30-DIREKTIVET EDSVIKEN ÅTGÄRDSFÖRSLAG

Transkript

1 30-DIREKTIVET EDSVIKEN ÅTGÄRDSFÖRSLAG Anja Quester Lars-Erik Andersson Theodor Bratt Version 1.0

2 Innehåll 1. Sammanfattning Bakgrund och syfte Befintliga förhållanden Hastighetsgränser Gångbanor och gång- och cykelbanor Övergångsställen Busshållplatser Avsmalningar Korsningar med dålig sikt Karta Metod Mål med åtgärderna Säkerställa en trygg och säker trafikmiljö i Edsviken Få de boende att uppleva delaktighet i arbetet Möjliggöra vidare utveckling och förflyttning av projektet Beslutsstöd Länklängd Vägbanebredd Trafikflöden percentilen Subjektiva bedömningar Fysiska åtgärder Förbättringar för fotgängare Anlägg ny gångbana på Alvägen* Anlägg gångbana på Anhaltsvägen* Anlägg gångbana och övergångsställe Edsviksvägen/ Kummelbyvägen* Hastighetssäkra Edsviksvägen vid Lillhersbyvägen* Bygg om befintligt övergångsställe på Hedvigsdalsvägen vid Alvägen* Hastighetssäkra befintliga övergångsställen på Strandvägen* Förbättringar för cyklister Markera cykelfält på Strandvägen* Förbättringar för kollektivtrafikresenärer Justera placering av hållplatserna Drotsvägen och Oxelvägen* Bygg timglashållplatser på hpl Stråkvägen, Sportvägen och Idunvägen* Tillgänglighetsanpassa samtliga busshållplatser* Förbättrad hastighetsefterlevnad portaler vid alla infarter

3 5.4.2 Bygg om befintliga avsmalningar till gupp Bygg farthinder på Skansvägen och Vikingavägen Processrelaterade åtgärder Områdesövergripande översyn av drift och underhållsrelaterade åtgärder Utökad information och kommunikation Justerade krav i avtalet om vinterväghållning Skapa en förvaltningsövergripande process för siktröjning I dagsläget avfärdade alternativ Prioriteringslista Prio 1, Prio 2, Prio 3, 2015 och framåt Måluppfyllelse av genomförande Effekter av de fysiska åtgärderna Alternativ till genomförande av de fysiska åtgärderna Effekter av de processrelaterade åtgärderna Alternativ till genomförande av de processrelaterade åtgärderna Mätningar av resultatet Fortsatt arbete Nästkommande områden

4 4 1. Sammanfattning Denna rapport syftar i enlighet med beslut i Trafik- och fastighetsnämnden , 54/2012, Direktiv om trafiksäkerhetshöjande åtgärder i 30-områden till att ytterligare fördjupa kunskapen om områdets fysiska förutsättningar samt att presentera ett antal möjliga åtgärder som är både av fysisk men även beteendepåverkande karaktär och potentiella platser för dessa. Gångbanor finns i dagsläget huvudsakligen längs de gator med större trafikmängder. Övergångsställen finns främst på Strandvägen, Edsviksvägen, Hedvigsdalsvägen, Kummelbyvägen. Det finns 11 busshållplatser i det avgränsade området, samtliga med stolpar både i riktning Sollentuna centrum och i riktning Kista. Ingen av stolparna är tillgänglighetsanpassad eller har taktila plattor. Avsmalningar har använts i stor utsträckning i området. Avsmalningarna är ej konsekvent utformade där en del har betongpollare, somliga har eftergivliga pollare men merparten har stolpar med hastighetsskyltar. I området finns många korsningar där sikten är bristande på grund av överväxta häckar, buskar och träd. Hastigheten i området är generellt 30 km/h. 40 km/h gäller på hela Hedvigsdalsvägen samt på Edsviksvägen norr om korsningen med just Hedvigsdalsvägen. Åtgärderna som presenterats i dokumentet har alla olika genomförandehorisonter och involverar alla olika processer. De åtgärder som genomförs bör vara sådana som i högsta möjliga mån bidrar till att uppfylla följande tre mål. 1. Säkerställa en trygg och säker trafikmiljö i Edsviken 2. Få de boende att uppleva delaktighet i arbetet 3. Möjliggöra vidare utveckling och förflyttning av projektet Primärt bör de åtgärder vidtas som ger störst positiv smitta. De åtgärder som upplevs av många som positiva, når publicitet, kan bli varumärken, kan ge positiva signaler till berörda, beslutsfattare m.fl. De föreslagna åtgärderna främjar främst fotgängarnas och kollektivtrafikanternas framkomlighet och säkerhet längs vägen. Detta är något som efterfrågades i den enkät som trafik- och fastighetskontoret genomfört. Fokus ligger på att genom olika åtgärder öka efterlevnaden av hastighetsgränserna i området. Enklare åtgärder, som till exempel information, trafikmätning och påminnelseskyltning som ligger under TFKs driftsansvar, kan genomföras utan ytterligare beslut i TFN. De mer omfattande fysiska åtgärderna förväntas föreläggas ytterligare politiska beslut och bör genomföras under Åtgärder som leder till förbättringar i trafiksäkerhet bör ansökas om statlig medfinansiering och markeras med en asterisk*. De fysiska åtgärder som presenteras är följande: Förbättringar för fotgängare Alvägen - Anlägg ny gångbana* Anhaltsvägen - Anlägg gångbana mellan Sollentunavägen och Snickarevägen* Edsviksvägen/Kummelbyvägen - Anlägg gångbana och nytt övergångsställe* Edsviksvägen Hastighetssäkra mellan Lillhersbyvägen och Dammvägen* Hedvigsdalsvägen - Bygg om befintligt övergångsställe vid Alvägen*

5 Strandvägen - Hastighetssäkra befintliga övergångsställen* Förbättringar för cyklister Strandvägen - Markera cykelfält* Förbättringar för kollektivtrafikresenärer Hpl Drotsvägen och Oxelvägen - Justera placering* Hpl Idunvägen, Stråkvägen och Sportvägen - Anlägg timglashållplatser* Samtliga hpl Tillgänglighetsanpassa* Förbättrad hastighetsefterlevnad Alla infarter från Sollentunavägen - Anlägg 30-portaler Befintliga avsmalningar - Bygg om till gupp Skansvägen och Vikingavägen - Anlägg farthinder Områdesövergripande översyn av drift och underhållsrelaterade åtgärder Utökad information och kommunikation Justerade krav i avtalet om vinterväghållning Skapa en förvaltningsövergripande process för siktröjning De processrelaterade åtgärderna som föreslås är: Områdesövergripande översyn av drift och underhållsrelaterade åtgärder Utökad information och kommunikation Justerade krav i avtalet om vinterväghållning Skapa en förvaltningsövergripande process för siktröjning För att kunna mäta effekterna av genomförda åtgärder bör den hastighets och trafikflödesmätning som genomfördes våren 2013 dupliceras vid likvärdiga förhållanden våren Enskilda trafikmätningar med radar bör även genomföras där åtgärder genomförs på platser där den genomförda trafikmätningen inte har underlag. Detta för att kunna få en rättvisande bild av situationen före och efter åtgärd. Mätningarna av resultatet bör ligga till grund för framtida prioriteringar inom trafiksäkerhetsfrågor 5

6 2. Bakgrund och syfte Enligt beslut i Trafik- och fastighetsnämnden , 54/2012, Direktiv om trafiksäkerhetshöjande åtgärder i 30-områden, bör kommunen utreda vilka åtgärder som är möjliga att genomföra både på kort och på lång sikt och i vilken utsträckning det finns åtgärder som kan införas i samtliga bostadsområden med 30-begränsning. Edsviken valdes som pilotområde och arbetet påbörjades i februari 2013 och har pågått under våren 2013 med en genomförd enkät och hastighetsmätningar. Enligt direktivet skall en utredning beakta flexibiliteten i de framtagna åtgärderna och i vilken utsträckning de kan införas stegvis eller delvis. Utredningen skall titta brett och inkludera informationskampanjer, dialog med polisen samt fysiska åtgärder av både enklare och mera omfattande karaktär. Denna rapport syftar i enlighet med ovanstående till att ytterligare fördjupa kunskapen om områdets fysiska förutsättningar samt att presentera möjliga åtgärder som är både av fysisk men även beteendepåverkande karaktär och potentiella platser för dessa. De föreslagna åtgärderna grundar sig på det resultat och de slutsatser som presenterats i Nulägesrapport 30-direktiv Nulägesbeskrivningen bygger på ett enkätutskick till samtliga hushåll samt hastighets- och trafikflödesmätningar i området. Utöver det har olycksstatistik och annat material sammanställts. Genom utskick till boende och information på kommunens hemsida har olika kommunikationskanaler utnyttjats. I nulägesbeskrivningen konstateras att: För höga hastigheter är det främsta problemet i Edsviken och detta upplevs som ett stort problem av de boende. Det tillkommer avsaknad av trottoar respektive för smala trottoarer som upplevs som ett stort problem. Under vinterhalvåret är det av stor betydelse att förbättra vinterväghållningen som många boende har gjort anmärkningar på. För att förbättra för de svaga trafikanterna är arbetet med säkra skolvägar också av betydelse. Många påpekar också att mycket handlar om fel beteende hos trafikanterna som inte enbart kan åtgärdas genom fysiska åtgärder men att det även behövs beteendepåverkande kampanjer. 6

7 3. Befintliga förhållanden Under följande rubriker presenteras de befintliga trafiksäkerhetsåtgärderna som finns i Edsviken. 3.1 Hastighetsgränser Hastigheten i området är generellt 30 km/h. 40 km/h gäller på hela Hedvigsdalsvägen samt på Edsviksvägen mellan Strandvägen och Hedvigsdalsvägen. Vid Kungsvägen/Strandvägen finns en enstaka 50km/h sträcka på ca 30 meter. Skyltningen av 30 km/h börjar generellt sett direkt öster om Sollentunavägen men är på ett antal gator indragen ett tiotal meter. Figur skyltning på Idunvägen Figur skyltning på Strandvägen 3.2 Gångbanor och gång- och cykelbanor Gångbanor finns huvudsakligen längs de gator med större trafikmängder. Gator där hela gatan har gångbana är Strandvägen, Edsviksvägen, Hedvigsdalsvägen, Nyodlingsvägen, Kummelbyvägen, Scoutvägen samt i stort sett hela Stråkvägen. Vägar med gångbana på delsträckor är Kungsvägen, Brötvägen, Vallarestigen, Anhaltsvägen, Alvägen. Gång- och cykelbana finns på ett antal kortare vägsträckor där biltrafik är förbjuden samt längs Strandvägens sträckning vid vattnet. Figur 3. Gång- och cykelbana på Vallarestigen Figur 4. Gångbana på Kummelbyvägen 7

8 3.3 Övergångsställen Totalt finns 24 övergångsställen i det avgränsade området. Av dessa är två stycken hastighetsdämpande med både avsmalning och upphöjning. Ytterligare två har avsmalning. Övergångsställen finns främst på Strandvägen, Edsviksvägen, Hedvigsdalsvägen, Kummelbyvägen. Andra gator där övergångsställen finns är Kungsvägen, Gösta Tamms väg, Brötvägen, Anhaltsvägen och Stråkvägen. Figur 5. Övergångsställe med avsmalning och upphöjning Figur 6. Övergångsställe på Hedvigsdalsvägen med skymd skylt och bristande gatumarkering 3.4 Busshållplatser Området trafikeras av SLs linje 523 mellan Sollentuna centrum och Kista. Det finns 11 busshållplatser i det avgränsade området, samtliga med stolpar både i riktning Sollentuna centrum och i riktning Kista. Således totalt 22 stolpar. Det finns i dagsläget en timglashållplats, Harvägen, men även Barrvägen kommer bli timglashållplats vid färdigställande under Väderskydd finns vid tre av 22 stolpar vilket blir fem av 22 vid Barrvägens färdigställande. Ingen av stolparna är tillgänglighetsanpassad eller har taktila plattor. Ca hälften av stolparna har dessutom väldigt smala väntytor. Figur 7. Timglashållplats vid hållplats Harvägen Figur 8. Övervuxen hållplatsstolpe vid hållplats Sportvägen 8

9 160 Linje 523 genom Edsviken, total hållplatsbelastning Figur 9. Den totala hållplatsbelastningen i området under specificerad period. Datumintervall: Tidsintervall: 00:00-23:59 Måndag-Fredag. 3.5 Avsmalningar Avsmalningar har använts i stor utsträckning i området. De flesta avsmalningarna finns i anslutning till hastighetsskyltning. Totalt finns 36 avsmalningar varav två stycken är timglashållplatser (en befintlig och en kommande) och tre är övergångsställen med avsmalning. Avsmalningarna är ej konsekvent utformade där en del har betongpollare, somliga har eftergivliga pollare men merparten har stolpar med hastighetsskyltar. Figur 10. Avsmalning med betongpollare på Nyodlingsvägen Figur 11. Avsmalning samt övergångsställe på Strandvägen 9

10 3.6 Korsningar med dålig sikt I området finns många korsningar där sikten är bristande på grund av överväxta häckar, buskar och träd. Ett antal häckar är även exemplariskt hållna vilket medför god sikt i korsningarna. Figur 12. Övervuxen häck i korsningen Edsviksvägen-Vikingavägen Figur 13. Välklippt häck i korsningen Alvägen- Edsviksvägen 10

11 3.7 Karta 11

12 4. Metod Nedan presenteras ett koncept som förtydligar vilka mål åtgärderna bör syfta till att uppfylla vilka riktlinjer som fungerat som beslutsstöd samt ett förtydligande av betydelsen av subjektiva bedömningar. 4.1 Mål med åtgärderna Att genomföra samtliga åtgärder inom en snar tidsperiod är ej realistiskt. Därför behövs åtgärderna motiveras utifrån de i projektet uppsatta målen. Därför bör de åtgärder som genomförs vara sådana som i högsta möjliga mån bidrar till att uppfylla följande tre mål. 1. Säkerställa en trygg och säker trafikmiljö i Edsviken 2. Få de boende att uppleva delaktighet i arbetet 3. Möjliggöra vidare utveckling och förflyttning av projektet Primärt bör de åtgärder vidtas som ger störst positiv smitta. De åtgärder som upplevs av många som positiva, når publicitet, kan bli varumärken, kan ge positiv signaler till berörda, beslutsfattare m.fl. Prioriteras bör även de åtgärder som har en positiv påverkan på säkerheten i anslutning till barns skolvägar. För att skapa en säker trafikmiljö krävs samtidigt att alla tar sitt ansvar. Kommunen kan inte ensamma med regler och fysiska åtgärder ensamt skapa en säker trafikmiljö. Alla trafikanter måste ta ansvar för sin egen och andras säkerhet genom att hålla sig till de givna lagar och bestämmelser som finns. Enligt den enkät som genomförts bland de boende våren 2013 anser två tredjedelar av de svarande från Edsviken att man borde prioritera gång- och cykeltrafik även om det innebär nackdelar för biltrafiken. En tiondel anser att prioriteringen borde vara tvärtom. I enlighet med detta samt den bild som hastighets- och trafikflödesmätningarna gett så syftar majoriteten av åtgärderna till att ge en säkrare, tryggare och tillgängligare trafikmiljö för oskyddade trafikanter Säkerställa en trygg och säker trafikmiljö i Edsviken För att tillgodose detta mål så bör de fysiska åtgärderna primärt inrikta sig på; att skapa en trygg och säker trafikmiljö för oskyddade trafikanter; att uppnå en bättre hastighetsefterlevnad; samt att skapa möjligheter för en attraktiv och tillgänglig kollektivtrafik. Exempel på sådana åtgärder kan vara att anlägga gångbana, anlägga farthinder, anlägga tillgänglighetsanpassade busshållplatser m.fl. För att tillgodose detta mål så bör de processrelaterade åtgärderna primärt inrikta sig på; att öka förståelsen för medtrafikanter; att få de boende i området att förstå vikten av att hålla hastigheten; samt att skapa förutsättningar för en god vinterväghållning. Exempel på sådana åtgärder kan vara kampanjer om effekter av höga hastigheter, förbättrade arbetsrutiner på trafik- och fastighetskontoret m.fl Få de boende att uppleva delaktighet i arbetet För att tillgodose detta mål så bör de fysiska åtgärderna primärt inrikta sig på att spegla invånarnas upplevelser av vad som är reella problem. 12

13 För att tillgodose detta mål så bör de processrelaterade åtgärderna primärt inrikta sig på; att de boendes kunnande om området tas tillvara; att visa på hur arbetet fortlöper; samt att kontinuerligt hantera synpunkter och förslag Möjliggöra vidare utveckling och förflyttning av projektet För att tillgodose detta mål så bör de fysiska åtgärderna primärt inrikta sig på att vara konsekventa och överförbara till andra områden i kommunen. För att tillgodose detta mål så bör de processrelaterade åtgärderna primärt inrikta sig på att genom dokumentation skapa ett gott underlag för arbete i nästa område samt att utvärdera vad som kan förbättras i vidare arbete. 4.2 Beslutsstöd För att kunna arbeta konsekvent med fysiska åtgärda och göra liknande bedömningar har ett antal råd tagits fram som ska hjälpa att avgöra om fysiska åtgärder behövs för att sänka hastigheten. Råden baseras på VGU, Åtgärdskatalogen och handboken Rätt fart i staden samt tjänstemännens rimlighetsbedömningar utifrån de lokala förhållandena i Sollentuna. De gäller fyra faktorer i trafikmiljön: Länklängd Vägbanebredd Trafikflöden 85-percentilen Ju fler kriterier som inte uppfylls på en gata desto mer angelägen är det att överväga åtgärder. De satta värdena är råd och genomförandet av fysiska åtgärder avgörs även av andra prioriteringsavvägningar som alltid måste göras utifrån kostnader och andra faktorer. Listan kan komma att utökas och/eller justeras allteftersom arbetet i områdena ger oss större underlag Länklängd Länklängden avser avståndet mellan två hastighetssäkrade punkter respektive mellan två korsningar. Länklängder vid VR (referenshastighet) 30 bör begränsas till m. Vid längre längder samt vid punkter där hastighetssäkring är särskilt viktig bör hastighetssäkrande åtgärder vidtas. Vid VR 40 bör länklängder < m eftersträvas. (Källa: Råd för Vägars och gators utformning, s. 45, Vägbanebredd Vägbanan är en del av gatan som i sin helhet även kan innehålla gång- och cykelbanor. Breda vägbanor uppmuntrar till ökade hastigheter. Om körbanan är betydligt bredare än 5 meter (då kan personbil och lastbil mötas) och ingen busstrafik finns bör man överväga att utöka/bygga trottoar/markera cykelfält/vidta andra åtgärder som smalnar av körbanan. (Källa: Råd för Vägars och gators utformning, s. 51, 13

14 4.2.3 Trafikflöden Vid höga trafikflöden är åtgärder mer angelägna än vid lägre flöden. Som rimlig gräns för lokalgator i områden i Sollentuna sätts preliminärt en gräns på 800 fordon per dygn. Flödet kan också ge stöd att avgöra vilka gator som saknar gångbana idag bör prioriteras för eventuell ombyggnad. Nedanstående riktlinjer är tagna från Trafikverkets publikation Råd för Vägars och gators utformning. Dessa rekommendationer är svåra att följa i småhusbebyggelse men bör fungera som en riktlinje då ett flertal riskfaktorer uppfylls. VR 30 ÅDT < 500 f/d Gångbana på minst en sida VR 30 ÅDT > 500 f/d Gångbanor på båda sidor VR 40 ÅDT < 2000 f/d Gångbanor på båda sidor, övergångsställen VR 40 ÅDT > 2000 f/d Gångbanor på båda sidor, övergångsställen. Cykel separerad längs vägen (kan vara avskild med kantstöd, skiljeremsa, heldragen linje eller som cykelfält) (Källa: Råd för Vägars och gators utformning, s. 24, percentilen På vägar där 85-percentilen, dvs. hastigheten som hålls av 85 % av alla uppmätta bilar, överstiger 35 km/h på 30-vägar och 45 km/h på 40-vägar bör hastighetssäkrande åtgärder vara prioriterade. 4.3 Subjektiva bedömningar Bakom samtliga förslag ligger även ett mått av subjektiva överväganden så som siktförhållanden, upplevd otrygghet och andra mer kvalitativa faktorer. En stor del i detta arbete har således varit att tjänstemännen gjort en helhetsbedömning av synpunkterna från enkäten, resultaten av mätningarna samt sina egna upplevelser och utifrån denna helhetsbedömning format en åtgärdsplan. I många situationer är avvägningar gjorda utifrån förutsättningar som under tid kan förändras varför uteblivna åtgärder på en plats inte nödvändigtvis innebär ett fullständigt avfärdande. 14

15 5. Fysiska åtgärder Under denna punkt preciseras ämnesvis de fysiska åtgärder som ämnar genomföras. Denna presentation är således ingen prioriteringsordning. Vid framställandet av rapporten är kostnader för åtgärder inte prioriterade. Nedan sammanfattas åtgärderna i en punktlista. Åtgärder som leder till förbättringar i trafiksäkerhet bör ansökas om statlig medfinansiering. Dessa åtgärder är markerade med en asterisk*. LISTA ÖVER FYSISKA ÅTGÄRDER Förbättringar för fotgängare Alvägen - Anlägg ny gångbana* Anhaltsvägen - Anlägg gångbana mellan Sollentunavägen och Snickarevägen* Edsviksvägen/Kummelbyvägen - Anlägg gångbana och nytt övergångsställe* Edsviksvägen Hastighetssäkra mellan Lillhersbyvägen och Dammvägen* Hedvigsdalsvägen - Bygg om befintligt övergångsställe vid Alvägen* Strandvägen - Hastighetssäkra befintliga övergångsställen* Förbättringar för cyklister Strandvägen - Markera cykelfält* Förbättringar för kollektivtrafikresenärer Hpl Drotsvägen och Oxelvägen - Justera placering* Hpl Idunvägen, Stråkvägen och Sportvägen - Anlägg timglashållplatser* Samtliga hpl Tillgänglighetsanpassa* Förbättrad hastighetsefterlevnad Alla infarter från Sollentunavägen - Anlägg 30-portaler Befintliga avsmalningar - Bygg om till gupp Skansvägen och Vikingavägen - Anlägg farthinder 15

16 5.1 Förbättringar för fotgängare Oskyddade trafikanter är en prioriterad grupp på grund av dess sårbarhet i trafiken. Denna grupp innefattar även barn vilket ställer höga krav på säkra och tydliga trafikmiljöer. Nedan rör dessa åtgärder främst någon form av gångbana eller övergångsställe. En gångbana skapar ett smalare gaturum vilket skulle ha en positiv effekt på de höga hastigheterna. Gångbanorna bör utformas så att personer med nedsatt rörelse- eller förflyttningsförmåga kan ta sig fram utan hjälp. Övergångsställen finns i första hand för att ge gående en chans att ta sig över hårt trafikerade gator. Det är alltså i första hand en framkomlighetsåtgärd och inte en trafiksäkerhetsåtgärd. Samtidigt är många gående invaggade i en falsk trygghetskänsla att övergångsställen är en säker zon och är därför inte alltid är tillräckligt uppmärksamma. Utan andra åtgärder kan övergångsställen således leda till en ökning av antalet olyckor. Genom utformningen av övergångsstället kan dock faktorer som hastighet och sikt påverkas positivt. Åtgärder som leder till förbättringar i trafiksäkerhet bör ansökas om statlig medfinansiering. Dessa åtgärder är markerade med en asterisk* Anlägg ny gångbana på Alvägen* Alvägen har på vissa sträckor gångbana. Detta bör utökas till att omfatta hela sträckningen mellan Hedvigsdalsvägen och Edsviksvägen. Från Hedvigsdalsvägen i väster till Astervägen i öster. I den genomförda trafikmätningen är Alvägen en angelägen plats att förbättra. Det leder även till ett sammanhållet gångbanestråk i väst-östlig riktning från Helenelundsskolan Anlägg gångbana på Anhaltsvägen* Söder om Snickarevägen bör gångbana anläggas på västra sidan körbanan för att skapa ett sammanhållet stråk från Sollentunavägen. Vid genomförande bör en bra lösning med koppling till gångtunnel i söder säkerställas Anlägg gångbana och övergångsställe Edsviksvägen/ Kummelbyvägen* Mellan Kummelbyvägen och Gösta Tamms väg bör gångbanan kompletteras och sammanställas till en sammanhållen enhet. Gångbana bör anläggas så att den kopplar ihop gångbanan på Kummelbyvägen med den på Edsviksvägen. Samtidigt byggs övergångsstället över Edsviksvägen om till ett hastighetssäkrat avsmalnat övergångsställe Hastighetssäkra Edsviksvägen vid Lillhersbyvägen* För att uppnå önskad hastighetssänkning på Edsviksvägen bör sträckan i närheten av Lillhersbyvägen hastighetssäkras antingen genom farthinder eller att det befintliga övergångsstället byggs om. Platsen är angelägen då den ligger i anslutning till busshållplats Lillhersbyvägen Utformningen av platsen bör ske så att en hastighetssänkning uppnås antingen genom upphöjning, genom avsmalning, eller både och. 16

17 5.1.5 Bygg om befintligt övergångsställe på Hedvigsdalsvägen vid Alvägen* Befintligt övergångsställe byggs om så att en hastighetssänkning uppnås antingen genom upphöjning, genom avsmalning, eller både och. Detta ger en förbättrad trafiksituation på det gångbanestråk som leder i väst-östlig riktning från Helenelundsskolan Hastighetssäkra befintliga övergångsställen på Strandvägen* För att uppnå önskad hastighetssänkning på Strandvägen bör befintliga övergångsställen byggas om. Utformningen av övergångställena bör ske så att en hastighetssänkning uppnås antingen genom upphöjning, genom avsmalning, eller både och. I samband med ombyggnation av övergångsställen bör en god belysning vara prioriterad. 5.2 Förbättringar för cyklister Cyklister är precis som fotgängare en trafikantgrupp som kräver särskild hänsyn i utformandet av trafikmiljöer. Vid utbyggnad av cykelvägnätet och nybyggnation av gång- och cykelvägar bör särskild hänsyn även tas till skolvägar. Inne i Edsviken är många av gatorna för smala för att få plats med cykelbana alternativt cykelfält i vägrummet. Därför bör primärt fokus ligga på att skapa säkra trafikmiljöer i blandtrafik med säkerställande av god sikt och undanröjande av hinder. Långsiktigt bör en vägvisningsplan tas fram där skyltning till lokala och regionala mål får enhetlig och konsekvent utformning och placering Markera cykelfält på Strandvägen* De högsta medelhastigheterna i området har noterats på Strandvägen. Strandvägen kräver en förändrad gatubild för att hastighetsöverträdelserna skall minska. Genom att anlägga cykelfält på Strandvägen smalnas körbanebredden av till ca 5,5 m, vilket skapar en bättre möjlighet för efterlevnad av 30 km/tim gränsen. Genom att förlägga den genomgående cykeltrafiken till Strandvägen förbättras också situationen på den grusade gångvägen närmare Edsviken. Samtidigt som cykelfält markeras på Strandvägen bör även trafiksituationen för oskyddade trafikanter vid Sollentunavallen ses över med bland annat förbättrade möjligheter för vägpassage och cykelparkering. 5.3 Förbättringar för kollektivtrafikresenärer Åtgärder som förbättrar miljön för kollektivtrafikresenärer leder till en förbättring för särskilt utsatta trafikantgrupper såsom barn och äldre. Således är dessa åtgärder angelägna att prioritera. Busshållplatser är en miljö där trafikanter uppehåller sig i trafiken vilket gör dessa platser särskilt utsatta. I samband med ombyggnation av hållplatser bör även en god belysning vara prioriterad. Komplettera gatubelysningen i anslutning till hållplatser. Belysning ökar tryggheten och minskar risken för svåra olyckor i mörker Justera placering av hållplatserna Drotsvägen och Oxelvägen* Hållplatserna Barrvägen, Drotsvägen och Oxelvägen ligger väldigt tätt. En sammanslagning av Drotsvägen och Oxelvägen bör övervägas och diskuteras med SL och Arriva. I och med 17

18 ombyggnation av kvarteret Kassen flyttas hållplats Barrvägen något österut vilket ytterligare kortar avståndet. Resandestatistik visar på begränsat utnyttjande av Drotsvägen och Oxelvägen. Vid Oxelvägen finns även ett fornlämningsområde som omöjliggör att väderskydd byggs. Vid en sammanslagning skulle hållplatsen utformas som en timglashållplats Bygg timglashållplatser på hpl Stråkvägen, Sportvägen och Idunvägen* Samtliga är hållplatser där trafikmängden och hastigheten motiverar förbättringar i trafikantmiljön. Dubbla stopphållplatser innebär en möjlighet till säker vägpassage, något som är önskvärt på båda dessa platser. Fordon i båda riktningar måste stanna när en buss står på hållplatsen. Hållplatstypen förenklar för passagerarna att stiga av och på bussen. Trafiksäkerheten för gående ökar då inga andra fordon kan passera vid angöring. Hållplatstypen har även en viss hastighetsdämpande åtgärd samtidigt som det erbjuder en god plats för säker vägpassage Tillgänglighetsanpassa samtliga busshållplatser* Samtliga resterande hållplatser bör tillgänglighetsanpassas. En åtgärd som främst ökar tillgänglighet till busstrafiken. Busshållplatserna förses med taktila och kontrasterande plattor vid påstigningsplatsen, samt med höjd kantsten och busskantsten. Ett flertal av hållplatserna har smala och eftersatta ståytor. Vid tillgänglighetsanpassning bör även ståytan breddas vid hållplatser Sportvägen, Kungsvägen. 5.4 Förbättrad hastighetsefterlevnad Sänkt hastighet får stor effekt på både olycksrisken och upplevelsen av otrygghet. Det är möjligt att skapa den hastighetsdämpning man vill ha beroende på utformning av farthinder. I dagsläget används avsmalningar som farthinder på ett antal platser i Edsviken. Avsmalningar på sträckor med låga trafikflöden har liten effekt. De kan även påverka trafiksäkerheten för gående negativt. De har även viss påverkan på snöröjning. Gupp kan användas för att sänka hastigheterna på sträckor med höga olycksrisker. Hastighetsmätningar visar att guppen är ofta mycket effektiva hastighetsdämpare. Det är ej lämpligt att bygga gupp på sträckor där tung trafik framförs eller vibrationer kan förekomma i stor utsträckning portaler vid alla infarter Vid infarterna österut från Sollentunavägen samt anslutande vägar till Edsviksvägen och Hedvigsdalsvägen så bör skyltningens utformning och position ses över så att de är enhetliga och väl synliga Bygg om befintliga avsmalningar till gupp De befintliga avsmalningarna på Nyodlingsvägen (2 st), Kummelbyvägen (1 st) samt Hedvigsdalsvägen norr om Stråkvägen (2 st) byggs om till gupp för att uppnå hastighetssänkningar. På Edsviksvägen finns en avsmalning, där bör busskudde byggas i anslutning till avsmalningen. 18

19 5.4.3 Bygg farthinder på Skansvägen och Vikingavägen Länklängden på dessa två gator ( m) i kombination med avsaknad av gångbana motiverar hastighetssäkring i form av farthinder. På Skansvägen placeras två farthinder mellan Strandvägen och Ringvägen, på Vikingavägen placeras två farthinder mellan Skuggvägen och Idunvägen. 19

20 6. Processrelaterade åtgärder En stor del av förbättringsarbetet gällande de berörda frågorna står att finna i den interna hanteringen av ärenden och hur arbetet kommuniceras både internt och externt. Därför föreslås ett antal förbättringar som innebär förbättrade processer. Dessa är ej nödvändigtvis områdesspecifika för just Edsviken utan går att applicera på trafik- och fastighetskontorets kommande arbete. Detta ger en ökad tydlighet gällande arbetssätt internt men även en tydlighet gentemot medborgarna. I förlängningen ger processförbättringarna ökad trafiksäkerhet för gående, ökad trafiksäkerhet i korsningar, samt genererar områdesövergripande fördelar. Nedan sammanfattas åtgärderna i en punktlista. LISTA ÖVER PROCESSRELATERADE ÅTGÄRDER Områdesövergripande översyn av drift och underhållsrelaterade åtgärder Utökad information och kommunikation Justerade krav i avtalet om vinterväghållning Skapa en förvaltningsövergripande process för siktröjning 6.1 Områdesövergripande översyn av drift och underhållsrelaterade åtgärder Enklare åtgärder, som ligger under TFKs driftsansvar, kan genomföras utan ytterligare beslut i TFN. Som en del i en av trafikmiljön i Edsviken ses anordningar över och åtgärdas. Detta innefattar: korrekt och väl synlig skyltning; väl synliga vägmarkeringar; samt fungerande och ej skymd belysning. 6.2 Utökad information och kommunikation I samband med genomförandet av åtgärder inom ramarna för 30-direktivet sker ett förbättringsarbete gällande rutiner för det kontinuerliga arbetet med uppdatering av hemsidan. Där tydligare information om både trafik- och fastighetskontorets arbete samt trafiksäkerhetsarbete i allmänhet uppdateras. Prioriterat är att arbeta med att få ut information om pågående arbeten på ett effektivare sätt än i dagsläget. För att öka förståelsen och acceptansen för hastigheterna och hastighetens betydelse kan en kampanj i samband med presentation av vidare arbete från kommunen vara lämplig. Det bör ske brett och ha en bra timing med andra utskick och information från trafik- och fastighetskontoret. En kampanj skulle kunna förmedla hur liten tidsvinsten är med högre hastigheter samt hur stor påverkan det har på olyckor. Ett effektivt budskap är ett som målgruppen kan tro på (trovärdigt), som är uppriktigt och ger uttryck för ett beteende som kan åstadkommas (vederhäftigt), som målgruppen får höra 20

21 upprepade gånger (konsekvent), som är lättbegripligt (tydligt) och kan skapa förändring (övertygande), som är av betydelse för personen i fråga (relevant) och tilltalande (attraktivt). Budskapet bör därför grundas på forskning som beskriver vilka metoder och avgränsningar som skall göras. 6.1 Justerade krav i avtalet om vinterväghållning Vinterväghållningen är ett stort problemområde, vilket visar sig både i enkäten och i olycksstatistiken. För att åstadkomma en förbättring och om man vill tillgodose de boendes behov måste vinterväghållningen få kosta mer. Trafik- och fastighetskontoret bör få i uppdrag utreda vad som är möjligt att justera inom avtalet. Vid en översyn av upphandlingskraven bör en medvetenhet finnas om att vinterväghållningen är orsaken till ungefär hälften av olyckorna, varför det också bör få en ansenligt ökad ekonomisk ram då de potentiella ekonomiska vinningarna av en förbättring är stora. 6.2 Skapa en förvaltningsövergripande process för siktröjning Fri sikt i gatukorsningar är viktigt för att trafikanter skall hinna upptäcka varandra och undvika olyckor. Siktröjning eller kanske flytt/nertagning av privat staket eller häck kan öka sikten. I dagsläget är rutinerna för hantering av problematisk växtlighet otydliga och godtyckliga. TFK tar i samarbete med Miljö och byggnad och andra eventuellt berörda ta fram en process för hantering av dels sly som växer ut i trafikmiljön och dels för skymmande buskage i korsningar. I denna process ingår rutiner, ansvarsfördelning och kontroll. Lagstiftningen förordar en kontrollerad växtlighet i gatumiljön. "Tomter skall, oavsett om de har tagits i anspråk för bebyggelse eller inte, hållas i vårdat skick. De skall skötas så att betydande olägenheter för omgivningen och för trafiken inte uppkommer och så att risken för olycksfall begränsas." PBL 3 kap 17 TFK tar även fram riktlinjer för vilka mått som bör gälla för växtlighet i korsningar. 21

22 7. I dagsläget avfärdade alternativ Att göra anspråk på att ha en komplett heltäckande bild av samtliga potentiella lösningar och åtgärder är en omöjlighet. Dock har utifrån det grundliga underlag som insamlats ett stort antal lösningar avvägts av de handläggande tjänstemännen. Att ett alternativ avfärdats i denna process inte innebär nödvändigtvis ett fullständigt avfärdande då förutsättningar kan förändras över tid. Ett antal av de mest frekvent föreslagna som ej varit aktuella i dagsläget presenteras nedan. 30 km/h i hela området - En sänkning av hastighetsgränser skulle skapa enhetlighet inom området. Samtidigt garanterar dock en sänkning inte alltid en ökad trafiksäkerhet då det förutsätter att trafikanterna följer de regler som finns. Efterlevnaden av 30 km/tim styrs av om bilisten får stöd att hålla 30 km/tim genom till exempel farthinder eller gaturummets utformning. Det krävs en mycket stor ombyggnation av Edsviksvägen, Hedvigsdalsvägen och Strandvägen för att gatorna ska förmedla 30. Avstängningar/genomfartsförbud föreslås inte då de inte anses försvarbara i något av de föreslagna fallen. Cykelbanor - Eftersom Edsviksvägen-Hedvigsdalsvägen fungerar som huvudstråk genom området även för cyklister vore det önskvärt med en dubbelriktad gång- och cykelbana längs vägens ena sida. Körbanan kan dock inte smalnas av ytterligare för att ge plats för en gångoch cykelbana. Det önskade utrymmet skulle därmed behöva tas från intilliggande fastigheter. Inmätning av fastighetsgränser, murar, häckar mm innebär svårigheter att bredda för cykelbana mot fastigheterna. Åtgärden bedöms därför inte som rimlig. Ur säkerhetssynpunkt finns det inte någon dokumenterad fördel med att cykla på en cykelbana jämfört med i blandtrafik vid låga flöden och hastigheter. Gupp på kollektivtrafikstråk Ofta föreslås farthinder längs de sträckor där kollektivtrafik framförs. Detta är inte önskvärt då gupp innebär ett arbetsmiljöproblem för bussförare samt att det är olämpligt att anlägga gupp vid stora flöden tung trafik. Gångbanor I dagsläget finns gångbanor i Edsviken på de vägar med högst trafikflöden. I åtgärdsförslagen har vi således fokuserat på att komplettera befintligt nätverk av gångbanor för att skapa sammanhållna stråk som ger tydlighet i trafikmiljön. 22

23 8. Prioriteringslista Åtgärderna som presenteras i dokumentet har alla olika genomförandehorisonter och involverar alla olika processer. Nedan presenteras en ungefärlig prioriteringslista för de åtgärder som presenterats ovan i dokumentet vilken bör vara vägledande för vilken ordning åtgärder genomförs. Enklare åtgärder, som ligger under TFKs driftsansvar, kan genomföras utan beslut i TFN. De mera omfattande fysiska åtgärderna förväntas föreläggas ett politiskt beslut. De fysiska åtgärder som föreslås kräver i de allra flesta fallen ytterligare beredning där ett övervägande av budgetutrymmet ingår. 8.1 Prio 1, 2013 Följande åtgärder kan genomföras med start omgående. Genomförandeperspektivet är olika beroende på åtgärdens karaktär men trafik- och fastighetskontoret bör sträva mot att ha dessa klara till årsskiftet 2013/2014. Områdesövergripande översyn av drift och underhållsrelaterade åtgärder Utökad information och kommunikation Skapa en förvaltningsövergripande process för siktröjning 8.2 Prio 2, 2014 De följande mer omfattande åtgärderna bör genomföras under Åtgärder som leder till förbättringar i trafiksäkerhet bör ansökas om statlig medfinansiering. Dessa åtgärder är markerade med en asterisk*. Alvägen - Anlägg ny gångbana* Anhaltsvägen - Anlägg gångbana mellan Sollentunavägen och Snickarevägen* Edsviksvägen/Kummelbyvägen - Anlägg gångbana och nytt övergångsställe* Edsviksvägen - Hastighetssäkra mellan Lillhersbyvägen och Dammvägen* Hedvigsdalsvägen - Bygg om befintligt övergångsställe vid Alvägen* Strandvägen - Hastighetssäkra befintliga övergångsställen* Strandvägen - Markera cykelfält* Hpl Drotsvägen och Oxelvägen - Justera placering* Hpl Idunvägen, Stråkvägen och Sportvägen - Anlägg timglashållplatser* Samtliga hpl - Tillgänglighetsanpassa* Alla infarter från Sollentunavägen - Anlägg 30-portaler Skansvägen och Vikingavägen - Anlägg farthinder Justerade krav i avtalet om vinterväghållning 8.3 Prio 3, 2015 och framåt Då dessa åtgärder innebär en ombyggnation av en i dagsläget befintlig anordning är de ej prioriterade. Om tid finns kan genomförandet för dessa komma att framflyttas. Befintliga avsmalningar - Bygg om till gupp 23

24 24 9. Måluppfyllelse av genomförande Som nämnts ovan så syftar därför de föreslagna åtgärderna främst till att främja fotgängarnas och kollektivtrafikanternas framkomlighet och säkerhet längs vägen. Detta är även något som starkt efterfrågades i den enkät som trafik- och fastighetskontoret genomfört. Nedanstående bedömning av effekter beskrivs utifrån hur de uppfyller de mål som tidigare presenterats: 1. Säkerställa en trygg och säker trafikmiljö i Edsviken 2. Få de boende att uppleva delaktighet i arbetet 3. Möjliggöra vidare utveckling och förflyttning av projektet 9.1 Effekter av de fysiska åtgärderna Som presenterats under mål med arbetet så är det primära målet att säkerställa en trygg och säker trafikmiljö. Då det främsta hotet mot en trafiksäker miljö är höga hastigheter föreligger ett fokus på att genom olika åtgärder öka efterlevnaden av hastighetsgränserna i området. De hastighetsbegränsande åtgärder som föreslås ligger på vägsträckor där uppmätt hastighet, trafikmängd, länklängd samt subjektiv bedömning av trafikmiljön tillsammans motiverar dessa fysiska åtgärder. Om man ser ur ett områdesperspektiv så är de flesta av dessa åtgärder främst lokaliserade till de gator som har medelhöga till höga trafikflöden. Där anses fysiska åtgärder vara mest lämpade och få störst effekt. Ett starkt fokus ligger även på att skapa möjligheter för en attraktiv och tillgänglig kollektivtrafik. Detta på grund av att dessa åtgärder ger fördelar för utsatta trafikantgrupper men också för att de föreslagna åtgärderna även bedöms innebära förbättringar i medelhastigheter samt möjligheter till säkra vägpassager. Dessa åtgärder lokaliseras därför också främst till huvudstråket genom området Edsviksvägen/Hedvigsdalsvägen där en sänkt trafikrytm är önskvärd. På dessa sträckor är även den skyltade hastigheten högre än i andra delar av området varför åtgärder för att skapa säkra vägpassager är än mer angelägna. För att få de boende att känna delaktighet så speglar de fysiska åtgärderna i stor utsträckning invånarnas upplevelser av vad som är reella problem. Förordandet av farthinder är exempelvis en fråga där invånarnas synpunkter vägt över mot de driftsmässiga fördelar som finns med att ej bygga farthinder. Även gångbanornas placering har vägletts av inkomna synpunkter i samband med enkätutskicket. Det som inte speglar invånarnas önskemål är satsningarna på nya kollektivtrafikanordningar som av enkäten att döma var lågt prioriterade men som av trafik- och fastighetskontoret bedöms vara av stor vikt. Anledningen till detta beslut har grund i kommunens inställning till prioritering av mer hållbara transportslag. För att möjliggöra vidare utveckling och förflyttning av projektet kunna vara konsekventa och överförbara till andra områden har en grundlig analys gjorts av området och dess förutsättningar. De åtgärder som föreslås är således väl grundade och går principiellt att applicera på andra områden i kommunen Alternativ till genomförande av de fysiska åtgärderna Ett uteblivet genomförande av de föreslagna åtgärderna skulle innebära en fortsatt utveckling i enlighet med nuläget. Det vill säga fortsatt kraftigt förhöjda medelhastigheter på merparten av vägarna med en osäker och otrygg trafikmiljö som följd, ej sammankopplade gångbanor

25 samt fortsatt eftersatta kollektivtrafikförutsättningar med smala ståytor och osäkra på- och avstigningsplatser. Ett uteblivet genomförande bedöms även ha vissa ekonomiska fördelar ur ett driftskostnadsperspektiv då de föreslagna åtgärderna i viss utsträckning beräknas kräva ett utökat underhåll. Uteblivna fysiska åtgärder bedöms även ha en betydande negativ inverkan på medborgarnas förtroende då detta är starkt efterfrågat av de som svarat på trafik- och fastighetskontorets enkät. Uteblivna fysiska åtgärder bedöms ha negativ inverkan på möjligheterna till förflyttning av projektet då viljan att delta hos medborgarna minskar då möjligheterna till faktisk påverkan av de fysiska förutsättningarna minskar. 9.2 Effekter av de processrelaterade åtgärderna Ett genomförande av de processrelaterade åtgärderna bedöms leda till förbättringar i hantering av ärenden gällande siktröjning samtidigt som kommunen förmedlar tydliga riktlinjer. En tydligare och effektivare siktröjningsprocess leder även i förlängningen till bättre sikt och trafiksäkra miljöer. Förbättrade arbetsrutiner gällande kommunikation bedöms leda till effektivare informationshantering samt förbättrade möjligheter att kommunicera med boende och allmänhet. Potentiella effekter från kampanj och förändring i vinterväghållning bör ytterligare utredas. En stor del i effekterna av kommunikationsarbetet bedöms ligga i förbättrade möjligheter att tillvarata de boendes kunnande om området på ett bra sätt genom att kontinuerligt hantera synpunkter och förslag. På samma sätt bedöms siktröjningshanteringen kunna dra fördelar av det lokala kunnandet. De processrelaterade åtgärderna bör genom dokumentation skapa ett gott underlag för arbete i nästa område där även förbättrade arbetssätt kan tillämpas Alternativ till genomförande av de processrelaterade åtgärderna Uteblivet genomförande av de processrelaterade åtgärderna leder till fortsatt eftersatta möjligheter att kommunicera trafik- och fastighetskontorets arbete. Uteblivna åtgärder bedöms resultera i en fortsatt otydlig siktröjningsprocess där bedömning, hantering och ansvar är otydligt uttryckta. Uteblivet genomförande anses även leda till en gradvis försämring av hantering av synpunkter önskemål då uteblivna åtgärder inom ramarna för 30-direktivet bedöms öka kraven på godtyckliga placeringar av åtgärder från förslag från medborgarna. 9.3 Mätningar av resultatet För att kunna mäta effekterna av genomförda åtgärder bör den hastighets och trafikflödesmätning som genomfördes våren 2013 dupliceras vid likvärdiga förhållanden våren Enskilda trafikmätningar med radar bör även genomföras där åtgärder genomförs på platser där den genomförda trafikmätningen inte har underlag. Detta för att kunna få en rättvisande bild av situationen före och efter åtgärd. Mätningarna av resultatet bör ligga till grund för framtida prioriteringar inom trafiksäkerhetsfrågor Övriga indikatorer på resultatet är en uppskattning av den mängd ärenden som inkommer gällande trafikförutsättningarna i området. I dagsläget råder bristande möjligheter att få statistik på ärendehanteringen i det systemstöd trafik- och fastighetskontoret använder sig av. 25

26 10. Fortsatt arbete Efter taget beslut i trafik- och fastighetsnämnden inleds arbetet med genomförande successivt. Vid framställandet av rapporten är kostnader för åtgärder inte prioriterade. I nästa steg av arbetet är kostnadsuppskattning och närmare specificering av åtgärderna prioriterat. Ansökning om statlig medfinansiering sker för de åtgärder där detta är motiverat. Ansökningarna presenteras för trafik- och fastighetsnämnden i oktober. Trafik- och fastighetskontoret ansvarar även för att kommunicera åtgärdsförslagen till berörda målgrupper Nästkommande områden Inför vidare arbete i enlighet med 30-direktivet genomförs en översyn av samtliga områden i Sollentuna för att kunna skapa en prioriteringsordning för framtida involverande i 30- direktivet. Denna primära prioriteringsordning baseras på trafik- och fastighetskontorets befintliga trafikmätningar samt inrapporterad olycksstatistik från STRADA. Beslut om vilket alternativt vilka områden som blir aktuella tas av trafik- och fastighetsnämnden. För att kunna få en effektiv arbetsprocess i nästkommande områden planeras även en intern utvärdering av arbetssättet och förslag på förbättringar. 26