MODERNT TRÄBYGGANDE - HISTORIA OCH DRIVKRAFTER UDDEVALLA LARS ATTERFORS

Transkript

1 MODERNT TRÄBYGGANDE - HISTORIA OCH DRIVKRAFTER UDDEVALLA LARS ATTERFORS

2 VAD ÄR MODERNT TRÄBYGGANDE? 2

3 Vad är träbyggnadsteknik?

4 LINDBÄCKS BYGG 4

5 VÄRLDEN BÖRJAR FÖRSTÅ! FRISTAD BYGG, TENGBOM 5

6 VÄRLDEN BÖRJAR FÖRSTÅ! LIMNOLIGEN, ARKITEKTBOLAGET VÄXJÖ 6

7 TVÅLFLINGAN, LINDBÄCKS BYGG 7

8 VÄRLDEN BÖRJAR FÖRSTÅ! SJÖÄNGSTERASSEN, MOELVEN BYGGMODUL 8

9

10 VÄRLDEN BÖRJAR FÖRSTÅ! STRANDPARKEN, FOLKHEM, WINGÅRDHS 10

11 VÄRLDEN BÖRJAR FÖRSTÅ! COPPERHILL: BOLIN, AIX, Martinsons 11

12 VÄRLDEN BÖRJAR FÖRSTÅ! MOELVEN TÖREBODA 12

13 VÄRLDEN BÖRJAR FÖRSTÅ! 13

14 VÄRLDEN BÖRJAR FÖRSTÅ! 14

15 VÄRLDEN BÖRJAR FÖRSTÅ! 15

16 VÄRLDEN BÖRJAR FÖRSTÅ! 16

17 VÄRLDEN BÖRJAR FÖRSTÅ! 17

18 VÄRLDEN BÖRJAR FÖRSTÅ! FLEXATOR 18

19 VÄRLDEN BÖRJAR FÖRSTÅ! ULLS HUS, AKADEMISKA HUS. MOELVEN TÖREBODA 19

20 VÄRLDEN BÖRJAR FÖRSTÅ! LINDESBERGS NYA BRANDSTATION, MARTINSONS 20

21 VÄRLDEN BÖRJAR FÖRSTÅ! OKQ8, MARTINSONS 21

22 VÄRLDEN BÖRJAR FÖRSTÅ! 22

23 VÄRLDEN BÖRJAR FÖRSTÅ! 23

24 24

25 VÄRLDEN BÖRJAR FÖRSTÅ! 25

26 26

27 VÄRLDEN BÖRJAR FÖRSTÅ! 27

28 DET MODERNA TRÄBYGGANDET Ett klimatpositivt och resurseffektivt byggande med optimerad förtillverkning och logistik som utvecklar en modern byggindustri. Ett byggande som efterfrågas och drivs av samhällets hållbara omställning. 28

29 MODERN TRÄBYGGNADSTEKNIK Organisation Logistik Process 29

30 LITE HISTORIA De första prefabricerade träpaviljongerna ritades på 1830-talet av Fredrik Blom för Kung Karl XIV Johan 30

31 VI HADE VISIONER OCH UTVECKLADE SYSTEM 31

32 Vi hade visioner och utvecklade system

33 City of Sundsvall had a major fire on June 25,

34 FLERFAMILJSHUS HÖGRE ÄN TVÅ VÅNINGAR FÖRBJÖDS 34

35 DEN NYA HISTORIEN 1994 Sverige går med i EU Nationella träbyggnadsprogrammet Trästad 2012, projekt för kunskapsutbyte 35

36 NULÄGE % marknadsandel flervåningshus tal producenter. - Kunskapsindustri med bred akademisk närvaro. - Projekt över hela Sverige. - Stor variation i projekt. - Ett tjugotal kommuner tar fram träbyggnadsstrategier. 36

37 Varför bygga med trä?

38 TRÄ ÄR UNIKT Mycket starkt i förhållande till sin egen vikt. Inget annat material går att förtillverka lika långt. Det binder koldioxid. Är det enda förnybara byggsmaterialet i en byggnad. Ett material i framtidens cirkulära ekonomi. 38

39 SVENSKA SKOGAR

40 OM 40

41 SKOGARNA VÄXER! Årlig avverkning 90 miljoner m 3 /år Årlig tillväxt 120 miljoner m 3 /år Hur har detta varit möjligt?

42 3 VIKTIGA DRIVKRAFTER Behov av minskad klimatpåverkan Behov av ökat byggande OCH mer effektiva byggprocesser Behov av ökad sysselsättning över HELA landet 42

43 BRIST PÅ ARBETSKRAFT I BYGGSEKTORN Stora pensionsingångar Lågt intresse från ungdomar Trähusindustrin bildar kompletterande byggsektor med produktion över hela landet och montering i tillväxtorter. 43

44 BOSTADSBRIST Men också brist på: - Broar - Vårdboenden - Idrottshallar - Skolor - Parkeringshus - Lantbrukslokaler 44

45 BOSTADSBRIST Men också brist på: - Broar - Vårdboenden - Idrottshallar - Skolor - Parkeringshus - Lantbrukslokaler 45

46 Hållbart kulturarv Definition av hållbar utveckling : Utveckling som möter dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjighet att tillgodose sina behov.

47 INTE HÅLLBART: 47

48 HÅLLBART BYGGANDET = INDUSTRIELLT BYGGANDET Kontroll på kvalitet, logistik, kostnader och arbetsmiljö. Mindre tid, mindre kostnader, mindre slöseri! + Mindre klimatpåverkan i materialet = MATERIAL OCH METOD FÖR FRAMTIDENS CIRKLÄRA EKONOMI! 48

49 MÖJLIGHETERNA ÄR GODA: bostäder ska byggas till broar ska bytas ut Miljömålen CO2-neutralt 2050 VÄRLDEN! 49

50 VÄRLDEN BÖRJAR FÖRSTÅ! 50

51 ÅRETS BYGGNAD I STOCKHOLM 2014!

52 VÄLKOMNA PÅ TRÄRESAN - DET GODA BYGGANDET!

53 KLIMATFRÅGAN ANDRA VÅGEN Varje kubikmeter trä som används i ett massivträhus som Strandparken minskar koldioxidutsläppen med 2 ton, jämfört med ett likadant betonghus! Arne Olsson, vd Folkhem 53

54 MILJÖMÄRKNINGAR CERTIFIERINGAR AV FASTIGHETER 54

55 MINSKAD KLIMATPÅVERKAN Från en fråga om bra miljöval till en stark yttre drivkraft. 55

56 RAPPORT MED STOR BETYDELSE! 56

57 Byggande större klimatbov än personbilarna! Livscykelanalys av hela byggprocessen, Life Cycle Assessment (LCA) Rivning? Byggandee Pågående forskningsprojekt som drivs gemensamt av Veidekke, Skanska, NCC, Peab, Sveriges Byggindustrier, Kungliga Ingenjörsvetenskapsakedemin (IVA), Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), IVL och ÅF Bild:Byggfakta

58 Klimatbelastning CO 2-ekv uppströms respektive nedströms beräknat på ett nytt energisnålt flerbostadshus Exklusive hushållsel blir klimatbelastningen nästan dubbelt så stor uppströms jämfört med nedströms

59 Källa: IVA, ÅF, KTH och IVL Flerbostadshus uppströms

60 IVA:S REKOMMENDATION: Det behövs en dialog mellan sektorns aktörer, myndigheter och politiker så att politiska beslut tas med kunskap om klimatpåverkan av byggprocessen. Regeringen bör ge berörda myndigheter, till exempel Trafikverket och Boverket, i uppdrag att utveckla upphandlingsmodeller i samarbete med branschen, för att stimulera till minskad klimatbelastning vid investeringar. Formas, Vinnova med flera statliga forskningsfinansiärer behöver uppmärksamma klimatbelastningen av byggprocessen vid allokering av medel för forskning och kunskapsspridning. Byggbranschen och forskare bör i samverkan utveckla och standardisera metodfrågor så att alla beräkningar utförs med samma förutsättningar och ger jämförbara resultat. Beställare, byggföretag, projektutvecklare med flera måste analysera och tydliggöra byggprocessens klimatbelastning, så att de kan identifiera sin egen roll och därmed bidra till ökad kunskap på området. Kommuner bör även uppmärksamma klimatfrågan i byggprocessen vid planering och markanvisningar, vilket kräver att beräkningar görs på samma sätt för att kunna formulera rättvisa och uppföljningsbara mål. 60

61 Översiktlig jämförande livscykelanalys - Screening Tyréns har jämfört klimatpåverkan från två 13-våningsbyggnader utifrån framtagna ritningar för hus i Hagastaden. Husen är funktionsmässigt likvärdiga men har olika konstruktionsmaterial Trästomme med fasad av cederträ Betongstomme med fasad av betong

62 Förutsättningar I livscykelanalysen inkluderas: Utvinning av råmaterial Produktion av konstruktionsmaterial Transport till byggplats Konstruktion Rivning och avfallshantering Potential för återvinning, återanvändning I livscykelanalysen exkluderas: Transporter till fabrik Användningsfasen dvs drift och underhåll Tak, grund, fönster, dörrar, kök, badrum etc. är lika oberoende val av stomme och räknas inte med.

63 Förutsättningar

64 Resultat Bedömning av klimatpåverkan

65 Biogena utsläpp och upptag av koldioxid

66 Resultat - Biogena utsläpp och upptag av koldioxid

67 Modul D Miljöbelastning och miljönytta utanför systemgränserna Scenario med: Energiåtervinning av trästommen. Utsläpp som undviks för energiproduktion, motsvarande trästommens effektiva värmevärde Stålåtervinning av armeringen i betongstommen. Utsläpp som undviks för produktion av armering från jungfruliga källor

68 The circle of life Kalkbrott, outplånliga sår Tallskog, ett evigt kretslopp Källa: Folkhem 68

69 FÖRENKLAT: 69