Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans utveckling av förstärkta rehabiliteringsinsatser

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans utveckling av förstärkta rehabiliteringsinsatser"

Transkript

1 Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans utveckling av förstärkta rehabiliteringsinsatser

2

3 Innehåll Generaldirektörens förord... 5 Sammanfattning Inledning ISF:s uppdrag Syfte och frågeställningar Metod Avgränsningar Rapportens disposition Förutsättningar Tidigare studier av samverkan Myndigheternas styrning av samverkan Försäkringskassans samverkansarbete inom arbetslivsinriktad rehabilitering Arbetsförmedlingens samverkansarbete inom arbetslivsinriktad rehabilitering Nationella samverkansgruppen Styrning av samverkan inom rehabiliteringsområdet Beskrivning av Handlingsplanssamverkan Beskrivning av rehabiliteringskedjan Myndigheternas uppdrag och utvecklingsarbete Uppdraget Uppdraget formuleras och beslutas Utvecklingsarbetet... 30

4 3.2.1 Hur utvecklingsarbetet har organiserats Beslutsprocess Fördelning av resurser En ny modell för samverkan Gemensam kartläggning Insatser vid gemensamt stöd Konsultativt stöd Olika organisation på respektive myndighet Planerad implementering av samverkansmodellen Implementeringsplan Styrning med dokument Styrning med kvantitativa mål Uppföljning Uppföljning av nya arbetssättet Uppföljning av utfall av verksamheten Diskussion Referenser... 55

5 Generaldirektörens förord Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har till uppgift att genom systemtillsyn och effektivitetsgranskning värna rättssäkerheten och effektiviteten inom socialförsäkringsområdet. Med systemtillsyn avses granskning av om regelverket tillämpas korrekt och enhetligt. Med effektivitetsgranskning avses granskning av om en verksamhet fungerar effektivt med utgångspunkt i det statliga åtagandet. ISF har av regeringen fått i uppdrag att granska Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens arbete med att utveckla tidiga och aktiva insatser i syfte att rusta människor att återgå i arbete, skapa fler vägar tillbaka till arbetsmarknaden och förkorta tiden i sjukförsäkringen. Regeringen har tidigare gett Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan i uppdrag att i samarbete vidareutveckla metoder och arbetsätt för att stödja den enskildes återgång i arbete och att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan myndigheterna. ISF har valt att inrikta granskningen på hur myndigheterna har omhändertagit uppdraget samt planerat och organiserat förverkligandet av den nya modellen på central nivå. Granskningen visar att de båda myndigheterna på ett övergripande plan har agerat i linje med regeringens uppdrag. Samtidigt är de redovisade förändringarna inte mer omfattande än att de i stort hade kunnat genomföras genom en anpassning av den tidigare modellen för samverkan. ISF avser att med utgångspunkt i denna granskning fortsätta att studera myndigheternas samverkansarbete. 5

6 Rapporten har skrivits av Kristian Persson Kern (projektledare), Jenny Lindblad, Helena Persson Schill och Markus Larsson. I arbetet har även Brita Kaltenbrunner Bernitz och Sara Sätterberg (praktikant) medverkat. Stockholm i februari 2013 Per Molander 6

7 Sammanfattning Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har av regeringen fått i uppdrag att granska Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens arbete med att utveckla tidiga och aktiva insatser i syfte att rusta människor att återgå i arbete, skapa fler vägar tillbaka till arbetsmarknaden och förkorta tiden i sjukförsäkringen. Bakgrunden till granskningen är att regeringen har gett Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan i uppdrag att i samarbete vidareutveckla metoder och arbetsätt för att stödja den enskildes återgång i arbete, samt tydliggöra ansvarsfördelningen mellan myndigheterna. Eftersom denna granskning sammanfaller i tiden med utvecklingen och implementeringen av Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens nya gemensamma samverkansmodell har ISF valt att inrikta granskningen på hur myndigheterna har omhändertagit uppdraget samt planerat och organiserat implementeringen av den nya modellen på central nivå. I granskningen har ISF även kartlagt om, och i så fall på vilket sätt, det nya arbetssättet innebär en vidareutveckling av den redan existerande samverkansmodellen. Granskningen har genomförts på ett sådant sätt att den ska kunna utgöra en grund för fortsatta studier av förstärkta rehabiliteringsinsatser. ISF:s granskning visar att Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan på ett övergripande plan har vidareutvecklat rehabiliteringssamverkan i linje med det uppdrag som de har fått av regeringen. De förändringar som genomförts kan skapa förutsättningar för tjänstemän på lokal nivå att kunna erbjuda fler personer stöd och aktivitet samt att det numera kan komma att ske i ett tidigare skede i sjukfallen. Vidare innebär modellen att förutsättningarna för ett ökat informationsutbyte mellan ansvariga myndigheter, den enskilde och andra centrala aktörer har förbättrats. 7

8 Samverkansmodellen skapar exempelvis förutsättningar för Arbetsförmedlingen att möta behandlande läkare före det att aktiva rehabiliteringsinsatser erbjuds av myndigheten. Detta kan innebära en möjlighet att skapa ett bättre beslutsunderlag för vilken insats som är bäst lämpad för den enskilde. ISF finner dock samtidigt att de redovisade förändringarna inte är mer omfattande än att de i stort hade kunnat genomföras genom en anpassning av den tidigare framtagna modellen för samverkan mellan myndigheterna. Eftersom myndigheterna, i relativa termer, fått större resurser till sitt förfogande för samverkansuppdraget än föregående år bör förväntningarna på utfallet av verksamheten i första hand vara att fler personer omfattas av samverkan och går vidare till rehabiliteringsinsatser hos Arbetsförmedlingen. ISF kan, i anslutning till de tilldelade resurserna, också notera att myndigheterna gjort en annan prioritering av hur de valt att fördela resurserna mellan aktiva insatser och gemensam kartläggning än vad som kunde förväntats av de uppskattningar som tidigare redovisats till regeringen. I den ursprungliga uppskattningen av behovet av kartläggningar antogs att drygt två tredjedelar av kartläggningarna skulle leda till aktiva rehabiliteringsinsatser. I fördelningen av resurser antas att något färre än 25 procent av kartläggningarna kommer att leda till aktiva insatser. ISF har även funnit indikationer på att myndigheterna har haft vissa svårigheter att besluta om för verksamheten relevanta förändringar, detta trots att tjänstemän ansvariga för samverkan från båda myndigheterna har relativt långtgående mandat att besluta. Det tydligaste exemplet på detta är kvarstående brister i myndigheternas systemstöd för att registrera och följa upp centrala delar av det som förändrats i samverkan mellan myndigheterna. Inspektionen för socialförsäkringen avser att med utgångspunkt i denna granskning fortsätta att studera myndigheternas samverkansarbete. 8

9 1 Inledning 1.1 ISF:s uppdrag Inspektionen för socialförsäkringen har av regeringen fått i uppdrag att granska Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens arbete med att utveckla tidiga och aktiva insatser i syfte att rusta människor att återgå i arbete, skapa fler vägar tillbaka till arbetsmarknaden och förkorta tiden i sjukförsäkringen (enligt uppdrag i Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans regleringsbrev för år 2012). ISF ska granska om rehabiliteringskedjans intentioner och drivkrafter för bl.a. den enskilde, arbetsgivare och hälso- och sjukvård upprätthålls Syfte och frågeställningar Hur myndigheter väljer att organisera sin verksamhet har stor betydelse för hur väl de uppnår uppställda mål. I föreliggande granskning handlar det om två myndigheter, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, som i samarbete ska vidareutveckla metoder och arbetssätt i de sjukfall där insatser bedöms nödvändiga för att stödja den enskildes återgång i arbete. Denna granskning sammanfaller i tid med utvecklingen och implementeringen av myndigheternas nya gemensamma samverkansmodell. ISF har därför inriktat denna granskning på hur myndigheterna omhändertagit uppdraget och valt att planera och organisera implementeringen av den nya modellen på central nivå. Granskningen syftar till att kartlägga om, och i så fall på vilket sätt, myndigheternas arbete innebär en vidareutvecklig av den redan existerande samverkan mellan myndigheterna. 1 Regleringsbrev avseende Inspektionen för Socialförsäkringen (2012). 9

10 Föreliggande granskning har genomförts så att den ska kunna utgöra en grund för fortsatta granskningar av förstärkta rehabiliteringsinsatser. Frågor Hur har myndigheterna utvecklat samverkan och vad innefattar det nya arbetssättet? Bidrar den nya modellen till ökade möjligheter att samverka med och kring den enskilde, och i så fall hur? 1.3 Metod Granskningens resultat grundar sig på studier av dokument och på intervjuer. Den dokumentation som använts är den som myndigheterna gjort tillgänglig för ISF efter begäran, de dokument som kunnat återfinnas på myndigheternas egna intranät samt andra för utvecklingsarbetet relevanta dokument. Inhämtandet av dokumentationen påbörjades i juni 2012 och har pågått löpande fram till granskningens avslutande i februari Intervjuer med representanter för Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan genomfördes under perioden september-oktober Orsaken till att granskningen inleddes först vid halvårsskiftet var att ISF ville undvika metodproblem som beror på att dokumenten kunde ha blivit inaktuella samt att granskningen i sig hade kunnat påverka och styra den pågående processen inom myndigheterna. Valet av tidpunkt beror även på att den myndighetsövergripande implementeringsplanen förväntades vara genomförd i maj 2012 samt att de styrande dokument som myndigheterna beslutade om lades ut för genomförande löpande under våren. En modell för policyprocessen har använts som metodisk utgångspunkt för denna studie. Figur 1 är en förenklad modell av de olika processer som vuxit fram ur en tradition av policyanalys. 2 2 Se exempelvis Parsons, W. (1995), Walt, G. (1994). 10

11 Policyprocessen nedan är en illustration av ett skeende som innehåller ett antal delprocesser. Eftersom ISF:s uppdrag är att granska Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans arbete med utvecklingen av förstärkta rehabiliteringsinsatser är det lämpligt att utgå från en modell som beskriver en process avseende såväl problemformulering som beslut och implementering. Fastställande av fråga/problem Policyutvärdering Policyformulering Policyimplementering Policybeslut Figur 1. Policycirkeln Dokumenten som använts i studien har i väsentliga delar strukturerats enligt den presenterade schematiska policyprocessen. Därefter har dokumenten sorterats kronologiskt och sedan använts som informationskälla. Dokumenten har studerats med fokus på att beskriva myndigheternas utvecklingsarbete och skillnader mellan den tidigare samverkansformen och de nya, förstärkta rehabiliteringsinsatserna. ISF begärde och erhöll skriftlig dokumentation i juni Saknad eller tillkommande dokumentation har därefter inhämtats löpande under granskningen. Skriftliga dokument som enda källa i en löpande granskning kan emellertid lämna kunskapsluckor. För att komplettera dokumentstudien har därför intervjuer genomförts med personer som, enligt myndigheterna, har haft relevanta positioner inom utvecklingsarbetet. Urvalet av personer till intervjuerna har myndigheterna gjort själva utifrån ISF:s begäran att få intervjua ansvariga och andra relevanta personer som arbetat med utvecklingsarbetet. 11

12 ISF har intervjuat 20 tjänstemän, varav 7 från Arbetsförmedlingen och 13 från Försäkringskassan, vilka alla varit involverade i förändringsarbetet. Skillnaden i antal intervjuade beror delvis på att Försäkringskassan har dubbelt så många representanter som Arbetsförmedlingen i myndigheternas gemensamma nationella samverkansgrupp (NSG). En annan orsak är att Arbetsförmedlingen, i högre grad än Försäkringskassan, har tillsatt samma tjänstemän i flera samverkansuppdrag. Intervjuerna har genomförts utifrån en intervjuguide med teman som tagits fram med stöd av den ovan redovisade policyprocessen (Figur 1). De huvudsakliga frågeställningarna har berört hur utvecklingsarbetet har bedrivits, vilka beslut som har fattats, och vilka skillnader som finns jämfört med den tidigare samverkansmodellen. Frågorna har även handlat om implementering och hur uppföljning är tänkt att genomföras samt om mål och mått avseende verksamheten. Frågor har formulerats för att säkerställa att relevanta områden täcks in och för att skapa möjlighet till följdfrågor. Intervjuerna har varit av semistrukturerad karaktär, vilket innebär att frågorna vid behov har ställts i olika ordning, beroende på hur intervjun har utvecklats. Intervjuerna har tagit cirka 1 timme. De har spelats in och sedan transkriberats. En kodning av texterna under olika teman har genomförts för att det ska gå att sammanställa ett material som kompletterar dokumentstudien och beskriver hur utvecklingsarbetet har gått till. De intervjuade personerna har fått möjlighet att läsa de transkriberade intervjuerna och göra eventuella ändringar i materialet. Båda myndigheterna har faktagranskat resultatdelarna i rapporten. 1.4 Avgränsningar De granskade myndigheterna har under första halvåret 2012 genomfört ett flertal projekt, vars syfte har varit att ligga till grund för utvecklingsarbetet och det sätt myndigheterna avser att arbeta med förstärkta rehabiliteringsinsatser. Parallellt med att verksamheten utvecklats har det nya arbetssättet implementerats löpande i organisationerna, och vissa förändringar har genomförts i den del av myndigheternas organisation som har anknytning till samverkansarbetet. 12

13 Det är problematiskt att studera tillämpningen av den modell som myndigheterna har tagit fram och att använda individdata som genereras under pågående utvecklings- och implementeringsarbete. Det beror på att metoder och målgrupper möjligen inte tillfullo tydliggjorts och fått genomslag hos tjänstemän på lokal nivå. Det innebär att det finns en överhängande risk att insamlade data fångar utfall från tidigare arbetssätt. Därför fokuserar ISF i denna granskning på det utvecklingsarbete som bedrivits på central nivå inom och mellan de två myndigheterna. Vidare finns ännu inte relevanta utfallsdata för personer som deltar i insatser hos Arbetsförmedlingen inom ramen för förstärkta rehabiliteringsinsatser. Det begränsar möjligheterna att i detta uppdrag granska hur övriga aktörer påverkas av den utvecklade modellen. 1.5 Rapportens disposition Kapitel 2 innehåller en översiktlig beskrivning av den kunskap som finns inom samverkanslitteraturen. Kapitlet beskriver även översiktligt hur samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan är organiserad och hur styrningen av verksamheten sker. Kopplat till detta redovisas även det arbetssätt och den modell som myndigheterna tidigare arbetat efter, den så kallade handlingsplanssamverkan, samt ursprunget till modellen. Vidare görs en översiktlig beskrivning av de förändringar som skedde inom socialförsäkringen under år 2008 och i samband med införandet av rehabiliteringskedjan. Därigenom visas det bredare sammanhang i vilket Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan samverkar. Kapitel 3 och kapitel 4 följer i huvudsak policycirkelns uppdelning (se Figur 1). Kapitel 3 innehåller en beskrivning av bakgrunden till de föreslagna förändringarna samt processen som lett fram till den modell som har beslutats och avses implementeras i myndigheternas verksamhet. Kapitel 4 beskriver inledningsvis modellens utseende såsom den beskrivs i den skriftliga dokumentationen och av de tjänstemän som varit delaktiga i utvecklingsarbetet. I samma kapitel beskrivs hur myndigheterna avser att implementera denna och på vilket sätt modellens genomförande och utfall kan komma att följas upp. 13

14 En sammanställning av resultaten i form av en diskussion redovisas i det avslutande, femte kapitlet. Där diskuteras bland annat i vilken utsträckning myndigheterna har tagit fram en modell, som kan sägas svara upp mot det uppdrag som de fått av regeringen, i vilken mån den utgör en ny modell och om förändringarna kunnat ske inom ramen för det samverkansuppdrag som redan tidigare framgick av myndigheternas instruktioner. Diskussionen behandlar även i viss utsträckning om utvecklingsarbetet har tagit hänsyn till identifierade framgångsfaktorer för samverkan och frågor kring uppföljning och utfall av verksamheten. 14

15 2 Förutsättningar 2.1 Tidigare studier av samverkan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har på regeringens uppdrag, och med avdelade statliga medel, bedrivit samverkan inom ramen för arbetslivsinriktad rehabilitering under flera år. Trots att samverkan numera är en etablerad verksamhet hos myndigheterna saknas kunskap om vilka effekter samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har. ISF konstaterar i Samverkan inom socialförsäkringen (2010:2) att det finns anmärkningsvärt få utvärderingar och uppföljningar av samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Som regel är det hindrande och främjande faktorer för samverkansarbetet som kartlagts. I rapporten görs en sammanställning över uppföljningar och utvärderingar av verksamheter, som finansieras med samverkansmedel. 3 Resultatet i rapporten stämmer överens med den internationella forskningssammanställning på området som Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap har genomfört. 4 Rapporten visade att det finns ett antal faktorer som är gemensamma för de samverkansprojekt som beskrivits som lyckade. Det visade sig också att dessa faktorer saknades i de projekt som beskrivits som mindre lyckade. 3 De fem procent av sjukpenninganslaget som årligen till och med utgången av 2011 kunde användas för samverkan inom ramen för handlingsplanssamverkan och finansiell samordning. 4 Andersson, J. m.fl

16 Kortfattat kan de främjande faktorerna, vilket också stöds av annan litteratur på området 5, sammanfattas i följande punkter: gemensam uppfattning om syftet med samverkan gemensam uppfattning om organisering stöd för samverkan i organisationen förekomsten av en tydlig målgrupp legitimitet genom samverkan på ledningsnivå gemensamma utbildningsinsatser för samverkande parter förekomst av ekonomiska incitament för deltagande organisationer gemensamt arbetssätt för samverkande professioner och organisationer Det är relevant att studera om myndigheterna i sitt utvecklingsarbete har tillvaratagit den kunskap som finns kring samverkan. 2.2 Myndigheternas styrning av samverkan Försäkringskassans samverkansarbete inom arbetslivsinriktad rehabilitering I Försäkringskassans instruktion framgår att myndigheten ska samverka och träffa överenskommelser med bland annat Arbetsförmedlingen, när det gäller arbetslivsinriktad rehabilitering. 6 I Försäkringskassans arbetsordning anges hur ansvaret för samverkan är fördelat inom myndigheten. Avdelningen för lokala försäkringscenter är den avdelning inom Försäkringskassan som har ansvar för att träffa avtal och genomföra samverkan på nationell, regional och lokal nivå. Av arbetsordningen framgår det också att det är chefen för denna avdelning som beslutar om överenskommelser inom området, och att denna i sin tur har rätt att delegera beslutanderätt till regional och lokal nivå. 7 5 Se exempelvis Axelsson, R. och Bihari Axelsson, S. red.(2007), Danermark, B. och Kullberg, C. (1999). 6 5 förordningen (2009:1174) med instruktion för Försäkringskassan. 7 Försäkringskassan (2005). 16

17 Avdelningen för lokala försäkringscenter är organiserad i fem verksamhetsområden, där verksamhetsområde Syd, Öst, Väst och Norr omfattas av det utvecklingsarbete som granskas i denna rapport. 8 Verksamhetsområdescheferna (VO-chefer) har ansvaret för samverkan med Arbetsförmedlingen inom sina respektive geografiska områden. Till sin hjälp har varje VO-chef samverkanssamordnare som har till uppgift att stödja samverkansarbetet med Arbetsförmedlingen. 9 Medan Avdelningen för lokala försäkringscenter ansvarar för att bedriva samverkan med Arbetsförmedlingen, så ansvarar Avdelningen för Försäkringsprocesser för att stödja denna verksamhet. Detta arbete innefattar att ta fram och besluta om vägledande och styrande dokument, men även att utveckla processbeskrivningar och systemstöd, som används för att kunna följa och beskriva verksamheten Arbetsförmedlingens samverkansarbete inom arbetslivsinriktad rehabilitering I Arbetsförmedlingens instruktion framgår det att myndigheten har i uppdrag att samverka med Försäkringskassan. Syftet med samverkan är att uppnå en effektivare användning av tillgängliga resurser inom rehabiliteringsområdet. 10 Inom Arbetsförmedlingen är det nationella samverkansansvaret förlagt på Avdelningen rehabilitering till arbete, vilken ansvarar för uppdraget arbetslivsinriktad rehabilitering inom myndigheten. Avdelningen har inom den arbetslivsinriktade rehabiliteringen ansvaret för samverkan med andra aktörer, däribland Försäkringskassan. Samverkan med Försäkringskassan på operativ nivå sker inom Arbetsförmedlingens tio geografiska marknadsområden. Här finns de samverkanssamordnare som har till uppgift att stödja samverkansarbetet med Försäkringskassan. Vid Avdelningen rehabilitering till arbete finns även operativa resurser i form av arbetsterapeuter, sjukgymnaster, psykologer och specialister inom syn-, döv- och hörsel. Dessa resurser kan avropas från den lokala arbetsförmedlingen. 8 Verksamhetsområdet Tidig bedömning omfattas inte av denna granskning. 9 En detaljerad beskrivning av samverkanssamordnarens roll och arbetsuppgifter saknas eftersom denna yrkestitel saknas i Försäkringskassans förteckning över yrkesroller förordningen (2007:1030) med instruktion för Arbetsförmedlingen. 17

18 2.2.3 Nationella samverkansgruppen För att samordna sitt gemensamma uppdrag på central nivå har Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, sedan flera år, ett samarbets- och beredningsorgan i form av en nationell samverkansgrupp (NSG). 11 NSG har ingen formell beslutanderätt. Gruppen har emellertid satts samman på ett sådant sätt att representanterna har de beslutsmandat inom sina respektive organisationer som behövs för att kunna fatta nödvändiga beslut för att bedriva och utveckla samverkansarbetet. 12 Sammantaget kan gruppens representanter besluta om styrande och vägledande dokument. Representanterna kan också besluta om den ekonomiska fördelningen inom och mellan myndigheterna, om systemstöd för registrering och om uppföljningen av verksamheten Styrning av samverkan inom rehabiliteringsområdet Det arbete med förstärkta rehabiliteringsinsatser som Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen fått i uppdrag att utveckla har inte förutsatt några ändringar av lagstiftning eller andra författningar. Myndigheternas interna styrning av samverkansarbetet sker genom de kanaler som respektive myndighet har beslutat om. Inom både Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan styrs verksamheten primärt genom olika typer av styrande dokument. Försäkringskassans vägledningar styr och stödjer tillämpning och handläggning av försäkringen. Vägledningarna redovisar gällande regelverk för att kunna ge stöd åt handläggarna i olika situationer. 13 Försäkringskassans processbeskrivningar innehåller en mer detaljerad beskrivning av hur en viss förmån ska handläggas. IM (informationsmeddelande) är ett dokument som innehåller information om till exempel nya regler eller rutiner i hur en situation ska hanteras av tjänstemän ute i myndigheten. IM gäller i högst 1 år från publiceringsdatumet. Informationen i IM kan arbetas in i vägledningar och produktionsprocesser. 11 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen (2011). 12 Arbetsförmedlingen representeras av chefer från såväl huvudkontor (avdelningen för rehabilitering till arbete) som marknadsområden. Försäkringskassans representeras av chefer för såväl huvudkontor (avdelningen för lokala försäkringscenter, avdelningen för försäkringsprocesser) samt verksamhetsområde och lokalt försäkringscenter vidare deltar också personer från avdelningen för lokala försäkringscenters stab. 13 Försäkringskassans intranät (FIA)

19 Inom Arbetsförmedlingen är handläggarstöden de dokument som utifrån myndighetens interna instruktioner eller förordningar används för att beskriva hur handläggningen ska ske. Handläggarstöden gäller tillsvidare. För att nå ut med information i organisationen kan informationstexter också läggas ut på Arbetsförmedlingens intranät VIS. 2.3 Beskrivning av Handlingsplanssamverkan Handlingsplanen för arbetslivsinriktad rehabilitering var en nationell och övergripande plan för hur samverkan skulle bedrivas och som myndigheterna årligen kom överens om 14,samverkansformen kallades handlingsplanssamverkan och upphörde vid utgången av år 2011, då den ersattes av den samverkansform som regeringen nu har gett Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan i uppdrag att utveckla. 15 År 2001 gav regeringen Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) och Riksförsäkringsverket (RFV) i uppdrag att inleda en förnyelse av den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Det var en del av den dåvarande regeringens 11-punktsprogram för ökad hälsa i arbetslivet. AMS och RFV fick i uppdrag av regeringen att genomföra en pilotverksamhet avseende en samordnad organisation mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan för arbetslivsinriktad rehabilitering. 16 Som ett resultat av detta uppdrag utvecklade de båda myndigheterna den gemensamma processtyrningsmodellen FAROS 17, som prövades i fem län under åren Regeringen gav myndigheterna i uppdrag att implementera modellen i hela organisationen från utgången av år FAROS-modellen implementerades i det nationella samverkansarbetet under år FAROS-modellen var en processmodell som bestod av sex steg. Det första steget låg inom Försäkringskassans verksamhet, det andra i gränssnittet mellan myndigheterna. De påföljande fyra stegen låg inom Arbetsförmedlingens verksamhet Proposition 2004/05:1. 15 Försäkringskassan (2011b). 16 Prop. 2001/02:1. 17 FAROS står för förnyad arbetslivsinriktad rehabilitering organisation och samordning. 18 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen (2011). 19 Prop. 2001/02:1. 20 Arbetsmarknadsstyrelsen och Försäkringskassan (2005). 21 Arbetsförmedlingens intranät VIS

20 FAROS-modellens sex steg 22 : 1. Behov av arbetslivsinriktad rehabilitering Försäkringskassans handläggare bedömde vilket behov av arbetslivsinriktad rehabilitering den försäkrade hade för att stärka sin arbetsförmåga. Kriterier för att vara aktuell för arbetslivsinriktad rehabilitering var bland annat en förmåga att klara arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser 10 timmar i veckan och att det skulle finnas ett aktuellt medicinskt underlag. 2. Beslut om arbetslivsinriktad rehabilitering Ärendet togs upp till beredning i en gemensam beredningsgrupp mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. I detta steg deltog inte den försäkrade. 3. Kartläggning och planering Det här steget syftade till att klargöra arbetsförutsättningarna för individen och en handlingsplan togs fram. 4. Vägledning I det här steget togs ställning till vilket mål rehabiliteringen skulle ha och den fortsatta inriktningen. Det var arbetsförmedlaren som hade huvudansvaret för aktiviteter, uppföljning och återkoppling. 5. Individuell matchning I detta steg fortsatte den arbetslivsinriktade rehabiliteringen exempelvis med ytterligare arbetsprövning eller praktik. Arbetsförmedlaren hade fortfarande huvudansvaret men det var ett gemensamt ansvar att följa individens aktiviteter. 6. Avslut När rehabiliteringen var avslutad, ansvarade arbetsförmedlaren för uppföljning och dokumentation av rehabiliteringsarbetet. Slutdokumentation skulle ske i samråd mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. 22 Arbetsförmedlingens intranät VIS

21 Inledningsvis var den primära målgruppen för handlingsplanssamverkan mellan myndigheterna arbetslösa som var sjukskrivna. I FAROS-pilotprojekt ingick även anställda som var sjukskrivna och inte kunde återgå till sina anställningar. Dessa kallades den sekundära gruppen. 23 I den senast överenskomna nationella handlingsplanen för år 2011 nämns följande målgrupper: arbetslösa unga med aktivitetsersättning arbetslösa med sjukersättning arbetslösa sjukskrivna anställda sjukskrivna eller anställda med sjuk- eller aktivitetsersättning som inte kan återgå till sin anställning. 24 Under den tid den försäkrade befann sig i handlingsplanssamverkan beviljades rehabiliteringsersättning från Försäkringskassan. När den bortre gränsen för antalet sjukpenningdagar som kan betalas ut infördes den 1 juli 2008, medförde det en indirekt begränsning av vem som skulle kunna delta i handlingsplanssamverkan (se avsnitt 2.4). Den försäkrad behövde då ha minst sex månader kvar i sjukförsäkringen för att kunna delta. 25 Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan hade från år 2003 fram till utgången av år 2011 möjlighet att gemensamt utnyttja upp till fem procent av sjukpenninganslaget till samverkan och finansiell samordning. 26 Under de senaste åren har sjukpenninganslaget sjunkit till följd av minskad sjukskrivning. Det har medfört att samverkan successivt har fått mindre resurser till sitt förfogande. Under år 2011 tilldelades handlingsplanssamverkan 311 miljoner kronor. Motsvarande belopp för åren 2010 och 2009 var 447 miljoner kronor respektive 650 miljoner kronor. 27 Kostnaderna för aktiva insatser i Arbetsförmedlingens regi har belastat myndighetens egna budget. 23 Arbetsmarknadsstyrelsen och Försäkringskassan (2005). 24 Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan (2011). 25 Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan (2012i). 26 Prop. 2002/03:1, prop. 2011/12:1. 27 Försäkringskassan (2010) och Försäkringskassan (2011). 21

22 Organisation och Styrning Inom ramen för handlingsplanssamverkan hade NSG ansvar för att utforma handlingsplanen på nationell nivå. I varje samverkansområde fanns en lokal samverkansgrupp som hade ansvar för handlingsplanen på lokal nivå. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan hade gemensamma team med särskilt utsedda handläggare och arbetsförmedlare, som till stor del arbetade med enbart handlingsplanssamverkan. 28 För år 2011 anger Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan att de, räknat som helårsekvivalenter, hade cirka 210 respektive 126 tjänstemän som arbetade med handlingsplanssamverkan. 29 Mål och måluppfyllelse Det övergripande kvantitativa måttet för handlingsplanssamverkan har under de senaste åren varit detsamma. 30 Måttet har definierats som den genomsnittliga andelen av deltagarna som går vidare till arbete eller utbildning efter avslutad insats. Målet, eller målnivån, för verksamheten har dock varierat mellan de årliga överenskommelserna. För 2011 års handlingsplan var målet att 35 procent av deltagarna skulle vara i arbete eller utbildning 12 månader efter påbörjad insats. 31 I sammanställningen som ISF tidigare gjort 32, visade det sig att väldigt få utvärderingar och uppföljningar hade genomförts, särskilt i relation till storleken på avsatta medel sett över tid. Däremot var den personal som tillfrågats mycket nöjd med arbetssättet. ISF:s slutsats var ändå att denna samverkansform hade goda förutsättningar att lyckas, eftersom flera av de tidigare dokumenterade framgångsfaktorerna trots allt fanns representerade i modellen. 28 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen (2011). 29 Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan (2012c). 30 Försäkringskassan (2010) och Försäkringskassan (2011) samt Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan (2011). 31 Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan (2011). 32 Inspektionen för socialförsäkringen (2010). 22

23 2.4 Beskrivning av rehabiliteringskedjan Den 1 juli 2008 genomfördes flera förändringar av sjukförsäkringen. Syftet med förändringarna var att effektivisera sjukskrivningsprocessen och att öka möjligheterna för sjukskrivna att återgå i arbete. 33 Bland annat infördes den så kallade rehabiliteringskedjan med fasta tidpunkter för när prövning av arbetsförmåga skulle göras och regler om mot vilka arbetsuppgifter arbetsförmågan skulle prövas. Det totala antalet dagar som sjukpenning kunde betalas ut begränsades också. I anslutning till dessa förändringar infördes i januari 2010 en insats inom ramen för arbetsmarknadspolitiken, arbetslivsintroduktion, för de personer som hade förbrukat sina dagar med ersättning från sjukförsäkringen. Rehabiliteringskedjan regleras i socialförsäkringsbalken och styr de bedömningar som Försäkringskassan ska göra för att avgöra rätten till sjukpenning beroende på hur länge en försäkrad 34 varit sjukskriven. De första 90 dagarna i sjukfallet ska den försäkrades arbetsförmåga bedömas i förhållande till personens ordinarie arbete eller annat lämpligt arbete som arbetsgivaren tillfälligt erbjuder henne eller honom. 35 Efter dag 90 ska det även beaktas om den försäkrade kan försörja sig genom omplacering till annat arbete hos arbetsgivaren. 36 Efter dag 180 i sjukfallet ska bedömningen av arbetsförmågan göras i förhållande till ett normalt förekommande arbete på arbetsmarknaden eller till annat lämpligt arbete som är tillgängligt för den försäkrade, om det inte finns särskilda skäl mot det eller det i annat fall kan anses oskäligt. 37 Efter dag 365 i sjukfallet ska arbetsförmågan bedömas mot ett normalt förekommande arbete eller annat lämpligt tillgängligt arbete om det inte kan anses oskäligt Prop. 2007/08: Den som i lag omfattas av det svenska socialförsäkringssystemet och kan ha rätt till olika typer av förmåner kap. 46 socialförsäkringsbalken kap. 47 socialförsäkringsbalken kap. 48 socialförsäkringsbalken kap. 49 socialförsäkringsbalken. 23

24 24

25 3 Myndigheternas uppdrag och utvecklingsarbete 3.1 Uppdraget Uppdraget formuleras och beslutas I en egeninitierad återrapportering till regeringen i augusti 2010 tog Arbetsförmedlingen upp det utvecklingsarbete som myndigheten utför inom ramen för insatser till personer med låg arbetsförmåga. Rapporten behandlar myndighetens erfarenheter från införandet av programmet arbetslivsintroduktion i januari I rapporten beskriver Arbetsförmedlingen en påbörjad utveckling av en tjänst för arbetslösa med låg aktivitetsnivå. Arbetsnamnet var Förberedelse och introduktion för arbete 40, som senare kom att bli en ordinarie tjänst hos Arbetsförmedlingen med namnet Arbetsförberedande insatser. Tjänsten riktar sig bland annat till dem som har en låg aktivitetsförmåga. Inför myndigheternas verksamhetsår 2011 gav regeringen Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ett gemensamt uppdrag om att lämna förslag på insatser för att stödja den enskildes återgång i arbete och skapa fler vägar in på arbetsmarknaden. 39 Arbetsförmedlingen (2010). 40 Ibid. 25

26 Enligt uppdraget ska Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan bland annat: utifrån hitintills varande erfarenheter vidareutveckla samarbetet och stödet till den enskilde och insatserna så att respektive myndighets kompetens tillvaratas och effektiva åtgärder sätts in så tidigt som möjligt i sjukskrivningsprocessen. Utifrån rehabiliteringskedjans hållpunkter och tidsgränser, det vill säga för anställda, anställda som behöver stöd för omställning till annat arbete och arbetslösa, ska myndigheterna: analysera behovet och omfattningen av gemensamma insatser efter 2011, lämna förslag på hur gemensamma insatser kan utvecklas för att skapa fler vägar tillbaka till arbetsmarknaden för den enskilde, analysera och lämna förslag på hur stödet från andra berörda aktörer i sjukskrivningsprocessen, såsom arbetsgivare, hälso- och sjukvård socialtjänst och samordningsförbund kan utvecklas. 41 Även den ekonomiska vårpropositionen för år 2011 innehåller skrivningar om att utökade resurser kommer att anslås för utveckling av samarbete mellan myndigheterna. 42 Svaret på ovan nämnda regleringsbrevsuppdrag är den återrapportering som arbetades fram gemensamt av myndigheterna under våren 2011 och överlämnades till regeringen i maj samma år. Dokumentet benämns av båda myndigheterna som en viljeinriktning. Viljeinriktningen presenterar en övergripande bild av målgrupp, omfattning av insatser och behov av förändringar. Den presenterar också vilka ekonomiska resurser som krävs. 43 I viljeinriktningen gjorde myndigheterna en avgränsning av redovisningen gentemot regeringsuppdraget, där myndigheterna hade i uppdrag att analysera och lämna förslag på hur stödet från andra berörda aktörer i sjukskrivningsprocessen kunde utvecklas. Myndigheterna meddelde att de inte hade hunnit komma med förslag avseende stöd från andra aktörer som är centrala i processen. Samverkan med hälsooch sjukvården blev i ett senare skede ett eget regeringsuppdrag till Försäkringskassan Regleringsbrev avseende Arbetsförmedlingen (2011) och regleringsbrev avseende Försäkringskassan (2011). 42 Prop. 2010/2011: Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan (2011b). 44 Regleringsbrev avseende Försäkringskassan (2012). 26

27 I viljeinriktningen formulerades även de behov som myndigheterna ser och som ligger till grund för det utvecklingsarbete som granskas i denna rapport. Myndigheterna beskrev det som att: i takt med att sjukförsäkringen reformerats har nya behov av samverkan uppstått. Efter de erfarenheter som kan dras av befintligt arbete har myndigheterna för avsikt att vidareutveckla ett systematiserat samarbete från en helhetsstruktur där insatser riktade till individen ingår i en gemensam samverkansstruktur 45 Enligt viljeinriktningen är målet med utvecklingsarbetet att öka förutsättningarna för att fler individer finner hållbara lösningar för att stärka sin arbetsförmåga och tillvarata sina förutsättningar till egen försörjning. 46 Myndigheterna beskriver vidare att de avser att ta tillvara tidigare erfarenheter av handlingsplanssamverkan och vidareutveckla ett samarbete, där individen ingår i en gemensam samverkansstruktur. 47 Målgruppen för denna samverkan beskrivs som individer som har en nedsatt arbetsförmåga av medicinska skäl och individer som riskerar att få nedsatt arbetsförmåga och därför kan ha behov av gemensamma insatser för att förhindra detta. 48 Undantagna är de försäkrade som bedöms kunna gå tillbaka till arbete på egen hand och de som bedöms vara för sjuka för att kunna delta i en insats. 49 Gemensam utredning presenteras i viljeinriktningen som ett sätt att nyttja båda myndigheternas kompetens i ett tidigt skede. Gemensam utredning bör kunna ske tidigt, före dag 90, i sjukperioden för dem som har anställning och ännu tidigare för dem som saknar anställning. Arbetsförmedlingen ska inom ramen för samverkan kunna erbjuda konsultativa insatser till arbetsgivare avseende rehabilitering. Det uttrycks även ett behov av att utreda vilka möjligheter som finns inom gällande regelverk för att bevilja ersättning från sjukförsäkringen för dem som deltar i arbetsförberedande insatser Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan (2011b). 46 Ibid. 47 Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan (2011b). 48 I handlingsplanssamverkan fanns kravet att en försäkrad skulle ha en aktivitetsförmåga om tio timmar för att kunna delta i rehabiliteringsinsatser i samverkan. 49 Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan (2011b). 50 Ibid. 27

28 Myndigheterna bedömer vidare att det finns ett stort behov av att utreda personers möjlighet till rehabilitering och att en stor andel av dessa också är i behov av aktiva insatser. Myndigheterna menar, i viljeinriktningen, att cirka personer 51 årligen kan vara aktuella för utredning och att drygt två tredjedelar, personer, bedöms kunna bli aktuella för olika rehabiliteringsinsatser i samverkan. Utifrån dessa uppskattningar ser myndigheterna att det behövs ökade resurser för att kunna möta de angivna volymerna. I viljeinriktningen presenteras en kostnad om sammanlagt miljoner kronor. Detta belopp innefattar de resurser till Arbetsförmedlingen för insatser till personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen och som aviserats för 2012 i budgetpropositionen för Det framgår också att dessa medel bör fördelas mellan myndigheterna och ingå i deras ordinarie förvaltningsbudgetar. 52 I viljeinriktningen konstaterar myndigheterna att följande faktorer behövs för att framgångsrikt kunna samverka: ett gemensamt system för styrning och ledning samverkande team begränsat antal ärenden per handläggare gemensamt formulerade mål ett gemensamt ansvar för måluppfyllelse och resultatuppföljning samverkan på alla nivåer. 53 Samma månad som viljeinriktningen lämnades till regeringen (maj 2011), publicerades en departementspromemoria, vilken bland annat behandlar behovet av att utveckla samverkan inom ramen för arbetslivsinriktad rehabilitering. I promemorian framhålls att stöd ska sättas in tidigt i sjukfallet och att stödet som ska ges vid de fasta tidsgränserna i rehabiliteringskedjan behöver stärkas. 51 I återrapporteringen till regeringen redogörs även för att ytterligare individer kommer att vara i behov av utredning då dessa närmar sig det maximala antalet dagar i sjukförsäkringen. Det går dock inte att uttyda om dessa ingår i den uppskattade volymen. 52 Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan (2011b). 53 Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan (2011b). 28

29 I promemorian föreslås Försäkringskassan att senast i samband med ett sjukfalls 365:e dag bedöma om individen har behov av kartläggande och utredande insatser i samverkan. I promemorian görs även bedömningen att samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan behöver vidareutvecklas och säkerställas även för dem med sjukfall som pågår längre än ett år. 54 I budgetpropositionen för år 2012 anslogs 738 miljoner kronor för myndigheternas utvecklingsarbete avseende förstärkta rehabiliteringsinsatser i samverkan, vilket är 659 miljoner mindre än vad myndigheterna beräknat att de uppskattade volymerna skulle kosta. 55 Regeringen refererade till den gemensamma viljeinriktningen och departementspromemorian som kom i maj 2011 och menar att utvecklingsarbetet ska ske med utgångspunkt i de förslag som redovisats där. Regeringen valde att anslå medel till Försäkringskassan, vilka sedan skulle fördelas mellan myndigheterna. Regeringen aviserade i budgetpropositionen för år 2012 ett anslag om samma nominella resurser till och med år I december 2011 presenterade Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan en överenskommelse 56 med samma inriktning som den viljeinriktning som lämnades i maj samma år. I myndigheternas regleringsbrev för år 2012 ges slutligen ett gemensamt uppdrag till myndigheterna: Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska i samarbete vidareutveckla metoder och arbetssätt i de sjukfall där insatser bedöms nödvändiga för att stödja den enskildes återgång i arbete. Genom införandet av rehabiliteringskedjan har behovet av tidiga och aktiva insatser under sjukskrivningsprocessen betonats. Sådana insatser ska bidra till att rusta människor att återgå i arbete, skapa fler vägar tillbaka till arbetsmarknaden och förkorta tiden i sjukförsäkringen. Samarbetet ska bidra till att klargöra ansvarsfördelningen mellan myndigheterna i de situationer där den enskilde övergår från den ena till den andra myndighetens ansvarsområde Ds 2011: Siffran är dock något missvisande eftersom det i myndigheternas uppskattning ingick en post motsvarande 556 Mkr för insatser för individer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen. 56 Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan (2011k). 57 Regleringsbrev avseende Arbetsförmedlingen (2012) och Regleringsbrev avseende Försäkringskassan (2012). 29

30 Rehabiliteringssatsningen ska, enligt regleringsbrevet, genomföras på ett sådant sätt så att verksamhetens effekter kan utvärderas, och myndigheterna ska till regeringen redovisa en plan för genomförande den 28 februari En samlad redovisning för satsningen ska redovisas senast den 22 februari 2013 och en effektutvärdering ska redovisas i ett första steg senast den 30 april Utvecklingsarbetet Hur utvecklingsarbetet har organiserats Utvecklingsarbetet diskuteras och formuleras i NSG. I intervjuerna med tjänstemän från båda myndigheterna framkom att det förstärkta samarbetet ses som en fördjupning och utveckling av den redan pågående samverkan. I maj 2011, efter det att både viljeinriktning och departementspromemoria hade publicerats, tillsatte NSG en arbetsgrupp som skulle arbeta vidare med utvecklingsarbetet. Tanken var att arbetsgruppen skulle ha deltagare från båda myndigheterna. 59 Information om arbetsgruppens sammansättning eller arbete återfinns inte i minnesanteckningarna från NSG annat än som en kort återkommande punkt om utvecklingsarbetets fortskridande. Tidslinjen för arbetet blir tydligare i intervjuer och det framkommer att det var en tjänsteman från respektive myndighet som från augusti 2011 ansvarade för att vidareutveckla arbetet med viljeinriktningen. I deras uppgift ingick det att identifiera de viktigaste parametrarna i utvecklingsarbetet. Det framkommer också att fler personer deltog i arbetet från september 2011 och att en workshop med representanter från båda myndigheterna genomfördes i augusti Den tillsatta arbetsgruppen beredde ett kortare förslag till projektorganisation som presenterades för NSG i september 2011 och fick efter detta i uppdrag att arbeta vidare med förslaget i avvaktan på budgetpropositionen Regleringsbrev avseende Arbetsförmedlingen (2012) och Regleringsbrev avseende Försäkringskassan (2012). 59 Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan (2011c). 60 Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan (2011e). 30

31 När budgetpropositionen för år 2012 hade presenterats för riksdagen kom NSG vid möte i oktober 2011 överens om den projektorganisation och de delprojekt som skulle genomföras. 61 Minnesanteckningarna från NSG saknar dock information som ger en fullständig kronologi av projekten och genomförandet av dem. I information på myndigheternas intranät i oktober 2011 beskrevs dock hur det gemensamma utvecklingsarbetet fortgår med ett gemensamt projektkansli och att delprojekt kommer att utgöra utvecklingsarbetets stomme. I informationen presenterades namnen på några av de delprojekt som hade påbörjats. Delprojekten bemannades av tjänstemän från båda myndigheterna. 62 Myndigheterna meddelade samtidigt att det ska utses pilotkontor för det gemensamma utvecklingsarbetet. Tanken med pilotkontoren var att de skulle pröva nya arbetssätt och rutiner inom ramen för utvecklingsarbetet. 63 Under hösten skickades en intresseförfrågan från ledningsnivå om deltagande som pilotkontor ut inom respektive myndighet. 64 Inom ramen för pilotverksamheten planerades två workshoppar. Syftet med dessa var att diskutera frågor som uppstått avseende det första delprojektet gemensam kartläggning respektive att testa denna som modell. 65 Strax före årsskiftet 2011/2012 ändrades dock benämningen på pilotkontoren och de övergår till att kallas utvecklingskontor. 66 Syftet med utvecklingskontoren angavs vara att inhämta erfarenheter från chefer och medarbetare under utvecklingsarbetet Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan (2011f). 62 Arbetsförmedlingens intranät VIS Utveckling av samarbetet mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingens intranät VIS Utveckling av samarbetet mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan (2011g). 65 Ibid. 66 Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan (2011i). 67 Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan (2012i). 31

32 Utvecklingsarbetet består i huvudsak av följande myndighetsgemensamma delprojekt 1. Gemensam kartläggning Det finns enligt myndigheterna inget projektdirektiv för delprojektet Gemensam kartläggning, men det finns en projektplan från oktober I projektplanen redovisas att syftet med gemensam kartläggning bland annat är att: upptäcka behov och påbörja parallella insatser använda myndigheternas gemensamma kompetens tidigt skapa förutsättning för att individen upplever såväl stöd för rehabilitering som omställning ge samlad information om regelverk från båda myndigheterna. Försäkringskassan publicerade i december ett första IM med instruktioner för det gemensamma utvecklingsarbetet där gemensam kartläggning (se avsnitt 4.2) presenteras som en ny samarbetsform. 69 Detta IM följdes i januari 2012 av ytterligare ett IM, där gemensam kartläggning presenteras mer detaljerat. 70 Som svar på en kompletterande fråga som ISF har ställt till Försäkringskassan om projektets avrapportering meddelas att Försäkringskassan ser IM som slutrapportering. 71 Arbetsförmedlingen publicerade sitt första handläggarstöd om gemensam kartläggning i januari Gemensam process för rehabiliteringsinsatser i samarbete Syftet med delprojektet gemensamma processer för rehabiliteringsinsatser i samarbete var att utveckla myndigheternas samarbetsformer för att stödja individen och dennes väg tillbaka till arbetslivet 73. Projektet avgränsades till att gälla samarbetet mellan myndigheterna under den tid då individen deltar i arbetslivsinriktade insatser från Arbetsförmedlingen, det vill säga efter att en gemensam kartläggning har gjorts Försäkringskassan (2011a). 69 Försäkringskassan (2011b). 70 Försäkringskassan (2012). 71 Telefonsamtal med Försäkringskassan Arbetsförmedlingen (2012). 73 Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan (2011h). 74 Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan (2011h). 32

33 Delprojektet pågick under perioden november mars I projektgruppens slutrapport presenteras ett förslag till hur arbetet myndigheterna emellan kan organiseras efter Gemensam kartläggning. Förslaget är detaljrikt och innehåller såväl tidpunkter för genomförande som val av mötesform, avstämningar och avslut. I slutrapporten finns även förslag om att det lokalt ska finnas struktur och mötesformer för uppföljning av samarbetet. 75 Vid halvårsskiftet år 2012 publicerade myndigheterna ett IM och ett handläggarstöd, som behandlar gemensamt stöd vid insatser i samverkan. Här står det också hur myndigheterna ska arbeta vidare efter att gemensam kartläggning har genomförts. 76 IM:et och handläggarstödet är till vissa delar snarlikt det förslag som presenterades av projektgruppen, men de innehåller inte samma detaljrikedom kring tidpunkter och de innehåller inte heller någon information om uppföljning av samarbetet mellan myndigheterna. 3. Konsultativt stöd till arbetsgivare Syftet med detta delprojekt var att det skulle utveckla arbetssätt och strukturer för hur Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan tillsammans ska kunna stödja arbetsgivare att ta sitt rehabiliteringsansvar. Arbetssättet skulle stödjas utifrån respektive myndighets uppdrag. 77 Delprojektets arbete resulterade i ett IM 78 hos Försäkringskassan, som publicerades i slutet av mars 2012 och ett i handläggarstöd hos Arbetsförmedlingen som publicerades i början av april samma år Ersättning från sjukförsäkringen under deltagande i arbetsförberedande insatser När utvecklingsarbetet påbörjades fanns det en osäkerhet inom Försäkringskassan kring om en arbetsförberedande insats hos Arbetsförmedlingen är att betrakta som arbetslivsinriktad rehabilitering som ger rätt för den enskilde deltagaren att få sjukpenning eller rehabiliteringspenning. 75 Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan (2012e). 76 Arbetsförmedlingen (2012b) och Försäkringskassan (2012g). 77 Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan (2011l). 78 Försäkringskassan (2012e). 79 Arbetsförmedlingen (2012a). 33

Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete

Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete Rehabiliteringsinsatser i samarbete 2013-08-01 Återrapportering enligt regleringsbreven

Läs mer

Sjukskrivnas återgång i arbete

Sjukskrivnas återgång i arbete 1 (15) Sjukskrivnas återgång i arbete Samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan efter 2011. 2 (15) Sammanfattning Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har tagit fram en viljeinriktning

Läs mer

Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal

Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal Presentationstitel Månad 200X Sida 1 Gemensam kartläggning Gemensam kartläggning är

Läs mer

Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning

Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Plan att redovisas senast 28 februari 2012 enligt regleringsbreven för 2012 aktivitetsersättning

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

Processtyrningsmodell FAROS

Processtyrningsmodell FAROS Processtyrningsmodell FAROS P R E - S A M V E R K A N SAMVER KAN 1 Behovsbedömning Rehab. utredning Ärende förbereds för samverkan 2 Beredning AF-FK gemensam bedömning av AR 3 Behovsanalys 4 Introduktion

Läs mer

Remissvar på Översyn av sjukförsäkringen Ds 2011:18

Remissvar på Översyn av sjukförsäkringen Ds 2011:18 2011-06-30 Dnr Af-2011/145023 Sida: 1 av 8 Socialdepartementet cc Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar på Översyn av sjukförsäkringen Ds 2011:18 Arbetsförmedlingens yttrande begränsas

Läs mer

Svar på regleringsbrevsuppdrag 2014 om hur Försäkringskassan säkerställer att den enskildes rehabiliteringsbehov klarläggs i god tid

Svar på regleringsbrevsuppdrag 2014 om hur Försäkringskassan säkerställer att den enskildes rehabiliteringsbehov klarläggs i god tid 1 (10) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Punkt 2 Svar på regleringsbrevsuppdrag 2014 om hur Försäkringskassan säkerställer att den enskildes rehabiliteringsbehov klarläggs i god tid Postadress Besöksadress

Läs mer

Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete

Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete 2014-02-24 Återrapportering enligt regleringsbreven för 2013 Helår 2013 Sida: 2 av

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2010 avseende Inspektionen för socialförsäkringen

Regleringsbrev för budgetåret 2010 avseende Inspektionen för socialförsäkringen Regeringsbeslut 2009-12-17 S2009/9929/SK(slutligt) Socialdepartementet Inspektionen för socialförsäkringen Box 202 101 24 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret 2010 avseende Inspektionen för socialförsäkringen

Läs mer

Förstärkt stöd för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning

Förstärkt stöd för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Förstärkt stöd för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning 2015-06-18 Återrapportering enligt regleringsbreven för 2015

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Plan för systematiska insatser för metod- och kompetensutveckling 2012

Plan för systematiska insatser för metod- och kompetensutveckling 2012 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Punkt 3 Plan för systematiska insatser för metod- och kompetensutveckling 2012 Svar på regleringsbrevsuppdrag Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm

Läs mer

Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete

Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete 2014-08-01 Återrapportering enligt regleringsbreven för 2014 Delredovisning 2014

Läs mer

Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete

Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete 2015-02-27 Återrapportering enligt regleringsbreven för 2014 Redovisning för 2014

Läs mer

Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans handlingsplan 2008 för stöd till återgång i arbete

Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans handlingsplan 2008 för stöd till återgång i arbete 1(14) Dnr 1.1 2008/12465 Dnr 10504-2009 Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans handlingsplan 2008 för stöd till återgång i arbete Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2008 Försäkringskassan

Läs mer

Implementering av verksamhet 3.4.4

Implementering av verksamhet 3.4.4 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Egnell Eva Datum 2013-05-27 Rev 2013-06-04 Diarienummer UAN-2013-0313 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Implementering av verksamhet 3.4.4 Förslag

Läs mer

Uppdragsavtal. - de samverkande parternas uppdrag i Pilotmodell Samordningsteam Västerås. Naturunderstödd och kognitiv metodik med existentiell grund

Uppdragsavtal. - de samverkande parternas uppdrag i Pilotmodell Samordningsteam Västerås. Naturunderstödd och kognitiv metodik med existentiell grund BILAGA 2 Uppdragsavtal - de samverkande parternas uppdrag i Pilotmodell Samordningsteam Västerås Naturunderstödd och kognitiv metodik med existentiell grund 2013-09-13 I Pilotmodell Samordningsteam Västerås

Läs mer

Samordningsförbundet Norra Dalsland. Revisionsrapport Styrelsens ansvar KPMG AB. Antal sidor: 6. FörvrevRapport08.doc

Samordningsförbundet Norra Dalsland. Revisionsrapport Styrelsens ansvar KPMG AB. Antal sidor: 6. FörvrevRapport08.doc ABCD Samordningsförbundet Norra Dalsland Styrelsens ansvar KPMG AB Antal sidor: 6 FörvrevRapport08.doc 2009 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17)

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17) YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Tina Eriksson Socialdepartementet 103 33 Stockholm s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se (Ds 2015:17) Sammanfattning

Läs mer

Mottganingsteamets uppdrag

Mottganingsteamets uppdrag Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse

Läs mer

Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete

Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete Rehabiliteringsinsatser i samarbete 2012-06-15 Återrapportering enligt regleringsbreven

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011 Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2011 Uppdaterade

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010 Uppdaterade siffror

Läs mer

Effektiv vård SOU 2016:2

Effektiv vård SOU 2016:2 ISF1007, v1.3, 2015-11-19 REMISSVAR 1 (5) Datum 2016-05-23 Kompetensområde medicin Malin Josephson malin.josephson@inspsf.se Effektiv vård SOU 2016:2 Sammanfattning ISF avstyrker förslaget att kraven på

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 12 februari 2009-2011 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: Af-2011/036396 Datum: 2012-02-12 Återrapportering enligt regeringsbeslut 2011-04-28 om förlängning av uppdraget

Läs mer

Svar på ISF:s rapport 2014:1 Effekterna av handläggarnas attityder på sjukskrivningstiderna

Svar på ISF:s rapport 2014:1 Effekterna av handläggarnas attityder på sjukskrivningstiderna 1 (5) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Svar på ISF:s rapport 2014:1 Effekterna av handläggarnas attityder på sjukskrivningstiderna ISF har som del av ett egeninitierat projekt studerat betydelsen av

Läs mer

Metodstöd. Avstämningsmöte. Projektet Rätt förmån - Rätt ersättning

Metodstöd. Avstämningsmöte. Projektet Rätt förmån - Rätt ersättning Metodstöd Avstämningsmöte Projektet Rätt förmån - Rätt ersättning 2006-05-04 Projektledare: Kristina Hylén Bengtsson Dokument id: 1.1 Metodstöd Avstämningsmöte Datum: 2006-05-04 2(13) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen? 2016-12-16 1 (5) Avdelningen för Vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar Villkor 2 Funktion för koordinering 1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

Läs mer

TRIS dag för kommunen 11 december 2015

TRIS dag för kommunen 11 december 2015 TRIS dag för kommunen 11 december 2015 Ni behövs och är efterfrågade! www.forsakringskassan.se Försäkringskassans samordningsansvar gällande rehabilitering Lite smått och gott kring sjukersättning Försäkringskassans

Läs mer

Försäkringskassan IKEM. Sid 1 November 2016 IKEM

Försäkringskassan IKEM. Sid 1 November 2016 IKEM Försäkringskassan IKEM Sid 1 November 2016 IKEM Regeringen har gett Försäkringskassan uppdraget att bidra till att nå ett sjukpenningtal på högst nio dagar vid utgången av år 2020 bidra till att sjukskrivningarna

Läs mer

Ett återinförande av begreppet normalt förekommande arbete

Ett återinförande av begreppet normalt förekommande arbete Socialförsäkringsutskottets betänkande 2011/12:SfU14 Ett återinförande av begreppet normalt förekommande arbete Sammanfattning Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens proposition 2011/12: 113

Läs mer

Svar på begäran om yttrande om vissa ändringar i sjukförsäkringen

Svar på begäran om yttrande om vissa ändringar i sjukförsäkringen 1(5) Datum Diarienummer 2011-06-16 2011-99 Er referens 120-2867-2010/11 Enhetschef Dan Ljungberg 08-58 00 15 21 dan.ljungberg@inspsf.se Socialförsäkringsutskottet Sveriges riksdag 100 12 Stockholm Svar

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

Bedömningsfrågor i tillsynen

Bedömningsfrågor i tillsynen Bedömningsfrågor i tillsynen Vad kommer vi prata om idag ISF:s uppgift Vad är en bedömningsfråga på ISF? Slutsatser Regeringens instruktion för ISF 1 Inspektionen för socialförsäkringen har till uppgift

Läs mer

Mer tydlighet och aktivitet i sjuk- och aktivitetsersättningen (Ds 2016:5)

Mer tydlighet och aktivitet i sjuk- och aktivitetsersättningen (Ds 2016:5) ISF1007, v1.3, 2015-11-19 REMISSVAR 1 (5) Datum 2016-06-07 Enheten för pension och övergripande studier Åsa Barat-Ullenius asa.barat-ullenius@inspsf.se Mer tydlighet och aktivitet i sjuk- och aktivitetsersättningen

Läs mer

Välkommen! Informationsmöten Regeländringar i sjukförsäkringen Arbetsgivare. PDF created with pdffactory trial version

Välkommen! Informationsmöten Regeländringar i sjukförsäkringen Arbetsgivare. PDF created with pdffactory trial version Välkommen! Dagens möte Regeländringar i sjukförsäkringen hur påverkar det dig som arbetsgivare Nya effektiva samverkansformer mellan Försäkringskassan och dig som är arbetsgivare presentation av nya kontaktvägar

Läs mer

Projektbeskrivning. Tidig rehabilitering i samverkan

Projektbeskrivning. Tidig rehabilitering i samverkan UTGÅVA Kommunerna i Sörmlands län HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Ann-Sofie Karlsson 2008-12-18 Projektbeskrivning Tidig rehabilitering i samverkan Syfte: Syftet är att säkerställa närvaro från samtliga aktörer

Läs mer

Största förändringen i sjukförsäkringen på 15 år

Största förändringen i sjukförsäkringen på 15 år Största förändringen i sjukförsäkringen på 15 år Träder i kraft den 1 juli 2008 respektive den 1 jan 2009 Jan Regeringen vill effektivisera sjuk-skrivningsprocessen och öka möjligheterna för sjukskrivna

Läs mer

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete PM 2008-06-04 1 (8) Avdelningen för arbetsgivarpolitik Catharina Bäck, förhandlingssektionen Sara Kullgren, arbetsrättssektionen Eva Thulin Skantze, arbetslivssektionen Frågor och svar om en reformerad

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010

Läs mer

Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen, 2008-10-08

Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen, 2008-10-08 Riktlinjer vid rehabilitering Universitetsförvaltningen, Riktlinjer vid rehabilitering Dnr 4480/08-201 INNEHÅLL 1 Inledning...1 2 Rehabiliteringsmodell...1 2.1 Förebyggande arbete...2 2.2 Rehabiliteringsplanering...2

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014 med budget 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN 2014 med budget 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN 2014 med budget 2014-2015 för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden (dnr 2013:12 / 1) Vår gemensamma vision: LIVSKVALITET OCH EGENFÖRSÖRJNING FÖR ALLA! 1 1. Inledning Samordningsförbund

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen Handbok för Pajala kommun

Rehabiliteringsprocessen Handbok för Pajala kommun Rehabiliteringsprocessen Handbok för Pajala kommun DOKUMENTNAMN Rehabiliteringsprocessen GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2013-02-11 DOKUMENTTYP Handbok BESLUTAT/ANTAGET KS 2013-02-11 11 DOKUMENTÄGARE Kommunstyrelsen

Läs mer

Ändringar i sjukförsäkringen

Ändringar i sjukförsäkringen Finansutskottets yttrande Ändringar i sjukförsäkringen Till socialförsäkringsutskottet Socialförsäkringsutskottet beslutade den 9 juni 2011 att ge finansutskottet tillfälle att yttra sig över ett förslag

Läs mer

SAMS Umeå. Projektförslag. Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten

SAMS Umeå. Projektförslag. Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten SAMS Umeå Projektförslag Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten 1. BAKGRUND Gruppen som saknar sjukpenninggrundad inkomst (SG1) har historiskt

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Uppdrag och mandat i TRIS

Uppdrag och mandat i TRIS Beslutat den 23 februari 2015 av Regionala Samverkansgruppen 1 Uppdrag och mandat i TRIS Vad syftar detta dokument till? Detta dokument är ett komplement till styrdokumentet för TRIS och beskriver mer

Läs mer

Yttrande över utredningen: Gränslandet mellan sjukdom och arbete (SOU 2009:89)

Yttrande över utredningen: Gränslandet mellan sjukdom och arbete (SOU 2009:89) Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN Ola Andersson 2010-09-17 Dnr: 0017/10 Ärende nr. 9 Yttrande över utredningen:

Läs mer

Kommittédirektiv. Finansiell samordning mellan hälso- och sjukvård och sjukförsäkring. Dir. 2017:44. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2017

Kommittédirektiv. Finansiell samordning mellan hälso- och sjukvård och sjukförsäkring. Dir. 2017:44. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2017 Kommittédirektiv Finansiell samordning mellan hälso- och sjukvård och sjukförsäkring Dir. 2017:44 Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2017 Sammanfattning En särskild utredare ska se över förutsättningarna

Läs mer

Återrapportering om insatser för att fler sjukskrivna ska återfå arbetsförmåga och få ett arbete

Återrapportering om insatser för att fler sjukskrivna ska återfå arbetsförmåga och få ett arbete Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 047164-2010 Återrapportering om insatser för att fler sjukskrivna ska återfå arbetsförmåga och få ett arbete Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010 1 (20) 1. Återrapportering

Läs mer

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 1 Verksamhetsplan & budget Finsam Karlskoga/ Degerfors för Perioden 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom Degerfors och

Läs mer

Deltagare i samverkan

Deltagare i samverkan SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Deltagare i samverkan uppföljning med stöd av Excel 27 Förord I detta dokument sammanställs statistik kring deltagare i samverkan. Dokumentet är en bilaga till

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Förstärkt stöd för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning

Förstärkt stöd för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Förstärkt stöd för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning 2016-06-17 Återrapportering enligt regleringsbreven för 2016

Läs mer

Information ST-läkare 21 April Anette Svenningsson

Information ST-läkare 21 April Anette Svenningsson Information ST-läkare 21 April 2016 Anette Svenningsson Arbetslösheten i Sverige i Feb 2016 Arbetslösheten i Sverige fortsätter att minska jämfört med förra året. 372 000 personer är arbetslösa eller inskrivna

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund 2015-10-07 Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund Bakgrund Regeringen har de senaste åren gjort omfattande satsningar för att belysa och åstadkomma förbättringar

Läs mer

Skapa tilltro Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet inom socialförsäkringen (SOU 2015:46)

Skapa tilltro Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet inom socialförsäkringen (SOU 2015:46) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2015-06-30 S2015/3232/SF Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Skapa tilltro Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet inom socialförsäkringen

Läs mer

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan Rutin för ansökan om medel från Samordningsförbundet i Halland (se även bilagan till denna blankett) Den 1 januari 2004 infördes en permanent möjlighet till finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet

Läs mer

Yttrande över Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89

Yttrande över Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Personal och SLL Produktionssamordning i samarbete med HSN-förvaltningen Landstingsstyrelsen Yttrande över Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89 Ärendebeskrivning

Läs mer

- en kartläggning av personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen och inte anmält sig till Arbetsförmedlingen

- en kartläggning av personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen och inte anmält sig till Arbetsförmedlingen 1 (14) Hur försörjer man sig? - en kartläggning av personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen och inte anmält sig till Arbetsförmedlingen Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Vasagatan

Läs mer

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Berit Björnered Resursperson för uppföljning Västra Götaland 2011-01-17 1 (7) Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Uppföljningssystemet DIS Deltagare i samverkan. DIS är ett uppföljningssystem

Läs mer

Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011

Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011 1 (44) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011 2 (44) Sammanfattning I juli 2008 ändrades reglerna inom sjukförsäkringen.

Läs mer

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut Regeringsbeslut II:1 2011-06-30 S2011/6353/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att leda, samordna och stimulera till ett nationellt utvecklingsarbete av stöd till

Läs mer

Andra unga förmågebegränsade för etablering (AFFE)

Andra unga förmågebegränsade för etablering (AFFE) Syfte Andra unga förmågebegränsade för etablering (AFFE) Att på ett strukturerat sätt få reda på om ungdomar mellan 19 29 år med aktivitetsersättning samt ungdomar i samma ålderskategori som har nedsatt

Läs mer

PROJEKTPLAN/PROJEKTANSÖKAN. Projektägare: Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstinget och Linköpings kommun.

PROJEKTPLAN/PROJEKTANSÖKAN. Projektägare: Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstinget och Linköpings kommun. Huvudsammanställare Ann-Sofi Ringkvist Datum:2009-02-19 PROJEKTPLAN/PROJEKTANSÖKAN Projektbenämning: STEGET till arbete Projektledare och projektägare Projektägare: Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen,

Läs mer

Rehabiliteringspolicy

Rehabiliteringspolicy Rehabiliteringspolicy I detta dokument kan du läsa om Specmas förebyggande arbete, rehabiliteringsprocessens praktiska arbetsgång samt arbetsgivaren och den enskilde arbetstagarens ansvar. Innehållsförteckning

Läs mer

Berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen

Berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 1 (18) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 2 (18) Sammanfattning De nya reglerna inom sjukskrivningsprocessen som trädde i kraft den

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 2013-11-15 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: Af-2013/362315 Datum: 2013-11-15 Regeringen uppdrar åt Arbetsförmedlingen att vidta åtgärder för att förbereda införandet

Läs mer

Rehabilitering tillbaka till arbete

Rehabilitering tillbaka till arbete Arbetsmarknadsutskottets yttrande Rehabilitering tillbaka till arbete Till socialförsäkringsutskottet Socialförsäkringsutskottet beslutade den 31 januari 2013 att bereda bl.a. arbetsmarknadsutskottet att,

Läs mer

Planerade analysrapporter

Planerade analysrapporter 2016-11-28 1 (6) Planerade analysrapporter Försäkringskassans avdelning för Analys och prognos producerar olika kunskapsunderlag. Exempelvis tar avdelningen fram statistik, besluts- och ledningsstödsinformation

Läs mer

Insatser för att fler sjukskrivna ska återfå arbetsförmåga och få ett arbete Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2011

Insatser för att fler sjukskrivna ska återfå arbetsförmåga och få ett arbete Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2011 Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Insatser för att fler sjukskrivna ska återfå arbetsförmåga och få ett arbete Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2011 Sida: 2 av 28 Dnr:

Läs mer

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson Information ST-läkare 29 September 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till

Läs mer

Planerade analysrapporter

Planerade analysrapporter 2016-12-05 1 (5) Planerade analysrapporter Försäkringskassans avdelning för Analys och prognos producerar olika kunskapsunderlag. Exempelvis tar avdelningen fram statistik, besluts- och ledningsstödsinformation

Läs mer

Samordningsförbundet Norra Skaraborg

Samordningsförbundet Norra Skaraborg 2014 Samordningsförbundet Verksamhetsplan Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet 2 Mål- och ramdokument Mål, syfte, principer och centrala begrepp för samordningsförbundet Övergripande mål Det

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

1. Varför går bidraget till FHV istället för till arbetsgivare? 2. Ska FHV ge hela eller delar av bidraget som en rabatt till arbetsgivare?

1. Varför går bidraget till FHV istället för till arbetsgivare? 2. Ska FHV ge hela eller delar av bidraget som en rabatt till arbetsgivare? Frågor och svar om Förordning om bidrag till FHV med vissa insatser inom rehabiliteringsområdet och tillhörande föreskrifter från Försäkringskassan. Nedan är en sammanställning av vanligt förekommande

Läs mer

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Få ihop text och bild Regeringens åtgärdsprogram Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Försäkringskassans uppdrag och roll Information arbetsgivarverket 1 hösten 2016 Att förebygga sjukfrånvaro Sjukpenningtalet

Läs mer

Plan för insats. Samverkansteamet 2014 SOFINT. Reviderad Samordningsförbundet i norra Örebro Län

Plan för insats. Samverkansteamet 2014 SOFINT. Reviderad Samordningsförbundet i norra Örebro Län Plan för insats 2014 Reviderad 140423 SOFINT Samordningsförbundet i norra Örebro Län VERKSAMHETSPLAN Innehållsförteckning 1 Insatsbenämning... 1 2 Verksamhetens ägare... 1 3 Bakgrund... 1 4 Syfte och mål...

Läs mer

Rapport 2011:6. Rutiner för övergång från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen

Rapport 2011:6. Rutiner för övergång från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen Rapport 2011:6 Rutiner för övergång från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen Rapport 2011:6 Rutiner för övergång från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen En rapport från Inspektionen för socialförsäkringen

Läs mer

Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsunds och Tjörn

Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsunds och Tjörn Ale Kommun Diarienr: 2014/008-01 Kungälvs kommun Stenungsunds Kommun Tjörns Kommun Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Västra Götalandsregionen Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsunds och Tjörn

Läs mer

Förstärkt stöd för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning

Förstärkt stöd för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Förstärkt stöd för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning 2016-02-29 Återrapportering enligt regleringsbreven för 2015

Läs mer

Ansökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet

Ansökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2014-02-10 1(5) Meta Fredriksson - Monfelt Förbundschef 054-540 50 44, 070-690 90 83 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Ansökan om medel från förbundet till

Läs mer

Återrapportering om insatser för att fler sjukskrivna ska återfå arbetsförmåga och få ett arbete

Återrapportering om insatser för att fler sjukskrivna ska återfå arbetsförmåga och få ett arbete Dnr: AF 2010/436389 Dnr: 036457-2011 Återrapportering om insatser för att fler sjukskrivna ska återfå arbetsförmåga och få ett arbete Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2011 1 (29) Innehåll SAMMANFATTNING...3

Läs mer

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (4) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 19 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-19 HSN 1105-0439 Handläggare: Britt Arrelöv Elisabet Erwall Yttrande över remiss av promemoria:

Läs mer

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2015-09-24 nr I:1 Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro 2 Innehåll Bakgrund... 3 Mål för att bryta den nuvarande uppgången

Läs mer

Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Återrapportering enligt regleringsbreven för 2013

Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Återrapportering enligt regleringsbreven för 2013 Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Återrapportering enligt regleringsbreven för 2013 Sida: 2 av 21 2 Sida: 3 av 21 Dnr: Af-2012/445712,

Läs mer

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Bakgrund Samordningsförbundet Östra Östergötland startade sin verksamhet i januari 2005, då under namnet Norrköpings samordningsförbund. Från start

Läs mer

Innehåll. 1. Förbundets ändamål och uppgifter Verksamhetsidé & Mål Organisation Verksamhetsplan Budget

Innehåll. 1. Förbundets ändamål och uppgifter Verksamhetsidé & Mål Organisation Verksamhetsplan Budget Verksamhetsplan & budget 2016 Innehåll 1. Förbundets ändamål och uppgifter... 2 2. Verksamhetsidé & Mål... 3 3. Organisation... 5 4. Verksamhetsplan 2016... 6 5. Budget 2016... 8 www.samordningtrelleborg.se

Läs mer

1. Rehabiliteringsrutiner

1. Rehabiliteringsrutiner 1. Rehabiliteringsrutiner 2. Rehabiliteringskedjan 3. Checklista vid rehabilitering DOKUMENTNAMN Rehabiliteringsrutiner GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2013-02-11 DOKUMENTTYP Rutiner/checklista BESLUTAT/ANTAGET

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson Information AT-läkare 24 Augusti 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till

Läs mer

Verksamhetsplan med budget för 2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän

Verksamhetsplan med budget för 2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Samordningsförbundet Norra Bohuslän Ansvarig tjänsteman Gudrun Emilsdottir Verksamhetsplan med budget för 2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Samverkan är ett arbetssätt, men också ett synsätt, med

Läs mer

Avsiktsförklaring för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet för Samordningsförbundet Vänersborg och Mellerud

Avsiktsförklaring för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet för Samordningsförbundet Vänersborg och Mellerud 1 BIL 2 Avsiktsförklaring för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet för Samordningsförbundet Vänersborg och Mellerud Förslag till beslut Beredningsgruppen beslutar ställa sig bakom denna promemoria

Läs mer

Förslag till insats för personer som är sjuka och saknar en sjukpenninggrundande inkomst

Förslag till insats för personer som är sjuka och saknar en sjukpenninggrundande inkomst Förslag till insats för personer som är sjuka och saknar en sjukpenninggrundande inkomst Förslag till insats framtaget av en länsövergripande arbetsgrupp med följande representanter: Ann-Sofie Karlsson

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost Bakgrund Ovanstående Samordningsförbund bildades den 1 januari 2011, bildandet gjordes genom en ombildning av Samordningsförbundet i Kristianstads

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015 med budget 2015-2017

VERKSAMHETSPLAN 2015 med budget 2015-2017 VERKSAMHETSPLAN 2015 med budget 2015-2017 för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden (dnr 2014:11 / 1) Vår gemensamma vision: LIVSKVALITET OCH EGENFÖRSÖRJNING FÖR ALLA! 1 1. Inledning Samordningsförbund

Läs mer

Yttrande kring departementspromemorian Ett nytt regelverk för nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällsliv (Ds 2016:35).

Yttrande kring departementspromemorian Ett nytt regelverk för nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällsliv (Ds 2016:35). 2016-10-24 Kommunstyrelsen/AMI Eva Sjötun YTTRANDE 2016-10-24 DnrA2016-01883-I Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande kring departementspromemorian Ett nytt regelverk för nyanlända invandrares

Läs mer