Västsvenska paketet. Uppföljningsplan. Reviderad Rapport 2014:2

Transkript

1 Västsvenska paketet Uppföljningsplan Reviderad Rapport 2014:2

2 Dokumenttitel: Västsvenska Paketet - Uppföljningsplan Rapport: 2014:2 Utförande part: Göteborgs Stad, Trafikkontoret Kontaktperson: Karin Björklind

3 Förord Detta dokument redogör för den uppföljningsplan som utarbetats för det Västsvenska paketet. Dokumentet är en revidering av den ursprungliga uppföljningsplanen som togs fram under Arbetet med uppföljning och utvärdering av Västsvenska paketet sker inom ramen för arbetsgruppen Analys, utformning och utvärdering. Följande medlemmar inom arbetsområdet Utvärdering har arbetat med publikationen; Karin Björklind (ansvarig för arbetsområdet), Mats Tjernkvist. Fram till 2013 Alice Dahlstrand Hilda Bengtsson Joakim Elfving Alexander Hellervik Ulla-Stina Ingemarsson Från 2013 Hanna Björk Maria Coulianos Jennie Danielsson Göteborg februari 2014 Trafikverket Region Väst Västra Götalandsregionen Region Halland Göteborgs stad Göteborgsregionens kommunalförbund Västtrafik Västsvenska paketet 3

4

5 Innehåll Inledning 7 Syfte 7 Intressenter och kommunikation 7 Läsanvisning till uppföljningsplanen 8 Övergripande revideringar sedan Samhälle Lokala arbetsmarknader - regionförstoring Regionförtätning och regionförstärkning Effekter på detaljhandeln 15 2 Attityd Attityd till åtgärderna i Västsvenska Paketet (t ex trängselskatt) Attityd till kollektivtrafiken, gång, cykel och bil Upplevda problem i trafiken Upplevd trängsel i vägtrafiken 23 3 Trafik Resmönster - Färdmedelsfördelning Resmönster - Förändring av trafikanters resmönster Resmönster - Fördelning mellan bil och kollektivtrafik i utpekade stråk Kollektivtrafik - Punktlighet Kollektivtrafik - Pålitlighet Kollektivtrafik - Antal resor Kollektivtrafik Fullbelagda fordon Kollektivtrafik - Beläggning på pendelparkeringar Kollektivtrafik Utbud (Kapacitet i geografiska snitt) Gång och Cykel Cykelmängder Gång och Cykel - Gångtrafikmängder Biltrafik - Flöde i punkter Biltrafik Flöde av tunga fordon i punkter Biltrafik Trafikarbete, beläggningsgrad Näringslivets transporter Resmönster och transporttid för tung vägtrafik, svenska respektive utländska fordon Näringslivets transporter Flöde av godstrafik på järnväg Restider/Trängsel Restider och restidskvoter Restider/Trängsel Restid, trängsel och restidsosäkerhet på utpekade vägsträckor 59 4 Miljö Påverkan av kväveoxider Påverkan av partiklar Utsläpp av koldioxid Buller 69 5 Intäkter Intäkter från trängselskatten Debiteringsgrad 75 Västsvenska paketet 5

6 5.3 Teknisk funktion träffsäkerhet Flerpassageregeln samt maxbelopp per dygn Utländska fordon i trängselskattesnittet 79

7 Inledning Syfte Detta dokument redogör för den uppföljningsplan som utarbetats för det Västsvenska paketet. Ett antal indikatorer har tagits fram inom huvudområdena Samhälle, Attityd, Trafik, Miljö och Intäkter. Arbetet har bedrivits inom samverkansorganisationen, där Göteborgs Stad Trafikkontoret samordnar arbetet. Uppföljningsplanen syftar till att följa upp Västsvenska paketets övergripande mål, effektmål och indikatorer. Västsvenska paketets mål beskrivs i rapporten Västsvenska paketet- Sammanställning av målen, Rapport 2011:1. Effekterna som kommer att mätas är i de flesta fall resultatet av flera åtgärder och uppföljningsplanen syftar inte till att följa upp effekterna av enskilda objekt i Västsvenska paketet. Dock kommer effekterna av införandet av trängselskatt att kunna bedömas relativt väl. De övergripande målen för Västsvenska paketet Större arbetsmarknadsregioner En attraktiv kärna och utveckling längs huvudstråken En konkurrenskraftig kollektivtrafik En god livsmiljö Kvaliteten för näringslivets transporter förbättras och stärker den internationella konkurrenskraften Utöver indikatorerna i detta dokument genomför Västsvenska paketets parter, inom respektive organisation, ytterligare mätningar och uppföljningar vilka kan komma att användas vid utvärderingarna. I dokumentet beskrivs de förutsättningar och omvärldsfaktorer som kommer vara av vikt att beakta vid utvärdering av Västsvenska paketets effekter. Intressenter och kommunikation Identifierade intressenter för uppföljningen och utvärderingen är politiker, allmänhet och verksamheter inom Västsvenska paketet parter. Med politiker avses politiker på alla nivåer, från regering till kommunala nämnder. Allmänhet omfattar även media. Uppföljningarna kommer att resultera i olika former av utvärderingar, vilket kan vara rapporter men också enklare webbaserade redovisningar. Bilden nedan illustrerar schematiskt sambanden mellan uppföljning, utvärdering och användning/kommunikation. Västsvenska paketet - Uppföljningsplan 7

8 Interna beslutsunderlag Extern kommunikation Utvärdering (rapporter, redovisningar) Utvärderingsplan Uppföljning (mått, indikatorer, mätdata) Uppföljningsplan Figur Schematiskt sambanden mellan uppföljning, utvärdering och användning/kommunikation. Läsanvisning till uppföljningsplanen Varje avsnitt i detta dokument följer en struktur för att beskriva den planerade uppföljningen. Denna struktur beskrivs nedan. Syfte Beskriver syftet med uppföljningen. Bakgrund Ger en introduktion och bakgrund till uppföljningen. Indikatorer Beskriver de olika mått och indikatorer som kommer att tas fram för uppföljningen. Metod Beskriver den metod som används för att ta fram måtten. Redovisningsfrekevens Beskriver hur ofta måtten kommer att redovisas. Ansvarig Anger vilken organisation som är ansvarig för att måtten tas fram. Revideringar De revideringar som gjorts av uppföljningsplanen sedan den ursprungligen togs fram Västsvenska paketet - Uppföljningsplan

9 Övergripande revideringar sedan 2011 Sedan den ursprungliga uppföljningsplanen togs fram har ett antal planerade uppföljningar utgått helt. 3.3 Resmönster - Fördelning mellan bil och kollektivtrafik i utpekade stråk Uppföljningen senareläggs pga att införandet av kundräkningssystem är försenat från ursprunglig plan. En av svårigheterna ligger i att räkna kollektivtrafikresenärerna i stråken. Västtrafik har upphandlat ett kundräkningssystem, och från januari 2014 pågår arbetet med att installera utrustning i tåg och bussar. När dessa installationer är klara gäller att första året blir ett så kallat nollår för att få värden att utgå från och trimma in utrustning och dataleveranser. För buss blir nollåret våren 2014 våren 2015, och från hösten 2015 är planen att kunna börja använda siffrorna. För tåg är installationstid i fordonen längre, och nollåret börjar i december I december 2016 kan siffrorna från kundräkningssystemet börja användas. Under 2012 och 2013 genomfördes en resvanepanel där person tillfrågade om deras resmönster före och efter trängselskattes införande. Från den undersökningen går det att få viss information om fördelningen mellan bil och kollektivtrafik i stråken. Urvalet av respondenter är dock för litet för att kunna se förändringar mellan åren. Denna panelundersökning beskrivs under avsnitt Näringslivets transporter Resmönster och transporttid för tung vägtrafik, svenska respektive utländska fordon Ett FOI-projekt initierades av Trafikverket för att undersöka möjligheterna att utföra uppföljning av resmönster, restider för svenska respektive utländska fordon på vägnätet runt Göteborg. Pilotmätningar utfördes inom projektet. Data bedömdes dock för osäkert för att göra denna uppföljning storskaligt. Uppföljningen utgår därför i den reviderade uppföljningsplanen. Västsvenska paketet - Uppföljningsplan 9

10 1 Samhälle 1.1 Lokala arbetsmarknader - regionförstoring Syfte Syftet är att följa upp hur de lokala arbetsmarknaderna i Västsverige utvecklas. Koppling till de övergripande målen Större arbetsmarknadsregioner Koppling till effektmål Övriga mål med indikatorn Bakgrund Att följa upp det nationella transportpolitiska funktionsmålet som bland annat preciseras Tillgängligheten förbättras inom och mellan regioner samt mellan Sverige och andra länder. En lokal arbetsmarknad bildas av ett antal kommuner där arbetspendlingen över kommungränserna ligger över vissa bestämda nivåer. Den lokala arbetsmarknaden får sitt namn efter den kommun som utgör det lokala centrat, dvs. den kommun där minst 80 procent av de sysselsatta som bor i kommunen också arbetar i sin bostadskommun och där största pendlingsströmmen till en enskild annan kommun inte överstiger 7,5 procent. Övriga kommuner till knyts till den kommun som tar emot den största pendlingsströmmen. Alla kommuner som själva inte utgör lokala centra knyts härigenom till ett lokalt centrum direkt eller via en annan kommun. Nedanstående texter är hämtade ur Statistiska Centralbyråns (SCBs) publikation Lokala arbetsmarknader egenskaper, utveckling och funktion. Lokala arbetsmarknader är en indelning som skapades i slutet av 1980-talet av SCB och lanserades 1991 i samarbete med dåvarande Expertgruppen för forskning om regional utveckling (ERU). Syftet med lokala arbetsmarknader (LA) är att kunna beskriva arbetsmarknaders funktionssätt för geografiska områden som är relativt oberoende av omvärlden med avseende på utbud och efterfrågan av arbetskraft. De lokala arbetsmarknaderna är således funktionella och kan förändras över tiden beroende på förändringar i pendlingsströmmarnas riktning och styrka. LA används för att beskriva regionförstoring. Detta uppstår exempelvis, när ytterligare en kommun införlivas i en redan bildad lokal arbetsmarknad. Mellan 1970 och 2006 har antalet lokala arbetsmarknader i landet mer än halverats, från 187 till 79. Nutek har i en prognos beräknat att antalet lokala arbetsmarknader kan komma att uppgå till endast 54 år Västsvenska paketet - Uppföljningsplan

11 Regionförstoring som begrepp har i första hand använts i utredningar och diskussioner om satsningar på infrastruktur. Bättre vägar och järnvägsförbindelser bör gynna pendling över allt längre avstånd och därmed bidra till regionförstoring. Frågan är dock om stora satsningar på nya järnvägar, broar och motorvägar automatiskt leder till kraftiga ökningar i pendlingsströmmarna och förändringar i pendlingsbeteendet bland de förvärvsarbetande. De flesta infrastrukturinsatser har dock haft stor påverkan på pendlingsströmmarna (Mälarbanan, Svealandsbanan, Öresundsbron etc.). Möjligheterna till ökad pendling för individer stärks vid förbättringar av infrastrukturen, men ibland saknas de viktigaste förutsättningar i form av befolkningsunderlag, efterfrågan på arbetskraft eller gynnsamma kulturella betingelser. Även i de fall satsningarna på infrastruktur har haft effekt och lett till en ökad pendling mellan kommuner och uppmätt regionförstoring, förekommer invändningar mot rådande utveckling. Exempelvis innebär den utökade trafikvolymen miljömässiga problem och de allt längre arbetsresorna kan innebära sociala problem för familjer. Den förhärskande uppfattningen tycks dock vara att regionförstoring är något positivt som ökar landets konkurrenskraft i den globala ekonomin. Faktorer som på ett positivt sätt sägs ha påverkats av regionförstoring och ofta förknippas med folkrika lokala arbetsmarknader är: konkurrens mellan företag möjligheter för företag att få arbetskraft med efterfrågad kompetens variation på utbudet av arbetsuppgifter möjligheter för både man och kvinna i familjer att kunna arbeta Indikatorn beskriver de lokala arbetsmarknadernas (LA) utbredning och befolkningsstorlek i Västra Götaland och Halland. De lokala arbetsmarknaderna bestäms utifrån arbetspendlingen mellan kommuner enligt SCB:s definition på följande sätt 1 : Steg 1: Bestämning av lokala centra Kommuner som i tillräckligt hög grad kan försörja sin egen förvärvsarbetande befolkning med jobb, klassas som självständiga kommuner och benämns lokala centra. Enligt de regler som tillämpas krävs för detta att minst 80 procent av de sysselsatta som bor i kommunen också arbetar i sin bostadskommun. Vidare får den största pendlingsströmmen till en enskild kommun inte överstiga 7,5 procent. Är dessa båda villkor uppfyllda klassas kommunen som självständig och utgör ett lokalt centrum i sin egen lokala arbetsmarknad. Det finns kommuner som inte uppfyller kravet på att vara självständiga men som trots det, tillsammans, klassificeras som lokala centra. Orsaken är att närbelägna kommuner kan ha ett stort ömsesidigt utbyte av arbetskraft och på grund av detta inte fyller kriterierna för självständighet. Tillsammans kan de då bilda ett gemensamt lokalt centrum, som utgör kärnan i en lokal arbetsmarknad. Steg 2: Bestämning av övriga kommuners LA-tillhörighet 1 Källa: Lokala arbetsmarknader - egenskaper, utveckling och funktion, SCB, 2010 Västsvenska paketet - Uppföljningsplan 11

12 När de självständiga kommunerna utsetts blir steg två att föra övriga kommuner till den kommun som tar emot den största pendlingsströmmen. Alla kommuner som själva inte utgör lokala centra knyts härigenom till ett lokalt centrum direkt eller indirekt och får ingå i dess lokala arbetsmarknad. Indelningen i LA är därmed fullbordad. Kommunerna i Halland återfinns år 2009 i två LA, Halmstad och Göteborg. Kommunerna i Västra Götaland återfinns i åtta LA, Göteborg, Borås, Trollhättan- Vänersborg, Lidköping-Götene, Skövde, Strömstad, Bengtsfors-Dals-Ed samt Karlstad (Åmål). Av de tio LA som har dubbla centra ligger alltså tre i Västra Götaland. Målet om att Göteborgs lokala arbetsmarknad skall omfatta 1, 5 miljoner invånare 2020 skall sättas i relation till 2009 års nivå på ca 1 miljon invånare. Det kan ske genom att Göteborgs LA utökas med flera kommuner och/eller att inflyttning sker till det ursprungliga LAområdet. Indikatorer De lokala arbetsmarknaderna(la) beskrivs med ingående kommuner och deras direkta eller indirekta koppling till det lokala centrat. Befolkningsstorleken anges som antal invånare i varje LA. Regionförstoringen definieras som förändringen av antal invånare i en LA under en period i förhållande till antal invånare i början av perioden. Regionförstoringen delas upp på befolkningsökning beroende på geografisk utvidgning och befolkningsökning beroende på ökad befolkningstäthet i LA i början av perioden. Definitionen för LA enligt SCB:s metod. Metod Uttag ur SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Redovisningsfrekvens Ansvarig Det finns möjlighet till årsvis redovisning (2014 och framåt). Eftersom källdata (RAMS) bland annat baseras på kontrolluppgifter och självdeklarationer finns en fördröjning (År 2011 finns 2009 års data tillgänglig). Västra Götalandsregionen Revideringar Inga revideringar jämfört med den ursprungliga uppföljningsplanen. 12 Västsvenska paketet - Uppföljningsplan

13 1.2 Regionförtätning och regionförstärkning Syfte Syftet med indikatorn är att följa upp hur de lokala arbetsmarknaderna i Västsverige utvecklas. Koppling till de övergripande målen En attraktiv kärna och utveckling längs huvudstråken Koppling till effektmålen Övriga mål med indikatorn Bakgrund Att följa upp det nationella transportpolitiska funktionsmålet som preciseras Tillgängligheten förbättras inom och mellan regioner samt mellan Sverige och andra länder Vid sidan av regionförstoring har begreppen Regionförtätning och Regionförstärkning definierats och kvantifierats av SCB 2. Regionförtätning uppstår när antalet pendlare mellan kommuner i en lokal arbetsmarknad ökar. En stor positiv förtätning kan betraktas som en stabilisering av den lokala arbetsmarknaden. Förtätningar bör uppmärksammas eftersom de rimligtvis påverkar lokala arbetsmarknaders funktionssätt. Med regionförstärkning avses en ökningen av antalet pendlare till det lokala centrumet från övriga kommuner i den lokala arbetsmarknaden. Det är ett mått på styrkan i det lokala centrumets dragningskraft på övriga kommunerna i samma LA. För regionförtätning ligger exempelvis Göteborg på en nivå av 6,8 procent mellan vilket är den tredje högsta nivån i landet efter Stockholm och Malmö-Lund. Strömstad ligger på fjärde plats och Göteborg på femte plats i landet med ca 2,5 procent regionförstärkning mellan 1990 och Indikatorer Regionförtätning definieras som en ökning av det totala antalet pendlare mellan kommunerna i en lokal arbetsmarknad under en period i relation till den totala förvärvsarbetande nattbefolkningen vid periodens början. Om en lokal arbetsmarknad fått en förändrad kommunsammansättning under mätperioden, t.ex. genom att kommuner tillkommit eller försvunnit, bör beräkningarna göras utifrån sammansättningen vid periodens slut. 2 Lokala arbetsmarknader - egenskaper, utveckling och funktion, SCB, 2010 Västsvenska paketet - Uppföljningsplan 13

14 Metod Regionförstärkning är förändringen under en period av det totala antalet inpendlare till ett lokalt centrum från övriga kommuner i den lokala arbetsmarknaden i relation till dessa kommuners förvärvsarbetande bostadsbefolkning. Om regionförstärkningen mäts under en period under vilken det tillkommit eller försvunnit kommuner i den lokala arbetsmarknaden, görs beräkningarna utifrån den lokala arbetsmarknadens omfattning i slutet av perioden. Uttag ur SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Redovisningsfrekvens Ansvarig Årsvis redovisning (2014 och framåt). Eftersom källdata (RAMS) bland annat baseras på kontrolluppgifter och självdeklarationer finns en fördröjning (2011 finns 2009 års data tillgänglig) Västra Götalandsregionen Revideringar Inga revideringar jämfört med den ursprungliga uppföljningsplanen. 14 Västsvenska paketet - Uppföljningsplan

15 1.3 Effekter på detaljhandeln Syfte Syftet är mäta geografiskt fördelade effekter på detaljhandeln. Koppling till de övergripande målen En attraktiv kärna och utveckling längs huvudstråken Koppling till effektmålen Bakgrund Frigjorda stadsytor De infrastrukturåtgärder som ingår i det Västsvenska paketet (VP) ger effekter i andra verksamheter utöver de direkta på transportsystemet. Då det finns en oro över hur framför allt trängselskattens införande kommer att påverka detaljhandelns utveckling (räknat i omsättning) är det viktigt att följa den, både innanför och utanför avgiftsgränsen. Satsningarna på kollektivtrafiken ger möjlighet för fler personer att komma in till Göteborgs centrum och trängselavgifter innebär minskad trängsel och ökad tillgänglighet för bilburna. Åtgärderna kan leda till substitutionseffekter, konsumenterna i regionen ändrar både mål och färdsätt för sina inköpsresor. Dessutom kan inköpsresorna förläggas till andra tider, både under dagen och under veckan. Inkomsteffekter kan förekomma i och med att den ökade kostnaden för trängselskatten ger minskat konsumtionsutrymme för varor och tjänster. En svårighet är att särskilja effekterna på omsättning av VP från andra faktorer såsom strukturomvandling inom detaljhandeln, konjunkturen och ombyggnader av butiker och/eller affärsområden. Det är därför viktigt att det samlas in information om både omsättning och förändringar inom detaljhandeln. Indikatorer Omsättning och omsättningsutveckling per kvartal för både sällanköpsvaruhandel och dagligvaruhandel inom olika geografiska områden samt riket som helhet. Västsvenska paketet - Uppföljningsplan 15

16 Metod Data som används vid beräkningen av handelns försäljning och utveckling är: 1. Regional omsättningsstatistik (baserat på momsredovisning) från SCB på kvartalsnivå och uppdelat på områden. 2. Inrapportering av försäljningsstatistik på kvartalsnivå från ett flertal köpcentrum i de kommuner som ingår i mätningen. 3. Inrapportering av försäljningsstatistik på kvartalsnivå och uppdelat på områden från detaljhandelsföretag (t.ex. Ikea). Genom att väga samman de olika källorna beräknas handelns storlek och utveckling uppdelat på dagligvaror och sällanköpsvaror för var och en av de kommuner som ingår i mätningen. För Göteborgs stad redovisas uppgifterna uppdelat på området innanför respektive utanför avgiftszonen. Övriga kommuner utanför avgiftszonen redovisas på aggregerad nivå. Redovisningsfrekvens Ansvarig Kvartalsvis redovisning av omsättningen 2013 jämfört med Årsredovisning för hela året 2013 jämfört med 2012 redovisas efter sommaren Göteborgs Stad, Trafikkontoret Revideringar Sedan den ursprungliga uppföljningsplanen har den planerade panelundersökningen om förändrande inköpsvanor utgått. Detta pga att det bedömdes som svårt att få till en tillräckligt stor undersökning för att fånga de som faktiskt gör inköpsresor som passerar trängselskattesnittet. I den ursprungliga planen planerades separat uppföljning av omsättningen i butiker i närheten till trängselskattesnittet. Detta har utgått i den reviderade uppföljningsplanen då det inte bedömdes som möjligt att erhålla omsättningsstatistik på den detaljeringsgraden. I den ursprungliga planen planerades fortsatta redovisningar av omsättningen efter Dessa har utgått i den reviderade uppföljningsplanen. 16 Västsvenska paketet - Uppföljningsplan

17 2 Attityd 2.1 Attityd till åtgärderna i Västsvenska Paketet (t ex trängselskatt) Syfte Syftet är att ta reda på allmänhetens åsikter om åtgärder inom Västsvenska Paketet som underlag för kommunikation. Koppling till övergripande målen Koppling till effektmålen Övriga mål med indikatorn Attitydmätningarna är ett viktigt komplement till övriga indikatorer som mer direkt kan kopplas till målen. Bakgrund Trafiken är en viktig del för att människors vardag ska fungera. Allmänheten har behov av fungerande trafik och deras syn på trafikfrågorna är av intresse för politiker och beslutsfattare. För en fungerande kommunikation behövs lyhördhet för allmänhetens åsikter. Indikatorer Metod Allmänhetens inställning till följande åtgärder inom Västsvenska Paketet. o Västlänken o Marieholmstunneln o Ny Göta Älvbro o Kollektivtrafiksatsningar i Västsverige o Trängselskatt i Göteborg Svarsalternativ: Mycket bra mycket dåligt SOM-institutets frågeformulär skickas ut under hösten och fältarbetet avslutas i februari året efter. SOM-institutets årliga mätning år 2011, 2012, 2013 och Eventuellt förlängs deltagandet yttterligare. Frågorna i SOM formuleras enligt: Följande är åtgärder inom Västsvenska paketet Vilken är Din åsikt om följande beslutade trafikåtgärder? Västlänken Västsvenska paketet - Uppföljningsplan 17

18 Marieholmstunneln Ny Göta Älvbro Kollektivtrafiksatsningar i Västsverige Trängselskatt i Göteborg Svarsalternativ: Mycket bra mycket dåligt Redovisningsfrekvens Maj/juni året efter respektive mätning. Ansvarig Trafikverket Revideringar Vid beslut om den ursprungliga uppföljningsplanen var mätningar endast fram till och med 2013 beslutade. De trafikfrågor som kommit med i SOM-undersökningen kommer dock även fortsättningsvis vara kvar. 18 Västsvenska paketet - Uppföljningsplan

19 2.2 Attityd till kollektivtrafiken, gång, cykel och bil Syfte Syftet är att mäta allmänhetens nöjdhet med att gå till fots, cykla, åka kollektivt och köra/åka bil samt om de övervägt att använda annat huvudsakligt färdmedel för att ta sig till arbete eller skola. Attitydmätningen ska bidra till förståelse för hur allmänheten uppfattar trafiksystemet och de val som människor gör. Resultaten kan visa på behov av fördjupade studier och vara ett underlag för dialog och kommunikation. Koppling till de övergripande målen En konkurrenskraftig kollektivtrafik En god livsmiljö Koppling till effektmålen Bakgrund En mer attraktiv kollektivtrafik med ökad kapacitet Ökad andel kollektivtrafik En minskad andel biltrafik till och i regionkärnan Snabba, trygga, enkla gång- och cykelresor Minskade utsläpp Minskat buller Frigjorda stadsytor och ett rikt stadsliv Trafiken är en viktig del för att människors vardag ska fungera. Allmänheten har behov av fungerande trafik och deras syn på trafikfrågorna är av intresse för politiker och beslutsfattare. För en fungerande kommunikation behövs lyhördhet för allmänhetens åsikter. Indikatorer Nöjdheten att i sin hemkommun ta sig fram på följande sätt. o Gå till fots o Cykla o Åka kollektivt o Köra bil Svarsalternativ: Fungerar mycket bra - fungerar mycket dåligt Hur många som övervägt att använda ett annat huvudsakligt färdmedel än det de nu använder för att ta sig till arbetet/skolan. Svarsalternativ: Alternativa färdmedel Allmänhetens nöjdhet med sin senaste kollektivtrafikresa Svarsalternativ: Mycket nöjd mycket missnöjd Västsvenska paketet - Uppföljningsplan 19

20 Metod SOM-institutets frågeformulär skickas ut under hösten och fältarbetet avslutas i februari året efter. SOM-institutets årliga mätning år 2011, 2012, 2013 och Eventuellt förlängs deltagandet ytterligare. Frågorna i SOM formuleras enligt: 1 Hur nöjd är du med möjligheterna att i din hemkommun ta dig fram på följande sätt? Gå till fots Cykla Åka kollektivt Köra bil Svarsalternativ: Fungerar mycket bra - fungerar mycket dåligt. 2 Har du övervägt att använda dig av annat huvudsakligt färdmedel än det du nu använder för att ta dig till arbetet/skolan? Svarsalternativ: Alternativa färdmedel 3 Om du tänker på din senaste resa med kollektivtrafiken, hur nöjd var du med den? Svarsalternativ: Mycket nöjd mycket missnöjd Redovisningsfrekvens Maj/juni året efter respektive mätning. Ansvarig Trafikverket Revideringar Vid beslut om den ursprungliga uppföljningsplanen var mätningar endast fram till och med 2013 beslutade. De trafikfrågor som kommit med i SOM-undersökningen kommer dock även fortsättningsvis vara kvar. I den ursprungliga uppföljningsplanen planerades kompletterande sammanställningar av mätningar från kollektivtrafikbarometern. Västtrafik utför genom Kollektivtrafikbarometern mätningar löpande av resenärers nöjdhet med sin senaste kollektivtrafikresa. Kollektivtrafikbarometern görs månadsvis och Svensk Kollektivtrafik sammanställer resultatet för riksgenomsnittet årligen i januari med tillgänglig rapport i februari varje år. 20 Västsvenska paketet - Uppföljningsplan

21 2.3 Upplevda problem i trafiken Syfte Syftet är att undersöka medborgarnas upplevda problem på grund av trängsel i biltrafiken, framkomlighet med cykel, förseningar i kollektivtrafiken, buller, försämrad luftkvalitet, störningar från pågående väg- och järnvägsbyggen för att öka förståelsen för hur allmänheten uppfattar trafiksystemet och få ett bättre underlag för kommunikation. Koppling till de övergripande målen En attraktiv kärna och utveckling längs huvudstråken En god livsmiljö Koppling till effektmålen Bakgrund Minskade utsläpp Minskat buller En mer attraktiv kollektivtrafik med ökad kapacitet Trafiken är en viktig del för att människors vardag ska fungera. Allmänheten har behov av fungerande trafik och deras syn på trafikfrågorna är av intresse för politiker och beslutsfattare. För en fungerande kommunikation behövs lyhördhet för allmänhetens åsikter. Indikatorer Metod Allmänhetens upplevelse av följande faktorer som problem: o Trängsel i biltrafiken o Förseningar i kollektivtrafiken o Framkomlighet med cykel o Buller från trafiken o Försämrad luftkvalitet o Pågående väg- och järnvägsbyggen Svarsalternativ: Mycket stort problem - Inte alls ett problem SOM-institutets frågeformulär skickas ut under hösten och fältarbetet avslutas i februari året efter. SOM-institutets årliga mätning år 2011, 2012, 2013 och Eventuellt förlängs deltagandet ytterligare. Frågorna i SOM formuleras enligt: I vilken utsträckning uppfattar du följande som problem i trafiken i den kommun där du bor? Trängsel i biltrafiken Förseningar i kollektivtrafiken Västsvenska paketet - Uppföljningsplan 21

22 Framkomlighet med cykel Buller från trafiken Försämrad luftkvalitet Pågående väg- och järnvägsbyggen Svarsalternativ: Mycket stort problem - Inte alls ett problem Redovisningsfrekvens Maj/juni året efter respektive mätning. Ansvarig Trafikverket Revideringar Vid beslut om den ursprungliga uppföljningsplanen var mätningar endast fram till och med 2013 beslutade. De trafikfrågor som kommit med i SOM-undersökningen kommer dock även fortsättningsvis vara kvar. 22 Västsvenska paketet - Uppföljningsplan

23 2.4 Upplevd trängsel i vägtrafiken Syfte Syftet är att mäta allmänhetens och näringslivets upplevda trängsel i vägtrafiken som ett komplement till den uppmätta trängseln. Resultat kan användas som underlag för kommunikation. Koppling till de övergripande målen En attraktiv kärna och utveckling längs huvudstråken Kvaliteten för näringslivets transporter förbättras och stärker den internationella konkurrenskraften Koppling effektmålen Bakgrund Trafiken är en viktig del för att människors vardag ska fungera. Allmänheten har behov av fungerande trafik och deras syn på trafikfrågorna är av intresse för politiker och beslutsfattare. För en fungerande kommunikation behövs lyhördhet för allmänhetens åsikter. Indikatorer Allmänhetens upplevelse av följande faktorer som problem: o Trängsel i biltrafiken o Förseningar i kollektivtrafiken Svarsalternativ: Mycket stort problem - Inte alls ett problem Metod Näringslivets attityd till transportsystemets kvalitet SOM-institutets årliga mätning år 2011, 2012, 2013 och Eventuellt förlängs deltagandet ytterligare. Frågorna i SOM formuleras enligt: I vilken utsträckning uppfattar du följande som problem i trafiken i den kommun där du bor? Trängsel i biltrafiken Förseningar i kollektivtrafiken Svarsalternativ: Mycket stort problem - Inte alls ett problem Västsvenska paketet - Uppföljningsplan 23

24 Frågorna till Näringslivet Utöver frågorna till allmänheten genom SOM-institutets kommer en panelundersökning att genomföras, där ledande befattningshavare inom åkerinäringen och hos operatörer av kombiterminaler (järnväg/lastbilstransport) intervjuas. Intervjuerna görs vid minst två tillfällen under hösten 2011 samt under våren Redovisningsfrekvens Maj/juni året efter respektive SOM-mätning samt i samband med respektive panelundersökning Ansvarig Trafikverket Revideringar Vid beslut om den ursprungliga uppföljningsplanen var mätningar endast fram till och med 2013 beslutade. De trafikfrågor som kommit med i SOM-undersökningen kommer dock även fortsättningsvis vara kvar. I den ursprungliga uppföljningsplanen var ambitionen att man även skulle använda sig av Kollektivtrafikbarometern. Det visade sig dock vara svårt att få ut ett resultat för regional nivå, eftersom den görs nationellt. Eventuellt kan man jämföra SOM-institutets resultat med Kollektivtrafikbarometern och/eller Västtrafiks egna mätningar. 24 Västsvenska paketet - Uppföljningsplan

25 3 Trafik 3.1 Resmönster - Färdmedelsfördelning Syfte Syftet är att följa upp färdmedelsfördelningen mellan gångtrafik, cykeltrafik, kollektivtrafik och biltrafik, för personresor. Syftet är dessutom att följa upp K2020s 40-procentsmål. Koppling till de övergripande målen En konkurrenskraftig kollektivtrafik Koppling till effektmålen Bakgrund Ökad andel kollektivtrafik En minskad andel biltrafik till och i regionkärnan Västsvenska Paketet kommer att innebära att resvanorna förändras. Förändringarna kan innebära att tidpunkten för resan ändras, ett minskat antal resor men förhoppningsvis även att valet av färdmedel ändras, i första hand för personresor från bil till andra färdmedel. För personresor finns det ett speciellt intresse för resor till och från arbetet. Detta beror på att de flesta förflyttningarna sker under tidsperioden 7-9 samt och det är då det uppstår trängseln i trafiksystemet. Indikatorer Färdmedelsfördelning för totala personresandet på färdmedlen bil, kollektivtrafik, cykel och gång. Fördelningen på olika färdmedel totalt samt för: o Göteborgs stad och per stadsdel o Kranskommunerna Ale, Alingsås, Bollebygd, Borås, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mark, Mölndal, Orust, Partille, Stenungsund, Tjörn, Vårgårda. Öckerö. Färdmedelsfördelning för arbetsresor på färdmedlen bil, kollektivtrafik, cykel och gång. Fördelningen på olika färdmedel totalt samt för: o Göteborgs stad och per stadsdel o Kranskommunerna Ale, Alingsås, Bollebygd, Borås, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mark, Mölndal, Orust, Partille, Stenungsund, Tjörn, Vårgårda. Öckerö. Viss uppdelning av resultaten kommer att göras även på veckodagar samt helger och med avseende på demografisk profil. För uppföljning av målen i K2020 används fördelningen mellan bil och kollektivtrafik för resor till och från det geografiska område som beskrivs i målen för K2020. Västsvenska paketet - Uppföljningsplan 25

26 Metod Trafikräkningar av passerade fordon ger ingen information kring medborgarnas resande, deras ruttval eller eventuella kombinationsresor. För att få den informationen behövs det en individundersökning riktat till allmänheten, där respondenten får beskriva sitt resande i detalj. Alla resor under en dag anges med startpunkt, färdmedel, byte av färdmedel, målpunkt, längd, ärende mm. På detta sätt är det möjlighet att se på färdmedelsfördelning för olika typer av resande och geografiska områden, hur vanliga kombinationsresor är, om resandet skiljer sig mellan män och kvinnor mm. Undersökningen genomförs med hjälp tilläggsurval till den nationella resvaneundersökningen (RIKS-RVU). Bruttourvalet i Göteborgsregionen är personer. Då denna typ av undersökning är dyr att genomföra och att samma individ inte ingår vid flera undersökningstillfällen kan anpassningsstrategier för enskilda medborgarna inte bedömas. För detta krävs en kompletterande undersökning där samma person får redogöra för sitt resande vid upprepade tillfällen, se indikator 3.2 Redovisningsfrekvens Redovisning 2012 av situationen 2011 Redovisning 2015 av situation 2014 och förändringen från 2011 till 2014 Ansvarig Trafikkontoret Revideringar Inga revideringar jämfört med den ursprungliga uppföljningsplanen. 26 Västsvenska paketet - Uppföljningsplan

27 3.2 Resmönster - Förändring av trafikanters resmönster Syfte Syftet är att följa förändringen i resmönster på individnivå vilket ger en direkt koppling till målet i K2020 om att förändra resebeteende. Koppling till de övergripande målen En konkurrenskraftig kollektivtrafik Koppling till effektmålen Bakgrund Ökad andel kollektivtrafik En minskad andel biltrafik till och i regionkärnan För uppföljning av effekterna i trafiksystemet läggs stor vikt vid datainsamling som rör trafikanternas beteende; hur det förändras och vilka effekter detta får för kvaliteten i trafiksystemet. Här ingår till exempel trafikant- och fordonsräkningar, mätningar av reshastigheter och beläggning i kollektivtrafiken. Vissa typer av effekter av trängselskattens införande går inte att identifiera med hjälp av mätningar som aggregerats på detta sätt, men som kan spela stor roll i en analys av paketets måluppfyllelse. Det handlar då om ganska detaljerad information om medborgarnas anpassningsstrategier. Indikatorer Metod I vilken utsträckning anpassar man sig till ökade kostnader för bilresor (trängselskatt) : o Genom att minska antalet resor o Genom att byta målpunkt o Genom att samåka o Genom att byta till andra färdmedel o Hur berörs resor för olika ärenden o Hur påverkas män respektive kvinnor o Hur påverkas personer i olika åldrar, o Hur påverkas personer med olika ekonomiska förutsättningar och i olika delar av livscykeln o Hur påverkas resmönstret för boende i olika delar av regionen Resvanepanel med ett urval av personer vars resande till och från arbetet går över trängselskattezonen, detta kan kompletteras med ett urval av andra personer för att få en bredare bild över medborgarnas resande. Samma person får vid flera tillfällen besvara frågor kring sitt resande, vilket möjliggör skattningar av medborgarnas anpassning. Västsvenska paketet - Uppföljningsplan 27

28 Redovisningsfrekvens Redovisning under 2013 Ansvarig Trafikkontoret Revideringar Inga revideringar jämfört med den ursprungliga uppföljningsplanen. 28 Västsvenska paketet - Uppföljningsplan

29 3.3 Resmönster - Fördelning mellan bil och kollektivtrafik i utpekade stråk Revideringar Uppföljningen senareläggs pga att införandet av kundräkningssystem är försenat från ursprunglig plan. En av svårigheterna ligger i att räkna kollektivtrafikresenärerna i stråken. Västtrafik har upphandlat ett kundräkningssystem, och från januari 2014 pågår arbetet med att installera utrustning i tåg och bussar. När dessa installationer är klara gäller att första året blir ett så kallat nollår för att få värden att utgå från och trimma in utrustning och dataleveranser. För buss blir nollåret våren 2014 våren 2015, och från hösten 2015 är planen att kunna börja använda siffrorna. För tåg är installationstid i fordonen längre, och nollåret börjar i december I december 2016 kan siffrorna från kundräkningssystemet börja användas. Under 2012 och 2013 genomfördes en resvanepanel där person tillfrågade om deras resmönster före och efter trängselskattes införande. Från den undersökningen går det att få viss information om fördelningen mellan bil och kollektivtrafik i stråken. Urvalet av respondenter är dock för litet för att kunna se förändringar mellan åren. Denna panelundersökning beskrivs under avsnitt 3.2. Västsvenska paketet - Uppföljningsplan 29

30 3.4 Kollektivtrafik - Punktlighet Syfte Syftet är att ge ett mått på hur pålitlig kollektivtrafiken är, t ex hur säkert det är att bussen kommer i rätt tid till min hållplats och att jag kommer till min destination i rätt tid. Punktligheten bidrar till en attraktiv kollektivtrafik. Koppling till de övergripande målen En konkurrenskraftig kollektivtrafik Koppling till effektmålen Bakgrund En mer attraktiv kollektivtrafik med ökad kapacitet Ökad andel kollektivtrafik Punktlighet är viktig för kollektivtrafikens attraktivitet. Tidtabellen är ett löfte till resenärerna som måste hållas. Punktligheten är avgörande för resenärernas allmänna uppfattning av kollektivtrafiken. God punktlighet är avgörande för resor som utförs med byten. Följande parametrar påverkar kollektivtrafikens punktlighet: Indikatorer Metod Linjens turtäthet. Högre turfrekvens leder till mer störningar. Kollektivtrafiken stör sig själv Antalet konfliktpunkter med andra trafikanter. Fler konfliktpunkter ger ytterligare störningar. Utbyggnad av garanterad framkomlighet, busskörfält, signalljusprioriteringar, påverkar punktligheten positivt. Tidtabellen, en alltför snäv tidtabell påverkar punktligheten negativt. Infrastrukturens kvalitet, bana, växlar, ställverk, kontaktledningar För Spårvagn, Stombuss, Expressbus Stadsbuss och Båt mäts punktligheten som andelen fordon som är: o I rätt tid (+ 0,5 till -3 min) För pendeltåg mäts punktligheten som andelen av tågen som är i tid, dvs inom 4 minuter jämfört med tidtabellen. För Västtåg mäts punktligheten som andelen av tågen som är i tid, dvs inom 6 minuter jämfört med tidtabellen. Mätningar görs på utförda turer. Uppgifter om punktlighet tas fram månadsvis. För Spårvagn, Stombuss och Stadsbuss hämtas uppgifter om punktligheten ur interna system. Hela linjen mäts och resultatet visas sammanslaget i båda 30 Västsvenska paketet - Uppföljningsplan

31 riktningarna. Tiden kan inte väljas, utan högtrafik och lågtrafik är förutbestämd. Eventuellt kommer punktligheten att kunna plockas ur interna system under andra halvan av I detta system är valmöjligheterna fler. Expressbuss: Punktligheten tas ur interna system. Här är valmöjligheterna större. Dock kan bara hela timmar väljas. Här kan ex riktning på linjen väljas. Pendeltåg: Trafikverket levererar uppgifter om punktligheten till Västtrafik idag. Västtåg: Trafikverket levererar uppgifter om punktligheten till Västtrafik idag. Vilka linjer ska mätas? Spårvagn samtliga linjer Stadsbuss samtliga stombusslinjer Expressbuss: Nuvarande expressbusslinjer Pendeltåg: Alingsåspendlen, Kungsbackapendeln och Alependeln Västtåg: Bohuståget, Tvåstad-Gbg, Skövde-Gbg, Borås-Gbg Öresundståg Redovisningsfrekvens Månadsvis 2013 Kvartalsvis 2014 Ansvarig Västtrafik Revideringar Inga revideringar jämfört med den ursprungliga uppföljningsplanen. Västsvenska paketet - Uppföljningsplan 31

32

33 3.5 Kollektivtrafik - Pålitlighet Syfte Syftet är att ge ett mått på hur pålitlig kollektivtrafiken är i form av att de turer som utlovats i tidtabellen faktiskt avgår. Pålitligheten bidrar till en attraktiv kollektivtrafik. Koppling till de övergripande målen En konkurrenskraftig kollektivtrafik Koppling till effektmålen Bakgrund En mer attraktiv kollektivtrafik med ökad kapacitet Ökad andel kollektivtrafik Utgångspunkten är att alla turer i tidtabellen skall köras. Tidtabellen är ett löfte till resenärerna som måste hållas. Inställda turer är mycket negativt för resenärerna. Följande parametrar påverkar kollektivtrafikens pålitlighet: Indikatorer Metod Trafikföretagens underhåll av fordonen. Brist på underhåll leder till fler inställda turer. Trafikavtalens utformning. Höga viten leder till färre inställda turer Längre fordon och låggolvsbussar Fordon med alternativa bränslen Fordonens ålder Antal och andel inställda turer per trafikavtal mäts på: o Spårvagn o Expressbusslinjer (ett urval) o Stombussar o Pendeltåg = Alingsåspendlen, Kungsbackapendeln och Alependeln o Västtåg = Bohuståget, Tvåstad - Göteborg, Skövde - Göteborg, Borås Göteborg o Öresundståg Spårvagn, Stadsbuss, Pendeltåg och Västtåg: Idag rapporterar entreprenörerna informationen till Västtrafik. Expressbuss: Uppgifter tas ur interna system. Pålitlighet/anmälningar = Antal och andel inställda turer per trafikavtal. Pålitlighet/anmälningar har samma betydelse, men har olika benämningar i olika system. I uppgifterna som Västtrafik tar ur interna system gällande pålitlighet/anmälningar, ingår även de turer som går enligt tidtabell, men där föraren inte har loggat på. Turen registreras då som om den inte har avgått. Västsvenska paketet - Uppföljningsplan 33

34 Redovisningsfrekvens Ansvarig Västtrafik Revideringar Månadsvis 2013 Kvartalsvis 2014 Pålitligheten/genomförda turer har inte redovisats för alla bussar utan för visst urval av expressbussar samt alla nuvarande stombussar. 34 Västsvenska paketet - Uppföljningsplan

35 3.6 Kollektivtrafik - Antal resor Syfte Syftet är att se hur resandeutvecklingen förändras över tid och framförallt visa hur satsningarna i kollektivtrafiken påverkar antalet resor. Koppling till de övergripande målen En konkurrenskraftig kollektivtrafik Koppling till effektmålen Bakgrund Ökad andel kollektivtrafik Enligt K2020s resandemål skall kollektivtrafikresandet fördubblas i Göteborg samt tredubblas till och från Göteborg. För perioden för innebär målet en resandeökning med 18 procent för Stadstrafiken och 27 procent för Regiontrafiken in mot Göteborg. Indikatorer Metod Antal delresor per månad uppdelat på respektive trafikslag. Mätning sker enligt Västtrafiks ordinarie sätt att mäta resandet, d v s antalet stämplingar korrigerat för stämplingsbenägenheten. Korrigeringen sker genom särskilda undersökningar av stämplingsbenägenheten Resandet redovisas månadsvis för Regiontrafiken och Göteborgs stadstrafik. Statistik kan även tas fram på linjenivå för dessa affärsområden. Resandet mäts för respektive trafikslag: Tåg Västra Götalandsregionen Expressbussar Spårvagn Stombuss Öresundståg Totalt Göteborg Totalt Göteborgsregionen Totalt för Västra Götalandsregionen Redovisningsfrekvens Månadsvis 2013 Kvartalsvis 2014 Västsvenska paketet - Uppföljningsplan 35

36 Ansvarig Västtrafik Revideringar Viss revidering har gjorts i uppdelningen på trafikslag jämfört med den ursprungliga uppföljningsplanen. 36 Västsvenska paketet - Uppföljningsplan

37 3.7 Kollektivtrafik Fullbelagda fordon Syfte Syftet är att ge ett mått på hur attraktiv (komfort under resan), trafiksäker (stående passagerare på fordonen) och pålitlig (att komma med på turen) kollektivtrafiken är. Framförallt avser indikatorn regiontrafik med buss och tåg. Koppling till de övergripande målen En konkurrenskraftig kollektivtrafik Koppling till effektmålen Bakgrund En mer attraktiv kollektivtrafik med ökad kapacitet Ökad andel kollektivtrafik För att klara K2020s resandemål krävs att kollektivtrafiken är attraktiv. Inriktningen bör vara att erbjuda sittplats i den regionala trafiken in mot Göteborg. Även stadstrafiken i Göteborg bör kunna erbjuda sittplats i större utsträckning än idag. Indikatorer Metod Beläggningsgrad på pendeltåg Beläggningsgrad på utvalda expressbusslinjer Redovisningsfrekvens Ansvarig Västtrafik Revideringar Pendeltåg månadsvis 2013, kvartalsvis 2014 Utvalda expressbusslinjer månadsvis första halvåret 2013 Västtrafik har redovisat beläggningsgrad för pendeltåg månadsvis under För expressbusslinjer har beläggningsgraden även mätts manuellt månadsvis på utvalda linjer. Trafikföretagens månadsrapportering av fullbelagda fordon har inte genomförts, då trafikföretagen enbart rapporterar frånåkta resenärer.. Västsvenska paketet - Uppföljningsplan 37

38

39 3.8 Kollektivtrafik - Beläggning på pendelparkeringar Syfte Syftet med pendelparkeringar är att öka tillgängligheten till kollektivtrafiken och möjligheten att kombinera flera färdmedel. Inom Västsvenska Paketet görs satsningar på kollektivtrafiken i de fem huvudstråken och pendelparkeringar utgör anslutningar till dessa stråk. Indikatorn visar beläggningsgraden på pendelparkeringarna. Koppling till de övergripande målen Större arbetsmarknadsregioner En attraktiv kärna och utveckling längs huvudstråken En konkurrenskraftig kollektivtrafik Koppling till effektmålen Bakgrund En mer attraktiv kollektivtrafik med ökad kapacitet Ökad andel kollektivtrafik En minskad andel biltrafik till och i regionkärnan För att klara K2020s resandemål krävs att det blir lättare att ta bilen till kollektivtrafiken. I slutet av 2013 finns ca pendelparkeringsplatser i GR-området. I samband med K2020 bedöms att antalet bör öka till ca platser. Faktorer som påverkar beläggningen: Indikatorer Metod Invånarnas intresse av att ansluta med bil till kollektivtrafiken, (trygghet och resbenägenhet) kollektivtrafikens turtäthet och snabbhet jämfört med bilen storleken på parkeringsavgiften i Göteborg antalet p-platser vid respektive pendelparkering att pendelparkeringarna byggs i strategiska lägen finansiering av anläggningskostnad Antalet parkerade bilar och cyklar vid utvalda pendelparkeringar. Antal parkerade bilar och cyklar i förhållande till respektive pendelparkerings kapacitet. Beräkna beläggningsgraden för bilar och cyklar på utvalda pendelparkeringar vid en viss tidpunkt. Vardagar, måndag torsdag, mellan 9.00 och är lämpligast. Skolorna ska ha börjat terminen och vädret ska fortfarande tillåta cykling, september oktober är lämpliga inventeringsmånader. Västsvenska paketet - Uppföljningsplan 39

40 Nytillkommen kapacitet beskrivs för både bil och cykel. Inventering genomförs på följande sätt: Räkna målade platser och parkerade bilar. Räkna antal platser i cykelställ och parkerade cyklar. Räkna antal parkerade mopeder. Varje plats inventeras vid två olika tillfällen (olika vardagar). Mätningarna utförs: Månadsvis första kvartalet 2013, på vissa utvalda pendelparkeringar. Årligen på våren 2012, 2014 och framåt Redovisningsfrekvens Västtrafik har mätt beläggningsgrad på pendelparkeringar för bil månadsvis under första kvartalet 2013 och för cykel och för bil andra kvartalet Under hösten 2013 har ingen mätning genomförts då data från 2012 och våren 2013 ansågs tillräcklig. För 2014 planeras en större mätning under våren. Ansvarig Västtrafik Revideringar Inga revideringar jämfört med den ursprungliga uppföljningsplanen. 40 Västsvenska paketet - Uppföljningsplan

41 3.9 Kollektivtrafik Utbud (Kapacitet i geografiska snitt) Syfte Syftet är att mäta utbudet i form av antal sittplatser på turer i högtrafik i de fem huvudstråken. Koppling till de övergripande målen Större arbetsmarknadsregioner En attraktiv kärna och utveckling längs huvudstråken En konkurrenskraftig kollektivtrafik Koppling till effektmålen Bakgrund En mer attraktiv kollektivtrafik med ökad kapacitet För att klara K2020s resandemål krävs att kollektivtrafikens kapacitet i Göteborg fram till 2025 byggs ut med ca 80 procent och regiontrafiken in mot Göteborg med ännu mer. Redan till 2013 krävs förhållandevis stora utbudsökningar för att klara att ta emot procent resandeökning. Indikatorer Metod Antalet sittplatser som passerar in i området som omfattas av Göteborg, Mölndal och Partille under maxtimmen 07:00 09:00 på vardagar Det är komplicerat att mäta utbud och kapacitet i stråk. Det är bättre att välja olika geografiska snitt, exempelvis mellan olika hållplatser. Eftersom K2020 fokuserar på resandet till och från Göteborg i fem utpekade stråk, väljs kommungränsen som snitt i respektive stråk. Mätningarna avser antal sittplatser som passerar detta snitt under morgonen 07:00 09:00 samt eftermiddagen 15:00-18:00, i båda riktningarna under vardagar. Då utbudet förändras i samband med tidtabellskifte kommer mätningen att genomföras en gång per år. För vart och ett av de fem stråken beräknas antalet linjer och sittplatser som passerar över E6 Norr (väg: Eriksdal/Rödbomotet, bana: Ytterby Station) E45 (väg och bana: Agnesberg) E20 (väg: Jerikotunneln, bana: Jonsered Station) Rv 40 (väg: Delsjömotet, bana: Mölnlycke station) E6 Syd (väg: Sandsjöbackamotet, bana: Anneberg) Väg 190 Vädermotet Väg 158 Pilegårdsvägen Västsvenska paketet - Uppföljningsplan 41

42 Väg 190 Olofstorp Väster Götaälvbron Centralstationen Göteborg Alléstråket vid Hagakyrkan Södra vägen Järnvågen Övre Husargatan Polhemsplatsen De linjer som passerar över dessa snitt sammanställs och därefter tas tidtabellen för linjerna fram och antalet sittplatser summeras. Redovisningsfrekvens Ansvarig Västtrafik Årligen Revideringar Öresundstågen har utgått ur mätningarna. Utbudet har mätts i högtrafik vardagar kl 7-9 och kl 15-18, för båda riktningar. Mätningar har genomförts för datum och Västsvenska paketet - Uppföljningsplan

43 3.10 Gång och Cykel Cykelmängder Syfte Cykel är ett miljövänligt alternativ till bil för kortare och medellånga resor och möjliggör kombination med kollektivtrafik. Dessutom kan cykeltrafik avlasta kollektivtrafiken centralt där belastningen på kollektivtrafiken är hög. Målet är att cykelns andel av kortare och medellånga resor ska öka. Koppling till de övergripande målen En god livsmiljö Koppling till effektmålen Bakgrund Snabba, trygga, enkla gång- och cykelresor Frigjorda stadsytor Ett av målet är minskad trängsel i högtrafik, för att lyckas med det måste en del trafikanter byta till cykel där det är ett alternativ. Indikatorer Metod Antalet cykelpassager i de permanenta mätstationerna i Göteborg, Mölndal och Partille för kvartal 2 och 3 (cykelperiod) samt kalenderår. Cykelpassager i permanenta punkter mäts kontinuerligt med maskinell utrustning. Redovisningsfrekvens Ansvarig Trafikkontoret Revideringar Årsvis redovisning av antalet cykelpassager i de fasta mätstationerna i Göteborg, Mölndal och Partille I den ursprungliga uppföljningsplanen planerades redovisningar av statiskt från utlåningssystemet Styr och Ställ. Denna redovising utgår i den reviderade uppföljningsplanen. Redovisningsfrekvensen för statisk om cykelpassager har ändrats från kvartalsvis till årsvis.. Västsvenska paketet - Uppföljningsplan 43