Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans utveckling av förstärkta rehabiliteringsinsatser

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans utveckling av förstärkta rehabiliteringsinsatser"

Transkript

1 Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans utveckling av förstärkta rehabiliteringsinsatser

2

3 Innehåll Generaldirektörens förord... 5 Sammanfattning Inledning ISF:s uppdrag Syfte och frågeställningar Metod Avgränsningar Rapportens disposition Förutsättningar Tidigare studier av samverkan Myndigheternas styrning av samverkan Försäkringskassans samverkansarbete inom arbetslivsinriktad rehabilitering Arbetsförmedlingens samverkansarbete inom arbetslivsinriktad rehabilitering Nationella samverkansgruppen Styrning av samverkan inom rehabiliteringsområdet Beskrivning av Handlingsplanssamverkan Beskrivning av rehabiliteringskedjan Myndigheternas uppdrag och utvecklingsarbete Uppdraget Uppdraget formuleras och beslutas Utvecklingsarbetet... 30

4 3.2.1 Hur utvecklingsarbetet har organiserats Beslutsprocess Fördelning av resurser En ny modell för samverkan Gemensam kartläggning Insatser vid gemensamt stöd Konsultativt stöd Olika organisation på respektive myndighet Planerad implementering av samverkansmodellen Implementeringsplan Styrning med dokument Styrning med kvantitativa mål Uppföljning Uppföljning av nya arbetssättet Uppföljning av utfall av verksamheten Diskussion Referenser... 55

5 Generaldirektörens förord Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har till uppgift att genom systemtillsyn och effektivitetsgranskning värna rättssäkerheten och effektiviteten inom socialförsäkringsområdet. Med systemtillsyn avses granskning av om regelverket tillämpas korrekt och enhetligt. Med effektivitetsgranskning avses granskning av om en verksamhet fungerar effektivt med utgångspunkt i det statliga åtagandet. ISF har av regeringen fått i uppdrag att granska Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens arbete med att utveckla tidiga och aktiva insatser i syfte att rusta människor att återgå i arbete, skapa fler vägar tillbaka till arbetsmarknaden och förkorta tiden i sjukförsäkringen. Regeringen har tidigare gett Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan i uppdrag att i samarbete vidareutveckla metoder och arbetsätt för att stödja den enskildes återgång i arbete och att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan myndigheterna. ISF har valt att inrikta granskningen på hur myndigheterna har omhändertagit uppdraget samt planerat och organiserat förverkligandet av den nya modellen på central nivå. Granskningen visar att de båda myndigheterna på ett övergripande plan har agerat i linje med regeringens uppdrag. Samtidigt är de redovisade förändringarna inte mer omfattande än att de i stort hade kunnat genomföras genom en anpassning av den tidigare modellen för samverkan. ISF avser att med utgångspunkt i denna granskning fortsätta att studera myndigheternas samverkansarbete. 5

6 Rapporten har skrivits av Kristian Persson Kern (projektledare), Jenny Lindblad, Helena Persson Schill och Markus Larsson. I arbetet har även Brita Kaltenbrunner Bernitz och Sara Sätterberg (praktikant) medverkat. Stockholm i februari 2013 Per Molander 6

7 Sammanfattning Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har av regeringen fått i uppdrag att granska Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens arbete med att utveckla tidiga och aktiva insatser i syfte att rusta människor att återgå i arbete, skapa fler vägar tillbaka till arbetsmarknaden och förkorta tiden i sjukförsäkringen. Bakgrunden till granskningen är att regeringen har gett Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan i uppdrag att i samarbete vidareutveckla metoder och arbetsätt för att stödja den enskildes återgång i arbete, samt tydliggöra ansvarsfördelningen mellan myndigheterna. Eftersom denna granskning sammanfaller i tiden med utvecklingen och implementeringen av Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens nya gemensamma samverkansmodell har ISF valt att inrikta granskningen på hur myndigheterna har omhändertagit uppdraget samt planerat och organiserat implementeringen av den nya modellen på central nivå. I granskningen har ISF även kartlagt om, och i så fall på vilket sätt, det nya arbetssättet innebär en vidareutveckling av den redan existerande samverkansmodellen. Granskningen har genomförts på ett sådant sätt att den ska kunna utgöra en grund för fortsatta studier av förstärkta rehabiliteringsinsatser. ISF:s granskning visar att Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan på ett övergripande plan har vidareutvecklat rehabiliteringssamverkan i linje med det uppdrag som de har fått av regeringen. De förändringar som genomförts kan skapa förutsättningar för tjänstemän på lokal nivå att kunna erbjuda fler personer stöd och aktivitet samt att det numera kan komma att ske i ett tidigare skede i sjukfallen. Vidare innebär modellen att förutsättningarna för ett ökat informationsutbyte mellan ansvariga myndigheter, den enskilde och andra centrala aktörer har förbättrats. 7

8 Samverkansmodellen skapar exempelvis förutsättningar för Arbetsförmedlingen att möta behandlande läkare före det att aktiva rehabiliteringsinsatser erbjuds av myndigheten. Detta kan innebära en möjlighet att skapa ett bättre beslutsunderlag för vilken insats som är bäst lämpad för den enskilde. ISF finner dock samtidigt att de redovisade förändringarna inte är mer omfattande än att de i stort hade kunnat genomföras genom en anpassning av den tidigare framtagna modellen för samverkan mellan myndigheterna. Eftersom myndigheterna, i relativa termer, fått större resurser till sitt förfogande för samverkansuppdraget än föregående år bör förväntningarna på utfallet av verksamheten i första hand vara att fler personer omfattas av samverkan och går vidare till rehabiliteringsinsatser hos Arbetsförmedlingen. ISF kan, i anslutning till de tilldelade resurserna, också notera att myndigheterna gjort en annan prioritering av hur de valt att fördela resurserna mellan aktiva insatser och gemensam kartläggning än vad som kunde förväntats av de uppskattningar som tidigare redovisats till regeringen. I den ursprungliga uppskattningen av behovet av kartläggningar antogs att drygt två tredjedelar av kartläggningarna skulle leda till aktiva rehabiliteringsinsatser. I fördelningen av resurser antas att något färre än 25 procent av kartläggningarna kommer att leda till aktiva insatser. ISF har även funnit indikationer på att myndigheterna har haft vissa svårigheter att besluta om för verksamheten relevanta förändringar, detta trots att tjänstemän ansvariga för samverkan från båda myndigheterna har relativt långtgående mandat att besluta. Det tydligaste exemplet på detta är kvarstående brister i myndigheternas systemstöd för att registrera och följa upp centrala delar av det som förändrats i samverkan mellan myndigheterna. Inspektionen för socialförsäkringen avser att med utgångspunkt i denna granskning fortsätta att studera myndigheternas samverkansarbete. 8

9 1 Inledning 1.1 ISF:s uppdrag Inspektionen för socialförsäkringen har av regeringen fått i uppdrag att granska Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens arbete med att utveckla tidiga och aktiva insatser i syfte att rusta människor att återgå i arbete, skapa fler vägar tillbaka till arbetsmarknaden och förkorta tiden i sjukförsäkringen (enligt uppdrag i Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans regleringsbrev för år 2012). ISF ska granska om rehabiliteringskedjans intentioner och drivkrafter för bl.a. den enskilde, arbetsgivare och hälso- och sjukvård upprätthålls Syfte och frågeställningar Hur myndigheter väljer att organisera sin verksamhet har stor betydelse för hur väl de uppnår uppställda mål. I föreliggande granskning handlar det om två myndigheter, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, som i samarbete ska vidareutveckla metoder och arbetssätt i de sjukfall där insatser bedöms nödvändiga för att stödja den enskildes återgång i arbete. Denna granskning sammanfaller i tid med utvecklingen och implementeringen av myndigheternas nya gemensamma samverkansmodell. ISF har därför inriktat denna granskning på hur myndigheterna omhändertagit uppdraget och valt att planera och organisera implementeringen av den nya modellen på central nivå. Granskningen syftar till att kartlägga om, och i så fall på vilket sätt, myndigheternas arbete innebär en vidareutvecklig av den redan existerande samverkan mellan myndigheterna. 1 Regleringsbrev avseende Inspektionen för Socialförsäkringen (2012). 9

10 Föreliggande granskning har genomförts så att den ska kunna utgöra en grund för fortsatta granskningar av förstärkta rehabiliteringsinsatser. Frågor Hur har myndigheterna utvecklat samverkan och vad innefattar det nya arbetssättet? Bidrar den nya modellen till ökade möjligheter att samverka med och kring den enskilde, och i så fall hur? 1.3 Metod Granskningens resultat grundar sig på studier av dokument och på intervjuer. Den dokumentation som använts är den som myndigheterna gjort tillgänglig för ISF efter begäran, de dokument som kunnat återfinnas på myndigheternas egna intranät samt andra för utvecklingsarbetet relevanta dokument. Inhämtandet av dokumentationen påbörjades i juni 2012 och har pågått löpande fram till granskningens avslutande i februari Intervjuer med representanter för Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan genomfördes under perioden september-oktober Orsaken till att granskningen inleddes först vid halvårsskiftet var att ISF ville undvika metodproblem som beror på att dokumenten kunde ha blivit inaktuella samt att granskningen i sig hade kunnat påverka och styra den pågående processen inom myndigheterna. Valet av tidpunkt beror även på att den myndighetsövergripande implementeringsplanen förväntades vara genomförd i maj 2012 samt att de styrande dokument som myndigheterna beslutade om lades ut för genomförande löpande under våren. En modell för policyprocessen har använts som metodisk utgångspunkt för denna studie. Figur 1 är en förenklad modell av de olika processer som vuxit fram ur en tradition av policyanalys. 2 2 Se exempelvis Parsons, W. (1995), Walt, G. (1994). 10

11 Policyprocessen nedan är en illustration av ett skeende som innehåller ett antal delprocesser. Eftersom ISF:s uppdrag är att granska Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans arbete med utvecklingen av förstärkta rehabiliteringsinsatser är det lämpligt att utgå från en modell som beskriver en process avseende såväl problemformulering som beslut och implementering. Fastställande av fråga/problem Policyutvärdering Policyformulering Policyimplementering Policybeslut Figur 1. Policycirkeln Dokumenten som använts i studien har i väsentliga delar strukturerats enligt den presenterade schematiska policyprocessen. Därefter har dokumenten sorterats kronologiskt och sedan använts som informationskälla. Dokumenten har studerats med fokus på att beskriva myndigheternas utvecklingsarbete och skillnader mellan den tidigare samverkansformen och de nya, förstärkta rehabiliteringsinsatserna. ISF begärde och erhöll skriftlig dokumentation i juni Saknad eller tillkommande dokumentation har därefter inhämtats löpande under granskningen. Skriftliga dokument som enda källa i en löpande granskning kan emellertid lämna kunskapsluckor. För att komplettera dokumentstudien har därför intervjuer genomförts med personer som, enligt myndigheterna, har haft relevanta positioner inom utvecklingsarbetet. Urvalet av personer till intervjuerna har myndigheterna gjort själva utifrån ISF:s begäran att få intervjua ansvariga och andra relevanta personer som arbetat med utvecklingsarbetet. 11

12 ISF har intervjuat 20 tjänstemän, varav 7 från Arbetsförmedlingen och 13 från Försäkringskassan, vilka alla varit involverade i förändringsarbetet. Skillnaden i antal intervjuade beror delvis på att Försäkringskassan har dubbelt så många representanter som Arbetsförmedlingen i myndigheternas gemensamma nationella samverkansgrupp (NSG). En annan orsak är att Arbetsförmedlingen, i högre grad än Försäkringskassan, har tillsatt samma tjänstemän i flera samverkansuppdrag. Intervjuerna har genomförts utifrån en intervjuguide med teman som tagits fram med stöd av den ovan redovisade policyprocessen (Figur 1). De huvudsakliga frågeställningarna har berört hur utvecklingsarbetet har bedrivits, vilka beslut som har fattats, och vilka skillnader som finns jämfört med den tidigare samverkansmodellen. Frågorna har även handlat om implementering och hur uppföljning är tänkt att genomföras samt om mål och mått avseende verksamheten. Frågor har formulerats för att säkerställa att relevanta områden täcks in och för att skapa möjlighet till följdfrågor. Intervjuerna har varit av semistrukturerad karaktär, vilket innebär att frågorna vid behov har ställts i olika ordning, beroende på hur intervjun har utvecklats. Intervjuerna har tagit cirka 1 timme. De har spelats in och sedan transkriberats. En kodning av texterna under olika teman har genomförts för att det ska gå att sammanställa ett material som kompletterar dokumentstudien och beskriver hur utvecklingsarbetet har gått till. De intervjuade personerna har fått möjlighet att läsa de transkriberade intervjuerna och göra eventuella ändringar i materialet. Båda myndigheterna har faktagranskat resultatdelarna i rapporten. 1.4 Avgränsningar De granskade myndigheterna har under första halvåret 2012 genomfört ett flertal projekt, vars syfte har varit att ligga till grund för utvecklingsarbetet och det sätt myndigheterna avser att arbeta med förstärkta rehabiliteringsinsatser. Parallellt med att verksamheten utvecklats har det nya arbetssättet implementerats löpande i organisationerna, och vissa förändringar har genomförts i den del av myndigheternas organisation som har anknytning till samverkansarbetet. 12

13 Det är problematiskt att studera tillämpningen av den modell som myndigheterna har tagit fram och att använda individdata som genereras under pågående utvecklings- och implementeringsarbete. Det beror på att metoder och målgrupper möjligen inte tillfullo tydliggjorts och fått genomslag hos tjänstemän på lokal nivå. Det innebär att det finns en överhängande risk att insamlade data fångar utfall från tidigare arbetssätt. Därför fokuserar ISF i denna granskning på det utvecklingsarbete som bedrivits på central nivå inom och mellan de två myndigheterna. Vidare finns ännu inte relevanta utfallsdata för personer som deltar i insatser hos Arbetsförmedlingen inom ramen för förstärkta rehabiliteringsinsatser. Det begränsar möjligheterna att i detta uppdrag granska hur övriga aktörer påverkas av den utvecklade modellen. 1.5 Rapportens disposition Kapitel 2 innehåller en översiktlig beskrivning av den kunskap som finns inom samverkanslitteraturen. Kapitlet beskriver även översiktligt hur samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan är organiserad och hur styrningen av verksamheten sker. Kopplat till detta redovisas även det arbetssätt och den modell som myndigheterna tidigare arbetat efter, den så kallade handlingsplanssamverkan, samt ursprunget till modellen. Vidare görs en översiktlig beskrivning av de förändringar som skedde inom socialförsäkringen under år 2008 och i samband med införandet av rehabiliteringskedjan. Därigenom visas det bredare sammanhang i vilket Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan samverkar. Kapitel 3 och kapitel 4 följer i huvudsak policycirkelns uppdelning (se Figur 1). Kapitel 3 innehåller en beskrivning av bakgrunden till de föreslagna förändringarna samt processen som lett fram till den modell som har beslutats och avses implementeras i myndigheternas verksamhet. Kapitel 4 beskriver inledningsvis modellens utseende såsom den beskrivs i den skriftliga dokumentationen och av de tjänstemän som varit delaktiga i utvecklingsarbetet. I samma kapitel beskrivs hur myndigheterna avser att implementera denna och på vilket sätt modellens genomförande och utfall kan komma att följas upp. 13

14 En sammanställning av resultaten i form av en diskussion redovisas i det avslutande, femte kapitlet. Där diskuteras bland annat i vilken utsträckning myndigheterna har tagit fram en modell, som kan sägas svara upp mot det uppdrag som de fått av regeringen, i vilken mån den utgör en ny modell och om förändringarna kunnat ske inom ramen för det samverkansuppdrag som redan tidigare framgick av myndigheternas instruktioner. Diskussionen behandlar även i viss utsträckning om utvecklingsarbetet har tagit hänsyn till identifierade framgångsfaktorer för samverkan och frågor kring uppföljning och utfall av verksamheten. 14

15 2 Förutsättningar 2.1 Tidigare studier av samverkan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har på regeringens uppdrag, och med avdelade statliga medel, bedrivit samverkan inom ramen för arbetslivsinriktad rehabilitering under flera år. Trots att samverkan numera är en etablerad verksamhet hos myndigheterna saknas kunskap om vilka effekter samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har. ISF konstaterar i Samverkan inom socialförsäkringen (2010:2) att det finns anmärkningsvärt få utvärderingar och uppföljningar av samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Som regel är det hindrande och främjande faktorer för samverkansarbetet som kartlagts. I rapporten görs en sammanställning över uppföljningar och utvärderingar av verksamheter, som finansieras med samverkansmedel. 3 Resultatet i rapporten stämmer överens med den internationella forskningssammanställning på området som Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap har genomfört. 4 Rapporten visade att det finns ett antal faktorer som är gemensamma för de samverkansprojekt som beskrivits som lyckade. Det visade sig också att dessa faktorer saknades i de projekt som beskrivits som mindre lyckade. 3 De fem procent av sjukpenninganslaget som årligen till och med utgången av 2011 kunde användas för samverkan inom ramen för handlingsplanssamverkan och finansiell samordning. 4 Andersson, J. m.fl

16 Kortfattat kan de främjande faktorerna, vilket också stöds av annan litteratur på området 5, sammanfattas i följande punkter: gemensam uppfattning om syftet med samverkan gemensam uppfattning om organisering stöd för samverkan i organisationen förekomsten av en tydlig målgrupp legitimitet genom samverkan på ledningsnivå gemensamma utbildningsinsatser för samverkande parter förekomst av ekonomiska incitament för deltagande organisationer gemensamt arbetssätt för samverkande professioner och organisationer Det är relevant att studera om myndigheterna i sitt utvecklingsarbete har tillvaratagit den kunskap som finns kring samverkan. 2.2 Myndigheternas styrning av samverkan Försäkringskassans samverkansarbete inom arbetslivsinriktad rehabilitering I Försäkringskassans instruktion framgår att myndigheten ska samverka och träffa överenskommelser med bland annat Arbetsförmedlingen, när det gäller arbetslivsinriktad rehabilitering. 6 I Försäkringskassans arbetsordning anges hur ansvaret för samverkan är fördelat inom myndigheten. Avdelningen för lokala försäkringscenter är den avdelning inom Försäkringskassan som har ansvar för att träffa avtal och genomföra samverkan på nationell, regional och lokal nivå. Av arbetsordningen framgår det också att det är chefen för denna avdelning som beslutar om överenskommelser inom området, och att denna i sin tur har rätt att delegera beslutanderätt till regional och lokal nivå. 7 5 Se exempelvis Axelsson, R. och Bihari Axelsson, S. red.(2007), Danermark, B. och Kullberg, C. (1999). 6 5 förordningen (2009:1174) med instruktion för Försäkringskassan. 7 Försäkringskassan (2005). 16

17 Avdelningen för lokala försäkringscenter är organiserad i fem verksamhetsområden, där verksamhetsområde Syd, Öst, Väst och Norr omfattas av det utvecklingsarbete som granskas i denna rapport. 8 Verksamhetsområdescheferna (VO-chefer) har ansvaret för samverkan med Arbetsförmedlingen inom sina respektive geografiska områden. Till sin hjälp har varje VO-chef samverkanssamordnare som har till uppgift att stödja samverkansarbetet med Arbetsförmedlingen. 9 Medan Avdelningen för lokala försäkringscenter ansvarar för att bedriva samverkan med Arbetsförmedlingen, så ansvarar Avdelningen för Försäkringsprocesser för att stödja denna verksamhet. Detta arbete innefattar att ta fram och besluta om vägledande och styrande dokument, men även att utveckla processbeskrivningar och systemstöd, som används för att kunna följa och beskriva verksamheten Arbetsförmedlingens samverkansarbete inom arbetslivsinriktad rehabilitering I Arbetsförmedlingens instruktion framgår det att myndigheten har i uppdrag att samverka med Försäkringskassan. Syftet med samverkan är att uppnå en effektivare användning av tillgängliga resurser inom rehabiliteringsområdet. 10 Inom Arbetsförmedlingen är det nationella samverkansansvaret förlagt på Avdelningen rehabilitering till arbete, vilken ansvarar för uppdraget arbetslivsinriktad rehabilitering inom myndigheten. Avdelningen har inom den arbetslivsinriktade rehabiliteringen ansvaret för samverkan med andra aktörer, däribland Försäkringskassan. Samverkan med Försäkringskassan på operativ nivå sker inom Arbetsförmedlingens tio geografiska marknadsområden. Här finns de samverkanssamordnare som har till uppgift att stödja samverkansarbetet med Försäkringskassan. Vid Avdelningen rehabilitering till arbete finns även operativa resurser i form av arbetsterapeuter, sjukgymnaster, psykologer och specialister inom syn-, döv- och hörsel. Dessa resurser kan avropas från den lokala arbetsförmedlingen. 8 Verksamhetsområdet Tidig bedömning omfattas inte av denna granskning. 9 En detaljerad beskrivning av samverkanssamordnarens roll och arbetsuppgifter saknas eftersom denna yrkestitel saknas i Försäkringskassans förteckning över yrkesroller förordningen (2007:1030) med instruktion för Arbetsförmedlingen. 17

18 2.2.3 Nationella samverkansgruppen För att samordna sitt gemensamma uppdrag på central nivå har Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, sedan flera år, ett samarbets- och beredningsorgan i form av en nationell samverkansgrupp (NSG). 11 NSG har ingen formell beslutanderätt. Gruppen har emellertid satts samman på ett sådant sätt att representanterna har de beslutsmandat inom sina respektive organisationer som behövs för att kunna fatta nödvändiga beslut för att bedriva och utveckla samverkansarbetet. 12 Sammantaget kan gruppens representanter besluta om styrande och vägledande dokument. Representanterna kan också besluta om den ekonomiska fördelningen inom och mellan myndigheterna, om systemstöd för registrering och om uppföljningen av verksamheten Styrning av samverkan inom rehabiliteringsområdet Det arbete med förstärkta rehabiliteringsinsatser som Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen fått i uppdrag att utveckla har inte förutsatt några ändringar av lagstiftning eller andra författningar. Myndigheternas interna styrning av samverkansarbetet sker genom de kanaler som respektive myndighet har beslutat om. Inom både Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan styrs verksamheten primärt genom olika typer av styrande dokument. Försäkringskassans vägledningar styr och stödjer tillämpning och handläggning av försäkringen. Vägledningarna redovisar gällande regelverk för att kunna ge stöd åt handläggarna i olika situationer. 13 Försäkringskassans processbeskrivningar innehåller en mer detaljerad beskrivning av hur en viss förmån ska handläggas. IM (informationsmeddelande) är ett dokument som innehåller information om till exempel nya regler eller rutiner i hur en situation ska hanteras av tjänstemän ute i myndigheten. IM gäller i högst 1 år från publiceringsdatumet. Informationen i IM kan arbetas in i vägledningar och produktionsprocesser. 11 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen (2011). 12 Arbetsförmedlingen representeras av chefer från såväl huvudkontor (avdelningen för rehabilitering till arbete) som marknadsområden. Försäkringskassans representeras av chefer för såväl huvudkontor (avdelningen för lokala försäkringscenter, avdelningen för försäkringsprocesser) samt verksamhetsområde och lokalt försäkringscenter vidare deltar också personer från avdelningen för lokala försäkringscenters stab. 13 Försäkringskassans intranät (FIA)

19 Inom Arbetsförmedlingen är handläggarstöden de dokument som utifrån myndighetens interna instruktioner eller förordningar används för att beskriva hur handläggningen ska ske. Handläggarstöden gäller tillsvidare. För att nå ut med information i organisationen kan informationstexter också läggas ut på Arbetsförmedlingens intranät VIS. 2.3 Beskrivning av Handlingsplanssamverkan Handlingsplanen för arbetslivsinriktad rehabilitering var en nationell och övergripande plan för hur samverkan skulle bedrivas och som myndigheterna årligen kom överens om 14,samverkansformen kallades handlingsplanssamverkan och upphörde vid utgången av år 2011, då den ersattes av den samverkansform som regeringen nu har gett Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan i uppdrag att utveckla. 15 År 2001 gav regeringen Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) och Riksförsäkringsverket (RFV) i uppdrag att inleda en förnyelse av den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Det var en del av den dåvarande regeringens 11-punktsprogram för ökad hälsa i arbetslivet. AMS och RFV fick i uppdrag av regeringen att genomföra en pilotverksamhet avseende en samordnad organisation mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan för arbetslivsinriktad rehabilitering. 16 Som ett resultat av detta uppdrag utvecklade de båda myndigheterna den gemensamma processtyrningsmodellen FAROS 17, som prövades i fem län under åren Regeringen gav myndigheterna i uppdrag att implementera modellen i hela organisationen från utgången av år FAROS-modellen implementerades i det nationella samverkansarbetet under år FAROS-modellen var en processmodell som bestod av sex steg. Det första steget låg inom Försäkringskassans verksamhet, det andra i gränssnittet mellan myndigheterna. De påföljande fyra stegen låg inom Arbetsförmedlingens verksamhet Proposition 2004/05:1. 15 Försäkringskassan (2011b). 16 Prop. 2001/02:1. 17 FAROS står för förnyad arbetslivsinriktad rehabilitering organisation och samordning. 18 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen (2011). 19 Prop. 2001/02:1. 20 Arbetsmarknadsstyrelsen och Försäkringskassan (2005). 21 Arbetsförmedlingens intranät VIS

20 FAROS-modellens sex steg 22 : 1. Behov av arbetslivsinriktad rehabilitering Försäkringskassans handläggare bedömde vilket behov av arbetslivsinriktad rehabilitering den försäkrade hade för att stärka sin arbetsförmåga. Kriterier för att vara aktuell för arbetslivsinriktad rehabilitering var bland annat en förmåga att klara arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser 10 timmar i veckan och att det skulle finnas ett aktuellt medicinskt underlag. 2. Beslut om arbetslivsinriktad rehabilitering Ärendet togs upp till beredning i en gemensam beredningsgrupp mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. I detta steg deltog inte den försäkrade. 3. Kartläggning och planering Det här steget syftade till att klargöra arbetsförutsättningarna för individen och en handlingsplan togs fram. 4. Vägledning I det här steget togs ställning till vilket mål rehabiliteringen skulle ha och den fortsatta inriktningen. Det var arbetsförmedlaren som hade huvudansvaret för aktiviteter, uppföljning och återkoppling. 5. Individuell matchning I detta steg fortsatte den arbetslivsinriktade rehabiliteringen exempelvis med ytterligare arbetsprövning eller praktik. Arbetsförmedlaren hade fortfarande huvudansvaret men det var ett gemensamt ansvar att följa individens aktiviteter. 6. Avslut När rehabiliteringen var avslutad, ansvarade arbetsförmedlaren för uppföljning och dokumentation av rehabiliteringsarbetet. Slutdokumentation skulle ske i samråd mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. 22 Arbetsförmedlingens intranät VIS

21 Inledningsvis var den primära målgruppen för handlingsplanssamverkan mellan myndigheterna arbetslösa som var sjukskrivna. I FAROS-pilotprojekt ingick även anställda som var sjukskrivna och inte kunde återgå till sina anställningar. Dessa kallades den sekundära gruppen. 23 I den senast överenskomna nationella handlingsplanen för år 2011 nämns följande målgrupper: arbetslösa unga med aktivitetsersättning arbetslösa med sjukersättning arbetslösa sjukskrivna anställda sjukskrivna eller anställda med sjuk- eller aktivitetsersättning som inte kan återgå till sin anställning. 24 Under den tid den försäkrade befann sig i handlingsplanssamverkan beviljades rehabiliteringsersättning från Försäkringskassan. När den bortre gränsen för antalet sjukpenningdagar som kan betalas ut infördes den 1 juli 2008, medförde det en indirekt begränsning av vem som skulle kunna delta i handlingsplanssamverkan (se avsnitt 2.4). Den försäkrad behövde då ha minst sex månader kvar i sjukförsäkringen för att kunna delta. 25 Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan hade från år 2003 fram till utgången av år 2011 möjlighet att gemensamt utnyttja upp till fem procent av sjukpenninganslaget till samverkan och finansiell samordning. 26 Under de senaste åren har sjukpenninganslaget sjunkit till följd av minskad sjukskrivning. Det har medfört att samverkan successivt har fått mindre resurser till sitt förfogande. Under år 2011 tilldelades handlingsplanssamverkan 311 miljoner kronor. Motsvarande belopp för åren 2010 och 2009 var 447 miljoner kronor respektive 650 miljoner kronor. 27 Kostnaderna för aktiva insatser i Arbetsförmedlingens regi har belastat myndighetens egna budget. 23 Arbetsmarknadsstyrelsen och Försäkringskassan (2005). 24 Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan (2011). 25 Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan (2012i). 26 Prop. 2002/03:1, prop. 2011/12:1. 27 Försäkringskassan (2010) och Försäkringskassan (2011). 21

22 Organisation och Styrning Inom ramen för handlingsplanssamverkan hade NSG ansvar för att utforma handlingsplanen på nationell nivå. I varje samverkansområde fanns en lokal samverkansgrupp som hade ansvar för handlingsplanen på lokal nivå. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan hade gemensamma team med särskilt utsedda handläggare och arbetsförmedlare, som till stor del arbetade med enbart handlingsplanssamverkan. 28 För år 2011 anger Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan att de, räknat som helårsekvivalenter, hade cirka 210 respektive 126 tjänstemän som arbetade med handlingsplanssamverkan. 29 Mål och måluppfyllelse Det övergripande kvantitativa måttet för handlingsplanssamverkan har under de senaste åren varit detsamma. 30 Måttet har definierats som den genomsnittliga andelen av deltagarna som går vidare till arbete eller utbildning efter avslutad insats. Målet, eller målnivån, för verksamheten har dock varierat mellan de årliga överenskommelserna. För 2011 års handlingsplan var målet att 35 procent av deltagarna skulle vara i arbete eller utbildning 12 månader efter påbörjad insats. 31 I sammanställningen som ISF tidigare gjort 32, visade det sig att väldigt få utvärderingar och uppföljningar hade genomförts, särskilt i relation till storleken på avsatta medel sett över tid. Däremot var den personal som tillfrågats mycket nöjd med arbetssättet. ISF:s slutsats var ändå att denna samverkansform hade goda förutsättningar att lyckas, eftersom flera av de tidigare dokumenterade framgångsfaktorerna trots allt fanns representerade i modellen. 28 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen (2011). 29 Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan (2012c). 30 Försäkringskassan (2010) och Försäkringskassan (2011) samt Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan (2011). 31 Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan (2011). 32 Inspektionen för socialförsäkringen (2010). 22

23 2.4 Beskrivning av rehabiliteringskedjan Den 1 juli 2008 genomfördes flera förändringar av sjukförsäkringen. Syftet med förändringarna var att effektivisera sjukskrivningsprocessen och att öka möjligheterna för sjukskrivna att återgå i arbete. 33 Bland annat infördes den så kallade rehabiliteringskedjan med fasta tidpunkter för när prövning av arbetsförmåga skulle göras och regler om mot vilka arbetsuppgifter arbetsförmågan skulle prövas. Det totala antalet dagar som sjukpenning kunde betalas ut begränsades också. I anslutning till dessa förändringar infördes i januari 2010 en insats inom ramen för arbetsmarknadspolitiken, arbetslivsintroduktion, för de personer som hade förbrukat sina dagar med ersättning från sjukförsäkringen. Rehabiliteringskedjan regleras i socialförsäkringsbalken och styr de bedömningar som Försäkringskassan ska göra för att avgöra rätten till sjukpenning beroende på hur länge en försäkrad 34 varit sjukskriven. De första 90 dagarna i sjukfallet ska den försäkrades arbetsförmåga bedömas i förhållande till personens ordinarie arbete eller annat lämpligt arbete som arbetsgivaren tillfälligt erbjuder henne eller honom. 35 Efter dag 90 ska det även beaktas om den försäkrade kan försörja sig genom omplacering till annat arbete hos arbetsgivaren. 36 Efter dag 180 i sjukfallet ska bedömningen av arbetsförmågan göras i förhållande till ett normalt förekommande arbete på arbetsmarknaden eller till annat lämpligt arbete som är tillgängligt för den försäkrade, om det inte finns särskilda skäl mot det eller det i annat fall kan anses oskäligt. 37 Efter dag 365 i sjukfallet ska arbetsförmågan bedömas mot ett normalt förekommande arbete eller annat lämpligt tillgängligt arbete om det inte kan anses oskäligt Prop. 2007/08: Den som i lag omfattas av det svenska socialförsäkringssystemet och kan ha rätt till olika typer av förmåner kap. 46 socialförsäkringsbalken kap. 47 socialförsäkringsbalken kap. 48 socialförsäkringsbalken kap. 49 socialförsäkringsbalken. 23

24 24

25 3 Myndigheternas uppdrag och utvecklingsarbete 3.1 Uppdraget Uppdraget formuleras och beslutas I en egeninitierad återrapportering till regeringen i augusti 2010 tog Arbetsförmedlingen upp det utvecklingsarbete som myndigheten utför inom ramen för insatser till personer med låg arbetsförmåga. Rapporten behandlar myndighetens erfarenheter från införandet av programmet arbetslivsintroduktion i januari I rapporten beskriver Arbetsförmedlingen en påbörjad utveckling av en tjänst för arbetslösa med låg aktivitetsnivå. Arbetsnamnet var Förberedelse och introduktion för arbete 40, som senare kom att bli en ordinarie tjänst hos Arbetsförmedlingen med namnet Arbetsförberedande insatser. Tjänsten riktar sig bland annat till dem som har en låg aktivitetsförmåga. Inför myndigheternas verksamhetsår 2011 gav regeringen Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ett gemensamt uppdrag om att lämna förslag på insatser för att stödja den enskildes återgång i arbete och skapa fler vägar in på arbetsmarknaden. 39 Arbetsförmedlingen (2010). 40 Ibid. 25

26 Enligt uppdraget ska Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan bland annat: utifrån hitintills varande erfarenheter vidareutveckla samarbetet och stödet till den enskilde och insatserna så att respektive myndighets kompetens tillvaratas och effektiva åtgärder sätts in så tidigt som möjligt i sjukskrivningsprocessen. Utifrån rehabiliteringskedjans hållpunkter och tidsgränser, det vill säga för anställda, anställda som behöver stöd för omställning till annat arbete och arbetslösa, ska myndigheterna: analysera behovet och omfattningen av gemensamma insatser efter 2011, lämna förslag på hur gemensamma insatser kan utvecklas för att skapa fler vägar tillbaka till arbetsmarknaden för den enskilde, analysera och lämna förslag på hur stödet från andra berörda aktörer i sjukskrivningsprocessen, såsom arbetsgivare, hälso- och sjukvård socialtjänst och samordningsförbund kan utvecklas. 41 Även den ekonomiska vårpropositionen för år 2011 innehåller skrivningar om att utökade resurser kommer att anslås för utveckling av samarbete mellan myndigheterna. 42 Svaret på ovan nämnda regleringsbrevsuppdrag är den återrapportering som arbetades fram gemensamt av myndigheterna under våren 2011 och överlämnades till regeringen i maj samma år. Dokumentet benämns av båda myndigheterna som en viljeinriktning. Viljeinriktningen presenterar en övergripande bild av målgrupp, omfattning av insatser och behov av förändringar. Den presenterar också vilka ekonomiska resurser som krävs. 43 I viljeinriktningen gjorde myndigheterna en avgränsning av redovisningen gentemot regeringsuppdraget, där myndigheterna hade i uppdrag att analysera och lämna förslag på hur stödet från andra berörda aktörer i sjukskrivningsprocessen kunde utvecklas. Myndigheterna meddelde att de inte hade hunnit komma med förslag avseende stöd från andra aktörer som är centrala i processen. Samverkan med hälsooch sjukvården blev i ett senare skede ett eget regeringsuppdrag till Försäkringskassan Regleringsbrev avseende Arbetsförmedlingen (2011) och regleringsbrev avseende Försäkringskassan (2011). 42 Prop. 2010/2011: Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan (2011b). 44 Regleringsbrev avseende Försäkringskassan (2012). 26

27 I viljeinriktningen formulerades även de behov som myndigheterna ser och som ligger till grund för det utvecklingsarbete som granskas i denna rapport. Myndigheterna beskrev det som att: i takt med att sjukförsäkringen reformerats har nya behov av samverkan uppstått. Efter de erfarenheter som kan dras av befintligt arbete har myndigheterna för avsikt att vidareutveckla ett systematiserat samarbete från en helhetsstruktur där insatser riktade till individen ingår i en gemensam samverkansstruktur 45 Enligt viljeinriktningen är målet med utvecklingsarbetet att öka förutsättningarna för att fler individer finner hållbara lösningar för att stärka sin arbetsförmåga och tillvarata sina förutsättningar till egen försörjning. 46 Myndigheterna beskriver vidare att de avser att ta tillvara tidigare erfarenheter av handlingsplanssamverkan och vidareutveckla ett samarbete, där individen ingår i en gemensam samverkansstruktur. 47 Målgruppen för denna samverkan beskrivs som individer som har en nedsatt arbetsförmåga av medicinska skäl och individer som riskerar att få nedsatt arbetsförmåga och därför kan ha behov av gemensamma insatser för att förhindra detta. 48 Undantagna är de försäkrade som bedöms kunna gå tillbaka till arbete på egen hand och de som bedöms vara för sjuka för att kunna delta i en insats. 49 Gemensam utredning presenteras i viljeinriktningen som ett sätt att nyttja båda myndigheternas kompetens i ett tidigt skede. Gemensam utredning bör kunna ske tidigt, före dag 90, i sjukperioden för dem som har anställning och ännu tidigare för dem som saknar anställning. Arbetsförmedlingen ska inom ramen för samverkan kunna erbjuda konsultativa insatser till arbetsgivare avseende rehabilitering. Det uttrycks även ett behov av att utreda vilka möjligheter som finns inom gällande regelverk för att bevilja ersättning från sjukförsäkringen för dem som deltar i arbetsförberedande insatser Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan (2011b). 46 Ibid. 47 Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan (2011b). 48 I handlingsplanssamverkan fanns kravet att en försäkrad skulle ha en aktivitetsförmåga om tio timmar för att kunna delta i rehabiliteringsinsatser i samverkan. 49 Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan (2011b). 50 Ibid. 27

28 Myndigheterna bedömer vidare att det finns ett stort behov av att utreda personers möjlighet till rehabilitering och att en stor andel av dessa också är i behov av aktiva insatser. Myndigheterna menar, i viljeinriktningen, att cirka personer 51 årligen kan vara aktuella för utredning och att drygt två tredjedelar, personer, bedöms kunna bli aktuella för olika rehabiliteringsinsatser i samverkan. Utifrån dessa uppskattningar ser myndigheterna att det behövs ökade resurser för att kunna möta de angivna volymerna. I viljeinriktningen presenteras en kostnad om sammanlagt miljoner kronor. Detta belopp innefattar de resurser till Arbetsförmedlingen för insatser till personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen och som aviserats för 2012 i budgetpropositionen för Det framgår också att dessa medel bör fördelas mellan myndigheterna och ingå i deras ordinarie förvaltningsbudgetar. 52 I viljeinriktningen konstaterar myndigheterna att följande faktorer behövs för att framgångsrikt kunna samverka: ett gemensamt system för styrning och ledning samverkande team begränsat antal ärenden per handläggare gemensamt formulerade mål ett gemensamt ansvar för måluppfyllelse och resultatuppföljning samverkan på alla nivåer. 53 Samma månad som viljeinriktningen lämnades till regeringen (maj 2011), publicerades en departementspromemoria, vilken bland annat behandlar behovet av att utveckla samverkan inom ramen för arbetslivsinriktad rehabilitering. I promemorian framhålls att stöd ska sättas in tidigt i sjukfallet och att stödet som ska ges vid de fasta tidsgränserna i rehabiliteringskedjan behöver stärkas. 51 I återrapporteringen till regeringen redogörs även för att ytterligare individer kommer att vara i behov av utredning då dessa närmar sig det maximala antalet dagar i sjukförsäkringen. Det går dock inte att uttyda om dessa ingår i den uppskattade volymen. 52 Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan (2011b). 53 Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan (2011b). 28

29 I promemorian föreslås Försäkringskassan att senast i samband med ett sjukfalls 365:e dag bedöma om individen har behov av kartläggande och utredande insatser i samverkan. I promemorian görs även bedömningen att samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan behöver vidareutvecklas och säkerställas även för dem med sjukfall som pågår längre än ett år. 54 I budgetpropositionen för år 2012 anslogs 738 miljoner kronor för myndigheternas utvecklingsarbete avseende förstärkta rehabiliteringsinsatser i samverkan, vilket är 659 miljoner mindre än vad myndigheterna beräknat att de uppskattade volymerna skulle kosta. 55 Regeringen refererade till den gemensamma viljeinriktningen och departementspromemorian som kom i maj 2011 och menar att utvecklingsarbetet ska ske med utgångspunkt i de förslag som redovisats där. Regeringen valde att anslå medel till Försäkringskassan, vilka sedan skulle fördelas mellan myndigheterna. Regeringen aviserade i budgetpropositionen för år 2012 ett anslag om samma nominella resurser till och med år I december 2011 presenterade Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan en överenskommelse 56 med samma inriktning som den viljeinriktning som lämnades i maj samma år. I myndigheternas regleringsbrev för år 2012 ges slutligen ett gemensamt uppdrag till myndigheterna: Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska i samarbete vidareutveckla metoder och arbetssätt i de sjukfall där insatser bedöms nödvändiga för att stödja den enskildes återgång i arbete. Genom införandet av rehabiliteringskedjan har behovet av tidiga och aktiva insatser under sjukskrivningsprocessen betonats. Sådana insatser ska bidra till att rusta människor att återgå i arbete, skapa fler vägar tillbaka till arbetsmarknaden och förkorta tiden i sjukförsäkringen. Samarbetet ska bidra till att klargöra ansvarsfördelningen mellan myndigheterna i de situationer där den enskilde övergår från den ena till den andra myndighetens ansvarsområde Ds 2011: Siffran är dock något missvisande eftersom det i myndigheternas uppskattning ingick en post motsvarande 556 Mkr för insatser för individer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen. 56 Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan (2011k). 57 Regleringsbrev avseende Arbetsförmedlingen (2012) och Regleringsbrev avseende Försäkringskassan (2012). 29

30 Rehabiliteringssatsningen ska, enligt regleringsbrevet, genomföras på ett sådant sätt så att verksamhetens effekter kan utvärderas, och myndigheterna ska till regeringen redovisa en plan för genomförande den 28 februari En samlad redovisning för satsningen ska redovisas senast den 22 februari 2013 och en effektutvärdering ska redovisas i ett första steg senast den 30 april Utvecklingsarbetet Hur utvecklingsarbetet har organiserats Utvecklingsarbetet diskuteras och formuleras i NSG. I intervjuerna med tjänstemän från båda myndigheterna framkom att det förstärkta samarbetet ses som en fördjupning och utveckling av den redan pågående samverkan. I maj 2011, efter det att både viljeinriktning och departementspromemoria hade publicerats, tillsatte NSG en arbetsgrupp som skulle arbeta vidare med utvecklingsarbetet. Tanken var att arbetsgruppen skulle ha deltagare från båda myndigheterna. 59 Information om arbetsgruppens sammansättning eller arbete återfinns inte i minnesanteckningarna från NSG annat än som en kort återkommande punkt om utvecklingsarbetets fortskridande. Tidslinjen för arbetet blir tydligare i intervjuer och det framkommer att det var en tjänsteman från respektive myndighet som från augusti 2011 ansvarade för att vidareutveckla arbetet med viljeinriktningen. I deras uppgift ingick det att identifiera de viktigaste parametrarna i utvecklingsarbetet. Det framkommer också att fler personer deltog i arbetet från september 2011 och att en workshop med representanter från båda myndigheterna genomfördes i augusti Den tillsatta arbetsgruppen beredde ett kortare förslag till projektorganisation som presenterades för NSG i september 2011 och fick efter detta i uppdrag att arbeta vidare med förslaget i avvaktan på budgetpropositionen Regleringsbrev avseende Arbetsförmedlingen (2012) och Regleringsbrev avseende Försäkringskassan (2012). 59 Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan (2011c). 60 Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan (2011e). 30

31 När budgetpropositionen för år 2012 hade presenterats för riksdagen kom NSG vid möte i oktober 2011 överens om den projektorganisation och de delprojekt som skulle genomföras. 61 Minnesanteckningarna från NSG saknar dock information som ger en fullständig kronologi av projekten och genomförandet av dem. I information på myndigheternas intranät i oktober 2011 beskrevs dock hur det gemensamma utvecklingsarbetet fortgår med ett gemensamt projektkansli och att delprojekt kommer att utgöra utvecklingsarbetets stomme. I informationen presenterades namnen på några av de delprojekt som hade påbörjats. Delprojekten bemannades av tjänstemän från båda myndigheterna. 62 Myndigheterna meddelade samtidigt att det ska utses pilotkontor för det gemensamma utvecklingsarbetet. Tanken med pilotkontoren var att de skulle pröva nya arbetssätt och rutiner inom ramen för utvecklingsarbetet. 63 Under hösten skickades en intresseförfrågan från ledningsnivå om deltagande som pilotkontor ut inom respektive myndighet. 64 Inom ramen för pilotverksamheten planerades två workshoppar. Syftet med dessa var att diskutera frågor som uppstått avseende det första delprojektet gemensam kartläggning respektive att testa denna som modell. 65 Strax före årsskiftet 2011/2012 ändrades dock benämningen på pilotkontoren och de övergår till att kallas utvecklingskontor. 66 Syftet med utvecklingskontoren angavs vara att inhämta erfarenheter från chefer och medarbetare under utvecklingsarbetet Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan (2011f). 62 Arbetsförmedlingens intranät VIS Utveckling av samarbetet mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingens intranät VIS Utveckling av samarbetet mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan (2011g). 65 Ibid. 66 Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan (2011i). 67 Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan (2012i). 31

32 Utvecklingsarbetet består i huvudsak av följande myndighetsgemensamma delprojekt 1. Gemensam kartläggning Det finns enligt myndigheterna inget projektdirektiv för delprojektet Gemensam kartläggning, men det finns en projektplan från oktober I projektplanen redovisas att syftet med gemensam kartläggning bland annat är att: upptäcka behov och påbörja parallella insatser använda myndigheternas gemensamma kompetens tidigt skapa förutsättning för att individen upplever såväl stöd för rehabilitering som omställning ge samlad information om regelverk från båda myndigheterna. Försäkringskassan publicerade i december ett första IM med instruktioner för det gemensamma utvecklingsarbetet där gemensam kartläggning (se avsnitt 4.2) presenteras som en ny samarbetsform. 69 Detta IM följdes i januari 2012 av ytterligare ett IM, där gemensam kartläggning presenteras mer detaljerat. 70 Som svar på en kompletterande fråga som ISF har ställt till Försäkringskassan om projektets avrapportering meddelas att Försäkringskassan ser IM som slutrapportering. 71 Arbetsförmedlingen publicerade sitt första handläggarstöd om gemensam kartläggning i januari Gemensam process för rehabiliteringsinsatser i samarbete Syftet med delprojektet gemensamma processer för rehabiliteringsinsatser i samarbete var att utveckla myndigheternas samarbetsformer för att stödja individen och dennes väg tillbaka till arbetslivet 73. Projektet avgränsades till att gälla samarbetet mellan myndigheterna under den tid då individen deltar i arbetslivsinriktade insatser från Arbetsförmedlingen, det vill säga efter att en gemensam kartläggning har gjorts Försäkringskassan (2011a). 69 Försäkringskassan (2011b). 70 Försäkringskassan (2012). 71 Telefonsamtal med Försäkringskassan Arbetsförmedlingen (2012). 73 Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan (2011h). 74 Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan (2011h). 32

33 Delprojektet pågick under perioden november mars I projektgruppens slutrapport presenteras ett förslag till hur arbetet myndigheterna emellan kan organiseras efter Gemensam kartläggning. Förslaget är detaljrikt och innehåller såväl tidpunkter för genomförande som val av mötesform, avstämningar och avslut. I slutrapporten finns även förslag om att det lokalt ska finnas struktur och mötesformer för uppföljning av samarbetet. 75 Vid halvårsskiftet år 2012 publicerade myndigheterna ett IM och ett handläggarstöd, som behandlar gemensamt stöd vid insatser i samverkan. Här står det också hur myndigheterna ska arbeta vidare efter att gemensam kartläggning har genomförts. 76 IM:et och handläggarstödet är till vissa delar snarlikt det förslag som presenterades av projektgruppen, men de innehåller inte samma detaljrikedom kring tidpunkter och de innehåller inte heller någon information om uppföljning av samarbetet mellan myndigheterna. 3. Konsultativt stöd till arbetsgivare Syftet med detta delprojekt var att det skulle utveckla arbetssätt och strukturer för hur Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan tillsammans ska kunna stödja arbetsgivare att ta sitt rehabiliteringsansvar. Arbetssättet skulle stödjas utifrån respektive myndighets uppdrag. 77 Delprojektets arbete resulterade i ett IM 78 hos Försäkringskassan, som publicerades i slutet av mars 2012 och ett i handläggarstöd hos Arbetsförmedlingen som publicerades i början av april samma år Ersättning från sjukförsäkringen under deltagande i arbetsförberedande insatser När utvecklingsarbetet påbörjades fanns det en osäkerhet inom Försäkringskassan kring om en arbetsförberedande insats hos Arbetsförmedlingen är att betrakta som arbetslivsinriktad rehabilitering som ger rätt för den enskilde deltagaren att få sjukpenning eller rehabiliteringspenning. 75 Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan (2012e). 76 Arbetsförmedlingen (2012b) och Försäkringskassan (2012g). 77 Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan (2011l). 78 Försäkringskassan (2012e). 79 Arbetsförmedlingen (2012a). 33

Förstärkt stöd för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning

Förstärkt stöd för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Förstärkt stöd för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning 2015-06-18 Återrapportering enligt regleringsbreven för 2015

Läs mer

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17)

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17) YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Tina Eriksson Socialdepartementet 103 33 Stockholm s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se (Ds 2015:17) Sammanfattning

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

Bedömningsfrågor i tillsynen

Bedömningsfrågor i tillsynen Bedömningsfrågor i tillsynen Vad kommer vi prata om idag ISF:s uppgift Vad är en bedömningsfråga på ISF? Slutsatser Regeringens instruktion för ISF 1 Inspektionen för socialförsäkringen har till uppgift

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

Återrapportering om insatser för att fler sjukskrivna ska återfå arbetsförmåga och få ett arbete

Återrapportering om insatser för att fler sjukskrivna ska återfå arbetsförmåga och få ett arbete Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 047164-2010 Återrapportering om insatser för att fler sjukskrivna ska återfå arbetsförmåga och få ett arbete Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010 1 (20) 1. Återrapportering

Läs mer

Uppdrag och mandat i TRIS

Uppdrag och mandat i TRIS Beslutat den 23 februari 2015 av Regionala Samverkansgruppen 1 Uppdrag och mandat i TRIS Vad syftar detta dokument till? Detta dokument är ett komplement till styrdokumentet för TRIS och beskriver mer

Läs mer

Rapport 2011:6. Rutiner för övergång från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen

Rapport 2011:6. Rutiner för övergång från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen Rapport 2011:6 Rutiner för övergång från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen Rapport 2011:6 Rutiner för övergång från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen En rapport från Inspektionen för socialförsäkringen

Läs mer

Avsiktsförklaring för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet för Samordningsförbundet Vänersborg och Mellerud

Avsiktsförklaring för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet för Samordningsförbundet Vänersborg och Mellerud 1 BIL 2 Avsiktsförklaring för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet för Samordningsförbundet Vänersborg och Mellerud Förslag till beslut Beredningsgruppen beslutar ställa sig bakom denna promemoria

Läs mer

Deltagare i samverkan

Deltagare i samverkan SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Deltagare i samverkan uppföljning med stöd av Excel 27 Förord I detta dokument sammanställs statistik kring deltagare i samverkan. Dokumentet är en bilaga till

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Omställningskrav i sjukförsäkringen

Omställningskrav i sjukförsäkringen RiR 2009:1 Omställningskrav i sjukförsäkringen att pröva sjukas förmåga i annat arbete ISBN 978 91 7086 171 0 RiR 2009:1 Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2009 Regeringen Socialdepartementet Datum 2009-02-05

Läs mer

Sjukförsäkringsreformen: så blev det. Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform

Sjukförsäkringsreformen: så blev det. Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform Sjukförsäkringsreformen: så blev det Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform Fackförbundet ST 2010. Referens: Roger Syrén, utredare: 070 600 51 24 roger.syren@st.org

Läs mer

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Bakgrund Samordningsförbundet Östra Östergötland startade sin verksamhet i januari 2005, då under namnet Norrköpings samordningsförbund. Från start

Läs mer

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk

Läs mer

Andra unga förmågebegränsade för etablering (AFFE)

Andra unga förmågebegränsade för etablering (AFFE) Syfte Andra unga förmågebegränsade för etablering (AFFE) Att på ett strukturerat sätt få reda på om ungdomar mellan 19 29 år med aktivitetsersättning samt ungdomar i samma ålderskategori som har nedsatt

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Delrapport för; Uppdrag om kunskapsutveckling och samverkan på sysselsättningsområdet kring personer med psykisk ohälsa KUR-projektet

Läs mer

En verksamhet i samverkan mellan Försäkringskassan, Örebro kommun, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting REHABSTEGET

En verksamhet i samverkan mellan Försäkringskassan, Örebro kommun, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting REHABSTEGET En verksamhet i samverkan mellan Försäkringskassan, Örebro kommun, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting REHABSTEGET Plan från och med 2012 och tillsvidare Rehabsteget är en verksamhet i samverkan

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 1 Verksamhetsplan & budget Finsam Karlskoga/ Degerfors för Perioden 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom Degerfors och

Läs mer

Bestämmelser för rehabiliteringsarbetet Antagen av kommunstyrelsen 25 februari 2009, 53.

Bestämmelser för rehabiliteringsarbetet Antagen av kommunstyrelsen 25 februari 2009, 53. Blad 1 Bestämmelser för rehabiliteringsarbetet Antagen av kommunstyrelsen 25 februari 2009, 53. 1. Mål Det övergripande målet är att arbetstagaren kan fortsätta arbeta i sitt ordinarie arbete. 1.1 Arbetsgivarens

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund 1 (7) Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund Detta underlag utgör utgångspunkt för delårsredovisning/årsredovisning

Läs mer

En sjukförsäkring att lita på. Kristdemokraternas förslag till förbättring av sjukförsäkringsreformen

En sjukförsäkring att lita på. Kristdemokraternas förslag till förbättring av sjukförsäkringsreformen En sjukförsäkring att lita på Kristdemokraternas förslag till förbättring av sjukförsäkringsreformen Mars 2011 Innehåll BAKGRUND: SKENANDE OHÄLSOTAL OCH BRISTANDE REHABILITERING...3 Stor variation över

Läs mer

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 2 Verksamhetsplan - budget Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom

Läs mer

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret, personalenheten POLICY Antagen av Diarienummer 1(13) Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun 2 Handlingsplan för rehabilitering Syftet med handlingsplan för rehabilitering är att

Läs mer

Myten om långtidssjukskrivna

Myten om långtidssjukskrivna ARBETARRÖRELSENS TANKESMEDJA SNABBANALYS nr 4 augusti 2010 Myten om långtidssjukskrivna Anne-Marie Lindgren granskar effekterna av alliansregeringens försämringar i sjukförsäkringen. Hon hänvisar till

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering Bedömning av arbetsförmåga

Arbetslivsinriktad rehabilitering Bedömning av arbetsförmåga Arbetslivsinriktad rehabilitering Bedömning av arbetsförmåga Innehåll Arbetsförmedlingens uppdrag Bedömning av arbetsförmåga Arbetsförmedlingen Samverkan Specialistinsatser: arbetsterapeut, psykolog Arbetsförmedlingens

Läs mer

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 19 april 2012 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls

Läs mer

Samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan under 2000-talet

Samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan under 2000-talet Samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan under 2000-talet UNDERLAGSRAPPORT TILL DEN PARLAMENTARISKA SOCIALFÖRSÄKRINGSUTREDNINGEN Parlamentariska socialförsäkringsutredningen (S 2010:04)

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY FÖR EMMABODA KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-01 Reviderad 2011-05-09 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rehabilitering... 3 Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar enligt lagar och föreskrifter...

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Att plötsligt förlora jobbet, gå igenom en skilsmässa eller drabbas av någon annan kris kan få vem som helst att helt tappa fotfästet. Hamnar man utanför arbetsmarknaden

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader

Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader Registratorskonferens 19 maj 2015 Elisabeth Jarborn Arkivchef och verksamhetsutvecklare, Danderyds kommun På två månader kan ni ha ny teknisk lösning

Läs mer

Välkommen till EN DAG PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN. En dag på FK - 2015 Sida 1

Välkommen till EN DAG PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN. En dag på FK - 2015 Sida 1 Välkommen till EN DAG PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN En dag på FK - 2015 Sida 1 FK:s uppdrag inom sjukförsäkringsområdet Bedöma och besluta om rätten till ersättning Samordningsuppdraget Samordningsuppdraget.. innebär

Läs mer

Kommunfullmäktige i Karlstad ger förvaltningarna uppdrag att arbeta med arbetsmarknadspolitiken genom den strategiska planen.

Kommunfullmäktige i Karlstad ger förvaltningarna uppdrag att arbeta med arbetsmarknadspolitiken genom den strategiska planen. Fördjupad analys inom försörjningsstöd/arbetsmarknadsinsatser ASN Dnr 2013-288 Dpl 10 Ansvarsområdet arbetsmarknadspolitik Sveriges regering och staten, genom bland annat arbetsförmedlingen (af), ansvarar

Läs mer

REHABILITERINGS- POLICY

REHABILITERINGS- POLICY REHABILITERINGS- POLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING I Höganäs kommun är arbetet med förebyggande

Läs mer

Landstingets ärende- och beslutsprocess

Landstingets ärende- och beslutsprocess LANDSTINGET I VÄRMLAND REVISIONSRAPPORT Revisorerna AM/JM 2012-12-18 Rev/12017 Landstingets ärende- och beslutsprocess Sammanfattning Denna granskning har omfattat hantering enligt riktlinjen för landstingets

Läs mer

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna 1 (8) Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna Uppdraget Försäkringskassan ska redovisa kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna. En redovisning ska lämnas

Läs mer

TID. efter behov. » kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor. Beställd tid i äldreomsorgen 1

TID. efter behov. » kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor. Beställd tid i äldreomsorgen 1 TID efter behov» kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor Beställd tid i äldreomsorgen 1 Sammanfattning 3 Förutsättningar 4 Bakgrund 4 Problemformulering 5 Syfte 5 Avgränsningar 5 Kartläggning

Läs mer

Uppföljning av granskning Verkställighet av beslut samt översiktlig granskning av beredningsprocessen och hanteringen av allmänna handlingar

Uppföljning av granskning Verkställighet av beslut samt översiktlig granskning av beredningsprocessen och hanteringen av allmänna handlingar Uppföljning av granskning Verkställighet av beslut samt översiktlig granskning av beredningsprocessen och hanteringen av allmänna handlingar Revisionsrapport Juni 2011 Hans Gåsste Innehåll Sammanfattning...3

Läs mer

Rehabiliteringspolicy

Rehabiliteringspolicy FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.10) Rehabiliteringspolicy Dokumenttyp Policy Ämnesområde Rehabilitering Ägare/ansvarig Eva M Olofsson Antagen av KS 2004-10-06 124 Revisions datum Januari 2013 Förvaltning Kommunstyrelsen

Läs mer

Omslag: Regeringskansliets standard. Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2015. ISBN 978-91-38-24272-8 ISSN 0284-6012

Omslag: Regeringskansliets standard. Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2015. ISBN 978-91-38-24272-8 ISSN 0284-6012 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. Beställningsadress: Fritzes kundtjänst, 106 47 Stockholm Ordertelefon: 08-598 191 90 E-post: order.fritzes@nj.se Webbplats: fritzes.se För remissutsändningar

Läs mer

Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11

Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11 REMISSYTTRANDE 1(5) Datum Diarienummer 2011-06-01 2011-63 Finansdepartementet Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11 Sammanfattning Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) anser att det

Läs mer

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) 2015-06-26 Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) DIK har tagit del av betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). DIK är akademikerfacket för kultur och kommunikation.

Läs mer

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa Regeringsbeslut I:6 2013-02-28 S2013/1667/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området

Läs mer

Socialförsäkring i förändring

Socialförsäkring i förändring Socialförsäkring i förändring Nytt år, ny regering vad händer med arbetsgivarnas sjuklöneansvar, sjukförsäkringen och rehabiliteringen av långtidssjuka? 1 Siffror om sjukfrånvaro Ny ersättning för höga

Läs mer

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker

Läs mer

Arbetsförmedlingens handläggarstöd

Arbetsförmedlingens handläggarstöd Arbetsförmedlingens handläggarstöd AFHS 18/2011 Sida: 1 av 7 Gäller fr.o.m. 20141022 Beslutad av: Henrietta Stein Beslutsdatum: 20141022 Version: 3.0 Dnr: Af-2014/091296 Medicinska underlag Medicinska

Läs mer

Införande av en rehabiliteringskedja

Införande av en rehabiliteringskedja S2007/11032/SF Införande av en rehabiliteringskedja Promemoria Socialdepartementet Förord Denna promemoria har utarbetats av en arbetsgrupp bestående av tjänstemän från Socialdepartementet, Arbetsmarknadsdepartementet

Läs mer

Rehabiliteringskedjan

Rehabiliteringskedjan Löner och yrkesvillkor Sida 1 Rehabiliteringskedjan Hur kan Vision stödja sjukskrivna medlemmar? Den 1 juli 2008 ändrades reglerna för sjukskrivna och rehabiliteringskedjan infördes. Rätten till sjukpenning

Läs mer

Introduktion till regeringsuppdraget. automatiserad ärendehantering

Introduktion till regeringsuppdraget. automatiserad ärendehantering Introduktion till regeringsuppdraget automatiserad ärendehantering Innehåll 1. Inledning 1 Bakgrund 2 Syfte 3 2. Förberedelser 4 Intervjuer 5 Planera för processanalyser 6 Anlita seminarieledare 6 Rapportera

Läs mer

Försäkringskassans synpunkter på ISF-rapporten Effekter av tidiga insatser för sjukskrivna

Försäkringskassans synpunkter på ISF-rapporten Effekter av tidiga insatser för sjukskrivna Wimi 2005 FK90005_009_G FK90010_003_G HK (4100) 1 (7) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans synpunkter på ISF-rapporten Effekter av tidiga insatser för sjukskrivna Försäkringskassan har

Läs mer

Uppföljning av uppdraget Inga unga i fas 3

Uppföljning av uppdraget Inga unga i fas 3 RAPPORT 1(10) 2014-06-02 AVN 2014/0169-2 Handläggare, titel, telefon Esa Manninen, utredare 011-15 21 38 Eva Jeppson, handläggare 011-15 11 89 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden Uppföljning av

Läs mer

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Anna Pettersson Westerberg Innehåll Sjukförsäkringen på kort och lång sikt kort sikt: översynen av sjukförsäkringsreformen lång sikt: socialförsäkringsutredningen

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 2013-11-29 Sida: 2 av 15 Sida: 3 av 15 Dnr: Af-2012/445712 Datum: 2013-11-29 Redovisning av vidtagna och planerade åtgärder för att säkerställa den ekonomiska

Läs mer

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar

Läs mer

Informationsmeddelande IM2014:054 2014-05-16

Informationsmeddelande IM2014:054 2014-05-16 Informationsmeddelande IM2014:054 2014-05-16 Ett IM gäller i högst ett år från utgivningsdatum, men kan upphöra att gälla tidigare. För korrekt information om vilka IM som är giltiga, titta alltid på Fia.

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014 Öppna jämförelser i socialtjänsten Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014 Innehåll Bakgrund 3 Syfte och mål 3 Avgränsningar 3 Målgrupper 3 Nuläge 4 Tillgång till data 4 Indikatorer och mått 4 Insamling,

Läs mer

Rutiner och vägledning. i rehabiliteringsprocessen

Rutiner och vägledning. i rehabiliteringsprocessen Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen Innehållsförteckning Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen Rutiner för kontakt och dialog vid sjukskrivning Försäkringskassans anvisningar

Läs mer

1. Inledning. 2. Definitioner

1. Inledning. 2. Definitioner Riktlinjer avseende arbetsanpassning och rehabilitering Beslutat av rektor 2012-10-23, dnr 10-2004-3710. Ersätter tidigare dokument dnr 10-2004-3710 daterat 2004-12-10. 1. Inledning 2. Definitioner 3.

Läs mer

Vi bygger en bro till ett friskare liv. Socialdepartementet

Vi bygger en bro till ett friskare liv. Socialdepartementet Vi bygger en bro till ett friskare liv Utmaningarna för några år sedan! Långa passiva sjukskrivningar Ingen rehabilitering Långa väntetider i hälso- och sjukvården Mer än 200 000 människor var sjukfrånvarande

Läs mer

Processbeskrivning för rehabilitering

Processbeskrivning för rehabilitering Processbeskrivning för rehabilitering Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Processbeskrivning för rehabilitering Marianne Vestin Leffler Per Häggström Version 1 Dokumenttyp

Läs mer

Försäkringskassans vision

Försäkringskassans vision Försäkringskassans vision Våra kundlöften Du känner alltid att vi möter dig med respekt och förståelse Du känner alltid att vi gör din vardag tryggare Du känner alltid att vi gör det enkelt för dig Kundlöftena

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson REVISIONSRAPPORT Granskning av projektredovisning styrning och uppföljning Landstinget Halland 2004-05-18 Leif Johansson INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...1 1. Uppdrag...2 2. Syfte och metod...2

Läs mer

Innehållsförteckning. Inledning 1. Övergripande mål och syfte 1. Verksamhetens inriktning 3. Uppföljning och utvärdering 7. Finansiering 7.

Innehållsförteckning. Inledning 1. Övergripande mål och syfte 1. Verksamhetens inriktning 3. Uppföljning och utvärdering 7. Finansiering 7. VERKSAMHETSPLAN 2013 Innehållsförteckning Inledning 1 Övergripande mål och syfte 1 Organisation Styrelsens uppgifter Beredningsgruppens uppgifter Tjänstemannens uppgifter Revisorer 2 Verksamhetens inriktning

Läs mer

Projektprocessen. Projektprocess

Projektprocessen. Projektprocess Dnr Mahr 19-2014/563 1 (av 6) Projektprocess Datum: Version: Dokumentansvarig: 150116 1.0 Jenny Wendle Stöddokument för det grafiska dokumentet Projektprocessen grafisk 1.0 Projektprocessen Projektprocessen

Läs mer

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet 2011-03-01 Insteget Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå Deltagande parter bakom projektet Umeå kommun, VIVA Resurs och Socialtjänsten Arbetsförmedlingen INSTEGET Ett metodprojekt mellan Arbetsförmedlingen

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering

Arbetslivsinriktad rehabilitering Arbetslivsinriktad rehabilitering Per Johansson, Eshat Aydin, Sisko Bergendorff, Nina Granqvist, Malin Josephson och Inger Sohlberg Inspektionen för socialförsäkringen UNDERLAGSRAPPORT TILL DEN PARLAMENTARISKA

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Projektdirektiv. Införande av ÄBIC i äldreomsorgen i Järfälla kommun. Dnr: Son 2014/370

Projektdirektiv. Införande av ÄBIC i äldreomsorgen i Järfälla kommun. Dnr: Son 2014/370 Projektdirektiv Införande av ÄBIC i äldreomsorgen i Järfälla kommun Dnr: Son 2014/370 Socialförvaltningen Besöksadress: Vibblabyvägen 3 Postadress: 177 80 JÄRFÄLLA Jenny Wilhelmsson, Telefon växel: 08-580

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av ersättningen för personlig assistans. Dir. 2013:34. Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013

Kommittédirektiv. Översyn av ersättningen för personlig assistans. Dir. 2013:34. Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013 Kommittédirektiv Översyn av ersättningen för personlig assistans Dir. 2013:34 Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska se över ersättningen för personlig

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Uppföljning av samverkan och finansiell samordning

Uppföljning av samverkan och finansiell samordning 1 (36) Uppföljning av samverkan och finansiell samordning Politikområde Ersättning vid arbetsoförmåga - Återrapportering enligt regleringsbrevet 1 2 (36) Sammanfattning För 2011 har regeringen beslutat

Läs mer

INTE FULLT FRISK 1 2 Förord Sjukförsäkringen har varit föremål för en rad reformer sedan 2008. Många av dessa reformer har gett upphov till en livlig debatt och politiska strider som alltjämt fortgår.

Läs mer

Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016

Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Delmål för Domstolsverket... 2 3. Delmål 1 E-utbildning...

Läs mer

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring Datum Referens 2015-08-11 SOU 2015:21 Dnr 56 2010-2015 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Läs mer

Projekthantering inom landstinget i Värmland - en förstudie

Projekthantering inom landstinget i Värmland - en förstudie LANDSTINGET I VÄRMLAND Revisionskontoret 2014-08-28 Veronica Hedlund Lundgren Rev/14024 Projekthantering inom landstinget i Värmland - en förstudie Rapport 2-14 Projekthantering vid Landstinget i Värmland

Läs mer

För ökat och utvecklat idéburet företagande

För ökat och utvecklat idéburet företagande PROGRAM För ökat och utvecklat idéburet företagande Detta utgör ett gemensamt program för idéburet företagande innehållande förslag på politiska förändringar som skulle kunna bidra till idéburet företagandes

Läs mer

Riktlinje för organisation och finansiering av projekt

Riktlinje för organisation och finansiering av projekt Riktlinje för organisation och finansiering av projekt tillhör Ett program för digital förnyelse The Capital of Scandinavia Innehåll 1 Inledning... 3 2 Styrning och ledning av projekt och portföljer...

Läs mer

En deskriptiv analys av deltagarna i Arbetslivsintroduktion

En deskriptiv analys av deltagarna i Arbetslivsintroduktion En deskriptiv analys av deltagarna i Arbetslivsintroduktion Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1. Rehabiliteringskedjan... 4 2.2. Arbetslivsintroduktion... 5 2.3. Tidigare studier

Läs mer

Beredningsgruppen Minnesanteckningar 110126 kl. 13.15 16.00 i Orangeriet

Beredningsgruppen Minnesanteckningar 110126 kl. 13.15 16.00 i Orangeriet Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2011-01-27 1(5) Minnesanteckningar Beredningsgruppen Meta Fredriksson - Monfelt Ansvarig tjänsteman 054-296018, 070-6909083 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se

Läs mer

Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Återrapportering enligt regleringsbreven för 2012

Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Återrapportering enligt regleringsbreven för 2012 Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Återrapportering enligt regleringsbreven för 2012 Sida: 2 av 31 2 Sida: 3 av 31 Dnr: Af 2011/414101,

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av reglerna för flyttningsbidrag. Dir. 2009:108. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009

Kommittédirektiv. Översyn av reglerna för flyttningsbidrag. Dir. 2009:108. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009 Kommittédirektiv Översyn av reglerna för flyttningsbidrag Dir. 2009:108 Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska formulera förslag till

Läs mer

Systemskifte pågår 2007-12-17

Systemskifte pågår 2007-12-17 2007-12-17 Systemskifte pågår En rapport som belyser konsekvenserna av den borgerliga regeringens försämringar i trygghetssystemen. Rapporten behandlar den första delen i det systemskifte i socialförsäkringarna

Läs mer

Dokumentation och reflektioner från workshop Samverkan på riktigt

Dokumentation och reflektioner från workshop Samverkan på riktigt Dokumentation och reflektioner från workshop Samverkan på riktigt 15 september 2015 Den 15 september 2015 samlades medarbetare från Trelleborgs- och Svedala kommuner, Region Skåne, Arbetsförmedlingen och

Läs mer

Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT

Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT Revisionsrapport Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT Mora kommun November 2009 Författare Robert Heed Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund och revisionsfråga... 3 1.2 Metod...

Läs mer

Samverkan med Försäkringskassan. Återrapportering till Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet. 2010-02-22 Dnr 1.1 2008/232352

Samverkan med Försäkringskassan. Återrapportering till Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet. 2010-02-22 Dnr 1.1 2008/232352 Samverkan med Försäkringskassan Återrapportering till Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet 2010-02-22 Dnr 1.1 2008/232352 Samverkan med Försäkringskassan Återrapportering enligt regleringsbrevet för

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) REHABILITERINGSPROCESSEN är en process som innefattar flera skeden. Initiativet kan komma från den enskilde eller från ansvarig arbetsledare. En rehabiliteringsutredning är ett

Läs mer

Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning

Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning REMISSYTTRANDE 1 (7) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning Finansdepartementets diarienummer Fi2009/1049.

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-20 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 8 maj 2003

Läs mer

Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt

Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt Samarbete och ökat förtroende SAMARBETE OCH ÖKAT FÖRTROENDE MARIE FRIDOLF Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt proble matik så att de återfår arbetsförmågan (Andersson

Läs mer

Målsättningen är att ungdomar tillsammans med personalen ska hitta lösningar som fungerar för den enskilde och dennes liv.

Målsättningen är att ungdomar tillsammans med personalen ska hitta lösningar som fungerar för den enskilde och dennes liv. Underlag utveckling av samverkansinsatser Kriterier se de sista sidorna Uppdragsgivare Datum 20140623 Samordningsförbundet BÅDESÅ Insatsansvarig Projektets namn Åmåls kommun Integrerad samverkan Berith

Läs mer

Omvärldsbevakning eller konsten att driva utvecklingen istället för att drabbas av den

Omvärldsbevakning eller konsten att driva utvecklingen istället för att drabbas av den Omvärldsbevakning eller konsten att driva utvecklingen istället för att drabbas av den Skrift ett i en serie avsedd att inspirera och ge vägledning inför förändringsoch utvecklingsarbete. Innehållet bygger

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting om åtgärder för all minska sjukfrånvaron

Överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting om åtgärder för all minska sjukfrånvaron 1 Sveriges Kommuner och Landsting O~ d' ~'\\_"l, f-j ~ 1 1",,- ;..(" (;:"v~v Ek.-...J.STYRELSENS BESLUT NR 17 2008 12-12 Vårt cnr 0810184 Avd lör vård och omsorg Anna Ostbom Landst ingsstyrelsema/regionstyreiscrna

Läs mer