj, men också hur det är att få en ny familjemedlem. Filmen, som visades med engelsk text, fick ett mycket varmt mottagande. Deltagare var berörda och några grät öppet. Flera uttryckte att det var en finstämd och engagerande film som fungerar väl över språkbarriärerna. Många socialarbetare ansåg att den mycket väl skulle kunna användas som utgångspunkt för diskussioner i olika professionella sammanhang. Flera deltagare uttryckte önskemål att få köpa filmen för att kunna använda den på hemmaplan. Synpunkter kom dock från en engelsman att scenen då fostermamman och flickan sover i samma säng inte skulle vara möjlig i England. Vår egen workshop låg näst sist i programmet. Vi hann med många intressanta seminarier och workshops innan vår och presenterar några av dem nedan. Helena Nyman, familjehemskonsulent i Gryning och Monica Engman, familjehemssekreterare i Kungsbacka höll i en 90-minuter lång workshop på engelska kring filmen Lyckliga familjen under IFCO:s europeiska konferens i Brighton 4-7 juli

15 Varför blir man fosterförälder? Mary McGowan, NACAC (North Amerikan Concil on Adoptable Children), inledde konferensen starkt på temat varför blir man fosterförälder och med en stor portion humor delade hon rikligt med sig av egna erfarenheter ur sitt fosterföräldraskap. Hon har själv sju barn, två egna och fem adopterade. Under årens lopp har hon haft 25 barn placerade i sitt hem samtidigt som hon utbildade sig till psykolog med inriktning på kliniskt psykologi. Genom alla sina åtaganden, där drivkraften varit viljan att göra gott, höll hon på att gå in i väggen. Hon insåg då vikten av att stanna upp, att reflektera över sig själv, sitt liv och sina livsval, ta hand om sig själv och ge sig själv olika möjligheter att ladda sina batterier. Behoven, barnens och samhällets, på fosterfamiljerna är oändliga. Hon lyfte fram humor och skratt som en ovärderlig tillgång. Ofta uppstår helt osannolika situationer, sådana som man aldrig kunnat föreställa sig och då kan skratt och humor verka förlösande. Hon citerade E Elliott Varför rusa efter livet? Hur vet vi att det är framför oss? Stå istället still och lyssna. Ta en stund för dig själv. Hemma i främmande land En grupp medarbetare från FCA (Foster Care Associates), Gabrielle Jerome, Rupee Sandhu, Mohammed Bashir, Marva Warnington höll i en workshop om ensamkommande flyktingbarn. Storbritannien får c:a 3000 ansökningar/år främst från Afghanistan eller Irak men även från Somalia. FCA har goda erfarenheter av att placera ensamkommande flyktingbarn i vanliga engelska fosterfamiljer förutsatt att familjen får rätt stöd. FCA arbetar utifrån en team parenting model där fosterföräldrarna får stöd genom att man använder en checklista vid placeringen och ett webbaserat stödprogram. När ungdomarna väl är i säkerhet i England är deras önskningar att få studera, arbeta extra och spara alla sina pengar för att kunna skicka till familj och släkt i hemlandet eller i det land där de befinner sig på flykt. FCA har genomfört en pilotstudie med fyra ensamkommande flyktingbarn och intervjuat dem. Det som ungdomarna själva lyfte fram som särskilt viktigt för dem var följande: utbildning, lära sig det engelska språket snabbt, få utöva sin religion, delta i lagsporter, positivt att leva i det mångkulturella England, alla helger viktiga, fosterföräldrarna viktiga och de tyckte att det var positivt att kunna få bo i engelska familjer. IRM (Independent Review Mechanism) I England ges ett generellt medgivande att ta emot barn i sitt hem som omprövas varje år. Sedan ett år tillbaka finns möjlighet för fosterföräldrar, blivande fosterföräldrar och adoptivföräldrar som inte får några barn, att få sin sak belyst och få en second opinion genom en fristående organisation IRM. IRM går igenom familjens generella lämplighet att fostra barn men de tar inte ställning till den specifika situation som uppkommit mellan familjen och den kommun familjen tillhör. IRM är ingen myndighet och kan därför inte fatta några avgörande beslut i ärendet, men IRM lämnar ett utlåtande till kommunen med en rekommendation huruvida familjen anses vara lämplig att ta emot barn i sitt hem. Kommunen har då en skyldighet att överväga innehållet i IRM:s utlåtande innan de fattar nya beslut rörande familjens framtid som fosterfamilj. Helena Nyman, familjehemskonsulent i Gryning Monica Engman, familjehemssekreterare i Kungsbacka NOTIS Bättre institutionsvård för barn och unga SKL Sveriges kommuner och landsting anordnar den 13 januari en konferens på temat Bättre institutionsvård för barn och unga i Stockholm. Under det senaste året har SKL arbetat med att ta fram en vägledning för upphandling av HVB-vård för barn och unga, samt tagit fram förslag till uppföljning av vården i syfte att ge kommunerna stöd i kvalitetsarbetet. Grynings VD Marianne Forslund har i egenskap av ordförande för de kommunala företagens branschråd för vård och omsorg varit delaktig i detta arbete. Bättre kvalité i institutionsvården för barn och unga kräver systematik och samverkan mellan olika aktörer. Viktiga delar är upphandling och uppföljning av god kvalitet, evidensbaserade metoder samt att tillståndsgivning, tillsyn, upphandling och uppföljning samspelar med varandra på ett bra sätt. Vid konferensen medverkar förutom ansvariga utredare från Sveriges kommuner och landsting professor Marie Sallnäs och departementsråd Gunilla Malmborg. Även företrädare för branschorganisationerna medverkar. Konferensen öppnas av Ilija Batljan, som är ordförande i SKL:s beredning för socialpolitik och individomsorg Mer att läsa om konferensen finns att läsa på SKL:s hemsida 15

16 PLACERINGSfunktionen UNGDOMSenheter Missbrukarvård Övriga VERKSAMHETER Tel: Barn- och familje - BEHANDLINGSenheter Birkahemmet Birkagatan Göteborg Tel: Boda FAMILJEcentrum Solvarvsgatan Borås Tel: Bryggan Tuppfjätsgatan Västra Frölunda Tel: grynings Familjecentrum i fyrbodal Sparregatan Vänersborg Tel: grynings Familjecentrum i Göteborg Kometgatan Göteborg Tel: Kristinedal Fengerfors Tel: Solsidan Sturegatan Skara Tel: Trollbacken Olserödsgatan Kungälv Tel: Bergiusgården Bergius väg 2 Box Ljungskile Tel: Delsjötorp Töpelsgatan Göteborg Tel: Eriksdals flickhem Eneborgsvägen Värsås Tel: Hagen Kullaviks Konvaljv. 16 Box Kullavik Tel: Lilla Torp Iskällareliden Göteborg Tel: Lillgården Lilla Danska vägen Göteborg Tel: Ramnås Sveagatan Borås Tel: Snäppan Forstenagatan Trollhättan Tel: Sparregården Slussvägen Vänersborg Tel: Tallbacken Östergatan 37 Box Skövde Tel: Vilgot Vinköl, Blombacka, Skara Tel: Lärjeholm Lärjeholmsvägen Göteborg Tel: Strandgården, ljungskile Arödsvägen Ljungskile Tel: /97 Götateamet Östra sjukhuset IK-Huset Unga vuxna avd Göteborg Tel: Boende enligt LSS Claesborg Eriksdalsgatan 44 Box Skövde Tel: Kinnegatan Kinnegatan Lidköping Tel: Familjehemsverksamheten Familjehem Göteborg Gårdavägen 2 Box Göteborg Tel: Familjehem Vänersborg Vänerparken Edsvägen 3 Box Vänersborg Tel: Familjehem Skaraborg Villagatan Skövde Tel: MST Hisingen/väster Knipplagatan 4A Göteborg Tel: MST vid Vänern Kungsladugårdsvägen Vänersborg Tel: Grynings familjeteam i skaraborg Fabriksgatan Lidköping Tel: Resursteamet i Göteborg Lillatorpsgatan Göteborg Tel: Resursteamet i Alingsås Göteborgsvägen Alingsås Tel: mira asylboende Sunnerövägen Alingsås Tel: Skyddsboendet Tel: , Box 5154, Gårdavägen 2, Göteborg, Tel: Fax:

Utbildningar för. Familjehem

Utbildningar för. Familjehem Utbildningar för Familjehem Arrangerade av Gryning Vård AB Hösten 2009 våren 2010 Innehåll UTBILDNINGAR Temadag om ensamkommande flyktingbarn...sid 4 Barnuppfostran i olika kulturer...sid 5 De små sammanhangens

Läs mer

Utbildningar för. Familjehem. Arrangerade av Gryning Vård AB

Utbildningar för. Familjehem. Arrangerade av Gryning Vård AB Utbildningar för Familjehem Arrangerade av Gryning Vård AB Hösten 2012 våren 2013 Innehåll UTBILDNINGAR En mötesplats för familje- och jourhem... sid 3 Kulturmöten och kulturkrockar barnuppfostran i olika

Läs mer

Utbildning för familjehem. arrangerade av Gryning Vård AB hösten 2005 våren 2006.

Utbildning för familjehem. arrangerade av Gryning Vård AB hösten 2005 våren 2006. A k t u e l l t o m u t b i l d n i n g 2 0 05 / 2 0 06 Utbildning för familjehem arrangerade av Gryning Vård AB hösten 2005 våren 2006. En mötesplats för familjehem Genom vårt utbildningsprogram vill

Läs mer

Utbildning för familjehem. arrangerade av Gryning Vård hösten 2008 våren 2009.

Utbildning för familjehem. arrangerade av Gryning Vård hösten 2008 våren 2009. A k t u e l l t o m u t b i l d n i n g 2 0 08 / 2 0 09 Utbildning för familjehem arrangerade av Gryning Vård hösten 2008 våren 2009. 2 Innehåll 2008-2009 3 Introduktion 4 Mitt, Ditt eller Vårt uppdrag!?

Läs mer

Utbildningar för. Familjehem

Utbildningar för. Familjehem Utbildningar för Familjehem Arrangerade av Gryning Vård AB Hösten 2011 våren 2012 2 Innehåll UTBILDNINGAR En mötesplats för familje- och jourhem... sid 4 Barn och stress... sid 5 Unga och Internet tryggt

Läs mer

Utbildningar för. Familjehem. Arrangerade av Gryning Vård AB

Utbildningar för. Familjehem. Arrangerade av Gryning Vård AB Utbildningar för Familjehem Arrangerade av Gryning Vård AB Hösten 2013 våren 2014 Innehåll UTBILDNINGAR En mötesplats för familje- och jourhem... sid 3 Hur har det sett ut för de ensamkommande barnen från

Läs mer

Utbildningar för. Familjehem. Arrangerade av Gryning Vård

Utbildningar för. Familjehem. Arrangerade av Gryning Vård Utbildningar för Familjehem Arrangerade av Gryning Vård Hösten 2015 våren 2016 2 Innehåll En mötesplats för familjehem!... sid 4 TEATER: Jag är ett barnhemsbarn... sid 5 Traumamedveten omsorg... sid 6

Läs mer

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN Intervjuer om familjehemsvård En vägledning för dig som rekryterar och utbildar blivande familjehem eller möter familjehem i handledningsgrupper. Filmen kan

Läs mer

Inkvarteringsstatistik december 2004

Inkvarteringsstatistik december 2004 Inkvarteringsstatistik december 2004 Gästnätter december 2004, län (tusen) 1 600 1 524 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 223 422 138 0 Sverige Västra Götalands län Stockholms län Skåne län 22/02/2005 www.vastsverige.com

Läs mer

Engagerat. Gryning Vård AB är landets största företag inom hem för vård och boende www.gryning.se Engagerat Gryning vård AB

Engagerat. Gryning Vård AB är landets största företag inom hem för vård och boende www.gryning.se Engagerat Gryning vård AB Engagerat En tidning om vård och behandling juni 2012 Våld mot barn i nära relationer årets Barnrättskonferens i Örebro Barn som upplevt våld hur kan deras delaktighet ökas? Stella Asylboende har startat

Läs mer

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå Information till er som funderar på att bli familjehem Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård Boden, Kalix, Luleå och Piteå 1 Välkommen till vår informationssida! Ring gärna så får vi informera och

Läs mer

Kurser föreläsningar & konferenser

Kurser föreläsningar & konferenser Kurser föreläsningar & konferenser Information och verktyg för att förstå och stödja de sköraste flickorna Att förstå och hantera psykisk skörhet är bland det svåraste en förälder kan ställas inför. Samarbete

Läs mer

Media på andra språk än svenska Västra Götalands regionen 2005 Mediainköp

Media på andra språk än svenska Västra Götalands regionen 2005 Mediainköp Mediainköp Borås Göteborg Ale Alingsås Bengtsfors Bollebygd 66 40 41 22 1 7 2 3 1 65 31 544 222 2 2 8 15 5 20 10 5 2 1 1 1 350 250 12 2 214 7 5 48 16 20 49 9 20 2 41 35 438 180 2 1 4 13 2 188 18 348 37

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Sävsjöviks förstärkta familjehem Sävsjöviks förstärkta familjehem Vi erbjuder familjehemsvård för vuxna personer med missbruk och / eller kriminalitet. Vår målgrupp är företrädesvis Individer med konstaterad eller misstänkt neuropsykiatrisk

Läs mer

Jakobsdal HVB, Credere.

Jakobsdal HVB, Credere. Vård & Omsorg Jakobsdal HVB, Credere. i Stenungsunds kommun. Behandlingsverksamheten riktar sig till flickor och pojkar mellan 12-18 år. Upptagningsområde: Hela landet SoL och LVU Foto: Ted Olsson Jakobsdal

Läs mer

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Monica Brendler Lindqvist, socionom, leg. psykoterapeut, handledare, verksamhetschef Röda Korsets Center för torterade flyktingar Innehåll: Från

Läs mer

familjehemsgruppen Bli en värdefull extraförälder

familjehemsgruppen Bli en värdefull extraförälder familjehemsgruppen Bli en värdefull extraförälder 1 Vad är familjehem, förstärkt familjehem, kontaktfamilj och jourhem? Familjehem, förstärkt familjehem, kontaktfamilj och jourhem är vanliga hem som på

Läs mer

Utbildning för familjehem. arrangerade av Gryning Vård hösten 2007 våren 2008.

Utbildning för familjehem. arrangerade av Gryning Vård hösten 2007 våren 2008. A k t u e l l t o m u t b i l d n i n g 2 0 07 / 2 0 08 Utbildning för familjehem arrangerade av Gryning Vård hösten 2007 våren 2008. Innehåll 2007-2008 3 Introduktion 4-5 Familjefest på Liseberg 16 september

Läs mer

Gryning Vård ABs Årsredovisning 2011

Gryning Vård ABs Årsredovisning 2011 Årsredovisning 2011 2 Årsredovisning 2011 om gryning Styrelseordföranden har ordet...4 VD har ordet... 5 Fakta om Gryning...6 Viktiga händelser under 2011... 8 Institutionsvård för barn och familjer...

Läs mer

Omslagsbild: Evelina Carlén. Layout: Infogruppen GR. Foto: Gryning Vård AB, Infogruppen GR, Hans P.A. Karlsson. Gryning Vård ABs Årsredovisning 2010

Omslagsbild: Evelina Carlén. Layout: Infogruppen GR. Foto: Gryning Vård AB, Infogruppen GR, Hans P.A. Karlsson. Gryning Vård ABs Årsredovisning 2010 Årsredovisning 2010 2 Omslagsbild: Evelina Carlén. Layout: Infogruppen GR. Foto: Gryning Vård AB, Infogruppen GR, Hans P.A. Karlsson Årsredovisning 2010 om gryning Styrelseordförande har ordet...4 VD har

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

VFU utbildning i samverkan

VFU utbildning i samverkan VFU utbildning i samverkan Bli handledare för socionomstudenter i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan Morgondagens socionomer längtar efter din kunskap

Läs mer

Engagerat. Jubileumsspecial! Gryning Vård AB är landets största företag inom hem för vård och boende www.gryning.se Engagerat Gryning vård AB

Engagerat. Jubileumsspecial! Gryning Vård AB är landets största företag inom hem för vård och boende www.gryning.se Engagerat Gryning vård AB Engagerat En tidning om vård och behandling juni 2011 Jubileumsspecial! Gryning Vård AB är landets största företag inom hem för vård och boende www.gryning.se 1 Ett lyckat jubileum Detta nummer av Engagerat

Läs mer

Hållbart Socionomyrke - Ett program för aktiva ledare som vill utveckla tillsammans

Hållbart Socionomyrke - Ett program för aktiva ledare som vill utveckla tillsammans Hållbart Socionomyrke - Ett program för aktiva ledare som vill utveckla tillsammans Socionomyrket är fantastiskt vi citerar gärna ett blogginlägg från en socialsekreterare. Om ni bara visste hur mycket

Läs mer

Förstudie av familjehem

Förstudie av familjehem www.pwc.se Revisionsrapport Stefan Wik Förstudie av familjehem Hultsfreds kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2. Metod... 1 2. Iakttagelser...2 2.1. Om familjeenheten och

Läs mer

Utbildning för familjehem. arrangerade av Gryning Vård AB hösten 2006 våren 2007.

Utbildning för familjehem. arrangerade av Gryning Vård AB hösten 2006 våren 2007. A k t u e l l t o m u t b i l d n i n g 2 0 06 / 2 0 07 Utbildning för familjehem arrangerade av Gryning Vård AB hösten 2006 våren 2007. Innehåll 2006-2007 3 Introduktion 4 Att vara mamma till sin mamma

Läs mer

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER Magelungen Utveckling AB Bondegatan 35 116 33 Stockholm 08-556 93 190 Samtal med barn - en processorienterad utbildning i genomförande av samtal med barn och ungdomar i

Läs mer

Familjehems- sekreterare 2014

Familjehems- sekreterare 2014 Familjehems- sekreterare 2014 inbjudan till konferens i Stockholm den 26-27 mars 2014 VÅRA TALARE Skolfam Rikard Tordön Nationell samordnare Sveriges Kommuner & Landsting Hampus Allerstrand Förbundsjurist

Läs mer

Enheten för insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck, EHRV. Utbildningar och tjänster

Enheten för insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck, EHRV. Utbildningar och tjänster Enheten för insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck, EHRV Utbildningar och tjänster Enheten för insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck, EHRV 2014 FIRAR EHRV TIO ÅR. Vi har sedan starten

Läs mer

hur skapar vi en positiv mediabild av vården? utmaning att vara jourfamilj russia today uppmärksammar Gryning nybyggt Gryninghus för Claesborg

hur skapar vi en positiv mediabild av vården? utmaning att vara jourfamilj russia today uppmärksammar Gryning nybyggt Gryninghus för Claesborg Engagerat En tidning om vård och behandling JUNI 2009 Foto: Pix Gallery. hur skapar vi en positiv mediabild av vården? utmaning att vara jourfamilj russia today uppmärksammar Gryning nybyggt Gryninghus

Läs mer

Ej vinstdrivande familjehemsvård med konsulentstöd sedan 1986

Ej vinstdrivande familjehemsvård med konsulentstöd sedan 1986 Ej vinstdrivande familjehemsvård med konsulentstöd sedan 1986 F ö r s t ä r k t F a m i l j e h e m s v å r d f ö r u n g d o m a r o c h v u x n a Konsulentstödd familjehemsvård för vuxna Stiftelsen Bergslagsgårdar

Läs mer

Avtalsuppföljning konsulentstödd familjehemsvård Vårljus AB

Avtalsuppföljning konsulentstödd familjehemsvård Vårljus AB SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Ehlin Bengt Datum 2015-03-26 Diarienummer SCN-2015-0142 Socialnämnden Avtalsuppföljning konsulentstödd familjehemsvård Vårljus AB Förslag till beslut Socialnämnden föreslås

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Inkvarteringsstatistik maj 2011 Kommunstatistik ti tik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING

UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING Ett miniprojekt utifrån ESL:s utbildningsmaterial i Näckrosprojektets intention att arbeta över gränserna kommun och landsting. Miniprojektet

Läs mer

Överförmyndarens roll och god mans uppdrag

Överförmyndarens roll och god mans uppdrag Överförmyndarens roll och god mans uppdrag Annika Ewe Sjöberg, förvaltningsjurist Överförmyndarenheten Mölndals stad annika.ewe.sjoberg@molndal.se Pernilla Andemore, socionom Överförmyndarverksamheten

Läs mer

Checklista för ett bra mottagande av ensamkommande flyktingbarn

Checklista för ett bra mottagande av ensamkommande flyktingbarn Checklista för ett bra mottagande av ensamkommande flyktingbarn Vår vision är en värld där Barnkonventionen är förverkligad och alla barns rättigheter är tillgodosedda. Det är en värld som respekterar

Läs mer

E NGAGERAT. Lärjeholm motivationshem början på något nytt GOD JUL! VI ÖNSKAR ER ALLA RIKTIGT. En tidning om hem, vård och behandling December 2002

E NGAGERAT. Lärjeholm motivationshem början på något nytt GOD JUL! VI ÖNSKAR ER ALLA RIKTIGT. En tidning om hem, vård och behandling December 2002 E NGAGERAT En tidning om hem, vård och behandling December 2002 >> Mikael en bit på väg >> Gryning satsar på kompetensutveckling >> Vad är miljöterapi? >> Starta om och gå vidare Lärjeholm motivationshem

Läs mer

Placering av barn och unga

Placering av barn och unga Revisionsrapport Placering av barn och unga Lena Brönnert Innehållsförteckning Sammanfattning och revisionell bedömning 1 1. Inledning 2 1.1. Bakgrund och revisionskriterier 2 1.2. Revisionsfråga 3 1.3.

Läs mer

Integrationsenheten Haparanda Stad

Integrationsenheten Haparanda Stad Integrationsenheten Haparanda Stad Verksamhetsbeskrivning Innehåll Verksamhetsbeskrivning... 3 Överenskommelse med Migrationsverket... 3 Integrationsenheten... 3 Kvalitetsarbete... 3 Mottagning och integration

Läs mer

Adekvat utbildning Kompetensförsörjning Anställningspolicyn Utbildningskrav vid upphandling Behov av att höja kvalitén i verksamheterna

Adekvat utbildning Kompetensförsörjning Anställningspolicyn Utbildningskrav vid upphandling Behov av att höja kvalitén i verksamheterna Adekvat utbildning Kompetensförsörjning Anställningspolicyn Utbildningskrav vid upphandling Behov av att höja kvalitén i verksamheterna Forshaga kommun samverkar med Karlstad universitet och arbetslivet

Läs mer

Vårdsamverkan Fyrbodal. psykiatri/missbruk

Vårdsamverkan Fyrbodal. psykiatri/missbruk Vårdsamverkan Fyrbodal Beredningen psykiatri/missbruk Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2012 Överenskommelse mellan staten och SKL Fortsättning på tidigare satsningar inom området

Läs mer

Ensamkommande men inte ensamma

Ensamkommande men inte ensamma Ensamkommande men inte ensamma Att arbeta med ensamkommande barn och ungdomar i praktik och teori Marie Hessle Fil.dr.,leg.psykolog,spec.i klinisk psykologi, Valsta VC Märsta marie.hessle@gmail.com 2013-10-30

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

bedriva arbetet på ett sådant sätt att barnet får möjlighet till en god psykosocial utveckling.

bedriva arbetet på ett sådant sätt att barnet får möjlighet till en god psykosocial utveckling. NORMA Verksamhetsbeskrivning Norma startades hösten 1990 i Helsingborg. Vi är en öppenvårdsverksamhet, som riktar sig till familjer med ett eget boende.. Vi kan betraktas som ett alternativ till de institutioner

Läs mer

Nya synsätt och arbetssätt

Nya synsätt och arbetssätt KONFERENS 2 MAJ 2012 Nya synsätt och arbetssätt för att skapa ett demensboende som ger nöjda boenden, anhöriga och personal ANMÄLAN E-post hb@kkskaraborg.se Telefon 0733 26 27 23 Sista anmälningsdag 25

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Utredning - Länsgemensam rekrytering av familjehem och kontaktfamiljer

Utredning - Länsgemensam rekrytering av familjehem och kontaktfamiljer 1(10) Utredning - Länsgemensam rekrytering av familjehem och kontaktfamiljer Inledning, förslag Förslaget är att det inrättas en länsgemensam enhet som ansvarar för rekrytering och utbildning av familjehem

Läs mer

Remissyttrande avseende betänkande Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning (SOU 2012:76, U2012/6322/S)

Remissyttrande avseende betänkande Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning (SOU 2012:76, U2012/6322/S) 2013-05-06 Dnr 10.1-7685/2013 1(8) Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande avseende betänkande Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning

Läs mer

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Ehlin Bengt Datum 2015-05-28 Diarienummer SCN-2015-0125 Socialnämnden Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

Engagerat. Grynings nya VD. SVEA nytt behandlingshem i Borås Mina Råd & Stöd 300 personer inspirerades på Gryning-dagen

Engagerat. Grynings nya VD. SVEA nytt behandlingshem i Borås Mina Råd & Stöd 300 personer inspirerades på Gryning-dagen Engagerat En tidning om vård och behandling januari 2013 Grynings nya VD SVEA nytt behandlingshem i Borås Mina Råd & Stöd 300 personer inspirerades på Gryning-dagen Gryning Vård AB är landets största företag

Läs mer

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen i Åstorps kommun Mottagningssekreterare kontaktuppgiter Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den

Läs mer

Kartläggning av kompetens och metodanvändning inom missbruks- och beroendeområdet hos personal inom Individ- och familjeomsorgen

Kartläggning av kompetens och metodanvändning inom missbruks- och beroendeområdet hos personal inom Individ- och familjeomsorgen Fråga 1 Kön Kvinna Man Fråga 2 Antal anställningsår inom socialtjänsten 0-2 år 3-4 år 5-8 år 9-15 år 16-24 år 25 år eller längre Fråga 3 Antal anställningsår inom missbruksområdet (även hos andra arbetsgivare

Läs mer

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Bakgrund Målet för landstinget i Uppsala län är en god hälsa för alla länsinvånare. Landstinget ansvarar främst för hälso- och sjukvård men skapar också

Läs mer

Temanummer om psykiatri. >> VästBus i praktiken. >> Katarzyna Psykolog i Gryning. >> Familjehem på Liseberg. >> UngdomsKomet. >> Mira nytt asylboende

Temanummer om psykiatri. >> VästBus i praktiken. >> Katarzyna Psykolog i Gryning. >> Familjehem på Liseberg. >> UngdomsKomet. >> Mira nytt asylboende En tidning om hem, vård och behandling December 2007 >> VästBus i praktiken >> Katarzyna Psykolog i Gryning >> Familjehem på Liseberg >> UngdomsKomet >> Mira nytt asylboende >> Gott betyg åt Grynings skyddsboende

Läs mer

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd?

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd? Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd? Utveckling av barn- och föräldrastöd vid Beroendecentrum Stockholm (BCS) Barn och unga i familjer med missbruk 2 december 2013 Christina

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Under våren 2015 kommer en uppdatering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården att presenteras. Denna kurs bygger på kunskaper

Läs mer

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken Anknytning Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Psykiatrisk öppenvårdsmottagning för asylsökande. Katrin Sepp, psykolog

Psykiatrisk öppenvårdsmottagning för asylsökande. Katrin Sepp, psykolog Psykiatrisk öppenvårdsmottagning för asylsökande Katrin Sepp, psykolog Södra Älvsborgs Sjukhus Skaraborgsvägen 21, Borås Asylsökandes rättigheter och begränsningar Asylsökande barn Asylsökande barn har

Läs mer

Kommunledningskonferens

Kommunledningskonferens De 33 skånska kommunernas intresseorganisation Kommunledningskonferens 2015-10-09 Aktuellt inom integrationsområdet oktober 2015 Prognos 2015 Prognos 2016 Migrationsverkets prognoser Under 2014 sökte 81

Läs mer

Konferensen riktar sig till tjänstemän och politiker inom socialtjänsten, skola och hälso- och sjukvård.

Konferensen riktar sig till tjänstemän och politiker inom socialtjänsten, skola och hälso- och sjukvård. Konferensen riktar sig till tjänstemän och politiker inom socialtjänsten, skola och hälso- och sjukvård. Antalet platser är begränsade och sista anmälningsdag är fredagen den 14 februari. Anmälan är bindande

Läs mer

Evidens. vård och utbildning

Evidens. vård och utbildning Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Inkvarteringsstatistik april 2011 Kommunstatistik ti tik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar i Europa

Mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar i Europa Mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar i Europa Länsstyrelsen, Malmö, 12 mars Mikaela Hagan, mikaela.hagan@rb.se, www.connectproject.eu The contents of this presentation can in no way be taken

Läs mer

E NGAGERAT. Kraftfull spelare i svensk socialtjänst. En tidning om hem, vård och behandling December 2004. >> Väl valda ord om Grynings engagemang

E NGAGERAT. Kraftfull spelare i svensk socialtjänst. En tidning om hem, vård och behandling December 2004. >> Väl valda ord om Grynings engagemang En tidning om hem, vård och behandling December 2004 >> Väl valda ord om Grynings engagemang >> Rapport om återplaceringar >> Evidensbaserad praktik >> Familjehemsverksamhet i hela regionen >> Publiksuccé

Läs mer

Hedersrelaterad problematik Utbildningar i hedersrelaterad problematik

Hedersrelaterad problematik Utbildningar i hedersrelaterad problematik Hedersrelaterad problematik Utbildningar i hedersrelaterad problematik Utbildningar i hedersrelaterad problematik för Fyrbodals kommuner och Lilla Edet Därför behövs utbildningar... De senaste åren har

Läs mer

Webbenkät: Folkhälsoekonomi/sociala investeringar i Västra Götaland 2013-11-11

Webbenkät: Folkhälsoekonomi/sociala investeringar i Västra Götaland 2013-11-11 Webbenkät: Folkhälsoekonomi/sociala investeringar i Västra Götaland 2013-11-11 Regional utveckling för folkhälsa (RUFF) Avsiktsförklaring RUFF-gruppen Utvecklingsområde: folkhälsa i samhällsplanering,

Läs mer

Resilientseminarium stärker fokus på framtiden

Resilientseminarium stärker fokus på framtiden Antons Stellamans och Liselotte Baeijaert, Ilfaro, höll i trådarna i Samordningsförbundens arrangemang i Västerås. Resilientseminarium stärker fokus på framtiden Arbetet med lösningsfokus tog ytterligare

Läs mer

Kreativ, meningsfull och konstruktiv kommunikation

Kreativ, meningsfull och konstruktiv kommunikation Kreativ, meningsfull och konstruktiv kommunikation Välkommen till konferensen Demens och välbefinnande den 2 maj 2012 På konferensen presenteras nya synsätt och arbetssätt inom demensvården. Det unika

Läs mer

Etablering av verksamhet för ensamkommande barn

Etablering av verksamhet för ensamkommande barn Kommunstyrelsen 2007-06-04 129 296 Arbets- och personalutskottet 2007-05-28 125 279 07.94 13 juniks17 Etablering av verksamhet för ensamkommande barn Bilaga: Faktablad Migrationsverket Migrationsverket

Läs mer

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem)

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) Det här instrumentet har konstruerats med utgångspunkt från vad forskning och praktik visar är

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN 2013-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN 2013-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN 2013-2015 Upprättad 2013-04-23 2(6) INLEDNING Individ- och familjeomsorgens uppgift består i huvudsak av att bistå kommunmedborgarna när de är i behov av

Läs mer

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren Rapport 2013 Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren rapport 2013-04-10 2(13) Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 4 2. Metod... 4 3. Sammanfattning...

Läs mer

Inkvarteringsstatistik mars 2011 Kvartal 1 2011

Inkvarteringsstatistik mars 2011 Kvartal 1 2011 Inkvarteringsstatistik mars 2011 Kvartal 1 2011 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Kurspresentation- Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik

Kurspresentation- Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Kurspresentation- Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Som en fortsättning på den nationella

Läs mer

Familjestödsgruppen hjälper. social tjänsten med att hitta. lämpliga boenden för barn och. ungdomar. Vi erbjuder även

Familjestödsgruppen hjälper. social tjänsten med att hitta. lämpliga boenden för barn och. ungdomar. Vi erbjuder även Familjestödsgruppen hjälper social tjänsten med att hitta lämpliga boenden för barn och ungdomar. Vi erbjuder även familje behandling och kvalificerat kontaktmannaskap. EN TRYGG TILLVARO Alla människor

Läs mer

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem Vi är ett mindre förstärkt familjevårdsföretag med säte i Borås. I vår verksamhet arbetar personal med lång, gedigen utbildning och erfarenhet inom missbruksvård och mänskligt beteende (konsulenter). Vi

Läs mer

- Vilket stöd får ensamkommande flyktingbarn i Vadstena?

- Vilket stöd får ensamkommande flyktingbarn i Vadstena? LINKÖPINGS UNIVERSITET A-uppsats Vt. 2014 Statsvetenskap 1 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Det svenska politiska systemet Grupp 1 - Vilket stöd får ensamkommande flyktingbarn i Vadstena?

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

Samverkan för en miljöanpassad offentlig upphandling

Samverkan för en miljöanpassad offentlig upphandling Samverkan för en miljöanpassad offentlig upphandling - En rapport om samverkan mellan miljöstrateger och upphandlare i upphandlingsprocessen i Västra Götaland 2010-09-14 Kommunnätverket för hållbar utveckling

Läs mer

!"#$%&'($%)*$+)(#,-.+"-"/0.$+1%$)

!#$%&'($%)*$+)(#,-.+-/0.$+1%$) !"#$&#(#)*(+,-)$*./0)*)(*),,-1*&+231*4/0*##**04)54#.10/6#,.7480231*&+9#*1)#,1*:,)07,+**),,$+6$,)$*/5&4#60.)-#0);,1(140#9&1*12541*108012?8;)6601**:#9#*1)#,/5&16:#

Läs mer

Utvecklingsråd personer med psykisk ohälsa

Utvecklingsråd personer med psykisk ohälsa Utvecklingsråd personer med psykisk ohälsa Tid:, 8.30 10.20 Plats: Blår rummet, Solhem, Primärvårdskansliet, plan 8 Närvarande: Bertil Martinsson Bengt-Arne Andersson Catherine Larsson Gunilla Bothén Primärvården,

Läs mer

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige Sverige mot narkotika Seminarieblock E, kl. 10.15-11.00 2 oktober, 2015, Landskrona Adj professor Solvig Ekblad, Karolinska Institutet leg psykolog på Akademiskt

Läs mer

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende Sundsvall 11-12 & 2-26 oktober Dag 2 1 personer var anmälda på utbildningen dag 2, 28 personer valde att svara på utvärderingen. Svaren redovisas

Läs mer

Kleindagarna 2012 - Snabbrapport

Kleindagarna 2012 - Snabbrapport Kleindagarna 2012 - Snabbrapport 1. Vad är din samlade intryck av dagarna? 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 2. Kommentera gärna ditt svar ovan: Antal svarande: 10 - Mycket lärorikt, trevligt, väldigt

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

VÅRDNADSÖVERFLYTTNING

VÅRDNADSÖVERFLYTTNING VÅRDNADSÖVERFLYTTNING Sammanställning av uppgifter kring vårdnadsöverflyttade barn Vi har idag 2013-01-09 gjort 70 vårdnadsöveflyttningar på placerade barn. Första vårdnadsöverflyttningen jml FB 6:8 gjordes

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Tolka och förstå små barn

Tolka och förstå små barn 2013-06-24 13/59 OBS! Var vänlig distribuera inbjudan till berörd målgrupp inom förvaltningen Skolstyrelsen (motsv) Socialnämnden (motsv) Tolka och förstå små barn BAKGRUND/ SYFTE Den här kursen vänder

Läs mer

FoU Välfärdskonferens 2014 Kunskap i praktiken - om brukarmedverkan, uppföljning och annat viktigt. 28 29 augusti 2014 Vänersborg

FoU Välfärdskonferens 2014 Kunskap i praktiken - om brukarmedverkan, uppföljning och annat viktigt. 28 29 augusti 2014 Vänersborg FoU Välfärdskonferens 2014 Kunskap i praktiken - om brukarmedverkan, uppföljning och annat viktigt. 28 29 augusti 2014 Vänersborg Välkommen till Vänersborg! I år går intresseföreningen FoU Välfärds konferens

Läs mer