Miljövärdering av olika stomalternativ. -LCA baserade krav Brf Viva. Karolina Brick

Transkript

1 Miljövärdering av olika stomalternativ -LCA baserade krav Brf Viva Karolina Brick

2 Riksbyggen i siffror company presentation Kooperativt företag som bildades kontor och verksamhet på fler än 400 orter anställda Nyproduktion lägenheter (2016) Förvaltar lägenheter i bostadsrättsföreningar varav Riksbyggen bostadsrättsföreningar (2016) Förvaltar hyresrättslägenheter varav 4713 i eget bestånd samt i stiftelsen Karlstadshus (2016) 2

3 Planeten ska med! 2.0

4 Positive Footprint Housing Forskning i framkant Dialog i byggprocessen Mångfald och flexibilitet i boendet Delad resursanvändning Social hållbarhet Dela och byta saker med varandra Trygg boendemiljö Boende utan parkeringar Ekosystemtjänstanalys Miljömässig hållbarhet Ekonomisk hållbarhet Säkerställa föreningens värde över tiden Miljöbyggnad Guld LCA stommaterial Livcykelkostnadsanalyser material och energilösningar

5 Riksbyggens Brf Viva 6 byggnader, 132 lägenheter Plusenergihus Flexibla planlösningar (72 kvm kan motsvara 2, 3 eller 4 rum) Bil-, elbil-, cykel- och lastcykelpooler Orangeri, växt- och aktivitetshus Återanvändnings-/bytesrum Cykelverkstad och cykelgarage Utegym Solcellsanläggning för både fastighets- och hushållsel Gemensam tvättstuga 5

6 Positive Footprint Housing Miljövärdering av olika stomalternativ Två alternativ, miljömässigt hållbara och möjliga att bygga i slänten vid Dr Allards gata, tas fram. I en förstudie, utförd av SP Trä, indikerades att massivträalternativet har mångfalt lägre klimatpåverkan jmf med betongalternativet. FoU projektet 3+ (Energi och klimateffektiva byggsystem) som en del av Positive Footprint Housing bemannas. SKÅNSKA ENERGI- KONSTRUKTIONER PRODUKTION 6

7 Positive Footprint Housing WP3 Miljövärdering av olika stomalternativ Deltagare i WP3 Riksbyggen SP Trä och CBI Speaking partner för massivträ: Martinsons Cementa Speaking partner för fabriksbetong: Thomas Betong Speaking partner för betongprefab: Strängbetong 7

8 Kort om den jämförande LCA:n Beräkna klimatpåverkan över livscykeln för stomme och klimatskal i KL-trä, platsgjuten betong och prefab Funktionell enhet: 1 m² boarea (BOA) under 100 år i ett flerbostadshus där ingående byggnadsdelar uppfyller samma funktion med avseende på bärförmåga, brand och ljudisolering och med samma energieffektivitet Produktionsfas Konstruktionsfas A1 A2 A3 A4 A5 Råmaterialframställning Transport till fabrik Tillverkning av byggmaterial Transport till byggarbetsplats Arbete på byggarbetsplats Användningsfas Slutfas B2 B4 B6 C1 Underhåll under 100 år Utbyte av byggdelar under 100 år Energianvändning under drift i 100 år Rivning av byggnaden. 8

9 Miljöbedömning 9

10 Kravspecifikation för Betong Att gå från ord till handling Utgångspunkt för kravspecifikation: Klimatpåverkan enligt LCA-beräkningen, vilken är gjord med data från Strängbetong och CBI 10

11 Exempel på krav vi ställer på betongen Klinkerandel i cementen Cementandel i betongen Armering med hög återvinningsgrad där el med låga CO2 utsläpp används Cement CEM II/B-V 42,5 N Bindemedelskombination BK II/B-V 42,5 N 85% Bascement + 15% Flygaska 11

12 Brf Viva -Montering av stomme pågår 12

13 Pågående arbete 13

14 Förändringar som förväntas ske från programskedet till färdigprojekterat hus Komponent LCA under programskedet Yta (BOA) m m 2 Transporter prefab element 10 mil 9 mil LCA efter projektering och upphandling Energianvändning för prefab betongtillverkning 70 kwh el och 70 kwh värme per m 3 33 kwh el och 43 kwh värme per m 3 CO 2 ekvivalenter för ingående material i den prefabricerade betongen Innemiljö 214 kg CO 2 /m 3 Innemiljö 218 kg CO 2 /m 3 Utemiljö 242 kg CO 2 /m 3 Utemiljö 252 kg CO 2 /m 3 CO 2 ekvivalenter för ingående material i den platsgjutna betongen 176 kg CO 2 /m 3 betong (Betong C25/30, 30% slagg) Olika för olika betongdelar 149 kg, 174 kg, 210 kg, 258 kg Materialmängd, platsgjuten och prefabricerad betong 8300 m 3 Ej fastställt ännu 14

15 Kravens betydelse: Vad är det unika i detta projekt? 15