Socialstyrelsens uppföljning av den nationella vårdgarantin. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Gotland

Transkript

1 1(5) Socialstyrelsen Socialstyrelsens uppföljning av den nationella vårdgarantin Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Gotland 1. Inrapporteringsfrekvens till landstingens gemensamma databas Väntetider i Vården Omfattningen av uppföljningen av väntetider Strategier avseende genomförandet av vårdgarantin...2 Bildade Planeringsenhet Vård, PEV och tjänst som Vårdkoordinator... 2 Operationsstyrelsen har beslutsmandat... 3 Inrättade arbetsutskott (AU) till operationsstyrelsen... 4 Regelbunden avstämning med förvaltningsledningen... 4 Avstämning med politiker... 4 Klargörande av ansvar... 4 Införande av nya logistiska mätetal och kvalitetssäkring av gamla Uppföljning av effekter av utvecklingsprojekt som inriktats på att förbättra tillgängligheten Hur beaktas riksdagens prioriteringsriktlinjer vid tillämpningen av vårdgarantin Inrapporteringsfrekvens till landstingens gemensamma databas Väntetider i Vården Uppgifterna till Väntetider i Vården rapporteras in kontinuerligt inom samtliga områden. Arbete pågår ständigt med kvalitetssäkring av uppgifterna. 2. Omfattningen av uppföljningen av väntetider Statistik för samtliga nybesök, behandlingar och operationer som ingår i vårdgarantin följs var 14:e dag sedan Uppgifterna som rapporteras till Väntetider i Vården är inte tillräckliga för att följa vårdgarantin pga begränsningen i antal områden. Det krävs andra logistiska mätetal som snabbt och grovt ger en bild av hur läget ser ut. Verksamheterna kan då göra insatser så att väntande patienter som riskerar att få vänta för länge tas emot i tid. Ur vårt datajournalsystem hämtas var 14:e dag uppgift om totalt antal ännu inte inbokade patienter. Vi får även fram uppgift om hur många och vilka patienter av dessa som väntat >60 dagar men <91 dagar och vilka som väntat >90 dagar. Som komplement till bilden av kommande tillgänglighet får vi även fram inflödet i form av antal uppsatta patienter under 14 dagar. Planeringsenhet Vård (PEV) är den enhet som säkerställer att uppgifterna kommer ur datajournalen och gör dem tillgängliga för verksamheterna. Vårdkoordinator rapporterar n Org nr

2 2(5) uppgifterna till förvaltningsledningen. Verksamheter som har förändrade resultat blir uppmärksammade på det och får besvara frågan hur vården kan lösas för dem som riskerar vänta för länge. När det gäller operationer signalerar PEV varje vecka på Operationsstyrelsens arbetsutskott och planering görs direkt för hur vården kan lösas för patienter som riskerar vänta för länge. Praktiskt innebär det tex snabb omfördelning av operationssalar och vårdplatser till klinik som har bekymmer från klinik som ligger bra till. Målet i operationsprocessen är att samtliga klinikers oprioriterade patienter ska komma in inom ungefär samma väntetid till dess att horisontella prioriteringar slagit fast något annat. Dessa väntetidsuppgifter fungerar väl som mätetal som direkt indikerar om någon verksamhet börjar få problem med tillgängligheten. Det syns även snabbt och tydligt när tillgängligheten ökar. Vårdkoordinator presenterar cirka en gång per månad en analys av hur vårdgarantin hålls inom hela Hälso- och sjukvården. PEV följer även telefontillgängligheten i Primärvården sista vecka varje månad. 3. Strategier avseende genomförandet av vårdgarantin De flesta verksamheterna inom Hälso- och sjukvården Gotland håller vårdgarantin. Stora förbättringar har gjorts inom många områden. Framgångsfaktorerna i arbetet har varit: En liten grupp eldsjälar som jobbat extra med att trycka på så att vårdgarantin ständigt var på agendan. Tydligt ledarskap med krav på att hålla vårdgarantin. Tydligt uppdrag från förvaltningschefen. Vilja hos verksamhetscheferna att jobba för detta. Ständig kommunikation kring vårdgarantin med verksamheterna, tex genom möten varje vecka med opererande klinikerna. Kontinuerlig dialog med politikerna och revisorer, kontroll och uppföljning. Att ryggsäcken separerades från det inflöde av patienter som sattes upp då vårdgarantin införandes. Planeringsenhet Vård tillskapades som stödfunktion. Logistiska mätetal som hela tiden signalerar hur vårdgarantin hålls och som kan påvisa tidigt när insatser behövs. Bildade Planeringsenhet Vård, PEV och tjänst som Vårdkoordinator 2005 bildades Planeringsenhet Vård, PEV. Bakgrunden till att PEV bildades var ett projekt med centralbokning av alla operationer som skulle permanentas samtidigt som organisationen för vårdgarantin skulle riggas. Dessutom fanns det önskemål att bygga upp bättre struktur med kontroll av utomlänsremitte- n Org nr

3 3(5) ringen och beställning av transporter med flygambulans och helikopter till och från Gotland. PEV arbetar med att: se till att väntetidsrapporteringen sker och att uppgifterna är kvalitetssäkrade ta fram vårdgarantistatistik var 14:e dag som visar antalet ännu inte bokade patienter till nybesök och behandlingar inom hela hälso- och sjukvården, antalet som väntat > 60 och > 90 dagar samt påfyllnaden under 14 dagar. Ta emot beställning på transporter med flygambulans och helikopter till och från Gotland Registrera alla specialistvårdsremisser som skickas från Gotland och bevaka att vårdbegäran godtas och vilka patienter som väntat > 60 dagar och hur planeringen av deras vård är tänkt. PEV kontrollerar även att planerad utomlänssjukvård blir av och rondar inneliggande patienter på fastlandet. Bokning av operationer för alla kliniker som använder dagkirurgen och centraloperation Avdelningschefsskapet för PEV ingår som en arbetsuppgift för tjänsten som Vårdkoordinator som inrättades i oktober Vårdkoordinatorsuppdraget innebär utöver det att bevaka problem och förtjänster i följande processer: Transportplanering helikopter och ambulansflyg Utomlänsremittering Vårdgaranti Väntetidsrapportering Valfrihetsvård Operationsverksamhet Operationsstyrelsen har beslutsmandat Operationsstyrelse fanns redan tidigare men fick från oktober 2005 beslutsmandat då förvaltningschefen blev medlem. Verksamhetscheferna för de opererande klinikerna ingår samt berörda avdelningschefer. Till den stående dagordningen har gemensam planering av operationssalarna satts upp utifrån hur vårdgarantin hålls på respektive klinik. Vårdgarantin ses som ett gemensamt uppdrag över klinikgränserna och kräver ständig omplanering av operationstid till vi hittat en balans som göra att alla oprioriterade patienter kommer in inom samma tidsram. n Org nr

4 4(5) Inrättade arbetsutskott (AU) till operationsstyrelsen Från november 2005 bildades AU till operationsstyrelse med möten varje vecka, för att lättare kunna fatta snabba beslut som inte skulle kunna vänta till operationsstyrelsemöten en gång per månad. Det har medfört att operationssalar och resurser snabbt kan omfördelas och att samtliga berörda i operationsflödet kan kommunicera bra med varandra. Regelbunden avstämning med förvaltningsledningen En styrgrupp bestående av Hälso- och sjukvårdsdirektör, chefläkare, informatör, verksamhetschefen för operations- och intensivvårdskliniken och vårdkoordinator har träffats i stort sett varje vecka för att följa och stödja vårdgarantiarbetet. Avstämning med politiker Hälso- och sjukvårdsnämnden har haft vårdgarantin som en stående punkt vid sina möten. En kommunrevisor fick i uppdrag att vara med från början i vårdgarantiarbetet och bildandet av PEV och har gjort en utvärdering som presenterades i november Klargörande av ansvar Verksamheterna har diskuterat mycket om ordning och reda. Det har varit det stora arbetet på kirurgkliniken, att arbeta mot vad patienterna behöver och att diskutera kring detta på kliniken. Det har förts mycket diskussioner med primärvården om indikationer för remittering och både ortopeden och kirurgen har lämnat sökarnummer till primärvården som kan utnyttjas vid frågeställningar kring remittering. Ett styrdokument har upprättats via operationsstyrelsen som gäller tydlig ansvarsfördelning från beslut om operation till att den är genomförd. Det belyser hur signalering skall gå till om patienter riskerar att få vänta för länge, vilka kriterier som gäller för att sätta på planeringslista, rutiner vid strykningar etc. Införande av nya logistiska mätetal och kvalitetssäkring av gamla Se beskrivning ovan under omfattningen av uppföljningen av väntetider. 4. Uppföljning av effekter av utvecklingsprojekt som inriktats på att förbättra tillgängligheten Alla kliniker har genomfört någon form av strukturerat processarbete med stöd av utbildade handledare sedan I samband med vårdgarantiarbetet har dessa tidigare kunskaper i processtänkande haft stor betydelse och tagits tillvara i verksamheternas eget arbete med att ytterligare förbättra tillgängligheten. I vårdgarantiarbetet har ingen specifik förbättringsmodell använts. Det är allmänna logistikkunskaper som har använts för att studera och analysera flödena. Effekten av tidigare genomförda förbättringsarbeten har inte följts upp centralt men i förekommande fall på kliniknivå. Efter att vårdgarantin införts har en kontinuerlig uppföljning av tillgängligheten införts. Planeringsenhet Vård tar kontinuerligt fram vårdgarantistatistik, var 14:e dag. Vårdkoordinatorn kon- n Org nr

5 5(5) trollerar tillgängligheten och signalerar till förvaltningsledningen. Problemen tas snabbt upp i flera olika forum för beslut om åtgärder, tex operations- och utomlänsstyrelse. Resultaten av statistiken visar att de verksamheter som ökat tillgängligheten i samband med vårdgarantin fortfarande håller god tillgänglighet. Ett fåtal enheter har ännu problem att hålla vårdgaranti fullt ut. De skall enligt beslut genomföra balansräknaren och strukturerat processarbete under Hur beaktas riksdagens prioriteringsriktlinjer vid tillämpningen av vårdgarantin Vårdgarantiarbetet har inte negativt påverkat hur prioriteringsriktlinjerna efterlevs. Vård i prioriteringsgrupp 1 och 2 har inte påverkats av vårdgarantins införande. Vårdgarantiarbetet på Gotland innebär att samtliga patienter som fått beslut om vård enligt vårdgaranti skall få den inom max 3 månader oavsett vilken typ av vård som avses. Prioritering skall göras innan beslut om vård. Det innebär att vi tydligare ser vilka patienter som tidigare stått på väntelista som en dold prioritering. Diskussioner pågår nu om patienter i prioriteringsgrupp 4. Sen tidigare fungerar vertikala prioriteringar väl då organisationen blir pressad tex vid sjukdom hos personal. Vårdgarantins genomförande innebär att vi även börjat lyfta fram horisontella prioriteringar för grupp 3 vid tillfälliga resursbristsituationer. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSFÖRVALTNINGEN Ann-Christin Kullberg hälso- och sjukvårdsdirektör n Org nr

6 Socialstyrelsens uppföljning av den nationella vårdgarantin HS 2005/0035 Frågeområden 1. Inrapporteringsfrekvensen till landstingens gemensamma databas Väntetider i vården För att kunna bedöma huruvida landstingen uppfyller vårdgarantin är det centralt att väntetiderna rapporteras till den gemensamma nationella väntetidsdatabasen. Av tidigare inrapportering framgår att flera landsting fortfarande har problem med att göra en fullständig inrapportering. Beskriv orsakerna till eventuella kvarstående brister i inrapporteringen. Precisera om problemet är lokalt eller centralt, dvs. är problemet relaterat till landstingsnivå eller sjukhuseller kliniknivå om problemet är av administrativ eller teknisk natur eller om det är relaterat till aktörer/ rapporteringsorganisationen. 2. Omfattningen av uppföljningen av väntetider Beskriv om det finns lokalt insamlad information om väntetider till mottagningar, utredningar och behandlingar som inte i dag rapporteras till den nationella väntetidsdatabasen. Ange vilka åtgärdsområden/diagnoser som följs, mätfrekvens, vilken/vilka indikatorer/variabler och hur dessa definieras 3. Strategier avseende genomförandet av vårdgarantin Beskriv framgångsfaktorer och hinder i de strategier som används för att implementera vårdgarantin. Exempel på punkter som kan belysa strategierna kan vara: Vem eller vilken nivå har betalningsansvaret? Vem/var finns ansvaret för produktionsplanering och uppföljning? Finns särskilda stödfunktioner för detta (vårdlotsar, vårdgarantikanslier eller liknande). Finns uppgifter om huruvida produktionen (antal besök, antal undersökningar, antal operationer) ökat eller minskat sedan införandet av vårdgarantin? Ange i så fall på vilka områden. 4. Uppföljning av effekter av utvecklingsprojekt som inriktats på att förbättra tillgängligheten. Många landsting har genomfört och fortsätter att genomföra sytematiska utvecklingsprojekt som syftar till ett processorienterat arbetssätt med hög grad av kontroll på verksamhetens flöden/logistik. Exempel på metoder som avses är Bra mottagning, Genombrott, Balansräknarna, Idealized design, Flödesmodellen. Kunskapen om de långsiktiga, hållbara effekterna av dessa utvecklingsprojekt är emellertid fortfarande låg. Beskriv hur stor andel av landstingets verksamhetsområden som omfattats av sådana utvecklingsprojekt. Beskriv även huruvida någon uppföljning skett av projekten och huruvida de effekter som rapporterats är bestående. Finns exempel på utvecklingsprojekt där uppföljning ingår i planeringen? 5. Hur beaktas riksdagens prioriteringsriktlinjer vid tillämpningen av vårdgarantin? Beskriv det egna landstingets förhållningssätt till prioriteringsriktlinjerna. Beskriv hur relationen prioriteringar och vårdgarantin uppfattas i det egna landstinget.