Stockholms stads möte med näringslivet. En studie av företagares uppfattningar om Stockholms stads service 2006

Transkript

1 Stockholms stads möte med näringslivet En studie av företagares uppfattningar om Stockholms stads service 2006

2 Innehåll 1. BAKGRUND UNDERSÖKNINGENS UPPLÄGGNING Val av verksamhetsområden Definition av service Nöjd-Kund-Index Andra produktionsfaktorer UNDERSÖKNINGENS GENOMFÖRANDE RESULTAT AV SERVICEUNDERSÖKNINGEN Vilken bakgrund har företagen? Hur nöjda är företagarna med stadens service? Vad bör prioriteras i förbättringsarbetet? Företagarnas egna förbättringsförslag Företagarnas syn på andra produktionsfaktorer 13 1

3 1. Bakgrund Ett av Stockholms stads näringspolitiska mål är att erbjuda företag i Stockholm en god grundläggande service. Det ska vara enkelt att komma i kontakt med staden, handläggningen av ärenden ska vara snabb och enkel och bemötandet ska kännetecknas av öppenhet och dialog. För att ta reda på om Stockholms stad uppfyller dessa mål följer staden årligen upp hur företagare som har varit i kontakt med Stockholms stad uppfattar servicen. Syftet är att fånga upp synpunkter och identifiera möjliga förbättringsområden. Bakgrunden är att bilden av Stockholm som företagsstad i hög utsträckning skapas av företagens erfarenheter av de dagliga kontakter som äger rum med staden. Det är därför nödvändigt att staden kan erbjuda näringslivet en god grundläggande service i dessa kontakter för att stadens övriga näringslivsarbete ska vara trovärdigt. Under våren 2006 genomförde Utrednings- och Statistikkontoret (USK) på uppdrag av Stockholm Business Region den andra undersökningen av hur företagare som har varit i kontakt med Stockholms stad uppfattar stadens service. Som ett tillägg till årets serviceundersökning gavs företagarna också möjlighet att bedöma hur väl andra viktiga produktionsfaktorer tillgodoses i Stockholm. 2. Undersökningens uppläggning 2.1 Val av verksamhetsområden Företagare möter dagligen företrädare för Stockholms stad i ett flertal olika roller. Det handlar om att staden har ett myndighetsansvar och möter företagare i rollen som tillståndsgivare och tillståndsutövare. Det handlar också om att staden köper varor och tjänster från olika företag eller att staden tillhandahåller olika tjänster till näringslivet. Det sker också möten mellan staden och näringslivet i olika typer av forum, nätverk och samverkansgrupper. Det är omöjligt att följa upp alla de kontakter som förekommer mellan staden och näringslivet. I ett första skede har därför valet gjorts att fokusera på näringslivets kontakter med staden i rollen som myndighetsutövare. Anledningen är att näringslivets kontakter med staden i myndighetsrollen är obligatoriska och det finns ingen möjlighet för företagarna att vända sig någon annanstans. Dessa processer styrs också oftast av en omfattande lagstiftning, vilket gör att kontakterna riskerar att upplevas som byråkratiska, omständliga eller onödiga. Det finns ett flertal förvaltningar i Stockholms stad som bedriver tillsyn eller hanterar tillståndsgivning. En genomgång visar att näringslivet framför allt möter följande förvaltningar i myndighetsrollen: Stadsbyggnadskontoret har ansvar för handläggning av plan- och bygglovsärenden, fastighetsbildning, fastighetsregistrering, mätning och kartframställning. Trafikkontoret ansvarar för väghållning, belysning och parkeringsövervakning samt en stor del av de trafiksystem som finns i stadens verksamheter. I uppdraget ingår bl a tillståndsgivning till företag i frågor om parkering, markupplåtelse, dispenser, schakttillstånd. 2

4 Socialtjänstförvaltningens tillståndsenhet bereder ansökningar från stadens restauranger om serveringstillstånd för spritdrycker, vin och öl. Dessutom svarar enheten för tillsyn av de restauranger som innehar serveringstillstånd. Brandförsvaret har ansvar för räddningstjänsten och för förebyggande av bränder. I uppgiften ingår bl a att utöva tillsyn över olika verksamhetsutövares lokaler. Miljöförvaltningen har ansvar för tillståndsgivning och tillsynsarbete enligt miljöbalken. I uppdraget ingår bl a granskning av miljöfarliga verksamheter, livsmedelshygien, förorenade markområden och byggnader, hantering av kemiska produkter och varor samt farligt avfall. Utifrån genomgången har ett antal verksamhetsområden i dessa förvaltningar valts ut. Det handlar om handläggning av ansökningar om bygglov (Stadsbyggnadskontoret), markupplåtelser (Trafikkontoret) och serveringstillstånd (Socialtjänstförvaltningen), samt om utövande av miljötillsyn (Miljöförvaltningen) och brandtillsyn (Brandförsvaret). Det enda verksamhetsområde som har tillkommit sedan förra årets undersökning är handläggningen av serveringstillstånd. I övrigt är verksamhetsområdena desamma, vilket innebär att jämförelser kan göras mellan åren. En annan förändring jämfört med förra årets undersökning är att markupplåtelser, som tidigare handlades av Gatu- och fastighetskontoret, efter omorganisationen hanteras av Trafikkontoret. 2.2 Definition av service För att kunna undersöka företagarnas uppfattningar om stadens service krävs att begreppet service definieras och preciseras. Ofta brukar följande aspekter ingå i definitionen: tillgänglighet (möjligheten att komma i kontakt) information (muntlig och skriftlig information) bemötande (dialogen, vägledning, förmåga att förmedla information, lyhördheten) kompetens (sakkunskap, kunskap om verksamheten, förmåga att lösa problem), rättssäkerhet (tydligheten i regler, motiveringar av beslut, möjligheten att överklaga) effektivitet (snabbhet och kostnader för handläggningen, hanteringen av ärendet) I denna undersökning har dessa aspekter legat till grund för mätningen av företagarnas uppfattningar om stadens service. 2.3 Nöjd-Kund-Index Undersökningen är upplagd för att passa SCB:s analysmodell Nöjd-Kund-Index (NKI). Modellen är etablerad för mätning av kundtillfredsställelse inom en rad olika områden. Det innebär att stadens resultat kan sättas i relation till andra verksamheter. Den ger också möjlighet att genom upprepade studier se hur företagarnas syn på stadens service utvecklas över tid. Modellen är uppbyggd dels av ett mått för helhetsbetyget av kundnöjdheten, NKI, dels av ett antal faktorer som speglar olika delar av verksamheten. Faktorerna mäts med ett antal frågor som behandlar olika delar av respektive kvalitetsfaktor. I denna undersökning utgörs kvali- 3

5 tetsfaktorerna av de olika serviceaspekterna (tillgänglighet, information, bemötande, kompetens, rättssäkerhet och effektivitet). Det totala måttet för helhetsbetyget, NKI, mäts också med ett antal frågor. Analysen räknar fram ett betygsindex från för varje kvalitetsfaktor och för NKI. Ju högre indexvärdet är, desto högre är betyget. Detta index kan läsas på en total nivå för samtliga verksamhetsområden (bygglov, markupplåtelse, serveringstillstånd, miljötillsyn och brandtillsyn). Det är också möjligt att se hur kundtillfredsställelsen varierar mellan de olika områdena och de olika kvalitetsfaktorerna. Analysmodellen beräknar sedan för varje kvalitetsfaktor ett effektmått, som anger vilken påverkan varje faktor har på helhetsbeyget, NKI. Det beror på att vissa faktorer är viktigare än andra och har större betydelse för företagarnas helhetsbedömning av kontakterna med staden. Dessa faktorer bör prioriteras i förbättringsarbetet. Detta kan illustreras i en så kallad prioriteringsmatris. Den lodräta axeln står för betygsindex och den vågräta för effektmått, d v s betydelsen för helhetsomdömet. Origo (krysset) ligger vid medelbetyg och medeleffekt. På så vis bildas fyra kvadranter med olika prioriteringsgrad. För att öka NKI bör i förbättringsarbetet prioriteras faktorer som har effektmått utöver medeleffekten. Dessa faktorers eventuella betygsförändring förväntas i störst utsträckning påverka NKI. Faktorer som har mindre effekt på helhetsbetyget, NKI, behöver inte ges högsta prioritet ens om de fått låga betyg av kunderna. 2.4 Andra produktionsfaktorer Förutom stadens service finns ett antal andra faktorer som påverkar företagens möjligheter att verka i Stockholm. Det handlar om infrastrukturens standard, tillgången till lokaler, bostäder och arbetskraft, utformningen av den fysiska miljön, närheten till kunder, leverantörer och till universitet och högskolor. Som ett tillägg till årets serviceundersökning gavs därför företagarna också möjlighet att bedöma hur väl denna typ av produktionsfaktorer tillgodoses i Stockholm. 4

6 3. Undersökningens genomförande Undersökningen gjordes i form av en enkätundersökning. Enkäten bestod av 32 frågor med bundna svarsalternativ, som behandlade de sex serviceaspekterna och den totala kundnöjdheten, NKI. Frågorna besvarades med hjälp av en tio-gradig skala. Det fanns också en öppen fråga med möjlighet för företagarna att komma med egna synpunkter på hur stadens service kan förbättras. Därutöver fanns en fråga som gav företagarna möjlighet att bedöma hur väl andra produktionsfaktorer tillgodoses i Stockholm. Denna fråga är ett tillägg till årets serviceundersökning och besvarades med hjälp av en fem-gradig skala. Ett exempel på enkäten redovisas i bilaga 1. Samma frågor användes för samtliga verksamhetsområden. Alla företagare har dock inte haft erfarenhet av samtliga aspekter som behandlades. Vissa företagare har exempelvis inte kunnat ta ställning till innehållet på förvaltningarnas webbplatser. Ett slumpmässigt urval gjordes av cirka 300 företag, som har haft kontakt med var och en av de aktuella förvaltningarna. Sammanlagt skickades enkäter ut till företag. Urvalet gjordes med hjälp av förvaltningarnas olika kund- och ärenderegister. Kriterierna var att ärendena skulle vara avslutade och så aktuella som möjligt. Privatpersoner och offentliga verksamheter sorterades bort. Kontaktpersoner, som återkom i ett antal ärenden, fick bara besvara en enkät. Svarsfrekvensen blev god, efter tre brevpåminnelser och uppföljning per telefon. Efter att urvalet hade justerats för registerfel blev andelen svarande 70 procent. Datainsamlingen genomfördes av Utrednings- och statistikkontoret (USK) under våren Statistiska Centralbyrån (SCB) ansvarade för databearbetning och analys av materialet. Denna sammanfattande rapport utarbetades därefter av USK. 4. Resultat av serviceundersökningen 4.1 Vilken bakgrund har företagen? Undersökningens inledande frågor om företagarnas bakgrund visar att huvuddelen av företagen som har varit i kontakt med stadens förvaltningar är småföretag. Drygt hälften av alla företag som har besvarat enkäten har mellan 1-10 anställda. Småföretagen dominerar särskilt hos Miljöförvaltningen och Socialtjänstförvaltningen. Hur många anställda har ditt företag? (%) Socialtjänstförvaltningenadskontoreförsvareförvaltningen Stadsbygg- Trafikkontoret Brand- Miljö- Samtliga (serveringstillståndlåtelser) (bygglov) (markupp- (brandtillsyn) (miljötillsyn) 1-5 anställda anställda anställda anställda anställda Summa

7 Det är också vanligt att företagen har varit i kontakt med staden flera gånger tidigare i liknande ärenden. Det innebär att företagarna har viss kunskap om hur verksamheterna fungerar. Det gäller särskilt företag som söker serveringstillstånd. Endast var tredje företagare anger att det var första gången de var i kontakt med Stockholms stad i denna typ av ärende. Undersökningen visar också att företagarnas kontakter med staden ser olika ut. Det är vanligast med telefonkontakter, men också personliga möten är vanliga. Det gäller särskilt företagarnas kontakter med Brandförsvaret och Miljöförvaltningen, som i tillsynsverksamheten gör många besök hos företag. Kontakterna som rör bygglov, markupplåtelser och serveringstillstånd sker i större utsträckning per brev, e-post och telefon. På vilket sätt var Du i kontakt med Stockholms stad i detta ärende? (%) Socialtjänstförvaltningenadskontorekontoreförsvareförvaltningen Stadsbygg- Trafik- Brand- Miljö- Samtliga (serverings- (bygglov) (markupplåtelser) (brandtillsyn) (miljötillsyn) tillstånd) Telefon E-post Brev Personligt möte Annat sätt Det framgår också att bedömningen av stadens service är nära förknippad med utfallet av ärendet. Ett negativt utfall, exempelvis ett avslag på en bygglovsansökan, ger utslag i mer kritiska omdömen av alla kvalitetsfaktorer, men framför allt på helhetsbetyget. Andelen negativa besked varierar från som mest 10 procent för miljötillsyns- och serveringstillståndsärendena till som minst 3 procent för brandtillsynsärendena. En jämförelse med förra årets undersökning visar att fler företagare bedömer utfallet av ärendena som positivt, 69 procent mot 62 procent. Denna förändring gäller för bygglov, markupplåtelser och miljötillsyn, medan bedömningen av utfallet av brandsynsärendena ligger kvar på samma höga nivå som tidigare. Hur utföll ärendet för Dig? (%) Socialtjänstförvaltningen (serveringstillstånd) Stadsbyggnadskontoret (bygglov) Trafikkontoret (markupplåtelser) Brandförsvaret (brandtillsyn) Miljöförvaltningen (miljötillsyn) Samtliga Positivt Delvis positivt Negativt Vet ej Summa

8 4.2 Hur nöjda är företagarna med stadens service? På det stora hela ger företagen förvaltningarna ett gott betyg för handläggningen av ärendena. Undersökningens genomsnittliga NKI ligger på 65, oavsett om serveringstillstånden räknas med eller inte i undersökningens resultat. Det är ett klart godkänt betyg 1, och en förbättring med fem enheter jämfört med förra året, då genomsnittliga NKI uppgick till 60. Denna förbättring är statistiskt säkerställd. Samtliga verksamhetsområden kan notera förbättringar. Dessa förändringar ryms dock inom den statistiska felmarginalen. Bäst omdömen får brandtillsynen (NKI 74), medan bygglovhandläggningen får lägst betyg (NKI 60). Det gällde även under NKI per verksamhetsområde Alla förvaltningar Bygglov - Stadsbyggnadskontoret Markupplåtelser - Trafikkontoret Brandsyn - Brandförsvaret Miljötillsyn - Miljöförvaltningen Serveringstillstånd - Socialtjänstförvaltningen En uppdelning av de sex kvalitetsfaktorerna visar att skillnaderna är små. Faktorerna bemötande och kompetens får bäst omdömen, och noterar också klara förbättringar jämfört med Därefter följer information och rättssäkerhet, som också kan skönja förbättringar jämfört med förra året, medan tillgänglighet ligger kvar på samma nivå. Effektivitet får något sämre omdömen än övriga faktorer, men även för denna faktor syns förbättringar jämfört med Värden under 40 betraktas av SCB som underkänt betyg. 7

9 NKI per kvalitetsfaktor Tillgänglighet Information Bemötande Kompetens Rättssäkerhet Effektivitet Bemötandet får ett högt betyg av företagarna (NKI 71). Det är också den faktor som kan notera den största förbättringen jämfört med NKI har ökat med sex enheter från 65. Företagarna är särskilt nöjda med kontakten och dialogen med tjänstemännen. Däremot är företagarna mindre nöjda med den lyhördhet och förståelse som förvaltningarna visade. Kompetensen får samma totalomdöme som bemötande (NKI 71) och noterar också en stor förbättring jämfört med NKI har ökat med fem enheter från 66. Företagarna är framför allt nöjda med tjänstemännens kunskap på området, medan förmågan att hjälpa till att lösa problem får något lägre betyg. Svarsmönstret känns väl igen från 2005 Även informationen får bra betyg av företagarna (NKI 68) och ökar med två enheter jämfört med Företagarna är relativt nöjda med förvaltningarnas muntliga och skriftliga information samt med innehållet på webbplatserna. De höga betygen är avsevärt fler än de riktigt låga betygen. Förhållandevis goda omdömen får också rättssäkerheten (NKI 67) och tillgängligheten (NKI 66). För rättssäkerheten noteras en förbättring med fyra enheter jämfört med 2005, medan tillgängligheten ligger kvar på samma nivå. Företagarna är mer nöjda med samtliga rättssäkerhetsaspekter, men framför allt med motiveringen av beslut och ställningstaganden. Beträffande tillgänglighetsaspekterna är företagare som har erfarenhet av att hämta material från webbplatserna nöjda med denna möjlighet. Det gäller särskilt de företagare som har sökt bygglov hos stadsbyggnadskontoret. Företagarna är också mer nöjda med möjligheten att få träffa rätt personer än att komma i kontakt med rätt person på telefon eller e-post. Den kvalitetsfaktor som, liksom under 2005, får något sämre betyg är effektivitet (NKI 64). NKI har visserligen ökat med fyra enheter jämfört med 2005, men ligger lägre än övriga kvalitetsfaktorer. Företagarna är mindre nöjda med effektivitetsaspekter som kostnader för handläggning av ärenden och handläggningstider. 8

10 Frågor med högt respektive lågt betyg samtliga verksamhetsområden Hur nöjd var Du med förvaltningen i sin helhet? Hur väl uppfyllde förvaltn. Dina förväntningar? Tänk Dig en perfekt förvaltning. Hur nära ett sådant ideal kom förvaltningen? Vår muntliga information? Vårt skriftliga informationsmaterial? Innehållet på vår webbplats? Hur nöjd var Du totalt sett med informationen? Möjligheten att komma i kontakt med rätt person (er) på telefon? Möjligheten att komma i kontakt med rätt person (er) på e-post? Möjligheten att direkt hämta blanketter och informationsmaterial på hemsidan? Möjligheten att få träffa rätt person (er)? Hur nöjd var Du totalt sett med möjligheten att komma i kontakt med oss? Kontakten och dialogen med vår personal? Den vägledning och det stöd som vi gav? Den lyhördhet och förståelse som vi visade? vår förmåga att förmedla kunskap om vilka regler som gäller? Hur nöjd var Du totalt sett med bemötandet? Vår kunskap och kompetens på området? Vår förmåga att hjälpa till att lösa problem? Hur nöjd var Du totalt sett med kompetensen? Tydligheten i de lagar och regler som gäller för Ditt ärende? Det sätt som vi motiverade våra ställningstaganden/beslut? Det sätt som vi informerade om möjligheten att överklaga beslut? Hur nöjd var Du totalt sett med rättssäkerheten? Handläggning och behandling av Ditt ärende? Tiden för handläggningen av Ditt ärende? Kostnaden för handläggningen av Ditt ärende? Hur nöjd var du totalt sett med effektiviteten? Andel (%) med lågt resp. högt betyg Lågt Högt 9

11 4.3 Vad bör prioriteras i förbättringsarbetet? I prioriteringsmatrisen framgår att effektivitet är den kvalitetsfaktorer som har störst betydelse för företagarnas helhetsbedömning (NKI), och som därmed främst bör prioriteras i förbättringsarbetet. Samtidigt får effektiviteten ett lägre betyg än andra kvalitetsfaktorer. Här finns således goda möjligheter att utveckla kundservicen och förbättra den totala nöjdheten, NKI. Fokus bör ligga på handläggningstiderna och kostnaderna för handläggningen. Förvaltningarnas kompetens har också förhållandevis stor betydelse för helhetsomdömet. Denna faktor får i dagsläget tillsammans med bemötande de högsta betygen. Prioriteringsmatris för samtliga verksamhetsområden Betygsnivå 85 Bevara Förbättra om möjligt Bemöt. Komp. Info. Rättssäk. Tillg. Effek Lägre prioritet Prioritera Effekt 50 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 Medelbetyg och medeleffekt Rättssäkerheten är den kvalitetsfaktor som har svagast effekt på företagarnas helhetsbedömning (NKI). Denna faktor kan därför ges lägre prioritet, även om betyget ligger något under medel. I den mån förbättringar av rättssäkerheten kan göras handlar det om informationen om möjligheten att överklaga och tydligheten i lagar och regler. Detta arbete försvåras av att staden inte har ensam rådighet, utan verksamheterna styrs i hög utsträckning av lagstiftning och andra regler. Detta påverkar också arbetet med att förbättra effektiviteten, eftersom lagstiftningen lägger ramarna för handläggningen. 10

12 Om resultatet bryts ner på verksamhetsnivå kan konstateras att samtliga förvaltningar bör prioritera effektivitet i förbättringsarbetet. Det gäller särskilt stadsbyggnadskontoret, där fokus bör ligga på handläggningstiderna och kostnaderna för handläggningen. Även kompetens är viktig för företagen som söker bygglov. I andra hand bör därför stadsbyggnadskontoret arbeta med att förbättra kompetensaspekter som förmågan att hjälpa till att lösa problem. Även Socialtjänstförvaltningen bör prioritera faktorn effektivitet. Inriktningen bör vara att fokusera på kostnaden för handläggningen och handläggningstiden. I andra hand bör förvaltningen arbeta med att förbättra bemötandet. Det har visserligen fått högt betyg, men med tanke på dess höga effekt på kundnöjdheten bör förvaltningen också arbeta med förbättringar av denna faktor. Prioriteringsmatris för bygglov Prioriteringsmatris för serveringstillstånd Betygsnivå Betygsnivå 85 Bevara Förbättra om möjligt 85 Bevara Förbättra om möjligt Info. Tillg. Bemöt. Komp. Rättssäk. 65 Bemöt. Info. Rättssäk. Tillg. Komp. 65 Effek Effek Lägre prioritet Prioritera Effekt 50 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 Lägre prioritet Prioritera Effekt 50 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 Medelbetyg och medeleffekt Miljöförvaltningen bör koncentrera sig på effektivitet, rättssäkerhet och bemötande. Det finns utrymme för förbättringar av effektiviteten genom att fokusera på kostnaderna för handläggningen. I andra hand bör inriktningen vara att förbättra rättssäkerhetsaspekter som informationen om möjligheten att överklaga beslut och tydligheten i lagar och regler. Därutöver bör fokus ligga på att förbättra bemötandeaspekter som lyhördhet och förståelse. Trafikkontoret bör också prioritera effektivitetsaspekter. Det handlar framför allt om kostnader för handläggningen, men också om handläggningstiderna. I andra hand bör trafikkontoret fokusera på kompetens- och bemötandeaspekter, som visserligen får höga betyg, men som också har hög effekt på kundnöjdheten. Brandförsvaret bör också koncentrera sig på effektivitetsaspekter som kostnader för handläggningen. I andra hand bör brandförsvarets fokus ligga på kompetens, som har ett mycket högt betyg, men också stor effekt på kundnöjdheten. 11

13 Prioriteringsmatris för miljötillsyn Betygsnivå 85 Bevara Förbättra om möjligt Tillg. Komp. Bemöt. 65 Info. Effek. Rättssäk Lägre prioritet Prioritera Effekt 50 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 Prioriteringsmatris för markupplåtelser Prioriteringsmatris för brandtillsyn Betygsnivå Betygsnivå 85 Bevara Förbättra om möjligt 85 Bevara Komp. Förbättra om möjligt Bemöt Rättssäk. Tillg. Effek. 70 Bemöt. Komp. 70 Info. Rättssäk. Info. 65 Effek. 65 Tillg Lägre prioritet Prioritera Effekt 50 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 Lägre prioritet Prioritera Effekt 50 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 Medelbetyg och medeleffekt 12

14 4.4 Företagarnas egna förbättringsförslag Företagarna har också fått möjlighet att komma med egna synpunkter på hur stadens service kan förbättras. Vissa svar handlar om handläggningen av ärendena och framför allt om att understryka enkätens kvalitetsfaktorer. Här finns synpunkter på kortare handläggningstider, enklare regelverk och lägre avgifter. Det finns också synpunkter på förvaltningarnas tillgänglighet och förståelsen. Företagarna framför också en del beröm till stadens förvaltningar. Andra svar behandlar andra aspekter på stadens service. Det handlar om bättre snöröjning och gaturenhållning, ökat bostadsbyggande, bättre vägnät och kollektivtrafik. Det framförs också synpunkter på trängselavgifterna. 4.5 Företagarnas syn på produktionsfaktorerna Undersökningen av företagarnas bedömning av andra produktionsfaktorer i Stockholm visar att företagarna i huvudsak är nöjda med förutsättningarna. Huvuddelen av produktionsfaktorerna får betyget mycket bra eller ganska bra. De högsta betygen får närheten till kunder, telekommunikationerna, närheten till universitet och högskolor samt tillgången till kultur- och nöjesutbud. Dessa förutsättningar bedöms vara mycket väl tillgodosedda i Stockholm. Något sämre betyg får tillgången till bostäder, parkering, kostnader för lokaler och snöröjningen. Företagens bedömning av andra produktionsfaktorer i Stockholm (medelvärde) Närhet till kunder Telekommunikationer Närhet till universitet och högskolor Tillgång till kultur- och nöjesutbud Närhet till leverantörer Flygplats Kollektivtrafik Vägnät Hamn Tillgång till fritidsaktiviteter Tillgång till arbetskraft Tillgång till lokaler Skyltning Säkerhet Renhållning Lastning och lossning Snöröjning Kostnad för lokaler Parkering Tillgång till bostäder Mycket bra Ganska bra Varken eller Ganska dåligt Mycket dåligt =Mycket bra, 2=Ganska bra, 3=Varken eller, 4=Ganska dåligt, 5=Mycket dåligt 13