Fysiska och psykosociala problem/behov hos Intensivvårdspatienter under återhämtningsfasen
|
|
- Ulla-Britt Arvidsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 MEDICINSKA FAKULTETEN Lunds u nlve r s lte t Fysiska och psykosociala problem/behov hos Intensivvårdspatienter under återhämtningsfasen Författare: Eva Åkerman Handledare: Anetth Granberg Axell Projektplan Juni 2004 Medicinska fakulteten Lunds universitet, Box 157, LUND
2 Introduktion Problemområde Patienter som varit kritiskt sjuka och vårdats på Intensivvårdsavdelning (lva) kan ha både psykiska, fysiska och sociala problem efteråt. Tidig uppföljning behövs får att hindra och eller minska dessa problem (Griffiths & Jones, 1999). Under senare år har uppföljning av intensivvårdspatienter blivit allt mer aktuell i Sverige. Flera Intensivvårdsenheter har startat post-iva mottagningar. Utformningen och innehållet i uppföljningen på post-iva mottagningarna är olika mellan sjukhusen. I denna studie vill jag undersöka vilka problem patienterna själv upplever att de har efter vårdtiden på IVA, samt vilken hjälp de skulle vilja ha efter vårdtiden på IVA. Bakgrund Intensivvård Patienter som vårdas på IVA kräver ofta avancerad medicinsk behandling och medicintekniska hjälpmedel. Dagens intensivvård är högteknologisk och patienterna omges av teknisk utrustning och är även till viss del kopplade till denna utrustning. Detta kan upplevas stressande och patienten kan uppleva en begränsning i sin rörlighet. Utrustningen kan inge trygghet men kan också samtidigt inge otrygghet då den larmar och patienten inte vet vad som är fel. Ljud och aktiviteter finns kring patienterna under dygnets alla 24 timmar (I-Iudak & Gallo 1994). Patienterna är kritiskt sjuka och kräver omfattande omvårdnad. Kontinuerligt administreras läkemedel får sedering och analgesi. Dessa läkemedel används också får att minska symaptisktonus och syrgas konsumtionen vid kritiska tillstånd och då indirekt stabilisera hemodynamiken. Läkemedlen ger också skydd mot den stress och de många stimuli patienterna utsätts för samt amnesi och minskad skadlig motorisk oro och agitation. Patienterna idag är lättare sederade och detta kan påverka mitmesbilderna efter intensivvården. (Rundshagen, Sclmabel, Wegner & Esch 2002). Jones & Griffiths (2001) fann
3 i en studie att amnesi från vårdtiden på IVA var vanligt. Däremot hade flera patienter haft hallucinationer, overklighetsupplevelser och mardrömmar från vårdtiden. Dessa milmesbilder upplevde patienterna som realistiska och svåra att separera från verkligheten. Varför uppföljning? Tidigare har lite uppmärksamhet riktats åt vad som händer med patienterna efter de länmat intensivvården. Det finns få studier gjorda om patienternas återhämtningsprocess. Denna process kan innebära allvarliga psykiska, fysiska och social problem både för patienterna och deras närstående (Griffiths & Jones 1999). Den vanligaste uppföljningen av intensivvårdspatienter efter vårdtiden är hos den specialist de tillhör. Detta innebär att patienterna följs upp utifrån den diagnos de haft. Möjligheten att reflektera över problem som följer intensivvården är begränsad. Intensivvårdspatienter har ofta multisystem problem efter vårdtiden. Rehabiliteringen är ett komplext problem där IVA-specialisten har förståelse för hur sjuk patienten varit och möjliga orsaker till problemen (Griffiths & Jones 2002). Griffiths & Jones (2001) menar att vid tidig uppföljning kan personalen identifiera de problem patienterna har och förmedla kontakt med t.ex. dietist. Vid uppföljningen får patienten information och möjlighet att diskutera vårdtiden och sjukdomsförloppet, Detta ger en förståelse för hur kritiskt sjuka de varit och tiden för rehabilitering (a.a.). Under senare år har intresset att följa upp patienterna ökat. Olika frågeformulär har använts får att mäta patienternas livskvalite och allt fler post-iva mottagningar där patienterna följs upp startas (Kvale, Ulvik & Flaatten 2002). Möjligheten att få en översikt över de problem patienterna lider av efter vårdtiden ökar. Skall Intensivvården utvecklas som specialitet måste patienterna följas upp så att hela sjukdomsprocessen kan följas, Detta kan leda till interventioner för att förebygga problem och fårbättra rehabiliteringen av patienterna (Griffiths & Jones 2002). Psykologiska problem efter Intensivvård Rundshagen et.al (2002) studie visar att av totalt 289 intervjuade patienter hade 64,7% minnesluckor från vårdtiden på IVA. Även en svensk studie visar att patienterna har varierande minne från vårdtiden (Löf2002). Några patienter har haft mardrömmar, hallucinationer och overklighetsupplevelser. Vanligaste minnet av dessa var en känsla av att någon försökte skada dem. Patienter med få milmesbilder har behov av att få information för att fylla i minnesluckorna. Informationsbehovet om den kritiska sjukdomen och vården finns 2
4 både under behandlingstiden och efter (Hupcey & Zinunerman 2000). Risken att utveckla PTSD finns fram får allt hos patienter som inte har några milmesbilder eller endast minne av overklighetsupplevelser. Tidig uppföljning behövs får att identifiera patienter där det finns risk att de utvecklar post traumatic stress syndrome (PTSD) (Jones, Griffiths, Humphris & Skirrow 2001). Emotionella problem såsom ångest, irritation och depression är vanligt förekommande (Dauffurn, Bishop, Hillman & Bauman 1994). Även Griffiths & Jones (2002) studie visar att patienterna har problem med depression och ångest. Patienterna undviker också sällskap och deltager i färre sociala aktiviteter. Problem i relationen till de närstående kan också finnas. Fysiska problem efter Intensivvård Det vanligast förekommande fysiska problemet är muskelsvaghet och trötthet. Patienterna kan förlora hälften av sin muskelmassa vilket leder till fysisk svaghet. Många av patienter inser inte hur fysiskt svaga de är förrän de kommer hem (Griffiths & Jones 2002). Vid uppföljning sex månader efter IVA har ca hälften återfått normal fysisk kapacitet. Ålder och vårdtidslängd påverkar hur snabbt den fysiska kapaciteten återgår till normalt (Gardner & Sibhtorpe 2002). Kritisk sjukdom innebär alltid negativ proteinbalans och viktminskning pga. fårlust av muskler och fett. Återuppbyggnaden av muskelmassan kan ta flera månader. Hälften av patienterna har vid uppföljning 6 månader efter vårdtiden inte uppnått samma vikt som före (Kvåle, Ulvik & Flaatten 2003). Gardner & Sibthorpe 2002 studie visade att 50 % av patienterna hade problem med nutritionen efter vårdtiden. Under vårdtiden på IVA påverkas patientens normala sömn av ljud. Patienterna har reducerad REM-sömn och detta kan kvarstå efter vårdtiden (Daffurn et.al 1994). Gardner & Sibthorpe (2002) intervjuer visade att sömnsvårigheter är ett stort problem efter vårdtiden. Patienterna har svårt att somna och vaknar på natten utan att kunna somna om. l.ivskvalite instrument Resultatet av intensivvården kan mätas i hälsorelaterad livskvalite, Intensivvårdspatienten har efter vårdtiden en hälsorelaterad livskvalite som skiljer sig från normal population. Studier har visat fårändringar upp till ett år efter vårdtiden på IVA (Kvale & Flaatten 2003). Olika instrument såsom Short-Form-36 frågor (SF 36), Sickness Impact Profile Score (SIP) med flera har använts får att mäta Iivskvalite, En jämförande studie av dessa livskvalite instrument 3
5 visade att instrumenten korrelerade väl men att SF 36 var enklare får patienten att besvara (Lipsett, Swoboda, CampeIl, Cornwell, Dorman & Pronovost 2000). Det films ett behov av att följa upp fysiska och psykologiska problem efter intensivvården. Tidig uppföljning av patienter kan förebygga komplikationer efter vårdtiden. Patienterna har ett behov av att få information om deras kritiska sjukdomstid. Detta får att få en förståelse får hur kritiskt sjuka de varit och den fortsatta rehabiliteringen. På intensivvårdsavdelningen Universitetssjukhuset UMAS i Malmö finns uppföljning av intensivvårdspatienter. Patienterna får en dagbok med fotografier över vårdtiden samt erbjuds ett uppföljande besök två månader efter utskrivning från IVA. Utformningen av uppföljningen bygger på studier från post-iva mottagning i Liverpool. Intensivvårdspatientens egen uppfattning om vilka problem samt vilken uppföljning och stöd de behöver har inte undersökts. Syfte Att undersöka fysiska och psykosociala behov / problem under återhämtningsfasen hos Intensivvårdspatienter som vårdats mer än 24 timmar i ventilator. Specifika frågeställningar Vilka fysiska och psykosociala problem har patienter som vårdats mer än 24 timmar i ventilator på intensivvårdsavdelning efter vårdtiden? Vilken uppföljning och vilket stöd har dessa patienter behov av? Studiens betydelse Studien har betydelse får att få kunskap om vad intensivvårdspatienterna själv upplever att de har får problem och vilket behov av uppföljning de har efter vårdtiden. Detta får att utifrån patienternas behov kunna anpassa och vidareutveckla uppföljningen och det stöd patienter behöver. Kunskapen kan också bidra till att nya problem lyfts fram och att den dagliga omvårdnaden utvecklas. 4
6 Metod I denna kvantitativa studie kornmer en enkät utvecklad av fårfattaren att skickas till patienterna på två intensivvårdsavdelningar i Sverige. Samtidigt kornmer hälsoenkäten SF 36 att skickas med ( g1.se). Urval Inklusionskriterier: Alla patienter>18 år som vårdade mer än 24 timmar i ventilator på Intensivvårdsavdelningarna i Lund och Malmö under år Detta blir totalt ca 250 patienter. Med en svarsfrekvens på 75% blir det ca 187 patienter. Via den registrering som görs på intensivvårdsavdelningarna kommer patienterna att identifieras samt kommer kontroll att göras i befolkningsregistret att patienten inte avlidit efter de länmat IVA. Patienterna skall ha varit utskrivna från IVA minst två månader före enkäten skickas till dem. Exklusionskriterier: Patienter som ej återfått normalt medvetande och normal kognitiv förmåga. Patienter som behandlas för svår psykisk sjukdom och som ej mår bra trots behandling. Patienter som inte talar och/eller behärskar det svenska språket. Instrument En enkät utvecklas av fårfattaren med frågor utifrån den studie fårfattaren tidigare gjort samt utifrån de studier som finns publicerade angående problem och uppföljning av patienter som vårdats på IVA. Frågorna i enkäten är slutna men utrymme kommer att filmas för patienternas egna kommentarer. Dessutom kommer patienten även att få ett livskvalite instrument SF 36 (bilaga ). SF 36 är ett vetenskapligt utprovat instrument får att mäta självrapporterad fysisk och psykisk hälsa. SF 36 har anpassats till svenska förhållanden och utvärderats vid sektionen får vårdforskning Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Hälsoenkäten består av 36 frågor hur personen uppfattar sin hälsa och förmåga att klara dagliga aktiviteter samt om man är hindrad eller besvärad på grund av ohälsa. Enkäten är utvecklad till personer över 14 år och tar fem tio minuter att besvara. Svaren på frågorna bildar åtta skalor. Dessa representerar basala 5
7 mänskliga funktioner. Skalorna omfattar fysiska respektive psykiska hälso dimensioner. Värdena for de åtta skalorna illustreras i hälsoprofiler. I resultatet kan skillnader mellan t.ex. olika hälsoproblem i grupperna utläsas ( Genomförande Validitet av frågorna i enkäten görs via granskning av fem kollegor på Intensivvårdsavdelningen UMAS samt en pilotstudie. Utifrån denna granskning görs ändringar i frågorna. En pilotstudie görs sedan, före utskick till de inkluderade patienterna i studien. Enkäten skickas hem till 5 - lo patienter vårdade på IVA Universitetssjukhuset i Malmö under år Aktuella forändringar görs utifrån detta utskick. Enkäten skickas sedan hem till patienter vårdade på Intensivvårdsavdelningarna Universitetssjukhusen i Lund och Malmö under år Enkäten skickas till alla patienterna samtidigt. I samband med att enkäten skickas ut bifogas ett informationsbrev där syftet med studien förklaras (bilaga 2). Ett frankerat svarskuvert bifogas brevet. Kuvertet märks med ett kodnummer för att forskaren skall kunna veta vilka patienter som ej besvarat enkäten. De patienter som ej besvarat enkäterna kornmer att få ytterligare ett brev en månad efter forsta utskick (bilaga 3) om patienten inte besvarar detta konuner ett sista brev med ny enkät och frankerat svarskuvert att skickas. Kodnyckeln förvaras på intensivvårdsavdelningen och kommer att förstöras efter sista enkätutskicket. Bearbetning och analys Statistikprogranunet Statistical Package for Social Services (SPSS) konuner att användas som hjälp vid analys av materialet. Materialet kornmer att analyseras med deskriptiva och analytiska metoder. Både internt och externt bottfall kommer redovisas. De öppna frågorna (patienternas kommentarer) kommer att analyseras med manifest innehållsanalys. Etisk avvägning Ansökan konuner att lämnas till Forskningsetiknämnden vid,. Tillstånd för studien kornmer att inhämtas från verksamhetscheferna vid Intensivvårdsenheten ssjukhus samt verksamhetschefen vid Intensivvårdsenbeten Universitetssjukhuset i Malmö (bilagal ). 6
8 Aktuella patienter får ett informationsbrev om studien i samma brev som enkäterna (bilaga 2). Studien bygger på frivilligt deltagande. Informationen till patienterna kommer att innehålla en beskrivning av studien samt dess fördelar och nackdelar för dem. Patienterna kommer att informeras om att konfidentialitet och anonymitet kommer att beaktas. Konfidentialitet i denna studie innebär att patienternas identitet inte kommer att röjas. Breven kommer att kodas med ett kodnummer. Kodnyckeln förvaras på intensivvårdsavdelningen UMAS. När tredje utskicket är gjort kommer kodnyckeln att förstöras. Avdelningarnas dataregister för utskrivna patienter måste genomgås för att finna patienter som uppfyller inklusionskriterierna. För inkluderade patienter kommer uppgifter att registreras av författaren. Uppgifterna kommer att göras anonyma genom kodningen. De patienterna som ej besvarar enkäten kommer endast bortfall att räknas och inga uppgifter registreras. Tidsplan Projektplan skrivs och beräknas vara klar och godkänd juni Enkäten utvecklas och beräknas vara klar augusti Ansökan till etisk komitte sker så snart projektplanen är godkänd. Tillstånd hos verksamhetscheferna sökes därefter. Under september 2004 testas enkäten på 5-10 patienter vårdade på IVA Universitetssjukhuset i Malmö under Därefter görs ev. förändringar och enkäten skickas ut samtidigt till de patienter som ingår i studien. Analys av materialet och fårdigskrivande av rapporten sker under våren Uppsatsen beräknas vara färdig för examination i slutet av våren 2005 och därefter publiceras i form aven artikel. 7
9 Referenser Dauffurn, K, Bishop, G F, Hillman, K M & Bauman.A, (1994). Problems following discharge after intensive care.intensive and Critical Care Nursing.i 0: Jones, C, Griffiths, R D, Humphris, G & Skirrow, P M (2001). Memory, delusions, and the development ofacute posttraumatic stress disorder-related symptoms after intensive care. Critical Care Medicine,Mar;29(3): Gardner, A & Sibthorpe, B. (2002). Will he get back to normal? Survival and functiona1 status after intensive care therapy. Intensive and Critical Care Nursing.18: Griffiths, R D. & Jones, C. (1999). Recovery from intensive care. British Medical Journal, 319, Griffiths, R & Jones, C. (2001). Fi1ling the intensive care memory gap?intensive Care Medicine, 27: Griffiths, R & Jones, C. (2002). Intensive Care Afiercare. Butterworth-Heinemaun, Oxford. Hudak, CM. & Gallo, B M. (1994). Critical Care Nursing. J.B.Lipincott, Philadelphia. Hupcey, J E. & Zimmerrnann, H E. (2000). The kneed to know: Experiences ofcritically i1l patients. American Journal ofcritical Care. May;9(3): Kvale, R. & Flaatten, H. (2003). Changes in health-related quality oflife from 6 months to 2 years after discharge from intensive care. Health and Quality oflife Outcomes. 1(1): Kvale, R, U1vik, A & Flaatten, H. (2003). Follow-up after intensive care: a single center study. Intensive Care Medicine. 29(12): Lipsett, P A, Swoboda, S M, Campell, K A, Cornwell, E3rd, Dorman, T & Pronovost, P J. (2000). Sickness Impact Profile versus Modified Short-Form survey for functiona1 outcome assessment.acceptability, reliability, and validity in critically i1lpatients with prolonged intensive care unit stays. The Journal o/trauma. Oct;49(4): Löf, L. (2002). Patienters hågkomst och upplevelser al' intensivvård och respiratorbehandling - tre månader efter utskrivningfrån JVA. Magisteruppsats vid Institutionen för vårdvetenskap och omsorg, Örebro Universitet Örebro. Rundshagen, L Schnabel, K. Wegner, C & Esch, S. (2002). Incidence ofrecall, nightmares, and hallucinations during analgosedation in intensive care.intensive Care Medicine, Jan;28(1):
10 Medicinska fakulteten Studerande Eva Åkerman Bilaga 2 (2) Till dig som vårdats på intensivvårdsavdelning. Varje år vårdas många människor på Intensivvårdsavdelningar. Kunskapen om vilka problem/behov och vilket behov av stöd och uppföljning dessa människor har efter vårdtiden är bristfållig. De få studier som finns visar att patienterna efteråt har ett behov av att få information och kunna diskutera vad som har hänt under vårdtiden på intensivvårdsavdelningen. Uppföljningsbesök på IVA-mottagning efter vårdtiden är en möjlighet för patienterna att få stöd och hjälp med de ev. problem/behov som finns efter vårdtiden. För att kunna erbjuda det stöd och den hjälp patienten upplever att de har behov av, behövs ökade kunskaper. Att vårdas på Intensivvårdsavdelningen är en omskakande upplevelse. För att öka kunskapen om de fysiska och psykosociala behov/problem som Intensivvårdspatienter kan ha under återhämtningsfasen skickas denna enkät till Dig och andra patienter som vårdats i respirator mer än 24 tinnnar på Intensivvårdsavdelningarna i Malmö och Lund under ett år. Ditt deltagande i undersökningen är frivilligt. Ditt svar behandlas konfidentiellt vilket innebär att Du inte skriver ditt namn på frågeformuläret. Svaren kommer att databehandlas och någon möjlighet att identifiera just ditt svar kommer inte att filmas. På frågeformuläret films ett nummer så att jag vet om du skickat in ditt svar och inte sänder dig en påminnelse i onödan. Listan med kodnummer kommer att förstöras när frågeformulären är insamlade. Det är viktigt för undersökningens kvalitet att alla som får frågeformulär besvarar det. Det är angeläget att Du försöker svara så fullständigt som möjligt på frågorna. Frågeformuläret sändes sedan tillbaka i bifogat frankerat svarskuvert så snart som möjligt, helst inom en vecka. Jag hoppas Du vill hjälpa till med att öka kunskapen om de problem/behov patienterna har samt behovet av stöd och uppföljning. Denna kunskap kan förhoppningsvis leda till förbättrade insatser för patienter efter vårdtiden på en Intensivvårdsavdelning. Tag gärna kontakt med mig om du har frågor eller behöver hjälp med att besvara enkäten. Tack på förhand för Din medverkan! Malmö september 2004 Studerande Sjuksköterska Eva Åkerman Tel: , Handledare Universitetslektor Anetth Granberg-Axell Tel: eller
11 Bilaga3(3) Institutionen får omvårdnad Medicinska fakulteten Studerande Eva Åkerman För ett par veckor sedan skickade jag ett frågeformulär till Dig. Det finns få studier gjorda på vilka problem/behov och vilket behov av stöd och uppföljning de människor som vårdats på Intensivvårdsavdelning har efter vårdtiden. Uppföljningsbesök på IVA-mottagning efter vårdtiden är en möjlighet for patienterna att få stöd och hjälp med de ev. problem/behov som finns efter vårdtiden. För att kunna erbjuda det stöd och den hjälp patienten upplever att de har behov av, behövs ökade kunskaper. Ditt deltagande i undersökningen är frivilligt. Ditt svar behandlas konfidentiellt vilket innebär att Du inte skriver ditt namn på frågeformuläret. Svaren kommer att databehandlas och någon möjlighet att identifiera just ditt svar kommer inte att finnas, Det har ännu inte kommit något svar från Dig och därfår skickar jag en påminnelse, Jag skulle vara tacksam om Du ville besvara frågorna och skicka in formuläret i det portofria svarskuvertet som bifogades så snart som möjligt. Har kuvertet eller frågeformuläret kommit bort, skickar jag en ny påminnelse med frågeformulär och kuvert inom två veckor. Har du frågor eller problem vid besvarandet av frågorna kontakta Eva Åkerman Intensivvårdsavdelningen UMAS tel: eller Jag hoppas Du vill hjälpa till med att öka kunskapen om de problem/behov patienterna har samt behovet av stöd och uppföljning, Tack på forhand for Din medverkan! Malmö september 2004 Studerande Sjuksköterska Eva Åkerman Tel: , Handledare Universitetslektor Anetth Granberg-Axell Institutionen får omvårdnad Tel: eller
12 Medicinska fakulteten Studerande Eva Åkerman Bilaga 1(3) Till verksamhetschefpå intensivvårdsavdelningen, Universitetssjukhuset i Malmö och Lund. Jag önskar genomföra en studie med syftet att via en enkät och SF-36 undersöka fysiska och psykosociala behov / problem under återhämtningsfasen hos Intensivvårdspatienter som vårdats mer än 24 timmar i ventilator. Studien ligger till grund för en magisteruppsats. Studien har betydelse mr att ra kunskap om vad intensivvårdspatienterna själv upplever att de har för problem och vilket behov av uppföljning de har efter vårdtiden. Detta för att utifrån patienternas behov kunna anpassa och vidareutveckla uppföljningen och det stöd patienter behöver. Kunskapen kan också bidra till att nya problem lyfts fram och att den dagliga omvårdnaden utvecklas. Jag önskar tillstånd till Er dataregistrering av intensivvårdspatienter mr att kunna inkludera patienter i studien som behandlats mer än 24 timmar i ventilator på IVA i Malmö och Lund. Intensivvårdssjuksköterska Eva Åkerman Studerande Sjuksköterska Eva Åkerman Tel: , Handledare Universitetslektor Anetth Granberg-Axell Institutionen mr omvårdnad Tel: eller Tillstånd medgives mr intensivvårdssjuksköterska Eva Åkerman att genomföra studien. Verksamhetschef: Namnförtydligande: _ Tack för din medverkan 11
Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning. PROM i Svenska Intensivvårdsregistret
Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning PROM i Svenska Intensivvårdsregistret Uppföljning av vårdresultat Tidigare mortalitet Bedömning av effektivitet och fördelar, relaterat till mänskliga
Läs merErfarenhet av 17 års Uppföljning av IVApatienter. Carl Bäckman IVAssk/PhD
Erfarenhet av 17 års Uppföljning av IVApatienter Carl Bäckman IVAssk/PhD 1974-1994 Trodde alla : Överleva =Lycklig. Amnesi = Bra Anhöriga förklarade vad som hänt. Jag har nästan ett sjukligt behov av att
Läs merElena Sporrong Cidon Marit Bakos, Uppsala Patientdagbok på IVA med uppföljningssamtal för att förhindra posttraumatisk stress.
Elena Sporrong Cidon Marit Bakos, Uppsala Patientdagbok på IVA med uppföljningssamtal för att förhindra posttraumatisk stress. Intervjustudie angående patienters upplevelse av patientdagbok och mottagningsbesök
Läs merSIR:s riktlinje för uppföljning och registrering av hälsorelaterad livskvalitet efter intensivvård
Ansvariga författare: Lotti Orvelius, Caroline Mårdh, Sten Walther Version: 3.0 Fastställd: 2008-11-11 Gäller från: 2008-05-10 SIR:s riktlinje för uppföljning och registrering av hälsorelaterad livskvalitet
Läs merUppföljning efter Intensivvård Indata Utdata Hur använder jag den information som jag får ut?
Uppföljning efter Intensivvård Indata Utdata Hur använder jag den information som jag får ut? Lotti Orwelius Intensivvård under utveckling Intensivvård är en vårdnivå inte en vårdplats Definition: avancerad
Läs merRIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING
Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer
Läs merVÄLKOMNA. Svenska Intensivvårdsregistret SIR POST IVA SEMINARIE 26 Augusti VÄLKOMNA
VÄLKOMNA Svenska Intensivvårdsregistret SIR POST IVA SEMINARIE 26 Augusti VÄLKOMNA Dagens program 09:30 09:45 Välkomna och registrering 09:45 10:30 PostIVA registrering, vad står i SIRs riktlinje? 10:30
Läs merRIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING
Version 12.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2012-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer
Läs merI samband med barnets utskrivning från neonatalavdelningen/hemsjukvård
II Till Pappor/Partner I samband med barnets utskrivning från neonatalavdelningen/hemsjukvård Här kommer det andra frågeformuläret i studien om kängurumetoden. Det innehåller bland annat frågor om hur
Läs merTill dig som är anhörig till strokedrabbad
RIKS-STROKE The Swedish Stroke Register Till dig som är anhörig till strokedrabbad Följande frågor är riktade till dig som är anhörig till den strokedrabbade. Formuläret består av ett antal frågor som
Läs merHälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom
Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg
Läs merVad tycker du om vården?
9068 Vad tycker du om vården? Denna enkät innehåller frågor om dina erfarenheter från den mottagning eller motsvarande som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt mottagningen.
Läs merRIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING
Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer
Läs merVad tycker du om vården?
080008 Vad tycker du om vården? Detta formulär innehåller frågor om dina erfarenheter från den mottagning som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt mottagningen och vi hoppas
Läs merNYCKELTAL NATIONELL PATIENTENKÄT
NYCKELTAL NATIONELL PATIENTENKÄT Sida 1 av 26 Svarsfrekvenser Referensdata Korrigerad svarsfrekvens riket Korrigerad svarsfrekvens regionen Svarsfrekvenser Antal 35,2 37,6 Procent Totalt utskickade Returnerade
Läs merVad tycker du om ditt äldreboende?
Vad tycker du om ditt äldreboende? Sommar 2011 Alla äldre har rätt till äldreboende med god kvalitet. För att kunna förbättra och utveckla äldreboende för personer som är 65 år och äldre genomförs denna
Läs merHur följer vi överlevarna? Gisela Lilja, Arbetsterapeut, Lund
Hur följer vi överlevarna? Gisela Lilja, Arbetsterapeut, Lund Att överleva hjärtstopp Majoriteten av de som överlever hjärtstopp har en god återhämtning Kedjan som räddar liv väl investerad! 6 månader
Läs merOro och tankar inför framtiden - att drabbas av cancersjukdom och livet efteråt
Oro och tankar inför framtiden - att drabbas av cancersjukdom och livet efteråt Anna Kagelind Kurator Kirurgiska kliniken Universitetssjukhuset Örebro 2019-05-13 Presentationens upplägg Kurators del i
Läs merNärståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke
Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,
Läs merUppföljning efter intensivvård Årsrapport 2014
Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2014 Version för patienter och närstående Uppföljning efter Intensivvård Patientanpassad resultatdata Svenska Intensivvårdsregistret (SIR) presenterar en rapportversion
Läs merUndersökning Sjukgymnastik PUK. Tidpunkt 2014-04
Sammanfattande rapport VO Aktiv Fysioterapi Södra Undersökning Sjukgymnastik PUK Tidpunkt Ansvarig projektledare Anne Jansson Introduktion Om Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Indikator har
Läs merRiks-Stroke 1 års-uppföljning
RIKS-STROKE The Swedish Stroke Register Riks-Stroke 1 års-uppföljning Årligen insjuknar cirka 30 000 personer i stroke i Sverige. Det är mycket betydelsefullt att de som drabbas av stroke får en så bra
Läs merSTUDIE AV UNGA VUXNA CANCER
unga canceröverlevare STUDIE AV UNGA VUXNA CANCER Många unga canceröverlevare brottas med känslan av att inte vara attraktiva och de är i många fall också missnöjda med sin sexuella förmåga. Vi som arbetar
Läs merForskningsdeltagarinformation. Effekter av nyutvecklad madrass och kudde för nattlig bäckensmärta under graviditet
Bilaga 1 Forskningsdeltagarinformation Effekter av nyutvecklad madrass och kudde för nattlig bäckensmärta under graviditet Bakgrund och syfte Bäckensmärta under graviditet är ett vanligt förekommande besvär.
Läs merSpecialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård
1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) VASBS Programbeskrivning Utbildningen syftar till att utbilda specialistsjuksköterskor
Läs merKursutvärdering / Kursrapport
Högskolan i Borås Institutionen för vårdvetenskap Kursutvärdering / Kursrapport Kursrapporten ska genomföras senast tre veckor efter kursens sista tentamens första tentamenstillfälle. Datum: 201511232
Läs merManual för examinationsformulär: Klinisk slutexamination av sjuksköterskans vårdande utifrån omvårdnadsprocessen
Manual för examinationsformulär: Klinisk slutexamination av sjuksköterskans vårdande utifrån omvårdnadsprocessen 2010 Nr 4 Reviderad 12 05 07 Ta texter från Manual för examinationsformulär. Skicka ett
Läs merWebbkollen.com ett uppföljningsverktyg som fungerar
Webbkollen.com ett uppföljningsverktyg som fungerar Ett samarbete med olika kompetenser för att skapa metod, handledning, frågeställningar, webb och en användarvänlig portal för vårdens personal och chefer
Läs merIntervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär
Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande
Läs merAnvisningar till ansökan om rådgivande etisk granskning av studentprojekt eller motsvarande.
Anvisningar till ansökan om rådgivande etisk granskning av studentprojekt eller motsvarande. Innan Du börjar Innan Du fyller i denna ansökan 1 ska Du ha gått igenom Etisk egengranskning enligt bifogat
Läs merDiskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:
Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,
Läs merRiktlinje för PostIVA uppföljning
Ansvarig författare: Eva Åkerman, Lotti Orwelius Version: 9.0 Fastställd: 2016-02-24 Gäller från: 2016-01-01 OBS! Gäller för alla utskrivna from 2016-01-01 Riktlinje för PostIVA uppföljning Bakgrund Uppföljning
Läs merKURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI
KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI Med detta frågeformulär vill vi få mer kunskap kring hur uppsatsarbete och handledning upplevs och fungerar vid ämnet psykologi.
Läs merSpecialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016
Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016 60 / 75 HP UPPSALA DISTANS 50%, CAMPUS 100%, CAMPUS 50% Specialistsjuksköterskeprogrammet är för dig som vill fördjupa dina kunskaper och självständigt ansvara
Läs merMetoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd
Bilaga 2 - Artikelgranskning enligt Polit Beck & Hungler (2001) Bendz M (2003) The first year of rehabilitation after a stroke from two perspectives. Scandinavian Caring Sciences, Sverige Innehåller 11
Läs merPatienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta
Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad
Läs merNärståendes tillfredställelse med intensivvård - ett kvalitetsmått?
Närståendes tillfredställelse med intensivvård - ett kvalitetsmått? Johan Thermaenius, Intensivvårdssjuksköterska, MSc & Anna Schandl, Intensivvårdssjuksköterska, Med Dr CIVA, Karolinska Universitetssjukhuset
Läs merI. Forskningspersonsinformation Vårdnadshavare
I. Forskningspersonsinformation Vårdnadshavare Erbjudande om behandling inom vetenskaplig studie Ni har möjlighet att delta i en studie där internetförmedlad kognitiv beteendeterapi (KBT) prövas för att
Läs merRiktlinje för PostIVA uppföljning
Ansvariga författare: Lotti Orvelius, Hans Gren, Sten Walther, Caroline Mårdh Version: 8.0 Fastställd: 2012-11-14 Gäller från: 2013-01-01 OBS! Gäller för alla kontakter som registreras från och med 2013-01-01
Läs merGenetik och miljö bakom ätstörningar inte kraven i skolan
Viktig forskning 2015 Genetik och miljö bakom ätstörningar inte kraven i skolan (Kristina Sundquist) En ny, omfattande studie om sambandet mellan skolprestationer och ätstörningar visar att det snarare
Läs merRiks-Stroke 1-årsuppföljning
7707 iks-stroke -årsuppföljning Kvalitetsregistret iks-stroke kartlägger hur omhändertagandet efter strokeinsjuknandet fungerar. Frågorna i enkäten inriktas på hälsa och stöd efter sjukhusvistelsen samt
Läs merVerksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G
Institutionen för hälsa och lärande Sjuksköterskeprogrammet Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G Kursansvariga OM124G Stina Thorstensson, stina.thorstensson@his.se
Läs merDitt barn erbjuds att delta i en studie om glutenintolerans.
Bästa förälder! Ditt barn erbjuds att delta i en studie om glutenintolerans. Studiens syfte är att ta reda på hur vanligt det är med glutenintolerans och om det finns sätt att förebygga sjukdomen. Läsåret
Läs merKvalitetsindikator. Registrering av Sederingsskala och sederingsmål Svenska Intensivvårdsregistret - SIR 1
Kvalitetsindikator Registrering av Sederingsskala och sederingsmål 2019-03-13 Svenska Intensivvårdsregistret - SIR 1 Är det dags att gå vidare? 2019-03-13 Svenska Intensivvårdsregistret - SIR 2 Varför
Läs merRisk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi
Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?
Läs merUppföljning efter intensivvård
Svenska Intensivvårdsregistret SIR Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2013 Version för patienter och närstående Uppföljning efter intensivvård Patientanpassad resultatdata Svenska Intensivvårdsregistret
Läs merOroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.
Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många
Läs merPedsQL Family Impact Module
PedsQL Family Impact Module Instrumentet finns lite längre ned i dokumentet. Beskrivning av instrumentet och dataanalys PedsQL Family Impact Module (FIM) utgör ett standardiserat instrument som mäter föräldrars
Läs mer2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling
Lyckas och må bra! Motivera dig själv till förändring Ditt minne påverkar hur du mår Parallellt tänkande, ta ett perspektiv i taget Vara i nuet och minska negativa tankar Skapa hållbara och effektiva lösningar
Läs merMÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50
Läs merSTUDIEHANDLEDNING. Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail: tony.falk@fhs.gu.se
STUDIEHANDLEDNING Integrativ vård 7,5 högskolepoäng Kurskod OM3310 Kursen ges som valbar kurs inom institutionens sjuksköterskeprogram Vårterminen 2011 Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail:
Läs merInfo till Dig som anhörig
Info till Dig som anhörig Innehållsförteckning Presentation av intensiven (IVA) Vad är intensiven Information om vården Avdelningsansvariga Information om patientens tillstånd Besök Telefon / telefontider
Läs merOmvårdnad GR (B), Verksamhetsförlagd utbildning III - Öppna vårdformer och psykiatrisk vård, 15 hp
1 (5) Kursplan för: Omvårdnad GR (B), Verksamhetsförlagd utbildning III - Öppna vårdformer och psykiatrisk vård, 15 hp Nursing Science BA (B), Primary Health Care III - Psychiatric Nursing Practice, 15
Läs merFöreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design
Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Stjärnmodellen Analys Utvärdering Implementation Prototyper Krav Design 100326 Datainsamling
Läs merMin syn på psykiatrisk vård, stöd och omsorg. vägledning till att genomföra brukarundersökning inom psykiatrisk vård och omsorg
Min syn på psykiatrisk vård, stöd och omsorg vägledning till att genomföra brukarundersökning inom psykiatrisk vård och omsorg Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis
Läs merKursutvärdering Distans
HT12 1SJ012 Ledarskap, pedagogik samverkan i sjuksköterskans yrkesutövning (7,5hp) V46-50 Enkätresultat Enkät: Status: Distans: Kursutvärdering stängd Datum: 2013-04-26 13:29:21 Aktiverade deltagare (HT12
Läs merRSJD22. Radiografi VI: Specifika undersökningar och interventioner, 25 högskolepoäng. Moment: Magnetisk resonanstomografi, 5 hp
RSJD22 Radiografi VI: Specifika undersökningar och interventioner, 25 högskolepoäng Moment: Magnetisk resonanstomografi, 5 hp Kursansvarig: Jenny Gårdling Examinator: Erna Törnqvist 1 Innehåll Introduktion...
Läs mer"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa
Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för
Läs merHur fyller du i enkäten?
Hur fyller du i enkäten? Svara spontant och snabbt på frågorna, du bör inte lägga ner mer tid än 5-10 minuter. Fyll gärna i frågorna på arbetsplatsen. Enkäten är anonym. BAAB sammanställer resultatet av
Läs mer15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05
15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering
Läs merALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind
ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett
Läs merDel 1 introduktion. Vi stöttar dig
Del 1 introduktion Välkommen till vårt självhjälpsprogram med KBT för posttraumatisk stress. Detta program ger dig möjligheten att gå vidare från svåra händelser som du har upplevt. Vi stöttar dig Du kommer
Läs merRiksstroke enkät för Närstående
7734623125 iksstroke enkät för Närstående Kvalitetsregistret iksstroke kartlägger hur omhändertagandet efter strokeinsjuknandet fungerar. Frågorna i enkäten inriktas på hälsa och stöd samt på kommunala
Läs merVarför behöver vi veta så mycket om ditt barns hälsa?
Sida 1/10 Hälsodeklaration barn Varför behöver vi veta så mycket om ditt barns hälsa? Du kan försäkra en kommande sjukdom eller olyckshändelse, men inte sjukdomar som redan finns idag. Varför behövs en
Läs merUpplevelse av bemötande i samband med aktivitetsförmågeutredning
Upplevelse av bemötande i samband med aktivitetsförmågeutredning Första arbetsrapport, mars 2014 Emilie Friberg Kristina Alexanderson Sektionen för försäkringsmedicin Karolinska Institutet Bakgrund Regeringen
Läs merTill Pappor/Partner I samband med att barnet är tolv månader korrigerad ålder
IV Till Pappor/Partner I samband med att barnet är tolv månader korrigerad ålder Här kommer det fjärde frågeformuläret i studien om kängurumetoden. Det innehåller med bland annat frågor hur du upplever
Läs merExamensarbete. Filosofie kandidatexamen Dagbok på IVA - patienters upplevelser. En litteraturöversikt. Diary in ICU - patients experiences A Review
Examensarbete Filosofie kandidatexamen Dagbok på IVA - patienters upplevelser En litteraturöversikt Diary in ICU - patients experiences A Review Författare: Pernilla Blomgren och Maria Pihlström Handledare:
Läs merPatienters upplevelse av sjukgymnastik vid Vårby vårdcentral.
Patienters upplevelse av sjukgymnastik vid Vårby vårdcentral. 009 Av: Masudur Rahman ST-Läkare i allmänmedicin Vårby vårdcentral. Klinisk handledare: Jan Dahllöf Specialist i allmänmedicin Vårby vårdcentral.
Läs merRapportmall Designprojekt Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP
Rapportmall Designprojekt Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP Namn på deltagare: Eva Magee Projektnamn: Förbättring och trygghet för patienter på Hematologimottagningen,
Läs merTill Pappor/Partner I samband med att barnet är två månader korrigerad ålder
III Till Pappor/Partner I samband med att barnet är två månader korrigerad ålder Här kommer det tredje frågeformuläret i studien om kängurumetoden. Det innehåller bland annat frågor om hur du har det tillsammans
Läs merSTÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25]
STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] 1 I slutet av 1990-talet fick jag möjlighet att samordna ett projekt för personer
Läs merAkut och långvarig smärta (JA)
Akut och långvarig smärta (JA) Psykologiska faktorer vid långvarig smärta Gemensam förståelse: Smärta är en individuell upplevelse och kan inte jämföras mellan individer. Smärta kan klassificeras temporalt
Läs merBeteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)
BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande
Läs merMedicinsk vetenskap AV, Intensivvård och trauma, 15 hp
1 (6) Kursplan för: Medicinsk vetenskap AV, Intensivvård och trauma, 15 hp Medical Science MA, Education in Critical Care Nursing and Trauma, 15 credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde
Läs merSpecialistsjuksköterskeprogram, hälso- och sjukvård för barn och ungdom, inriktning barnsjukvård
1 (5) Grundutbildningsnämnden (GUN) Specialistsjuksköterskeprogram, hälso- och sjukvård för barn och ungdom, inriktning barnsjukvård 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå VASHB Programbeskrivning Utbildningen
Läs merNätbaserat stöd för närstående till personer med psykisk ohälsa
Nätbaserat stöd för närstående till personer med psykisk ohälsa Mötesplats välfärdsteknologi och e-hälsa, 2015-01-21 Sigrid Stjernswärd - Lunds universitet Sigrid Stjernswärd Source: 2015 National Suicide
Läs merPatienters påfrestande minnen från vårdtiden på IVA - en enkätstudie
Patienters påfrestande minnen från vårdtiden på IVA - en enkätstudie Författare: Therése Hallberg och Kaisa Östlund Handledare: Karin Samuelson Magisteruppsats Hösten 2014 Lunds universitet Medicinska
Läs merSvenska Hjärt-Lungräddningsregistret
Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret Ett flaggskepp bland svenska kvalitetsregister Johan Herlitz Professor i prehospital akutsjukvård i Västra Götaland Högskolan i Borås och Sahlgrenska universitetssjukhuset,
Läs merJag har ju sagt hur det ska vara
Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan
Läs merNaturligt ljud skapar läkande ljudmiljöer
vårdmiljö Naturligt ljud skapar läkande ljudmiljöer Vi människor är gjorda för att vara utomhus där vår syn och hörsel fungerar bäst. Våra sinnen har inte utvecklats i någon större omfattning under de
Läs mervårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat
Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat av 1-årig uppföljning Presentationsmaterial - Januari 2012 Sammanfattning (1) Sedan juni 2010 pågår å inom SLL två pilotstudier t för
Läs merGör vårt snabbtest om godartad prostataförstoring. Uppe på nätterna? Letar toalett på dagarna?
Gör vårt snabbtest om godartad prostataförstoring Uppe på nätterna? Letar toalett på dagarna? CoreTherm värmebehandling I denna folder kan du läsa om CoreTherm, en poliklinisk behandling för godartad prostataförstoring,
Läs merHälsodeklaration YoungLiving More Health
Sida 1/6 Hälsodeklaration Hälsodeklaration YoungLiving More Health YoungLiving More Health kan sökas för dig som är 16-28 år. Hälsodeklarationen ska fyllas i och undertecknas tidigast 3 månader före försäkringens
Läs merRegionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne
Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till
Läs merEtiska aspekter inom ST-projektet
Etiska aspekter inom ST-projektet Barbro Hedin Skogman Barnläkare och post-doc forskare Centrum för Klinisk Forskning (CKF) Dalarna Upplägg Allmänt om etik Etik inom forskning Etiska aspekter inom ST-projekt
Läs merLi#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE
Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling
Läs merRegisterutdrag från Läkemedelsförteckningen
Registerutdrag från Läkemedelsförteckningen Utvärderingsrapport Anna-Lena Nilsson [27-4-2] ehälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar Bredbandet 1, 392 3 Kalmar www.ehalsoinstitutet.se 2 1. Sammanfattning Lagen
Läs merI samband med barnets vistelse på neonatalavdelningen
I Till Mammor I samband med barnets vistelse på neonatalavdelningen Här kommer det första frågeformuläret i studien om kängurumetoden. Det innehåller flera olika delar, med bland annat frågor om din bakgrund
Läs merGAMIAN-EUROPA ALLEUROPEISK UNDERSÖKNING OM FYSISK OCH PSYKISK HÄLSA
GAMIAN-EUROPA ALLEUROPEISK UNDERSÖKNING OM FYSISK OCH PSYKISK HÄLSA Vi vill uppmana dig att delta i detta ursprungliga forskningsprojekt. Du ska bara delta om du vill det. Om du väljer att inte delta kommer
Läs merKarolinska Exhaustion Disorder Scale 9
KEDS Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9 Avsikten med detta formulär är att ge en bild av ditt nuvarande tillstånd. Vi vill alltså att du försöker gradera hur du mått de senaste två veckorna. Formuläret
Läs merKlinisk Slutexamination inom specialistutbildning Bra idé eller inte?
Klinisk Slutexamination inom specialistutbildning Bra idé eller inte? Janet Mattson, Röda Korsets Högskola och Ingrid Gustafsson, Linnéuniversitetet Utbildningsrådet, Riksföreningen för anestesi och intensivvård
Läs mer"50+ in Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa
Agency Logo Hushålls-ID 1 2 0 0 Person-ID Datum för intervju: Intervjuares ID: Respondentens Förnamn: "50+ in Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär
Läs mer2013-12-04. Exempel på traumatiska upplevelser. PTSD - Posttraumatiskt stressyndrom. Fler symtom vid PTSD
Vad är trauma? Demens och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) Kajsa Båkman Silviasjuksköterska Vårdlärare Vad innebär PTSD (posttraumatiskt stressyndrom)? Framtiden? Hur bemöter vi personer med PTSD och
Läs merUpphovsrätt - tillgänglighet
Upphovsrätt - tillgänglighet SF-36 Hälsoenkät är försedd med copyright knuten till Medical Outcomes Trust (MOT), 20 Park Plaza, Suite 1014, Boston, MA 02116-4313 och till Sektionen för vårdforskning, Sahlgrenska
Läs merFatigue trötthet vid cancer och dess behandling
Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling Varför är jag så trött? Att vara trött är ofta en normal reaktion på något du gjort som krävt mycket energi. Trötthet i samband med cancersjukdom och dess
Läs merVad tycker du om din hemtjänst, år 2015?
1148547112 Vad tycker du om din hemtjänst, år 2015? Socialstyrelsens årliga frågeformulär till dig som har hemtjänst Alla äldre har rätt till en bra hemtjänst. För att kunna förbättra hemtjänsten vill
Läs merVård- och omsorgsprogrammet Vård- och omsorgsutbildning vuxna
Vård- och omsorgsprogrammet Vård- och omsorgsutbildning vuxna APL - arbetsplatsförlagt lärande Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar
Läs merFactors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature.
Litteraturstudier Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Bakgrund/inledning Vi tycker att bakgrunden i artikeln
Läs merHälsa Sjukvård Tandvård CAMS. Kartläggning och bedömning av självmordsproblematik
Hälsa Sjukvård Tandvård CAMS Kartläggning och bedömning av självmordsproblematik CAMS (Collaborative Assessment and Management of Suicidality) Tillvägagångssätt vid användande av formuläret Formuläret
Läs merSINR13, Omvårdnad med inriktning intensivvård IV, 15 högskolepoäng Intensive Care Nursing IV, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle
Medicinska fakulteten SINR13, Omvårdnad med inriktning intensivvård IV, 15 högskolepoäng Intensive Care Nursing IV, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Nämnden
Läs mer