Fysiska och psykosociala problem/behov hos Intensivvårdspatienter under återhämtningsfasen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fysiska och psykosociala problem/behov hos Intensivvårdspatienter under återhämtningsfasen"

Transkript

1 MEDICINSKA FAKULTETEN Lunds u nlve r s lte t Fysiska och psykosociala problem/behov hos Intensivvårdspatienter under återhämtningsfasen Författare: Eva Åkerman Handledare: Anetth Granberg Axell Projektplan Juni 2004 Medicinska fakulteten Lunds universitet, Box 157, LUND

2 Introduktion Problemområde Patienter som varit kritiskt sjuka och vårdats på Intensivvårdsavdelning (lva) kan ha både psykiska, fysiska och sociala problem efteråt. Tidig uppföljning behövs får att hindra och eller minska dessa problem (Griffiths & Jones, 1999). Under senare år har uppföljning av intensivvårdspatienter blivit allt mer aktuell i Sverige. Flera Intensivvårdsenheter har startat post-iva mottagningar. Utformningen och innehållet i uppföljningen på post-iva mottagningarna är olika mellan sjukhusen. I denna studie vill jag undersöka vilka problem patienterna själv upplever att de har efter vårdtiden på IVA, samt vilken hjälp de skulle vilja ha efter vårdtiden på IVA. Bakgrund Intensivvård Patienter som vårdas på IVA kräver ofta avancerad medicinsk behandling och medicintekniska hjälpmedel. Dagens intensivvård är högteknologisk och patienterna omges av teknisk utrustning och är även till viss del kopplade till denna utrustning. Detta kan upplevas stressande och patienten kan uppleva en begränsning i sin rörlighet. Utrustningen kan inge trygghet men kan också samtidigt inge otrygghet då den larmar och patienten inte vet vad som är fel. Ljud och aktiviteter finns kring patienterna under dygnets alla 24 timmar (I-Iudak & Gallo 1994). Patienterna är kritiskt sjuka och kräver omfattande omvårdnad. Kontinuerligt administreras läkemedel får sedering och analgesi. Dessa läkemedel används också får att minska symaptisktonus och syrgas konsumtionen vid kritiska tillstånd och då indirekt stabilisera hemodynamiken. Läkemedlen ger också skydd mot den stress och de många stimuli patienterna utsätts för samt amnesi och minskad skadlig motorisk oro och agitation. Patienterna idag är lättare sederade och detta kan påverka mitmesbilderna efter intensivvården. (Rundshagen, Sclmabel, Wegner & Esch 2002). Jones & Griffiths (2001) fann

3 i en studie att amnesi från vårdtiden på IVA var vanligt. Däremot hade flera patienter haft hallucinationer, overklighetsupplevelser och mardrömmar från vårdtiden. Dessa milmesbilder upplevde patienterna som realistiska och svåra att separera från verkligheten. Varför uppföljning? Tidigare har lite uppmärksamhet riktats åt vad som händer med patienterna efter de länmat intensivvården. Det finns få studier gjorda om patienternas återhämtningsprocess. Denna process kan innebära allvarliga psykiska, fysiska och social problem både för patienterna och deras närstående (Griffiths & Jones 1999). Den vanligaste uppföljningen av intensivvårdspatienter efter vårdtiden är hos den specialist de tillhör. Detta innebär att patienterna följs upp utifrån den diagnos de haft. Möjligheten att reflektera över problem som följer intensivvården är begränsad. Intensivvårdspatienter har ofta multisystem problem efter vårdtiden. Rehabiliteringen är ett komplext problem där IVA-specialisten har förståelse för hur sjuk patienten varit och möjliga orsaker till problemen (Griffiths & Jones 2002). Griffiths & Jones (2001) menar att vid tidig uppföljning kan personalen identifiera de problem patienterna har och förmedla kontakt med t.ex. dietist. Vid uppföljningen får patienten information och möjlighet att diskutera vårdtiden och sjukdomsförloppet, Detta ger en förståelse för hur kritiskt sjuka de varit och tiden för rehabilitering (a.a.). Under senare år har intresset att följa upp patienterna ökat. Olika frågeformulär har använts får att mäta patienternas livskvalite och allt fler post-iva mottagningar där patienterna följs upp startas (Kvale, Ulvik & Flaatten 2002). Möjligheten att få en översikt över de problem patienterna lider av efter vårdtiden ökar. Skall Intensivvården utvecklas som specialitet måste patienterna följas upp så att hela sjukdomsprocessen kan följas, Detta kan leda till interventioner för att förebygga problem och fårbättra rehabiliteringen av patienterna (Griffiths & Jones 2002). Psykologiska problem efter Intensivvård Rundshagen et.al (2002) studie visar att av totalt 289 intervjuade patienter hade 64,7% minnesluckor från vårdtiden på IVA. Även en svensk studie visar att patienterna har varierande minne från vårdtiden (Löf2002). Några patienter har haft mardrömmar, hallucinationer och overklighetsupplevelser. Vanligaste minnet av dessa var en känsla av att någon försökte skada dem. Patienter med få milmesbilder har behov av att få information för att fylla i minnesluckorna. Informationsbehovet om den kritiska sjukdomen och vården finns 2

4 både under behandlingstiden och efter (Hupcey & Zinunerman 2000). Risken att utveckla PTSD finns fram får allt hos patienter som inte har några milmesbilder eller endast minne av overklighetsupplevelser. Tidig uppföljning behövs får att identifiera patienter där det finns risk att de utvecklar post traumatic stress syndrome (PTSD) (Jones, Griffiths, Humphris & Skirrow 2001). Emotionella problem såsom ångest, irritation och depression är vanligt förekommande (Dauffurn, Bishop, Hillman & Bauman 1994). Även Griffiths & Jones (2002) studie visar att patienterna har problem med depression och ångest. Patienterna undviker också sällskap och deltager i färre sociala aktiviteter. Problem i relationen till de närstående kan också finnas. Fysiska problem efter Intensivvård Det vanligast förekommande fysiska problemet är muskelsvaghet och trötthet. Patienterna kan förlora hälften av sin muskelmassa vilket leder till fysisk svaghet. Många av patienter inser inte hur fysiskt svaga de är förrän de kommer hem (Griffiths & Jones 2002). Vid uppföljning sex månader efter IVA har ca hälften återfått normal fysisk kapacitet. Ålder och vårdtidslängd påverkar hur snabbt den fysiska kapaciteten återgår till normalt (Gardner & Sibhtorpe 2002). Kritisk sjukdom innebär alltid negativ proteinbalans och viktminskning pga. fårlust av muskler och fett. Återuppbyggnaden av muskelmassan kan ta flera månader. Hälften av patienterna har vid uppföljning 6 månader efter vårdtiden inte uppnått samma vikt som före (Kvåle, Ulvik & Flaatten 2003). Gardner & Sibthorpe 2002 studie visade att 50 % av patienterna hade problem med nutritionen efter vårdtiden. Under vårdtiden på IVA påverkas patientens normala sömn av ljud. Patienterna har reducerad REM-sömn och detta kan kvarstå efter vårdtiden (Daffurn et.al 1994). Gardner & Sibthorpe (2002) intervjuer visade att sömnsvårigheter är ett stort problem efter vårdtiden. Patienterna har svårt att somna och vaknar på natten utan att kunna somna om. l.ivskvalite instrument Resultatet av intensivvården kan mätas i hälsorelaterad livskvalite, Intensivvårdspatienten har efter vårdtiden en hälsorelaterad livskvalite som skiljer sig från normal population. Studier har visat fårändringar upp till ett år efter vårdtiden på IVA (Kvale & Flaatten 2003). Olika instrument såsom Short-Form-36 frågor (SF 36), Sickness Impact Profile Score (SIP) med flera har använts får att mäta Iivskvalite, En jämförande studie av dessa livskvalite instrument 3

5 visade att instrumenten korrelerade väl men att SF 36 var enklare får patienten att besvara (Lipsett, Swoboda, CampeIl, Cornwell, Dorman & Pronovost 2000). Det films ett behov av att följa upp fysiska och psykologiska problem efter intensivvården. Tidig uppföljning av patienter kan förebygga komplikationer efter vårdtiden. Patienterna har ett behov av att få information om deras kritiska sjukdomstid. Detta får att få en förståelse får hur kritiskt sjuka de varit och den fortsatta rehabiliteringen. På intensivvårdsavdelningen Universitetssjukhuset UMAS i Malmö finns uppföljning av intensivvårdspatienter. Patienterna får en dagbok med fotografier över vårdtiden samt erbjuds ett uppföljande besök två månader efter utskrivning från IVA. Utformningen av uppföljningen bygger på studier från post-iva mottagning i Liverpool. Intensivvårdspatientens egen uppfattning om vilka problem samt vilken uppföljning och stöd de behöver har inte undersökts. Syfte Att undersöka fysiska och psykosociala behov / problem under återhämtningsfasen hos Intensivvårdspatienter som vårdats mer än 24 timmar i ventilator. Specifika frågeställningar Vilka fysiska och psykosociala problem har patienter som vårdats mer än 24 timmar i ventilator på intensivvårdsavdelning efter vårdtiden? Vilken uppföljning och vilket stöd har dessa patienter behov av? Studiens betydelse Studien har betydelse får att få kunskap om vad intensivvårdspatienterna själv upplever att de har får problem och vilket behov av uppföljning de har efter vårdtiden. Detta får att utifrån patienternas behov kunna anpassa och vidareutveckla uppföljningen och det stöd patienter behöver. Kunskapen kan också bidra till att nya problem lyfts fram och att den dagliga omvårdnaden utvecklas. 4

6 Metod I denna kvantitativa studie kornmer en enkät utvecklad av fårfattaren att skickas till patienterna på två intensivvårdsavdelningar i Sverige. Samtidigt kornmer hälsoenkäten SF 36 att skickas med (www.lll g1.se). Urval Inklusionskriterier: Alla patienter>18 år som vårdade mer än 24 timmar i ventilator på Intensivvårdsavdelningarna i Lund och Malmö under år Detta blir totalt ca 250 patienter. Med en svarsfrekvens på 75% blir det ca 187 patienter. Via den registrering som görs på intensivvårdsavdelningarna kommer patienterna att identifieras samt kommer kontroll att göras i befolkningsregistret att patienten inte avlidit efter de länmat IVA. Patienterna skall ha varit utskrivna från IVA minst två månader före enkäten skickas till dem. Exklusionskriterier: Patienter som ej återfått normalt medvetande och normal kognitiv förmåga. Patienter som behandlas för svår psykisk sjukdom och som ej mår bra trots behandling. Patienter som inte talar och/eller behärskar det svenska språket. Instrument En enkät utvecklas av fårfattaren med frågor utifrån den studie fårfattaren tidigare gjort samt utifrån de studier som finns publicerade angående problem och uppföljning av patienter som vårdats på IVA. Frågorna i enkäten är slutna men utrymme kommer att filmas för patienternas egna kommentarer. Dessutom kommer patienten även att få ett livskvalite instrument SF 36 (bilaga ). SF 36 är ett vetenskapligt utprovat instrument får att mäta självrapporterad fysisk och psykisk hälsa. SF 36 har anpassats till svenska förhållanden och utvärderats vid sektionen får vårdforskning Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Hälsoenkäten består av 36 frågor hur personen uppfattar sin hälsa och förmåga att klara dagliga aktiviteter samt om man är hindrad eller besvärad på grund av ohälsa. Enkäten är utvecklad till personer över 14 år och tar fem tio minuter att besvara. Svaren på frågorna bildar åtta skalor. Dessa representerar basala 5

7 mänskliga funktioner. Skalorna omfattar fysiska respektive psykiska hälso dimensioner. Värdena for de åtta skalorna illustreras i hälsoprofiler. I resultatet kan skillnader mellan t.ex. olika hälsoproblem i grupperna utläsas (www.hrql.se). Genomförande Validitet av frågorna i enkäten görs via granskning av fem kollegor på Intensivvårdsavdelningen UMAS samt en pilotstudie. Utifrån denna granskning görs ändringar i frågorna. En pilotstudie görs sedan, före utskick till de inkluderade patienterna i studien. Enkäten skickas hem till 5 - lo patienter vårdade på IVA Universitetssjukhuset i Malmö under år Aktuella forändringar görs utifrån detta utskick. Enkäten skickas sedan hem till patienter vårdade på Intensivvårdsavdelningarna Universitetssjukhusen i Lund och Malmö under år Enkäten skickas till alla patienterna samtidigt. I samband med att enkäten skickas ut bifogas ett informationsbrev där syftet med studien förklaras (bilaga 2). Ett frankerat svarskuvert bifogas brevet. Kuvertet märks med ett kodnummer för att forskaren skall kunna veta vilka patienter som ej besvarat enkäten. De patienter som ej besvarat enkäterna kornmer att få ytterligare ett brev en månad efter forsta utskick (bilaga 3) om patienten inte besvarar detta konuner ett sista brev med ny enkät och frankerat svarskuvert att skickas. Kodnyckeln förvaras på intensivvårdsavdelningen och kommer att förstöras efter sista enkätutskicket. Bearbetning och analys Statistikprogranunet Statistical Package for Social Services (SPSS) konuner att användas som hjälp vid analys av materialet. Materialet kornmer att analyseras med deskriptiva och analytiska metoder. Både internt och externt bottfall kommer redovisas. De öppna frågorna (patienternas kommentarer) kommer att analyseras med manifest innehållsanalys. Etisk avvägning Ansökan konuner att lämnas till Forskningsetiknämnden vid,. Tillstånd för studien kornmer att inhämtas från verksamhetscheferna vid Intensivvårdsenheten ssjukhus samt verksamhetschefen vid Intensivvårdsenbeten Universitetssjukhuset i Malmö (bilagal ). 6

8 Aktuella patienter får ett informationsbrev om studien i samma brev som enkäterna (bilaga 2). Studien bygger på frivilligt deltagande. Informationen till patienterna kommer att innehålla en beskrivning av studien samt dess fördelar och nackdelar för dem. Patienterna kommer att informeras om att konfidentialitet och anonymitet kommer att beaktas. Konfidentialitet i denna studie innebär att patienternas identitet inte kommer att röjas. Breven kommer att kodas med ett kodnummer. Kodnyckeln förvaras på intensivvårdsavdelningen UMAS. När tredje utskicket är gjort kommer kodnyckeln att förstöras. Avdelningarnas dataregister för utskrivna patienter måste genomgås för att finna patienter som uppfyller inklusionskriterierna. För inkluderade patienter kommer uppgifter att registreras av författaren. Uppgifterna kommer att göras anonyma genom kodningen. De patienterna som ej besvarar enkäten kommer endast bortfall att räknas och inga uppgifter registreras. Tidsplan Projektplan skrivs och beräknas vara klar och godkänd juni Enkäten utvecklas och beräknas vara klar augusti Ansökan till etisk komitte sker så snart projektplanen är godkänd. Tillstånd hos verksamhetscheferna sökes därefter. Under september 2004 testas enkäten på 5-10 patienter vårdade på IVA Universitetssjukhuset i Malmö under Därefter görs ev. förändringar och enkäten skickas ut samtidigt till de patienter som ingår i studien. Analys av materialet och fårdigskrivande av rapporten sker under våren Uppsatsen beräknas vara färdig för examination i slutet av våren 2005 och därefter publiceras i form aven artikel. 7

9 Referenser Dauffurn, K, Bishop, G F, Hillman, K M & Bauman.A, (1994). Problems following discharge after intensive care.intensive and Critical Care Nursing.i 0: Jones, C, Griffiths, R D, Humphris, G & Skirrow, P M (2001). Memory, delusions, and the development ofacute posttraumatic stress disorder-related symptoms after intensive care. Critical Care Medicine,Mar;29(3): Gardner, A & Sibthorpe, B. (2002). Will he get back to normal? Survival and functiona1 status after intensive care therapy. Intensive and Critical Care Nursing.18: Griffiths, R D. & Jones, C. (1999). Recovery from intensive care. British Medical Journal, 319, Griffiths, R & Jones, C. (2001). Fi1ling the intensive care memory gap?intensive Care Medicine, 27: Griffiths, R & Jones, C. (2002). Intensive Care Afiercare. Butterworth-Heinemaun, Oxford. Hudak, CM. & Gallo, B M. (1994). Critical Care Nursing. J.B.Lipincott, Philadelphia. Hupcey, J E. & Zimmerrnann, H E. (2000). The kneed to know: Experiences ofcritically i1l patients. American Journal ofcritical Care. May;9(3): Kvale, R. & Flaatten, H. (2003). Changes in health-related quality oflife from 6 months to 2 years after discharge from intensive care. Health and Quality oflife Outcomes. 1(1): Kvale, R, U1vik, A & Flaatten, H. (2003). Follow-up after intensive care: a single center study. Intensive Care Medicine. 29(12): Lipsett, P A, Swoboda, S M, Campell, K A, Cornwell, E3rd, Dorman, T & Pronovost, P J. (2000). Sickness Impact Profile versus Modified Short-Form survey for functiona1 outcome assessment.acceptability, reliability, and validity in critically i1lpatients with prolonged intensive care unit stays. The Journal o/trauma. Oct;49(4): Löf, L. (2002). Patienters hågkomst och upplevelser al' intensivvård och respiratorbehandling - tre månader efter utskrivningfrån JVA. Magisteruppsats vid Institutionen för vårdvetenskap och omsorg, Örebro Universitet Örebro. Rundshagen, L Schnabel, K. Wegner, C & Esch, S. (2002). Incidence ofrecall, nightmares, and hallucinations during analgosedation in intensive care.intensive Care Medicine, Jan;28(1):

10 Medicinska fakulteten Studerande Eva Åkerman Bilaga 2 (2) Till dig som vårdats på intensivvårdsavdelning. Varje år vårdas många människor på Intensivvårdsavdelningar. Kunskapen om vilka problem/behov och vilket behov av stöd och uppföljning dessa människor har efter vårdtiden är bristfållig. De få studier som finns visar att patienterna efteråt har ett behov av att få information och kunna diskutera vad som har hänt under vårdtiden på intensivvårdsavdelningen. Uppföljningsbesök på IVA-mottagning efter vårdtiden är en möjlighet för patienterna att få stöd och hjälp med de ev. problem/behov som finns efter vårdtiden. För att kunna erbjuda det stöd och den hjälp patienten upplever att de har behov av, behövs ökade kunskaper. Att vårdas på Intensivvårdsavdelningen är en omskakande upplevelse. För att öka kunskapen om de fysiska och psykosociala behov/problem som Intensivvårdspatienter kan ha under återhämtningsfasen skickas denna enkät till Dig och andra patienter som vårdats i respirator mer än 24 tinnnar på Intensivvårdsavdelningarna i Malmö och Lund under ett år. Ditt deltagande i undersökningen är frivilligt. Ditt svar behandlas konfidentiellt vilket innebär att Du inte skriver ditt namn på frågeformuläret. Svaren kommer att databehandlas och någon möjlighet att identifiera just ditt svar kommer inte att filmas. På frågeformuläret films ett nummer så att jag vet om du skickat in ditt svar och inte sänder dig en påminnelse i onödan. Listan med kodnummer kommer att förstöras när frågeformulären är insamlade. Det är viktigt för undersökningens kvalitet att alla som får frågeformulär besvarar det. Det är angeläget att Du försöker svara så fullständigt som möjligt på frågorna. Frågeformuläret sändes sedan tillbaka i bifogat frankerat svarskuvert så snart som möjligt, helst inom en vecka. Jag hoppas Du vill hjälpa till med att öka kunskapen om de problem/behov patienterna har samt behovet av stöd och uppföljning. Denna kunskap kan förhoppningsvis leda till förbättrade insatser för patienter efter vårdtiden på en Intensivvårdsavdelning. Tag gärna kontakt med mig om du har frågor eller behöver hjälp med att besvara enkäten. Tack på förhand för Din medverkan! Malmö september 2004 Studerande Sjuksköterska Eva Åkerman Tel: , Handledare Universitetslektor Anetth Granberg-Axell Tel: eller

11 Bilaga3(3) Institutionen får omvårdnad Medicinska fakulteten Studerande Eva Åkerman För ett par veckor sedan skickade jag ett frågeformulär till Dig. Det finns få studier gjorda på vilka problem/behov och vilket behov av stöd och uppföljning de människor som vårdats på Intensivvårdsavdelning har efter vårdtiden. Uppföljningsbesök på IVA-mottagning efter vårdtiden är en möjlighet for patienterna att få stöd och hjälp med de ev. problem/behov som finns efter vårdtiden. För att kunna erbjuda det stöd och den hjälp patienten upplever att de har behov av, behövs ökade kunskaper. Ditt deltagande i undersökningen är frivilligt. Ditt svar behandlas konfidentiellt vilket innebär att Du inte skriver ditt namn på frågeformuläret. Svaren kommer att databehandlas och någon möjlighet att identifiera just ditt svar kommer inte att finnas, Det har ännu inte kommit något svar från Dig och därfår skickar jag en påminnelse, Jag skulle vara tacksam om Du ville besvara frågorna och skicka in formuläret i det portofria svarskuvertet som bifogades så snart som möjligt. Har kuvertet eller frågeformuläret kommit bort, skickar jag en ny påminnelse med frågeformulär och kuvert inom två veckor. Har du frågor eller problem vid besvarandet av frågorna kontakta Eva Åkerman Intensivvårdsavdelningen UMAS tel: eller Jag hoppas Du vill hjälpa till med att öka kunskapen om de problem/behov patienterna har samt behovet av stöd och uppföljning, Tack på forhand for Din medverkan! Malmö september 2004 Studerande Sjuksköterska Eva Åkerman Tel: , Handledare Universitetslektor Anetth Granberg-Axell Institutionen får omvårdnad Tel: eller

12 Medicinska fakulteten Studerande Eva Åkerman Bilaga 1(3) Till verksamhetschefpå intensivvårdsavdelningen, Universitetssjukhuset i Malmö och Lund. Jag önskar genomföra en studie med syftet att via en enkät och SF-36 undersöka fysiska och psykosociala behov / problem under återhämtningsfasen hos Intensivvårdspatienter som vårdats mer än 24 timmar i ventilator. Studien ligger till grund för en magisteruppsats. Studien har betydelse mr att ra kunskap om vad intensivvårdspatienterna själv upplever att de har för problem och vilket behov av uppföljning de har efter vårdtiden. Detta för att utifrån patienternas behov kunna anpassa och vidareutveckla uppföljningen och det stöd patienter behöver. Kunskapen kan också bidra till att nya problem lyfts fram och att den dagliga omvårdnaden utvecklas. Jag önskar tillstånd till Er dataregistrering av intensivvårdspatienter mr att kunna inkludera patienter i studien som behandlats mer än 24 timmar i ventilator på IVA i Malmö och Lund. Intensivvårdssjuksköterska Eva Åkerman Studerande Sjuksköterska Eva Åkerman Tel: , Handledare Universitetslektor Anetth Granberg-Axell Institutionen mr omvårdnad Tel: eller Tillstånd medgives mr intensivvårdssjuksköterska Eva Åkerman att genomföra studien. Verksamhetschef: Namnförtydligande: _ Tack för din medverkan 11

Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning. PROM i Svenska Intensivvårdsregistret

Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning. PROM i Svenska Intensivvårdsregistret Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning PROM i Svenska Intensivvårdsregistret Uppföljning av vårdresultat Tidigare mortalitet Bedömning av effektivitet och fördelar, relaterat till mänskliga

Läs mer

Erfarenhet av 17 års Uppföljning av IVApatienter. Carl Bäckman IVAssk/PhD

Erfarenhet av 17 års Uppföljning av IVApatienter. Carl Bäckman IVAssk/PhD Erfarenhet av 17 års Uppföljning av IVApatienter Carl Bäckman IVAssk/PhD 1974-1994 Trodde alla : Överleva =Lycklig. Amnesi = Bra Anhöriga förklarade vad som hänt. Jag har nästan ett sjukligt behov av att

Läs mer

Elena Sporrong Cidon Marit Bakos, Uppsala Patientdagbok på IVA med uppföljningssamtal för att förhindra posttraumatisk stress.

Elena Sporrong Cidon Marit Bakos, Uppsala Patientdagbok på IVA med uppföljningssamtal för att förhindra posttraumatisk stress. Elena Sporrong Cidon Marit Bakos, Uppsala Patientdagbok på IVA med uppföljningssamtal för att förhindra posttraumatisk stress. Intervjustudie angående patienters upplevelse av patientdagbok och mottagningsbesök

Läs mer

Uppföljning efter Intensivvård Indata Utdata Hur använder jag den information som jag får ut?

Uppföljning efter Intensivvård Indata Utdata Hur använder jag den information som jag får ut? Uppföljning efter Intensivvård Indata Utdata Hur använder jag den information som jag får ut? Lotti Orwelius Intensivvård under utveckling Intensivvård är en vårdnivå inte en vårdplats Definition: avancerad

Läs mer

SIR:s riktlinje för uppföljning och registrering av hälsorelaterad livskvalitet efter intensivvård

SIR:s riktlinje för uppföljning och registrering av hälsorelaterad livskvalitet efter intensivvård Ansvariga författare: Lotti Orvelius, Caroline Mårdh, Sten Walther Version: 3.0 Fastställd: 2008-11-11 Gäller från: 2008-05-10 SIR:s riktlinje för uppföljning och registrering av hälsorelaterad livskvalitet

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg

Läs mer

Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2014

Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2014 Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2014 Version för patienter och närstående Uppföljning efter Intensivvård Patientanpassad resultatdata Svenska Intensivvårdsregistret (SIR) presenterar en rapportversion

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård 1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) VASBS Programbeskrivning Utbildningen syftar till att utbilda specialistsjuksköterskor

Läs mer

Riktlinje för PostIVA uppföljning

Riktlinje för PostIVA uppföljning Ansvarig författare: Eva Åkerman, Lotti Orwelius Version: 9.0 Fastställd: 2016-02-24 Gäller från: 2016-01-01 OBS! Gäller för alla utskrivna from 2016-01-01 Riktlinje för PostIVA uppföljning Bakgrund Uppföljning

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 12.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2012-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

I samband med barnets utskrivning från neonatalavdelningen/hemsjukvård

I samband med barnets utskrivning från neonatalavdelningen/hemsjukvård II Till Pappor/Partner I samband med barnets utskrivning från neonatalavdelningen/hemsjukvård Här kommer det andra frågeformuläret i studien om kängurumetoden. Det innehåller bland annat frågor om hur

Läs mer

Riktlinje för PostIVA uppföljning

Riktlinje för PostIVA uppföljning Ansvariga författare: Lotti Orvelius, Hans Gren, Sten Walther, Caroline Mårdh Version: 8.0 Fastställd: 2012-11-14 Gäller från: 2013-01-01 OBS! Gäller för alla kontakter som registreras från och med 2013-01-01

Läs mer

Genetik och miljö bakom ätstörningar inte kraven i skolan

Genetik och miljö bakom ätstörningar inte kraven i skolan Viktig forskning 2015 Genetik och miljö bakom ätstörningar inte kraven i skolan (Kristina Sundquist) En ny, omfattande studie om sambandet mellan skolprestationer och ätstörningar visar att det snarare

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd Bilaga 2 - Artikelgranskning enligt Polit Beck & Hungler (2001) Bendz M (2003) The first year of rehabilitation after a stroke from two perspectives. Scandinavian Caring Sciences, Sverige Innehåller 11

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING. Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail: tony.falk@fhs.gu.se

STUDIEHANDLEDNING. Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail: tony.falk@fhs.gu.se STUDIEHANDLEDNING Integrativ vård 7,5 högskolepoäng Kurskod OM3310 Kursen ges som valbar kurs inom institutionens sjuksköterskeprogram Vårterminen 2011 Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail:

Läs mer

Till dig som är anhörig till strokedrabbad

Till dig som är anhörig till strokedrabbad RIKS-STROKE The Swedish Stroke Register Till dig som är anhörig till strokedrabbad Följande frågor är riktade till dig som är anhörig till den strokedrabbade. Formuläret består av ett antal frågor som

Läs mer

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad

Läs mer

Vad tycker du om vården?

Vad tycker du om vården? 9068 Vad tycker du om vården? Denna enkät innehåller frågor om dina erfarenheter från den mottagning eller motsvarande som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt mottagningen.

Läs mer

Riks-Stroke 1 års-uppföljning

Riks-Stroke 1 års-uppföljning RIKS-STROKE The Swedish Stroke Register Riks-Stroke 1 års-uppföljning Årligen insjuknar cirka 30 000 personer i stroke i Sverige. Det är mycket betydelsefullt att de som drabbas av stroke får en så bra

Läs mer

Vad tycker du om ditt äldreboende?

Vad tycker du om ditt äldreboende? Vad tycker du om ditt äldreboende? Sommar 2011 Alla äldre har rätt till äldreboende med god kvalitet. För att kunna förbättra och utveckla äldreboende för personer som är 65 år och äldre genomförs denna

Läs mer

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?

Läs mer

Manual för examinationsformulär: Klinisk slutexamination av sjuksköterskans vårdande utifrån omvårdnadsprocessen

Manual för examinationsformulär: Klinisk slutexamination av sjuksköterskans vårdande utifrån omvårdnadsprocessen Manual för examinationsformulär: Klinisk slutexamination av sjuksköterskans vårdande utifrån omvårdnadsprocessen 2010 Nr 4 Reviderad 12 05 07 Ta texter från Manual för examinationsformulär. Skicka ett

Läs mer

Akut och långvarig smärta (JA)

Akut och långvarig smärta (JA) Akut och långvarig smärta (JA) Psykologiska faktorer vid långvarig smärta Gemensam förståelse: Smärta är en individuell upplevelse och kan inte jämföras mellan individer. Smärta kan klassificeras temporalt

Läs mer

PedsQL Family Impact Module

PedsQL Family Impact Module PedsQL Family Impact Module Instrumentet finns lite längre ned i dokumentet. Beskrivning av instrumentet och dataanalys PedsQL Family Impact Module (FIM) utgör ett standardiserat instrument som mäter föräldrars

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016

Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016 Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016 60 / 75 HP UPPSALA DISTANS 50%, CAMPUS 100%, CAMPUS 50% Specialistsjuksköterskeprogrammet är för dig som vill fördjupa dina kunskaper och självständigt ansvara

Läs mer

Patienters påfrestande minnen från vårdtiden på IVA - en enkätstudie

Patienters påfrestande minnen från vårdtiden på IVA - en enkätstudie Patienters påfrestande minnen från vårdtiden på IVA - en enkätstudie Författare: Therése Hallberg och Kaisa Östlund Handledare: Karin Samuelson Magisteruppsats Hösten 2014 Lunds universitet Medicinska

Läs mer

Kursutvärdering / Kursrapport

Kursutvärdering / Kursrapport Högskolan i Borås Institutionen för vårdvetenskap Kursutvärdering / Kursrapport Kursrapporten ska genomföras senast tre veckor efter kursens sista tentamens första tentamenstillfälle. Datum: 201511232

Läs mer

Undersökning Sjukgymnastik PUK. Tidpunkt 2014-04

Undersökning Sjukgymnastik PUK. Tidpunkt 2014-04 Sammanfattande rapport VO Aktiv Fysioterapi Södra Undersökning Sjukgymnastik PUK Tidpunkt Ansvarig projektledare Anne Jansson Introduktion Om Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Indikator har

Läs mer

RSJD22. Radiografi VI: Specifika undersökningar och interventioner, 25 högskolepoäng. Moment: Magnetisk resonanstomografi, 5 hp

RSJD22. Radiografi VI: Specifika undersökningar och interventioner, 25 högskolepoäng. Moment: Magnetisk resonanstomografi, 5 hp RSJD22 Radiografi VI: Specifika undersökningar och interventioner, 25 högskolepoäng Moment: Magnetisk resonanstomografi, 5 hp Kursansvarig: Jenny Gårdling Examinator: Erna Törnqvist 1 Innehåll Introduktion...

Läs mer

Min syn på psykiatrisk vård, stöd och omsorg. vägledning till att genomföra brukarundersökning inom psykiatrisk vård och omsorg

Min syn på psykiatrisk vård, stöd och omsorg. vägledning till att genomföra brukarundersökning inom psykiatrisk vård och omsorg Min syn på psykiatrisk vård, stöd och omsorg vägledning till att genomföra brukarundersökning inom psykiatrisk vård och omsorg Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Examensarbete. Filosofie kandidatexamen Dagbok på IVA - patienters upplevelser. En litteraturöversikt. Diary in ICU - patients experiences A Review

Examensarbete. Filosofie kandidatexamen Dagbok på IVA - patienters upplevelser. En litteraturöversikt. Diary in ICU - patients experiences A Review Examensarbete Filosofie kandidatexamen Dagbok på IVA - patienters upplevelser En litteraturöversikt Diary in ICU - patients experiences A Review Författare: Pernilla Blomgren och Maria Pihlström Handledare:

Läs mer

Vad tycker du om vården?

Vad tycker du om vården? 080008 Vad tycker du om vården? Detta formulär innehåller frågor om dina erfarenheter från den mottagning som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt mottagningen och vi hoppas

Läs mer

Specialistutbildning, Psykiatrisjuksköterska, 60 hp

Specialistutbildning, Psykiatrisjuksköterska, 60 hp 1 (6) Utbildningsplan för: Specialistutbildning, Psykiatrisjuksköterska, 60 hp Psychiatric Care Specialist Nursing, 60 Higher Education Credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer

Läs mer

I samband med barnets utskrivning från neonatalavdelningen/hemsjukvård

I samband med barnets utskrivning från neonatalavdelningen/hemsjukvård II Till Mammor I samband med barnets utskrivning från neonatalavdelningen/hemsjukvård Här kommer det andra frågeformuläret i studien om kängurumetoden. Det innehåller flera olika delar, med bland annat

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Version 9.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2009-01-01och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen innan patienten går hem Personnummer

Läs mer

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Maria Larsson onkologisjuksköterska, docent i omvårdnad Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper Utgångsläge den stora utmaningen! Fördubbling

Läs mer

Närståendes tillfredställelse med intensivvård - ett kvalitetsmått?

Närståendes tillfredställelse med intensivvård - ett kvalitetsmått? Närståendes tillfredställelse med intensivvård - ett kvalitetsmått? Johan Thermaenius, Intensivvårdssjuksköterska, MSc & Anna Schandl, Intensivvårdssjuksköterska, Med Dr CIVA, Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25]

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] 1 I slutet av 1990-talet fick jag möjlighet att samordna ett projekt för personer

Läs mer

Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga

Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga Delprojektets namn Barn som anhöriga - Hälsohögskolan Delprojektsansvarig Karin Enskär Datum 14-06-03 Sammanfattning Projektet innehåller två delar. Den

Läs mer

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande

Läs mer

KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI

KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI Med detta frågeformulär vill vi få mer kunskap kring hur uppsatsarbete och handledning upplevs och fungerar vid ämnet psykologi.

Läs mer

Patienters upplevelse av sjukgymnastik vid Vårby vårdcentral.

Patienters upplevelse av sjukgymnastik vid Vårby vårdcentral. Patienters upplevelse av sjukgymnastik vid Vårby vårdcentral. 009 Av: Masudur Rahman ST-Läkare i allmänmedicin Vårby vårdcentral. Klinisk handledare: Jan Dahllöf Specialist i allmänmedicin Vårby vårdcentral.

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

Vårdande bedömning inom intensivvård 10högskolepoäng

Vårdande bedömning inom intensivvård 10högskolepoäng Vårdande bedömning inom intensivvård 10högskolepoäng Provmoment: Tentamen A:1 Ladokkod: Tentamen ges för:specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning intensivvård 2012-2013 TentamensKod: Tentamensdatum:

Läs mer

Ansökan om registeruppgifter från kvalitetsregister för forskningsändamål

Ansökan om registeruppgifter från kvalitetsregister för forskningsändamål Ansökan om registeruppgifter från kvalitetsregister för forskningsändamål Ansökan sänds till: Regionalt cancercentrum Norr, Norrlands universitetssjukhus, 90185 Umeå. Upplysning lämnas via e-post: rccnorr@vll.se

Läs mer

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Gabriella Frisk, Onkolog, Sektionschef Sektionen för cancerrehabilitering, Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Agenda Bakgrund

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Vad tycker du om öppenvården?

Vad tycker du om öppenvården? 0 Vad tycker du om öppenvården? Detta formulär innehåller frågor om dina erfarenheter från den mottagning som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt mottagningen och vi hoppas

Läs mer

I. Forskningspersonsinformation Vårdnadshavare

I. Forskningspersonsinformation Vårdnadshavare I. Forskningspersonsinformation Vårdnadshavare Erbjudande om behandling inom vetenskaplig studie Ni har möjlighet att delta i en studie där internetförmedlad kognitiv beteendeterapi (KBT) prövas för att

Läs mer

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd MIG riktlinjer för alla avdelningar Centrallasarettet, Växjö samt Länssjukhuset Ljungby. Ansvarig: Pär Lindgren, Anestesikliniken Kerstin Cesar, MIG-ALERT ansvarig 2010-05-19 1 Tidig identifiering av livshotande

Läs mer

Rutin för BPSD-registrering 12. 4.

Rutin för BPSD-registrering 12. 4. Rutin för BPSD-registrering 12. 4. BPSD-registret är ett nationellt kvalitetsregister som syftar till att kvalitetssäkra vården av personer med demenssjukdom för att minska beteende och psykiska symtom

Läs mer

ARBETSKOPIA

ARBETSKOPIA Vad tycker du om barnsjukvården? Denna enkät innehåller frågor om dina och ditt barns erfarenheter från den avdelning eller motsvarande som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som varit

Läs mer

Webbkollen.com ett uppföljningsverktyg som fungerar

Webbkollen.com ett uppföljningsverktyg som fungerar Webbkollen.com ett uppföljningsverktyg som fungerar Ett samarbete med olika kompetenser för att skapa metod, handledning, frågeställningar, webb och en användarvänlig portal för vårdens personal och chefer

Läs mer

En vetenskaplig uppsats

En vetenskaplig uppsats Konsten att skriva en projektplan Falun feb 2017 En vetenskaplig uppsats Projektplanens delar 1. Titel 2. Inledning/bakgrund 3. Syfte frågeställning 4. Material och metod 5. Litteraturförteckning 1 Titel

Läs mer

NYCKELTAL NATIONELL PATIENTENKÄT

NYCKELTAL NATIONELL PATIENTENKÄT NYCKELTAL NATIONELL PATIENTENKÄT Sida 1 av 26 Svarsfrekvenser Referensdata Korrigerad svarsfrekvens riket Korrigerad svarsfrekvens regionen Svarsfrekvenser Antal 35,2 37,6 Procent Totalt utskickade Returnerade

Läs mer

Nätbaserat stöd för närstående till personer med psykisk ohälsa

Nätbaserat stöd för närstående till personer med psykisk ohälsa Nätbaserat stöd för närstående till personer med psykisk ohälsa Mötesplats välfärdsteknologi och e-hälsa, 2015-01-21 Sigrid Stjernswärd - Lunds universitet Sigrid Stjernswärd Source: 2015 National Suicide

Läs mer

En pilotstudie kring upplevelse av delaktighet i livssituationen tre månader efter commotio

En pilotstudie kring upplevelse av delaktighet i livssituationen tre månader efter commotio En pilotstudie kring upplevelse av delaktighet i livssituationen tre månader efter commotio Ort datum: Eskilstuna 2009-02-12 Författare: Anita Sehlstedt Handledare: Louise Olsson Sammanfattning Introduktion

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Info till Dig som anhörig

Info till Dig som anhörig Info till Dig som anhörig Innehållsförteckning Presentation av intensiven (IVA) Vad är intensiven Information om vården Avdelningsansvariga Information om patientens tillstånd Besök Telefon / telefontider

Läs mer

Diagnos och delaktighet. Använd 1177.se i mötet med patienten.

Diagnos och delaktighet. Använd 1177.se i mötet med patienten. Diagnos och delaktighet Använd 1177.se i mötet med patienten. Använd 1177.se i mötet med patienten Det är mycket som ska förmedlas i mötet med patienten. Patienten ska kunna förstå informationen, vara

Läs mer

När mamma eller pappa dör

När mamma eller pappa dör När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal

Läs mer

Ansökan om registeruppgifter från kvalitetsregister för forskningsändamål

Ansökan om registeruppgifter från kvalitetsregister för forskningsändamål Ansökan om registeruppgifter från kvalitetsregister för forskningsändamål Ansökan sänds till: BPSD-registret Minneskliniken Skånes Universitetssjukhus 205 02 Malmö Upplysningar lämnas av: Eva Granvik Mail;

Läs mer

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz 7KS15 Inrättad av Rektor 2014-12-09 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2014-12-18

Läs mer

Upplevelse av bemötande i samband med aktivitetsförmågeutredning

Upplevelse av bemötande i samband med aktivitetsförmågeutredning Upplevelse av bemötande i samband med aktivitetsförmågeutredning Första arbetsrapport, mars 2014 Emilie Friberg Kristina Alexanderson Sektionen för försäkringsmedicin Karolinska Institutet Bakgrund Regeringen

Läs mer

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn: Kurs:.. Vårdenhet: Tidsperiod:. Grundnivå 1 Grundnivå Mål för den verksamhetsförlagda delen av

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till

Läs mer

Riks-Stroke 1-årsuppföljning

Riks-Stroke 1-årsuppföljning 7707 iks-stroke -årsuppföljning Kvalitetsregistret iks-stroke kartlägger hur omhändertagandet efter strokeinsjuknandet fungerar. Frågorna i enkäten inriktas på hälsa och stöd efter sjukhusvistelsen samt

Läs mer

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN SW2216, Psykisk ohälsa och psykiska funktionshinder i ett socialt perspektiv, 15,0 högskolepoäng A Social Perspective on Mental Health and Mental Illness, 15.0 higher

Läs mer

En patientförsäkring för alla. patient skadas i vården

En patientförsäkring för alla. patient skadas i vården En patientförsäkring för alla När en patient skadas i vården När en patient skadas i vården 1. Förklara vad som hänt 2. Lyssna på patientens upplevelse av skadan 3. Beklaga att patienten fått en skada

Läs mer

Patienters upplevelse av att få information efter ett hjärtstopp.

Patienters upplevelse av att få information efter ett hjärtstopp. Sahlgrenska akademin Forskningsplan Patienters upplevelse av att få information efter ett hjärtstopp. BAKGRUND Enligt Svenska hjärt- lungräddningsregistret (Herlitz, 2012) har antalet personer som överlevt

Läs mer

Utbildningsprogram inom akutsjukvård- avancerad nivå. Akademin för vård, arbetsliv och välfärd

Utbildningsprogram inom akutsjukvård- avancerad nivå. Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Utbildningsprogram inom akutsjukvård- avancerad nivå Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård Ambulanssjuksköterskan ansvarar för patientens

Läs mer

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav

Läs mer

Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet

Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet Stödjande miljöer för personer med minnesnedsättning och förvirringssymtom Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet

Läs mer

Specialistutbildning - Ambulanssjuksköterska, 60 hp

Specialistutbildning - Ambulanssjuksköterska, 60 hp 1 (6) Utbildningsplan för: Specialistutbildning - Ambulanssjuksköterska, 60 hp Emergency Care Specialist Nursing with focus on Prehospital Nursing, 60 Higher Education Credits Allmänna data om programmet

Läs mer

Hereditärt Angioödem i Sverige

Hereditärt Angioödem i Sverige BILAGA 2 Hereditärt Angioödem i Sverige (Sweha): ett nationellt samarbetsprojekt Frågorna har ställds direkt till barnet även om det är föräldrar som svarar på dem. Med Du menar vi barnet/ungdomen som

Läs mer

2013-12-04. Exempel på traumatiska upplevelser. PTSD - Posttraumatiskt stressyndrom. Fler symtom vid PTSD

2013-12-04. Exempel på traumatiska upplevelser. PTSD - Posttraumatiskt stressyndrom. Fler symtom vid PTSD Vad är trauma? Demens och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) Kajsa Båkman Silviasjuksköterska Vårdlärare Vad innebär PTSD (posttraumatiskt stressyndrom)? Framtiden? Hur bemöter vi personer med PTSD och

Läs mer

Min vårdplan introduktion och manual

Min vårdplan introduktion och manual Min vårdplan introduktion och manual Nationella cancerstrategin lyfter i många stycken fram sådant som stärker patientens ställning. Ett kriterium för en god cancervård är att varje cancerpatient får en

Läs mer

Forskning: Ansökan om registeruppgifter från kvalitetsregister

Forskning: Ansökan om registeruppgifter från kvalitetsregister Version april 2016 Forskning: Ansökan om registeruppgifter från kvalitetsregister För ytterligare information om definitioner se ansökan till etikprövningsnämnderna. Ansökan ska skickas till det RCC som

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Version 8.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2008-01-01och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen innan patienten går hem Personnummer

Läs mer

Riks-Stroke 1 års-uppföljning

Riks-Stroke 1 års-uppföljning RIKS-STROKE The Swedish Stroke Register Riks-Stroke 1 års-uppföljning Årligen insjuknar cirka 30 000 personer i stroke i Sverige. Det är mycket betydelsefullt att de som drabbas av stroke får en så bra

Läs mer

Ditt barn erbjuds att delta i en studie om glutenintolerans.

Ditt barn erbjuds att delta i en studie om glutenintolerans. Bästa förälder! Ditt barn erbjuds att delta i en studie om glutenintolerans. Studiens syfte är att ta reda på hur vanligt det är med glutenintolerans och om det finns sätt att förebygga sjukdomen. Läsåret

Läs mer

SF 36 Dimensionerna och tolkning

SF 36 Dimensionerna och tolkning SF 36 Dimensionerna och tolkning 2013.08.26 Lotti Orwelius Svenska Intensivvårdsregistret 1 Vilka frågor ingår i respektive dimension? Vad krävs för att generera skalpoäng? Vad står dimensionerna för?

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat av 1-årig uppföljning Presentationsmaterial - Januari 2012 Sammanfattning (1) Sedan juni 2010 pågår å inom SLL två pilotstudier t för

Läs mer

Patientrapporterade utfallsmått i kvalitetsregister (PROM) - användbara för forskning?

Patientrapporterade utfallsmått i kvalitetsregister (PROM) - användbara för forskning? Patientrapporterade utfallsmått i kvalitetsregister (PROM) - användbara för forskning? Lotti Orwelius Med Dr, Intensivvårdssjuksköterska Registercentrum sydost (RCSO) /PROMcenter Verksamhetsutvecklare

Läs mer

Från intensivvård till vårdavdelning

Från intensivvård till vårdavdelning Uppsats omvårdnad 15 hp Från intensivvård till vårdavdelning En systematisk litteraturstudie Ur ett patientperspektiv Författare: Birgitta Aurén Karlgren Handledare: Ingrid Wåhlin Examinator: Margaretha

Läs mer

Inspirationsdag 8 september 2016 Pontus Strålin Överläkare, Enheten för förstagångsinsjuknade i psykos, Huddinge

Inspirationsdag 8 september 2016 Pontus Strålin Överläkare, Enheten för förstagångsinsjuknade i psykos, Huddinge Patient- och Närståenderapporterade mått och Psykos R Inspirationsdag 8 september 2016 Pontus Strålin Överläkare, Enheten för förstagångsinsjuknade i psykos, Huddinge Patient och närstående-medverkan i

Läs mer

Närståendes besök hos patienter som vårdas på intensivvårdsavdelning. Thomas Eriksson Anestesi och intensivvårdssjuksköterska Universitetslektor

Närståendes besök hos patienter som vårdas på intensivvårdsavdelning. Thomas Eriksson Anestesi och intensivvårdssjuksköterska Universitetslektor Närståendes besök hos patienter som vårdas på intensivvårdsavdelning Thomas Eriksson Anestesi och intensivvårdssjuksköterska Universitetslektor Bakgrund Närståendes upplevelser väl undersökta Personalens

Läs mer

Registerutdrag från Läkemedelsförteckningen

Registerutdrag från Läkemedelsförteckningen Registerutdrag från Läkemedelsförteckningen Utvärderingsrapport Anna-Lena Nilsson [27-4-2] ehälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar Bredbandet 1, 392 3 Kalmar www.ehalsoinstitutet.se 2 1. Sammanfattning Lagen

Läs mer

GERONTOLOGI OCH GERIATRIK

GERONTOLOGI OCH GERIATRIK GERONTOLOGI OCH GERIATRIK Gerontologi är läran om det normala fysiska, psykiska och sociala åldrandet och om de åldersrelaterade förändringar som sker hos människan från det att hon uppnått mogen ålder

Läs mer

Barn och unga i palliativ vård

Barn och unga i palliativ vård Barn och unga i palliativ vård Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Gålöstiftelsens professur i palliativ vård av barn och unga Ulrika.Kreicbergs@esh.se WHO s DEFINITION AV PALLIATIV VÅRD AV BARN Palliativ

Läs mer

SVÄP13, Geriatrisk omvårdnad, 7,5 högskolepoäng Geriatric Nursing, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle

SVÄP13, Geriatrisk omvårdnad, 7,5 högskolepoäng Geriatric Nursing, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Medicinska fakulteten SVÄP13, Geriatrisk omvårdnad, 7,5 högskolepoäng Geriatric Nursing, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Nämnden för omvårdnadsutbildning

Läs mer

Skatteverket. Regionenkät Allmänheten 2004. Projekt nr 15687. Göteborg 2004-11-23. Kundansvarig: Jonas Persson. Projektledare: Matz Johansson

Skatteverket. Regionenkät Allmänheten 2004. Projekt nr 15687. Göteborg 2004-11-23. Kundansvarig: Jonas Persson. Projektledare: Matz Johansson Skatteverket Regionenkät Allmänheten 2004 Projekt nr 15687 Göteborg 2004-11-23 Kundansvarig: Jonas Persson Projektledare: Matz Johansson Dataansvarig: Jan Lundmark 1 Information om undersökningen Skatteverket

Läs mer