MODERNT TRÄBYGGANDE - UTVECKLING OCH DRIVKRAFTER ÖREBRO SUSANNE RUDENSTAM

Transkript

1 MODERNT TRÄBYGGANDE - UTVECKLING OCH DRIVKRAFTER ÖREBRO SUSANNE RUDENSTAM

2 DET MODERNA TRÄBYGGANDET Ett klimatpositivt, förnybart och resurseffektivt byggande med optimerad förtillverkning och logistik som utvecklar en modern byggindustri. Ett byggande som efterfrågas och drivs av samhällets hållbara omställning. 2

3 MODERN TRÄBYGGNADSTEKNIK Organisation Logistik Process 3

4 SKOGEN ÄR HÅLLBAR:::

5 OM 5

6 SVENSKA SKOGAR VÄXER! Årlig avverkning 90 miljoner m 3 /år Årlig tillväxt 120 miljoner m 3 /år Hur har detta varit möjligt?

7 LITE HISTORIA De första prefabricerade träpaviljongerna var gjorda 1830-talet av Fredrik Blom för King Karl XIV Johan 7

8 VI HADE VISIONER OCH UTVECKLADE SYSTEM 8

9 Vi hade visioner och utvecklade system

10 City of Sundsvall had a major fire on June 25,

11 FLERFAMILJSHUS HÖGRE ÄN TVÅ VÅNINGAR FÖRBJÖDS 11

12 INGÅNGSVÄRDE % marknadsandel flervåningshus - 10-tal producenter - Kunskapsindustri med bred akademisk närvaro - Projekt över hela Sverige - Ett tjugotal kommuner tar fram träbyggnadsstrategier - Stor variation i projekt 12

13 VAD ÄR MODERN TRÄBYGGNADSTEKNIK? 13

14 VÄRLDEN BÖRJAR FÖRSTÅ! COPPERHILL: BOLIN, AIX, Martinsons 14

15 VÄRLDEN BÖRJAR FÖRSTÅ! SJÖÄNGSTERASSEN, MOELVEN BYGGMODUL 15

16 LINDBÄCKS BYGG 16

17 VÄRLDEN BÖRJAR FÖRSTÅ! FRISTAD BYGG, TENGBOM 17

18 VÄRLDEN BÖRJAR FÖRSTÅ! LIMNOLIGEN, ARKITEKTBOLAGET VÄXJÖ 18

19 TVÅLFLINGAN, LINDBÄCKS BYGG 19

20

21 OKQ8 HÄGGVIK SOLLENTUNA

22 VÄRLDEN BÖRJAR FÖRSTÅ! STRANDPARKEN, FOLKHEM, WINGÅRDHS 22

23 VÄRLDEN BÖRJAR FÖRSTÅ! MOELVEN TÖREBODA 23

24 ULLS HUS, MOELVEN TÖREBODA

25 VÄRLDEN BÖRJAR FÖRSTÅ! 25

26 VÄRLDEN BÖRJAR FÖRSTÅ! 26

27 VÄRLDEN BÖRJAR FÖRSTÅ! 27

28 VÄRLDEN BÖRJAR FÖRSTÅ! HERRESTASKOLAN. MOELVEN TÖREBODA 28

29 MARTINSONS

30 VÄRLDEN BÖRJAR FÖRSTÅ! MOELVEN TÖREBODA 30

31 Varför bygga med trä?

32 VÄRLDEN BÖRJAR FÖRSTÅ! LINDESBERGS NYA BRANDSTATION, MARTINSONS 32

33 TRÄ ÄR UNIKT Trä binder koldioxid. Trä är det enda förnybara materialet i en byggnad. Trä är ett material i framtidens cirkulära ekonomi. 33

34 CARBON CAPTURE PÅ RIKTIGT! 34

35 3 VIKTIGA DRIVKRAFTER Behov av minskad klimatpåverkan Behov av ökat byggande OCH mer effektiva byggprocesser Behov av ökad sysselsättning över HELA landet 35

36 BRIST PÅ ARBETSKRAFT I BYGGSEKTORN Stora pensionsingångar Lågt intresse från ungdomar Trähusindustrin bildar kompletterande byggsektor med produktion över hela landet och montering i tillväxtorter. 36

37 BOSTADSBRIST Men också brist på: - Broar - Vårdboenden - Idrottshallar - Skolor - Parkeringshus - Lantbrukslokaler 37

38 VÄRLDEN BÖRJAR FÖRSTÅ! LINDESBERGS NYA BRANDSTATION, MARTINSONS 38

39 VÄRLDEN BÖRJAR FÖRSTÅ! VALLEN BOSTRADSRÄTTER VÄXJÖ 8 Våningar, MOELVEN TÖREBODA 39

40 BOSTADSBRIST Men också brist på: - Broar - Vårdboenden - Idrottshallar - Skolor - Parkeringshus - Lantbrukslokaler 40

41 Hållbart kulturarv Definition av hållbar utveckling : Utveckling som möter dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjighet att tillgodose sina behov.

42 INTE HÅLLBART: 42

43 HÅLLBART BYGGANDET = INDUSTRIELLT BYGGANDET Kontroll på kvalitet, logistik, kostnader och arbetsmiljö. Mindre tid, mindre kostnader, mindre slöseri! + Mindre klimatpåverkan i materialet = MATERIAL OCH METOD FÖR FRAMTIDENS CIRKLÄRA EKONOMI! 43

44 KLIMATFRÅGAN ANDRA VÅGEN Varje kubikmeter trä som används i ett massivträhus som Strandparken minskar koldioxidutsläppen med 2 ton, jämfört med ett likadant betonghus! Arne Olsson, vd Folkhem 44

45 MILJÖMÄRKNINGAR CERTIFIERINGAR AV FASTIGHETER 45

46 MINSKAD KLIMATPÅVERKAN Från en fråga om bra miljöval till en stark yttre drivkraft. 46

47 RAPPORT MED STOR BETYDELSE! 47

48 Byggande större klimatbov än personbilarna! Livscykelanalys av hela byggprocessen, Life Cycle Assessment (LCA) Rivning? Byggandee Pågående forskningsprojekt som drivs gemensamt av Veidekke, Skanska, NCC, Peab, Sveriges Byggindustrier, Kungliga Ingenjörsvetenskapsakedemin (IVA), Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), IVL och ÅF Bild:Byggfakta

49 KLIMATBELASTNING I ETT NYTT ENERGISNÅLT FLERBOSTADSHUS. Exklusive hushållsel blir klimatbelastningen nästan dubbelt så stor uppströms jämfört med nedströms 49 Källa IVA

50 FLERBOSTADSHUS UPPSTRÖMS Källa IVA 50

51 IVA:S REKOMMENDATION! Det behövs en dialog mellan sektorns aktörer, myndigheter och politiker så att politiska beslut tas med kunskap om klimatpåverkan av byggprocessen. Regeringen bör ge berörda myndigheter, till exempel Trafikverket och Boverket, i uppdrag att utveckla upphandlingsmodeller i samarbete med branschen, för att stimulera till minskad klimatbelastning vid investeringar. Formas, Vinnova med flera statliga forskningsfinansiärer behöver uppmärksamma klimatbelastningen av byggprocessen vid allokering av medel för forskning och kunskapsspridning. Byggbranschen och forskare bör i samverkan utveckla och standardisera metodfrågor så att alla beräkningar utförs med samma förutsättningar och ger jämförbara resultat. Beställare, byggföretag, projektutvecklare med flera måste analysera och tydliggöra byggprocessens klimatbelastning, så att de kan identifiera sin egen roll och därmed bidra till ökad kunskap på området. Kommuner bör även uppmärksamma klimatfrågan i byggprocessen vid planering och markanvisningar, vilket kräver att beräkningar görs på samma sätt för att kunna formulera rättvisa och uppföljningsbara mål. 51

52 MÖJLIGHETERNA ÄR GODA: bostäder ska byggas till broar ska bytas ut Miljömålen CO2-neutralt 2050 VÄRLDEN! 52

53 VÄRLDEN BÖRJAR FÖRSTÅ! 53

54 ÅRETS BYGGNAD I STOCKHOLM 2014!

55 TRÄSTAD Välkomna!

56 VÄLKOMNA PÅ TRÄRESAN - DET GODA BYGGANDET!