Byggandets klimatpåverkan en obekväm sanning

Transkript

1 Byggandets klimatpåverkan en obekväm sanning Kiruna Hans-Eric Johansson Bostadsutveckling AB

2

3 En väckarklocka för bygg- och fastighetssektorn 2014 i Almedalen presenterade IVA och Byggindustrin sin rapport om klimatpåverkan i byggprocessen Halva klimatpåverkan sker uppströms i bygg- och materialprocessen Regeringen reagerade direkt begärde en utredning av Boverket som kommer i år!!

4 Nu kommer Byggindustrins slutliga utredning som skärper tonen Beräkningsmetoder och systemgränser finns nu i EN-standarder inte mycket saknas till ett enhetligt normerat beräkningssystem av klimatpåverkan Nu redovisas siffrorna för ett hus med betongstomme. En uppföljare är på gång för ett modernt trähus. Den svenska byggindustrin presenterar ett synsätt som ligger i forskningsfronten och hanterar den globala ödesfrågan att minska klimatpåverkan.

5 Byggindustrins utredning och en tung debattartikel basen för en (r)evolution.. Ifrågasätter lagstiftning och startar debatt rekommenderar dialog mellan aktörer och politiker så att politiska beslut tas med insikt om byggsektorns klimatpåverkan.

6 Boverket har haft en otacksam uppgift Denna utredning borde givetvis kommit från regeringen via Boverket. Men under 50 år har Boverket/Planverket haft uppgiften att korrigera och styra industrin med lagstiftning: Kasein i flytspackel Formaldehyd i spånskivor Fukt i grunder Radon Ökad isolering och täthet Ventilation

7 ..och har därför ännu inte nått fram till den globala kärnfrågan att minska klimatpåverkan från samhällssektorn Fokus har gått från att förhindra sjuka hus via inomhusmiljö mot energieffektivitet. Och där står vi idag Miljöbyggnad som inte innehåller incitament för minskad klimatpåverkan Den nu av regeringen begärda stateof the art-utredningen kommer i höst. Men byggindustrin har alltså redan angett riktningen..

8 Insikten om byggandets klimatpåverkan är inte ny Materialet kommer från en bostadsproducent som sedan 2011 ger sina kunder information om projektets klimatpåverkan. Man bör kanske tillägga att detta är ett hus med betongstomme i Nyköping..

9 Så här ser klimatpåverkan ut av nybyggda bostäder Diagrammet visar klimatpåverkan från produktionsfasen och driftfasen, den senare uppdelad på el och fjärrvärme.. Producentens budskap är att om elenergin köps som miljöel minskar klimatpåverkan med 25%... Uppvärmning redovisas med fjärrvärme enligt svensk mix

10 Så här redovisas klimatpåverkan i produktionsfasen Den helt dominerande klimatpåverkan i produktion sker via användande av cement/betong

11 Byggindustrins utredning En beräkningsmodell för byggnadsverkets klimatpåverkan över hela livscykeln inkl. påverkan av byggmaterial, byggprocess och typ av tillförd energi ett systemtänkande för varje projekt!!

12 Konsekvens.. Konsekvent..? Detta är en klimatneutral byggnad - i skogsbygd med god tillgång till brännved. Timmerhus är inte tillåtna enligt BBR för de är generellt sett inte tillräckligt energieffektiva

13 Vad betyder detta nya synsätt för Kiruna? Kiruna existerar i symbios med malmbrytningen. Det är den gemensamma klimatbelastningen som skall minimeras och den gemensamma hållbarheten som skall optimeras..

14 Åter till NCC:s redovisning insatt i Kirunas energisystem... Processvärme (spillvärme) är en klimatneutral energi anses varken förnybar eller fossil Klimatbelastningen i driftskedet blir då lika liten som för miljöel dvs i princip hela klimatbelastningen ligger uppströms i material och bygggprocess

15 Byggindustrins utredning visar samma mönster och förklarar skillnaderna vid olika energisystem. Kiruna kan med processvärme trots större totalt energibehov hamna i nivå med kraftvärmeverk med stor andel biomassa Klimatbelastningen uppströms blir då helt dominerande ca 80%

16 Och uppströms dominerar produktskedet. Transporter avser endast lokala transporter byggmaterialtransporterna till Kiruna hamnar på produkterna och ökar dess klimatpåverkan.

17 Ett material sticker ut - Betong.. Uppströms svarar betong i BI:s utredning (Sthlm 2007) för ca 70% av klimatpåverkan

18 Den lokala energilösningen påverkar också hur mycket resurser som skall satsas i produkten. Här finns det både ett ekologiskt och ett ekonomiskt perspektiv.

19 De ekonomiska argumenten - en jämförelse mellan två aktuella projekt i Kiruna. Hustyp Sjunde huset NCC 2-vån parhus passivhus Kv Termiten 1-plan äldreboende BBR Isolering yttervägg 41 cm 21,6 cm Energianvändning (ber) varav el 50 kwh/m kwh/m 2 Ej uppg./solfångare 22 kwh/m 2 Projekten representerar ytterligheterna av resursanvändning i byggproduktion.

20 Sveriges lägsta fjärrvärmetaxa vad innebär det i ekonomiska termer? Idag är det Luleå som har landets lägsta fjärrvärmetaxa baserad på processvärme från SSAB. I Luleå ligger kostnaden per kwh på ca 40 öre för en större förbrukare runt 50 öre för ett småhus. Inkl alla fasta avgifter.

21 - vad innebär det för produkten? Med Luleås prisnivå i Kiruna kommer uppvärmningen av BBR-huset att kosta ca 20 kr/m 2 mer än för passivhuset. Det motiverar en ökad produktionskostnad av ca kr/m 2. (4-5% avkastning) för energieffektivisering BOA-ytan (A temp ) minskar med ca 10% i passivhuset

22 Summering för att bygga ett hållbart Kiruna Använda det mest klimatanpassade byggmaterialet trä där så är möjligt. Limmat trä klarar alla konstruktioner vi normalt utför med betong Kiruna är den plats i Sverige där trä tekniskt fungerar bäst både i produktion och i drift. Liksom den plats där betong fungerar sämst. Investera kraftfullt i energiteknikutvecklingen (som förhoppningsvis redan pågår) Bygga med något högre isoleringsstandard än BBR och bygg täta hus men överinvestera inte eller minska den användbara ytan.