Engagerat. Föreläsning: Rädslan som styr. 20-årsjubileum för Handledningsverksamheten för familjehem

Transkript

1 Engagerat En tidning om vård och behandling DEC 2010 Föreläsning: Rädslan som styr 20-årsjubileum för Handledningsverksamheten för familjehem Bättre rustade för framtida vuxenliv via Sparregården Placerade barns skolgång Gryning Vård AB är landets största företag inom hem för vård och boende 1

2 Aktuellt läge nu lider år 2010 mot sitt slut. Det har varit ett bra år för Gryning och vi går in i 2011 med ett stabilt läge, både ekonomiskt och personalmässigt. Nästa år kommer vi att fira 10-årsjubileum och planeringen har redan börjat. Den 4 maj kommer vi att bjuda in våra samarbetspartners i kommunerna att fira med oss, för vi är väl medvetna om att Gryning är något som vi har skapat tillsammans! Varför har det gått så bra för Gryning? En av de viktigaste förklaringarna är nog att vi står kommunerna nära. Vi har ett gediget kontaktnät, vi tänker på samma sätt som socialtjänsten och det finns en insyn och en delaktighet som uppskattas. Kommunernas företrädare känner att det är möjligt att påverka vårt utbud och att vi har varit lyhörda. Trots finanskris och kommunernas strävan att minska institutionsutnyttjandet, så växer Gryning. Detta gäller även många konkurrenter. Antalet platser och antalet institutioner har varit förvånansvärt konstant under de senaste tre åren när det gäller barn och unga. Däremot finns en viss minskning av platser för missbrukare. De senaste månaderna har offentlig och privat vårdverksamhet ställts mot varandra och det antyds att kommunägda bolag får fördelar. I vår sektor kan vi dock konstatera att det inte finns tecken på minskad konkurrens utan snarare tvärttom. Troligen har vi bara sett början när det gäller etablering av storföretag inom vården. Vem vet hur HVB-sektorn ser ut om ytterligare tio år? Kanske har sammanslagningar och upphandling lett till att bara de riktigt stora företagen klarat sig. Om detta är en bra utveckling kan man ha många tankar. Hur skall Gryning då klara ökad konkurrens framåt? Det viktigaste är utan tvekan att kunna erbjuda god vård och hög kvalitet. Både de inskrivna, deras anhöriga och socialtjänsten skall känna trygghet i att Gryning har erfaren personal och tillgång till de bästa behandlingsmetoderna. Det låter enkelt, men kräver att vi arbetar aktivt på alla fronter; med metodutveckling, utbildningar, arbetsmiljö, strukturer, förhållningssätt och så vidare. Dessutom spelar naturligtvis priset stor roll, både för för att vi skall bli upphandlade och bli använda. Nästa år undviker Gryning att höja vårdavgifterna. Det innebär att marginalerna krymper men med den höga beläggning vi haft de senaste åren hoppas vi klara detta. I detta nummer av Engagerat kan ni läsa om viktiga utvecklingsfrågor i Gryning. Skolan är ett område där både kommunerna och Gryning har en viktig hemläxa att göra, om vi skall skapa bästa möjliga förutsättningar för utsatta barn och unga. Marianne Forslund Mottagandet och omhändertagandet av ensamkommande asylsökande område är ett annat område där vi bygger upp en gedigen kunskap till nytta för både Gryning och kommunerna. I veckan firades att handledningsgrupper för familjehem har funnits i 20 år. Nu gäller det att behålla intresset från kommunerna för detta stöd till familjehem trots att nyhetsvärdet minskat. En reflektion vid dagen var att denna för landet unika verksamhet förtjänar ett större intresse både inom Gryning och från kommunerna än den har fått. Idag finns 23 välfungerande handledningsgrupper för familjehem i Grynings regi, vilket är oslagbart. Med detta vill jag tacka både medarbetare och samarbetspartners för det gångna året och önska en trevlig jul- och nyårshelg, med mysiga stunder, god mat och möjligheter till trevlig samvaro. Marianne Forslund VD Gryning Vård AB 2 Innehåll Föreläsning: Rädslan som styr... 4 Framtida vuxenliv via Sparregården... 6 Placerade barns skolgång... 8 Gryning på spanska...10 Asylsökande barn och ungdomar...11 Handledningsverksamheten 20 år...12 Workshop i Brighton...14 Redaktion ENGAGERAT ges ut av Gryning vård AB Adress: Box 5154, Göteborg Besöksadress: Gårdavägen 2, Göteborg Tel: Webbplats: Redaktör: Annika Strid, Ansvarig utgivare: Marianne Forslund, Redaktionskommitté: Alf Bengtsson, Marie-Anne Ervér, Inge Olofsson, Maija-Riitta Ottemo Produktion: Infogruppen GR/PRoffset Foto: Om ej annat anges är fotografierna tagna av personer inom Gryning eller redaktionen.

3 Grynings missbrukarenheter får en gemensam ledning 2011 Området missbruk/beroende är väldigt konkurrensutsatt. Det finns många aktörer på marknaden, av varierande kvalitet och med varierande utbud av tjänster. Branschen är konjunkturkänslig, i tider av nedgång i ekonomin tenderar gruppen personer med beroendeproblematik att bli nedprioriterad. I princip all vård och behandling upphandlas enligt lagen om offentlig upphandling. Det är viktigt att komma med i dessa upphandlingar och få ramavtal med kommuner och kriminalvård. med detta som grund bestämde Gryning att stärka missbrukarenheterna genom att samla dem i en gemensam ledningsorganisation och detta utan att pengar behöver tillskjutas eller extra tjänster tillsättas. De tre enheterna är Göta teamet som erbjuder intensiv hemmabaserad öppenvård med familjefokus. De utför kartläggningar/utredningar/motivationsarbete/behandling. Arbetssättet är flexibelt och de är tillgängliga på telefon dygnet runt. Det är hög utbildningsnivå inom teamet, samtliga medarbetare är socionomer med olika vidareutbildningar. Ett nära samarbete med socialtjänst och sjukvård föreligger för att möta målgruppens behov. Götateamet är lokaliserat i Göteborg Den andra enheten är Lärjeholm som på uppdrag av socialtjänsten eller kriminalvården tar emot vuxna män, mellan år, med beroendeproblematik för utredning av behandlingsbehovet och motivation till behandling. Lärjeholm är flexibla för kundens önskningar gällande lösningar för klienten. Lärjeholm är uppdaterade på behandlingsalternativ så endast alternativ med högsta kvalitet kommer i fråga. Lärjeholm har nio platser och lokalerna är belägna i norra Göteborg. Enhet tre, Strandgården, ligger i Ljungskile. Strandgården är en enhet för kvinnor med beroendeproblematik. Strandgården erbjuder god, kvalificerad, evidensbaserad behandling enligt CRA. CRA(Community Reinforcement Approach) syftar till att identifiera utlösare för fortsatt drickande/drogande och återfall samt kartlägga förstärkare för nyktert/drogfritt liv. Det finns möjlighet att ta emot 11 kvinnor på Strandgården. De tre enheterna kommer att vara separata resultatenheter men ledningsstrukturen kommer att se annorlunda ut. Chef kommer Ylva Jungebring att bli, hon är för närvarande chef för Lärjeholm och Götateamet. Alf Bengtsson kommer att bli behandlingschef med ansvar för kvalitet och utveckling. Alf arbetar som biträdande enhetschef på Lärjeholm. Biträdande enhetschefer kommer att finnas på Lärjeholm, Espen Lunde tf och på Strandgården, Lennart Quick. Speciella lokaler för ledningen kommer att finnas på Lärjeholms område. Vinsten med omorganisationen är bland annat styrkan i att bli större; synergieffekter kan uppnås när det gäller utbildning, kunskapsspridande, kunskapsinhämtande, ekonomi, deltagande i upphandlingar och vikarie användande. Enheterna har möjlighet att samarbeta på ett nytt sätt som gagnar såväl uppdragsgivare som klient. Med den nya tjänsten, behandlingschef, finns det möjlighet att på ett utökat sätt hela tiden vara uppdaterad på forskning och metodutveckling inom området så att endast bevisat effektiva metoder används och föreslås. Det finns även en drogkonsultgrupp kopplad till den nya organisationen. Denna grupp har som uppgift att sprida kunskap om droger, missbruk/beroende och behandling inom Gryning. Personalgrupperna vid de olika enheterna fick uppgift att lista möjligheter och problem med den nya organisationen. När det gällde möjligheter betonades samarbete över enhetsgränserna i form av gemensamma ärenden och gemensamma utbildningar som positivt. När det gällde problem framhölls att det är viktigt att ledningsstrukturen är tydlig och att det är tydligt när ledningen är på vilken enhet. I framtiden kommer det att bli hårda krav i upphandlingarna på att det används metoder med evidens. Dessa metoder finns redovisade i boken Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård från Grynings missbrukarenheter använder i princip endast metoder som rekommenderas här, exempelvis CRA, MI (motiverande samtal) och DOK (dokumentationssystem för missbrukarvården). Redan nu ställs höga krav på utbildning i upphandlingarna. En majoritet av de som arbetar inom Grynings missbrukarenheter har högskoleexamen. Detta ger en hög kvalitet som i högsta grad är verifierbar; Grynings missbrukarenheter har en fullständig dokumentation när det gäller dessa kvalitetsparametrar. Fr.v. Lennart Quick, Ylva Jungebring, Espen Lunde och Alf Bengtsson. alf.bengtsson@gryning.se 3

4 Rädslan som styr I slutet av maj bjöd Trollbacken, Birkahemmet och Familjecentrum Göteborg in våra uppdragsgivare till en föreläsning om barn och trauma ett tema som är aktuellt för oss alla. Som föreläsare anlitade vi Guhn Godani, psykolog och psykoterapeut på Rädda Barnen. guhn godani har lång erfarenhet av att arbeta med traumatiserade barn. Inbjudan fick stort gensvar och över tvåhundra socialsekreterare från hela Västra Götaland (och Kungsbacka) deltog. Guhn gav en tillbakablick hur begreppet Posttraumatiskt stressyndrom ( PTSD) vuxit fram. När det först uppmärksammades hos koncentrationslägerfångar, trodde man att de svårförklariga symtomen berodde på undernärning och vitaminbrist! Den amerikanska forskaren Leonore Terr var en pionjär inom området barn och trauma. Hon var också först med att uppmärksamma att störda anknytningsmönster mellan barn och föräldrar kunde ha traumatiska orsaker. Vad innebär ett trauma? Det är viktigt att skilja på trauma och fara menade Guhn Godani. En fara är en tidigare känd händelse som går att avvärja eller förbereda sig för. Ett trauma är en plötslig, oförberedd händelse som man varken kan fly ifrån eller angripa. Man försätts i ett hjälplöst tillstånd, som kan beskrivas som freezing. Personer som utsatts för trauma kan ofta beskriva att de känner sig totalt tillintetgjorda och tror att de ska dö. Den egna självbilden rubbas och leder till skamkänslor. Oftast finns också starka skuldkänslor, som gör att man inte vill eller förmår berätta om vad man upplevt. Efter ett trauma uppkommer en rädsla som kan yttra sig på många sätt. Barn är ofta rädda för att prata om det som hänt. De har svårt att tro på framtiden och känner dödsskräck. Vanliga symtom hos barnet är t.ex. kissa i sängen, Guhn Godani, psykolog och psykoterapeut hos Rädda barnen. inte kunna somna själv, ha mardrömmar, inte vilja gå ut, inte vilja leka och matvägra. Den regression som barn kan uppvisa handlar också om rädsla. Det finns stor risk att föräldrar tolkar detta som olydnad. Det är av stor betydelse för barnets läkningsprocess att föräldrarna förstår hur traumat påverkar barnet så att inte skadan ytterligare förstärks. Om traumat handlar om en enstaka händelse t.ex. olycka, plötsligt dödsfall, separation, våldtäkt kan oftast barnet återge skeendet i detalj. Det är mycket lättare att hjälpa än om det handlar om upprepade händelser över tid. Övergrepp, som sker över tid, är mycket svårare att beskriva och detta försvårar behandlingen. Guhn betonade att våld i hemmet är lika skadligt för barn som att vara med om krig! Ett trauma som föräldern har utsatts för är lika skadligt för barnet som ett som direkt drabbar barnet. När barn 200 socialarbetare från hela länet deltog på föreläsningen om barn och trauma. 4

5 Ett tema i Guhns föreläsning var des organiserad anknytning. ser föräldrar traumatiseras hotas grundtryggheten. Barnets bild av förälderns omnipotens löses upp och anknytningen hotas. Även en mycket god anknytning riskerar att slås söner av ett trauma. Om ett barn varit med om trauma är det viktigt för oss professionella att vara särskilt omsorgsfull med att inte ytterligare utsätta barnet. Utifrån egna erfarenheter tog Guhn upp faran att göra ett omhändertagande av att traumatiserat barn. Barnets upplevelse är att utan sina föräldrar är de själva ingenting de kommer inte att överleva! Förberedelser är traumats motsats! Barnet behöver få veta och man ska säga som det är. Guhn underströk hur viktigt det är att barnet får veta vad som kommer att ske framöver både för sin egen del och vad som kommer att hända med föräldrarna. Hur allvarliga effekter ett trauma får beror på många faktorer. En god anknytning och ett fungerande socialt nätverk har stor betydelse i ett långsiktigt perspektiv. Att få befinna sig i ett så normalt sammanhang som möjligt efteråt är läkande. Upprepade traumatiska händelse försvårar givetvis återhämtningsprocessen. Om personen varit deprimerad innan traumat försvåras också läkningen. Att möta barn som upplevt trauma Det är viktigt att våga fråga och att våga lyssna framhöll Guhn. Att undvika och förneka det som skett är värst. Det är aldrig skadligt med empatiska frågor! Att få möjlighet att verbalisera är viktigt. Det går inte att ta sig ur dödsskräcken utan hjälp. Barn kan återge det som skett i lek, handlingar och bilder. Barn vet vad de klarar. När de signalerar att de inte vill prata mer så är det viktigt att vara lyhörd. Svårt traumatiserade barn behöver lång tid för att återuppbygga en trygghet och känna tillit till andra. Att bara finnas till och försöka hjälpa barnet att åter kunna leka kan vara ett sätt att börja för att senare kunna närma sig minnena och bekräfta det som hänt. När barn reagerar så kraftigt på trauma att de blir apatiska tar läkningen ibland flera år! I många kulturer är det vanligt att man inte pratar med barn om svåra saker. Guhn har en lång erfarenhet av behandlig av apatiska barn Hon beskrev hur tillfrisknandet följer ett bestämt mönster. Först börjar barnet att kunna sitta uppe och hålla upp huvudet. Sedan återkommer förmågan att svälja. Därefter börjar barnet röra sina händer, stå med stöd och kunna gå. Sist kommer talet tillbaka. Guhn avslutade sin föreläsning med att understryka hur viktigt det är att aldrig ge upp och att alltid förmedla en tro på att det kommer att ske ett tillfrisknande! Marie-Anne Ervér marie-anne.erver@gryning.se Trots det allvarliga temat fanns det även plats för skratt. 5

6 Bättre rustade för framtida vuxenliv via Sparregården Tillsammans med hela Sparregårdsteamet är detta ledarduon Pernilla Sundemar (t.v.) och Viveca Nordbergs vision för de barn och ungdomar som placeras hos dem. 6 vad tycker du är det bästa med Sparregården, Pernilla? Jag gläds åt att få arbeta med en stabil och välfungerande medarbetargrupp som samtidigt är nyfiken och entusiastisk på att utveckla verksamheten vidare. Det är spännande att ha en ny roll på sin gamla arbetsplats. Vi i arbetsgruppen behöver landa i den förändring som skett. I nuläget är vi inne i ett stort planeringsarbete och rätt saker behöver läggas på rätt plats. Förändring känns för alla och får ta sin tid. Det var en stor förändring när Kerstin Johansson efter många år som enhetschef gick i pension i våras. Kerstins, kontakter och goda renommé ska vi förvalta vidare. Pernilla har verkat på Sparre, som de ofta kallar Sparregården, i 14 år. Hon gjorde sin socialpedagogpraktik här. Efter många år som behandlare blev hon biträdande enhetschef och sedan ett halvår tillbaka är hon enhetschef. Viveca är socionom och ny biträdande enhetschef. Viveca har tidigare arbetat som behandlare på institution samt som utredande socialsekreterare inom socialtjänsten. Vad är det som fascinerar dig i ditt nya jobb, Viveca? Det ska bli spännande att mixa mina erfarenheter. Skillnaden mellan myndighetsutövning och behandling är att jag blir mer involverad i hela förändringsprocessen som vi ansvarar för utifrån socialtjänstens uppdrag. Jag får också nytta av mitt tidigare BBIC-perspektiv från utredningar och behandlingsplanering. Det är även detta jag ansvarar för som biträdande chef på Sparregården samt att handleda och vägleda personalgruppen i våra uppdrag. Det ska bli roligt att få vara en del i Sparregården/ Ovandalens personalteam. Hur vill ni gå vidare med Sparregårdens utveckling? Vi ska integrera och fördjupa oss i våra metoder och vår teoretiska grund. Sparregården har sedan flera år haft en

7 interaktionistisk grund för sitt arbete. Till hösten 2011 planerar vi en fortsatt utbildning inom det interaktionistiska förändringsarbetet - behandling och utredning med individer och familjer. Just familjearbetet kommer vi lägga extra fokus på. Hur kan/ska vi utveckla det för att möta våra ungdomar och deras familjer på bästa sätt. När det gäller just familjearbete finns det ett föräldrasovrum på Sparre så vi har möjlighet att göra ett planerat familjearbete t.ex. under en helg. Detta är ett bra sätt att se hur familjen fungerar tillsammans under mer naturliga former. Det ger också en bra grund i våra utredningar. Vi kan även ta emot föräldrar eller andra viktiga personer som ungdomen inte har möjlighet att träffa någon annanstans. Om föräldrarna t.ex. har en missbruksproblematik kan vi erbjuda ett umgänge under godkända former. Vi ska även vara öppna för att se om det finns föräldrar som vill och kan ha utbyte av varandras erfarenheter. Det bästa med Ovandalen är att jag får den hjälp jag behöver. Ibland kan det vara praktiska saker som bankärenden men ofta är det sällskapet, att komma upptill basen och ta en fika när man känner sig ensam eller vill prata. Skolframgång i fokus Utveckling av den individuella skolan utifrån ungdomarnas behov är också en framtidsvision, betonar Pernilla och Viveca. De hänvisar till professor Bo Vinnerljungs färska forskning om vikten av skolframgång för placerade barn (ref. Bo Vinnerljung om Barn som haft samhället som föräldrar ). I samarbete med Vänersborgs kommun som driver vår skola vill vi kunna erbjuda våra ungdomar undervisning i alla ämnen. Sparres personal ska finnas med och ge aktivt stöd i läxläsning som annars skulle ha varit föräldrarnas uppgift. Ovandalen på gångavstånd Ovandalen startade som ett utslussningsboende med ungdomar från Sparregården men har nu utvecklats till ett etablerat resursboende som tar emot ungdomar med uppdrag från olika håll. Ensamkommande flyktingbarn eller andra ungdomar som har en bit kvar till ett helt självständigt boende får här stöd och träning i att integrera sig i ett vuxenliv. Efter ett boende på Ovandalen flyttar de flesta till egen lägenhet eller till hemorten med mindre stöd. I det flerfamiljshus där ungdomarnas lägenheter är belägna finns även en baslägenhet där man erbjuds att äta tillsammans eller delta i temakvällar. Ungdomarna kan ha kontakt med personalen efter individuella behov. De flesta har kontakt varje dag. Personal finns där till kl 21 på vardagar och är på övriga tider tillgängliga på Sparregården. Skolgång är ordnat med individuella upplägg på olika skolor. Maija-Riitta Ottemo maija-riitta.ottemo@gryning.se Fakta: Sparregården Plats för 6 ungdomar, flickor och pojkar mellan år Sol eller LVU Utredning och behandling med skolundervisning (Vänersborgs kommun huvudman) Följer BBIC Behandlingstid varierande beroende på ungdomens behov Sparregårdens Resursboende Ovandalen F.n. för 4 ungdomar mellan år 1½-rumslägenheter Individuella skollösningar med olika skolor Behandlingstid utifrån uppdrag Mer info Sparregården Tel pernilla.sundemar@gryning.se 7

8 Inspirerande dag med fokus på placerade barns skolgång Vi måste sluta pinka revir och tänka i stuprör! Alla vinner på att vi gör det till en gemensam sak! Det var några av de röster som hördes när Gryning i september bjöd in till heldag på Scandic Opalen i Göteborg under rubriken Hur skapar vi tillsammans bästa möjliga förutsättningar till lärande för barn och ungdomar i samhällets vård? Placerade barn presterar sämre i skolan än alla andra grupper i samhället, hävdar Bo Vinnerljung som forskar kring familjehemsplacerade barn. över 100 personer, pedagoger från de skolor som anordnar undervisning för inskrivna barn vid Grynings olika enheter och personal och enhetschefer från Gryning fick ta del av Bo Vinnerljungs forskning och skolinspektionens arbete för att placerade barns rättigheter till undervisning säkerställs. Dagen inleddes av Grynings VD Marianne Forslund som menade att skolfrågan sett bakåt i tiden fått en alldeles för liten plats i förhållande till sin egentliga betydelse. Det är dags att ta tag i den här frågan på allvar och vi i Gryning vill gärna vara en motor för utveckling av placerade barns skolgång. Tillsammans kan vi göra skillnad för många! Bo Vinnerljung som under många år forskat kring familjehemsplacerade barn visade att det finns ett samband mellan skolproblem och framtida sociala problem och att placerade barn presterar sämre i skolan än alla andra grupper i samhället. Detta trots att de placerade barnen har samma intellektuella förutsättningar som andra barn. De omfattande registerstudier som gjorts, där man korsat många variabler, visar att alla som klarar sig dåligt i skolan löper störres risk att utveckla sociala problem. Det är den enskilt största riskfaktorn. Vill man förbättra samhällsvården för att barnen ska kunna utvecklas måste vi hjälpa dem att fixa skolan, var Vinnerljungs tydliga budskap. Bilden av att placerades barns skolgång är ett eftersatt område förstärktes av Gerhard Eriksson från skolinspektionen som presenterade resultatet av den riksomfattande tillsyn som gjordes under hösten 2009 av de skolor som I paneldiskussionen sitter Niklas Galligani, Bergiusgården och Carola Granell, Familjehemsförälder, Gryning Vård. 8

9 En inspirerande panel diskussion avslutade heldagen om placerade barns skolgång. drivs inom HVB-hemmen. Rapporten visar att barnen i HVB-hemsskolorna i många fall inte får den undervisning de har rätt till. Som en följd av den rapporten har en ny tillsyn inletts som fokuserar på om och hur hemkommunerna tar ansvar för de placerade barnens skolgång. Rapporten är inte klar ännu men man kan ändå se tydliga tendenser, t ex att det finns brister i kommunikationen mellan hemskolan och den kommun där barnet placeras. De placerade barnens skolgång riskerar därmed att bli än mera fragmentarisk när de olika system och organisationer som de flyttas emellan inte pratar med varandra. Konferensen avslutades med en paneldiskussion där det fanns representanter från behandlingshem, familjehem, skola och socialtjänst. Flera av deltagarna beskrev goda erfarenheter av samarbete mellan skola och vård, andra att det varit och är en ständig kamp för att barnen ska få den hjälp de behöver. I de goda exemplen beskriver man att man släppt på prestigen, har täta möten och kontakt och att man fokuserar på att lösa saker gemensamt. Några av de problem som beskrevs var brist på information om tidigare skolgång, att det inte finns några tydliga mål om skolgången och att det ställs för låga krav på familjehemsföräldrar vad gäller skolarbetet. Enighet rådde om att de placerades behov av en bra undervisning är en angelägen fråga som båda parter behöver ta ett gemensamt grepp om: Skolan och socialtjänsten borde lyssna på Vinnerljung ihop! Tillsammans kan vi spränga rymden! Ann-Louise Östman ann-louise.ostman@gryning.se Gerhard Eriksson, Skolinspektionen presenterade resultat från den tillsyn som gjorts av skolor som drivs inom HVB-hemmen. NOTIS Gryning fyller 10 år 2011 Detta kommer vi att fira med en stor konferens på Liseberg den 4 maj Vi kommer då att bjuda både spännande föreläsare och intressanta seminarier. Deltagare på konferensen kommer att vara all Grynings egen personal och cirka 300 gäster. Konferensen kommer att vara kostnadsfri. Boka redan nu in den 4 maj. Inbjudan kommer att skickas ut i slutet av februari eller början på mars. Vi räknar med ett stort intresse och först till kvarn kommer att gälla.! Inge.Olofsson@gryning.se 9

10 Aurora, betyder Gryning på spanska... Bland Grynings tonårsenheter i Göteborg skapades 2008 en samverkansgrupp vars syfte var att förbättra samarbetet enheterna emellan. Ett resultat av detta var att planer för en gemensam studieresa började ta fart. Syftet med studieresan var att ytterligare öka den kollegiala samverkan mellan olika enheter i Gryning som riktar sitt arbete mot samma målgrupp. det förekommer att ungdomar och deras familjer kommer i kontakt med flera av våra enheter under sin behandlingstid, varför en utökad samsyn och samverkan skapar bättre förutsättningar för dem att få erforderlig hjälp och stöd. Vår tanke med studiebesöket var också att få inspiration kring hur vi kan vidareutveckla vårt eget familjearbete. Ett tips från en annan behandlingsenhet i Göteborg ledde oss till professor Juan Luis Linares på Hospital De La Santa Creu i St Pau, Barcelona. När vi hade bestämt målet för vår resa sökte vi fondmedel som finansierade kostnader för resa och boende. Juan Luis intresserade sig som färdig psykiatriker för Lacans arbete, men efter att ha kommit i kontakt med Carlos Ruiz som var verksam på MRI i Palo Alto fördjupade han sig i stället i systemteori och sedan familjeterapi kom Juan Luis till Barcelona och började så småningom att bygga upp familjeterapiavdelningen på den psykiatriska kliniken i St Pau. Han har även varit med och startat upp en utbildning i familjeterapi i samarbete med universitetet. Vi fick möjlighet att under en dag tillsammans med studenter och andra besökare via TV skärm följa några sessioner med olika familjer och efteråt samtala kring dessa tillsammans med Juan Luis och de andra närvarande. Kliniken på Hospital De La Santa Creu är den enda i Katalonien där familjer erbjuds kostnadsfri behandling. Anledningen till att komma i fråga för behandling kan vara alltifrån att någon i familjen har en allvarlig psykisk sjukdom till att föräldrarna befinner sig i en vårdnadstvist. Vårt andra studiebesök var på ett center för drogmissbrukare i Martorell, en stad en bit utanför Barcelona. Där togs vi emot av Joseph Checa som delade med sig av sin långa erfarenhet av behandlingsarbete med heroin- och alkoholmissbrukare. På centret arbetar ett team med läkare, sjuksköterskor och socialarbetare. På mottagningen erbjöds metadonprogram, familjeterapi och annat stöd. Tillbaka i ett höstruskigt Göteborg har vi med oss tankar och inspiration från några givande dagar i Barcelona. Kerstin, Resursteamet Göteborg Ann-Christin, Götateamet Maria, Götateamet Hanna, Götateamet Nathalia, Lilla Torps akutavdelning Karin, Lilla Torps uppdragsenhet Janne, Lillgårdens ungdomshem Björn, Lillgårdens ungdomshem Auroragruppen framför sjukhuset i St Pau. 10

11 Ensamkommande asylsökande barn och ungdomar Gryning startade sitt första asylboende Mira i Alingsås i början av Det har varit en lärorik resa att hitta former den nya verksamheten. Vi har idag skaffat oss en god erfarenhet och kunskap av att ta emot asylsökande ungdomar och utvecklat former för att ge ungdomarna en bra första tid i Sverige och stöttning under den svåra asyltiden. sedan 1 december 2009 har Gryning även sju s.k. transitplatser för nyanlända ungdomar på Delsjötorp i Göteborg. Hittills har de flesta varit flickor. Det är ankomstkommunen Mölndal som främst använder platserna på Delsjötorp. Vi har under det gångna året diskuterat asylboenden med olika kommunkonstellationer och har då kunnat erbjuda den erfarenhet vi skaffat oss och det koncept vi arbetat fram. Vega i Fengersfors I samarbete med fyra kommuner i Dalsland, Bengtsfors, Åmål, Mellerud och Dals-Ed startade Gryning, efter ett intensivt förberedelsearbete, Vega asylboende den 1 augusti i år. Vega drivs i lokaler som vi sedan tidigare disponerade i Åmåls kommun. Dalslandskommunerna abonnerar på tre platser var av de tolv platser som finns i boendet. Skolan som är en viktig förutsättning drivs av Åmåls kommun. Redan ett par veckor efter invigningen var alla Vegas platser upptagna av pojkar från Afghanistan. Verksamheten har under de två månader den varit igång fungerat bra. Nästa steg kommer att bli att slussa ut de pojkar som får permanent uppehållstillstånd in i sina anvisningskommuner, för att påbörja sina nya liv, men också att ge stöd till de som inte får stanna vilkas förhoppningar har raserats. Asylboende i Mariestad och Töreboda I oktober fick vi besked av Mariestad och Töreboda om att de bestämt sig för att tillsammans starta ett asylboende och att de ville att Gryning skulle driva verksamheten. Vi är nu i full gång med att hitta lämpliga lokaler och att rekrytera personal. Verksamheten beräknas komma igång den 1 mars Även här planeras för tolv platser för pojkar då det har visat sig att det inte kommer lika många flickor som pojkar. Vi ser fram emot detta samarbete. Sjuhäradskommunerna Sjuhäradskommunerna har haft en lång process med migrationsverkat kring sitt mottagande av ensamkommande asylsökande barn. Nu är alla överenskommelser klara och även i detta fall har Gryning fått frågan om vi kan åta oss att starta och driva ett boende. Vi har börjat diskutera detaljer med kommunerna och har tittar på en del möjliga lokaler. Norra Bohuslän I norra Bohuslän har fem kommuner, Sotenäs, Lysekil, Munkedal Tanum och Strömstad gemensamt bestämt sig för att ta emot tolv ensamkommande asylsökande barn. De har också ställt frågan till Gryning och vi har undersökt lokalfrågan i området. Ännu är inte alla beslut fattade så vi väntar med spänning på att dessa kommuner ska höra av sig för att diskutera vidare. Inge Olofsson inge.olofsson@gryning.se Vega asylboende i Åmåls kommun, som startades av Gryning den 1 augusti i år, drivs i lokaler som Gryning redan tidigare disponerade. 11

12 20-årsjubileum för Handledningsverksamheten för familjehem Torsdagen den 18 november gick firandet av stapeln med en föreläsningsdag på Hotel Fars Hatt i Kungälv. Sammanlagt 150 personer deltog, familjehems- och socialsekreterare från 32 kommuner i Västra Götaland och också familjehem knutna till familjehemsverksam heterna inom Gryning. Eva Körner föreläste om vikten av handledning som en garant för ett barnperspektiv och kvalité i familjehemsvården 12 först ut som föreläsare var leg. psykolog och leg. psykoterapeut Eva Körner som föreläste om vikten av handledning som en garant för ett barnperspektiv och kvalité i familjehemsvården. Efter en gemensam lunch fortsatte sedan dagen med att socionom och leg. psykoterapeut Christina Turesson Walldau och leg. psykolog och psykoterapeut Ann-Chatrin Lasu Forsén reflekterade över sina erfarenheter av att under 20 år handleda familjehem. Dagens sista föreläsare var Lilja Cajvert, universitetslektor vid Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet. Lilja jämförde under sin föreläsning handledning för yrkesverksamma med handledning för familjehem, samt gav internationella utblickar. Handledningsverksamheten inom Gryning har en historia som löper 20 år tillbaka i tiden. Under andra hälften av 1980-talet fanns det ett välutvecklat samarbete mellan dåvarande Bohuslandstingets sociala verksamhet och kommunerna i Bohuslän. Bohuslandstingets fick kommunernas uppdrag att arbeta med de övergripande frågorna inom familjehemsvården och hjälpa kommunerna med rekrytering av familjehem, att starta en verksamhet med kontrakterade familjehem samt att stå för utvecklingsinsatser i form av utbildning, fortbildning och handledning. År 1990 startade vår nuvarande VD Marianne Forslund, som på den tiden arbetade inom Bohuslandstinget, de två första handledningsgrupperna för familjehem. En grupp i Uddevalla och en grupp i Göteborg. Jag kom med i verksamheten år Under nästan 10 år samarbetade Mari- anne och jag kring handledningsverksamheten och andra övergripande frågor inom familjehemsvården i Bohuslän. Under de här 20 åren som har gått har handeldningsverksamheten vuxit och tagit form. Från de första två grupperna våren 1990, i Uddevalla och Göteborg, omfattar handledningsverksamheten idag 24 grupper på 10 orter i Västra Götaland och erbjuds sedan många år av samtliga familjehemsverksamheter i Gryning. Sammanlagt får 115 fosterföräldrar handledning i dessa grupper. Det finns också handledning för specifika grupper som släktinghem, jourhem och familjehem för asylsökande flyktingbarn. Hur många fosterföräldrar som sammanlagt gått i dessa handledningsgrupper under åren vet vi inte säkert men det är sannolikt över 1000 personer! Grupperna träffas två timmar varannan vecka nio gånger per termin. Antalet deltagare i varje grupp varierar mellan fyra och åtta personer. Vanligtvis består grupperna av antingen par eller en fosterförälder som går utan sin partner. Från början var det ett helt nytt område att arrangera grupphandledning för familjehem Det fanns inte heller så mycket erfarenhet att hämta från annat håll så det hela

13 blev något av ett pionjärarbete. Innehållet i handledningen utformades därför i samverkan med de två första handledarna. Handledningsverk samheten skulle då liksom den är idag vara ett komplement till och inte en ersättning för, det familjehemsarbete som sker ute i kommunerna. De första handledarna var Gunilla Willhelmsson och Christina Turesson Walldau. Christina verkar fortfarande som handledare i verksamheten. Den primära målsättningen är att handledningen ska ge fosterföräldrarna möjligheter att ventilera sina känslor och tankar tillsammans med andra familjehem och genom detta stärkas i sin roll som fosterförälder. Genom handledning öka medvetenheten om samspelet mellan fosterföräldrar, barnet, de biologiska föräldrarna och övrigt nätverk kring barnet och öka kunskapen och förståelsen för barns behov. Det kan konstateras att handledningsverksamheten idag har nått en mycket stor omfattning. Det finns än så länge ingen liknande verksamhet i landet. Den har varit mycket uppskattad av de familjehem som har gått i handledning och också av de socialsekreterare som medverkat till att familjehemmen har fått möjlighet att delta. Vår erfarenhet är att handledningen fyller ett stort behov och att den är till stor hjälp i det många gånger svåra och viktiga uppdrag som det innebär att vara ett familjehem. Ingemar Widman ingemar.widman@gryning.se Stefan Larsson och Ingemar Widman slappnar av efter en mycket lyckad jubileumsdag. 13

14 The International Foster Care Organisation s Conference, 4-7 juli 2010, Brighton England It really was a great honor for us to... Det var en stor ära och en utmaning för oss att representera FSF (Föreningen Socionomer inom familjehems vården) på IFCO:s europeiska konferens i Brighton 2010 och där, på engelska, hålla en 90-minuter lång workshop kring filmen Lyckliga familjen. i konferensen deltog omkring 350 delegater från 24 olika europeiska länder, ett fåtal från USA. Förutom socialarbetare deltog familjehem med sina egna och placerade barn och ungdomar. Vår workshop Happy Family lockade ett 90-tal deltagare. Vi hade särskilt uppmärksammat familjehemsföräldrarna på att deras barn och ungdomar inte skulle delta i vår workshop utan en vuxen vid sin sida, då filmen väcker starka känslor. Lyckliga familjen handlar om livet i ett familjehem, om hur det är att flytta till en ny familj, men också hur det är att få en ny familjemedlem. Filmen, som visades med engelsk text, fick ett mycket varmt mottagande. Deltagare var berörda och några grät öppet. Flera uttryckte att det var en finstämd och engagerande film som fungerar väl över språkbarriärerna. Många socialarbetare ansåg att den mycket väl skulle kunna användas som utgångspunkt för diskussioner i olika professionella sammanhang. Flera deltagare uttryckte önskemål att få köpa filmen för att kunna använda den på hemmaplan. Synpunkter kom dock från en engelsman att scenen då fostermamman och flickan sover i samma säng inte skulle vara möjlig i England. Vår egen workshop låg näst sist i programmet. Vi hann med många intressanta seminarier och workshops innan vår och presenterar några av dem nedan. Helena Nyman, familjehemskonsulent i Gryning och Monica Engman, familjehemssekreterare i Kungsbacka höll i en 90-minuter lång workshop på engelska kring filmen Lyckliga familjen under IFCO:s europeiska konferens i Brighton 4-7 juli

15 Varför blir man fosterförälder? Mary McGowan, NACAC (North Amerikan Concil on Adoptable Children), inledde konferensen starkt på temat varför blir man fosterförälder och med en stor portion humor delade hon rikligt med sig av egna erfarenheter ur sitt fosterföräldraskap. Hon har själv sju barn, två egna och fem adopterade. Under årens lopp har hon haft 25 barn placerade i sitt hem samtidigt som hon utbildade sig till psykolog med inriktning på kliniskt psykologi. Genom alla sina åtaganden, där drivkraften varit viljan att göra gott, höll hon på att gå in i väggen. Hon insåg då vikten av att stanna upp, att reflektera över sig själv, sitt liv och sina livsval, ta hand om sig själv och ge sig själv olika möjligheter att ladda sina batterier. Behoven, barnens och samhällets, på fosterfamiljerna är oändliga. Hon lyfte fram humor och skratt som en ovärderlig tillgång. Ofta uppstår helt osannolika situationer, sådana som man aldrig kunnat föreställa sig och då kan skratt och humor verka förlösande. Hon citerade E Elliott Varför rusa efter livet? Hur vet vi att det är framför oss? Stå istället still och lyssna. Ta en stund för dig själv. Hemma i främmande land En grupp medarbetare från FCA (Foster Care Associates), Gabrielle Jerome, Rupee Sandhu, Mohammed Bashir, Marva Warnington höll i en workshop om ensamkommande flyktingbarn. Storbritannien får c:a 3000 ansökningar/år främst från Afghanistan eller Irak men även från Somalia. FCA har goda erfarenheter av att placera ensamkommande flyktingbarn i vanliga engelska fosterfamiljer förutsatt att familjen får rätt stöd. FCA arbetar utifrån en team parenting model där fosterföräldrarna får stöd genom att man använder en checklista vid placeringen och ett webbaserat stödprogram. När ungdomarna väl är i säkerhet i England är deras önskningar att få studera, arbeta extra och spara alla sina pengar för att kunna skicka till familj och släkt i hemlandet eller i det land där de befinner sig på flykt. FCA har genomfört en pilotstudie med fyra ensamkommande flyktingbarn och intervjuat dem. Det som ungdomarna själva lyfte fram som särskilt viktigt för dem var följande: utbildning, lära sig det engelska språket snabbt, få utöva sin religion, delta i lagsporter, positivt att leva i det mångkulturella England, alla helger viktiga, fosterföräldrarna viktiga och de tyckte att det var positivt att kunna få bo i engelska familjer. IRM (Independent Review Mechanism) I England ges ett generellt medgivande att ta emot barn i sitt hem som omprövas varje år. Sedan ett år tillbaka finns möjlighet för fosterföräldrar, blivande fosterföräldrar och adoptivföräldrar som inte får några barn, att få sin sak belyst och få en second opinion genom en fristående organisation IRM. IRM går igenom familjens generella lämplighet att fostra barn men de tar inte ställning till den specifika situation som uppkommit mellan familjen och den kommun familjen tillhör. IRM är ingen myndighet och kan därför inte fatta några avgörande beslut i ärendet, men IRM lämnar ett utlåtande till kommunen med en rekommendation huruvida familjen anses vara lämplig att ta emot barn i sitt hem. Kommunen har då en skyldighet att överväga innehållet i IRM:s utlåtande innan de fattar nya beslut rörande familjens framtid som fosterfamilj. Helena Nyman, familjehemskonsulent i Gryning Monica Engman, familjehemssekreterare i Kungsbacka NOTIS Bättre institutionsvård för barn och unga SKL Sveriges kommuner och landsting anordnar den 13 januari en konferens på temat Bättre institutionsvård för barn och unga i Stockholm. Under det senaste året har SKL arbetat med att ta fram en vägledning för upphandling av HVB-vård för barn och unga, samt tagit fram förslag till uppföljning av vården i syfte att ge kommunerna stöd i kvalitetsarbetet. Grynings VD Marianne Forslund har i egenskap av ordförande för de kommunala företagens branschråd för vård och omsorg varit delaktig i detta arbete. Bättre kvalité i institutionsvården för barn och unga kräver systematik och samverkan mellan olika aktörer. Viktiga delar är upphandling och uppföljning av god kvalitet, evidensbaserade metoder samt att tillståndsgivning, tillsyn, upphandling och uppföljning samspelar med varandra på ett bra sätt. Vid konferensen medverkar förutom ansvariga utredare från Sveriges kommuner och landsting professor Marie Sallnäs och departementsråd Gunilla Malmborg. Även företrädare för branschorganisationerna medverkar. Konferensen öppnas av Ilija Batljan, som är ordförande i SKL:s beredning för socialpolitik och individomsorg Mer att läsa om konferensen finns att läsa på SKL:s hemsida 15

16 PLACERINGSfunktionen UNGDOMSenheter Missbrukarvård Övriga VERKSAMHETER Tel: Barn- och familje - BEHANDLINGSenheter Birkahemmet Birkagatan Göteborg Tel: Boda FAMILJEcentrum Solvarvsgatan Borås Tel: Bryggan Tuppfjätsgatan Västra Frölunda Tel: grynings Familjecentrum i fyrbodal Sparregatan Vänersborg Tel: grynings Familjecentrum i Göteborg Kometgatan Göteborg Tel: Kristinedal Fengerfors Tel: Solsidan Sturegatan Skara Tel: Trollbacken Olserödsgatan Kungälv Tel: Bergiusgården Bergius väg 2 Box Ljungskile Tel: Delsjötorp Töpelsgatan Göteborg Tel: Eriksdals flickhem Eneborgsvägen Värsås Tel: Hagen Kullaviks Konvaljv. 16 Box Kullavik Tel: Lilla Torp Iskällareliden Göteborg Tel: Lillgården Lilla Danska vägen Göteborg Tel: Ramnås Sveagatan Borås Tel: Snäppan Forstenagatan Trollhättan Tel: Sparregården Slussvägen Vänersborg Tel: Tallbacken Östergatan 37 Box Skövde Tel: Vilgot Vinköl, Blombacka, Skara Tel: Lärjeholm Lärjeholmsvägen Göteborg Tel: Strandgården, ljungskile Arödsvägen Ljungskile Tel: /97 Götateamet Östra sjukhuset IK-Huset Unga vuxna avd Göteborg Tel: Boende enligt LSS Claesborg Eriksdalsgatan 44 Box Skövde Tel: Kinnegatan Kinnegatan Lidköping Tel: Familjehemsverksamheten Familjehem Göteborg Gårdavägen 2 Box Göteborg Tel: Familjehem Vänersborg Vänerparken Edsvägen 3 Box Vänersborg Tel: Familjehem Skaraborg Villagatan Skövde Tel: MST Hisingen/väster Knipplagatan 4A Göteborg Tel: MST vid Vänern Kungsladugårdsvägen Vänersborg Tel: Grynings familjeteam i skaraborg Fabriksgatan Lidköping Tel: Resursteamet i Göteborg Lillatorpsgatan Göteborg Tel: Resursteamet i Alingsås Göteborgsvägen Alingsås Tel: mira asylboende Sunnerövägen Alingsås Tel: Skyddsboendet Tel: , Box 5154, Gårdavägen 2, Göteborg, Tel: Fax: