TMALL 0141 Presentation v 1.0. FoI dagen portfölj 1 Ett energieffektivt transportsystem 30 september

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TMALL 0141 Presentation v 1.0. FoI dagen portfölj 1 Ett energieffektivt transportsystem 30 september"

Transkript

1 TMALL 0141 Presentation v 1.0 FoI dagen portfölj 1 Ett energieffektivt transportsystem 30 september

2 Program 09:20 09:30 Inledning Lars Nilsson, Urban Jonsson, TRV Energieffektiv planering 09:30-09:50 Branschens energi- och klimatarbete Johnny Kellner,Veidekke, 09:50 10:10 Energibesparingspotential inom järnvägen Mats Berg KTH 10:10 10:20 Klimatkalkyl Hanna Eklöf, TRV 10:20 10:50 Mingel Energieffektivt byggande och underhåll 10:50 11:00 Energieffektiv Tågföring Björn Ållebrand, TRV 11:00 11:10 Top of Rail Matthias Asplund, TRV 11:10 11:20 Energieffektivt driftområde Lina Nordin, Göteborgs Universitet 11:20 11:30 Halkfria vägar Jan Sundberg, JS Innova/Chalmers 11:30 12:30 Lunch 2

3 Program Energieffektiva fordon och transporter 12:30 12:40 Förbättrade egenskaper för gasdrivna tunga fordon - Magnus Lindgren,TRV 12:40 12:50 Gasbilars klimatpåverkan Petter Smeds, TRV 12:50 13:00 ITS System som styrmedel för ökad energieffektivitet Ellen Grumert, VTI 13:00 13:20 Järnväg, energieffektiv trafikering Lars Abrahamsson, KTH 13:20 13:50 Fika Framtida forskningsbehov 13:50 14:10 Energieffektivt vägtransportsystem Håkan Johansson, TRV 14:10 14:20 Information om Trafikverkets FoI Lars Nilsson, TRV 14:20-15:05 Trafikverkets forskningsbehov, bolla med kollegor om framtida utmaningar 15:05 15:35 Redovisning Lars Nilsson, Urban Jonsson, TRV 15:35 15:50 Framgångsrik FoI - Sven Hamrefors, Professor i innovationsteknik Mälardalens Högskola. 15:50 16:00 Avslutning Urban Jonsson 3

4 Program Branchens energi-och klimatarbete Energieffektiva fordon och transporter 12:30 12:40 Förbättrade egenskaper för gasdrivna tunga fordon - Magnus Lindgren,TRV 12:40 12:50 Gasbilars klimatpåverkan Petter Smeds, TRV 12:50 13:00 ITS System som styrmedel för ökad energieffektivitet Ellen Grumert, VTI 13:00 13:20 Järnväg, energieffektiv trafikering Lars Abrahamsson, KTH 13:20 13:50 Fika Framtida forskningsbehov 13:50 14:10 Energieffektivt vägtransportsystem Håkan Johansson, TRV Johnny Kellner, Veidekke 14:10 14:20 Information om Trafikverkets FoI Lars Nilsson, TRV 14:20-15:05 Trafikverkets forskningsbehov, bolla med kollegor om framtida utmaningar 15:05 15:35 Redovisning Lars Nilsson, Urban Jonsson, TRV 15:35 15:50 Framgångsrik FoI - Sven Hamrefors, Professor i innovationsteknik Mälardalens Högskola. 15:50 16:00 Avslutning Urban Jonsson 4

5 Klimatpåverkan och energianvändning vid byggprocessen Samarbetsprojekt mellan Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien och Sveriges Byggindustrier Delrapport från Almedalen juli 2014

6 Byggande, större klimatbov än personbilarna! Livscykelanalys (LCA) av hela byggprocessen

7 Medverkande och finansiärer för IVA- och SBUF-projektet Kungliga Vetenskapsakademien

8 Klimatpåverkan från hela byggprocessen en LCA-analys Källa: IVA, ÅF, KTH och IVL Byggprocessens klimatpåverkan i Sverige uppgår till 10 miljoner ton per år. 4 miljoner ton på husprojekt 6 miljoner ton på anläggning Anläggning svarar för den största andelen klimatpåverkan cirka 60 % och hus för 40 %.

9 LCA-beräkningarna utförda enligt bokföringsprincipen* = Indirekta effekter hur beslut kan påverka samhällets miljöbelastning. = Direkta effekter av sammansatta produkters LCA. Bild: ÅF och IVL * Beräkningarna har utförts enligt Europeiska standarden EN enligt bokförings LCA och med programmet Annavitor

10 LCA-beräkning från ett nytt flerbostadshus Referenshus: Blå Jungfrun i Hökarängen i Stockholm Bild: Svenska Bostäder

11 Livscykelinformation (LCA) (LCA) byggnad byggnad Produktion 1 Produktion 2 Driftfasen 50 år Rivningsskede Återvinning Uppströms Nedströms Ingår ej i beräkningarna Råmaterial Transport Tillverkning Transport Konstruktions-installation Användning/Drift Underhåll Reparation Utbyte (Bör vara uppströms) Renovering Energianvändning Vattenanvändning Rivning Transport Avfallshantering Sluthantering Återanvändnings-, Återvinnings- & Materialåtervinningspotential Bild: KTH

12 Flerbostadshus Bild: KTH Progno s Hög= Stockholms fjärrvärme och Nordisk residualelmix Medel = Svensk fjärrvärme med *Exklusive Nordisk elmix hushållsel blir Låg klimatbelastningen = Gävle mer fjärrvärme än med el med dubbelt hög andel så hög uppströms förnybart jämfört med nedströms

13 Flerbostadshus Garage belastar CO 2 ekv med ca 6,5 ton/lägenhet jämfört med markparkering eller cirka Ii 65 kg CO 2 / A temp *!! Grund scenario garag Garage e * A temp inkluderar BOA, trapphus, förråd och tekniska utrymmen som värms upp till mer än 10 grader Bild: KTH

14 Flerbostadshus uppströms Processer på byggplatsen Betong Processer utgör cirka 50 procent av materialflödet Bidrag från livscykelfaser till total klimatpåverkan uppströms. Klimatpåverkan från processer på byggarbetsplatsen. Källa: IVA, ÅF, KTH och IVL

15 Träytterväggar Är detta en optimal lösning ur klimatsynpunkt för hus inom fjärrvärmeområden med en stor andel förnybara bränslen? Kan ett NNE-byggnad * i relation till aktuella Boverkets byggregler (BBR) orsaka större utsläpp av växthusgaser på grund av ökade materialresursuttag jämfört med den lägre energianvändningen?? * NNE-byggnad = Nära nollenergi byggnad 55 kwh/m 2 jämfört med 90 kwh/m 2 A temp Bild: Paroc Vägg i passivhus U-värde: 0,09 W/m 2 K

16 Anläggningsprojekt Exempel på klimatpåverkan från Botniabanan. Ton CO 2-ekv / km Källa: IVA, ÅF, KTH och IVL

17 Energianvändning vid vägprojekt MWh/km samt procentuell fördelning. Källa: IVA, ÅF, KTH och IVL

18 Boverkets Byggregler (BBR) och Plan och Bygglagen (PBL) reglerar enbart det som sker nedströms under husets driftsfas Hållbarhetsfrågorna måste speglas i byggreglerna. Bild: Boverket

19 Elproduktion i Norden 160g CO 2-e per kwh Nordisk elmix korrigeras med import och export av el till närliggande länder men ej från Källa: IVA, ÅF, KTH och IVL övriga Europa. 327g CO 2-e per kwh Elvolym för Norden i årligt efterskott. Residualmixen består av den el som blir över när all el som spårats med hjälp av ursprungsgarantier räknats bort.

20 Utsläpp av växthusgaser - Europeisk el på marginalen Europas elnät är sammankopplat. Koldioxiden ser inga nationsgränser. 1) 1 kwh el = 650 gram CO 2 1) Referens: IVL januari Svensk Energi och Svensk Fjärrvärme, 2011 Elforsk 2007 Illustratör: Hans Sandqvist

21 Vad kan branschen göra direkt - några exempel: Tillverkning av asfalt vid lägre temperatur - Energiåtgången i asfaltverket blir 20 % lägre - Koldioxidutsläppen minskar med 30 % Återvinning av asfalt - Minskar utsläpp av CO 2 - Minskar energianvändningen Cementtillverkni ng Bidrar med 5 % av de globala CO 2 utsläppen

22 Vad kan branschen direkt göra - några exempel: Byggbodar Miljövänlig fjärrvärme i stället för el för både byggbodar och byggnadsuppvärmning under produktionstiden. Transporter Skulle alla tunga lastbilstransporter hålla legal hastighet blir besparingen ton CO 2 enligt Trafikverket. Slankare betongkonstruktione isoleringsmaterial Väggar med nya rt ex vacuumisolering. LEDbelysning och nattsläcknin g Solteknik

23 Utbildning av materialens klimatpåverkan nödvändig Inköparnas roll är väsentlig och måste öka Klimat Ledningens medverkan och stöd en väsentlig förutsättning. Inköp måste medverka tidigt i processen. Krav på materialtillverkare måste sättas för att få en förändring.

24 Regeringsbeslut IV: S2014/6522/PBB Regeringen uppdrar åt Boverket att utreda forsknings- och kunskapsläget angående byggnaders klimatpåverkan utifrån ett livscykelperspektiv. Boverket ska särskilt att ta del av ett antal rapporter som belyser frågan, däribland IVA och Sveriges Byggindustriers rapport Klimatpåverkan från byggprocessen som visade att utsläppen från byggfasen, inklusive materialtillverkning årligen är större än utsläppen från biltrafiken.

25 Miljöinvesteringar är långsiktiga Syftet med FoU-projektet är att skapa debatt och uppmärksamma vad branschen har rådighet över Vi har ett ansvar för kommande generationer

26 Program Energieffektiva fordon och transporter 12:30 12:40 Förbättrade egenskaper för gasdrivna tunga fordon - Magnus Lindgren,TRV 12:40 12:50 Gasbilars klimatpåverkan Petter Smeds, TRV 12:50 13:00 ITS System som styrmedel för ökad energieffektivitet Ellen Grumert, VTI 13:00 13:20 Järnväg, energieffektiv trafikering Lars Abrahamsson, KTH 13:20 13:50 Fika Framtida forskningsbehov Energibesparingspotential inom järnvägen Mats Berg, KTH 13:50 14:10 Energieffektivt vägtransportsystem Håkan Johansson, TRV 14:10 14:20 Information om Trafikverkets FoI Lars Nilsson, TRV 14:20-15:05 Trafikverkets forskningsbehov, bolla med kollegor om framtida utmaningar 15:05 15:35 Redovisning Lars Nilsson, Urban Jonsson, TRV 15:35 15:50 Framgångsrik FoI - Sven Hamrefors, Professor i innovationsteknik Mälardalens Högskola. 15:50 16:00 Avslutning Urban Jonsson 26

27 Energibesparingspotential inom järnvägen (Energy savings in rail vehicle operation) Mats Berg KTH Järnvägsgruppen Seminarium om energieffektivt transportsystem Trafikverkets forskningsportfölj 1 Stockholm,

28 The transport sector is responsible for (2010): About 25% of the global energy usage About 25% of the global greenhouse gas emissions About 25% of the global energy-based CO 2 emissions (Road 72%, Rail 3%, Aero 11%, Ship 11%) 28

29 The (specific) energy usage is here only related to the vehicle operation and: Fuel onboard vehicles (combustion engines) Electricity intake from public grid (electric motors) Covers both propulsion and auxiliary&comfort energy Is expressed as kwh/pkm or kwh/tkm 1 litre diesel = 10 kwh, 1 litre petrol = 9 kwh pkm = passenger kilometre, tkm = net tonne kilometre 29

30 Specific energy usage: Passenger transport pkm = passenger kilometre Average new vehicles in Europe 2009 at mixed operation 30 SOURCE: EU project TOSCA (Technology Opportunities and Strategies toward Climate-friendly transport)

31 Specific energy usage: Rail passenger transport kwh/pkm pkm = passenger kilometre High speed electric Regional electric Regional diesel Local city electric Average new rail vehicles in Europe 2009 at mixed operation 31 SOURCE: EU project TOSCA (Technology Opportunities and Strategies toward Climate-friendly transport)

32 Specific energy usage: Regional electric passenger train (example) Three-car Regina train Length: 80 m Outer width: 3.45 m Seats: Tare weight: 165 tonnes Top speed: km/h Energy recovery at electrical braking kwh/pkm As measured in the Stockholm region. Seat occupancy rate: 0.35 on average 32

33 Specific energy usage: Freight transport kwh/tkm tkm = tonne kilometre Electric train Diesel train Diesel truck Diesel ship Average new vehicles in Europe 2009 at mixed operation 33 SOURCE: EU project TOSCA (Technology Opportunities and Strategies toward Climate-friendly transport)

34 Specific energy usage: Rail freight transport kwh/tkm tkm = tonne kilometre Ordinary electric Ordinary diesel Intermodal electric High value electric Average new rail vehicles in Europe 2009 at mixed operation 34 SOURCE: EU project TOSCA (Technology Opportunities and Strategies toward Climate-friendly transport)

35 Specific CO 2 emission: Passenger transport pkm = passenger kilometre Electricity production: low = 100 gco 2 /kwh high= 600 gco 2 / kwh Average new vehicles in Europe 2009 at mixed operation 35 SOURCE: EU project TOSCA (Technology Opportunities and Strategies toward Climate-friendly transport)

36 Specific CO 2 emission: Freight transport gco2/tkm tkm = tonne kilometre Electricity production: low = 100 gco 2 /kwh high= 600 gco 2 / kwh Electric train (low) Electric train (high) Diesel train Diesel truck Diesel ship Average new vehicles in Europe 2009 at mixed operation 36 SOURCE: EU project TOSCA (Technology Opportunities and Strategies toward Climate-friendly transport)

37 Specific CO 2 emission: Global development during Rail passenger transport: -32% in gco 2 /pkm Rail freight transport: -18% in gco 2 /tkm SOURCE: UIC (International Union of Railways) 37 37

38 Development of specific energy usage: Long-distance electric passenger trains (example) Max 160 km/h; B=44% Max 200 km/h; B=55%* km/h; B=60-65% kwh/pkm * Since 2004 the seat occupancy rate (B) has been improved for X2000 Japanese Shinkansen is today probably the most energy efficient train in the world: 285 km/h, B=65% => kwh/pkm kwh/pkm corresponds to 0.05 litre diesel per passenger and 10 km 38 38

39 EC White Paper 39

40 EC White Paper (extract, p. 9) 40 40

41 Estimated trends of specific energy usage ( ) Electric passenger trains in Europe at constant seat occupancy rate 4. Low aerodynamic drag 5. Low mass 3. Energy recovery 2. Space efficiency 1. Eco driving All combined All comb + higher speed 41 SOURCE: EU project TOSCA (Technology Opportunities and Strategies toward Climate-friendly transport)

42 Estimated trends of specific energy usage ( ) Electric freight trains in Europe at constant load factor 5. Low aerodynamic drag 3. Energy recovery 1. Compact freight 4. High efficiency propulsion 2. Eco driving All combined All comb + higher speed 42 SOURCE: EU project TOSCA (Technology Opportunities and Strategies toward Climate-friendly transport)

43 Estimated trends of rail specific energy usage and GHG emissions : A summary Most efficient means of reducing energy usage and GHG (per pkm or tkm): - Eco-driving, space-efficient & compact, energy recovery, low drag - For GHG also: Low-GHG electricity (outside railway sector!) Eco-driving and energy recovery are inexpensive + reduce cost Space-efficiency may reduce passenger willingness to pay by 0-4 %, but will reduce cost by 7-10 % and GHG by % Reduced travel time increases willingness to pay by % and reduces operational cost (pass + freight), thus contributes to modal shift to rail Energy and GHG reduction of % per pkm or tkm is possible with combined means (with electricity mix of 2009) With GHG of European electricity reduced % by 2050, => 4-10 gco 2 -eq/pkm or 2-5 gco 2 -eq/tkm GHG = GreenHouse Gases pkm = passenger kilometre tkm = tonne kilometre 43 SOURCE: EU project TOSCA (Technology Opportunities and Strategies toward Climate-friendly transport)

44 44

45 Energy usage Rail passenger transport reference trains, L = Locomotive Average new rail vehicles in Europe 2009 at mixed operation 45 SOURCE: EU project TOSCA (Technology Opportunities and Strategies toward Climate-friendly transport)

46 Energy usage Rail freight transport reference trains Average new rail vehicles in Europe 2009 at mixed operation 46 SOURCE: EU project TOSCA (Technology Opportunities and Strategies toward Climate-friendly transport)

47 Program Energieffektiva fordon och transporter 12:30 12:40 Förbättrade egenskaper för gasdrivna tunga fordon - Magnus Lindgren,TRV 12:40 12:50 Gasbilars klimatpåverkan Petter Smeds, TRV 12:50 13:00 ITS System som styrmedel för ökad energieffektivitet Ellen Grumert, VTI 13:00 13:20 Järnväg, energieffektiv trafikering Lars Abrahamsson, KTH 13:20 13:50 Fika Framtida forskningsbehov Klimatkalkyl Hanna Eklöf, Trafikverket 13:50 14:10 Energieffektivt vägtransportsystem Håkan Johansson, TRV 14:10 14:20 Information om Trafikverkets FoI Lars Nilsson, TRV 14:20-15:05 Trafikverkets forskningsbehov, bolla med kollegor om framtida utmaningar 15:05 15:35 Redovisning Lars Nilsson, Urban Jonsson, TRV 15:35 15:50 Framgångsrik FoI - Sven Hamrefors, Professor i innovationsteknik Mälardalens Högskola. 15:50 16:00 Avslutning Urban Jonsson

48 Klimatkalkyl Hanna Eklöf Samhälle

49 Infraproposition 2008 och 2012 Energieffektivare byggande och drift av infrastrukturen I transportsystemets livscykel finns en rad indirekta energi och miljöposter, t.ex. vid byggande, drift och underhåll av infrastrukturen. Energiåtgång och utsläpp i samband med drift och underhåll påverkas också av val som görs i de tidiga planeringsskedena. Energieffektiviseringar vid byggande och drift av infrastrukturen kan därför ge ett väsentligt bidrag till minskade utsläpp av växthusgaser. Beslutsunderlag i åtgärdsplaneringen bör därför omfatta även dessa aspekter. De åtgärder som prioriteras i den fortsatta planeringen ska vara samhällsekonomiskt effektiva, bidra till begränsad klimatpåverkan och optimal användning av transportsystemet samt till att uppfylla de transportpolitiska målen. Regeringens vision är att Sverige ska ha noll i nettoutsläpp av växthusgaser år På sikt fordras därför minskade utsläpp i hela samhället, inklusive från transportsystemet, vilket bör beaktas i framtida nyinvesteringar. Trafikverket ska alltså styra mot att verksamheten bidrar till minskad klimatpåverkan och detta ska inkludera såväl transportinfrastruktur som trafik

50 En av Trafikverkets strategiska utmaningar ett energieffektivt transportsystem Nedläggning/ ombyggnad Drift och Underhåll Minimera summan av energianvändning och klimatpåverkan under anläggningens livscykel Planläggningsprocess Trafikering Byggskede

51 Klimatkalkyl, syfte Möjliggöra bedömning av anläggningens energianvändning och klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv. Underlätta arbetet med att minska energianvändning och klimatpåverkan på ett effektivt och konsekvent sätt. Inkludera infrastrukturens klimatbelastning och energianvändning i Trafikverkets beslutsunderlag

52 Klimatkalkyl, metod Bygger på LCA metodik (ISO 14040) Kan beräkna energianvändning och klimatpåverkan från väg- och järnvägsprojekt ur ett livscykelperspektiv Kräver ingen extra datainsamling Modellen behöver indata i form av typåtgärder (bygger på befintliga underlag för anläggningskostnadskalkyler) Typåtgärderna multipliceras sedan med schabloner för utsläpp per typåtgärd Schablonerna för utsläpp per typåtgärd finns i modellen och baseras på Resursanvändning vid olika typåtgärder Emissionsfaktorer som anger utsläpp från utvinning, förädling och transport av resurser samt vid användning av bränslen Det går också att ange egna typåtgärder och därmed anpassa modellen bättre till specifika projekt

53 Resultat för klimatbedömning av NTP ,7 Utsläpp från materialframställning och byggande av namngivna investeringsobjekt (totalt 3,8 Mton CO2 ekv) Mton koldioxidekvivalenter 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0, Namngivna investeringsobjekt (sorterade i storleksordning)

54 Klimatkalkyl ostlänken

55

56 Mingel Återsamling kl. 10:

57 Program Energieffektiva fordon och transporter 12:30 12:40 Förbättrade egenskaper för gasdrivna tunga fordon - Magnus Lindgren,TRV 12:40 12:50 Gasbilars klimatpåverkan Petter Smeds, TRV 12:50 13:00 ITS System som styrmedel för ökad energieffektivitet Ellen Grumert, VTI 13:00 13:20 Järnväg, energieffektiv trafikering Lars Abrahamsson, KTH 13:20 13:50 Fika Framtida forskningsbehov Energieffektiv tågföring Björn Ållebrand, Trafikverket 13:50 14:10 Energieffektivt vägtransportsystem Håkan Johansson, TRV 14:10 14:20 Information om Trafikverkets FoI Lars Nilsson, TRV 14:20-15:05 Trafikverkets forskningsbehov, bolla med kollegor om framtida utmaningar 15:05 15:35 Redovisning Lars Nilsson, Urban Jonsson, TRV 15:35 15:50 Framgångsrik FoI - Sven Hamrefors, Professor i innovationsteknik Mälardalens Högskola. 15:50 16:00 Avslutning Urban Jonsson

58 FOI Energieffektiv tågföring Björn Ållebrand UHaek

59 Energieffektiv tågföring - samarbetsprojekt mellan Hector Rail och Trafikverket Syfte Kartlägga energibesparingspotential genom energieffektiv körning och hjälpa tågoperatörer med energieffektiv körning Ge incitament till att installera energimätare på dragfordon Undersöka hur energieffektiv körning påverkar kraftsystemets förluster Leder till minskad energiförbrukning och är en del i målet om ett hållbart transportsystem Tre delar Uppföljning och jämförelse av godstågskörningar med Hector Rail Studie av energieffektiv körning ur ett systemperspektiv Studie av förluster i banmatningssystemet Sida 59 UHaek / NB

60 Energieffektiv tågföring - samarbetsprojekt mellan Hector Rail och Trafikverket Syfte Kartlägga energibesparingspotential genom energieffektiv körning och hjälpa tågoperatörer med energieffektiv körning Ge incitament till att installera energimätare på dragfordon Undersöka hur energieffektiv körning påverkar kraftsystemets förluster Leder till minskad energiförbrukning och är en del i målet om ett hållbart transportsystem Tre delar Uppföljning och jämförelse av godstågskörningar med Hector Rail Studie av energieffektiv körning ur ett systemperspektiv Studie av förluster i banmatningsystemet Sida 60 UHaek / NB

61 Energieffektiv tågföring - uppföljning Körningarna Samarbetspartner Hector Rail mindre godsbolag med fokus på energieffektivitet och med energimätare installerade på alla ellok Timmertåg i Mellansverige, lok HR 142 (ca 30 år gammalt lok) 30 körningar (där förarna inte visste om att de följdes upp) jämförs med lika många körningar där förarna uppmanats att köra energieffektivt. Däremellan har de haft arbetsplatsträffar om energieffektiv körning Utvärdering Med Trafikverkets energimätare och tillhörande verktyg för datainsamling Med hänsyn till tåget, körningen (förarna fyller i en blankett där de noterar hur det gick) och omvärldsfaktorer (temperatur, vind etc) Hector Rail planerar att använda resultaten till att utforma enkelt datorstöd till förarna, t.ex. en app för telefonen Sida 61 UHaek / NB

62 Resultat av uppföljningen Inga observationer på hur olika körstrategier påverkar energiförbrukningen kunde göras pga bristfälliga data. Tex Vikterna på de lastade vagnarna hade en standardavvikelse på ca ±4,6 ton kring medelvärdet 82,5 ton. Detta kan påverka energiförbrukningen med ca ±5% vilket kan dölja andra faktorers inverkan på förbrukningen. 1. att de nuvarande loken (HR142) byts ut mot lok som kan återmata. 2. sänka hastigheten och därmed luftmotståndet när tågen körs tomma. 3. införa stöd för energieffektiv tågföring Sida 62 UHaek / NB

63 Energieffektiv tågföring - Systemperspektiv Jämförande studie ECOdriving fokuserar på energin som fordonet förbrukar men tar inte hänsyn till förlusterna i matande nät En körstil som innehåller mycket återmatande broms kan vara energiekonomiskt ur ett fordonsperspektiv men orsaka högre förluster ur ett nätperspektiv Studien ska titta på energiåtgången sett från matande 3-fas nät till fordonet Begränsat i ett första steg, ger en indikation om behov av vidare arbete Sida 63 UHaek / NB

64 Systemperspektiv Utveckling av transportarbete och energiförbrukning 1.2 Per Unit (P.U.) Årtal brtkm tågkm Linear (tågkm ) E/brtkm E/tågkm Linear (E/tågkm ) Sida 64 UHaek / NB

65 Systemperspektiv Rapport finns Punktlighet eller rättidighet är viktigt för eco-driving som utnyttjar tidtabellens inbyggda tidsmarginaler för att köra energisnålare. En försening skulle förbruka tidsmarginalen och föraren skulle tvingas till att försöka köra in tid. Detta skulle sannolikt få till följd att energiförbrukningen ökade. I dagens tidtabellsläggning tas inga hänsynstaganden till energiförbrukning. Kapacitet och kortare körtider är viktigare. Autonom eco-driving störs av tågförseningar. I Sverige så är en stor andel resande- och godståg försenade och stör varandra på enkelspår. En ökad punktlighet skulle förbättra situationen och möjliggöra att ett större antal tåg skulle kunna framföras med eco-driving samt minska samhällets kostnader för tågförseningar. Sida 65 UHaek / NB

66 Banmatningsförluster Syftet var att studera förlusterna i banmatningsystemet från generering till inmatningspunkt och vidare till tåget, samt att ge förslag på vidare arbete. Speciellt kunna utnyttja energimätarna i omformarstationer och tåg för att kunna få fram uppmätta förluster i kontaktledningarna. En rapport finns skriven. Men förlusterna i kontaktledningarna gick ej att bestämma pga förbimatning i omformarstationer. Utformning av lämplig strategi for mätning av förluster. Sida 66 UHaek / NB

67 Tack för uppmärksamheten Sida 67 UHaek / NB

68 Program Energieffektiva fordon och transporter 12:30 12:40 Förbättrade egenskaper för gasdrivna tunga fordon - Magnus Lindgren,TRV 12:40 12:50 Gasbilars klimatpåverkan Petter Smeds, TRV 12:50 13:00 ITS System som styrmedel för ökad energieffektivitet Ellen Grumert, VTI 13:00 13:20 Järnväg, energieffektiv trafikering Lars Abrahamsson, KTH 13:20 13:50 Fika Framtida forskningsbehov Top of Rail Matthias Asplund,Trafikverket 13:50 14:10 Energieffektivt vägtransportsystem Håkan Johansson, TRV 14:10 14:20 Information om Trafikverkets FoI Lars Nilsson, TRV 14:20-15:05 Trafikverkets forskningsbehov, bolla med kollegor om framtida utmaningar 15:05 15:35 Redovisning Lars Nilsson, Urban Jonsson, TRV 15:35 15:50 Framgångsrik FoI - Sven Hamrefors, Professor i innovationsteknik Mälardalens Högskola. 15:50 16:00 Avslutning Urban Jonsson Sida 68 UHaek / NB

69 Top of Rail (ToR) Smörjning på Malmbanan Matthias Asplund UHabv

70 Agenda Vad är Top of Rail smörjning Bakgrund och syfte Malmbanan Tillvägagångsätt Aktivitet i projektet Preliminära resultat

71 Vad är ToR smörjning? Friktion ca 0,5 Smörjer rälshuvudet Stationär smörjning FM ger en konstant friktion Friktion mellan 0,25-0,35 Farkantsfriktion 0,05-0,2 Ekologiskt nedbrytbart Ytterräl Rakspår och innerräl ToR Spår

72 Bakgrund till projektet Internationellt positiva erfarenhet Slitage/skador hjul och räls Långsammare nedbrytning på infrastrukturen Mindre buller Minskning av energiförbrukning Intressenter Delad finansiering av LKAB Luleå Tekniska Universitet med vid utvärderingen JBV, SJ, KTH

73 Hjul och räl Tunga transporter har ofta Tunga transporter ger utmattningsskador på hjul och räl Skadorna minskar livslängden, komponenter och rullande material Ökar underhållskostnaden Skadorna har ofta en relation till friktionen Kapacitetsbrist på banor

74 Skador på hjul och räl Hjulskada Rälskada Hjul, malmvagn, LKAB Räl, Malmbanan, Sävast

75 Syfte med projektet Kartlägga egenskaperna ToR Krafter i spår Ljud/vibrationer Energiförbrukning Livslängd på räl/spår Vinteregenskaper Olika system och smörjmedel Kontamination av ballast Underhållsmässighet och driftsäkerhet Ta fram information för att beräkna på ToR Vilka villkor ska gälla för att ToR ska vara lönsam Titta på underlag för LCC

76 Malmbanan Mellan Narvik och Boden (Luleå), Ca 500 km Södra omloppet klart 1887, 1888 malmtåget Norra omloppet invigd 1903 Elektrifiering klar 1923 Nordligaste elektrifierade järnväg Axellast på max 30 ton Lok 750 meter, 284 hjulaxlar och 8500 ton Över 1000 malmvagnar 32 st Iore lok

77 Trafik på Malmbanan Stålpendeln Godståg Persontåg Norrtåg Malmtåg Person tåg SJ Foto: Gunnar A Kajander

78 Fördelarna med ToR Har effekt på vertikalkrafterna Reducerar laterala krafter med mer än 30% Minskar den dynamiska tillskottet från tåget Har en liten effekt på tågets hastighet Säkerheten ökar med ToR med runt 25% Minskar slitaget på räl med 14-40% Liten påverkan på friktionen av vatten när man använder ToR

79 Testområden Tornehamn, TOR test 1 Katterjåkk Kiruna Malmbanan Sävast, TOR test 2 Norra Sunderbyn Luleå

80 Testupplägg Samarbete mellan LKAB, LTU och TRV LKAB utrustningen, TRV mätningar Test på 2 år Två testområden Tornehamn, test 1 Sävast, test 2 Utrustning som testas: LB-Foster, test 1 QHI-Rail (Rovab), test 2 Smörja som testas: Keltrack ER, test 1 Whitmore, test

81 Test 1 Två testområden Tornehamn, test 1 Sävast, test 2 Utrustning som testas: LB-Foster, test 1 QHI-Rail (Rovab), test 2 Smörja som testas: Keltrack ER, test 1 Whitmore, test

82 Test 1 Tornehamn m snödjup, -30 C Två testområden Tornehamn, test 1 Sävast, test 2 Utrustning som testas: LB-Foster, test 1 QHI-Rail (Rovab), test 2 Smörja som testas: Keltrack ER, test 1 Whitmore, test 2 Per Gustafson, LKAB Thomas Nordmark, LKAB Per Gustafson, LKAB

83 Test 2 Sävast ,12: m Snödjup, -18 C Listerna är täckta av snö Listerna är i rätt position och hela Ingen smörja på listerna Två testområden Tornehamn, test 1 Sävast, test 2 Utrustning som testas: LB-Foster, test 1 QHI-Rail (Rovab), test 2 Smörja som testas: Keltrack ER, test 1 Whitmore, test

84 Friktionsmodifierare Jämförelse mellan.. Smörja som testas: Keltrack ER, test 1 Whitmore, test

85 Tester som utförs (prel. resultat) Accelerometer Microphone Friktionen på spåret Microphone Force sensors Artificial head Krafterna i spår påverkas av ToR Ljudnivåer Höghastighetsfilmning Rälöga för att se ToR

86 Tack för uppmärksamheten

87 Referenser Wikipedia, , Zhou, Y. Wang, T & Wang, S. (2013), Field studies of the effect of Top of rail friction modifier on wheel/rail interface of heavy-haul railway, IHHA 2013 New Delhi. Raman D. et al. (2013), Research methodology for evaluating of Top of Rail friction management in Australian Heavy Haul Networks, IHHA 2013 New Delhi. Hossein, Nia, S. et al. (2013) Can simulations help to find the sources of wheel damages? IHHA 2013 New Delhi

88 Program Energieffektiva fordon och transporter 12:30 12:40 Förbättrade egenskaper för gasdrivna tunga fordon - Magnus Lindgren,TRV 12:40 12:50 Gasbilars klimatpåverkan Petter Smeds, TRV 12:50 13:00 ITS System som styrmedel för ökad energieffektivitet Ellen Grumert, VTI 13:00 13:20 Järnväg, energieffektiv trafikering Lars Abrahamsson, KTH 13:20 13:50 Fika Framtida forskningsbehov Energieffektivt driftområde Lina Nordin, Göteborgs Universitet 13:50 14:10 Energieffektivt vägtransportsystem Håkan Johansson, TRV 14:10 14:20 Information om Trafikverkets FoI Lars Nilsson, TRV 14:20-15:05 Trafikverkets forskningsbehov, bolla med kollegor om framtida utmaningar 15:05 15:35 Redovisning Lars Nilsson, Urban Jonsson, TRV 15:35 15:50 Framgångsrik FoI - Sven Hamrefors, Professor i innovationsteknik Mälardalens Högskola. 15:50 16:00 Avslutning Urban Jonsson

89 Energieffektivt Driftområde Är vinterdriften energieffektiv? Lina Nordin Doktorand Institutionen för Geovetenskaper Göteborgs Universitet

90 Är vinterdriften energieffektiv? Samarbete med VTI och Anna Arvidsson Vintermodellen* bränslemodellen (modifierad) * Ja kan ni tänka er den är äntligen färdig :)

91 Metod Bränslemodellen trafikens energianvändning Ändra väglag Torr barmark, is, snömängd, densitet osv. Ändra hastighet

92 Metod Är halkbekämpning energieffektiv Skillnad bränsleförbrukning (BF) torr väg isig väg Hur mycket snö krävs för att det ska vara energieffektivt att ploga När överskrider BF för torr vägbana BF för samma hastighet vid olika snömängder?

93 Resultat Skillnad i bränsleförbrukning vid saltning (liter) ÅDT Torr väg tunn is/rimfrost Positiv skillnad betyder att det går åt mer energi att köra på torr vägbana än att köra på tunn is

94 Resultat Bränsleförbrukning (liter/mil) cm 2.5 cm 2.0 cm 1.5 cm 1.0 cm 0.5 cm 0.2 cm Velocity DB Lätt Snö 60 km/h 70 km/h 80 km/h 90 km/h 100 km/h 110 km/h 120 km/h 130 km/h Modifierad från Article in press: Nordin, L., Arvidsson, A.K. Are winter road maintenance practices energy efficient? A geographical analysis in terms of traffic energy use. J. Transp. Geogr. (2014)

95 Resultat Bränsleförbrukning (liter/mil) cm 0.5 cm 0.2 cm Velocity DB Tung Snö 60 km/h 70 km/h 80 km/h 90 km/h 100 km/h 110 km/h 120 km/h Modifierad från Article in press: Nordin, L., Arvidsson, A.K. Are winter road maintenance practices energy efficient? A geographical analysis in terms of traffic energy use. J. Transp. Geogr. (2014)

96 Slutsatser Startkriterier för plogning Klass 1 3 = 1 cm snö effektivt för hastigheter upp till 90 km/h Klass 4 5 = 2 och 3 cm lägre hastigheter (runt 70 km/h) alltid energieffektivt

97 Slutsatser 70 km/h startkriterie = 2 cm ger l / driftområde Vid plogning minskar energianvändning till l. besparing på 2200 l = 15,5 %. 90 km/h startkriterie på 1 cm ger l Vid plogning l. besparing på 250 l ( 1,9%) Ändra startkriteriet till 2cm istället l på 90 km/h väg besparing på 1550 l (10,7%) per driftområde Sänk hastigheten till 70 km/h och startkriteriet till 2 cm besparing på 2500 l (17,2 %)

98 För mer information Are winter road maintenance practices energy efficient? A geographical analysis in terms of traffic energy use Journal of Transport Geography

99 Program Energieffektiva fordon och transporter 12:30 12:40 Förbättrade egenskaper för gasdrivna tunga fordon - Magnus Lindgren,TRV 12:40 12:50 Gasbilars klimatpåverkan Petter Smeds, TRV 12:50 13:00 ITS System som styrmedel för ökad energieffektivitet Ellen Grumert, VTI 13:00 13:20 Järnväg, energieffektiv trafikering Lars Abrahamsson, KTH 13:20 13:50 Fika Framtida forskningsbehov Halkfria vägar Jan Sundberg, JS Innova/Chalmers 13:50 14:10 Energieffektivt vägtransportsystem Håkan Johansson, TRV 14:10 14:20 Information om Trafikverkets FoI Lars Nilsson, TRV 14:20-15:05 Trafikverkets forskningsbehov, bolla med kollegor om framtida utmaningar 15:05 15:35 Redovisning Lars Nilsson, Urban Jonsson, TRV 15:35 15:50 Framgångsrik FoI - Sven Hamrefors, Professor i innovationsteknik Mälardalens Högskola. 15:50 16:00 Avslutning Urban Jonsson

100 Halkfria vägar Solvärme och värmelagring för miljöanpassad halkbekämpning Etapp II Energi- och systemanalys med kostnader Presentation FOI-dagen Jan Sundberg, Chalmers/JS INNOVA

101 Konceptet Värma utsatta partier för bättre framkomlighet och ökad trafiksäkerhet Många sätt att värma väg, speciellt nära staden, till exempel goda erfarenheter från Göteborgsbacken i Jönköping, RV40 Utmaning att värma väg energieffektivt och miljöanpassat utanför staden Lagrad solvärme i berg Mest generellt En förstudie (1) är genomförd Rapport etapp 2: hösten 2014 Bild Ny Teknik Grafik: Jonas Askergren

102 Många internationella erfarenheter Bro i Berkenthin, Uppvärmning av stålbro med grundvatten Serso- bridge, Schweiz, Solvärme med marklager Cykelvägar Holland, Utredning i två Holländska städer. Grundvatten Göteborgsbacken Jönköping, Uppvärmning med fjärrvärme Broar i Umeå, Fjärrvärme. Btg-slitbana. Ingjutna slingor i slitlagret Trottoar, Amori, Japan Plattform, Tyskland

103 Snöfri eller frostfri? Snöfritt. Vägen skall värmas så att vägytans temperatur överstiger 0 C när behov av halkbekämpning finns Frostfritt. Vägen skall värmas så att vägytans temperatur överstiger daggpunktstemperaturen när vägtemperaturen understiger 0 C

104 Krav/nyttor vid olika tillämpningar - Exempel Framkomlighet Olycksreducerande Ytterligare aspekt Typisk skala Kommentar Backe X (X) X 1 km Ett körfält Bro X X 0.2 km Alla körfälten Snöfritt Kondensfritt Cykelbana X X X X X Flera km Året runt framkomlighet. Olycksreducerande. Rullgrus undviks Perrong X X X 200 m

105 Tillämpningsexempel Halvors länk Ny länk till Göteborgs hamn. ÅDT , 30% tung trafik Ca 1 km, lutning ca 4 % i inledning och avslut Värmebehov har kalkylerats Systemstudie och värmedimensionering Kostnadsberäkningar Samhällsekonomiska vinster, nyttor och kostnader

106 Systemstudie med kostnadsberäkning Fjärrvärme Värmepump Alt 1 Direktkopplad vägvärme mot lagrad värme i berg Alt 2 Bergvärme med värmepump Alt 3 Bergvärme med stöd av fjärrvärme Halvors länk med värmeslingor Borrhål i berg Värmelagring

107 Jämförelse nyckeltal - Frostfritt och Snöfritt Exempel: Direktkopplad vägyta mot värmelager i berg Genomsnittlig kapital och driftkostnad Kr/m 2 och år Beräknad energiförbrukning [kwh/m 2 ] Köpt energi kwh/m 2 Värmefaktor Frostfri ,6 3,6 Snöfri ,2 10,

108 Slutsatser Säkerhet och framkomlighet - effektivt mot halka för speciellt utsatta partier Energieffektiv - över 90 % av energiåtgången från gratis solenergi, låg känslighet för energiprisförändringar Samhällsekonomisk lönsam Energi och klimat i samma storleksordning respektive betydligt mindre Miljö eliminerar saltanvändning på utsatta partier Spin-off - kylning av vägen sommartid minskar spårbildning, vågbildning etc från tung trafik

109 Behov av forskning och innovation finns Till exempel Teknisk utformning och materialval för optimerad funktion och rationellt underhåll Styr- och reglerfunktionens samspel med klimat, prognoser och olika egenskaper i vägkroppen Optimering av systemfunktionen för väg tillsammans med värmekälla Beräkningssamband - samhällsekonomiska konsekvenser

110 Rekommendation Trafikverket går vidare med en pilotstudie i liten skala Kan utföras inom ramen för nordiskt eller internationellt samarbete och i samarbete med universitet och högskolor Ett samarbete mellan Chalmers, Bygg och miljö, och Statens Vegvesen pågår, för närvarande två doktorander. Kan kanske bli fler med fler finansiärer

111 Stort Tack!

112 Lunch Återsamling kl.12:

113 Program Förbättrade egenskaper för gasdrivna tunga fordon Energieffektiva fordon och transporter 12:30 12:40 Förbättrade egenskaper för gasdrivna tunga fordon - Magnus Lindgren,TRV 12:40 12:50 Gasbilars klimatpåverkan Petter Smeds, TRV 12:50 13:00 ITS System som styrmedel för ökad energieffektivitet Ellen Grumert, VTI 13:00 13:20 Järnväg, energieffektiv trafikering Lars Abrahamsson, KTH 13:20 13:50 Fika Framtida forskningsbehov 13:50 14:10 Energieffektivt vägtransportsystem Håkan Johansson, TRV Magnus Lindberg, Trafikverket Peter Smeds,Trafikverket 14:10 14:20 Information om Trafikverkets FoI Lars Nilsson, TRV 14:20-15:05 Trafikverkets forskningsbehov, bolla med kollegor om framtida utmaningar 15:05 15:35 Redovisning Lars Nilsson, Urban Jonsson, TRV 15:35 15:50 Framgångsrik FoI - Sven Hamrefors, Professor i innovationsteknik Mälardalens Högskola. 15:50 16:00 Avslutning Urban Jonsson

114 Förbättrade egenskaper för gasdrivna tunga fordon Gasbilars klimatpåverkan Seminarium Ett energieffektivt transportsystem TMALL 0141 Presentation v 1.0

115 Projektet International Energy Agency implementing agreement on Advanced Motor Fuel (IEA AMF) Deltagare Sverige (Trafikverket) Finland Kanada Japan Tyskland DG Energy (via IEA Bioenergy) Budget: (varav 630 kkr TrV) Tidplan: till

116 Metan Naturgas Biogas Metan ger alltid låga utsläpp av partiklar! 116

117 Gas i bussar (tändstift) Dieselmotor Tändstiftsmotor λ1 Ƞ: Mycket lägre CO2: Högre Metan: Låg (TWC) NOx: Låg Tändstiftsmotor Lean burn Ƞ: Något lägre CO2: Likartad Metan: Hög NOx: Likartad 117

118 Diesel till dual fuel gas Portinsprutning Ƞ: Likartad CO2: Högre Metan: Hög NOx: Likartad Direktinsprutning Ƞ: Lägre! CO2: Högre Metan: Högre NOx: Likartad 118

119 Result Environmental Impact (GHG) Tail pipe CO 2 Tail pipe CO 2 + CH 4 DDF mode Diesel mode 119 Confidential 119

120 Personbilar och gas Bensin Tändstiftsmotor Ƞ: Likartad CO2: Lägre Metan: Låg NOx: Likartad Diesel Tändstiftsmotor Ƞ: Lägre CO2: Högre Metan: Låg NOx: Lägre 120

121 Tanksystemet 2. Avgasröret

122 En av tre bilar klarade inte gränsvärdet för utsläpp av THC (kolväte) där CH4 (metan) ingår, vid första försöket. Det krävdes upprepade test. En av tre bilar klarade inte det evaporativa (avdunstning) provet med motsvarande gränsvärde för bensin. (Det finns inget gränsvärde för metan) 122

123 123 Läckan konstateras med mätutrustning.

124 124

125 Program ITS System som styrmedel för ökad energieffektivitet Energieffektiva fordon och transporter 12:30 12:40 Förbättrade egenskaper för gasdrivna tunga fordon - Magnus Lindgren,TRV 12:40 12:50 Gasbilars klimatpåverkan Petter Smeds, TRV 12:50 13:00 ITS System som styrmedel för ökad energieffektivitet Ellen Grumert, VTI 13:00 13:20 Järnväg, energieffektiv trafikering Lars Abrahamsson, KTH 13:20 13:50 Fika Framtida forskningsbehov 13:50 14:10 Energieffektivt vägtransportsystem Håkan Johansson, TRV 14:10 14:20 Information om Trafikverkets FoI Lars Nilsson, TRV 14:20-15:05 Trafikverkets forskningsbehov, bolla med kollegor om framtida utmaningar Ellen Grumert,VTI 15:05 15:35 Redovisning Lars Nilsson, Urban Jonsson, TRV 15:35 15:50 Framgångsrik FoI - Sven Hamrefors, Professor i innovationsteknik Mälardalens Högskola. 15:50 16:00 Avslutning Urban Jonsson 125

126 FoI-dagen, Ellen Grumert ITS OCH SAMVERKANDE ITS - SOM STYRMEDEL FÖR ÖKAD ENERGIEFFEKTIVITET Ellen Grumert FoI-dagen

127 FoI-dagen, Ellen Grumert Agenda Kort om mig Introduktion till Intelligenta Transport System och samverkande system Variabla hastighetsgränssystem Samverkande variabla hastighetsgränssystem Framtiden...

128 FoI-dagen, Ellen Grumert Kort om mig Doktorand inom trafikanalys på VTI och Linköpings Universitet Område: ITS och samverkande ITS Trafiksimulering Projekt just nu: Samverkande ITS som styrmedel för ökad energieffektivitet Samarbete mellan VTI, Linköpings Universitet (LiU) och KTH Finansierat av Trafikverket via CTR (Center for Traffic Research)

129 FoI-dagen, Ellen Grumert ITS Förfadern till samverkande system 'Intelligent Transport Systems (ITS) means applying Information and communication Technologies (ICT) to the transport sector. ITS can create clear benefits in terms of transport efficiency, sustainability, safety and security, whilst contributing to the EU Internal Market and competitiveness objectives. To take full advantage of the benefits that ICT based systems and applications can bring to the transport sector it is necessary to ensure interoperability among the different systems throughout Europe at least. (European Commission, 2009)

130 FoI-dagen, Ellen Grumert Samverkande system 'Cooperative systems are ITS systems based on vehicle-to-vehicle (V2V), vehicle-toinfrastructure (V2I) and infrastructure-to-infrastructure (I2I) communications for the exchange of information. Cooperative systems have the potential to further increase the benefits of ITS services and applications.' (European Commission, 2009) Tänk om fordon kunde prata med varandra? Avstånd till fordonet framför Varningar - trafikstockning, körning i fel riktning, halt väglag etc. Samarbete vid filbyte Etc. och om fordon kunde få information om den omgivande miljön Väderförhållanden Rutguidning och omdirigering Varningar trafikstockning, vägarbete, varningar skickade via ett tidigare passerande fordon Information och service betalning, intressanta platser längs vägen (restauranger, hotell, etc.), internet förbindelse, m.m. Etc. Information Information Information Information från central styrning Information

131 FoI-dagen, Ellen Grumert Motivationen bakom ITS och samverkande system Source: Foto taken by user Fir0002, publiced at (accessed )

132 FoI-dagen, Ellen Grumert Vad är ett variabelt hastighetsgränssystem? Engelska: Variable Speed Limit (VSL) systems Sammanlänkade variabla hastighetsskyltar Detektorer som mäter flöde och/eller medelhastighet Beslutsalgoritm baserad på flöde eller medelhastighet, eller både och Source: Foto taken 2010 by Holger Ellgaard, publiced at (accessed ) Source: Description of MTM, Automatic Incident Detection in the Motorway Control System MTM, March 1999

133 FoI-dagen, Ellen Grumert Idé för ett samverkande variabelt hastighetsgränssystem < n n-1 n-2 n-3 Fördelar: Inga portaler behövs (enhet vid vägen som skickar information till fordon samt detektorer) Mjukare körstil Hänsyn till bilens hastighet, avstånd till framförvarande variabel hastighetsskylt, visad hastighet vid bestämning av rekommenderad hastighet

134 FoI-dagen, Ellen Grumert Varför ett variabelt hastighetsgränssystem? Förväntningar på ett samverkande VSL system (infrastruktur till fordon kommunikation) Information fås vid en tidigare tidpunkt Kontinuerlig information under hela sträckan baserat på framförvarande variabla hastighet Lägre nivåer av höga accelerationer och inbromsningar för det samverkande VSL systemet Mer harmoniserat flöde för det samverkande VSL systemet Rekommenderad hastighet är baserad på fordonets hastighet, angiven variabel hastighet och avstånd mellan fordon och variabla hastighetsskyltningen Lägre utsläpp av emissioner Lägre bränsleförbrukning

135 FoI-dagen, Ellen Grumert Utvärdering: Mikroskopisk trafikmodellering av trafikflöden Modellering av individuella fordon Resultat: Ökande flödesharmonisering lägre nivåer av höga accelerationer och inbromsningar Reducerade avgasutsläpp (CO2, NOX, HC) Hur den variabla hastigheten väljs påverkar resultatet!

136 FoI-dagen, Ellen Grumert Framtiden 1. Mer och mer avancerad teknik för kommunikation mellan fordon och fordon och infrastruktur. 2. Ökat intresse inom forskning, bilindustrin, myndigheter och privatpersoner. 3. Den självkörande bilen automatisering. 4. Energieffektivisering och miljöfrågor är viktiga. 5. Både ITS och samverkande ITS spelar en viktig roll.

137 FoI-dagen, Ellen Grumert Tack!

138 Program Energieffektiva fordon och transporter 12:30 12:40 Förbättrade egenskaper för gasdrivna tunga fordon - Magnus Lindgren,TRV 12:40 12:50 Gasbilars klimatpåverkan Petter Smeds, TRV 12:50 13:00 ITS System som styrmedel för ökad energieffektivitet Ellen Grumert, VTI 13:00 13:20 Järnväg, energieffektiv trafikering Lars Abrahamsson, KTH 13:20 13:50 Fika Framtida forskningsbehov Järnväg, energieffektiv trafikering Lars Abrahamsson, KTH 13:50 14:10 Energieffektivt vägtransportsystem Håkan Johansson, TRV 14:10 14:20 Information om Trafikverkets FoI Lars Nilsson, TRV 14:20-15:05 Trafikverkets forskningsbehov, bolla med kollegor om framtida utmaningar 15:05 15:35 Redovisning Lars Nilsson, Urban Jonsson, TRV 15:35 15:50 Framgångsrik FoI - Sven Hamrefors, Professor i innovationsteknik Mälardalens Högskola. 15:50 16:00 Avslutning Urban Jonsson

139 Järnväg, energieffektiv trafikering Lars Abrahamsson, Postdoktor, Elektriska Energissystem, KTH

140 Översikt Bakgrund: Banmatningsforskning (alla inte elare/järnvägare) Varför? Varför viktigt Varför forska Varför specifikt banmatning Problembakgrund På vad? Identifierade behov järnvägen inom elkraftsystem Blandat slutresultat, metod nå resultat, modell Resultat hittills försöka poängtera nyttan TrV/sektorn Aktuellt just nu min banmatningsforskning Framtida forskning (fantasifull begränsat närmast hjärtat) Slut

141 Banmatningsforskning varför? (1/3) Energieffektivitet med banmatning Järnväg energieffektivaste landbaserade transportmedlet Elmotorer effektivare än förbränningsmotorer Kraftverk effektivare än dieselgeneratorer på lokomotiv Är inte det mesta elektrifierat klart? Ja, men trafiken ökar och bör öka det går effektivisera Befintliga nät ofta gamla Bygga ut nu/snart, eller senarelägga utbyggnad smartare drift av elnätet Visa Svensk teknik möjliggör elektrifiering annorstädes

142 Banmatningsforskning varför? (2/3) Behöver man forska specifikt på banmatning? Kort JA! =) Längre varför? Lite forskat på (jämfört järnväg/elkraft) Skiljer sig avsevärt från klassiska elnät Beter sig utmanande och annorlunda Kraftigt varierande lastförändringar Återmatning distribuerad generering Spänningar och omriktarlaster fluktuerar kraftigt Lasterna/källorna spänningskänsliga Fortsättning

143 Banmatningsforskning varför? (3/3) Behöver man forska specifikt på banmatning? Längre varför? Fortsätter Mellanting mellan distributionsnät och transmissionsnät Passar inte in - svårklassificerat, sambanden mellan,, och Mer maskat än distributionsnät ganska radiellt Mellanspänningsnät

144 Banmatningsforskning problembakgrund, Sverige Grovhugget Stad effektbrist Land spänning

145 Banmatningsforskning problembakgrund, Stockholmsområdet

146 Banmatningsforskning på vad? (1/4) Lastflödesanalysbaserat Utbyggnad optimal design (vad/var) Placera omformarstationer Placera energilagring i tunnelbanor eller stambanor? SVC? Nya alternativa nätstrukturer HVDC? -25/+15 kv AT? Optimal drift Lägre förluster (energin närbesläktat övergripande mål) Lastdelning även roterande (automatiskt i M2C) Reaktiv kompensering omriktarstation, även lokomotiv Fortsättning

147 Banmatningsforskning på vad? (2/4) Lastflödesanalysbaserat Optimal drift Forsätter Spänningsnivåer (nödvändigt delmål) Möjliggöra dragkraft (övergripande mål resultat) Möjliggöra återmatning (energi; övergripande mål resultat) Förluster (energin närbesläktat övergripande mål) Skära i topplasterna (slippa investera) Även kostnad mot nätägare Lagring? Ekonomiskt? Fortsättning

148 Banmatningsforskning på vad? (3/4) Lastflödesanalysbaserat Optimal drift Skära i topplasterna (slippa investera) Fortsätter Bättre lastdelning ( osynlig tillgång) Koordinering av lasterna (visionärt) Mer komplicerat Toppeffekt minimera summan av lasterna Inte energi individuella tåg (Kräver punktlighet) Fortsättning

149 Banmatningsforskning på vad? (4/4) Forsätter Kraftsystemsdynamik Existerande problem Effektpendlingar mellan omriktare/omformare (NTNU) DC-länkar i lok (KTH) Låg andel roterande maskiner (LTU) Realisera OPF (Framtiden jag?) Finns så klart mer

150 Resultat hittills nytta för TrV/sektorn (1/7) Utbyggnad optimal design Var placera omformarstationer (rent tekniskt spänning/effekt) Ingen direkt nytta för sektorn ännu Grundläggander modeller utvecklade (idéer finns) Förenklad modell; artificiell intelligens simuleringsresultat (delmål) Drivkraft för placering Lokal konsumtion Lokal spänningshöjning Var placera energilagring i tunnelbanor (tekniskt) Finns resultat på Metro de Madrid Presentations finns, inte rapport Fortsättning

Byggandets klimatpåverkan

Byggandets klimatpåverkan Byggandets klimatpåverkan LIVSCYKELBERÄKNING AV KLIMATPÅVERKAN OCH ENERGIANVÄNDNING FÖR ETT NYPRODUCERAT ENERGIEFFEKTIVT FLERBOSTADSHUS I BETONG ETT SBUF-PROJEKT LETT AV SVERIGES BYGGINDUSTRIER MED BRETT

Läs mer

Insikter från livscykelanalyser

Insikter från livscykelanalyser KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY Insikter från livscykelanalyser Konferensen Hållbar stad 6 maj Stockholm Tove Malmqvist, KTH Stockholm IVA-rapporten På gång Boverkets regeringsuppdrag att utreda forsknings-

Läs mer

Trafikverkets Klimatkalkyl. Susanna Toller

Trafikverkets Klimatkalkyl. Susanna Toller Trafikverkets Klimatkalkyl Susanna Toller 2014-05-22 Klimatkalkyl Trafikverkets modell för att på ett effektivt och konsekvent sätt få med infrastrukturens klimatbelastning och energianvändning ur ett

Läs mer

Klimatmål och infrastrukturplanering FREDRIK PETTERSSON, KLIMATRIKSDAG, NORRKÖPING, 7 JUNI 2014

Klimatmål och infrastrukturplanering FREDRIK PETTERSSON, KLIMATRIKSDAG, NORRKÖPING, 7 JUNI 2014 Klimatmål och infrastrukturplanering FREDRIK PETTERSSON, KLIMATRIKSDAG, NORRKÖPING, 7 JUNI 2014 Innehåll Klimat och transportsektorn Det ohållbara transportsystemet utveckling och drivkrafter Klimatmålen

Läs mer

Fossilfria godstransporter idag och i morgon. Urban Wästljung Public and Environmental Affairs

Fossilfria godstransporter idag och i morgon. Urban Wästljung Public and Environmental Affairs Fossilfria godstransporter idag och i morgon Urban Wästljung Public and Environmental Affairs Tanktransportdagarna 2015 Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av utredningen

Läs mer

Beläggningens gröna framtid. Beläggningens gröna framtid. Beläggningens gröna framtid. Ett seminarium som hölls tidigare i år hade rubriken:

Beläggningens gröna framtid. Beläggningens gröna framtid. Beläggningens gröna framtid. Ett seminarium som hölls tidigare i år hade rubriken: . Beläggningens gröna framtid Beläggningens gröna framtid Per Centrell Ramböll Sverige AB Ett seminarium som hölls tidigare i år hade rubriken: Beläggningens gröna framtid Asfaltbeläggning i ett livscykelperspektiv

Läs mer

The Top of Rail Research Project

The Top of Rail Research Project Projektförslag till HLRC The Top of Rail Research Project Projekttid 4 år Sökt belopp från HLRC: 9,25 MSEK Beviljat från JVTC: 2,25 M SEK Avdelningen för Drift & Underhåll och avdelningen för Experimentell

Läs mer

Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i. morgon. Urban Wästljung

Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i. morgon. Urban Wästljung Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i morgon Urban Wästljung Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av utredningen för fossilfri fordonstrafik

Läs mer

Resultatkonferens 2015. Välkommen!

Resultatkonferens 2015. Välkommen! Resultatkonferens 2015 Välkommen! Lite kort information Säkerhet Quality Hotel Reception Lunch Stadshotellet Tallkotten Middag kl 18 Stadshotellet Tallkotten Utvärdering till Katarina 2000 Vintage Resultatkonferens

Läs mer

Scania och gasmotorer. Rutger Hörndahl, Bussmarknad Scania-Bilar Sverige AB

Scania och gasmotorer. Rutger Hörndahl, Bussmarknad Scania-Bilar Sverige AB 1 Scania och gasmotorer Rutger Hörndahl, Bussmarknad Scania-Bilar Sverige AB Agenda Bakgrund kring Scania Drivkrafter för hållbara transporter Biodrivmedel CNG/LNG Transportutrustning Lastbilar och Bussar

Läs mer

Minskad energiförbrukning och högre hastigheter

Minskad energiförbrukning och högre hastigheter Minskad energiförbrukning och högre hastigheter Piotr Lukaszewicz Avd Spårfordon Inst för Farkost & Flyg KTH P Lukaszewicz: Railvehicles, KTH 2008-01-09 1 1. Gångmotstånd = Bromsande krafter som motsätter

Läs mer

Effektiva transporter En förutsättning för vår konkurenskraft En del av miljöproblemet - En del av lösningen

Effektiva transporter En förutsättning för vår konkurenskraft En del av miljöproblemet - En del av lösningen Effektiva transporter En förutsättning för vår konkurenskraft En del av miljöproblemet - En del av lösningen Energianvändning i olika sektorer Mtoe 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 Transportsektorn

Läs mer

Energieffektiv tågföring med CATO

Energieffektiv tågföring med CATO 1 Energieffektiv tågföring med CATO Överblick av CATO-systemet Syfte & grundläggande idéer Energikvitton Aktuella frågeställningar och pågående arbete (C)ATO på tunnelbanan Långa tåg med distribuerad dragkraft

Läs mer

Elektrifiering av tunga vägtransporter

Elektrifiering av tunga vägtransporter Elektrifiering av tunga vägtransporter Harry Frank Per Ranch Presentation för Riksdagens Trafikutskott den 6 april 2010 Agenda Sammanfattning Projektformalia Antaganden Diskussion Resultat Invändningar

Läs mer

Lastbilar och bussar från Scania -- fossilfria transporter idag och i morgon. Urban Wästljung Manager Sustainable Transport Research Support Office

Lastbilar och bussar från Scania -- fossilfria transporter idag och i morgon. Urban Wästljung Manager Sustainable Transport Research Support Office Lastbilar och bussar från Scania -- fossilfria transporter idag och i morgon Urban Wästljung Manager Sustainable Transport Research Support Office Tre kommersiellt tillgängliga biodrivmedel Etanol Biodiesel

Läs mer

Byggandets klimatpåverkan

Byggandets klimatpåverkan KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY Byggandets klimatpåverkan Seminarium på IVA 24 okt 2016 Docent, forskningsledare Tove Malmqvist Dep of Sustainable Development, Environmental Science and Technology 2

Läs mer

High-Speed Rail in Sweden - Actual plans

High-Speed Rail in Sweden - Actual plans High-Speed Rail in Sweden - Actual plans Professor Sebastian Stichel Professor em. Bo-Lennart Nelldal KTH Railway Group 2016-04-07 Security KTH Railway Group - Multidisciplinary research group - System

Läs mer

Gas och LNG för hållbara transporter. Gas i tunga transporter? Trafikverkets bedömning

Gas och LNG för hållbara transporter. Gas i tunga transporter? Trafikverkets bedömning Gas och LNG för hållbara transporter Gas i tunga transporter? Trafikverkets bedömning Olle Hådell 7 februari 2012 Uthållig energiförsörjning för transporter är en kritisk fråga. Transporter krävs om samhället

Läs mer

Solenergiteknik i den hållbara staden

Solenergiteknik i den hållbara staden Solenergiteknik i den hållbara staden Charlotta Winkler WSP Environmental 2015-06-23 2 Det går inte att visa den här bilden just nu. Värderingar 3 Hållbarhet 4 "En hållbar utveckling är en utveckling som

Läs mer

Organisering för energieffektivitet i sjöfarten

Organisering för energieffektivitet i sjöfarten Organisering för energieffektivitet i sjöfarten Hannes Johnson, M.Sc. Sustainable Ship Propulsion, Chalmers hannes.johnson@chalmers.se Varför organisering? Energieffektivitet ur ett redarperspektiv Hur

Läs mer

Miljöanpassad upphandling av fordon och transporter - regler och styrmedel kring upphandling av miljöfordon

Miljöanpassad upphandling av fordon och transporter - regler och styrmedel kring upphandling av miljöfordon Miljöanpassad upphandling av fordon och transporter - regler och styrmedel kring upphandling av miljöfordon Heini-Marja Suvilehto (Hippu) Enheten för policystyrning 08-586 21 741 E-post: heini-marja.suvilehto@kkv.se

Läs mer

MODERNT TRÄBYGGANDE- HISTORIA OCH DRIVKRAFTER COPPERHILL, ÅRE SUSANNE RUDENSTAM

MODERNT TRÄBYGGANDE- HISTORIA OCH DRIVKRAFTER COPPERHILL, ÅRE SUSANNE RUDENSTAM MODERNT TRÄBYGGANDE- HISTORIA OCH DRIVKRAFTER COPPERHILL, ÅRE 150129 SUSANNE RUDENSTAM DET MODERNA TRÄBYGGANDET Ett klimatpositivt, förnybart och resurseffektivt byggande med optimerad förtillverkning

Läs mer

Klimatdeklarationer & Miljövarudeklarationer

Klimatdeklarationer & Miljövarudeklarationer Klimatdeklarationer & Miljövarudeklarationer meningen och skillnader Tomas Rydberg Att deklarera dina transporters klimatpåverkan Trafikverket/NTM 2010-10-05 Miljövarudeklaration Klimatdeklaration SO 2

Läs mer

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik)

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik) Fossilfri fordonstrafik erfarenheter och utmaningar (erfaringer og utfordringer) Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik) hakan.johansson@trafikverket.se

Läs mer

City Mobility Transport Solutions -Environmental and economic sustainability by new technology Trondheim 26th of June

City Mobility Transport Solutions -Environmental and economic sustainability by new technology Trondheim 26th of June City Mobility Transport Solutions -Environmental and economic sustainability by new technology Trondheim 26th of June Edward Jobson Volvo Bus Bus system Electric Hybrid Buses High Power Charging IT support

Läs mer

Veidekke. TellHus. klimatsmart boende

Veidekke. TellHus. klimatsmart boende Veidekke TellHus klimatsmart boende Det ligger i luften Vi som står bakom Koldioxid syns inte, men den märks. De senaste 100 åren har koldioxidutsläppen ökat med 30 procent. Enligt FN:s klimatpanel måste

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av Trafikverket

Läs mer

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG INFRASTRUKTUR DRIVMEDEL FORDON LOGISTIK FORSKNING, KNEG 1 Godstransporter på gott och ont Godstransporter på väg: en förutsättning för tillväxt står för 60 % av de totala godstransporterna i Sverige betydande

Läs mer

Utredningen för fossilfri fordonstrafik

Utredningen för fossilfri fordonstrafik Utredningen för fossilfri fordonstrafik Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik hakan.johansson@trafikverket.se Fossilfrihet

Läs mer

Förbättrade miljöprestanda. Evert Andersson Kungl Tekniska Högskolan (KTH) Järnvägsgruppen

Förbättrade miljöprestanda. Evert Andersson Kungl Tekniska Högskolan (KTH) Järnvägsgruppen Förbättrade miljöprestanda Evert Andersson Kungl Tekniska Högskolan (KTH) Järnvägsgruppen Två huvudfrågor Externt buller Energianvändning och utsläpp Externt buller, speciellt vid hög hastighet Med samma

Läs mer

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt?

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Energiintelligenta kommuner Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Klimatintelligenta kommuner Alla måste vara med och bygg det hållbara samhället! Byggnader är en viktigt del i att

Läs mer

SHIPPING AND MARINE TECHNOLOGY MARITIME ENVIRONMENT. Hur miljövänligt är LNG?

SHIPPING AND MARINE TECHNOLOGY MARITIME ENVIRONMENT. Hur miljövänligt är LNG? Hur miljövänligt är LNG? Innehåll Utsläpp vid förbränning Miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv Framtida möjligheter - inblandning av biogas? Miljöpåverkan vid förbränning Utsläpp av koldioxid Utsläpp

Läs mer

Vägtrafikens och sjöfartens emissioner. Erik Fridell

Vägtrafikens och sjöfartens emissioner. Erik Fridell Vägtrafikens och sjöfartens emissioner Erik Fridell 2013-10-24 Research and consultancy by IVL Swedish Environmental Research Institute around 200 employees engineers, economists, social scientists, geoscientists,

Läs mer

UPPKOPPLADE SAMVERKANDE TRANSPORTER

UPPKOPPLADE SAMVERKANDE TRANSPORTER EN SVENSK FÄRDPLAN FÖR UPPKOPPLADE OCH SAMVERKANDE TRANSPORTER Stefan Myhrberg, Ericsson Forum för innovation inom transportsektorn 2014-09-03 1 FÄRDPLAN FÖR UPPKOPPLADE SAMVERKANDE TRANSPORTER En gemensam

Läs mer

Biogas, det naturliga valet för City bussar Baltic Biogas Bus - Ett lyckat Östersjösamarbete Gasdagarna, Trollhättan, 24-25 Oktober 2012

Biogas, det naturliga valet för City bussar Baltic Biogas Bus - Ett lyckat Östersjösamarbete Gasdagarna, Trollhättan, 24-25 Oktober 2012 Biogas, det naturliga valet för City bussar Baltic Biogas Bus - Ett lyckat Östersjösamarbete Gasdagarna, Trollhättan, 24-25 Oktober 2012 Lennart Hallgren Storstockholms Lokaltrafik, SL www.balticbiogasbus.eu

Läs mer

Vill du veta mer? www.briggsandstratton.se 08-449 56 30 info.se@basco.com Box 6057, 141 06 Kungens Kurva

Vill du veta mer? www.briggsandstratton.se 08-449 56 30 info.se@basco.com Box 6057, 141 06 Kungens Kurva Vill du veta mer? www.briggsandstratton.se 08-449 56 30 info.se@basco.com Box 6057, 141 06 Kungens Kurva och 7 sanningar Vad vet du om gräsklippning, motorer och deras påverkan på miljön? I över 100 år

Läs mer

Huvudet - Index för måluppfyllelse

Huvudet - Index för måluppfyllelse Huvudet - Index för måluppfyllelse Fossil energianvändning i vägtrafiken (H) MWh/capita 6 8 4 6 8 4 6 8 3 Måluppfyllelse (H) Fossil energianvändning 9 8 7 6 5 4 3 9 8 7 6 5 4 3 Procentuell uppfyllelse

Läs mer

Sam-modalitet i praktiken - utveckling och samhällsekonomisk utvärdering av landtransportsystem för långväga transporter

Sam-modalitet i praktiken - utveckling och samhällsekonomisk utvärdering av landtransportsystem för långväga transporter Sam-modalitet i praktiken - utveckling och samhällsekonomisk utvärdering av landtransportsystem för långväga transporter Johan Ericson Statens Väg- och transportforskningsinstitut (VTI) Tekniska mässan,

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

Svensk infrastruktur i det transeuropeiska transportnätet

Svensk infrastruktur i det transeuropeiska transportnätet Svensk infrastruktur i det transeuropeiska transportnätet TMALL 0141 Presentation v 1.0 Lena Erixon Generaldirektör Europaparlamentet och Rådets förordning nr 1315/2013 om unionens riktlinjer för utbyggnad

Läs mer

Miljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik

Miljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik Miljöanpassat byggande Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik Agenda Varför skall man lägga fokus på energi- och miljöfrågor? Byggnaden och energianvändning Vad gör byggsektorn? September

Läs mer

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle)

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle) Volvo Lastvagnar AB Meddelande 1 (6) För att underlätta beräkning av emissioner från transporter har Volvo Lastvagnar sammanställt emissionsfaktorer per liter förbrukat bränsle. Sammanställningen avser

Läs mer

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Bakgrund Utsläpp av luftföroreningar och växthustgaser härstammar till stor del från samma utsläppskällor

Läs mer

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon Klimatanpassat transportsystem Lena Erixon Kapacitetsutredning och Färdplan 2050 Två regeringsuppdrag ett arbete Naturvårdsverkets uppdrag från regeringen om att ta fram underlag till en svensk färdplan

Läs mer

Heini-Marja Suvilehto

Heini-Marja Suvilehto MILJÖANPASSAD UPPHANDLING AV TRANSPORTER Heini-Marja Suvilehto BEHOVS- ANALYS UPPHANDLING VILKA KRAV KAN MAN STÄLLA HÅLLBAR UPPHANDLING AV FORDON OCH TRANSPORTER UPPFÖLJNING BEHOVSANALYS FORDON Kan ni

Läs mer

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6)

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6) Klimatrapport 2012 Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6) Företagsuppgifter Radisson Arlandia Hotel AB, kontaktperson är Maria Wiklund Denna rapport täcker verksamhetsåret 2012

Läs mer

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 en översiktlig presentation Tre ben på väg mot målet Allt som inte har med val av fordon och drivmedel att göra: Energieffektivare

Läs mer

Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen?

Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen? Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen? Emmi Jozsa Energimyndigheten 26 maj 2016 Agreed headline targets 2030 Framework for Climate and Energy 2020-20 % Greenhouse

Läs mer

Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur

Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur Klimatneutralt byggande är det möjligt? Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur Hållbart samhälle Bevara jordens resurser Leva ett gott liv Klimatförändringarna är synliga och märkbara

Läs mer

Byggandets klimatpåverkan en obekväm sanning

Byggandets klimatpåverkan en obekväm sanning Byggandets klimatpåverkan en obekväm sanning Kiruna 2015-03-11 Hans-Eric Johansson Bostadsutveckling AB En väckarklocka för bygg- och fastighetssektorn 2014 i Almedalen presenterade IVA och Byggindustrin

Läs mer

Gröna bränslen för tunga dieselfordon Patrik Thärnå

Gröna bränslen för tunga dieselfordon Patrik Thärnå Gröna bränslen för tunga dieselfordon Patrik Thärnå Product manager Franchise and Factory sales 118 years of industrial history 1891 Company founded 1897 First car 1902 First truck 1905 First industrial

Läs mer

MODERNT TRÄBYGGANDE - HISTORIA OCH DRIVKRAFTER UDDEVALLA 150311 LARS ATTERFORS

MODERNT TRÄBYGGANDE - HISTORIA OCH DRIVKRAFTER UDDEVALLA 150311 LARS ATTERFORS MODERNT TRÄBYGGANDE - HISTORIA OCH DRIVKRAFTER UDDEVALLA 150311 LARS ATTERFORS VAD ÄR MODERNT TRÄBYGGANDE? 2 www.trabyggnadskansliet.se Vad är träbyggnadsteknik? LINDBÄCKS BYGG 4 www.trabyggnadskansliet.se

Läs mer

Train simulation at VTI. Mats Lidström Björn Blissing

Train simulation at VTI. Mats Lidström Björn Blissing Train simulation at VTI Mats Lidström Björn Blissing SST-projektet Körsimulator för spårburen trafik (SST) Förstudie 2002 Fem användningsområden: 1. Beteendevetenskaplig grundforskning 2. Utbildning och

Läs mer

Energimarknaden 2030 Några funderingar med svenskt perspektiv

Energimarknaden 2030 Några funderingar med svenskt perspektiv Energimarknaden 2030 Några funderingar med svenskt perspektiv Bo Normark Power Circle Det kan vara svårt att spå.. I slutet av 1960-talet genomfördes ett antal intervjuer med 24 personer. De skulle uttala

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd

Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd ...för att minska transportsektorns energianvändning och klimatpåverkan Vad är Trafikverket? I huvudsak en sammanslagning av Vägverket och

Läs mer

Framtidens transporter. Skellefteå 9 okt. Ingela Jarlbring

Framtidens transporter. Skellefteå 9 okt. Ingela Jarlbring Framtidens transporter Skellefteå 9 okt Ingela Jarlbring Nationella och internationella transportmål - Målsättningar och utmaningar 2 2012-10-09 Fakta om Trafikverket Generaldirektör Gunnar Malm Huvudkontoret

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Forskningsprogram för. Vid Trafik och Logistik KTH

Forskningsprogram för. Vid Trafik och Logistik KTH Forskningsprogram för kapacitetsanalys och simulering Vid Trafik och Logistik KTH KTH Järnvägsgruppen Bo-Lennart Nelldal Adj. professor 2011-02-04 KTH Järnvägsgruppen - Systemsyn Intäkt Lönsamhet Konkurrens/

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Nenet Norrbottens energikontor. Kjell Skogsberg

Nenet Norrbottens energikontor. Kjell Skogsberg Nenet Norrbottens energikontor Kjell Skogsberg Nenet Norrbottens energikontor Energiluppen ett presentationsverktyg för energianvändning och utsläpp av växthusgaser Nenet Norrbottens energikontor Energiluppen

Läs mer

Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater

Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater Utveckling av energimarknader i EU Utveckling av energimarknader i EU politik och framgångsrika medlemsstater Jonas Norrman & Anders Ahlbäck Vision för Västsverige Visionen är att göra Västsverige till

Läs mer

Ett fossilfritt Sverige hur kan det uppnås? NOG seminarium 9 april 2014 Olle Hådell

Ett fossilfritt Sverige hur kan det uppnås? NOG seminarium 9 april 2014 Olle Hådell Ett fossilfritt Sverige hur kan det uppnås? NOG seminarium 9 april 2014 Annual production (Gb/yr) Fossilfri fordonstrafik I dag används ung 80 TWh i det svenska vägtransportsystemet De kritiska frågorna

Läs mer

Anpassning av transportsystemen ur ett resursperspektiv

Anpassning av transportsystemen ur ett resursperspektiv Anpassning av transportsystemen ur ett resursperspektiv En fossiloberoende transportsektor 2030 Göteborg 13 september 2011 Christer Ljungberg, Trivector Traffic Fossiloberoende = hållbar? Trivector Traffic

Läs mer

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Miljöpåverkan berör oss alla Att minska energianvändning och utsläpp av växthusgaser är ett övergripande samhällsmål

Läs mer

Heavy Transport on Existing Lines: the Assessment of Bearing Capacity of Track-bed based on Track Stiffness Measurements and Theoretical Studies

Heavy Transport on Existing Lines: the Assessment of Bearing Capacity of Track-bed based on Track Stiffness Measurements and Theoretical Studies 19th Nordic Seminar on Railway Technology, 14-15 September 2016, JVTC, Luleå Heavy Transport on Existing Lines: the Assessment of Bearing Capacity of Track-bed based on Track Stiffness Measurements and

Läs mer

Transporteffektivitet genom off-peak godsleveranser

Transporteffektivitet genom off-peak godsleveranser KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY Transporteffektivitet genom off-peak godsleveranser Resultat från Stockholms pilotförsök Erik Jenelius jenelius@kth.se Jiali Fu jiali@kth.se Centre for Traffic Research

Läs mer

Elektrifiering av Svenska gruvtransporter - en realistisk framtid

Elektrifiering av Svenska gruvtransporter - en realistisk framtid Elektrifiering av Svenska gruvtransporter - en realistisk framtid Answers for infrastructure and cities. Elektrifiering av transporter då.. Page 2 ..och nu. Page 3 Varför elektrifierade gruvtransporter?

Läs mer

Simrishamn, VPS, David Weiner, dweiner Utfärdardatum: 2011-08-19 Sida 1

Simrishamn, VPS, David Weiner, dweiner Utfärdardatum: 2011-08-19 Sida 1 Sida 1 Miljöpåverkan från transporter Vilka är alternativen Volvos miljöbilar Elsattsningen One Tonne Life Säkerhet i alla faser Sida 2 Utställda bilar C30 DRIVe (115 hk) Bränsleförbrukning 0,38 l/mil

Läs mer

Fakta om asfaltbeläggningar i Sverige

Fakta om asfaltbeläggningar i Sverige Energisnåla asfaltbeläggningar Torbjörn Jacobson Trafikverket Fakta om asfaltbeläggningar i Sverige Användning per år: Ca 7 miljoner ton varmblandad asfaltmassa Ca 0,7 miljoner ton kall och halvvarm asfaltmassa

Läs mer

LNG-flytande naturgas. Långsiktighet är målet. Jan Bäckvall, Head of Region Europe North Frukostseminarium 2 februari 2012

LNG-flytande naturgas. Långsiktighet är målet. Jan Bäckvall, Head of Region Europe North Frukostseminarium 2 februari 2012 LNG-flytande naturgas. Långsiktighet är målet. Jan Bäckvall, Head of Region Europe North Frukostseminarium 2 februari 2012 Vad är LNG och vad kan den göra för miljön? Naturgasen kondenseras till flytande

Läs mer

Lina Nordin Göteborgs Universitet

Lina Nordin Göteborgs Universitet Lina Nordin Göteborgs Universitet Bakgrund Vad är energi inom ett driftområde System för energikontroll Bränsleförbrukning av snö och halkbekämpningsfordon Potentialer för energieffektivisering Vem är

Läs mer

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten Skogens klimatnytta - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten Varför är skogen viktig i klimatarbetet? Vad kan skogen bidra med? Internationella

Läs mer

Leader in Sustainable Transport. Krister Thulin

Leader in Sustainable Transport. Krister Thulin Leader in Sustainable Transport 1 Krister Thulin krister.thulin@scania.com Scanias syn på hållbara transporter Smartare transporter Energieffektivitet Alternativa drivmedel De fyra drivkrafterna för hållbara

Läs mer

Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet

Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet Håkan Johansson Nationell samordnare - klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se 1 2011-09-16 Klimatmål för transportsektorn Hänsynsmålets

Läs mer

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10 Energi- och klimatarbete i Stockholms stad The Capital of Scandinavia Styrdokument Sida 2 Vision 2030 Ett övergripande dokument som stakar ut huvudriktningen inom stadens alla verksamhetsområden. Målinriktningen

Läs mer

Transporter och handel med utsläppsrättigheter. Lars B Johansson Head of Environmental Affairs Schenker AG

Transporter och handel med utsläppsrättigheter. Lars B Johansson Head of Environmental Affairs Schenker AG Transporter och handel med utsläppsrättigheter Lars B Johansson Head of Environmental Affairs Schenker AG 1 Drivmedel och koldioxid Alla fossila bränslen ger CO 2 -utsläpp vid förbränning 1 l bensin 2.3

Läs mer

Erfarenheter från Sverige. Focus på effketopptimering i ett stadsdelsperspektiv 2015-02-03 Anders Rönneblad Cementa AB

Erfarenheter från Sverige. Focus på effketopptimering i ett stadsdelsperspektiv 2015-02-03 Anders Rönneblad Cementa AB Erfarenheter från Sverige Focus på effketopptimering i ett stadsdelsperspektiv 2015-02-03 Anders Rönneblad Cementa AB Traditionell passiv värmelagring Energibesparingarna mellan 0-12 % (köpt energi) för

Läs mer

www.balticbiogasbus.eu 1

www.balticbiogasbus.eu 1 1 Baltic Biogas Bus Project Gasskonferansen, Bergen, 5 Maj 2011 Anneli Waldén AB Storstockholms Lokaltrafik www.sl.se 2 Agenda Bakgrund Baltic Biogas Bus Projekt Strategi vid införandet av biogasbussar

Läs mer

hur kan energiresursbehov och klimatpåverkan i befintlig bebyggelse minskas? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

hur kan energiresursbehov och klimatpåverkan i befintlig bebyggelse minskas? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan hur kan energiresursbehov och klimatpåverkan i befintlig bebyggelse minskas? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Vi måste bli mer energieffektiva På sikt är både vi i Sverige och resten

Läs mer

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Vätebränsle Namn: Rasmus Rynell Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about Hydrogen as the future fuel. I chose this topic because I think that it s really interesting to look in to the

Läs mer

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se. Pathways to Sustainable European Energy Systems

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se. Pathways to Sustainable European Energy Systems förbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se Pathways to Sustainable European Energy Systems Fuel and Cement Emissions Global fossil fuel and cement emissions:

Läs mer

Corporate Public Policy and Responsibility GOGREEN PROGRAM. Stockholm,

Corporate Public Policy and Responsibility GOGREEN PROGRAM. Stockholm, Corporate Public Policy and Responsibility GOGREEN PROGRAM Stockholm, 2011-02-10 DAX30 CO 2 Emissions 2009 ALTERNATIVE OPENING SLIDE Company Emissions [Mio. tonnes CO 2 ] 144.9 * 1c 290.6 *1a 90.0 *2a

Läs mer

Svenskt Hybridfordonscentrum. Finansieras av Energimyndigheten och Fordonsföretagen

Svenskt Hybridfordonscentrum. Finansieras av Energimyndigheten och Fordonsföretagen Svenskt Hybridfordonscentrum Finansieras av Energimyndigheten och Fordonsföretagen Lennart Josefson och Peter Eriksson Chalmers Tekniska Högskola Lennart Josefson och Peter Eriksson Chalmers 1 From Socolow

Läs mer

MODERNT TRÄBYGGANDE - UTVECKLING OCH DRIVKRAFTER ÖREBRO SUSANNE RUDENSTAM

MODERNT TRÄBYGGANDE - UTVECKLING OCH DRIVKRAFTER ÖREBRO SUSANNE RUDENSTAM MODERNT TRÄBYGGANDE - UTVECKLING OCH DRIVKRAFTER ÖREBRO 151113 SUSANNE RUDENSTAM DET MODERNA TRÄBYGGANDET Ett klimatpositivt, förnybart och resurseffektivt byggande med optimerad förtillverkning och logistik

Läs mer

ERS En möjlighet för svensk industri

ERS En möjlighet för svensk industri ERS En möjlighet för svensk industri Q3 Stockholm 2016-05-17 Magnus Henke Swedish Energy Agency Q3 2016-05-17 Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av Trafikverket tolkat

Läs mer

Vad är hållbar produktion? Varför hållbar produktion. Aava-Olsson

Vad är hållbar produktion? Varför hållbar produktion. Aava-Olsson Vad är hållbar produktion? Varför hållbar produktion Birgitta Aava-Olsson Hållbar utveckling Social Ekologisk Hållbar Ekonomisk Brundtlandrapporten, Our Common Future, rapport utarbetad av FN:s Världskommission

Läs mer

Energieffektivisering med målet att minska energiförbrukning med 20%

Energieffektivisering med målet att minska energiförbrukning med 20% Energieffektivisering med målet att minska energiförbrukning med 20% Flavio Santos Director Services and Projects Georg Lannge Sales Manager Industry Phone: +46(0)155 26 54 07 Mobile: +46(0) 70 612 6804

Läs mer

transportlösningar Road show om energieffektiva färjor, Stockholm 15 maj 2013 Roger Karlsson & Magnus Forsberg, SSPA

transportlösningar Road show om energieffektiva färjor, Stockholm 15 maj 2013 Roger Karlsson & Magnus Forsberg, SSPA Energi och ruttoptimerade transportlösningar Road show om energieffektiva färjor, Stockholm 15 maj 2013 Roger Karlsson & Magnus Forsberg, SSPA Kan det vara så här? För att uppnå full potential av sjöburen

Läs mer

Förkortad restid. Ökad säkerhet Förbättrad miljö. Ökad framkomlighet SVERIGE BEHÖVER BÄTTRE TRAFIKSIGNALER SWARCO NORDIC

Förkortad restid. Ökad säkerhet Förbättrad miljö. Ökad framkomlighet SVERIGE BEHÖVER BÄTTRE TRAFIKSIGNALER SWARCO NORDIC Förkortad restid SWARCO NORDIC Ökad säkerhet Förbättrad miljö Ökad framkomlighet SVERIGE BEHÖVER BÄTTRE TRAFIKSIGNALER SWARCO I First in Traffic Solutions. MARGINELLT BÄTTRE SIGNALER GER STORA VINSTER

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Varför ett nytt energisystem?

Varför ett nytt energisystem? Varför ett nytt energisystem? Bo Diczfalusy, Departementsråd F.d. Director of Sustainable Energy Technology and Policy, International Energy Agency, Paris Näringsdepartementet OECD/IEA 2012 ETP 2012 Choice

Läs mer

LCA Innovation nr 1 Innovation nr 2 Att miljödeklarera en byggnad Miljödeklarerad byggnad Livscykelanalys

LCA Innovation nr 1 Innovation nr 2 Att miljödeklarera en byggnad Miljödeklarerad byggnad Livscykelanalys Livscykelanalys (LCA) Vad är Livscykelanalys (LCA) LCA beskriver miljöaspekter genom en produkts hela livscykel, från anskaffning av råmaterial till slutlig kvittblivning. Varför LCA? Kartläggning av miljöpåverkan

Läs mer

Trafikverket och tjälforskning. Per Andersson. Enhetschef Geo-, bergöverbyggnadsteknik

Trafikverket och tjälforskning. Per Andersson. Enhetschef Geo-, bergöverbyggnadsteknik 2012-03-29 Trafikverket och tjälforskning Per Andersson Enhetschef Geo-, bergöverbyggnadsteknik Från infrastrukturförvaltare till samhällsutvecklare 2 2012-04-24 Varför bildades Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande

Läs mer

Energibolaget som lokal aktör för ökad hållbarhet

Energibolaget som lokal aktör för ökad hållbarhet Energisession 2008 Energibolaget som lokal aktör för ökad hållbarhet Anders Ådahl Forsknings- och utvecklingsansvarig Göteborg Energi AB Marknadsundersökningen Hur viktigt är det för dig att GE är ett

Läs mer

Hållbar energiproduktion kräver helhetssyn Helle Herk-Hansen, miljöchef Vattenfall. Askdagen 2015

Hållbar energiproduktion kräver helhetssyn Helle Herk-Hansen, miljöchef Vattenfall. Askdagen 2015 Hållbar energiproduktion kräver helhetssyn Helle Herk-Hansen, miljöchef Vattenfall Askdagen 2015 2015 04 21 Översikt Vattenfall miljö i hela värdekedjan Ökad användning av askor och restprodukter - behov,

Läs mer

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Uppföljning av energianvändning och miljöpåverkan SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Per Holm Fakta Skåneinitiativet - anslutna företag per 2012-01-01 Antal anslutna företag 106 Totalt antal lägenheter

Läs mer

Vad är energieffektivisering och hur gör man?

Vad är energieffektivisering och hur gör man? Vad är energieffektivisering och hur gör man? Vad är effektivare energianvändning och vad ska vi ha den till? Är det effektivare att bara använda mindre än vad man skulle ha gjort om man använt mer? FÖRENINGEN

Läs mer

Klimatneutrala godstransporter på väg

Klimatneutrala godstransporter på väg INFRASTRUKTUR DRIVMEDEL FORDON LOGISTIK FORSKNING Klimatneutrala godstransporter på väg Ett samarbetsprojekt mellan Preem Petroleum AB Schenker AB Volvo Lastvagnar AB Vägverket Göteborgs miljövetenskapliga

Läs mer