Fysiska och psykosociala problem/behov hos Intensivvårdspatienter under återhämtningsfasen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fysiska och psykosociala problem/behov hos Intensivvårdspatienter under återhämtningsfasen"

Transkript

1 MEDICINSKA FAKULTETEN Lunds u nlve r s lte t Fysiska och psykosociala problem/behov hos Intensivvårdspatienter under återhämtningsfasen Författare: Eva Åkerman Handledare: Anetth Granberg Axell Projektplan Juni 2004 Medicinska fakulteten Lunds universitet, Box 157, LUND

2 Introduktion Problemområde Patienter som varit kritiskt sjuka och vårdats på Intensivvårdsavdelning (lva) kan ha både psykiska, fysiska och sociala problem efteråt. Tidig uppföljning behövs får att hindra och eller minska dessa problem (Griffiths & Jones, 1999). Under senare år har uppföljning av intensivvårdspatienter blivit allt mer aktuell i Sverige. Flera Intensivvårdsenheter har startat post-iva mottagningar. Utformningen och innehållet i uppföljningen på post-iva mottagningarna är olika mellan sjukhusen. I denna studie vill jag undersöka vilka problem patienterna själv upplever att de har efter vårdtiden på IVA, samt vilken hjälp de skulle vilja ha efter vårdtiden på IVA. Bakgrund Intensivvård Patienter som vårdas på IVA kräver ofta avancerad medicinsk behandling och medicintekniska hjälpmedel. Dagens intensivvård är högteknologisk och patienterna omges av teknisk utrustning och är även till viss del kopplade till denna utrustning. Detta kan upplevas stressande och patienten kan uppleva en begränsning i sin rörlighet. Utrustningen kan inge trygghet men kan också samtidigt inge otrygghet då den larmar och patienten inte vet vad som är fel. Ljud och aktiviteter finns kring patienterna under dygnets alla 24 timmar (I-Iudak & Gallo 1994). Patienterna är kritiskt sjuka och kräver omfattande omvårdnad. Kontinuerligt administreras läkemedel får sedering och analgesi. Dessa läkemedel används också får att minska symaptisktonus och syrgas konsumtionen vid kritiska tillstånd och då indirekt stabilisera hemodynamiken. Läkemedlen ger också skydd mot den stress och de många stimuli patienterna utsätts för samt amnesi och minskad skadlig motorisk oro och agitation. Patienterna idag är lättare sederade och detta kan påverka mitmesbilderna efter intensivvården. (Rundshagen, Sclmabel, Wegner & Esch 2002). Jones & Griffiths (2001) fann

3 i en studie att amnesi från vårdtiden på IVA var vanligt. Däremot hade flera patienter haft hallucinationer, overklighetsupplevelser och mardrömmar från vårdtiden. Dessa milmesbilder upplevde patienterna som realistiska och svåra att separera från verkligheten. Varför uppföljning? Tidigare har lite uppmärksamhet riktats åt vad som händer med patienterna efter de länmat intensivvården. Det finns få studier gjorda om patienternas återhämtningsprocess. Denna process kan innebära allvarliga psykiska, fysiska och social problem både för patienterna och deras närstående (Griffiths & Jones 1999). Den vanligaste uppföljningen av intensivvårdspatienter efter vårdtiden är hos den specialist de tillhör. Detta innebär att patienterna följs upp utifrån den diagnos de haft. Möjligheten att reflektera över problem som följer intensivvården är begränsad. Intensivvårdspatienter har ofta multisystem problem efter vårdtiden. Rehabiliteringen är ett komplext problem där IVA-specialisten har förståelse för hur sjuk patienten varit och möjliga orsaker till problemen (Griffiths & Jones 2002). Griffiths & Jones (2001) menar att vid tidig uppföljning kan personalen identifiera de problem patienterna har och förmedla kontakt med t.ex. dietist. Vid uppföljningen får patienten information och möjlighet att diskutera vårdtiden och sjukdomsförloppet, Detta ger en förståelse för hur kritiskt sjuka de varit och tiden för rehabilitering (a.a.). Under senare år har intresset att följa upp patienterna ökat. Olika frågeformulär har använts får att mäta patienternas livskvalite och allt fler post-iva mottagningar där patienterna följs upp startas (Kvale, Ulvik & Flaatten 2002). Möjligheten att få en översikt över de problem patienterna lider av efter vårdtiden ökar. Skall Intensivvården utvecklas som specialitet måste patienterna följas upp så att hela sjukdomsprocessen kan följas, Detta kan leda till interventioner för att förebygga problem och fårbättra rehabiliteringen av patienterna (Griffiths & Jones 2002). Psykologiska problem efter Intensivvård Rundshagen et.al (2002) studie visar att av totalt 289 intervjuade patienter hade 64,7% minnesluckor från vårdtiden på IVA. Även en svensk studie visar att patienterna har varierande minne från vårdtiden (Löf2002). Några patienter har haft mardrömmar, hallucinationer och overklighetsupplevelser. Vanligaste minnet av dessa var en känsla av att någon försökte skada dem. Patienter med få milmesbilder har behov av att få information för att fylla i minnesluckorna. Informationsbehovet om den kritiska sjukdomen och vården finns 2

4 både under behandlingstiden och efter (Hupcey & Zinunerman 2000). Risken att utveckla PTSD finns fram får allt hos patienter som inte har några milmesbilder eller endast minne av overklighetsupplevelser. Tidig uppföljning behövs får att identifiera patienter där det finns risk att de utvecklar post traumatic stress syndrome (PTSD) (Jones, Griffiths, Humphris & Skirrow 2001). Emotionella problem såsom ångest, irritation och depression är vanligt förekommande (Dauffurn, Bishop, Hillman & Bauman 1994). Även Griffiths & Jones (2002) studie visar att patienterna har problem med depression och ångest. Patienterna undviker också sällskap och deltager i färre sociala aktiviteter. Problem i relationen till de närstående kan också finnas. Fysiska problem efter Intensivvård Det vanligast förekommande fysiska problemet är muskelsvaghet och trötthet. Patienterna kan förlora hälften av sin muskelmassa vilket leder till fysisk svaghet. Många av patienter inser inte hur fysiskt svaga de är förrän de kommer hem (Griffiths & Jones 2002). Vid uppföljning sex månader efter IVA har ca hälften återfått normal fysisk kapacitet. Ålder och vårdtidslängd påverkar hur snabbt den fysiska kapaciteten återgår till normalt (Gardner & Sibhtorpe 2002). Kritisk sjukdom innebär alltid negativ proteinbalans och viktminskning pga. fårlust av muskler och fett. Återuppbyggnaden av muskelmassan kan ta flera månader. Hälften av patienterna har vid uppföljning 6 månader efter vårdtiden inte uppnått samma vikt som före (Kvåle, Ulvik & Flaatten 2003). Gardner & Sibthorpe 2002 studie visade att 50 % av patienterna hade problem med nutritionen efter vårdtiden. Under vårdtiden på IVA påverkas patientens normala sömn av ljud. Patienterna har reducerad REM-sömn och detta kan kvarstå efter vårdtiden (Daffurn et.al 1994). Gardner & Sibthorpe (2002) intervjuer visade att sömnsvårigheter är ett stort problem efter vårdtiden. Patienterna har svårt att somna och vaknar på natten utan att kunna somna om. l.ivskvalite instrument Resultatet av intensivvården kan mätas i hälsorelaterad livskvalite, Intensivvårdspatienten har efter vårdtiden en hälsorelaterad livskvalite som skiljer sig från normal population. Studier har visat fårändringar upp till ett år efter vårdtiden på IVA (Kvale & Flaatten 2003). Olika instrument såsom Short-Form-36 frågor (SF 36), Sickness Impact Profile Score (SIP) med flera har använts får att mäta Iivskvalite, En jämförande studie av dessa livskvalite instrument 3

5 visade att instrumenten korrelerade väl men att SF 36 var enklare får patienten att besvara (Lipsett, Swoboda, CampeIl, Cornwell, Dorman & Pronovost 2000). Det films ett behov av att följa upp fysiska och psykologiska problem efter intensivvården. Tidig uppföljning av patienter kan förebygga komplikationer efter vårdtiden. Patienterna har ett behov av att få information om deras kritiska sjukdomstid. Detta får att få en förståelse får hur kritiskt sjuka de varit och den fortsatta rehabiliteringen. På intensivvårdsavdelningen Universitetssjukhuset UMAS i Malmö finns uppföljning av intensivvårdspatienter. Patienterna får en dagbok med fotografier över vårdtiden samt erbjuds ett uppföljande besök två månader efter utskrivning från IVA. Utformningen av uppföljningen bygger på studier från post-iva mottagning i Liverpool. Intensivvårdspatientens egen uppfattning om vilka problem samt vilken uppföljning och stöd de behöver har inte undersökts. Syfte Att undersöka fysiska och psykosociala behov / problem under återhämtningsfasen hos Intensivvårdspatienter som vårdats mer än 24 timmar i ventilator. Specifika frågeställningar Vilka fysiska och psykosociala problem har patienter som vårdats mer än 24 timmar i ventilator på intensivvårdsavdelning efter vårdtiden? Vilken uppföljning och vilket stöd har dessa patienter behov av? Studiens betydelse Studien har betydelse får att få kunskap om vad intensivvårdspatienterna själv upplever att de har får problem och vilket behov av uppföljning de har efter vårdtiden. Detta får att utifrån patienternas behov kunna anpassa och vidareutveckla uppföljningen och det stöd patienter behöver. Kunskapen kan också bidra till att nya problem lyfts fram och att den dagliga omvårdnaden utvecklas. 4

6 Metod I denna kvantitativa studie kornmer en enkät utvecklad av fårfattaren att skickas till patienterna på två intensivvårdsavdelningar i Sverige. Samtidigt kornmer hälsoenkäten SF 36 att skickas med (www.lll g1.se). Urval Inklusionskriterier: Alla patienter>18 år som vårdade mer än 24 timmar i ventilator på Intensivvårdsavdelningarna i Lund och Malmö under år Detta blir totalt ca 250 patienter. Med en svarsfrekvens på 75% blir det ca 187 patienter. Via den registrering som görs på intensivvårdsavdelningarna kommer patienterna att identifieras samt kommer kontroll att göras i befolkningsregistret att patienten inte avlidit efter de länmat IVA. Patienterna skall ha varit utskrivna från IVA minst två månader före enkäten skickas till dem. Exklusionskriterier: Patienter som ej återfått normalt medvetande och normal kognitiv förmåga. Patienter som behandlas för svår psykisk sjukdom och som ej mår bra trots behandling. Patienter som inte talar och/eller behärskar det svenska språket. Instrument En enkät utvecklas av fårfattaren med frågor utifrån den studie fårfattaren tidigare gjort samt utifrån de studier som finns publicerade angående problem och uppföljning av patienter som vårdats på IVA. Frågorna i enkäten är slutna men utrymme kommer att filmas för patienternas egna kommentarer. Dessutom kommer patienten även att få ett livskvalite instrument SF 36 (bilaga ). SF 36 är ett vetenskapligt utprovat instrument får att mäta självrapporterad fysisk och psykisk hälsa. SF 36 har anpassats till svenska förhållanden och utvärderats vid sektionen får vårdforskning Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Hälsoenkäten består av 36 frågor hur personen uppfattar sin hälsa och förmåga att klara dagliga aktiviteter samt om man är hindrad eller besvärad på grund av ohälsa. Enkäten är utvecklad till personer över 14 år och tar fem tio minuter att besvara. Svaren på frågorna bildar åtta skalor. Dessa representerar basala 5

7 mänskliga funktioner. Skalorna omfattar fysiska respektive psykiska hälso dimensioner. Värdena for de åtta skalorna illustreras i hälsoprofiler. I resultatet kan skillnader mellan t.ex. olika hälsoproblem i grupperna utläsas (www.hrql.se). Genomförande Validitet av frågorna i enkäten görs via granskning av fem kollegor på Intensivvårdsavdelningen UMAS samt en pilotstudie. Utifrån denna granskning görs ändringar i frågorna. En pilotstudie görs sedan, före utskick till de inkluderade patienterna i studien. Enkäten skickas hem till 5 - lo patienter vårdade på IVA Universitetssjukhuset i Malmö under år Aktuella forändringar görs utifrån detta utskick. Enkäten skickas sedan hem till patienter vårdade på Intensivvårdsavdelningarna Universitetssjukhusen i Lund och Malmö under år Enkäten skickas till alla patienterna samtidigt. I samband med att enkäten skickas ut bifogas ett informationsbrev där syftet med studien förklaras (bilaga 2). Ett frankerat svarskuvert bifogas brevet. Kuvertet märks med ett kodnummer för att forskaren skall kunna veta vilka patienter som ej besvarat enkäten. De patienter som ej besvarat enkäterna kornmer att få ytterligare ett brev en månad efter forsta utskick (bilaga 3) om patienten inte besvarar detta konuner ett sista brev med ny enkät och frankerat svarskuvert att skickas. Kodnyckeln förvaras på intensivvårdsavdelningen och kommer att förstöras efter sista enkätutskicket. Bearbetning och analys Statistikprogranunet Statistical Package for Social Services (SPSS) konuner att användas som hjälp vid analys av materialet. Materialet kornmer att analyseras med deskriptiva och analytiska metoder. Både internt och externt bottfall kommer redovisas. De öppna frågorna (patienternas kommentarer) kommer att analyseras med manifest innehållsanalys. Etisk avvägning Ansökan konuner att lämnas till Forskningsetiknämnden vid,. Tillstånd för studien kornmer att inhämtas från verksamhetscheferna vid Intensivvårdsenheten ssjukhus samt verksamhetschefen vid Intensivvårdsenbeten Universitetssjukhuset i Malmö (bilagal ). 6

8 Aktuella patienter får ett informationsbrev om studien i samma brev som enkäterna (bilaga 2). Studien bygger på frivilligt deltagande. Informationen till patienterna kommer att innehålla en beskrivning av studien samt dess fördelar och nackdelar för dem. Patienterna kommer att informeras om att konfidentialitet och anonymitet kommer att beaktas. Konfidentialitet i denna studie innebär att patienternas identitet inte kommer att röjas. Breven kommer att kodas med ett kodnummer. Kodnyckeln förvaras på intensivvårdsavdelningen UMAS. När tredje utskicket är gjort kommer kodnyckeln att förstöras. Avdelningarnas dataregister för utskrivna patienter måste genomgås för att finna patienter som uppfyller inklusionskriterierna. För inkluderade patienter kommer uppgifter att registreras av författaren. Uppgifterna kommer att göras anonyma genom kodningen. De patienterna som ej besvarar enkäten kommer endast bortfall att räknas och inga uppgifter registreras. Tidsplan Projektplan skrivs och beräknas vara klar och godkänd juni Enkäten utvecklas och beräknas vara klar augusti Ansökan till etisk komitte sker så snart projektplanen är godkänd. Tillstånd hos verksamhetscheferna sökes därefter. Under september 2004 testas enkäten på 5-10 patienter vårdade på IVA Universitetssjukhuset i Malmö under Därefter görs ev. förändringar och enkäten skickas ut samtidigt till de patienter som ingår i studien. Analys av materialet och fårdigskrivande av rapporten sker under våren Uppsatsen beräknas vara färdig för examination i slutet av våren 2005 och därefter publiceras i form aven artikel. 7

9 Referenser Dauffurn, K, Bishop, G F, Hillman, K M & Bauman.A, (1994). Problems following discharge after intensive care.intensive and Critical Care Nursing.i 0: Jones, C, Griffiths, R D, Humphris, G & Skirrow, P M (2001). Memory, delusions, and the development ofacute posttraumatic stress disorder-related symptoms after intensive care. Critical Care Medicine,Mar;29(3): Gardner, A & Sibthorpe, B. (2002). Will he get back to normal? Survival and functiona1 status after intensive care therapy. Intensive and Critical Care Nursing.18: Griffiths, R D. & Jones, C. (1999). Recovery from intensive care. British Medical Journal, 319, Griffiths, R & Jones, C. (2001). Fi1ling the intensive care memory gap?intensive Care Medicine, 27: Griffiths, R & Jones, C. (2002). Intensive Care Afiercare. Butterworth-Heinemaun, Oxford. Hudak, CM. & Gallo, B M. (1994). Critical Care Nursing. J.B.Lipincott, Philadelphia. Hupcey, J E. & Zimmerrnann, H E. (2000). The kneed to know: Experiences ofcritically i1l patients. American Journal ofcritical Care. May;9(3): Kvale, R. & Flaatten, H. (2003). Changes in health-related quality oflife from 6 months to 2 years after discharge from intensive care. Health and Quality oflife Outcomes. 1(1): Kvale, R, U1vik, A & Flaatten, H. (2003). Follow-up after intensive care: a single center study. Intensive Care Medicine. 29(12): Lipsett, P A, Swoboda, S M, Campell, K A, Cornwell, E3rd, Dorman, T & Pronovost, P J. (2000). Sickness Impact Profile versus Modified Short-Form survey for functiona1 outcome assessment.acceptability, reliability, and validity in critically i1lpatients with prolonged intensive care unit stays. The Journal o/trauma. Oct;49(4): Löf, L. (2002). Patienters hågkomst och upplevelser al' intensivvård och respiratorbehandling - tre månader efter utskrivningfrån JVA. Magisteruppsats vid Institutionen för vårdvetenskap och omsorg, Örebro Universitet Örebro. Rundshagen, L Schnabel, K. Wegner, C & Esch, S. (2002). Incidence ofrecall, nightmares, and hallucinations during analgosedation in intensive care.intensive Care Medicine, Jan;28(1):

10 Medicinska fakulteten Studerande Eva Åkerman Bilaga 2 (2) Till dig som vårdats på intensivvårdsavdelning. Varje år vårdas många människor på Intensivvårdsavdelningar. Kunskapen om vilka problem/behov och vilket behov av stöd och uppföljning dessa människor har efter vårdtiden är bristfållig. De få studier som finns visar att patienterna efteråt har ett behov av att få information och kunna diskutera vad som har hänt under vårdtiden på intensivvårdsavdelningen. Uppföljningsbesök på IVA-mottagning efter vårdtiden är en möjlighet för patienterna att få stöd och hjälp med de ev. problem/behov som finns efter vårdtiden. För att kunna erbjuda det stöd och den hjälp patienten upplever att de har behov av, behövs ökade kunskaper. Att vårdas på Intensivvårdsavdelningen är en omskakande upplevelse. För att öka kunskapen om de fysiska och psykosociala behov/problem som Intensivvårdspatienter kan ha under återhämtningsfasen skickas denna enkät till Dig och andra patienter som vårdats i respirator mer än 24 tinnnar på Intensivvårdsavdelningarna i Malmö och Lund under ett år. Ditt deltagande i undersökningen är frivilligt. Ditt svar behandlas konfidentiellt vilket innebär att Du inte skriver ditt namn på frågeformuläret. Svaren kommer att databehandlas och någon möjlighet att identifiera just ditt svar kommer inte att filmas. På frågeformuläret films ett nummer så att jag vet om du skickat in ditt svar och inte sänder dig en påminnelse i onödan. Listan med kodnummer kommer att förstöras när frågeformulären är insamlade. Det är viktigt för undersökningens kvalitet att alla som får frågeformulär besvarar det. Det är angeläget att Du försöker svara så fullständigt som möjligt på frågorna. Frågeformuläret sändes sedan tillbaka i bifogat frankerat svarskuvert så snart som möjligt, helst inom en vecka. Jag hoppas Du vill hjälpa till med att öka kunskapen om de problem/behov patienterna har samt behovet av stöd och uppföljning. Denna kunskap kan förhoppningsvis leda till förbättrade insatser för patienter efter vårdtiden på en Intensivvårdsavdelning. Tag gärna kontakt med mig om du har frågor eller behöver hjälp med att besvara enkäten. Tack på förhand för Din medverkan! Malmö september 2004 Studerande Sjuksköterska Eva Åkerman Tel: , Handledare Universitetslektor Anetth Granberg-Axell Tel: eller

11 Bilaga3(3) Institutionen får omvårdnad Medicinska fakulteten Studerande Eva Åkerman För ett par veckor sedan skickade jag ett frågeformulär till Dig. Det finns få studier gjorda på vilka problem/behov och vilket behov av stöd och uppföljning de människor som vårdats på Intensivvårdsavdelning har efter vårdtiden. Uppföljningsbesök på IVA-mottagning efter vårdtiden är en möjlighet for patienterna att få stöd och hjälp med de ev. problem/behov som finns efter vårdtiden. För att kunna erbjuda det stöd och den hjälp patienten upplever att de har behov av, behövs ökade kunskaper. Ditt deltagande i undersökningen är frivilligt. Ditt svar behandlas konfidentiellt vilket innebär att Du inte skriver ditt namn på frågeformuläret. Svaren kommer att databehandlas och någon möjlighet att identifiera just ditt svar kommer inte att finnas, Det har ännu inte kommit något svar från Dig och därfår skickar jag en påminnelse, Jag skulle vara tacksam om Du ville besvara frågorna och skicka in formuläret i det portofria svarskuvertet som bifogades så snart som möjligt. Har kuvertet eller frågeformuläret kommit bort, skickar jag en ny påminnelse med frågeformulär och kuvert inom två veckor. Har du frågor eller problem vid besvarandet av frågorna kontakta Eva Åkerman Intensivvårdsavdelningen UMAS tel: eller Jag hoppas Du vill hjälpa till med att öka kunskapen om de problem/behov patienterna har samt behovet av stöd och uppföljning, Tack på forhand for Din medverkan! Malmö september 2004 Studerande Sjuksköterska Eva Åkerman Tel: , Handledare Universitetslektor Anetth Granberg-Axell Institutionen får omvårdnad Tel: eller

12 Medicinska fakulteten Studerande Eva Åkerman Bilaga 1(3) Till verksamhetschefpå intensivvårdsavdelningen, Universitetssjukhuset i Malmö och Lund. Jag önskar genomföra en studie med syftet att via en enkät och SF-36 undersöka fysiska och psykosociala behov / problem under återhämtningsfasen hos Intensivvårdspatienter som vårdats mer än 24 timmar i ventilator. Studien ligger till grund för en magisteruppsats. Studien har betydelse mr att ra kunskap om vad intensivvårdspatienterna själv upplever att de har för problem och vilket behov av uppföljning de har efter vårdtiden. Detta för att utifrån patienternas behov kunna anpassa och vidareutveckla uppföljningen och det stöd patienter behöver. Kunskapen kan också bidra till att nya problem lyfts fram och att den dagliga omvårdnaden utvecklas. Jag önskar tillstånd till Er dataregistrering av intensivvårdspatienter mr att kunna inkludera patienter i studien som behandlats mer än 24 timmar i ventilator på IVA i Malmö och Lund. Intensivvårdssjuksköterska Eva Åkerman Studerande Sjuksköterska Eva Åkerman Tel: , Handledare Universitetslektor Anetth Granberg-Axell Institutionen mr omvårdnad Tel: eller Tillstånd medgives mr intensivvårdssjuksköterska Eva Åkerman att genomföra studien. Verksamhetschef: Namnförtydligande: _ Tack för din medverkan 11

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Till dig som är anhörig till strokedrabbad

Till dig som är anhörig till strokedrabbad RIKS-STROKE The Swedish Stroke Register Till dig som är anhörig till strokedrabbad Följande frågor är riktade till dig som är anhörig till den strokedrabbade. Formuläret består av ett antal frågor som

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016

Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016 Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016 60 / 75 HP UPPSALA DISTANS 50%, CAMPUS 100%, CAMPUS 50% Specialistsjuksköterskeprogrammet är för dig som vill fördjupa dina kunskaper och självständigt ansvara

Läs mer

Riks-Stroke 1 års-uppföljning

Riks-Stroke 1 års-uppföljning RIKS-STROKE The Swedish Stroke Register Riks-Stroke 1 års-uppföljning Årligen insjuknar cirka 30 000 personer i stroke i Sverige. Det är mycket betydelsefullt att de som drabbas av stroke får en så bra

Läs mer

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? Lena von Koch Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, och Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska

Läs mer

Undersökning Sjukgymnastik PUK. Tidpunkt 2014-04

Undersökning Sjukgymnastik PUK. Tidpunkt 2014-04 Sammanfattande rapport VO Aktiv Fysioterapi Södra Undersökning Sjukgymnastik PUK Tidpunkt Ansvarig projektledare Anne Jansson Introduktion Om Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Indikator har

Läs mer

Närståendes besök hos patienter som vårdas på intensivvårdsavdelning. Thomas Eriksson Anestesi och intensivvårdssjuksköterska Universitetslektor

Närståendes besök hos patienter som vårdas på intensivvårdsavdelning. Thomas Eriksson Anestesi och intensivvårdssjuksköterska Universitetslektor Närståendes besök hos patienter som vårdas på intensivvårdsavdelning Thomas Eriksson Anestesi och intensivvårdssjuksköterska Universitetslektor Bakgrund Närståendes upplevelser väl undersökta Personalens

Läs mer

Hereditärt Angioödem i Sverige

Hereditärt Angioödem i Sverige BILAGA 2 Hereditärt Angioödem i Sverige (Sweha): ett nationellt samarbetsprojekt Frågorna har ställds direkt till barnet även om det är föräldrar som svarar på dem. Med Du menar vi barnet/ungdomen som

Läs mer

Upphovsrätt - tillgänglighet

Upphovsrätt - tillgänglighet Upphovsrätt - tillgänglighet SF-36 Hälsoenkät är försedd med copyright knuten till Medical Outcomes Trust (MOT), 20 Park Plaza, Suite 1014, Boston, MA 02116-4313 och till Sektionen för vårdforskning, Sahlgrenska

Läs mer

Vad tycker du om vården?

Vad tycker du om vården? 9068 Vad tycker du om vården? Denna enkät innehåller frågor om dina erfarenheter från den mottagning eller motsvarande som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt mottagningen.

Läs mer

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande

Läs mer

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study)

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne Stockholm 18 mars 213 Vad var AMOS? Kirugisk interventionsstudie med svår fetma Syfte Finns det några

Läs mer

Projektnr: P95/0182 HANDIKAPPINSTITUTET Projektrapport 1998 Box 510 162 15 VÄLLINGBY

Projektnr: P95/0182 HANDIKAPPINSTITUTET Projektrapport 1998 Box 510 162 15 VÄLLINGBY Projektnr: P9/18 HANDIKAPPINSTITUTET Projektrapport 1998 Box 1 1 1 VÄLLINGBY Projektansvariga: Kersti Samuelsson, Arbetsterapeut Johan Alinder, Överläkare Projektledare: Karoline Göterdal, Arbetsterapeut

Läs mer

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Åsa Hörnsten Universitetslektor Institutionen för omvårdnad Umeå universitet Vad är framgång? DIVA Diabetesintervention i Västerbotten

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

Skatteverket. Regionenkät Allmänheten 2004. Projekt nr 15687. Göteborg 2004-11-23. Kundansvarig: Jonas Persson. Projektledare: Matz Johansson

Skatteverket. Regionenkät Allmänheten 2004. Projekt nr 15687. Göteborg 2004-11-23. Kundansvarig: Jonas Persson. Projektledare: Matz Johansson Skatteverket Regionenkät Allmänheten 2004 Projekt nr 15687 Göteborg 2004-11-23 Kundansvarig: Jonas Persson Projektledare: Matz Johansson Dataansvarig: Jan Lundmark 1 Information om undersökningen Skatteverket

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Stjärnmodellen Analys Utvärdering Implementation Prototyper Krav Design 100326 Datainsamling

Läs mer

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd MIG riktlinjer för alla avdelningar Centrallasarettet, Växjö samt Länssjukhuset Ljungby. Ansvarig: Pär Lindgren, Anestesikliniken Kerstin Cesar, MIG-ALERT ansvarig 2010-05-19 1 Tidig identifiering av livshotande

Läs mer

Webbkollen.com ett uppföljningsverktyg som fungerar

Webbkollen.com ett uppföljningsverktyg som fungerar Webbkollen.com ett uppföljningsverktyg som fungerar Ett samarbete med olika kompetenser för att skapa metod, handledning, frågeställningar, webb och en användarvänlig portal för vårdens personal och chefer

Läs mer

Etiska överväganden i ST-projekt

Etiska överväganden i ST-projekt Etiska överväganden i ST-projekt Ulf Görman Etik Lunds universitet & Högskolan i Jönköping Vetenskaplig sekreterare Regionala etikprövningsnämnden i Lund Syftet med denna föreläsning Kursdeltagaren skall

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

Nätbaserat stöd för närstående till personer med psykisk ohälsa

Nätbaserat stöd för närstående till personer med psykisk ohälsa Nätbaserat stöd för närstående till personer med psykisk ohälsa Mötesplats välfärdsteknologi och e-hälsa, 2015-01-21 Sigrid Stjernswärd - Lunds universitet Sigrid Stjernswärd Source: 2015 National Suicide

Läs mer

Info till Dig som anhörig

Info till Dig som anhörig Info till Dig som anhörig Innehållsförteckning Presentation av intensiven (IVA) Vad är intensiven Information om vården Avdelningsansvariga Information om patientens tillstånd Besök Telefon / telefontider

Läs mer

I. Forskningspersonsinformation Vårdnadshavare

I. Forskningspersonsinformation Vårdnadshavare I. Forskningspersonsinformation Vårdnadshavare Erbjudande om behandling inom vetenskaplig studie Ni har möjlighet att delta i en studie där internetförmedlad kognitiv beteendeterapi (KBT) prövas för att

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Forskningsetikprövning varför och hur? Margareta Möller Vetenskaplig sekreterare

Forskningsetikprövning varför och hur? Margareta Möller Vetenskaplig sekreterare Forskningsetikprövning varför och hur? World Medical Association Declaration of Helsinki Recommendations guiding physicians in biomedical research involving human subjects. 18th WMA General Assembly, Helsinki,

Läs mer

KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI

KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI Med detta frågeformulär vill vi få mer kunskap kring hur uppsatsarbete och handledning upplevs och fungerar vid ämnet psykologi.

Läs mer

ICU-delirium och CAM-ICU Catharina Larsson, RN, CCRN, BNsc, MNsc

ICU-delirium och CAM-ICU Catharina Larsson, RN, CCRN, BNsc, MNsc ICU-delirium och CAM-ICU Catharina Larsson, RN, CCRN, BNsc, MNsc 1 Skånes universitetssjukhus SUS Kliniken för Intensivvård och Perioperativ medicin Malmö Malmö Lund Skånes universitetssjukhus är en del

Läs mer

GAMIAN-EUROPA ALLEUROPEISK UNDERSÖKNING OM FYSISK OCH PSYKISK HÄLSA

GAMIAN-EUROPA ALLEUROPEISK UNDERSÖKNING OM FYSISK OCH PSYKISK HÄLSA GAMIAN-EUROPA ALLEUROPEISK UNDERSÖKNING OM FYSISK OCH PSYKISK HÄLSA Vi vill uppmana dig att delta i detta ursprungliga forskningsprojekt. Du ska bara delta om du vill det. Om du väljer att inte delta kommer

Läs mer

E-hälsa, psykisk ohälsa och anhörigstöd. Sigrid Stjernswärd, leg ssk, dr med vet Lunds universitet

E-hälsa, psykisk ohälsa och anhörigstöd. Sigrid Stjernswärd, leg ssk, dr med vet Lunds universitet E-hälsa, psykisk ohälsa och anhörigstöd Sigrid Stjernswärd, leg ssk, dr med vet Lunds universitet Hälsovetenskapens dag, Lund, april 2014 NÄRSTÅENDE Familj Vänner Kollegor Betydelsefulla andra Börda/belastning

Läs mer

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods.

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag BORIS dagen 20 Nov 2014 Methods Interview derived data (at 5 yrs) from Göteborg and Malmö AMOS

Läs mer

Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret

Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret Ett flaggskepp bland svenska kvalitetsregister Johan Herlitz Professor i prehospital akutsjukvård i Västra Götaland Högskolan i Borås och Sahlgrenska universitetssjukhuset,

Läs mer

Riks-Stroke 1-årsuppföljning

Riks-Stroke 1-årsuppföljning 7707 iks-stroke -årsuppföljning Kvalitetsregistret iks-stroke kartlägger hur omhändertagandet efter strokeinsjuknandet fungerar. Frågorna i enkäten inriktas på hälsa och stöd efter sjukhusvistelsen samt

Läs mer

Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G

Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G Institutionen för hälsa och lärande Sjuksköterskeprogrammet Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G Kursansvariga OM124G Stina Thorstensson, stina.thorstensson@his.se

Läs mer

Uppföljning av mentorskap vid universitet och högskola 2010

Uppföljning av mentorskap vid universitet och högskola 2010 Uppföljning av mentorskap vid universitet och högskola 2010 Joakim Grausne 2011-03-03 ALL 2011/11 Innehållsförteckning Inledning... 2 Genomförande... 2 Frågor och urval... 2 Insamling... 3 Resultat...

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa LATHUND FÖR DATAINSAMLING Vi har sammanställt det här häftet för att du som anställd skall kunna ta reda på vad medverkan i Kupol innebär för

Läs mer

Kognition-Teknik. Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB

Kognition-Teknik. Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB Kognition-Teknik Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB Tekniska hjälpmedel för kognition Nytt begrepp Definieras som en teknisk

Läs mer

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige Sverige mot narkotika Seminarieblock E, kl. 10.15-11.00 2 oktober, 2015, Landskrona Adj professor Solvig Ekblad, Karolinska Institutet leg psykolog på Akademiskt

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

Har vårdmiljön betydelse för hälsa och återhämtning Evidensbaserad kunskap och patient outcome

Har vårdmiljön betydelse för hälsa och återhämtning Evidensbaserad kunskap och patient outcome Har vårdmiljön betydelse för hälsa och återhämtning Evidensbaserad kunskap och patient outcome Isabell Fridh Intensivvårdssjuksköterska, Fil Dr Ins7tu7onen för vårdvetenskap och hälsa Vårdvetenskap Vårdvetenskap

Läs mer

"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr

Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna? Lars-Eric Olsson Fil. Dr "Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, centrum för personcentrerad vård Personer är vi

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 19 juni 2013. SFS 2013:617 Utkom från trycket den 2 juli 2013 Regeringen föreskriver 1 att bilaga 1 och

Läs mer

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa LATHUND FÖR DATAINSAMLING Vi har sammanställt det här häftet för att du som anställd skall kunna ta reda på vad medverkan i Kupol innebär för

Läs mer

11. Behov av fortsatta studier

11. Behov av fortsatta studier 11. Behov av fortsatta studier Svenska studier Den aktuella genomgången visar att hemsjukvård utomlands med få undantag inte är jämförbar med svensk avancerad hemsjukvård. I Sverige har den avancerade

Läs mer

ARBETSMEDICINSK UTREDNING AV MOBBNING

ARBETSMEDICINSK UTREDNING AV MOBBNING ARBETSMEDICINSK UTREDNING AV MOBBNING Linköpingsmodellen! Stefan Blomberg, psykolog Charlotta Wigander, ST-läkare Arbets- och miljömedicin, Universitetssjukhuset, Linköping Definitioner Trakasserier Diskriminering

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits

OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits SAHLGRENSKA AKADEMIN OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen

Läs mer

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-

Läs mer

Forskningsprocessen i Landstinget Kronoberg

Forskningsprocessen i Landstinget Kronoberg FoU Kronoberg Rev 2014-09-15 Katarina Hedin Forskningsprocessen i Landstinget Kronoberg Forsknings- och utvecklingsarbetet inom Landstinget Kronoberg är omfattande och bedrivs både på FoU Kronoberg och

Läs mer

Diarienr: 11/2014. Fastställd av Pedagogiska kommittén 2014-01-08.

Diarienr: 11/2014. Fastställd av Pedagogiska kommittén 2014-01-08. Riktlinjer för vägledning och överväganden gällande undervisning i etik vid empiriska examensarbeten vid Röda Korsets Högskola på grund och avancerad nivå Diarienr: 11/2014 Fastställd av Pedagogiska kommittén

Läs mer

Metoder för datainsamling. Metoder för datainsamling. Kvalitativa intervjuer, urval. FoU-utbildning för närsjukvårdens medarbetare 2013-05-15

Metoder för datainsamling. Metoder för datainsamling. Kvalitativa intervjuer, urval. FoU-utbildning för närsjukvårdens medarbetare 2013-05-15 Metoder för datainsamling FoU-utbildning för närsjukvårdens medarbetare 2013-05-15 Tommy Holmberg Metoder för datainsamling Kvantitativ forskning Datainsamling Kvalitativ forskning Självrapporterad data

Läs mer

Teknisk rapport från NFO Infratest AB

Teknisk rapport från NFO Infratest AB Bilaga 1 Teknisk rapport från NFO Infratest AB Page 1 Riksskatteverket Regionenkät - Företag Projekt nr 14356 Göteborg 2003-12-18 Kundansvarig: Jonas Persson Dataansvarig: Jan Lundmark Information om undersökningen

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014. Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR

SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014. Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014 Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR Pågående Forsknings projekt 1. Vilken roll spelar kön för vårdprocessen av intensivvårdspatienter och

Läs mer

Forskningsetiska anvisningar för examens-

Forskningsetiska anvisningar för examens- Forskningsetiska anvisningar för examens- och uppsatsarbeten vid Högskolan Dalarna Beslut: UFN och UFL 2008-12-17 Revidering: Rektor 2013-12-20 Dnr: DUC 2010/687/90 Gäller fr o m: 2013-12-20 Ersätter:

Läs mer

Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården

Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården De 10 först anmälda erhåller boken Perspektiv på onkologisk vård av Maria Hellbom och Bibbi Thomé. Gå 4 betala för 3! Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården Cancerrelaterad smärta symtomkontroll

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Inbjudan till kurser. Kurs 4

Inbjudan till kurser. Kurs 4 Inbjudan till kurser Läkekonst för multisjuka och kroniskt sjuka patienter Fyra kurser om empati och engagemang i patienter med flera diagnoser eller långvarig sjukdom Kurserna vänder sig till läkare och

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Att ha svävat mellan liv och död

Att ha svävat mellan liv och död FoU-centrum Sida 0 av 43 Att ha svävat mellan liv och död En fenomenologisk hermeneutisk studie av akuta och livshotande sjuka patienters upplevelser och erfarenheter under tiden de återhämtar sig. Eskilstuna

Läs mer

Kompetensbeskrivning

Kompetensbeskrivning Riksföreningen för anestesi och intensivvård & SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING Kompetensbeskrivning legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot intensivvård Innehåll 2 Förord

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1 Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkohol är en viktigare riskfaktor än diabetes och astma för försämrad

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Sidfot

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Sidfot STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Nikola konferensen 10 oktober 2013 Margareta Hammarström Experter inom projektgruppen Margareta Hammarström, Södersjukhuset (ordförande) Gunnel Andersson,

Läs mer

Äldres sömn och omvårdnad för god sömn

Äldres sömn och omvårdnad för god sömn Äldres sömn och omvårdnad för god sömn Amanda Hellström Leg. Sjuksköterska, Doktorand i Vårdvetenskap Blekinge Tekniska Högskola, Lunds Universitet Handledare: Anna Condelius, Cecila Fagerström & Ania

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) Graduate Diploma in Psychiatric Care Specialist Nursing I 60 ECTS INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående

Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående VÄLKOMMEN Denna information är tänkt som en vägledning för dig under ditt besök hos oss. Är det något

Läs mer

Kursutvärdering Distans

Kursutvärdering Distans HT12 1SJ012 Ledarskap, pedagogik samverkan i sjuksköterskans yrkesutövning (7,5hp) V46-50 Enkätresultat Enkät: Status: Distans: Kursutvärdering stängd Datum: 2013-04-26 13:29:21 Aktiverade deltagare (HT12

Läs mer

Lokförares reaktioner på dödsolyckor på spåret

Lokförares reaktioner på dödsolyckor på spåret Lokförares reaktioner på dödsolyckor på spåret Det är inte ovanligt att lokförare drabbas av långvariga psykiska symtom efter att ha varit med om en dödsolycka på spåret. Effekterna kan ibland vara svåra

Läs mer

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år.

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år. Medborgardialog 2013 Putte i Parken Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Principer för medborgardialog... 4 2.2 Medborgardialogens aktiviteter under 2013... 4 3. Genomförande... 5 3.1 Medborgardialog

Läs mer

Forskningsläget nationell och internationell utblick

Forskningsläget nationell och internationell utblick Forskningsläget nationell och internationell utblick Monica Eriksson, PD, Docent Centrum för Salutogenes Institutionen för Omvårdnad, hälsa och kultur Högskolan Väst monica.eriksson@hv.se Handbook on

Läs mer

D-uppsats i Omvårdnad

D-uppsats i Omvårdnad D-uppsats i Omvårdnad Att få veta - En enkätstudie om intensivvårdssjuksköterskors behov av att följa upp utskrivna patienter FÖRFATTARE FRISTÅENDE KURS Kristofer Bjerså Omvårdnad Självständigt arbete

Läs mer

ESS 2006 Intervjuinstruktion.

ESS 2006 Intervjuinstruktion. ESS 2006 Intervjuinstruktion. Hur lever vi i Sverige och andra länder i Europa? Hur lever invånarna i olika europeiska länder sina liv? Vad anser man i olika viktiga samhällsfrågor och tycker man att politiker

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Kvalitet ur Patientens Perspektiv

Kvalitet ur Patientens Perspektiv 1 Kvalitet ur Patientens Perspektiv Bakgrund Avtal SU har sedan 1 april, 2002 avtal med Räddningstjänsten Storgöteborg och Falck Ambulans AB vad gäller ambulanstransporter inom SU: s upptagningsområde.

Läs mer

Projekt KLARA SVPL Strukturerat Vårdplaneringsmöte Samarbete SDF Örgryte-Härlanda verksamheten Medicin/Geriatrik/Akutmottagning Område 2, SU/Ö

Projekt KLARA SVPL Strukturerat Vårdplaneringsmöte Samarbete SDF Örgryte-Härlanda verksamheten Medicin/Geriatrik/Akutmottagning Område 2, SU/Ö Projekt KLARA SVPL Strukturerat Vårdplaneringsmöte Samarbete SDF Örgryte-Härlanda verksamheten Medicin/Geriatrik/Akutmottagning Område 2, SU/Ö Berith Kjellén, Eva-Karin Elkjaer, Roger Svensson, Ann-Charlotte

Läs mer

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett Färre trycksår med en bra arbetsmiljö Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett ett av tre sjukhus i Örebro län Specialistsjukvård Karlskoga lasarett Lindesbergs

Läs mer

Ansökan om registeruppgifter från kvalitetsregister för forskningsändamål

Ansökan om registeruppgifter från kvalitetsregister för forskningsändamål Registrets eller registercentrets logotyp/namn samt CPUA-myndigheten logotyp/namn Ansökan om registeruppgifter från kvalitetsregister för forskningsändamål Ansökan sänds till: Infoga aktuell kontaktinformation

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå Att vara professionell i gränslandet mellan livets svårigheter och psykisk sjukdom- vilken kunskap krävs för det? Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org

Läs mer

ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni 2015. Kent Löfgren. Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet

ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni 2015. Kent Löfgren. Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni 2015 Kent Löfgren Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet Självbestämmande och delaktighet Oslo 4 juni 2015 En fråga Är respekten för

Läs mer

Introduktion - Förklara hur intervjun går till - Påbörja ljudinspelningen

Introduktion - Förklara hur intervjun går till - Påbörja ljudinspelningen Bilaga 1 Svensk översättning: Föräldrar Denna guide är framtagen för att vägleda en semistrukturerad intervju. Syftet med intervjuguiden är att presentera öppna frågor så att deltagarna uppmuntras att

Läs mer

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01 LANDSTINGETS TANDVÅRDSSTÖD Anvisningar för psykiatrin Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. 2(8) Anvisningarna riktar sig främst till läkare och

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10.000-30.000 personer i Sverige av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer när man sitter i en bil

Läs mer

Medicinsk kontroll vid användning av handhållna vibrerande verktyg

Medicinsk kontroll vid användning av handhållna vibrerande verktyg Medicinsk kontroll vid användning av handhållna vibrerande verktyg enkätstudie om tillämpningen av reglerna i företagshälsor och företag Rapport 2011:13 Medicinsk kontroll vid användning av handhållna

Läs mer

Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman

Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Ca 140 000 personer - de flesta mycket gamla 5 % av befolkningen 65 år och äldre 40 % av befolkningen 90-95 år

Läs mer

Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare

Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare 2014-02-14 Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare 2014-02-14 Inledning Hälso- och sjukvården har under ett antal år använt elektroniska journalsystem

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer