Kvalitetsredovisning enhetsnivå. Kvalitetsredovisning för Westerlundska gymnasiet läsåret 2007/2008

Transkript

1 Kvalitetsredovisning enhetsnivå Kvalitetsredovisning för Westerlundska gymnasiet läsåret 2007/2008 Ansvarig för denna kvalitetsredovisning är Jörgen Norman, samordnande rektor Detta är skolans kvalitetsredovisning enligt Förordning (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. 1 Varje kommun, varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet, varje kommunalt bedriven förskola och varje kommunalt bedrivet fritidshem skall årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Kommunens kvalitetsredovisning skall omfatta såväl kommunalt bedriven skolverksamhet som kommunalt bedriven förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. FAKTA Westerlundska gymnasiet är Enköpings enda gymnasieskola och drivs i kommunal regi. Skolan har ca 1450 elever, uppdelade på 11 nationella program och ett 1

2 specialutformat Idrottsprogram, Individuella programmet och gymnasiesärskolan. Skolan är en del av Utbildningsförvaltningens verksamhet där övriga delar är Vuxenutbildningscentrum, Komvux, Kvalificerad Yrkesutbildning, Integrationsenheten och Arbetsmarknadsenheten. Westerlundska gymnasiet har verksamhet i åtta olika byggnader och är indelat i fem olika rektorsområden. Lärarna jobbar i arbetslag tillsammans med sina elever i samlade studiemiljöer, små skolor i den stora skolan. Merparten av skolans elever har gått i Enköpings olika grundskolor, men ett antal kommer också från andra kommuner. HUR HAR KVALITETSREDOVISNINGEN TAGITS FRAM? Faktadelen av denna redovisning har tagits fram av gymnasiets administration. delen har rektorerna ansvarat för och till slut har ett förslag till redovisning författat av samordnande rektor bollats med personal, facklig samverkan samt Elevrådet innan det fastställts av gymnasiets ledningsgrupp. VILKA MÅL HAR VI JOBBAT MOT UNDER LÄSÅRET , VILKA RESULTAT HAR VI NÅTT OCH HUR ANALYSERAR VI DESSA RESULTAT? KF:s långsiktiga mål för Utbildningsnämnden Alla som inte vill studera i gymnasiet skall erbjudas ett annat alternativ. Resultat 7 ungdomar har fått tillgång till Enachansen via Arbetsmarknadsenheten En ny verksamhet som startat lovande. Alla lärare skall vara behöriga. Resultat 91% av skolans lärare är idag behöriga En siffra att vara nöjd med. Fortsatta åtgärder för att målet ska nås behövs dock t ex genom kompletteringsutbildning för redan anställda och fortsatt starka krav på behörighet vid nyrekrytering. 2

3 Alla elever som lämnar gymnasiet skall ha lägst betyget godkänd i alla ämnen. Målet för de närmaste åren är: 2008, 88% 2009, 90% 2010, 92% Resultat 87 % grundläggande behörighet, men bara 53% juni 2008 (52 % juni 2007) direkt relaterat mot målet. Spridningen mellan programmen ser då ut så här: BF3 36% BP3 77% EC3 29% ES3B 50% ES3M 33% ES3ME 45% FP3 54% HP3 30% HR3 15% NV3 79% OP3 54% SP3 63% TE3 49% Målet en sammanblandning av två olika saker, vilket tyvärr gör det orealistiskt! Bättre vore en formulering om att alla som lämnar gymnasiet ska ha uppnått behörighet för vidare studier. Stor spridning mellan högsta värde (NV3 79%) och lägsta värde (HR3 15%). Troligen också skillnader mellan olika årskullar. Gymnasiet har en sådan kvalitet och attraktivitet att 90 procent av samtliga elever i Enköping väljer att studera i Enköping. Resultat 73% av åk 1-eleverna valde Westerlundska gymnasiet till HT-08. Siffran är fortfarande hög jämfört med Upplands övriga kommuner utanför Uppsala. Den sjunker dock från föregående år och detta beror troligen på konkurrens från ännu fler frigymnasier i regionen samt Frisöket till kommunala gymnasier som infördes hösten Samarbetet mellan grundskola och gymnasieskola förstärks så att antalet elever som går ett fjärde gymnasieår halveras. 3

4 Resultat 89 elever går just nu ett fjärde gymnasieår på Westerlundska. Skolverkets analys från 2008 benämnd Studieresul ltat i gymnasieskolan- en statistisk beskrivning av ofullständiga gymnasiestudier kan enkelt sammanfattas enligt följande: Var tredje elev (30%) avbryter sina studier utan att ha uppnått grundläggande behörighet 50% av elever med utländsk bakgrund avbryter studierna 50% av elever med lågutbildade föräldrarr avbryter studierna Elever på yrkesförberedande program får grundläggande behörighet i mindre utsträckning än de på studieförberedande. Dock har andelen ökat i båda kategorierna, mest på yrkesutbildningarna. Sämst är resultaten för dem som började sina gymnasiestudier på Individuella programmet, där bara en elev av sex (17%) klarar studierna. Spritt över åren faller 7% ifrån redan i åk 1, ytterligare 4% i åk 2 medan den högsta andelen, drygt 20%, har gått i åk 3 utan att slutföra sina studier Svenska B är den enskilda kurs som de flesta inte klarar godkänt på. Vi känner igen ovanstående nationella bild även i Enköping. Vi försökerr möta trenden bl a genom ett väsentligt utökat samarbete e med våra grundskolor samt ha ett ökat fokus internt på skolan på att hantera problem så tidigtt att avhopp om möjligt undviks. Ettt arbete med att förstärka SYV-resursen upp to m gymnasiet har på grundskolan och att ta fram en SYV-plan från förskola pågått under läsåret. Prioriterade mål attt uppnå under läsåret 07/08 på Westerlundska gymnasiet 95 % av alla kurser i utfärdade slutbetyg eller samlade betygsdokument ska ha betyge Godkänt eller bättre ( 94,1 % 2007, 92,3% 2006, 92,5% 2005) Resultat ,9% Då massan kurser uppgår till är det svårt att dra några tydliga slutsatser. Förhoppningsviss en stabilisering på en något högre nivå än för ett par år sedan. 4

5 Alla elever ska känna sig trygga och respekterade Resultat Elevenkäten oktober-07 98% av eleverna trivs i stort på Westerlundska 98% trivs med andra elever 95% trivs med lärarna 98% känner sig inte trakasserade eller mobbade 96% känner sig inte illa eller orättvist behandlade av sina lärare 92% är nöjda med respekten för sin person 94% vill inte byta skola 93% vill inte byta klass Öppet Hus-enkäten i oktober % av besvarade enkäter tycker att Westerlundska har bra rykte För skolan uppmuntrande siffror eftersom vi jobbat hårt med trygghet och respekt! Det finns dock mycket kvar att göra eftersom vi jobbar mot en nollvision när det gäller trakasserier och mobbning. Alla elever i åk 1 ska ha en individuell utvecklingsplan Resultat Målet är uppfyllt Planer finns nu för alla elever på papper i diverse pärmar. Nästa steg blir att föra in dessa i Rexnet, vår nya webbplattform för omdömen och digital undervisning. 5

6 Alla målsmän ska ha möjlighet att via Internet följa elevernas utveckling i skolan Resultat Målet är ännu ej uppfyllt! Rexnet kom inte igång som tänkt. Målet är realistiskt att uppnå först under läsåret UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING AV LIKABEHANDLINGSPLANEN Utvärdering/analys Planen har uppdaterats inför läsåret och finns också utlagd som styrdokument på skolans hemsida. Har använts vid några tillfällen och då visat sig fungera väl. BESKRIV ARBETET MED Hälsa och Livsstil - Hälsofrämjande skola - Hälsoombud finns på varje arbetslag - Elevskyddsombud/hälsopilot på elevsidan - Timanställd hälsopedagog Jämställdhet - Jämställdhetsprojekt 6

7 - Egna lärare som har lärt ut till lärare, ej hyrt in externt utan fortbildat internt - Mål är att få en egen jämställdhetsplan Elever i behov av särskilt stöd - Åtgärdsprogram för alla elever som behöver - Stödpersonal pedagogiskt stöd - Lärare som har tid att ge stöd i matematik - Elevhälsan med skolsköterskor, kuratorer och psykolog - Inbokade i våra två Läs- och skrivstudior hösten 2007: 52 i Hus C, 58 i Hus E. Våren 2008 var siffrorna 60 i Hus C resp 62 i Hus E. - Röda Villan för elever som ej kunnat fullfölja grundskola alls - Aspergerenheten Fenix Elever med annat modersmål - Undervisar i svenska som andra språk - Egen SFI-undervisning för gymnasieungdomar upp till 19 år. RESULTAT FÖR HELA SKOLAN Ekonomiskt resultat Westerlundska gymnasiet redovisade i Bokslutet för 2007 ett underskott på 5,2 Mkr, varav 2,5 Mkr härrörde från interkommunala kostnader och resten från egen verksamhet i Enköping. Hela Utbildningsförvaltningen gjorde ett underskott på totalt 6,4 Mkr men detta täcktes helt upp av överskott från tidigare år. Betygsstatistik Betygsprocent IG i kärnämnen åk 3 i juni 2008 (jämförelsetal juni 2007 inom parentes) Engelska A 3,2 (3,2) Estetisk verksamhet 4,0 (3,4) Idrott och Hälsa A 9,8 (12,1) Matematik A 8,3 (13,3) Naturkunskap A 5,2 (8,4) 7

8 Religion A 4,8 (4,8) Samhällskunskap A 4,6 (6,2) Svenska A 2,4 (5,4) Svenska B 7,6 (7,5) IG-statistik åk 1 Oddurs rektorsområde hade i november 0,34 IG-varningar per elev i snitt. Detta ökade i mars-08 till 0,66. Jörgens rektorsområde hade i november 0,75 IG-varningar per elev i snitt. Detta ökade i mars-08 till 0,87. Peters rektorsområde hade i november 0,57 IG-varningar per elev i snitt. Detta ökade i mars-08 till 0,81. Vivecas rektorsområde hade i november 0,20 IG-varningar per elev i snitt. Detta ökade i mars-08 till 0,28. Erjas rektorsområde hade i november 4,3 IG-varningar per elev i snitt. Detta ökade i mars-08 till 4,75. Resultat Nationella prov VT-08 IG G VG MVG Matematik A Wgy Riket Engelska A Wgy Riket Svenska B Wgy Riket 8

9 Frånvaro i procent per klass åk 1 november resp mars BF FP1a 5 7 FP1b NV1a 3 6 OP HP SP1a Sp1b 7 9 SP1c SMID TE1a 4 7 TE1b 2 9 ES1M 5 11 EC BP1 4 8 ES1B ES1ME HR1a HR1b Snitt 9,3% 11,9% Diagnoser i Svenska vid höststart % av eleverna låg på värde 1-3 i den 9-gradiga Stanine-skalan när det gällde Rättstavning och 18% när det gällde Läsförståelse 9

10 Resultat av Elevenkät HT-07 ( alla 1500 tillfrågade digitalt i UTV4, 750 svarade) 59% av eleverna var nöjda med sin arbetsbelastning 65% var nöjda med arbetsdagens uppläggning 79% var nöjda med undervisningslokalerna 80% tyckte att lärarna informerade på ett bra sätt om vad som krävs för att få ett visst betyg 39% var nöjda med luften och temperaturen 52% var nöjda med skolmaten 88% var nöjda med samarbetet mellan lärare och elever 93% var nöjda med möjligheterna att få ta eget ansvar 79% var nöjda med klassrepresentanternas agerande 81% var nöjda med den uppmuntran de får i skolan 97% skolkar aldrig eller bara någon gång 82% av eleverna tycker att möjligheten att få extra hjälp eller stöd är ganska stor om man behöver det. NYCKELTAL Skolverkets och SCB:s Kommunblad - Antal lärare per 100 elever: egna kommunen 7,9, kommungruppen 8,6, samtliga kommuner 8,4 - Kostnad (kr) per elev för undervisning: egna kommunen , kommungruppen , samtliga kommuner Andel (%) elever som fullföljt inom 4 år exkl IV-pgm: egna kommunen 78, kommungruppen 82, samtliga kommuner 82 SKL:S Öppna jämförelse mellan Sveriges gymnasieskolor (gäller alla i Enköping folkbokförda elever, alltså även de som inte går på Westerlundska) redovisar följande statistik från 2007: Riket Enköping Elever som fullföljt inom 3 år 68,4% 68,7% (154 av 290 kommuner) Grundläggande behörighet 88,9% 87,7% (199) 10

11 Snittbetyg 14,06 13,7 (185) Indragen studiehjälp ,0 2,1 (182) Påbörjat högskolestudier inom 3 år 42% 40,4% (104) Etablerade på arbetsmarknaden 25,3% 26,3% (152) inom 2 år Ej etablerade på arbetsmarknaden 28,6% 30,7% (148) eller i studier inom 2 år Andel förstagångsväljare som 68,7% 69,5% (109) röstade i 2006 års val till Kommunfullmäktige Nettokostnad per gymnasieelev (42) för tre år SAMMANFATTANDE ANALYS Westerlundska gymnasiet tycks i nuläget ha följande: Styrkor Arbetslag i samlade studiemiljöer Anpassade lokaler och en fräsch, ren miljö Ett mycket brett utbud av utbildningar Hög andel behöriga lärare Goda IT-resurser En hög andel av Enköpings ungdomar väljer att studera på Westerlundska gymnasiet Nästan alla elever trivs på skolan De allra flesta av skolans elever är nöjda med arbetsbelastningen, informationen, lärarna och lokalerna. 11

12 Många anser att skolan har ett gott rykte Bra uppföljning av elevers resultat och närvaro Fungerande styrdokument t ex Likabehandlingsplan Ett strukturerat arbete kring Hälsa, Jämställdhet och Elever i behov av särskilt stöd Ett antal av kärnämnena har färre IG-betyg än förra året God närvaro hos eleverna Många äter daglig skollunch Låg nettokostnad per elev Goda kontakter med det lokala arbetslivet Bra elevinflytande ute på programmen Svagheter Saknas fortfarande alternativ för dem som inte vill eller kan gå vanliga gymnasiet För få elever, främst på yrkesförberedande program, når grundläggande behörighet till eftergymnasiala studier Alltför många elever går mer än tre år på gymnasiet Ingen undervisning i Modersmål pågår f n Gymnasiet har svårt att hålla sig inom angiven budgetram Många elever har dåliga förkunskaper när de kommer till gymnasiet Nästan var femte elev har dålig läsförståelse, mer än var femte stavar dåligt Dålig ventilation på flera ställen, främst i Hus D Bara hälften är nöjda med skolmaten Relativt låg lärartäthet Samlad studiemiljö saknas helt på Estet Musik och haltar delvis på ett par ställen till Saknar fungerande Elevråd Hemsidan korrekt men känns gammal och livlös Alla elever kan inte erbjudas sitt förstahandsval av program, indval etc 12

13 Westerlundska gymnasiet tycks i framtiden stå inför följande: Möjligheter Att vara så attraktiva att fler elever vill studera på skolan Ökat samarbete med grundskolan Ökat samarbete med arbetslivet Öka våra resultat så att vi kommer bland Sveriges 50 bästa skolkommuner i SKL:s öppna jämförelse Att fram till 2011 utforma ett nytt Westerlundska efter de tankar som finns i gymnasieutredningen Att arbeta ännu mer strukturerat med målstyrning och kvalitetsarbete Att hitta en ännu effektivare organisation t ex med teamledare och ämnesansvariga lektorer och med en ännu mer sammanhållen förvaltning Hot Att vi inte kan hitta fullgoda ersättare när många av personal går i pension de närmaste åren Att vi fortsätter tappa elever till andra skolor Att en vikande konjunktur gör det svårt att samarbeta med näringslivet om t ex APU och Lärlingar Att skolan inte får tillräckliga resurser från kommunen för att uppfylla statens krav på gymnasieskolan PRIORITERADE FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN Westerlundska gymnasiet har under flera år internt jobbat med sex olika kvalitetsområden. Här nedan presenteras översiktligt önskade förbättringar inom dessa områden: Mål, Styrning och Ledning Vi bör fortsätta undersöka möjligheterna att införa teamledare i arbetslagen Vi bör fortsätta planeringsarbetet inför den föreslagna gymnasiereformen 2011 Vi bör ansöka om att delta i det statliga Lärlingsförsöket med start HT

14 Varje arbetslag bör lära sig sätta egna mål, skriva egna verksamhetsplaner samt kvalitetsrapporter. På lokalsidan måste Estet Musik på något sätt få en samlad studiemiljö och luft och ventilation främst i Hus D måste bli bättre. Omdömes- och lärplattformen Rexnet måste komma i användning för alla lärare under höstterminen Elevers Lärande Vi måste förbättra informationen om vad som krävs av en elev för att få ett visst betyg i en kurs Arbetsmiljö och trygghet Vi måste förbättra elevernas fysiska arbetsmiljö i Hus D Vi behöver få ännu fler att tycka om maten i elevmatsalen Delaktighet och medansvar Vi måste få igång ett fungerande Elevråd Vi måste få kontinuitet i utbildning av elevskyddsombud, som också fungerar som Hälsopiloter Information och kommunikation Vi behöver uppdatera vår hemsida Vi ska bygga vidare på den utvecklingsgrupp runt hemsida och marknadsföring som skapats Vi ska köpa in frånvaroregistering för elever via telefonsvarare. Rexnet ska implementeras. Elevernas användning av e-post- och konferenssystemet First Class måste öka. Vi behöver ta fram en Handlingsplan för Betyg och Bedömning 14

15 Organisationens utveckling och lärande Vi ska testa nya bedömningsnycklar till lönekriterierna Vi bör allvarligt fundera på införande av teamledare för arbetslagen Varje arbetslag bör skriva en enkel kvalitetsrapport Vi bör genomföra fortsatt personalutbildning inom områdena Betyg och bedömning, Hälsofrämjande skola, Jämställdhet, Skola-arbetsliv samt Gymnasiereformen Vi bör fortsätta med utvärderande utbyte på rektors- och arbetslagsnivå med Högbergsskolan, Tierp Enköping i november 2008 Jörgen Norman samordnande rektor 15