Nationella riktlinjer för kolorektalcancersjukvård Medicinskt och hälsoekonomiskt faktadokument Preliminär version INAKTUELLT

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nationella riktlinjer för kolorektalcancersjukvård 2006. Medicinskt och hälsoekonomiskt faktadokument Preliminär version INAKTUELLT"

Transkript

1 Nationella riktlinjer för kolorektalcancersjukvård 2006 Medicinskt och hälsoekonomiskt faktadokument Preliminär version

2 klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Socialstyrelsens riktlinjer för vård och behandling (tidigare Nationella riktlinjer ). De baseras på vetenskap och/eller beprövad erfarenhet och innehåller rekommendationer för vårdoch behandlingsarbetet samt förslag på mätbara kvalitetsindikatorer. Kunskapsunderlaget har klassificerats och graderats för att ge information om hur väl dokumenterade de olika rekommendationerna är. Riktlinjerna ska ge underlag för regionala/lokala vårdprogram, stimulera och underlätta kvalitetsuppföljning, ge underlag för öppna beslut om prioriteringar som baseras på riksdagsbeslutet om prioriteringar. Innehållet hålls aktuellt genom återkommande revideringar. Socialstyrelsen svarar för slutsatser och rekommendationer. Socialstyrelsens riktlinjer för vård och behandling kan ges ut i två versioner; en för professionen och en för beslutsfattare. Särskild information för patienter och närstående kan ges ut i vissa fall. ISBN Artikelnr Publicerad maj

3 Förord Socialstyrelsen har i uppdrag att utarbeta riktlinjer för vård och behandling av patienter med svåra kroniska sjukdomar. Riktlinjerna ska ge nationellt stöd i sjukvårdshuvudmännens arbete med hälso- och sjukvårdsprogram och prioriteringar. Arbetet inriktas på de stora sjukdomsgrupperna och omfattar hela vårdkedjan. Målet är att bidra till att hälso- och sjukvårdens resurser används effektivt, fördelas efter behov och styrs av systematiska och öppna prioriteringar. Därmed vill Socialstyrelsen bidra till att stärka patienternas möjligheter att få likvärdig och effektiv vård i alla delar av landet. Socialstyrelsen planerar att ge ut nationella riktlinjerna för bröst-, kolorektal- och prostatacancersjukvård i december Denna version av riktlinjerna är preliminär och Socialstyrelsen ska nu medverka till att de diskuteras i en bred och öppen process innan de fastställs. De nationella riktlinjerna för de tre tumörformerna ska ges ut i sex dokument: Ett huvuddokument med rekommendationer som stöd för beslut om prioriteringar med beslutsfattare (politiker, chefstjänstemän och verksamhetschefer) och hälso- och sjukvårdspersonal som primära målgrupper. Tre medicinska och hälsoekonomiska faktadokument ett för varje tumörform med hälso- och sjukvårdspersonal som primär målgrupp. Ett dokument med information till patienter och närstående. Ett dokument som vänder sig till politiskt ansvariga för hälso- och sjukvården och de som arbetar i huvudmännens tjänstemannaledningar. Nu publiceras preliminära versioner av huvuddokumentet och de tre faktadokumenten. Avsikten är att de övriga två dokumenten ska publiceras i anslutning till att de nationella riktlinjerna publiceras i december Detta är en preliminär version av det medicinska och hälsoekonomiska faktadokumentet för kolorektal cancer. Detta utgör kunskapsunderlag för de prioriteringar och övriga rekommendationer som redovisas i huvuddokumentet. Faktadokumentet bör därför läsas tillsammans med huvuddokumentet och inte fristående. I slutversionen av riktlinjerna kommer ett mer genomarbetat diagnosgemensamt avsnitt om psykosocialt stöd till cancerpatienter respektive om palliativ vård att ingå. Faktadokumentet ska bearbetas och uppdateras inför att den slutliga versionen av riktlinjerna publiceras i december En arbetsgrupp under ledning av Rune Sjödahl har huvudansvaret för arbetet med det medicinska faktadokumentet. Arbetsgruppen har i sin tur knutit ett stort antal experter till arbetet. Arbetet med det hälsoekonomiska faktadokumentet har bedrivits i en arbetsgrupp under ledning av Ulf Persson i 3

4 samarbete med Göran Ekelund från den medicinska faktagruppen. Vilka som deltagit i arbetet framgår av projektorganisationen. Kjell Asplund Rune Sjödahl Ulf Persson Generaldirektör ordförande ordförande medicinsk faktagrupp hälsoekonomisk faktagrupp 4

5 Innehåll Förord 3 Projektorganisation 10 Introduktion Besvärsfri population Primär prevention Asymtomatisk individ med ökad risk Besvärsfri riskgrupp sekundär prevention FAP (Familjär adenomatös polypos) HNPCC (Hereditary Non-Polyposis Colorectal Cancer) Strukturerad uppföljning vid Non-FAP/HNPCC och individer med genförändring utan känd cancer i släkten Strukturerad uppföljning hos individ med ulcerös kolit (UC) eller Crohns sjukdom (CD) Populationsbaserad screening Psykosocialt stöd till individer med oro för cancer Misstanke om kolorektal cancer Kontakt med primärvården för patient med oro utan specifika tarmsymtom Klinisk undersökning, rektalpalpation, anoskopi och rektoskopi vid tarmsymtom Bedömning av patientens allmäntillstånd vid tarmsymtom F-Hb vid tarmsymtom och ockult blödning från tarmen Blodstatus och leverstatus Tumörmarkörer i blod vid tarmsymtom Kolonröntgen Sigmoidoskopi Koloskopi Virtuell koloskopi med CT-kolon respektive MR-kolon Biopsier från misstänkt primärtumör vid tarmsymtom Diagnostiserad polyp Kolorektal kartläggning hos individ med hyperplastisk (metaplastisk) polyp Kolorektal kartläggning hos individ med adenom i rektum Polypektomi och histopatologisk bedömning hos individ med kolorektal polyp

6 4.7 Strukturerad uppföljning hos individ som tidigare haft adenom eller cancer i kolon/rektum Patient med kolorektal cancer inför behandling Individanpassad information och psykosocialt stöd vid diagnos och inför behandling Preoperativ värdering av patientens allmäntillstånd vid diag-nosticerad kolorektal cancer Preoperativ kartläggning med blodstatus och leverstatus Preoperativ kartläggning med tumörmarkörer Kartläggning av utbredning lokalt och generellt Biopsier av misstänkta metastaser vid typisk bild Inför primär kirurgisk behandling Bedömning av multidisciplinärt team Kirurgisk behandling så snabbt som möjligt efter symtomdebut/diagnos Förebyggande palliativ resektion av primärtumör Preoperativ bedömning Perioperativt omhändertagande i samband med kolorektal resektion Nutrition och premedicinering Tarmrengöring Trombosprofylax inför operation Infektionsprofylax med antibiotika inför operation Patient som opereras för kolorektal cancer Primär operation Elektiv laparoskopisk kirurgi och öppen kirurgi vid koloncancerkirurgi No-touch och/eller hög ligatur vid kirurgi för koloncancer Sentinel node (SN) Resektionsmarginal inkl en-bloc-resektion Typoperationer vid koloncancer Rutinmässig anastomosteknik med stapler Lokal excision vid koloncancer Typoperationer vid rektalcancer Lokal excision vid rektal cancer Bäckenexcenteration Lateral lymfkörtelutrymning Profylaktisk oophorectomi som metastasförebyggande åtgärd Akut kirurgisk behandling efter allvarlig akut komplikation (perforation, blödning eller ileus)

7 9. Nyopererad patient Standardiserad vårdplan Daglig omläggning av operationssår Postoperativa omvårdnadsåtgärder Individuellt anpassat psykosocialt stöd och omvårdnad Rådgivning för stomiskötsel Komplikationer efter kirurgisk behandling Operation av mekanisk ileus Diagnostik och behandling vid tecken på anastomosinsufficiens Diagnostik och kirurgisk behandling av tidiga och sena stomikomplikationer Operation vid enhet med hög volym eller operatör med hög volym vs enhet/operatör med låg volym Operation av specialiserad kirurg vs operation av specialiserad kirurg med hög volym Patologi Diagnostik, stadieindelning, körteldiagnostik, strukturerad handläggning, strukturerat PAD, rapportering till kvalitetsregister Immunhistokemi och molekylära analyser Onkologisk behandling Prediktion av behandlingssvar på onkologisk behandling Kemoterapi/strålbehandling åtföljd av kirurgi vid icke extirpabel koloncancer Preoperativ onkologisk behandling vid icke extirpabel rektalcancer Preoperativ radioterapi, neoadjuvant onkologisk behandling vid extirpabel rektalcancer Neoadjuvant onkologisk behandling vid lokalt avancerad (T3 -T4), men extirpabel rektalcancer Intraoperativ radioterapi vid rektalcancer Postoperativ prognosbedömning Bedömning av behandlingsalternativ av multidisciplinärt team efter PAD Onkologisk behandling av radikalt extirperad koloncancer, stadium II och III Adjuvant postoperativ radiokemoterapi och cytostatikabehandling vid extirperad rektalcancer Effekt av neoadjuvant och adjuvant behandling inom 4 veckor efter diagnos, inom 6 veckor och efter 8 veckor efter operation Komplikationer efter onkologisk behandling Tidiga komplikationer efter strålbehandling

8 13.2 Sena komplikationer efter strålbehandling Tidiga komplikationer efter behandling med cytostatika Sena komplikationer efter behandling med cytostatika Omvårdnadsinsatser för att lindra och förebygga akuta biverkningar efter strål- och cytostatikabehandling Tarmfunktionsstörningar Diagnostik och behandling vid tarmfunktionsstörningar (inkontinens, diarré) Sexuella störningar Farmakologisk och kirurgisk behandling vid sexuell dysfunktion Individuellt anpassad information och sexualrådgivning Miktionsstörningar efter operation för rektalcancer Omhändertagande och farmakologisk behandling av miktionsstörning Livskvalitet Bedömning av hälsorelaterad livskvalitet med hjälp av standardiserade instrument Uppföljning efter kurativ behandling Uppföljning för att upptäcka behandlingsbara återfall av tumör Recidiverande eller metastaserad kolorektal cancer (lokalt och generellt) Kartläggning av tumörutbredning Bedömning av behandlingsalternativ av multidisciplinärt team Operation av lokalrecidiv vid rektalcancer Operation av levermetastaser Operation av lungmetastaser Operation av metastaser till peritoneum Operation av hjärnmetastaser Operation av metastaser i flera organ (lever och lunga) Operation av levermetastaser efter framgångsrik preoperativ behandling av irresektabel sjukdom Lokal tumördestruerande behandling i levern Adjuvant behandling efter radikal kirurgi för fjärrmetastaser Palliativ behandling före brytpunkt Palliativ behandling med cytostatika eller andra mediciner vid metastaserande/lokalt recidiverande kolorektal cancer Palliativ behandling med kirurgi vid lokalrecidiv och/eller metastaser Palliativ strålbehandling vid lokalrecidiv och/eller metastaser

9 21. Ej tumörspecifika palliativa insatser före och efter brytpunkt för vård i livets slutskede 253 Palliativ vård med helhetssyn och ett vårdinnehåll anpassat för sjukdomens alla faser De fyra hörnstenarna Samarbete Kommunikation/relation Närståendestöd Symtomlindring Hälsoekonomiskt faktadokument för kolorektalcancer 271 Inledning Samhällskostnader för kolorektalcancer Systematisk litteraturöversikt inom kolorektalcancerområdet Metod Sökning Granskning av funna referenser Kort beskrivning av inkluderade kolorektalcancer studier Metod för bedömning av kostnadseffektivitet Metod för hälsoekonomisk modellanalys Resultat av bedömningar baserade på skattningar gjorda tillsammans med klinisk expertis och egna kalkyler Diskussion Evidensgradering 339 9

10 Projektorganisation Det medicinska faktaarbetet En arbetsgrupp, som består av följande personer, har huvudansvaret för det medicinska faktaunderlaget. Göran Ekelund, läkare (kirurgi), Universitetssjukhuset MAS, Malmö Bengt Glimelius, läkare (onkologi), Akademiska sjukhuset Uppsala Lars Påhlman, läkare (kirurgi), Akademiska sjukhuset Uppsala Rune Sjödahl, läkare (kirurgi), Universitetssjukhuset, Linköping (ordförande) Bibbi Thomé, sjuksköterska, Lunds Universitet, Lund Ulrika Wiberg, sjuksköterska (kirurgi), Lunds Universitetssjukhus, Lund Ett stort antal övriga experter har också arbetat med faktaunderlaget. Följande personer har särskilt bidragit: David Bergqvist, läkare (kirurgi), Akademiska sjukhuset, Uppsala Ina Berndtsson, sjuksköterska (kirurgi), Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Lennart Blomqvist, läkare (radiologi), Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Sussanne Börjeson, sjuksköterska, Linköpings Universitet, Linköping Anders Ekbom, läkare (klinisk epidemiologi), Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Thomas Fork, läkare (radiologi), Universitetssjukhuset MAS, Malmö Johannes Järhult, läkare (kirurgi), Länssjukhuset Ryhov, Jönköping Annika Lindblom, läkare (klinisk genetik), Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Gudrun Lindmark, läkare (kirurgi), Helsingborgs lasarett, Helsingborg Mef Nilbert, läkare (onkologi), Lunds Universitetssjukhus, Lund Jonas Nygren, läkare (kirurgi), Ersta sjukhus, Stockholm Peter Strang, läkare (palliativ medicin), Stockholms Sjukhem, Stockholm Karl-Göran Tranberg, läkare (kirurgi), Lunds Universitetssjukhus, Lund Jonas Åkeson, läkare (anestesiologi och intensivvård), Universitetssjukhuset MAS, Malmö Åke Öst, läkare (patologi), Medilab AB, Täby Palliativ vård Ett gemensamt faktaunderlag för palliativ vård har utarbetats av: 10

11 Gunnar Eckerdal, läkare (palliativ medicin), Kungsbacka sjukhus, Kungsbacka Per-Anders Heedman, läkare (palliativ medicin), Universitetssjukhuset, Linköping Hans Johansson, läkare (palliativ medicin), Södertälje sjukhus, Södertälje Ulla Martinsson, läkare (onkologi, palliativ medicin) Akademiska sjukhuset, Uppsala Det hälsoekonomiska faktaarbetet Följande personer har medverkat i arbetet med det hälsoekonomiska faktadokumentet: Göran Ekelund läkare, (kirurgi) Universitetssjukhuset MAS, Malmö (medicinska faktagruppen) Ulf Persson, hälsoekonom, Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi (IHE), Lund Sixten Borg, Frida Hjalte och Mikael Moutakis från Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi (IHE) har också medverkat. Projektledning och sekretariat Följande personer från Socialstyrelsen har svarat för projektledning och sekretariat för arbetet med faktadokumentet för kolorektal cancer: Fredrik Berggren, chefsekonom, Socialstyrelsen Kristina Eklund, utredare, Socialstyrelsen (projektsekreterare) Torbjörn Malm, utredare, Socialstyrelsen (projektledare) 11

12 Introduktion Besvärsfri population och riskgrupper Risken att få kolorektal cancer någon gång under livstiden för populationen i Sverige är cirka 5 procent. För olika riskgrupper t.ex. individer med ärftlig predisposition eller inflammatorisk tarmsjukdom är risken ökad i varierande omfattning. De utgör cirka 15 procent av dem som drabbas av kolorektal cancer. Naturalförlopp Utan behandling är kolorektal cancer en dödlig sjukdom. Kolorektal cancer sprider sig framför allt till lymfkörtlar och lever, men även till lungor, hjärna och skelett. Dessa patienter drabbas av vanliga symtom på generaliserad tumörsjukdom som trötthet, avmagring och smärtor. Efterhand försämras olika kroppsfunktioner och livskvaliteten alltmer så att patienten inte kan klara sig själv. Om primärtumören får fortsätta att växa kan stopp för passage av tarminnehåll ( tarmvred ), blödning eller bristning av tarmväggen uppträda. Patienten blir då akut sjuk med ett livshotande tillstånd. Primärtumören kan också växa in i andra organ som urinvägar, skelett och bukvägg och då ge upphov till speciella symtom, som ibland är mycket besvärande. Prognos Trots förbättrad behandling under senare år avlider procent ändå inom fem år. Mortaliteten är relaterad till vilket stadium cancersjukdomen befinner sig i när behandlingen inleds. Vid kolorektal cancer i stadium I är den cancerrelaterade 5-årsöverlevnaden procent, i stadium II procent, i stadium III procent och i stadium IV 0 procent-5 procent. Metastaserande sjukdom till lymfkörtlar eller andra organ innebär en 5- årsöverlevnad på procent, respektive 0 10 procent beroende på olika svårighetsgrad av tumörsjukdomen och olika behandlingsmöjligheter. När metastaser endast förekommer i en lymfkörtel kan cirka 65 procent botas men överlevnaden minskar med ökande antal lymfkörtlar med metastaser. Vid förekomst av levermetastaser som kan behandlas med avsikt att bota patienten är 5-årsöverlevnaden procent. Symtom som inger misstanke på kolorektal cancer Vid tarmsymtom som inger misstanke på kolorektal cancer görs en utredning av tarmen. Symtomens svårighetsgrad varierar från obetydliga till mycket svåra. 12

13 Diagnostiserad polyp När ett adenom upptäckts varierar risken för att det ska innehålla cancerceller med storleken och den histopatologiska bilden. På grund av detta är risken 0 30 procent. Störst risk har ett villöst adenom som är mer än två cm i diameter. Cancer med en begränsad infiltration som växer ytligt i submukosalagret eller som inte infiltrerar en eventuell stjälk på polyper har en mycket gynnsam prognos. Lokal excision är adekvat behandling och prognosen är mycket god (cancerrelaterad 5-årsöverlevnad >90 procent). Tillståndets svårighetsgrad avseende symtom, funktion och livskvalitet är ringa. Diagnostiserad kolorektal cancer Den cancerrelaterade 5-årsöverlevnaden är idag procent. Kartläggningen av tumörsjukdomen syftar till att identifiera patienter med tumörspridning. Det sker antingen genom direkt överväxt på närliggande organ eller genom spridning via blodet till olika organ, oftast lever och lungor. Det senare innebär stadium IV, där 5-årsöverlevnaden är så låg som cirka 5 procent. Med multimodal behandling kan dock vissa undergrupper, t.ex. begränsad levermetastasering, nå upp till en 5-årsöverlevnad på 40 procent. Tillståndets svårighetsgrad avseende symtom (blödning, avföringsrubbningar), funktion (avföringsinkontinens) och livskvalitet varierar beroende på stadium från obetydlig till mycket svår. Primär kirurgisk behandling Risken att avlida p.g.a. recidiverande eller metastaserad cancer efter vedertagen behandling är procent, men som förut nämnts är variationen stor beroende på stadium av tumörsjukdomen. Den postoperativa mortaliteten uppgår idag till 1 2 procent. Vid elektiv behandling av rektalcancer med sfinkterbevarande kirurgi är risken för cancerrelaterad mortalitet 45 procent. Risken för lokalrecidiv vid rektalcancer är idag 10 procent enligt Svenska rektalcancerregistret. Olika komplikationer, som kan påverka livskvaliteten, är cirka 15 procent efter kirurgi för cancer i kolon och cirka 35 procent efter kirurgi för cancer i rektum. Risken för svåra bestående postoperativa komplikationer är låg, men 10 procent av patienterna reopereras p.g.a. tidiga postoperativa komplikationer efter kirurgi för rektalcancer. Denna morbiditet bör vägas mot den morbiditet, som förr eller senare uppstår i form av blödning, smärtor och obstruktion, om tumören inte avlägsnas kirurgiskt. I den vedertagna behandlingen ingår åtgärder av förebyggande natur, t.ex. trombosprofylax och infektionsprofylax. Om dessa åtgärder inte utförs ökar såväl morbiditet som mortalitet. Tarmrengöring före det kirurgiska ingreppet har en lång tradition, men har på senare tid ifrågasatts. Behandlingsresultaten kan försämras om väntetiden mellan diagnos och behandling överskrider en kritisk längd även om den sannolikt varierar hos olika patienter. Multidisciplinär bedömning höjer kompetensen på planeringen och genomförandet av behandlingen. Detta tangerar frågan om avancerad kolorektal cancer ska behandlas enbart på högspecialiserade enheter. Olika operationstyper medför olika grad av morbiditet och återhämtning. Överväxt på omgivande organ och metastaser i paraaortala och iliakala lymfkörtlar innebär mycket högre risk för förtida död jämfört med standardrisken på 40 pro- 13

14 cent. Beroende på omfattningen av kirurgin och typ av ingrepp (t.ex. permanent stomi eller inte) kan olika symtom uppträda, vilka påverkar funktion och livskvalitet. Stora variationer kan ses allt ifrån normal funktion och livskvalitet till stor påverkan. Psykosocialt stöd Att drabbas av kolorektal cancer innebär för de flesta stora förändringar i livssituationen som tar sig uttryck i en osäkerhet om vad som skall hända i framtiden, mer eller mindre förlorad kontroll över tillvaron och förändrade mål i livet. Vidare kan cancersjukdomen medföra annorlunda kroppsliga funktioner och en upplevelse av förändrad kroppsuppfattning. Varje fas i sjukdomen har sina egna problem och för att kunna ge stöd i sjukdomens alla skeden måste patientens behov, reaktioner och upplevda problem mötas med förståelse och lämplig kunskap. Psykosocialt stöd till patient och närstående inriktar sig på att möta deras behov och underlätta vägen genom cancersjukdomen genom att stärka patientens förmåga att hantera de konsekvenser och begränsningar som sjukdomen innebär. Således omfattar patientens behov av psykosocialt stöd hela sjukdomsförloppet genom utredningar, diagnosbesked, behandling, eventuellt återfall, kronisk sjukdom och palliativt skede. Akuta komplikationer vid kolorektal cancer Så många som 25 procent av patienterna med koloncancer diagnostiseras i samband med att de söker akut p.g.a. obstruktion, perforation eller blödning. Allmäntillståndet är sämre och tumörsjukdomen är mer avancerad än vid elektiv kirurgi. Det bidrar till att behandlingsresultaten inte är lika bra som vid elektiva ingrepp. Även vid samma tumörstadium kan allmäntillstånd och interkurrenta sjukdomar göra att resultatet av behandlingen blir sämre. Den cancerrelaterade överlevnaden stadium för stadium är procent lägre vid akut kirurgi än vid elektiv kirurgi. En annan bidragande faktor kan vara att kirurgin utförd på jourtid inte är optimal. Patologi Omhändertagandet av biopsimaterial och operationspreparat, diagnostik, stadieindelning och ett strukturerat utlåtande har avgörande betydelse för att värdera och handlägga tumörsjukdomen. Antalet undersökta lymfkörtlar är ett bra mått på kvaliteten av den mikroskopiska undersökningen och det kirurgiska ingreppet, vilket är avgörande för säkerheten i bedömningen av tumörsjukdomens svårighetsgrad. Onkologisk behandling vid primär kolorektal cancer Behandlingen är dels strålbehandling och dels medicinsk/onkologisk behandling. Den kan ges före eller efter operationen och är beroende av stadieindelningen av tumören. Icke extirpabel och extirpabel kolorektal cancer medför en skillnad i 5-årsöverlevnad från procent. utan onkologisk behandling. En sådan preoperativ behandling kan medföra att senare operation blir möjlig med långtidsöverlevnad hos upp till 60 procent av patienter- 14

15 na. Postoperativ cytostatikabehandling minskar risken för återfall. Om denna onkologiska behandling startas sent efter operationen ökar risken för förtida död jämfört med standardrisken. Behandling som startas efter mer än två månader har troligtvis ingen effekt. Risken för tidiga och sena biverkningar av onkologisk behandling i vid bemärkelse är beroende av vilken typ av behandling som ges, vilket i sin tur beror på tumörstadiet och patientens allmäntillstånd. Uppföljning av patienter som behandlats kurativt Risken för återfall efter 5 år oavsett tumörstadium är 33 procent. I stadium I är den 10 procent, i stadium II 20 procent, i stadium III 40 procent och i stadium IV 90 procent. En regelbunden uppföljning kan leda till att återfall eller en ny cancer upptäcks så tidigt att framgångsrik behandling är möjlig. Recidiverande eller metastaserad kolorektal cancer Risken för förtida död är 100 procent. Trötthet är ett dominerande symtom. Palliation Palliativ vård ska vara baserad på Europarådets föreslagna värderingar: mänskliga rättigheter och patientens rättigheter, mänsklig värdighet, socialt sammanhang, jämlikhet, solidaritet, könens lika möjligheter, deltagande och möjlighet att välja. Palliativ medicin innebär adekvat medicinsk vård av patienter med aktiv progressiv avancerad sjukdom där prognosen är begränsad och syftar till att hjälpa patienten att leva ett så fullvärdigt liv som möjligt trots cancersjukdomen. Palliativ vård innebär en aktiv helhetsvård av patienter som inte längre svarar på kurativ behandling och bygger på en klar vårdfilosofi, som omfattar fysiska, psykiska, sociala och existentiella dimensioner. Det övergripande målet med palliativ vård är att patienten ska ha möjligheter till ett så meningsfullt liv som möjligt med högsta möjliga livskvalitet. Palliativ vård omfattar också stöd till patientens närstående. Palliativa insatser är enstaka palliativa åtgärder t.ex. palliativ strålbehandling, cytostatikabehandling behandling, tillfällig sjukhusvistelse, infektionsbehandling, operation eller blodtransfusion. Risken för att alla patienter avlider av cancersjukdomen är 100 procent. Behandlingen syftar till att lindra morbiditeten, att uppnå en acceptabel livskvalitet och att förlänga livet om tumörkontrollerande behandling insätts. Vid kolorektal cancer kan cytostatika och annan medicinsk behandling lindra morbiditeten och förlänga livet upp till flera år med god livskvalitet. Sådan behandling kan också i kombination med andra behandlingar, främst operation bidra till att enstaka patienter kan botas från sin cancer. 15

16 1. Besvärsfri population 1.1 Primär prevention Det finns stor anledning att tro att primärprevention är möjlig vid kolorektal cancer. Det finns en mer än tjugofaldig variation bland länder som Indien och USA. Immigrationsstudier visar att immigranter inom loppet av en generation har en cancerincidens på samma nivå som mottagarlandets. Detta kan exemplifieras med japanska invandrare som under tidigt 1900-tal, lämnade ett land med en av de lägsta incidenserna i världen, men som nu i USA (Hawaii) har en av de högsta incidenserna. En motsvarande utveckling kan även ses i Japan över tid, där man idag har en incidens som är i nivå med den i västvärlden (1). I motsats till lungcancer har vi dock inte kunnat identifiera vad som är av betydelse i den västerländska livsstilen och som följaktligen skapar möjligheter för primärprevention. Livsstilsförändringar Diet Effekten av förändring i livsstil eller annan åtgärd ska leda till en nedgång av förekomsten av kolorektal cancer i populationen. Kunskapsläget är dock oklart och karaktäriseras till stora delar av önsketänkande och inte av vetenskapligt utvärderade åtgärder. Så kallade ekologiska studier har på nationell nivå visat stark korrelation mellan dietära faktorer (fett, rött kött) och ökad incidens av kolorektal cancer. Dessutom har en skyddande effekt av fiber, frukt och grönsaker kunnat påvisas. Studier på individnivå, både så kallade kohortstudier och fallkontrollstudier har dock inte kunnat visa på konsistenta samband. Det finns heller inte några dietära interventionsstudier med kolorektal cancer såsom specifikt utfall. Kunskapsläget är på ett likartat sätt osäkert för specifika vitaminpreparat, folacin och kalcium. Tobak, alkohol och kaffe För såväl tobak som alkohol är resultaten från skilda observationella studier motsägelsefulla och inga interventionsstudier existerar. För kaffe är förhållandet däremot något annorlunda eftersom kaffekonsumtion har visat sig vara skyddande i stort sett i alla studier som hittills publicerats. Ingen underliggande biologisk mekanism har kunnat säkerställas och eftersom interventionsstudier vad gäller denna produkt är svåra att genomföra, är det svårt att se hur kaffekonsumtion ska kunna inrangeras bland primärpreventiva åtgärder. 16

17 Övervikt och fysisk aktivitet För koloncancer men inte för rektalcancer föreligger konsistenta resultat från ett flertal observationella studier att övervikt är förenad med en ökad risk för koloncancer hos män. Sambandet är inte lika klart för kvinnor. Här finns även en interaktion med fysisk aktivitet, som är en skyddande faktor för koloncancer hos såväl män som kvinnor oberoende av kroppskonstitution (visst vetenskapligt underlag). Sambanden här är så konsistenta för båda könen att det finns anledning att inrangera fysisk aktivitet som en rekommenderad primärpreventiv strategi. Den underliggande mekanismen är dock inte klarlagd även om ett flertal olika hypoteser framförts. De har dock inte kunnat ledas i bevis på ett tillfredsställande sätt (2, 3, 4). För att komplicera saken ytterligare finns inga evidensbaserade strategier för att öka den fysiska aktiviteten på populationsnivå. Evidens för effekt Det finns ett gott vetenskapligt underlag för att dietära faktorer inte har någon effekt på individnivå (1) men kunskapsläget är osäkert. För effekterna av tobak, alkohol och kaffe finns ett visst vetenskapligt underlag liksom för effekterna av fysisk aktivitet (2-4). Hormon Replacement Therapy (HRT) Effekt av åtgärd Ett flertal observationella studier visar på en skyddande effekt för pågående eller just avslutad HRT. Detta skulle kunna förklara skillnaden i resultat mellan könen avseende övervikt och risken för koloncancer eftersom den endogena östrogenproduktionen är högre med ökande fettvävsmassa. Inga interventionsstudier finns emellertid och med bakgrund av andra utfall till följd av HRT-användning är det svårt att se hur HRT skall kunna ingå i en rekommendation för primärprevention. Evidens för effekt. Det saknas evidens för effekter av HRT. Acetylsalicylika Effekt av åtgärd Här finns resultat från djurmodeller, observationella studier och interventionsstudier. Intag av acetylsalicylika är förenat med en minskad risk för kolorektal cancer. Denna intervention kräver dock förhållandevis lång duration mer än fem år och sannolikt tio år och dosen är inte helt klarlagd (5). Sidoeffekter, framför allt övre GI-blödningar, finns dock av salicylikaanvändning, speciellt i de åldersgrupper där kolorektal cancer ökar i prevalens.cox2-hämmare har angetts som en potentiell alternativ väg, men larmrapporter 2004 om ökad kardiovaskulär mortalitet har gjort en sådan interventionsstrategi mindre intressant (gott vetenskapligt underlag). 17

18 Evidens för effekt Evidensgrad 2. Sammanfattning Sammanfattningsvis kan sägas att även om det uppenbarligen bör finnas en potential för primärprevention för kolorektal cancer, har vi för närvarande inga bevis för detta utom för fysisk aktivitet (visst vetenskapligt underlag) och salicylika (gott vetenskapligt underlag). 1.2 Asymtomatisk individ med ökad risk Denna patientkategori har en ökad risk för kolorektal cancer. Patientgruppen växer i antal framför allt på grund av ökad diagnostisk intensitet i en åldrande befolkning. Det finns inga studier som har utvärderat en eventuell minskning av risken för kolorektal cancer hos polyppatienter. De studier som hittills publicerats har använt en intermediär endpoint, polyprecidiv. Det finns dock inga vetenskapliga bevis för att sådana strategier har någon effekt på risken för kolorektal cancer. Denna intermediära endpoint synes dock vara relevant, eftersom utvecklingen av kolorektal cancer i regel sker via en polyp. Effekt av åtgärd Acetylsalicylika Liksom för kolorektal cancer har NSAID, framför allt acetylsalicylsyra, en protektiv effekt i storleksordningen 30 procent. på recidivfrekvensen av adenom. Denna protektiva effekt ses även hos patienter med familjär adenomatös polypos. Interventionsstudier finns också med Cox2-hämmare som alla gett positiva resultat (5). Kalcium Här finns även ett antal interventionsstudier där 1200 mg kalcium per dag jämfört med placebo leder till en signifikant reduktion på cirka 20 procent av recidiv av kolorektala adenom (6). Evidens för effekt Det finns en systematisk översikt för effekten av NSAID och ASA (evidensgrad 2) och gott vetenskapligt underlag för effekten av kalcium. Sammanfattning Sammanfattningsvis finns det stöd för effekter av någon form av kemoprofylax, såsom acetylsalicylsyra (evidensgrad 2) eller kalcium (gott vetenskapligt underlag) hos patienter som haft adenom. 18

19 Referenser ( ) 1. Parkin DM, Muir CS, Whelan SL, Gao JT, Ferlay J, Powell J. Cancer incidence in Five Continents. Vol 6. IARC Sci Pub No Lyon, International Agency for Research on Cancer, Thune I, Lund E. Physical activity and risk of colorectal cancer in men and women. Br J Cancer. 1996;73(9): Slattery ML, Edwards S, Curtin K, Ma K, Edwards R, Holubkov R, Schaffer D. Physical 4 activity and colorectal cancer. Am J Epidemiol. 2003;158(3): Chao A, Connell CJ, Jacobs EJ, McCullough ML, Patel AV, Calle EE, Cokkinides VE, Thun MJ. Amount, type, and timing of recreational physical activity in relation to colon and rectal cancer in older adults: the Cancer Prevention Study II Nutrition Cohort. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 2004;13(12): Asano TK, McLeod RS. Non steroidal anti-inflammatory drugs (NSAID) and Aspirin for preventing colorectal adenomas and carcinomas. Cochrane Database Syst Rev ;(2):CD Baron JA, Beach M, Mandel JS, van Stolk RU, Haile RW, Sandler RS, Rothstein R, Summers RW, Snover DC, Beck GJ, Bond JH, Greenberg ER. Calcium supplements for the prevention of colorectal adenomas. Calcium Polyp Prevention Study Group. N Engl J Med. 1999;340(2):

20 2. Besvärsfri riskgrupp sekundär prevention 2.1 FAP (Familjär adenomatös polypos) Orsaken till FAP är dominant nedärvda mutationer eller nymutationer i APC genen eller recessivt nedärvda mutationer i MYH genen (1, 2). AAPC (Attenuated Polyposis) är ett annat syndrom som orsakas av samma mutationer som FAP. Risken för kolorektal cancer vid FAP är närmare 100 procent och medelåldern för insjuknandet cirka 40 år. Det finns även en ökad risk för andra cancerformer, bland annat i ventrikel/duodenum. Bärarfrekvensen vid FAP har beräknats till 1: Genetisk testning görs vid förekomst av minst 20 kolorektala adenom. Koloskopi görs regelbundet med två eller tre års intervall. Eftersom bärare vanligen utvecklar mer än 100 polyper blir det svårhanterligt med polypektomi och därför rekommenderas kirurgi när man börjar utveckla polypos. Två metoder tillämpas: proktokolektomi med bäckenreservoar och ileoanal anastomos eller ileorektal anastomos (IRA). Om IRA väljs måste rektum kontrolleras regelbundet (3, 4). Effekt av åtgärd Överlevnaden för personer med FAP som kontrolleras med koloskopi och som vid behov opereras har rapporterats vara 100 procent medan den är 50 procent utan övervakning (5-7). I en svensk studie var mortaliteten 44 procent i gruppen utan kontroller och 1,9 procent i gruppen som regelbundet kontrollerats (8). Med nuvarande övervakningsrutiner utgör FAP mindre än 1 procent av nydiagnostiserad kolorektal cancer och då främst p.g.a. nymutationer. Profylaktisk kirurgisk behandling eliminerar risken för koloncancer men påverkar inte dödligheten i andra cancerformer vid FAP. Det har rapporterats att vid endoskopisk övervakning är risken 0,3 procent för perforation, 0,3 procent för blödning och 0,01 procent för mortalitet (9, 10). Evidens för effekt Det finns inte någon systematisk översikt och prospektiva randomiserade kontrollerade studier av preventionsprogram saknas. Sammantaget finns ett visst vetenskapligt underlag för minskad dödlighet i kolorektal cancer och tidig upptäckt av andra tumörformer. Sammanfattning Den höga dödligheten i kolorektal cancer vid FAP har nästan helt elimineras av genetisk testning, endoskopisk övervakning och profylaktisk kirurgi. Den kliniska erfarenheten av dessa åtgärder är etablerad även om det endast finns ett visst vetenskapligt underlag för detta. 20

21 Referenser 1. Cheadle JP and Sampson JR, Exposing the MytH about base excition repair and human inherited disease. Review. Hum Mol Genetics, 2003;12:R159-R Chow E et al. Colorectal cancer and inherited mutations in base-excision repair. Lancet Oncol, 2003;5: de Cosse J et al., Rectal cancer risk in patients treated for familial adenomatous polyposis. The Leeds Casle Polyposis Group, Br J Surg 1992;79: Medelhögt bevisvärde 4. Nugent KP and Phillips RK. Rectal cancer risk in older patients with familial adenomatous polposis and an ileoractal anastomosis: a cause for concern. Br J Surg, 1992;79: Lågt bevisvärde 5. Bulow S et al., Centralized registration, prophylatctic examination, and treatment results in improved prognosis in familial adenomatous polyposis. Results from the Danish Polyposis Register, Scand J Gastroenterol 1995;30: Evidens 3 6. Morton DG et al. Screening Practice for familial adenomatous polyposis. Br J Surg 1993;80:255-8,. Högt bevisvärde. 7. Heiskanen I et al., Impact of screening examinations on survival in familial adenomatous polyposis. Scand J gastroenterol 2000;35: Högt bevisvärde. 8. Björk J et al., Epidemiology of familial adenomatous polyposis in Sweden: changes over time and differences in phenotype between males and femals, Scand J Gastroenterol 1999;34: Medelhögt bevisvärde. 9. Dunlop MG, Guidance on gastrointestinal surveillance for hereditary nonpolyposis colorectal cancer, familial adenomatous polyposis, juvenile polyposis, and Peutz-Jeghers syndrome, Gut 2002;51:v21-v27 (systematisk review) Medelhögt bevisvärde. 10. Dunlop MG, Guidance on gastrointestinal surveillance for hereditary nonpolyposis colorectal cancer, familial adenomatous polyposis, juvenile polyposis, and Peutz-Jeghers syndrome, Gut 2002;51:v21-v27 (systematisk review) Medelhögt bevisvärde. 2.2 HNPCC (Hereditary Non-Polyposis Colorectal Cancer) HNPCC orsakas av dominant nedärvda mutationer i DNA mismatchreparationsgenerna Msh2, Mlh1 eller Msh6. Antalet individer i befolkningen som är bärare av HNPCC beräknas till 1:3.139 individer (1). Risken för kolorektal cancer är ökad - upp till 80 procent. Dessutom finns en ökad risk för andra cancerformer, t.ex. uteruscancer och ventrikelcancer samt tumörer i urinvägarna. Den genomsnittliga åldern för insjuknande i cancer är år. Misstanke om HNPCC uppstår i familjer med de s.k. Amsterdamkriterierna I eller II, har en MSI-positiv tumör och är yngre än 45 år eller enligt Bethesdakriterierna har minst en förstagradsläkting med kolorektal cancer (2). Vanligen används immunhistokemi för att bestämma vilken av generna som ska testas. Med olika tekniker kan procent av mutationerna upptäckas (1-7). Vid säkerställd HNPCC eller medlem av familj med klinisk HNPCC som inte är testad sker kontroll med koloskopi från 25 års ålder med intervall på 1-3 år (1, 3, 7). Rent empiriskt erbjuds alla potentiella riskindivider någon form av övervakning. Profylaktisk kirurgi vid HNPCC är inte allmänt vedertagen men erbjuds ibland till individer som har svårt att genomgå upprepade koloskopier eller som har många polyper (1). Efter kolektomi kontrolleras rektum regelbundet (4). 21

22 Effekt av åtgärd Mortaliteten reduceras efter övervakning med koloskopi vart tredje till vart femte år (8, 9). I en studie kunde man visa att risken för att utveckla kolorektal cancer minskade med 62 procent och mortaliteten kunde elimineras med koloskopi vart tredje år hos förstagradssläktingar till patienter med HNPCC (10). Gentestningen kan identifiera individer med hög eller normal risk att få kolorektal cancer. Man reducerar då antalet individer, som går in i kontrollprogram till hälften eftersom de Mendelska ärftlighetslagarna följs. En kombination av Amsterdamkriterierna och MSI-test vid Bethesdakriterierna ger optimalt utfall av screening för HNPCC (5, 6). Om inte MSI-test används blir antingen sensitiviteten eller specificiteten lägre (1, 7). Evidens för effekt Systematiska översikter saknas liksom prospektiva randomiserade studier. Det finns erfarenhetsmässigt ett gott stöd för att dödligheten i kolorektal cancer minskar och att andra tumörformer upptäcks tidigt när gentestning, koloskopisk övervakning och profylaktisk/tidig kirurgi tillämpas. Med de mått som här används är det vetenskapliga underlaget dock otillräckligt. Sammanfattning Den ökade dödligheten i kolorektal cancer vid HNPCC kan minska genom koloskopisk övervakning och kirurgisk behandling i selekterade fall. Regelbundna kontroller kan leda till tidig upptäckt av andra tumörformer men dödligheten i dessa påverkas inte genom ovanstående åtgärder. Även om den kliniska erfarenheten stöder dessa slutsatser är dock det vetenskapliga underlaget otillräckligt. Referenser 1. Kievit W et al., Current clinical selection strategies for identification of hereditary non-polyposis colorectal cancer families are inadequate: a meta-analysis, Clin Genet, 2004;65: American Gastroenterological Association, AGA Technical Review on Hereditary Colorectal Cancer and Genetic Testing, Gastroenterology 2001;121: Joint Test and Technology Transfer Committee Working Group, Genetic testing for colon cancer: Joint statement of the American College of Medical Genetics and American Society of Human Genetics, Genetics in Medicine 2000;2: Practice Parameters for the identification and testing of patients at risk for dominantly inherited colorectal cancer supporting documentation, American Society of Colon & Rectal Surgeons (ASCRS), 2001;44: Technology Assessment Report, Institute for Clinical Systems Improvement (ICSI), Genetic Testing for Hereditary Nonpolyposis Colorectal Cancer (HNPCC) HTA , based on Bloomington et al. 6. Centre for Reviews and Dissemination: Comparison of selection strategies for genetic testing of patients with hereditary nonpolyposís colorectal carcinoma: effectiveness and cost-effectiveness structured abstract), Original article Reyes et al., Cancer, 2002;95: Lipton LR et al., Refining the Amsterdam Criteria and Bethesd Guidelines: Testing algorithms for the prediction of mismatch repair mutation status in the familial cancer clinic, JCO, 2004;22: Selby JV et al., A case-control study of screening sigmoidoscopy and mortality from colorectal cancer, Nejm 1992;326: Medelhögt bevisvärde. 22

23 9. Winawer SJ, et al. The National Polyp Study Workgroup. Prevention of colorectal cancer by Colonoscopic polypectomy, Nejm 1993;329: Medelhögt bevisvärde. 10. Järvinen HJ et al., Controlled 15-year trial on screening for colorectal cancer in families with hereditary non-polyposis colorectal cancer, Gastroenterology 2000;118: Medelhögt bevisvärde. Högt bevisvärde. 2.3 Strukturerad uppföljning vid Non- FAP/HNPCC och individer med genförändring utan känd cancer i släkten Individer med nära släktingar, som haft kolorektal cancer har en ökad risk för cancer (16). Risken att få kolorektal cancer är procent och det finns även en ökad risk för mortalitet i andra cancerformer. Hög risk innebär att man har tre nära släktingar med kolorektal cancer. Kontroll med koloskopi görs då vart tredje år från en ålder motsvarande tio år före lägsta ålder för insjuknandet i familjen. Vid lägre risk d.v.s. vid förekomst av en släkting som insjuknat före 45 års ålder eller av två nära släktingar med kolorektal cancer görs koloskopi vart femte år. Effekt av åtgärd Det finns inte studier över effekten av olika åtgärder vid dessa tillstånd. Dödligheten i kolorektal cancer minskar genom övervakningen eftersom förstadier till cancer kan behandlas. En matematisk beräkning av mortaliteten i högriskgruppen har visat en minskning med 85 procent (7). Evidens för effekt Systematiska översikter och studier saknas. Det vetenskapliga underlaget är således otillräckligt. Sammanfattning Regelbundna kontroller med koloskopi vid ovan rubricerade tillstånd baseras på ett analogitänkande med HNPCC. Det vetenskapliga underlaget är emellertid otillräckligt för närvarande även om det finns klinisk erfarenhet som talar för att mortaliteten i kolorektal cancer reduceras genom regelbunden övervakning med koloskopi. Studier på dessa patientgrupper är angelägna. Referenser 1. Lovett E, Family studies in cancer of the colon and rectum, Br J Surg 1976;63:13-8. Lågt bevisvärde. 2. St John DJB et al., Cancer risk in relatives of patients with common colorectal cancer, Ann Intern Med 1993;118: Lågt bevisvärde. 3. Slattery ML, Kerber RA. Family history of cancer and colon cancer risk: the Utah Population Database JNCI 1994;86: Lågt bevisvärde 4. Fuchs CS et al. A prospective study of family history and the risk of colorectal cancer. NEngJMed 1994;331: Medelhögt bevisvärde. 23

24 5. Lichtenstein P et al., Environmental and heritable factors in the cusation of cancer analyses of cohorts of twons from Sweden, Denmark, and Finland. NEngJMed 2000;343: Medelhögt bevisvärde. 6. Johns LE, Houlston RS. A systematic review and meta-analysis of familial colorectal cancer risk. Am J Gastroenterol 2001;96: Medelhögt bevisvärde. 7. de Cosse J et al., Rectal cancer risk in patients treated for familial adenomatous polyposis. The Leeds Casle Polyposis Group, Br J Surg 1992;79: Medelhögt bevisvärde Strukturerad uppföljning hos individ med ulcerös kolit (UC) eller Crohns sjukdom (CD) Sedan länge har patienter med ulcerös kolit och senare även patienter med Crohns sjukdom ansetts utgöra en riskgrupp för kolorektal cancer. För ulcerös kolit uppskattas risken till 2 procent efter 10 år, 8 procent efter 20 år och 18 procent efter 30 års sjukdom (1). I en populationsbaserad svensk studie med lång uppföljning var risken lägre, efter 25 år 4 procent (2). Riskfaktorer är bland annat lång sjukdomsduration, tidig debut, primär skleroserande kolangit och anamnes på kolorektal cancer (sporadisk) i släkten. Risken är störst för patienter som diagnostiserats före 30 års ålder. Vid Crohns sjukdom uppges den relativa risken för kolorektal cancer vara cirka 5,6 procent. (1, 3). Ett stort antal studier av endoskopisk uppföljning har rapporterats vid ulcerös kolit, bland annat från Sverige (2, 4-7) Randomiserade kontrollerade studier finns inte men däremot populationsbaserade studier. Det är möjligt att skillnaden i resultat mellan tidiga och senare studier kan bero på skillnad i profylaktisk behandling (framförallt Salazopyrin) och skillnad i handläggning. En systematisk översikt har publicerats (8). Effekt av åtgärd I ett flertal men inte i alla studier där patienter med ulcerös kolit följts med kontrollkoloskopier ses färre fall med cancer än i motsvarande kontrollgrupper. Omfattningen av åtgärden är stor och kostnadskrävande. Vissa av studierna har varit prospektiva, andra retrospektiva och de flesta är små beträffande antalet cancerfall. En Stockholmsstudie (7) är förhållandevis stor och är en prospektiv fallkontrollstudie där 40 dödsfall i kolorektal cancer jämfördes med 102 fall i en matchad kontrollgrupp. Här hade endast två i studiegruppen mot 18 av fallen i kontrollgruppen genomgått koloskopikontroller. Enbart ulcerös proktit tycks inte utgöra någon risk (5). Även vid Crohns sjukdom finns divergerande resultat. En svensk studie redovisar en ökad risk vid Crohnkolit (3) medan en annan svensk populationsbaserad studie med lång uppföljningstid inte påvisade ökad risk (9). Evidens för effekt Inga randomiserade kontrollerade studier har identifierats av en systematisk översikt (8). Ingående studier har kvalitetsanalyserats med erkända skalor och tre studier, inklsive Stockholmsstudien (7), hade högt värde beträffande kvalitet bland 24

25 icke randomiserade studier. Dock gäller detta inte den statistiska styrkan (power) på grund av det låga antalet patienter (Mycket gott vetenskapligt underlag). Sedan de redovisade studierna avslutats har det dock framkommit att ett stort antal slemhinnebiopsier behövs för att säkert identifiera precancerösa förändringar. Det finns evidens från fall-kontrollstudier att patienter vars cancer har upptäckts vid kontroller har bättre chans till överlevnad. Dessa fynd bedöms i den systematiska översikten föranleda försiktig tolkning eftersom sannolikt så kallad lead-time bias föreligger. Sammanfattning Vid ulcerös kolit är risken ökad för utveckling av kolorektal cancer. Förstadier och/eller cancer upptäcks vid uppföljning (mycket gott vetenskapligt underlag). Det finns inte övertygande bevis för att övervakning med koloskopikontroller ökar överlevnaden (visst vetenskapligt underlag). Kolit vid Crohns sjukdom kan vara associerad med ökad risk för cancer men motstridiga resultat har rapporterats (visst vetenskapligt underlag). Referenser 1. Eaden J. Colorectal carcinoma and inflammatory bowel disease. Aliment Pharmacol Ther Oct;20 Suppl 4: Stewenius J, Adnerhill I, Anderson H, Ekelund GR, Floren CH, Fork FT, Janzon L, Lindstrom C, Ögren M. Incidence of colorectal cancer and all cause mortality in non-selected patients with ulcerative colitis and indeterminate colitis in Malmo, Sweden. Int J Colorectal Dis. 1995;10(2): Ekbom A, Helmick C, Zack M, Adami HO. Increased risk of large-bowel cancer in Crohn's disease with kolonic involvement. Lancet Aug 11;336(8711): Löfberg R, Broström O, Karlén P, Tribukait B, Öst A. Colonoscopic surveillance in long-standing total ulcerative colitis--a 15-year follow-up study.gastroenterology Oct;99(4): Ekbom A, Helmick C, Zack M, Adami HO. Ulcerative colitis and colorectal cancer. A population-based study. N Engl J Med Nov 1;323(18): Jonsson B, Åhsgren L, Andersson LO, Stenling R, Rutegård J. Colorectal cancer surveillance in patients with ulcerative colitis. Br J Surg May;81(5): Karlen P, Kornfeld D, Brostrom O, Löfberg R, Persson PG, Ekbom A Is Colonoscopic surveillance reducing colorectal cancer mortality in ulcerative colitis? A population based case control study. Gut May;42(5): Mpofu C, Watson AJ, Rhodes JM. Strategies for detecting colon cancer and/or dysplasia in patients with inflammatory bowel disease (Review).The Cochrane Database of Systematic Reviews 2004,Issue Lindhagen T, Ekelund G, Leandoer L, Hildell J, Lindström C, Wenckert A. Crohn's disease in a defined population course and results of surgical treatment. Part II. Large bowel disease. Acta Chir Scand. 1983;149(4): Populationsbaserad screening I kliniska serier är recidivrisk och mortalitet efter operation för kolorektal cancer tydligt relaterad till tumörens stadium vid behandlingstillfället. Ju gynnsammare stadium desto bättre blir prognosen. Det ter sig därför logiskt att med screening söka efter tumörer hos asymtomatiska individer i populationen (sekundär prevention) för att kunna erbjuda behandling i tidiga tumörstadier. Generellt har screeningstudier visat att andelen tumörer i tidiga 25

Svenska Läkaresällskapet Telefon fax e-post lnternet Transfereringar Box 738 08-440 88 60 www.sls.se 25 68-4 (plusgiro) 101 35 Stockholm 08-440 88 99

Svenska Läkaresällskapet Telefon fax e-post lnternet Transfereringar Box 738 08-440 88 60 www.sls.se 25 68-4 (plusgiro) 101 35 Stockholm 08-440 88 99 Svenska Läkaresällskapet Telefon fax e-post lnternet Transfereringar Box 738 08-440 88 60 www.sls.se 25 68-4 (plusgiro) 101 35 Stockholm 08-440 88 99 (fax) Org.nr 160-3919 (bankgiro) Klara Östra Kyrkogata

Läs mer

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala ANATOMI FUNKTION 18 F- FDG- upptag i cancerceller Blodkärl G Cancercell FDG G

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer Cancerkartan Sverige På kommande sidor redovisar vi en bild av hur väl landstingen uppfyller de mål för processer som är satta i de nationella riktlinjerna för bröst-, lung-, tjock- och ändtarmscancer

Läs mer

Kirurgisk behandling vid kolorektal cancer. Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS

Kirurgisk behandling vid kolorektal cancer. Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS Kirurgisk behandling vid kolorektal cancer Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS Incidens kolorektal cancer 5900 fall / år i Sverige ca1100 fall / år i Sö sjukvårdsreg 400 fall / år i Malmö Medelålder

Läs mer

Screening för cancer i tjock- och ändtarm (kolorektal cancer) med flexibelt sigmoideoskop

Screening för cancer i tjock- och ändtarm (kolorektal cancer) med flexibelt sigmoideoskop Detta är en uppdatering av ett svar från SBU:s. Denna uppdatering färdigställdes 20:e juni 2013. SBU:s svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför

Läs mer

Colorektal cancer. Nya fall

Colorektal cancer. Nya fall Colorektal cancer Nya fall Colorektal cancer (tjocktarmen = colon eller ändtarmen = rektum) är efter bröstcancer hos kvinnor och prostatacancer hos män den vanligaste cancerformen. Varje år diagnosticeras

Läs mer

Patientinformation ärftlig cancer

Patientinformation ärftlig cancer Patientinformation ärftlig cancer Hereditär Nonpolyposis Colorektal Cancer HNPCC Tjocktarms- och livmodercancer 1 Onkogenetiska mottagningen Universitetssjukhuset i Lund Adresser till onkogenetiska mottagningar

Läs mer

Revisionsrapport. Kolorektal cancer. Landstinget Gävleborg

Revisionsrapport. Kolorektal cancer. Landstinget Gävleborg Revisionsrapport Kolorektal cancer Innehåll Sammanfattning 3 1. Inledning 4 2. Nya cancerfall - Gävleborg 5 3. Vårdprocess 6 4. Kompetens 10 5. Öppna jämförelser 2011 11 6. Sammanfattning och revisionell

Läs mer

ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD. Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)?

ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD. Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)? ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)? ENGAGe ger ut en serie faktablad för att öka medvetenheten om gynekologisk cancer och stödja sitt nätverk på gräsrotsnivå. Äggstockscancer

Läs mer

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13 Onkologi -introduktion Outline: Vad är cancer? Incidens i Sverige och världen Riskfaktorer/prevention Behandling Nationell cancerstrategi Cancer is a threat to the individual and a challenge for the society

Läs mer

Onkogenetisk regionmottagning i Linköping. Marie Stenmark Askmalm Sigrun Liedgren Lilianne Ferraud Madelene Jansson Ann-Charlotte Isaksson

Onkogenetisk regionmottagning i Linköping. Marie Stenmark Askmalm Sigrun Liedgren Lilianne Ferraud Madelene Jansson Ann-Charlotte Isaksson Onkogenetisk regionmottagning i Linköping Marie Stenmark Askmalm Sigrun Liedgren Lilianne Ferraud Madelene Jansson Ann-Charlotte Isaksson Dagordning Organisation Mål för onkogenetiska mottagningen Definition

Läs mer

Lungcancer. Behandlingsresultat. Inna Meltser

Lungcancer. Behandlingsresultat. Inna Meltser Lungcancer Behandlingsresultat Inna Meltser Förekomst Ca 3000 nya fall av lungcancer i Sverige per år, eller 7,25% av alla nya cancerfall 60 % är män Medianålder kring 70 år

Läs mer

Patientinformation ärftlig cancer

Patientinformation ärftlig cancer Patientinformation ärftlig cancer Misstänkt ärftlig bröstcancer 1 Universitetssjukhuset i Lund Adresser till onkogenetiska mottagningar i Sverige Lund Göteborg Linköping Stockholm Uppsala Umeå Genetiska

Läs mer

Projektplan Riskbaserad, selektiv koloskopiscreeening - ett pilotprojekt för syskon till patienter med kolorektal cancer

Projektplan Riskbaserad, selektiv koloskopiscreeening - ett pilotprojekt för syskon till patienter med kolorektal cancer 1 Louise Olsson Eskilstuna 2007-04-24 Projektplan Riskbaserad, selektiv koloskopiscreeening - ett pilotprojekt för syskon till patienter med kolorektal cancer Projektansvarig: Louise Olsson, kir klin /

Läs mer

Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser?

Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser? Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser? Anna Nordenskjöld, Helena Fohlin, Erik Holmberg, Chaido Chamalidou, Per Karlsson, Bo Nordenskjöld,

Läs mer

Hur vanligt är det med prostatacancer?

Hur vanligt är det med prostatacancer? PROSTATACANCER Hur vanligt är det med prostatacancer? Ålder Cancer 20 30 30 40 40 50 50 60 70 80 2% 29% 32% 55% 64% Sakr et al. In Vivo 1994; 8: 439-43. Prostatacancer i Sverige Nya fall 9263 1 nytt fall

Läs mer

Projektorganisation. Projektledning. Andra medverkande. spec. kirurgi, Uppsala universitet

Projektorganisation. Projektledning. Andra medverkande. spec. kirurgi, Uppsala universitet Projektorganisation Projektledning Helena Brändström Ola Ghatnekar Lars Holmberg Jan Nyman Hans Starkhammar Sverre Sörenson Arvid Widenlou Nordmark Göran Zetterström Andra medverkande Kristina Eklund projektledare,

Läs mer

specialist i obstetrik och gynekologi med minst 1 års erfarenhet som specialist

specialist i obstetrik och gynekologi med minst 1 års erfarenhet som specialist Gynekologisk Tumörkirurgi med Cancervård Bakgrund Gynekologisk onkologi med diagnostisk och kirurgisk inriktning har förekommit som subspecialitet inom obstetrik och gynekologi i USA sedan 1970-talet och

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Robotkirurgi - framtid eller redan här?

Robotkirurgi - framtid eller redan här? Robotkirurgi - framtid eller redan här? Peter Mangell Överläkare, Med dr Enheten för kolorektalkirurgi VO Kirurgi och Urologi SUS Malmö 2014-03-12 1 Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Nej 2014-03-12

Läs mer

Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister. Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr.

Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister. Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr. Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr. RCC-chef Fem nationella mål Minska risken för insjuknande Förbättra

Läs mer

Nationella riktlinjer för bröst-, kolorektal- och prostatacancer. Beslutsstöd för prioriteringar INAKTUELLT

Nationella riktlinjer för bröst-, kolorektal- och prostatacancer. Beslutsstöd för prioriteringar INAKTUELLT Nationella riktlinjer för bröst-, kolorektal- och prostatacancer Beslutsstöd för prioriteringar Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Nationella riktlinjer för vård,

Läs mer

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? 1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03 Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03 Professor Jan-Erik Damber talade om vad som är aktuellt

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

Johan Holm, Lund. Marfans syndrom. Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta?

Johan Holm, Lund. Marfans syndrom. Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta? Johan Holm, Lund Marfans syndrom Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta? Intressekonflikt: Regelbundna föreläsningar för Actelion Science, Vol 332, April 2011 Akut aortadissektion

Läs mer

Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet

Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet ST-läkare Röntgenkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna margret.sturludottir@karolinska.se Röntgenveckan

Läs mer

Robotkirurgi vid operation för prostatacancer

Robotkirurgi vid operation för prostatacancer Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst 27 februari 2009. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till

Läs mer

Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset PET/CT Innehåll Vanligaste onkologiska indikationerna Inflammation och infektion

Läs mer

- Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer

- Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer Policydokument - Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer Inledning SFÖAK har beslutat om att förstärka kvalitetsarbetet kring olika kirurgiska verksamhetsområden genom nationella

Läs mer

Labprocess. kolorektala cancerpreparat. Patrick Joost Processansvarig nedre GI patologi. patologi, Patologi Labmedicin Skåne

Labprocess. kolorektala cancerpreparat. Patrick Joost Processansvarig nedre GI patologi. patologi, Patologi Labmedicin Skåne Labprocess kolorektala cancerpreparat Patrick Joost Processansvarig nedre GI patologi patologi, Patologi Labmedicin Skåne Kolorektal cancer Labprocess Kolorektal cancer 617 operationspreparat i Region

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Blekingesjukhuset 2014-10-09 Dnr Förvaltningsstaben Peter Pettersson Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Inledning Bröstcancer är den vanligaste tumörsjukdomen

Läs mer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Thomas Davidson CMT - Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi Linköpings Universitet VGR 3 december 2013 Agenda Kostnaden för förmaksflimmer Kostnadseffektiviteten

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN KOLOREKTAL CANCER I NORRA REGIONEN

UTVECKLINGSPLAN KOLOREKTAL CANCER I NORRA REGIONEN UTVECKLINGSPLAN KOLOREKTAL CANCER I NORRA REGIONEN BAKGRUND Koloncancer Incidensen i Sverige av koloncancer är ca 4000 fall per år. Ca 380 per år diagnosticeras i norra regionen. Koloncancer drabbar något

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Patientinformation och informerat samtycke

Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation Du tillfrågas härmed om att delta i en studie vid ändtarmscancer. Studien testar om det finns fördel med att ge tilläggsbehandling med cytostatika

Läs mer

Livmodercancer, solvanor och vitamin-d. Elisabeth Epstein KK, Skånes Universitessjukhus, Lund

Livmodercancer, solvanor och vitamin-d. Elisabeth Epstein KK, Skånes Universitessjukhus, Lund Livmodercancer, solvanor och vitamin-d Elisabeth Epstein KK, Skånes Universitessjukhus, Lund Översikt Resultat från stor sydsvensk kohortstudie Risk att utveckla livmodercancer i relation till solvanor,

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

Onkogenetik möjlighet till individuell riskbedömning och prevention. Marie Stenmark Askmalm

Onkogenetik möjlighet till individuell riskbedömning och prevention. Marie Stenmark Askmalm Onkogenetik möjlighet till individuell riskbedömning och prevention vilka utmaningar kan det innebära för våra system för att få det att fungera Marie Stenmark Askmalm Universitetsöverläkare Klinisk genetik

Läs mer

ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER. Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011

ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER. Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011 ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011 Disposition Introduktion Strålbehandling Cytostatika Kortfattat om onkologisk

Läs mer

Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården. Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping. Kjell Lindström sept 2011

Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården. Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping. Kjell Lindström sept 2011 Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Bakgrund Alltför många patienter med kolorektalcancer får sin diagnos och behandling

Läs mer

Antagen av samverkansnämnden 2014-10-17

Antagen av samverkansnämnden 2014-10-17 Politisk viljeinriktning för vården av patienter med bröst-prostata- och tjock- och ändtarmscancer i Uppsala-Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av samverkansnämnden

Läs mer

Politisk viljeinriktning för lungcancervården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för lungcancervården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för lungcancervården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2011-06-17 SAMVERKANSNÄMNDENS REKOMMENDATIONER OCH

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen

Läs mer

Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård 2014. Stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård 2014. Stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård 2014 Stöd för styrning och ledning ISBN 978-91-7555-162-3 Artikelnummer 2014-4-2 Foto Maskot/Folio Sättning Edita Bobergs,

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

RIKTLINJER FÖR KOLOSKOPISK ÖVERVAKNING AV LÅNGVARIG KOLIT

RIKTLINJER FÖR KOLOSKOPISK ÖVERVAKNING AV LÅNGVARIG KOLIT RIKTLINJER FÖR KOLOSKOPISK ÖVERVAKNING AV LÅNGVARIG KOLIT Rekommendationer från arbetsgruppen inom Svensk Gastroenterologisk Förening Deltagare: Anders Ekbom Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Ragnar

Läs mer

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 2014 01 20 Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 1. Antal föreningarna, Den 1 januari hade de 26 patientföreningarna 8 200. Målet för helåret 2013 var att nå 8 000 och det målet överträffades

Läs mer

2015-02-01. Symtom och tecken vid ohälsa i nedre magtarmkanalen. Appendicit. Appendicit-symptom och utredning

2015-02-01. Symtom och tecken vid ohälsa i nedre magtarmkanalen. Appendicit. Appendicit-symptom och utredning Symtom och tecken vid ohälsa i nedre magtarmkanalen EVA I PERSSON Appendicit 10-30 års ålder Långsamt isättande smärta Smärtvandring Initialt omkring naveln-mcburneys punkt Smärta Rörelse Hosta Höger fossa

Läs mer

Multivitaminer och bröstcancerrisk

Multivitaminer och bröstcancerrisk Multivitaminer och bröstcancerrisk Peter Wilhelmsson, Näringsmedicinare, IFM kliniken, Falun Det har varit en del mediauppståndelse kring den svenska studie som presenterades i tidskriften "American Journal

Läs mer

Irritable Bowel Syndrome

Irritable Bowel Syndrome Irritable Bowel Syndrome Jenny Gunnarsson, Gastroenterolog Hallands sjukhus Kungsbacka Gottskär 2011-11-15 Bildmaterial ur IBS-irriterande för patient och doktor, M.Simrén Funktionella mag-tarm sjukdomar

Läs mer

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Indikationer

Läs mer

Nationellt Kvalitetsregister för tumörer i Pankreas och det Periampullära området.

Nationellt Kvalitetsregister för tumörer i Pankreas och det Periampullära området. Styrdokument Nationellt Kvalitetsregister för tumörer i Pankreas och det Periampullära området. Inledning Svensk förening för Övre Abdominell Kirurgi (SFÖAK) har beslutat om att förstärka kvalitetsarbetet

Läs mer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2012 06 18 Charlotta Sävblom specialistläkare, med.dr. Projektledare Diagnostiskt centrum, RCC Syd Hälso och sjukvårdsstrateg

Läs mer

Evidensbaserad medicin (EBM)

Evidensbaserad medicin (EBM) Evidensbaserad medicin (EBM) En guide för brukare Inge Axelsson november 2007 Östersunds sjukhus och Mittuniversitetet www.peditop.com EBM - en guide för brukare 1 Definition av evidensbaserad medicin

Läs mer

GENETISK FÖRKLARING TILL TUMÖRSJUKDOM UPPTÄCKT

GENETISK FÖRKLARING TILL TUMÖRSJUKDOM UPPTÄCKT GENETISK FÖRKLARING TILL TUMÖRSJUKDOM UPPTÄCKT I en ny avhandling har gener med sjukdomsorsakande variationer identifierats. Genom att vi har hittat den genetiska förklaringen till kolorectal cancer kan

Läs mer

Somatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys

Somatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys Somatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys Håkan Geijer 1,2 och Lars Breimer 1,3 1 Centrum för evidensbaserad medicin och utvärdering av medicinska metoder

Läs mer

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods.

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag BORIS dagen 20 Nov 2014 Methods Interview derived data (at 5 yrs) from Göteborg and Malmö AMOS

Läs mer

Kartläggning av problemområde i koloncancervården Multidisciplinär konferens vs. ledtider

Kartläggning av problemområde i koloncancervården Multidisciplinär konferens vs. ledtider Kartläggning av problemområde i koloncancervården Multidisciplinär konferens vs. ledtider Victoria Fomichov Statistiker Koloncancer i sydöstra regionen Medelåldern för diagnosår 2010 är 72 år. Ca 400 fall

Läs mer

Överviktskirurgi vem, hur och resultat?

Överviktskirurgi vem, hur och resultat? Överviktskirurgi vem, hur och resultat? Magnus Sundbom Ansvarig för obesitaskirurgi, VO Kirurgi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Ordförande SOTEG Swedish Obesity Expert Treatment Group Antal överviktsingrepp

Läs mer

Screening mot cervixcancer Hur bra är vi? Hur kan vi bli bättre? Björn Strander

Screening mot cervixcancer Hur bra är vi? Hur kan vi bli bättre? Björn Strander Screening mot cervixcancer Hur bra är vi? Hur kan vi bli bättre? Björn Strander /100 000 Cervixcancer Sverige 1958-2011 Åldersstandardiserad incidens (FOB70) 30 25 Skivepitel Adeno Totalt 20 15 10 Källa:

Läs mer

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag Prioriteringsprocess Beslutsstödsdokument Kvalitetsindikatorer Populärversion Skolhälsovården Patient- och närstående Vetenskapligt underlag Kartläggning av nuläget Mårten Gerle, med. sakkunnig, ordf.

Läs mer

Patientinformation ärftlig cancer

Patientinformation ärftlig cancer Patientinformation ärftlig cancer Ärftlig bröst- och äggstockscancer 1 MEFinfo_BC 1 Onkogenetiska mottagningen Universitetssjukhuset i Lund Adresser till onkogenetiska mottagningar i Sverige Lund Göteborg

Läs mer

Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2014 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nociceptiv smärta COX-hämmare COX-HÄMMARE (NSAID) I första hand naproxen Naproxen..., Alpoxen,

Läs mer

Årets andra kvartalsmöte var på ProLiv Västs

Årets andra kvartalsmöte var på ProLiv Västs Nya grepp inom prostatacancervården Årets andra kvartalsmöte var på ProLiv Västs hemmaarena Dalheimers Hus. Som föreläsare hade vi bjudit in professor Jan-Erik Damber. Det var ett välbesökt möte, cirka

Läs mer

Kolorektal cancer Nationellt vårdprogram

Kolorektal cancer Nationellt vårdprogram Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Kolorektal cancer Nationellt vårdprogram 2014-05 Versionshantering Datum ÅÅÅÅ-MM-DD Beskrivning av förändring Slutlig version Rekommendationer

Läs mer

Alla finns med på tåget, för att uttrycka det så enkelt

Alla finns med på tåget, för att uttrycka det så enkelt kliniken i fokus Omorganisering av vården ger TOPPRESULTAT I GÄVLEBORG Ett ständigt förbättringsarbete har gett resultat. Landstinget Gävleborg har klättrat till en topplacering i nationella jämförelser

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Står du inför prostatacancer?

Står du inför prostatacancer? Teknologin som gör detta möjligt: da Vinci kirurgisystem Din läkare ingår bland det växande antal kirurger över hela jorden som erbjuder da Vinci-kirurgi för en rad komplicerade tillstånd. da Vinci kirurgisystem

Läs mer

Dupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar

Dupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar Dupuytrens sjukdom En informationsbroschyr om krokiga fingrar Dupuytrens sjukdom är en bindvävs sjukdom som påverkar bindvävsplattan i handflatan och fingrarnas insida. Symtomen är små knölar och i ett

Läs mer

Hur mår min cancerpatient?

Hur mår min cancerpatient? Hur mår min cancerpatient? Marcela Ewing Specialist allmänmedicin/onkologi Regionalt cancercentrum väst Göteborg Disposition Hur mår patienten : - före diagnosen - cancerbeskedet - under behandlingen -

Läs mer

Da Vinci kirurgisystem

Da Vinci kirurgisystem Da Vinci kirurgisystem Danderyds sjukhus Robotteknologin da Vinci gör det möjligt för kirurger att operera med högre precision som gör ingreppen säkrare och medför snabbare återhämtning för patienten jämfört

Läs mer

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING EU RMP Läkemedelssubstans Bicalutamid Versionnummer 2 Datum 2 maj 2014 DEL VI: OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI: 2 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Bicalutamid (CASODEX 1 )

Läs mer

Abbotts Humira (adalimumab) godkänt i Europa för behandling av ulcerös kolit

Abbotts Humira (adalimumab) godkänt i Europa för behandling av ulcerös kolit Abbotts Humira (adalimumab) godkänt i Europa för behandling av ulcerös kolit Humira blir det första och enda själv-injicerbara biologiska läkemedlet för behandling av måttlig till svår aktiv ulcerös kolit

Läs mer

Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt

Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt SFAMs höstmöte 2010-10-14 Astri Brandell Eklund Lars Jerdén Herbert Sandström Samhällets krav och belöningar Patogenes Expertis Utredning Behandling Individens

Läs mer

Entyvio 300 mg pulver till koncentrat till infusionsvätska, lösning (vedolizumab)

Entyvio 300 mg pulver till koncentrat till infusionsvätska, lösning (vedolizumab) Entyvio 300 mg pulver till koncentrat till infusionsvätska, lösning (vedolizumab) OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN 27.6.2014, version 1.0 VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning

Läs mer

Lungcancer. Mortalitet och incidens. Lungmedicin ST-läkare Georgios Ioannou

Lungcancer. Mortalitet och incidens. Lungmedicin ST-läkare Georgios Ioannou Lungcancer Lungmedicin ST-läkare Georgios Ioannou Mortalitet och incidens I Sverige 3 500 personer får lungcancer varje år, vilket gör den till den 5:e vanligaste cancer. Incidensen har stabiliserats bland

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation

Fri från tobak i samband med operation Fri från tobak i samband med operation Information för patienter Tobak Hälsa Tobaksfri inför din operation Visste du att... när du blir opererad är det många faktorer som påverkar hur resultatet av operationen

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Maj 2013 SBU påverkar sjukvården Oberoende utvärderingar för bättre hälsa Maj 2013 SBU ger kunskap för bättre vård Kunskapssammanställningar Systematiska

Läs mer

Cancer i Sydöstra Sverige

Cancer i Sydöstra Sverige FÖRDJUPAD ANALYS Cancer i Sydöstra Sverige September 29 FÖRDJUPAD ANALYS Cancer i Sydöstra Sverige September 29 Beställningsadress Onkologiskt centrum Sydöstra sjukvårdsregionen Universitetssjukhuset 581

Läs mer

Artrosskola för ett. Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson

Artrosskola för ett. Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson Artrosskola för ett Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson Leg sjukgymnast, Dr Med Vet Registeransvarig BOA-registret Registercentrum VGR Att komma ihåg Artros är en sjukdom

Läs mer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Information från Socialstyrelsen i samarbete med: Sveriges Kommuner och Landsting Sjukvårdsrådgivningen Svensk Urologisk Förening Svensk Onkologisk Förening

Läs mer

Bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård

Bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård Nationell utvärdering 2013 Bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Sidfot

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Sidfot STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Nikola konferensen 10 oktober 2013 Margareta Hammarström Experter inom projektgruppen Margareta Hammarström, Södersjukhuset (ordförande) Gunnel Andersson,

Läs mer

Presymptomatisk testning för ärftlig cancer

Presymptomatisk testning för ärftlig cancer 16 Presymptomatisk testning för ärftlig cancer Denna broschyr är utvecklad av The Genetic Interest Group och har översatts till svenska av Josef Davidsson och Ulf Kristoffersson, Genetiska Kliniken, Labmedicin

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

Enkät om prioriteringar till medicinkliniker

Enkät om prioriteringar till medicinkliniker Bilaga 2. Prioriteringar SIM: Enkät 1 Enkät om prioriteringar till medicinkliniker Uppläggning Enkäten skickades till ett antal medicinkliniker i landet och bestod av 1. Introduktionsbrev till verksamhetschefer

Läs mer

HTA. Health Technology Assessment- Verktyg att evidensbasera vården. Christina Bergh

HTA. Health Technology Assessment- Verktyg att evidensbasera vården. Christina Bergh HTA Health Technology Assessment- Verktyg att evidensbasera vården Christina Bergh HTA-centrum Permanent enhet 2011 Består av 7 HTA-experter 20-70% Bibliotekarie Projektsamordnare Bistår med kontakt till

Läs mer

Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29

Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29 Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29 1 Disposition Gastroesofagal reflux -bakgrund, utredning, komplikationer, behandling Dysfagi -översiktligt orsaker

Läs mer

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Translation into: Completed by: Email: SOC 1 SOC 2 SOC 3 SOC 4 SOC 5 SOC 6 Swedish Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Britta Strömbeck and Ingemar Petersson britta.strombeck@morse.nu

Läs mer

Förebyggande onkologisk behandling av bröstcancer. Henrik Lindman, MD, PhD Onkologikliniken UAS

Förebyggande onkologisk behandling av bröstcancer. Henrik Lindman, MD, PhD Onkologikliniken UAS Förebyggande onkologisk behandling av bröstcancer Henrik Lindman, MD, PhD Onkologikliniken UAS Principer för behandlingen Lokal behandling Kirurgi av primärtumören Regional behandling Strålbehandling av

Läs mer

Individanpassad behandling av tumörsjukdomar NYA VÄGAR FÖR INDIVIDUALISERAD MALIGNT MELANOM. malignt melanom

Individanpassad behandling av tumörsjukdomar NYA VÄGAR FÖR INDIVIDUALISERAD MALIGNT MELANOM. malignt melanom Vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och Sahlgrenska Akademin pågår utveckling av en ny analysplattform där patientens egen tumör är den biomarkör som avgör val av framtida behandling. För att uppnå detta

Läs mer