Västsvenska paketet Uppföljningsplan

Transkript

1 Västsvenska paketet Uppföljningsplan Rapport 2011:2

2 Dokumenttitel: Västsvenska Paketet - Uppföljningsplan Rapport: 2011:2 Version 1.0 Utförande part: Göteborgs Stad, Trafikkontoret Kontaktperson: Karin Björklind

3 Förord Detta dokument redogör för den uppföljningsplan som utarbetats för det Västsvenska paketet. Arbetet med uppföljning och utvärdering av Västsvenska paketet sker inom ramen för arbetsgruppen Analys, utformning och utvärdering. Följande medlemmar inom arbetsområdet Utvärdering har arbetat med publikationen; Hilda Bengtsson, Karin Björklind (ansvarig för arbetsområdet), Alice Dahlstrand, Joakim Elfving, Alexander Hellervik, Ulla-Stina Ingemarsson och Mats Tjernkvist. Göteborg december 2011 Trafikverket Region Väst Västra Götalandsregionen Region Halland Göteborgs stad Göteborgsregionens kommunalförbund Västtrafik Västsvenska paketet 3

4

5 Innehåll Inledning Syfte 7 Intressenter och kommunikation Läsanvisning till uppföljningsplanen 1 Samhälle 1.1 Lokala arbetsmarknader - regionförstoring 1.2 Regionförtätning och regionförstärkning 1.3 Effekter på detaljhandeln 2 Attityd 2.1 Attityd till åtgärderna i Västsvenska Paketet (t ex trängselskatt) 2.2 Attityd till kollektivtrafiken, gång, cykel och bil 2.3 Upplevda problem i trafiken 2.4 Upplevd trängsel i vägtrafiken Trafik Resmönster - Färdmedelsfördelning Resmönster - Förändring av trafikanters resmönster Resmönster - Fördelning mellan bil och kollektivtrafik i utpekade stråk Kollektivtrafik - Punktlighet Kollektivtrafik - Pålitlighet Kollektivtrafik - Antal resor Kollektivtrafik Fullbelagda fordon Kollektivtrafik - Beläggning på pendelparkeringar Kollektivtrafik Utbud (Kapacitet i geografiska snitt) Gång och Cykel Cykelmängder Gång och Cykel - Gångtrafikmängder Biltrafik - Flöde i punkter Biltrafik Flöde av tunga fordon i punkter Biltrafik Trafikarbete, beläggningsgrad Näringslivets transporter Resmönster och transporttid för tung vägtrafik, svenska respektive utländska fordon Näringslivets transporter Flöde av godstrafik på järnväg Restider/Trängsel Restider och restidskvoter Restider/Trängsel Restid, trängsel och restidsosäkerhet på utpekade vägsträckor 54 4 Miljö 4.1 Påverkan av kväveoxider 4.2 Påverkan av partiklar 4.3 Utsläpp av koldioxid 4.4 Buller 5 Intäkter 5.1 Intäkter från trängselskatten 5.2 Debiteringsgrad 5.3 Teknisk funktion träffsäkerhet 5.4 Flerpassageregeln samt maxbelopp per dygn 5.5 Utländska fordon i trängselskattesnittet Västsvenska paketet 5

6

7 Inledning Syfte Detta dokument redogör för den uppföljningsplan som utarbetats för det Västsvenska paketet. Ett antal indikatorer har tagits fram inom huvudområdena Samhälle, Attityd, Trafik, Miljö och Intäkter. Arbetet har bedrivits inom samverkansorganisationen, där Göteborgs Stad Trafikkontoret samordnar arbetet. Uppföljningsplanen syftar till att följa upp Västsvenska paketets övergripande mål, effektmål och indikatorer. Västsvenska paketets mål beskrivs i rapporten Västsvenska paketet - Sammanställning av målen, Rapport 2011:1. Effekterna som kommer att mätas är i de flesta fall resultatet av flera åtgärder och uppföljningsplanen syftar inte till att följa upp effekterna av enskilda objekt i Västsvenska paketet. Dock kommer effekterna av införandet av trängselskatt att kunna bedömas relativt väl. De övergripande målen för Västsvenska paketet Större arbetsmarknadsregioner En attraktiv kärna och utveckling längs huvudstråken En konkurrenskraftig kollektivtrafik En god livsmiljö Kvaliteten för näringslivets transporter förbättras och stärker den internationella konkurrenskraften Utöver indikatorerna i detta dokument genomför Västsvenska paketets parter, inom respektive organisation, ytterligare mätningar och uppföljningar vilka kan komma att användas vid utvärderingarna. Några av dessa sammanställs i eget dokument 1. I dokumentet beskrivs de förutsättningar och omvärldsfaktorer som kommer vara av vikt att beakta vid utvärdering av Västsvenska paketets effekter. Intressenter och kommunikation Identifierade intressenter för uppföljningen och utvärderingen är politiker, allmänhet och verksamheter inom Västsvenska paketet parter. Med politiker avses politiker på alla nivåer, från regering till kommunala nämnder. Allmänhet omfattar även media. Uppföljningarna kommer att resultera i olika former av utvärderingar, vilket kan vara rapporter men också enklare webbaserade redovisningar. Omfattningen av utvärderingarna kommer att beskrivas i en Utvärderingsplan som är under framtagande. Bilden nedan 1 Under bearbetning Västsvenska paketet - Uppföljningsplan 7

8 illustrerar schematiskt sambanden mellan uppföljning, utvärdering och användning/kommunikation. Interna beslutsunderlag Extern kommunikation Utvärdering (rapporter, redovisningar) Utvärderingsplan Uppföljning (mått, indikatorer, mätdata) Uppföljningsplan Figur Schematiskt sambanden mellan uppföljning, utvärdering och användning/kommunikation. Läsanvisning till uppföljningsplanen Varje avsnitt i detta dokument följer en struktur för att beskriva den planerade uppföljningen. Denna struktur beskrivs nedan. Syfte Beskriver syftet med att uppföljningen. Bakgrund Ger en introduktion och bakgrund till uppföljningen. Indikatorer Beskriver de olika mått och indikatorer som kommer att tas fram för uppföljningen. Metod Beskriver den metod som används för att ta fram måtten. Redovisningsfrekvens Beskriver hur ofta måtten kommer att redovisas. Ansvarig Anger vilken organisation som är ansvarig för att måtten tas fram. 8 Västsvenska paketet - Uppföljningsplan

9 1 Samhälle 1.1 Lokala arbetsmarknader - regionförstoring Syfte Syftet är att följa upp hur de lokala arbetsmarknaderna i Västsverige utvecklas. Koppling till de övergripande målen Större arbetsmarknadsregioner Koppling till effektmål Övriga mål med indikatorn Att följa upp det nationella transportpolitiska funktionsmålet som bland annat preciseras Tillgängligheten förbättras inom och mellan regioner samt mellan Sverige och andra länder. Bakgrund En lokal arbetsmarknad bildas av ett antal kommuner där arbetspendlingen över kommungränserna ligger över vissa bestämda nivåer. Den lokala arbetsmarknaden får sitt namn efter den kommun som utgör det lokala centrat, dvs. den kommun där minst 80 procent av de sysselsatta som bor i kommunen också arbetar i sin bostadskommun och där största pendlingsströmmen till en enskild annan kommun inte överstiger 7,5 procent. Övriga kommuner till knyts till den kommun som tar emot den största pendlingsströmmen. Alla kommuner som själva inte utgör lokala centra knyts härigenom till ett lokalt centrum direkt eller via en annan kommun. Nedanstående texter är hämtade ur Statistiska Centralbyråns (SCBs) publikation Lokala arbetsmarknader egenskaper, utveckling och funktion. Lokala arbetsmarknader är en indelning som skapades i slutet av 1980-talet av SCB och lanserades 1991 i samarbete med dåvarande Expertgruppen för forskning om regional utveckling (ERU). Syftet med lokala arbetsmarknader (LA) är att kunna beskriva arbetsmarknaders funktionssätt för geografiska områden som är relativt oberoende av omvärlden med avseende på utbud och efterfrågan av arbetskraft. De lokala arbetsmarknaderna är således funktionella och kan förändras över tiden beroende på förändringar i pendlingsströmmarnas riktning och styrka. LA används för att beskriva regionförstoring. Detta uppstår exempelvis, när ytterligare en kommun införlivas i en redan bildad lokal arbetsmarknad. Mellan 1970 och 2006 har antalet lokala arbetsmarknader i landet mer än halverats, från 187 till 79. Nutek har i en prognos beräknat att antalet lokala arbetsmarknader kan komma att uppgå till endast 54 år Västsvenska paketet - Uppföljningsplan 9

10 Regionförstoring som begrepp har i första hand använts i utredningar och diskussioner om satsningar på infrastruktur. Bättre vägar och järnvägsförbindelser bör gynna pendling över allt längre avstånd och därmed bidra till regionförstoring. Frågan är dock om stora satsningar på nya järnvägar, broar och motorvägar automatiskt leder till kraftiga ökningar i pendlingsströmmarna och förändringar i pendlingsbeteendet bland de förvärvsarbetande. De flesta infrastrukturinsatser har dock haft stor påverkan på pendlingsströmmarna (Mälarbanan, Svealandsbanan, Öresundsbron etc.). Möjligheterna till ökad pendling för individer stärks vid förbättringar av infrastrukturen, men ibland saknas de viktigaste förutsättningar i form av befolkningsunderlag, efterfrågan på arbetskraft eller gynnsamma kulturella betingelser. Även i de fall satsningarna på infrastruktur har haft effekt och lett till en ökad pendling mellan kommuner och uppmätt regionförstoring, förekommer invändningar mot rådande utveckling. Exempelvis innebär den utökade trafikvolymen miljömässiga problem och de allt längre arbetsresorna kan innebära sociala problem för familjer. Den förhärskande uppfattningen tycks dock vara att regionförstoring är något positivt som ökar landets konkurrenskraft i den globala ekonomin. Faktorer som på ett positivt sätt sägs ha påverkats av regionförstoring och ofta förknippas med folkrika lokala arbetsmarknader är: konkurrens mellan företag möjligheter för företag att få arbetskraft med efterfrågad kompetens variation på utbudet av arbetsuppgifter möjligheter för både man och kvinna i familjer att kunna arbeta Indikatorn beskriver de lokala arbetsmarknadernas (LA) utbredning och befolkningsstorlek i Västra Götaland och Halland. De lokala arbetsmarknaderna bestäms utifrån arbetspendlingen mellan kommuner enligt SCB:s definition på följande sätt 2 : Steg 1: Bestämning av lokala centra Kommuner som i tillräckligt hög grad kan försörja sin egen förvärvsarbetande befolkning med jobb, klassas som självständiga kommuner och benämns lokala centra. Enligt de regler som tillämpas krävs för detta att minst 80 procent av de sysselsatta som bor i kommunen också arbetar i sin bostadskommun. Vidare får den största pendlingsströmmen till en enskild kommun inte överstiga 7,5 procent. Är dessa båda villkor uppfyllda klassas kommunen som självständig och utgör ett lokalt centrum i sin egen lokala arbetsmarknad. Det finns kommuner som inte uppfyller kravet på att vara självständiga men som trots det, tillsammans, klassificeras som lokala centra. Orsaken är att närbelägna kommuner kan ha ett stort ömsesidigt utbyte av arbetskraft och på grund av detta inte fyller kriterierna för självständighet. Tillsammans kan de då bilda ett gemensamt lokalt centrum, som utgör kärnan i en lokal arbetsmarknad. Steg 2: Bestämning av övriga kommuners LA-tillhörighet 2 Källa: Lokala arbetsmarknader - egenskaper, utveckling och funktion, SCB, Västsvenska paketet - Uppföljningsplan

11 När de självständiga kommunerna utsetts blir steg två att föra övriga kommuner till den kommun som tar emot den största pendlingsströmmen. Alla kommuner som själva inte utgör lokala centra knyts härigenom till ett lokalt centrum direkt eller indirekt och får ingå i dess lokala arbetsmarknad. Indelningen i LA är därmed fullbordad. Kommunerna i Halland återfinns år 2009 i två LA, Halmstad och Göteborg. Kommunerna i Västra Götaland återfinns i åtta LA, Göteborg, Borås, Trollhättan- Vänersborg, Lidköping-Götene, Skövde, Strömstad, Bengtsfors-Dals-Ed samt Karlstad (Åmål). Av de tio LA som har dubbla centra ligger alltså tre i Västra Götaland. Målet om att Göteborgs lokala arbetsmarknad skall omfatta 1, 5 miljoner invånare 2020 skall sättas i relation till 2009 års nivå på ca 1 miljon invånare. Det kan ske genom att Göteborgs LA utökas med flera kommuner och/eller att inflyttning sker till det ursprungliga LAområdet. Indikatorer De lokala arbetsmarknaderna(la) beskrivs med ingående kommuner och deras direkta eller indirekta koppling till det lokala centrat. Befolkningsstorleken anges som antal invånare i varje LA. Regionförstoringen definieras som förändringen av antal invånare i en LA under en period i förhållande till antal invånare i början av perioden. Regionförstoringen delas upp på befolkningsökning beroende på geografisk utvidgning och befolkningsökning beroende på ökad befolkningstäthet i LA i början av perioden. Definitionen för LA enligt SCB:s metod. Metod Uttag ur SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Redovisningsfrekvens Det finns möjlighet till årsvis redovisning (2014 och framåt). Eftersom källdata (RAMS) bland annat baseras på kontrolluppgifter och självdeklarationer finns en fördröjning (År 2011 finns 2009 års data tillgänglig). Ansvarig Västra Götalandsregionen Västsvenska paketet - Uppföljningsplan 11

12 1.2 Regionförtätning och regionförstärkning Syfte Syftet med indikatorn är att följa upp hur de lokala arbetsmarknaderna i Västsverige utvecklas. Koppling till de övergripande målen En attraktiv kärna och utveckling längs huvudstråken Koppling till effektmålen Övriga mål med indikatorn Att följa upp det nationella transportpolitiska funktionsmålet som preciseras Tillgängligheten förbättras inom och mellan regioner samt mellan Sverige och andra länder Bakgrund Vid sidan av regionförstoring har begreppen Regionförtätning och Regionförstärkning definierats och kvantifierats av SCB 3. Regionförtätning uppstår när antalet pendlare mellan kommuner i en lokal arbetsmarknad ökar. En stor positiv förtätning kan betraktas som en stabilisering av den lokala arbetsmarknaden. Förtätningar bör uppmärksammas eftersom de rimligtvis påverkar lokala arbetsmarknaders funktionssätt. Med regionförstärkning avses en ökningen av antalet pendlare till det lokala centrumet från övriga kommuner i den lokala arbetsmarknaden. Det är ett mått på styrkan i det lokala centrumets dragningskraft på övriga kommunerna i samma LA. För regionförtätning ligger exempelvis Göteborg på en nivå av 6,8 procent mellan vilket är den tredje högsta nivån i landet efter Stockholm och Malmö-Lund. Strömstad ligger på fjärde plats och Göteborg på femte plats i landet med ca 2,5 procent regionförstärkning mellan 1990 och Indikatorer Regionförtätning definieras som en ökning av det totala antalet pendlare mellan kommunerna i en lokal arbetsmarknad under en period i relation till den totala förvärvsarbetande nattbefolkningen vid periodens början. Om en lokal arbetsmarknad fått en förändrad kommunsammansättning under mätperioden, t.ex. genom att kommuner tillkommit eller försvunnit, bör beräkningarna göras utifrån sammansättningen vid periodens slut. Regionförstärkning är förändringen under en period av det totala antalet inpendlare till ett lokalt centrum från övriga kommuner i den lokala arbetsmarknaden i relation 3 Lokala arbetsmarknader - egenskaper, utveckling och funktion, SCB, Västsvenska paketet - Uppföljningsplan

13 Metod till dessa kommuners förvärvsarbetande bostadsbefolkning. Om regionförstärkningen mäts under en period under vilken det tillkommit eller försvunnit kommuner i den lokala arbetsmarknaden, görs beräkningarna utifrån den lokala arbetsmarknadens omfattning i slutet av perioden. Uttag ur SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Redovisningsfrekvens Årsvis redovisning (2014 och framåt). Eftersom källdata (RAMS) bland annat baseras på kontrolluppgifter och självdeklarationer finns en fördröjning (2011 finns 2009 års data tillgänglig) Ansvarig Västra Götalandsregionen Västsvenska paketet - Uppföljningsplan 13

14 1.3 Effekter på detaljhandeln Syfte Syftet är mäta geografiskt fördelade effekter på detaljhandeln. Koppling till de övergripande målen En attraktiv kärna och utveckling längs huvudstråken Koppling till effektmålen Frigjorda stadsytor Bakgrund De infrastrukturåtgärder som ingår i det Västsvenska paketet (VP) ger effekter i andra verksamheter utöver de direkta på transportsystemet. Då det finns en oro över hur framför allt trängselskattens införande kommer att påverka detaljhandelns utveckling (räknat i omsättning) är det viktigt att följa den, både innanför och utanför avgiftsgränsen. Satsningarna på kollektivtrafiken ger möjlighet för fler personer att komma in till Göteborgs centrum och trängselavgifter innebär minskad trängsel och ökad tillgänglighet för bilburna. Åtgärderna kan leda till substitutionseffekter, konsumenterna i regionen ändrar både mål och färdsätt för sina inköpsresor. Dessutom kan inköpsresorna förläggas till andra tider, både under dagen och under veckan. Inkomsteffekter kan förekomma i och med att den ökade kostnaden för trängselskatten ger minskat konsumtionsutrymme för varor och tjänster. En svårighet är att särskilja effekterna på omsättning av VP från andra faktorer såsom strukturomvandling inom detaljhandeln, konjunkturen och ombyggnader av butiker och/eller affärsområden. Det är därför viktigt att det samlas in information om både omsättning och förändringar inom detaljhandeln. En annan intressant fråga är hur detaljhandel påverkas i ett avgränsat område kring betalstationerna. Är det skillnader för verksamheter i betalstationernas närhet och skiljer det sig för olika typ av handel? Utöver förändringar i omsättning är det av intresse att undersöka om konsumenterna har ändrat sina inköpsvanor, genom en undersökning riktad till allmänheten. Då allmänheten i allt högre utsträckning väljer att inte medverka i undersökningar är det alltid viktigt att bedöma hur viktigt informationen är och om det finns alternativa informationskällor. Indikatorer Omsättning och omsättningsutveckling per månad för både sällanköpsvaruhandel och dagligvaruhandel inom olika geografiska områden. Konsumenters förändrade inköpsvanor (under utredning). 14 Västsvenska paketet - Uppföljningsplan

15 Metod Panelundersökning bestående av varuhus, köpcentrum och stråkbutiker både innanför och utanför avgiftszonen. I bedömningen av utvecklingen måste hänsyn tas till andra effekter såsom ombyggnader och renoveringar eller förändringar i koncept eller butiksbestånd. För konsumentundersökningen är metoden under utredning, men frågorna kan eventuellt inkluderas i en panelundersökning, där intervjupersonen valt att medverka. Redovisningsfrekvens Första kvartalet 2012 och 2013 dessutom årligen Ansvarig Göteborgs Stad, Trafikkontoret Västsvenska paketet - Uppföljningsplan 15

16

17 2 Attityd 2.1 Attityd till åtgärderna i Västsvenska Paketet (t ex trängselskatt) Syfte Syftet är att ta reda på allmänhetens åsikter om åtgärder inom Västsvenska Paketet som underlag för Redovisningsfrekvens. Koppling till övergripande målen Koppling till effektmålen Övriga mål med indikatorn Attitydmätningarna är ett viktigt komplement till övriga indikatorer som mer direkt kan kopplas till målen. Bakgrund Trafiken är en viktig del för att människors vardag ska fungera. Allmänheten har behov av fungerande trafik och deras syn på trafikfrågorna är av intresse för politiker och beslutsfattare. För en fungerande kommunikation behövs lyhördhet för allmänhetens åsikter. Indikatorer Metod Allmänhetens inställning till följande åtgärder inom Västsvenska Paketet. o Västlänken o Marieholmstunneln o Ny Göta Älvbro o Kollektivtrafiksatsningar i Västsverige o Trängselskatt i Göteborg Svarsalternativ: Mycket bra mycket dåligt SOM-institutets frågeformulär skickas ut under hösten och fältarbetet avslutas i februari året efter. SOM-institutets årliga mätning år 2011, 2012, 2013 Frågorna i SOM formuleras enligt: Följande är åtgärder inom Västsvenska paketet Vilken är Din åsikt om följande beslutade trafikåtgärder? Västlänken Västsvenska paketet - Uppföljningsplan 17

18 Marieholmstunneln Ny Göta Älvbro Kollektivtrafiksatsningar i Västsverige Trängselskatt i Göteborg Svarsalternativ: Mycket bra mycket dåligt Redovisningsfrekvens Maj/juni år 2012, 2013 och Ansvarig Trafikverket 18 Västsvenska paketet - Uppföljningsplan

19 2.2 Attityd till kollektivtrafiken, gång, cykel och bil Syfte Syftet är att mäta allmänhetens nöjdhet med att gå till fots, cykla, åka kollektivt och köra/åka bil samt om de övervägt att använda annat huvudsakligt färdmedel för att ta sig till arbete eller skola. Attitydmätningen ska bidra till förståelse för hur allmänheten uppfattar trafiksystemet och de val som människor gör. Resultaten kan visa på behov av fördjupade studier och vara ett underlag för dialog och kommunikation. Koppling till de övergripande målen En konkurrenskraftig kollektivtrafik En god livsmiljö Koppling till effektmålen En mer attraktiv kollektivtrafik med ökad kapacitet Ökad andel kollektivtrafik En minskad andel biltrafik till och i regionkärnan Snabba, trygga, enkla gång- och cykelresor Minskade utsläpp Minskat buller Frigjorda stadsytor och ett rikt stadsliv Bakgrund Trafiken är en viktig del för att människors vardag ska fungera. Allmänheten har behov av fungerande trafik och deras syn på trafikfrågorna är av intresse för politiker och beslutsfattare. För en fungerande kommunikation behövs lyhördhet för allmänhetens åsikter. Indikatorer Nöjdheten att i sin hemkommun ta sig fram på följande sätt. o Gå till fots o Cykla o Åka kollektivt o Köra bil Svarsalternativ: Fungerar mycket bra - fungerar mycket dåligt Hur många som övervägt att använda ett annat huvudsakligt färdmedel än det de nu använder för att ta sig till arbetet/skolan. Svarsalternativ: alternativa färdmedel Västsvenska paketet - Uppföljningsplan 19

20 Metod Allmänhetens nöjdhet med sin senaste kollektivtrafikresa Svarsalternativ: Mycket nöjd mycket missnöjd SOM-institutets frågeformulär skickas ut under hösten och fältarbetet avslutas i februari året efter. Frågorna i SOM formuleras enligt: 1 Har nöjd är du med möjligheterna att i din hemkommun ta dig fram på följande sätt? Gå till fots Cykla Åka kollektivt Köra bil Svarsalternativ: Fungerar mycket bra - fungerar mycket dåligt 2 Har du övervägt att använda dig av annat huvudsakligt färdmedel än det du nu använder för att ta dig till arbetet/skolan? Svarsalternativ: alternativa färdmedel 3 Om du tänker på din senaste resa med kollektivtrafiken, hur nöjd var du med den? Svarsalternativ: Mycket nöjd mycket missnöjd Även kollektivtrafikbarometern innehåller frågor om allmänhetens attityd till kollektivtrafiken och kan fungera som komplement till SOM-undersökningens frågor om attityd till kollektivtrafiken. Redovisningsfrekvens Resultaten från SOM blir tillgängliga i maj/juni år 2012, 2013 och Kollektivtrafikbarometern görs månadsvis och Svensk Kollektivtrafik sammanställer resultatet för riksgenomsnittet årligen i januari med tillgänglig rapport i februari varje år. Ansvarig Västtrafik och Trafikverket 20 Västsvenska paketet - Uppföljningsplan

21 2.3 Upplevda problem i trafiken Syfte Syftet är att undersöka medborgarnas upplevda problem på grund av trängsel i biltrafiken, framkomlighet med cykel, förseningar i kollektivtrafiken, buller, försämrad luftkvalitet, störningar från pågående väg- och järnvägsbyggen för att öka förståelsen för hur allmänheten uppfattar trafiksystemet och få ett bättre underlag för kommunikation. Koppling till de övergripande målen En attraktiv kärna och utveckling längs huvudstråken En god livsmiljö Koppling till effektmålen Minskade utsläpp Minskat buller En mer attraktiv kollektivtrafik med ökad kapacitet Bakgrund Trafiken är en viktig del för att människors vardag ska fungera. Allmänheten har behov av fungerande trafik och deras syn på trafikfrågorna är av intresse för politiker och beslutsfattare. För en fungerande kommunikation behövs lyhördhet för allmänhetens åsikter. Indikatorer Metod Allmänhetens upplevelse av följande faktorer som problem: o Trängsel i biltrafiken o Förseningar i kollektivtrafiken o Framkomlighet med cykel o Buller från trafiken o Försämrad luftkvalitet o Pågående väg- och järnvägsbyggen Svarsalternativ: Mycket stort problem - Inte alls ett problem SOM-institutets frågeformulär skickas ut under hösten och fältarbetet avslutas i februari året efter. SOM-institutets årliga mätning år 2011, 2012, 2013 Frågorna i SOM formuleras enligt: I vilken utsträckning uppfattar du följande som problem i trafiken i den kommun där du bor? Trängsel i biltrafiken Förseningar i kollektivtrafiken Framkomlighet med cykel Västsvenska paketet - Uppföljningsplan 21

22 Buller från trafiken Försämrad luftkvalitet Pågående väg- och järnvägsbyggen Svarsalternativ: Mycket stort problem - Inte alls ett problem Redovisningsfrekvens Maj/juni år 2012, 2013 och Ansvarig Trafikverket 22 Västsvenska paketet - Uppföljningsplan

23 2.4 Upplevd trängsel i vägtrafiken Syfte Syftet är att mäta allmänhetens och näringslivets upplevda trängsel i vägtrafiken som ett komplement till den uppmätta trängseln. Resultat kan användas som underlag för kommunikation. Koppling till de övergripande målen En attraktiv kärna och utveckling längs huvudstråken Kvaliteten för näringslivets transporter förbättras och stärker den internationella konkurrenskraften Koppling effektmålen Bakgrund Trafiken är en viktig del för att människors vardag ska fungera. Allmänheten har behov av fungerande trafik och deras syn på trafikfrågorna är av intresse för politiker och beslutsfattare. För en fungerande kommunikation behövs lyhördhet för allmänhetens åsikter. Indikatorer Allmänhetens upplevelse av följande faktorer som problem: o Trängsel i biltrafiken o Förseningar i kollektivtrafiken Svarsalternativ: Mycket stort problem - Inte alls ett problem Allmänhetens tilltro till att ta sig fram i tid med kollektivtrafiken Svarsalternativ: Instämmer helt tar helt avstånd Metod Näringslivets attityd till transportsystemets kvalitet SOM-institutets årliga mätning år 2011, 2012, 2013 samt kollektivtrafikbarometern. Frågorna i SOM formuleras enligt: I vilken utsträckning uppfattar du följande som problem i trafiken i den kommun där du bor? Trängsel i biltrafiken Förseningar i kollektivtrafiken Svarsalternativ: Mycket stort problem - Inte alls ett problem Västsvenska paketet - Uppföljningsplan 23

24 Frågorna i Kollektivtrafikbarometern formuleras enligt: Jag kan lita på att jag kommer fram i tid om jag åker kollektivt Svarsalternativ: Instämmer helt tar helt avstånd Frågorna till Näringslive Utöver frågorna till allmänheten genom SOM-institutets och Kollektivtrafikbarometerns frågor kommer en panelundersökning genomförs, där ledande befattningshavare inom åkerinäringen och hos operatörer av kombiterminaler (järnväg/lastbilstransport) intervjuas. Intervjuerna görs vid minst 2 tillfällen under hösten 2011 samt ett tillfälle efter trängselskatten införts. Redovisningsfrekvens Maj/juni år 2012, 2013 och Ansvarig Trafikverket 24 Västsvenska paketet - Uppföljningsplan

25 3 Trafik 3.1 Resmönster - Färdmedelsfördelning Syfte Syftet är att följa upp färdmedelsfördelningen mellan gångtrafik, cykeltrafik, kollektivtrafik och biltrafik, för personresor. Syftet är dessutom att följa upp K2020s 40-procentsmål. Koppling till de övergripande målen En konkurrenskraftig kollektivtrafik Koppling till effektmålen Ökad andel kollektivtrafik En minskad andel biltrafik till och i regionkärnan Bakgrund Västsvenska Paketet kommer att innebära att resvanorna förändras. Förändringarna kan innebära att tidpunkten för resan ändras, ett minskat antal resor men förhoppningsvis även att valet av färdmedel ändras, i första hand för personresor från bil till andra färdmedel. För personresor finns det ett speciellt intresse för resor till och från arbetet. Detta beror på att de flesta förflyttningarna sker under tidsperioden 7-9 samt och det är då det uppstår trängseln i trafiksystemet. Indikatorer Färdmedelsfördelning för totala personresandet på färdmedlen bil, kollektivtrafik, cykel och gång. Fördelningen på olika färdmedel totalt samt för: o Göteborgs stad och per stadsdel o Kranskommunerna Ale, Alingsås, Bollebygd, Borås, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mark, Mölndal, Orust, Partille, Stenungsund, Tjörn, Vårgårda. Öckerö. Färdmedelsfördelning för arbetsresor på färdmedlen bil, kollektivtrafik, cykel och gång. Fördelningen på olika färdmedel totalt samt för: o Göteborgs stad och per stadsdel o Kranskommunerna Ale, Alingsås, Bollebygd, Borås, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mark, Mölndal, Orust, Partille, Stenungsund, Tjörn, Vårgårda. Öckerö. Viss uppdelning av resultaten kommer att göras även på veckodagar samt helger och med avseende på demografisk profil. För uppföljning av målen i K2020 används fördelningen mellan bil och kollektivtrafik för resor till och från det geografiska område som beskrivs i målen för K2020. Västsvenska paketet - Uppföljningsplan 25

26 Metod Trafikräkningar av passerade fordon ger ingen information kring medborgarnas resande, deras ruttval eller eventuella kombinationsresor. För att få den informationen behövs det en individundersökning riktat till allmänheten, där respondenten får beskriva sitt resande i detalj. Alla resor under en dag anges med startpunkt, färdmedel, byte av färdmedel, målpunkt, längd, ärende mm. På detta sätt är det möjlighet att se på färdmedelsfördelning för olika typer av resande och geografiska områden, hur vanliga kombinationsresor är, om resandet skiljer sig mellan män och kvinnor mm. Undersökningen genomförs med hjälp tilläggsurval till den nationella resvaneundersökningen (RIKS-RVU). Bruttourvalet i Göteborgsregionen är personer. Då denna typ av undersökning är dyr att genomföra och att samma individ inte ingår vid flera undersökningstillfällen kan anpassningsstrategier för enskilda medborgarna inte bedömas. För detta krävs en kompletterande undersökning där samma person får redogöra för sitt resande vid upprepade tillfällen, se indikator 3.2 Redovisningsfrekvens Redovisning 2012 av situationen 2011 Redovisning 2015 av situation 2014 och förändringen från 2011 till 2014 Ansvarig Trafikkontoret 26 Västsvenska paketet - Uppföljningsplan

27 3.2 Resmönster - Förändring av trafikanters resmönster Syfte Syftet är att följa förändringen i resmönster på individnivå vilket ger en direkt koppling till målet i K2020 om att förändra resebeteende. Koppling till de övergripande målen En konkurrenskraftig kollektivtrafik Koppling till effektmålen Ökad andel kollektivtrafik En minskad andel biltrafik till och i regionkärnan Bakgrund För uppföljning av effekterna i trafiksystemet läggs stor vikt vid datainsamling som rör trafikanternas beteende; hur det förändras och vilka effekter detta får för kvaliteten i trafiksystemet. Här ingår till exempel trafikant- och fordonsräkningar, mätningar av reshastigheter och beläggning i kollektivtrafiken. Vissa typer av effekter av trängselskattens införande går inte att identifiera med hjälp av mätningar som aggregerats på detta sätt, men som kan spela stor roll i en analys av paketets måluppfyllelse. Det handlar då om ganska detaljerad information om medborgarnas anpassningsstrategier. Indikatorer I vilken utsträckning anpassar man sig till ökade kostnader för bilresor (trängselskatt): o Genom att minska antalet resor o Genom att byta målpunkt o Genom att samåka o Genom att byta till andra färdmedel o Hur berörs resor för olika ärenden o Hur påverkas män respektive kvinnor o Hur påverkas personer i olika åldrar, o Hur påverkas personer med olika ekonomiska förutsättningar och i olika delar av livscykeln o Hur påverkas resmönstret för boende i olika delar av regionen Metod Resvanepanel med ett urval av personer vars resande till och från arbetet går över trängselskattezonen, detta kan kompletteras med ett urval av andra personer för att få en bredare bild över medborgarnas resande. Samma person får vid flera tillfällen besvara frågor kring sitt resande, vilket möjliggör skattningar av medborgarnas anpassning. Västsvenska paketet - Uppföljningsplan 27

28 Redovisningsfrekvens 2013 Ansvarig Trafikkontoret 28 Västsvenska paketet - Uppföljningsplan

29 3.3 Resmönster - Fördelning mellan bil och kollektivtrafik i utpekade stråk Syfte Syftet är att följa effekterna av satsningarna med fokus på de fem primära stråken in mot kärnan. Koppling till de övergripande målen En konkurrenskraftig kollektivtrafik Koppling till effektmålen Ökad andel kollektivtrafik En minskad andel biltrafik till och i regionkärnan Bakgrund K2020 anger ett mål där kollektivtrafiken ska nå en marknadsandel på 40 procent till år En stor del av trafiken utförs på de fem primära stråken in mot Göteborg, varför det är av stort intresse att följa utvecklingen av fördelningen mellan bil- och kollektivtrafik i dessa stråk. Indikatorer Fördelningen mellan bil- och kollektivtrafikresor under förmiddagens maxtimmar utefter de fem primära stråken för resor som passerar in i området som omfattas av Göteborg, Partille och Mölndal. Metod För biltrafiken mäts flödet av personbilar till området som omfattas av Göteborg, Partille och Mölndal på E6 Norr (söder om Rödbomotet), E6 Syd (norr om Sandsjöbacka), E45 (söder om Surte), Rv40 (väster om Delsjömotet) och E20 (Jerikotunneln). Flödet räknas om till resor med hjälp av beläggningsgrader. För att beräkna antalet kollektivtrafikresor utefter stråken används Västtrafiks automatiska passagerarräknare på de avgångar och linjer som under förmiddagens maxtimmar som passerar in i området. Redovisningsfrekvens Årligen Ansvarig Trafikkontoret och Västtrafik Västsvenska paketet - Uppföljningsplan 29

30 3.4 Kollektivtrafik - Punktlighet Syfte Syftet är att ge ett mått på hur pålitlig kollektivtrafiken är, t ex hur säkert det är att bussen kommer i rätt tid till min hållplats och att jag kommer till min destination i rätt tid. Punktligheten bidrar till en attraktiv kollektivtrafik. Koppling till de övergripande målen En konkurrenskraftig kollektivtrafik Koppling till effektmålen En mer attraktiv kollektivtrafik med ökad kapacitet Ökad andel kollektivtrafik Bakgrund Punktlighet är viktig för kollektivtrafikens attraktivitet. Tidtabellen är ett löfte till resenärerna som måste hållas. Punktligheten är avgörande för resenärernas allmänna uppfattning av kollektivtrafiken. God punktlighet är avgörande för resor som utförs med byten. Följande parametrar påverkar kollektivtrafikens punktlighet: Linjens turtäthet. Högre turfrekvens leder till mer störningar. Kollektivtrafiken stör sig själv Antalet konfliktpunkter med andra trafikanter. Fler konfliktpunkter ger ytterligare störningar. Utbyggnad av garanterad framkomlighet, busskörfält, signalljusprioriteringar, påverkar punktligheten positivt. Tidtabellen, en alltför snäv tidtabell påverkar punktligheten negativt. Infrastrukturens kvalitet, bana, växlar, ställverk, kontaktledningar Indikatorer Metod För Spårvagn, Stadsbuss och Båt mäts punktligheten som andelen fordon som är: o Mycket tidig (mer än +3 min) o För tidig (+3 min till +0,5) o I rätt tid (+ 0,5 till -3 min) o Sen (-3 till -7) o Mycket sen (mer än -7 min) För pendeltåg mäts punktligheten som andelen av tågen som är i tid, dvs. inom 4 minuter jämfört med tidtabellen. För Västtåg och Öresundståg mäts punktligheten som andelen av tågen som är i tid, dvs. inom 6 minuter jämfört med tidtabellen. Mätningar görs på utförda turer. Uppgifter om punktlighet tas fram månadsvis. 30 Västsvenska paketet - Uppföljningsplan

31 För Spårvagn och Stadsbuss hämtas uppgifter om punktligheten ur interna system. Hela linjen mäts och resultatet visas sammanslaget i båda riktningarna. Tiden kan inte väljas, utan högtrafik och lågtrafik är förutbestämd. Eventuellt kommer punktligheten att kunna plockas ur interna system under andra halvan av I detta system är valmöjligheterna fler. Expressbuss: Punktligheten tas ur interna system. Här är valmöjligheterna större. Dock kan bara hela timmar väljas. Här kan ex riktning på linjen väljas. Pendeltåg: Trafikverket levererar uppgifter om punktligheten till Västtrafik idag. Västtåg: Trafikverket levererar uppgifter om punktligheten till Västtrafik idag. Öresundståg: Trafikverket levererar uppgifter om punktligheten. Vilka linjer ska mätas? Spårvagn samtliga linjer Stadsbuss samtliga stombusslinjer Expressbuss: Nuvarande expressbusslinjer Pendeltåg: Alingsåspendeln och Kungsbackapendeln (samt framtida Alependeln) Västtåg: Bohuståget, Tvåstad-Gbg, Skövde-Gbg, Borås-Gbg Öresundståg Eventuellt framtida privata aktörer Redovisningsfrekvens Månadsvis första kvartalet 2013 Kvartalsvis året ut Årligen 2012, 2014 och framåt Ansvarig Västtrafik Västsvenska paketet - Uppföljningsplan 31

32 3.5 Kollektivtrafik - Pålitlighet Syfte Syftet är att ge ett mått på hur pålitlig kollektivtrafiken är i form av att de turer som utlovats i tidtabellen faktiskt avgår. Pålitligheten bidrar till en attraktiv kollektivtrafik. Koppling till de övergripande målen En konkurrenskraftig kollektivtrafik Koppling till effektmålen En mer attraktiv kollektivtrafik med ökad kapacitet Ökad andel kollektivtrafik Bakgrund Utgångspunkten är att alla turer i tidtabellen skall köras. Tidtabellen är ett löfte till resenärerna som måste hållas. Inställda turer är mycket negativt för resenärerna. Följande parametrar påverkar kollektivtrafikens pålitlighet: Trafikföretagens underhåll av fordonen. Brist på underhåll leder till fler inställda turer. Trafikavtalens utformning. Höga viten leder till färre inställda turer Längre fordon och låggolvsbussar Fordon med alternativa bränslen Fordonens ålder Indikatorer Metod Antal och andel inställda turer per trafikavtal mäts på: o Spårvagn o Stadsbuss o Nuvarande Expressbusslinjer o Pendeltåg = Alingsåspendeln och Kungsbackapendeln (samt framtida Alependeln) o Västtåg = Bohuståget, Tvåstad - Göteborg, Skövde - Göteborg, Borås Göteborg o Öresundståg o Eventuellt framtida privata aktörer Spårvagn, Stadsbuss, Pendeltåg och Västtåg: Idag rapporterar entreprenörerna informationen till Västtrafik. Expressbuss: Uppgifter tas ur interna system. Pålitlighet/anmälningar = Antal och andel inställda turer per trafikavtal. Pålitlighet/anmälningar har samma betydelse, men har olika benämningar i olika system. I uppgifterna som Västtrafik tar ur interna system gällande pålitlighet/anmälningar, ingår 32 Västsvenska paketet - Uppföljningsplan

33 även de turer som går enligt tidtabell, men där föraren inte har loggat på. Turen registreras då som om den inte har avgått. Redovisningsfrekvens Månadsvis första kvartalet 2013 Kvartalsvis året ut Årligen 2012, 2014 och framåt Ansvarig Västtrafik Västsvenska paketet - Uppföljningsplan 33

34 3.6 Kollektivtrafik - Antal resor Syfte Syftet är att se hur resandeutvecklingen förändras över tid och framförallt visa hur satsningarna i kollektivtrafiken påverkar antalet resor. Koppling till de övergripande målen En konkurrenskraftig kollektivtrafik Koppling till effektmålen Ökad andel kollektivtrafik Bakgrund Enligt K2020s resandemål skall kollektivtrafikresandet fördubblas i Göteborg samt tredubblas till och från Göteborg. För perioden för innebär målet en resandeökning med 18 procent för Stadstrafiken och 27 procent för Regiontrafiken in mot Göteborg. Indikatorer Antal delresor per månad uppdelat på respektive trafikslag. Metod Mätning sker enligt Västtrafiks ordinarie sätt att mäta resandet, d v s antalet stämplingar korrigerat för stämplingsbenägenheten. Korrigeringen sker genom särskilda undersökningar av stämplingsbenägenheten och kommer att kompletteras med automatiska trafikanträkningar i vissa utvalda fordon. Upphandling av automatiskt trafikanträkningssystem pågår. Resandet redovisas månadsvis för Regiontrafiken och Göteborgs stadstrafik. Statistik kan även tas fram på linjenivå för dessa affärsområden. Resandet mäts för respektive trafikslag: Spårvagn Stadsbuss Nuvarande Expressbusslinjer Pendeltåg = Alingsåspendeln och Kungsbackapendeln (samt framtida Alependeln) Västtåg = Bohuståget, Tvåstad - Göteborg, Skövde - Göteborg, Borås Göteborg Öresundståg Eventuellt framtida privata aktörer Redovisningsfrekvens Månadsvis första kvartalet 2013 Kvartalsvis året ut 34 Västsvenska paketet - Uppföljningsplan

35 Årligen 2012, 2014 och framåt Ansvarig Västtrafik Västsvenska paketet - Uppföljningsplan 35

36 3.7 Kollektivtrafik Fullbelagda fordon Syfte Syftet är att ge ett mått på hur attraktiv (komfort under resan), trafiksäker (stående passagerare på fordonen) och pålitlig (att komma med på turen) kollektivtrafiken är. Framförallt avser indikatorn regiontrafik med buss och tåg. Koppling till de övergripande målen En konkurrenskraftig kollektivtrafik Koppling till effektmålen En mer attraktiv kollektivtrafik med ökad kapacitet Ökad andel kollektivtrafik Bakgrund För att klara K2020s resandemål krävs att kollektivtrafiken är attraktiv. Inriktningen bör vara att erbjuda sittplats i den regionala trafiken in mot Göteborg. Även stadstrafiken i Göteborg bör kunna erbjuda sittplats i större utsträckning än idag. Indikatorer Antal och andel fullbelagda fordon för den regionala trafiken. Metod From våren 2012 kommer antal fullbelagda fordon att ingå i trafikföretagens månadsrapportering till Västtrafik. Månadsrapporteringen sker per avtal. Eventuellt kan även Öresundstågen tas med. Redovisningsfrekvens Årligen Ansvarig Västtrafik 36 Västsvenska paketet - Uppföljningsplan

37 3.8 Kollektivtrafik - Beläggning på pendelparkeringar Syfte Syftet med pendelparkeringar är att öka tillgängligheten till kollektivtrafiken och möjligheten att kombinera flera färdmedel. Inom Västsvenska Paketet görs satsningar på kollektivtrafiken i de fem huvudstråken och pendelparkeringar utgör anslutningar till dessa stråk. Indikatorn visar beläggningsgraden på pendelparkeringarna. Koppling till de övergripande målen Större arbetsmarknadsregioner En attraktiv kärna och utveckling längs huvudstråken En konkurrenskraftig kollektivtrafik Koppling till effektmålen En mer attraktiv kollektivtrafik med ökad kapacitet Ökad andel kollektivtrafik En minskad andel biltrafik till och i regionkärnan Bakgrund För att klara K2020s resandemål krävs att det blir lättare att ta bilen till kollektivtrafiken. I dag finns ca pendelparkeringsplatser i GR-området. I samband med K2020 bedöms att antalet bör öka till ca platser. Faktorer som påverkar beläggningen: Invånarnas intresse av att ansluta med bil till kollektivtrafiken, (trygghet och resbenägenhet) kollektivtrafikens turtäthet och snabbhet jämfört med bilen storleken på parkeringsavgiften i Göteborg antalet p-platser vid respektive pendelparkering att pendelparkeringarna byggs i strategiska lägen finansiering av anläggningskostnad Indikatorer Metod Antalet parkerade bilar och cyklar vid utvalda pendelparkeringar. Antal parkerade bilar och cyklar i förhållande till respektive pendelparkerings kapacitet. Beräkna beläggningsgraden för bilar och cyklar på utvalda pendelparkeringar vid en viss tidpunkt. Vardagar, måndag torsdag, mellan 9.00 och är lämpligast. Skolorna ska ha börjat terminen och vädret ska fortfarande tillåta cykling, september oktober är lämpliga inventeringsmånader. Västsvenska paketet - Uppföljningsplan 37

38 Nytillkommen kapacitet beskrivs för både bil och cykel. Inventering genomförs på följande sätt: Räkna målade platser och parkerade bilar. Räkna antal platser i cykelställ och parkerade cyklar. Räkna antal parkerade mopeder. Varje plats inventeras vid två olika tillfällen (olika vardagar). Mätningarna utförs: Månadsvis första kvartalet 2013, på vissa utvalda pendelparkeringar. En mätning på alla pendelparkeringar under hösten (september oktober) Årligen på hösten (september oktober) 2012, 2014 och framåt Redovisningsfrekvens Årligen Ansvarig Västtrafik 38 Västsvenska paketet - Uppföljningsplan

39 3.9 Kollektivtrafik Utbud (Kapacitet i geografiska snitt) Syfte Syftet är att mäta utbudet i form av antal sittplatser på turer i högtrafik i de fem huvudstråken. Koppling till de övergripande målen Större arbetsmarknadsregioner En attraktiv kärna och utveckling längs huvudstråken En konkurrenskraftig kollektivtrafik Koppling till effektmålen En mer attraktiv kollektivtrafik med ökad kapacitet Bakgrund För att klara K2020s resandemål krävs att kollektivtrafikens utbud i Göteborg fram till 2025 byggs ut med ca 80 procent och regiontrafiken in mot Göteborg med ännu mer. Redan till 2013 krävs förhållandevis stora utbudsökningar för att klara att ta emot procent resandeökning. Indikatorer Metod Antalet sittplatser som passerar in i området som omfattas av Göteborg, Mölndal och Partille under maxtimmen 06:45 08:15 på vardagar Det är komplicerat att mäta utbud och kapacitet i stråk. Det är bättre att välja olika geografiska snitt, exempelvis mellan olika hållplatser. Eftersom K2020 fokuserar på resandet till och från Göteborg i fem utpekade stråk, väljs kommungränsen som snitt i respektive stråk. Mätningarna avser antal sittplatser som passerar detta snitt under maxtimmen 06:45 08:15 vardagar. Då utbudet förändras i samband med tidtabellskifte kommer mätningen kommer att genomföras en gång per år. För vart och ett av de fem stråken beräknas antalet linjer och sittplatser som passerar över E6 Norr (väg: Eriksdal/Rödbomotet, bana: Ytterby Station), E45 (väg och bana: Agnesberg), E20 (väg: Jerikotunneln, bana: Jonsered Station), RV 40 (väg: Delsjömotet, bana: Mölnlycke station), E6 Syd (väg: Sandsjöbackamotet, bana: Anneberg). De linjer som passerar över detta snitt sammanställs och därefter tas tidtabellen för linjerna fram och antalet sittplatser summeras. Eventuellt kan även Öresundstågen tas med. Redovisningsfrekvens Årligen Ansvarig Västtrafik Västsvenska paketet - Uppföljningsplan 39

40 3.10 Gång och Cykel Cykelmängder Syfte Cykel är ett miljövänligt alternativ till bil för kortare och medellånga resor och möjliggör kombination med kollektivtrafik. Dessutom kan cykeltrafik avlasta kollektivtrafiken centralt där belastningen på kollektivtrafiken är hög. Målet är att cykelns andel av kortare och medellånga resor ska öka. Koppling till de övergripande målen En god livsmiljö Koppling till effektmålen Snabba, trygga, enkla gång- och cykelresor Frigjorda stadsytor Bakgrund Ett av målet är minskad trängsel i högtrafik, för att lyckas med det måste en del trafikanter byta till cykel där det är ett alternativ. Under 2010 introducerade Göteborgs Stad lånecykelsystemet Styr och Ställ. Detta system förväntas bidra till ett ökat cyklande i Göteborg. Indikatorer Metod Antalet cykelpassager i de permanenta mätstationerna i Göteborg, Mölndal och Partille för kvartal 2 och 3 (cykelperiod) samt kalenderår. Antalet utlånade cyklar i Styr och ställ mellan åren för kvartal 2 och 3. Cykelpassager i permanenta punkter mäts kontinuerligt med maskinell utrustning. Data från Styr och ställ -systemet. Redovisningsfrekvens Kvartalsvis redovisning av antalet cykelpassager i de fasta mätstationerna i Göteborg, Mölndal och Partille Kvartalsvis redovisning av förändringen av antalet utlånade cyklar i Styr och ställ Ansvarig Trafikkontoret 40 Västsvenska paketet - Uppföljningsplan

41 3.11 Gång och Cykel - Gångtrafikmängder Syfte En ökad kollektivtrafik medför att gående till och från bytes- och målpunkter ökar. Gångtrafik kan avlasta kollektivtrafiken centralt där belastningen på kollektivtrafiken är hög. Syftet med indikatorn är att mäta gångtrafikmängder runt stora bytespunkter i centrala Göteborg. Koppling till de övergripande målen En konkurrenskraftig kollektivtrafik Koppling till effektmålen Snabba, trygga, enkla gång- och cykelresor Frigjorda stadsytor Bakgrund För att nå målen med K2020 kommer utbudet av kollektivtrafiken att öka. Detta kommer att innebära att antalet gångresor att öka, speciellt vid kollektivtrafikens knutpunkter. Anledningen är både att resenärer skall ta sig till och från sin start- och målpunkt och för förflyttningar mellan färdmedel. Gående har historiskt inte varit i fokus för analyser av trafikmiljön, förutom inom trafiksäkerhetsområdet. En av anledningarna är att de gående anpassar sig efter trafikmiljön och att det sällan uppstår någon kapacitetsbrister. Planer för framtida stadsmiljö visar på ett nytt synsätt för trafikantgruppen gående, där deras utrymme i stadsmiljön är av allt större intresse. Indikatorer Antalet passager av gångtrafikanter in och ut från utvalda knutpunkterna under förmiddagens och eftermiddagens maxtimme. De knutpunkter som ingår är Nils Ericssons Terminalen/Centralstation/Hållplats Nordstan, Brunnsparken, Korsvägen och Hjalmar Brantingsplatsen. Metod Mätning med hjälp av fältpersonal som manuellt räknar gångpassager över angivna snitt runt knutpunkterna. Redovisningsfrekvens Årsvis Ansvarig Trafikkontoret Västsvenska paketet - Uppföljningsplan 41

42 3.12 Biltrafik - Flöde i punkter Syfte Syftet är att få en bild av omfördelningar av biltrafik till följd av trängselskatten och initiala åtgärder. Dessutom är syftet att följa biltrafikutvecklingen i stor samt att kunna identifiera behov av åtgärder i vägnätet. Vidare behövs trafikflödesmätningar för att kalibrera och validera de transportmodeller som används för utformning och analys av de planerade åtgärderna i Västsvenska Paketet. Koppling till de övergripande målen En attraktiv kärna och utveckling längs huvudstråken Koppling till effektmålen En minskad andel biltrafik till och i regionkärnan Bakgrund Med flöde av biltrafik avses antalet fordon som passerar en viss punkt under en given tidsperiod. Ett antal olika syften har identifierats som driver ett behov av att mäta biltrafikflödet. Uppföljning av trängsel En förväntad effekt av Västsvenska paketet är att trängseln kommer att minska. För att följa upp detta behöver trafikflödet mätas i ett antal intressanta punkter som ett komplement till restidskamerasystemet. Uppföljning av trafikarbete Inom uppföljningen av Västsvenska paketet kommer trafikarbetets utveckling från år till år att följas upp. En metod har utarbetats för att skatta trafikarbetets förändring i Göteborgsregionen med hjälp av ett antal trafikräknepunkter. Denna metod beskrivs närmare i avsnitt Uppföljning av trafikomfördelningar till följd av trängselskatten införande Införandet av trängselskatter kommer troligen att leda till att vissa bilister kommer att göra nya vägval för att undvika att betala trängselskatt. Detta kommer att leda till att trafiken kommer att öka på vissa vägar. En del av dessa vägar har ledig kapacitet att hantera ökad trafik medan det för andra vägar är mindre lämpligt med trafikökningar. Dessa vägar är viktiga att identifiera och följa upp genom att mäta både före och efter införandet av trängselskatt Med hjälp av prognoser med Sampers samt samtal med trafikplanerare har ett antal vägar identifierats som riskerar att få ökad trafik vid införandet av trängselskatt. Uppföljning av trafikomfördelningar till följd av initiala åtgärder Det är viktigt att följa upp omfördelning av trafik till följd av initiala åtgärder och större byggprojekt i centrala staden. Detta för att bättre kunna planera åtgärder och kunna svara på varför trafiken ökar på specifika gator. 42 Västsvenska paketet - Uppföljningsplan