Svar på motion om träbyggnadsstrategi för ett hållbarare byggande

Transkript

1 Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret Miljö och samhällsbyggnad KSKF/2017:254 Lars Wiklund (6) Kommunstyrelsen Svar på motion om träbyggnadsstrategi för ett hållbarare byggande Förslag till beslut Förslag till kommunfullmäktige Motionen avslås. Sammanfattning Magnus Arreflod (MP) och Marielle Lahti (MP) har den 16 mars 2017 lämnat in en motion om träbyggnadsstrategi för ett hållbarare byggande. Motionärerna föreslår att kommunen arbetar fram en träbyggnadsstrategi och att kommunen i berörda bolagsdirektiv tydliggör att trä ska prioriteras som byggmaterial. Motionärerna menar att en satsning på ökad träbyggnation både skulle ge miljövinster och stärka kommunens miljöprofil. De menar också att trä är det mest kostnadseffektiva materialet. Motionen har remitterats för yttrande till stadsbyggnadsnämnden och Eskilstuna Kommunföretag AB, som i sin tur har remitterat motionen till Eskilstuna Kommunfastigheter AB. Stadsbyggnadsnämnden föreslår att motionen avslås. Motivet för detta är att en träbyggnadsstrategi kan bli svår att implementera i den befintliga stadsstrukturen med anledning av den stadsbild och kulturmiljö som Eskilstuna har. För större nybyggnationer på jungfrulig mark utanför staden kan dock träbyggnation vara en lämplig tidsmarkör för vår samtid. Nämnden anser att kommunen bör avvakta med en träbyggnadsstrategi tills riksdagen eller annan myndighet har tagit fram riktlinjer och rekommendationer. Eskilstuna Kommunföretag AB ställer sig positiv till att i lämpliga projekt analysera om trästomme kan vara ett alternativ ur ett ekonomiskt och ekologiskt perspektiv. Det är dock osäkert om kommunkoncernen behöver en träbyggnadsstrategi.

2 Eskilstuna kommun (6) Kommunledningskontoret är positiv till mer trähusbyggnation, främst av klimatskäl. En större andel träbyggnader skulle bidra till att uppfylla kommunens klimatmål. Det skulle också ge en större variation i byggandet och kunna skapa attraktiva och profilskapande bostäder och verksamhetslokaler. Redan idag har Eskilstuna Kommunfastigheter AB inskrivet i sina ägardirektiv att företaget ska prova möjligheten att bygga i trä. Eskilstuna kommun har också möjlighet att ställa krav på trähusbebyggelse i samband med markanvisningstävlingar. Den samlade bedömningen är att det i nuläget inte finns något större behov av en särskild träbyggnadsstrategi. Om det senare visar sig finnas ett behov bör kommunen avvakta med en sådan tills riksdagen eller annan myndighet har tagit fram riktlinjer och rekommendationer. Ärendebeskrivning Magnus Arreflod (MP) och Marielle Lahti (MP) har den 16 mars 2017 lämnat in en motion om träbyggnadsstrategi för ett hållbarare byggande. Kommunstyrelsen har remitterat motionen till stadsbyggnadsnämnden, Eskilstuna Kommunföretag AB och Eskilstuna Kommunfastigheter AB för yttrande. Motionärerna föreslår att kommunen arbetar fram en träbyggnadsstrategi och att kommunen i berörda bolagsdirektiv tydliggör att trä ska prioriteras som byggmaterial. Motionärerna hänvisar till en klimatstudie som gjordes av KTH och IVL Svenska Miljöinstitutet 2016, där två flerbostadsbyggen jämfördes under byggprocessen. Det ena huset byggdes med stomme i massivt trä, det andra med stomme i betong. Forskarnas slutsats var att utsläppen av klimatgaser från träbyggnationen var hälften så stora som för betongbyggnationen. En anledning till detta är att det går åt mycket energi vid cementtillverkning. Motionärerna menar att en satsning på ökad träbyggnation både skulle ge miljövinster och stärka kommunens miljöprofil. Trä är också det mest kostnadseffektiva materialet. Remissynpunkter Stadsbyggnadsnämnden Stadsbyggnadsnämnden föreslår i sitt yttrande att motionen avslås. Motivet för detta är att det finns en otydlig och motsägande bild av industriellt träbyggande och från myndighetshåll saknas ställningstaganden i frågan. Eskilstuna kommun bör avvakta med en träbyggnadsstrategi tills riksdagen eller annan myndighet har tagit fram riktlinjer och rekommendationer. Eskilstuna kommun saknar möjligheter att reglera trä som konstruktionsmaterial i detaljplan. Således blir träbyggnadsstrategierna bara bindande för byggnationer som sker i kommunens egen regi. Stadsbyggnadsnämnden anser också att en träbyggnadsstrategi kan bli svår att implementera i den befintliga stadsstrukturen med anledning av den stadsbild och

3 Eskilstuna kommun (6) kulturmiljö som Eskilstuna har. För större nybyggnationer på jungfrulig mark utanför staden kan dock träbyggnation vara en lämplig tidsmarkör för vår samtid. I det fall en träbyggnadsstrategi utarbetas finns förslag på hur stadsbyggnadsnämnden och dess förvaltning kan bidra till en sådan. Eskilstuna Kommunföretag AB Eskilstuna Kommunföretag AB ställer sig positiv till att i lämpliga projekt analysera om trästomme kan vara ett alternativ ur ett ekonomiskt och ekologiskt perspektiv. Det är dock osäkert om kommunkoncernen behöver en trästrategi. Om en sådan kommer att tas fram deltar bolagskoncernen gärna med representant i arbetet. I Eskilstuna Kommunfastigheters ägardirektiv 2017 och 2018 står att Bolaget ska arbeta offensivt i sitt miljö- och klimatarbete. All om-, ny- eller tillbyggnation ska utgå från att minimera miljöpåverkan och ha energieffektiva lösningar enligt klimatplan. Eskilstuna Kommunfastigheter AB ska även Pröva möjligheten att bygga i trä i syfte att bidra till ett mer hållbart byggande. Eskilstuna Kommunfastigheter AB anser att man följer ägardirektiven väl och har en hög ambition vad gäller ekologisk hållbarhet. Flervåningshus med trästomme är en relativt ny företeelse och det finns än så länge inte många flervåningshus i trä som kommit långt i sin livscykel. Det finns därför få forskningsrapporter om vilka konsekvenser en trästomme har i en långsiktig fastighetsförvaltning. Eskilstuna Kommunföretag AB lyfter även fram ekonomiska och klimatmässiga argument för träbebyggelse. Kommunledningskontorets bedömning Det finns argument både för och emot att öka andelen träbyggnader och behovet av en träbyggnadsstrategi. Frågan om träbyggnation har nyligen aktualiserats politiskt genom statsministerns regeringsförklaring, där träbyggnation lyftes fram, samt i budgetpropositionen, där industriellt träbyggande ska utvecklas och cirkulär och biobaseras ekonomi ska främjas. Sverige kommer också att initiera gränsöverskridande samarbete inom detta område genom Nordiska ministerrådet. Antalet lägenheter i flerbostadshus som byggts med stomme av trä ökade med 55 procent under 2016 jämfört med Det motsvarar en andel på drygt tio procent av det totala byggandet av flerbostadshus. Eftersom byggandet totalt sett har ökat kraftigt under senare år motsvarar 10 procent lägenheter med trästomme idag, vilket är nästan tre gånger fler än Ofta framhålls klimat- och miljöargumenten för att lyfta fram trä som byggnadsmaterial. Hittills har samhället bara ställt krav på energianvändningen när huset är

4 Eskilstuna kommun (6) klart, trots att hälften av koldioxidutsläppen kommer från bygg- och materialprocessen enligt beräkningar från Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA. Byggprocessen för hus, kontor och fastigheter orsakade 2012 ungefär lika mycket koldioxidutsläpp som halva den svenska personbilsparken, enligt samma studie. Det finns en rad fördelar med flerfamiljshus med trästomme. Trä är ett förnyelsebart material som binder koldioxid när det växer. Byggnadsdelarna fungerar som en kolfälla under husets livslängd. När huset rivs kan träet antingen återanvändas eller användas som bränsle. Trä förbrukar lite energi vid framställning i jämförelse med tillverkning av cement och tegel. Ett massivträhus kräver bara en fjärdedel energi vid framställning i jämförelse med ett betonghus, vilket minskar utsläppen. Byggtiden förkortas då byggnadsdelar av trä färdigställs i fabrik och monteras på plats, vilket också minskar kostnaderna. Man behöver inte vänta på att betong ska torka ut. Trä är lättare än stenmaterial och kan därför minska kostnader för grundläggning. Installationer görs lättare i trä än stenhus. Det är betydligt enklare att borra och såga i en trävägg än en av sten. Trähus är enklare att bygga om och till än stenhus. Det finns också flera nackdelar. Underhållskostnaderna är större för ett trähus än för ett i sten. För att få en god ljudisolering och svalka under värmeperioder krävs mer isolering för trähus än för stenhus, vilket ökar kostnaden. Det innebär att trähus kräver mer höjd än betonghus på grund av tjockare golvkonstruktioner. Träet kan ha olika torkningsgrader vilket kan leda till problem med krympning. I konventionellt trähusbyggande används många miljö- och hälsovådliga byggnadsmaterial som spånplattor, limmer och träskyddsmedel. Om man inte bygger på rätt sätt kan trä ruttna, mögla och absorbera fukt eftersom det är ett organiskt material. Det är svårare att konstruera fuktsäkra badrum i ett trähus än i ett stenhus. I Eskilstuna finns för närvarande inget modernt flervåningshus i trä. Det finns ett vinnande tävlingsförslag om att bygga ett sexton våningar högt bostadshus i trä i Skogsängen, men förslaget har skjutits framåt i tiden till en andra etapp. Det finns även planer från ett privat företag att bygga ett flerfamiljshus med ekoinriktning och i trä på norr i Eskilstuna. Tidigare har kommunen byggt flera broar med träkonstruktioner. Som framgår av stadsbyggnadsförvaltningens yttrande har kommunen ingen möjlighet att ställa krav på hus med trästomme genom regleringar i detaljplaner. Det finns dock möjlighet att i detaljplan minska hinder för träbyggnader, till

5 Eskilstuna kommun (6) exempel genom att i samband med angivelser om höjd beakta att träkonstruktioner kräver högre konstruktioner för samma antal våningar jämfört med betongstomme. Kommunen har också vid försäljning av egen mark eller vid markanvisning möjlighet att ställa krav på träbebyggelse. Stockholms Stad har i sina markanvisningar fattat beslut om att trä ska premieras som byggmaterial för 500 bostäder. När det gäller kommunens eget byggande finns förstås bättre möjligheter att premiera träbebyggelse, som till exempel Göteborgs Stad gör. I ägardirektiv till Eskilstuna Kommunfastigheter AB står, som sagt, redan att företaget ska pröva möjligheten att bygga i trä i syfte att bidra till ett mer hållbart byggande. Om argumentet att trähus inte passar in i Eskilstunas byggnadstradition, som mer präglas av stenmaterial i fasader, kan sägas att trästommar går att kombinera med fasadbeklädnad i till exempel tegel. Träbyggnadsstrategier blir allt vanligare. Bland annat har sådana antagits av Växjö, Mora, Falun, Säter, Avesta, Rättvik, Mönsterås, Sunne och Skellefteå kommun. Eksjö, Hedemora och Borlänge kommun planerar att ta fram träbyggnadsstrategier. Trä kan används för andra ändamål än flerfamiljshus. Även förskolor, skolor, äldreboenden, industri- och lagerlokaler kan byggas i trä. Exempelvis har Botkyrka kommun valt att bygga alla förskolor i trä. Kommunledningskontoret är positiv till mer trähusbyggnation, främst av klimatskäl. En större andel träbyggnader skulle bidra till att uppfylla kommunens klimatmål. Det skulle också ge en större variation i byggandet och kunna skapa attraktiva och profilskapande bostäder och verksamhetslokaler. Den samlade bedömningen är dock att det i nuläget inte behövs någon särskild träbyggnadsstrategi. Om det senare visar sig finnas behov av en träbyggnadsstrategi bör kommunen avvakta med en sådan tills riksdagen eller annan myndighet har tagit fram riktlinjer och rekommendationer. Konsekvenser för hållbar utveckling och en effektiv organisation Med tanke på den allvarliga situation världen befinner sig i när det gäller den globala uppvärmningen är det väsentligt att Eskilstuna kommun utnyttjar alla möjligheter att agera ansvarsfullt och klimatsmart. Enligt forskning från Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) och IVL Svenska Miljöinstitutet har träbyggnader betydligt lägre koldioxidutsläpp under byggtiden. Trä fungerar som en kolfälla under byggnadens livstid. En inriktning mot en större andel träbyggnationer skulle därför bidra till att uppfylla kommunens klimatmål. Om träbyggnationer medför högre eller lägre kostnader råder det delade meningar om. Träbyggnationens tidigare kostnadsfördel har dock minskat på grund av större efterfrågan på marknaden. KOMMUNLEDNINGSKONTORET

6 Eskilstuna kommun (6) Pär Eriksson Kommundirektör Kristina Birath Miljö- och samhällsbyggnadsdirektör Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen, kommunledningskontoret, miljö och samhällsbyggnad Stadsbyggnadsnämnden Eskilstuna Kommunföretag AB

7

8 Stadsbyggnadsnämnden Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 1(3) SBN/2017: Motion - Motion om trädbyggnadsstrategi för ett hållbarare byggande - inlämnad av MP Beslut Stadsbyggnadsnämnden godkänner förvaltningens förslag till beslut och överlämnar den till kommunstyrelsen Förslag till Kommunfullmäktige Motionen avslås. Reservation Linus Lakso (MP) reserverar sig mot beslutet och lämnar en skriftlig reservation (bilaga A). Ärendebeskrivning Magnus Arreflod och Marielle Lahti har den 16 mars lämnat in en motion om att kommunen arbetar fram en träbyggnadsstrategi. Kommunstyrelsen har remitterat motionen till Stadsbyggnadsnämnden för yttrande. Miljöpartiet de gröna yrkar på följande: Att kommunen arbetar fram en träbyggnadsstrategi. Att kommunen i berörda bolags ägardirektiv tydliggör att trä ska prioriteras som byggmaterial. Yttrande Regeringen beslutade 2004 att införa en nationell träbyggnadsstrategi som startade 2004 och förlängdes fram till Förespråkarna för utökat industriellt träbyggande är främst träbyggnadskansliet som framhäver att modern industriell träbyggnation sparar både tid och pengar i byggprocessen. En klimatanalys från KTH och IVL från 2016 visade på att ett flerbostadshus i trä hade ungefär halva klimatpåverkan från byggprocessen jämfört med en stomme i betong. Nationella träbyggnadsstrategin har dock kritiserats. Från betongindustrin har kritik framförts att inga liknande strategier finns för andra byggmaterial, vilket kan ge en snedvriden konkurrens. Vid utvärderingen av nationella träbyggnadsstrategin så har Justerandes sign Utdragsbestyrkande

9 Stadsbyggnadsnämnden Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 2(3) de referensobjekt som ingått visat sig vara dyrare att bygga än om de byggts med andra jämförbara material. Chalmers Tekniska Högskola har i sitt remissvar till regeringen framfört att minskad energianvändning och minskade koldioxidutsläpp bättre uppnås genom insatser i användningsfasen snarare än vid byggnationen. Sammantaget är förvaltningens uppfattning att det finns en otydlig och motsägande bild av industriellt träbyggande och från myndighetshåll saknas ställningstaganden i frågan. Boverket har inga publicerade rapporter eller rekommendationer, den information som finns tillgänglig i frågan kommer främst från intresseorganisationer för trä- respektive betongindustrin. Ett antal kommuner i landet har idag träbyggnadsstrategier. De exempel förvaltningen har granskat är Växjö, Mönsterås, Falun, Sunne och Skellefteå kommun. Samtliga dessa städer har en tradition av träbyggande och en stark koppling till träindustrin. Eskilstuna är dock ingen utpräglad trästad ur ett stadsbyggnadsperspektiv. Eskilstuna har en stor variation av byggnadstyper och fasadmaterial. Det är viktigt i en eventuell träbyggnadsstrategi att beakta riksintresset för kulturmiljövård som omfattar centrala Eskilstuna enligt Miljöbalken 3 kap. 6. Bebyggelsen inom riksintresseområden är att betrakta som bebyggelsemiljöer enligt plan- och bygglagen 8 kap. 13. Det betyder, att dessa bebyggelsemiljöer är särskilt värdefulla ur historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synvinkel och inte får förvanskas. Förändringar inom dessa områden ska göras med stor hänsyn till kulturmiljövärdena. Val av fasadmaterial inom riksintresset bör bedömmas från fall till fall, där träfasader i vissa lägen i staden kan vara olämpliga ur kulturmiljöhänsyn. Gällande trä som konstruktionsmaterial finns begränsat lagstöd för att reglera konstruktionsmaterial i detaljplan. Enligt Boverkets allmänna råd (BFS 2014:5) kan kommunen reglera utförande av byggnadsteknik endast om det krävs för en bebyggelse ska komma till stånd. Exempel på sådana bestämmelser kan vara största djup för dränerade ingrepp, lägsta schaktningsnivå eller val av grundläggningsmetod. Reglering av trä som konstruktionsmaterial i detaljplan är inte en förutsättning för att en bebyggelse ska kunna komma till stånd, även andra konstruktionsmaterial kan vara lämpliga och således saknas möjligheter att reglera trä som konstruktionsmaterial i detaljplan. Således blir träbyggnadsstrategierna bara bindande för byggnationer som sker i kommunens egen regi. I en eventuell träbyggnadsstrategi bedömer stadsbyggnadsförvaltningen att de kan bidra med: - Rådgivning i samband med bygglov där förvaltningen kan informera om möjligheten att bygga i trä. - Vid utformningen av detaljplaner möjliggöra att bygga i trä, om det är lämpligt i det aktuella fallet. - Genomföra och projektera anläggningar i offentlig miljö i trä. - Vid markanvisningar ställa krav på trä som konstruktions- och fasadmaterial där det så är lämpligt. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

10 Stadsbyggnadsnämnden Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 3(3) Sammanfattningsvis så är förvaltningen uppfattning att en träbyggnadsstrategi kan bli svår att implementera i den befintliga stadsstrukturen med anledning av stadsbild och kulturmiljö som Eskilstuna har. För större nybyggnationer på jungfrulig mark utanför staden kan dock träbyggnation vara en lämplig tidmarkör för vår samtid. Stadsbyggnadsförvaltningen anser att en träbyggnadsstrategi bör avvaktas med till riksdag eller annan myndighet har tagit fram riktlinjer och rekommendationer. Yrkanden Arne Jonsson (C ) och Tomas Jönsson (M ) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Linus Lakso (MP) och Joel Hamberg (V) yrkar bifall till motionen. Propositionsordning Ordföranden finner att det finns följande förslag till beslut: - Arne Jonsson (C ) och Tomas Jönssons (M) yrkande om bifall till förvaltningens förslag. - Linus Lakso (MP ) och Joel Hambergs (V) yrkande om bifall till motionen. Ordföranden föreslår först en propositionsordning som innebär att hon ställer bifall till förvaltningens förslag mot bifall till motionen. Stadsbyggnadsnämnden godkänner propositionsordningen. Ordföranden ställer proposition på förslagen och finner att Stadsbyggnadsnämnden har beslutat enligt Arne Jonsson (C ) och Tomas Jönssons (M ) yrkande att bifalla förvaltningens förslag Utdrag till: Kommunstyrelsen Akten Justerandes sign Utdragsbestyrkande

11

12

13 Stadsbyggnadsnämnden Stadsbyggnadsförvaltningen Utvecklingsenheten SBN/2017:182 Gustaf Nyman - Planavdelningen 1 (3) Stadsbyggnadsnämnden Motionssvar om trädbyggnadsstrategi för ett hållbarare byggande Förslag till beslut Stadsbyggnadsnämnden godkänner förvaltningens förslag till beslut och överlämnar den till kommunstyrelsen Förslag till Kommunfullmäktige Motionen avslås. Ärendebeskrivning Magnus Arreflod och Marielle Lahti har den 16 mars lämnat in en motion om att kommunen arbetar fram en träbyggnadsstrategi. Kommunstyrelsen har remitterat motionen till Stadsbyggnadsnämnden för yttrande. Miljöpartiet de gröna yrkar på följande: - Att kommunen arbetar fram en träbyggnadsstrategi. - Att kommunen i berörda bolags ägardirektiv tydliggör att trä ska prioriteras som byggmaterial. Yttrande Regeringen beslutade 2004 att införa en nationell träbyggnadsstrategi som startade 2004 och förlängdes fram till Förespråkarna för utökat industriellt träbyggande är främst träbyggnadskansliet som framhäver att modern industriell träbyggnation sparar både tid och pengar i byggprocessen. En klimatanalys från KTH och IVL från 2016 visade på att ett flerbostadshus i trä hade ungefär halva klimatpåverkan från byggprocessen jämfört med en stomme i betong. Nationella träbyggnadsstrategin har dock kritiserats. Från betongindustrin har kritik framförts att inga liknande strategier finns för andra byggmaterial, vilket kan ge en snedvriden konkurrens. Vid utvärderingen av nationella träbyggnadsstrategin så har de referensobjekt som ingått visat sig vara dyrare att bygga än om de byggts med andra jämförbara material. Chalmers Tekniska Högskola har i sitt remissvar till regeringen framfört att minskad energianvändning och minskade koldioxidutsläpp bättre uppnås genom insatser i användningsfasen snarare än vid byggnationen.

14 Eskilstuna kommun (3) Sammantaget är förvaltningens uppfattning att det finns en otydlig och motsägande bild av industriellt träbyggande och från myndighetshåll saknas ställningstaganden i frågan. Boverket har inga publicerade rapporter eller rekommendationer, den information som finns tillgänglig i frågan kommer främst från intresseorganisationer för trä- respektive betongindustrin. Ett antal kommuner i landet har idag träbyggnadsstrategier. De exempel förvaltningen har granskat är Växjö, Mönsterås, Falun, Sunne och Skellefteå kommun. Samtliga dessa städer har en tradition av träbyggande och en stark koppling till träindustrin. Eskilstuna är dock ingen utpräglad trästad ur ett stadsbyggnadsperspektiv. Eskilstuna har en stor variation av byggnadstyper och fasadmaterial. Det är viktigt i en eventuell träbyggnadsstrategi att beakta riksintresset för kulturmiljövård som omfattar centrala Eskilstuna enligt Miljöbalken 3 kap. 6. Bebyggelsen inom riksintresseområden är att betrakta som bebyggelsemiljöer enligt plan- och bygglagen 8 kap. 13. Det betyder, att dessa bebyggelsemiljöer är särskilt värdefulla ur historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synvinkel och inte får förvanskas. Förändringar inom dessa områden ska göras med stor hänsyn till kulturmiljövärdena. Val av fasadmaterial inom riksintresset bör bedömmas från fall till fall, där träfasader i vissa lägen i staden kan vara olämpliga ur kulturmiljöhänsyn. Gällande trä som konstruktionsmaterial finns begränsat lagstöd för att reglera konstruktionsmaterial i detaljplan. Enligt Boverkets allmänna råd (BFS 2014:5) kan kommunen reglera utförande av byggnadsteknik endast om det krävs för en bebyggelse ska komma till stånd. Exempel på sådana bestämmelser kan vara största djup för dränerade ingrepp, lägsta schaktningsnivå eller val av grundläggningsmetod. Reglering av trä som konstruktionsmaterial i detaljplan är inte en förutsättning för att en bebyggelse ska kunna komma till stånd, även andra konstruktionsmaterial kan vara lämpliga och således saknas möjligheter att reglera trä som konstruktionsmaterial i detaljplan. Således blir träbyggnadsstrategierna bara bindande för byggnationer som sker i kommunens egen regi. I en eventuell träbyggnadsstrategi bedömer stadsbyggnadsförvaltningen att de kan bidra med: - Rådgivning i samband med bygglov där förvaltningen kan informera om möjligheten att bygga i trä. - Vid utformningen av detaljplaner möjliggöra att bygga i trä, om det är lämpligt i det aktuella fallet. - Genomföra och projektera anläggningar i offentlig miljö i trä. - Vid markanvisningar ställa krav på trä som konstruktions- och fasadmaterial där det så är lämpligt. Sammanfattningsvis så är förvaltningen uppfattning att en träbyggnadsstrategi kan bli svår att implementera i den befintliga stadsstrukturen med anledning av stadsbild och kulturmiljö som Eskilstuna har. För större nybyggnationer på jungfrulig mark utanför staden kan dock träbyggnation vara en lämplig tidmarkör för vår samtid.

15 Eskilstuna kommun (3) Stadsbyggnadsförvaltningen anser att en träbyggnadsstrategi bör avvaktas med till riksdag eller annan myndighet har tagit fram riktlinjer och rekommendationer. STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Marianne Hagman Förvaltningschef Mats Hällnäs Avdelningschef

16

17

18 Eskilstuna Kommunföretag AB Datum 1(3) Hassan Eftekhari Styrelsen för Eskilstuna Kommunföretag AB Yttrande Motion om träbyggnadsstrategi för ett hållbarare byggande- inlämnad av Miljöpartiet Förslag till beslut Styrelsen för Eskilstuna Kommunföretag AB föreslås besluta: att godkänna kommunföretags yttrande samt att överlämna yttrandet till Eskilstuna Kommun. Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen fattade den 28 augusti 2017 beslut om att skicka Motion - träbyggnadsstrategi för ett hållbarare byggande på remiss till Eskilstuna Kommunföretag AB och Eskilstuna kommunfastigheter AB för yttrande. Motionen i korthet Magnus Arreflod och Marielle Lahti för Miljöpartiet har den 13 mars 2017 yrkat kommunfullmäktige en motion om träbyggnadsstrategi för ett hållbarare byggande. Motionärerna hänvisar till en ny klimatstudie, gjord av KTH och IVL, där jämfördes ett bostadshus med stomme av massivt trä och en med stomme av betong. Forskarnas slutsats var att utsläppen av klimatgaser från träbyggnationen var hälften så stora som för betongbyggnationen. Det går mycket energi när man gör cement av kalksten. Motionärerna yrkar på följande: Att Eskilstuna kommun arbetar fram en trädbyggnadsstrategi. Att Eskilstuna kommun i berörda bolags ägardirektiv tydliggör att trä ska prioriteras som byggmaterial.

19 Eskilstuna Kommunföretag AB Datum 2(3) Hassan Eftekhari Kommunföretags yttrande Kommunföretag delar Kommunfastigheters bild och ställer sig positiv till att i lämpliga projekt analysera om trästomme kan vara ett alternativ ur ett ekonomiskt och ekologiskt perspektiv. Mycket talar för att trähus på en överhettad byggmarknad, där bland annat betongbrist riskerar att leda till såväl högre priser som långa ledtider, kan vara ett såväl ekonomiskt som klimatmässigt fördelaktigt alternativ. Klimatmässigt finns analyser som pekar på stora miljömässiga fördelar. Konstruktioner i trä blir alt vanligare och det är viktigt att Kommunfastigheter, i linje med ägardirektiv, aktivt följer utvecklingen och ser vilka möjligheter som finns för bolaget. Huruvida Kommunkoncernen behöver en trästrategi är osäkert. Om så är fallet deltar bolagskoncernen gärna med representant i ett eventuellt sådant arbete. Ett sådant arbete bör då ledas från mark och exploatering vid kommunledningskontoret. Yttrande från Eskilstuna Kommunfastigheter AB Styrelsen för Eskilstuna Kommunfastigheter AB beslutade att godkänna nedan redovisade synpunkter gällande Motion om träbyggnadsstrategi för ett hållbarare byggande samt att översända svaret till Eskilstuna Kommunföretag Synpunkter angående Motion om träbyggnadsstrategi för ett hållbarare byggande I Kommunfastighets ägardirektiv 2017 och 2018 står att Bolaget ska arbeta offensivt i sitt miljö- och klimatarbete. All om-, ny- eller tillbyggnation ska utgå från att minimera miljöpåverkan och ha energieffektiva lösningar enligt klimatplan. Vi ska även Pröva möjligheten att bygga i trä i syfte att bidra till ett mer hållbart byggande. Kommunfastighet följer våra ägardirektiv väl och har en hög ambition vad gäller ekologisk hållbarhet. Vi har bland annat byggt ett badhus och en arena i Miljöbyggnad Guld. Vi är miljöcertifierade enlig ISO och under hösten kommer vi även vara certifierade inom energiledning, ISO I vår nyproduktion bygger vi alltid enligt de hårda materialkrav som Sunda Hus ställer. Flervåningshus med trästomme är en relativt ny företeelse och det finns än så länge inte många flervåningshus i trä som kommit långt i sin livscykel. Det finns därför få forskningsrapporter på vilka konsekvenser en trästomme har i en långsiktig fastighetsförvaltning. Det finns inte heller någon träbyggartradition i Mälardalen på samma sätt som vi ser t.ex. i Småland och Norrlandskusten.

20 Eskilstuna Kommunföretag AB Datum 3(3) Hassan Eftekhari På en byggmarknad som är starkt överhettad, där vi har svårt att få in konkurrenskraftiga anbud och där prisutvecklingen på anbuden stiger kraftigt, skulle ytterligare särkrav fördyra vår nyproduktion och riskera att vara konkurrenshämmande. Kommunfastighet ställer sig positiv till att i lämpliga projekt analysera om trästomme kan vara ett alternativ ur ett ekonomiskt och ekologiskt perspektiv. Däremot anser vi att vi inte skall ha någon särskild strategi för träbyggnation. Eskilstuna Kommunföretag AB Tommy Malm

21 Kommunfullmäktige Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 1(1) 82 Motion - Motion om trädbyggnadsstrategi för ett hållbarare byggande (KSKF/2017:254) Beslut Motionen remitteras till kommunstyrelsen för beredning. Ärendebeskrivning Magnus Arreflod (MP) samt Marielle Lahti (MP) har den 21 mars 2017 lämnat in en motion om trädbyggnadsstrategi för ett hållbarare byggande. Motionärerna yrkar på följande: - Att Eskilstuna kommun arbetar fram en trädbyggnadsstrategi. - Att Eskilstuna kommun i berörda bolags ägardirektiv tydliggör att trä ska prioriteras som byggmaterial. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Justerandes sign Utdragsbestyrkande